5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR"

Transkript

1 5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott. From 1 juli 1998 skärptes lagstiftningen gällande brott mot kvinnor och nya bestämmelser om grov kvinnofridskräkning och grov fridskränkning infördes. Vid bedömningen av straffvärdet för grov kvinnofridskränkning skall särskild hänsyn tas till det upprepade och systematiska i mannen beteende. Våldtäktsbrottet utvidgades i den nya lagstiftningen så att samlag jämställs med annat sexuellt umgänge om gärningen med hänsyn till kränkningens art och andra omständigheter är jämförligt med påtvingat samlag. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Andra sexualbrott bl a sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av underårig. Utdrag ur BrB 3 kap 1 Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller livstid. Preskriptionstid 25 år 2 Är brott som i 1 sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, längst sex och högst tio år. Preskriptionstid 15 år 5 Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, dömes för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393) Preskriptionstid 5 år 6 Är brottet som i 5 sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst 10 år Preskriptionstid 15 år Utdrag ur BrB 4 kap 2 Den som i annat fall än som sägs i 1 för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, döms för olaga frihetsberövande till fängelse, lägst ett och högst 10 år. Preskriptionstid 10 år Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst två år. Preskriptionstid 5 år

2 4 Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt. Preskriptionstid 5 år Är brottet som aves i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattat pinande till bekännelse eller annan tortyr. Preskriptionstid 10 år 4 a Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskräkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845) Preskriptionstid 10 år 5 Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Preskriptionstid 2 år Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207) Preskriptionstid 2 år 6 Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, var sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Preskriptionstid 2 år Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter. Är brottet som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år. Preskriptionstid 5 år 7 Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1993:207) Preskriptionstid 2 år 10 För försök, förberedelse eller stämpling till människorov, olaga frihetsberövande eller försättande i nödläge och för underlåtenhet att avslöja sådant brott döms till ansvar enligt vad

3 som sägs i 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till olaga tvång som är grovt eller till dataintrång som om det fullbordats inte skulle ha varit att anse som ringa. Lag (1998:206) 11 Hemfridsbrott eller olaga intrång som ej är grovt, olovlig avlyssning som icke förövats å allmän plats eller förberedelse till sådant brott, ofredande som icke förövats å allmän plats eller intrång i förvar må åtalas av åklagare allenast om målsägande angiver brottet till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Detsamma skall gälla olaga tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott. Lag (1975:239) Utdrag ur BrB 6 kap 1 Den som genom våld eller genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara tvingar någon annan till samlag eller till annat sexuellt umgänge, om gärningen med hänsyn till kräkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med påtvingat samlag, döms för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Preskriptionstid 10 år Är brottet med hänsyn till våldets eller hotets art och omständigheterna i övrigt att anse som mindre allvarligt, döms till fängelse i högst fyra år Är brottet grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse, lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet var livsfarligt eller om den som har begått gärningen till fogat allvarlig skada eller allvarlig sjukdom eller, med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars, visat särskild hänsynslöshet och råhet. Preskriptionstid 15 år 12 För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, grovt sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller ifråga om förberedelse och stämpling till våldtäkt, grov våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig och grovt koppleri samt underlåtenhet att avslöja sådant brott. Lag (1998:393) Annan viktig lagstiftning Könsstympning av kvinnor och flickor betraktas enligt svensk lag som ett allvarligt brott och har därför och av hänsyn till internationellt språkbruk ersatt begreppet kvinnlig omskärelse i den nya skärpta lagstiftningen från På grund av brottets allvar har böter tagits bort ut straffskalan. Straffmaximum har höjts från två år till fyra år för brott av normalgraden. För grovt brott är straffskalan lägst två år och högst tio år. Försök, förberedelse och underlåtelse att avslöja könsstympning är straffbart.

4 Köp av sexuella tjänster bestraffas sedan Den som betalar för sexuella tjänster kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Förbudet gäller överallt, vare sig köpet sker på gatan, på bordeller eller på annan plats. Förbudet ska ses som en markering från samhällets sida mot prostitutionen och som ett komplement till sociala insatser för de prostituerade. I jämställdhetslagen har införts begreppet sexuella trakasserier. Med detta avses sådant ovälkommet uppträdande av sexuellt natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Arbetsgivaren har skyldighet att utreda uppgifter om sexuella trakasserier och vidta åtgärder. I annat fall kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig. 5.2 Brottsutredningen Vem kan göra en polisanmälan? Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Polisanmälan kan göras av den misshandlade eller hotade kvinnan själv men även av andra, som polis, grannar, anhöriga eller vänner. Tjänstemän som socialsekreterare, förskollärare, kuratorer m fl kan hjälpa till med polisanmälan men får inte anmäla mot kvinnans vilja. Handlingar, som kan styrka hennes uppgifter och rättsintyg får inte heller lämnas till polisen utan medgivande från kvinnan. I sekretesslagen finns vissa undantag från regeln att inte anmäla mot kvinnans vilja. Det gäller minderåriga under arton år som utsatts för t ex misshandel, olaga frihetsberövande, våldtäkt, otuktsbrott och koppleri. Där ska anmälan göras. Vid misstanke om brott där lägsta strafftiden är två år har personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst rättighet men inte skyldighet att polisanmäla och att lämna ut handlingar. Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt, människorov, grovt koppleri och mordbrand. Vid tveksamhet om vad som gäller skall polis eller åklagare rådfrågas Var gör man en polisanmälan? En polisanmälan kan göras på vilken polisstation som helst i Sverige. Anmälan bör göras personligen för att förhör skall kunna hållas om vad som hänt. En annan möjlighet är att inge en skrivelse till någon polismyndighet. Av skrivelsen skall framgå vem som utsatts för brott, vad som hänt, var det hänt och vem som misstänks. Det bör även framgå vem som ingett skrivelsen Hur gör man i akuta fall eller vid nyligen inträffad misshandel? Om en person blir misshandlad ringer man SOS, 112 och begär polis. En polispatrull skickas då till platsen. Tänk på att lämna adressuppgift, eventuell portkod och andra upplysningar som är viktiga t ex om vapen används.

5 5.3 Polisens ansvar Arbetsuppgifter, metoder och rutiner I rättegångsbalken framgår att när ett misshandelsbrott kommer till polisens kännedom skall anmälan upptas och förundersökning inledas. Eftersom kvinnomisshandel faller under allmänt åtal är det inte kvinnan som avgör om brottet skall utredas. Då anmälan om kvinnomisshandel inkommer till polisen skall den behandlas med förtur. Vid misstanke om brott skall anmälan göras av patrullen. Utredningar om misshandel och sexuella övergrepp Utredningar om misshandel och sexuella övergrepp görs numera av Polisens Familjevåldsenhet. De handlägger anmälningar om våld eller hot inom familjen, både mot vuxna och barn samt de besöksförbud som är knutna till dessa ärenden. Vidare utreder de sexualbrott, både mot vuxna och mot barn. Familjevåldsenheten är i första hand en utredningsavdelning och inte en avdelning som tar upp anmälningar. Dessa utredningar leds normalt av en åklagare. När det gäller anmälningar upprättas dessa av polispatruller eller på Centraljouren, som är en avdelning med dygnet runt bemanning. Både Familjevåldsenheten och Centraljouren finns i polishuset i Kristianstad. I utredningen skall förhör hållas med kvinnan, mannen och eventuella vittnen. Uppgifter från andra myndigheter och berättelsen som kvinnan lämnat vid tidigare besök som visar på upprepat våld skall samlas in. Bevis skall säkras. Noggrann dokumentation skall ske. Att göra en utredning är ofta svårt kvinnan är ofta rädd för att berätta vad som hänt och i regel saknas vittnen. Dokumentera skador - Det är viktigt att eventuella skador bli dokumenterade av en läkare antingen på en Vårdcentral eller Akutmottagning. Detta är viktigt även om en polisanmälan inte görs eftersom det i framtiden kan bli aktuellt att gå tillbaka och kontrollera journaler. - De myndighetspersoner t ex inom socialtjänsten som ser skador bör också dokumentera dessa och notera vilken dag och vad som sades om skadans uppkomst. Detta är viktigt med tanke på eventuellt vittnesmål i en rättegång. Medverka till stöd och skydd i rättsprocessen se under 5.6 Utredarens ansvar för barn Barn som utsatts för brott eller varit vittne till våld har rätt till stöd och hjälp. Barn som utsatts för sådana händelser är i en mycket svår situation och de är i ordets rätta bemärkelse offer.

6 Brott mot barn är svåra att utreda bl a därför att barn inte har samma möjligheter som vuxna att påtala brott. Det är därför viktigt att så långt som möjligt uppmärksamma barnen då man kommer i kontakt med brott inom familjen. Polispatrull som kommer till platsen tar upp en anmälan om brott mot en kvinna om det finns skäl att misstänka att det begåtts ett sådant brott. I samband med detta dokumenteras även i anmälan hur familjebilden ser ut, hur många barn som finns i familjen, ålder på barnet etc. Vid misstanke om att barn far illa skall detta anmälas till socialnämnden enligt 71 socialtjänstlagen. Finns det konkret anledning att misstänka att brott även förövats mot barn i familjen t ex våld eller hot, skall anmälan tas upp och förundersökning inledas även för brottet mot barnet. Varje polisman skall bemöta de inblandade parterna med stöd och hjälp samt ha kunskap om vilka samverkande myndigheter och frivilliga organisationer som kan lämna stödjande åtgärder. Försök om möjligt att tala med barnen enskilt så att de får ge sin bild av situationen. Dokumentera vad som sägs. Är inte detta möjligt beskriv omständigheterna på platsen. Det är viktigt för en eventuell fortsatt brottsutredning att man inte diskuterar detaljer med barnet inför en eventuell gärningsman. Låt barnen känna att vi är till för dem och för att se till att de har det bra. Dokumentera eventuella skador på barnet eller ta barnet till läkarundersökning. Fotografera eller videofilma. När en anmälan kommer till Familjevåldsenheten kontaktas omedelbart åklagarmyndigheten som utser en ansvarig åklagare (förundersökningsledare). Denne ger direktiv om hur förundersökningen skall bedrivas. Syftet med förundersökningen är att utreda om brott begåtts, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det föreligger tillräckliga skäl för åtal. På Familjevåldsenheten hålles förhör med olika inblandade samt säkras bevis m m. Ifråga om barnutredningar är det viktigt att höra den eller de personer som barnet berättat det för först. Förhör med barn under femton år videodokumenteras. Genom den förhörsledare som håller förhöret med barnet får även den misstänktes försvarare tillfälle att ställa frågor till barnet. Vägrar en förälder/vårdnadshavare, som är misstänkt för brott mot barn, att låta barnet medverka i förundersökningen, såsom vid förhör, läkarundersökning m m kan tingsrätten efter en begäran från åklagaren utse en särskild företrädare för barnet att tillvarata dess rätt. Brott med barn handläggs med förtur.

7 Får annan myndighet kännedom om brott mot barn och anmäler detta med en skrivelse till polisen skall den adresseras till Polisområde Nordöstra Skåne, Östra Kaserngatan 1, Kristianstad, som upprättar anmälan för vidare befordran till Familjevåldsenheten. Det är viktigt att andra myndigheter som kommer i kontakt med barn som utsatts för brott dokumenterar samtal, iakttagelser av skador m m. Finns den misstänkte inom familjekretsen eller i barnets närvaro, i övrigt skall om möjligt samtalet med barnet hållas utan den vuxnes närvaro. Resultatet av samtalet skall inte delges de vuxna i detalj, endast att det föreligger misstanke om barnmisshandel eller annat övergrepp.

8 5.4 Åklagarmyndighetens ansvar Mål och handlingsprogram Åklagarmyndigheten i Skåne och Blekinge har antagit en handlingsplan och åtgärdsprogram för Kvinnofrid med målsättning att: - genom utbildning öka kunskaperna om orsaker och mekanismer bakom våld mot kvinnor - utveckla och effektivisera handläggningsrutinerna för brott som innefattar våld mot kvinnor - samverka med andra myndigheter i kunskapsutveckling och handläggning av ärenden om våld mot kvinnor - öka andelen lagförda brott som innefattar våld mot kvinnor i nära relationer Åklagarmyndighetens ansvar och uppgifter Brott som avser våld eller hot mot kvinnor samt våldtäkt och andra sexualbrott faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och kan när det finns skäl för detta anhålla mannen. Har mannen anhållits måste åklagaren senast tredje dagen efter anhållandet lämna in häktningsframställning till tingsrätten. Inom 96 timmar efter gripandet måste häktningsförhandling hållas i tingsrätten. För anhållande eller häktning krävs att minst ett av följande kriterier är uppfyllda: - risk för att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff - risk för att mannen undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen - risk för fortsatt brottslighet Vid kvinnomisshandel är det oftast det andra kriteriet som används risken för att manen försöker påverka kvinnan eller vittnen och därmed utredningen. Om förundersökningen leder till att åklagaren anser att brott kan styrkas väcks åtal. Målsägandens skadeståndskrav, talan om enskilt anspråk, kan då tas upp samtidigt med brottmålsättegången. 5.5 Rättegång Rättegång hålls i tingsrätten och, om domen överklagats, även i högre rätt. Om den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter är det nödvändigt att målsäganden hörs vid rättegången, så att den åtalade/hans försvarare får möjlighet att ställa frågor till henne. Om kvinnan känner så stor rädsla för mannen att hon inte kan berätta om vad hon utsatts för i hans närvaro, kan tingsrätten besluta att förhöret med henne skall äga rum utan att han är närvarande i rättssalen. Han får då lyssna till förhöret i ett särskilt medhörningsrum och hon kan slippa att möta honom. Polisförhör med kvinnan och hennes skador skall om möjligt dokumenteras med video. För närvarande finns lagligt stöd för att i rättegången sekretessbelägga en videofilm, som visar målsägandens skador och spela upp bakom stängda dörrar.

9 5.6 Stöd och skydd i rättsprocessen Rättsprocessen är krävande och tiden kan bli lång från anmälan till målet är färdigt. När en kvinna berättar att hon blir hotad eller misshandlad måste det göras en bedömning av om det finns skyddsbehov. Utifrån kvinnans egen uppfattning och beskrivning av situationen skall hon alltid informeras om vilka möjligheter till skydd och stöd som finns. Det är viktigt att hon får veta vilka begränsningar som finns, annars kan man utsätta henne för fara. Åklagare och polis har att bevaka kvinnans intressen, behov av målsägandebiträde, besöksförbud, trygghetspaket och annan hjälp i den juridiska processen men det är också viktigt att socialarbetare, kuratorer och andra som möter misshandlade kvinnor känner till och informerar misshandlade kvinnor om deras rättigheter Målsägandebiträde Ett målsägandebiträde är en juridiskt kunnig person i regel advokat. Även andra personer kan vara lämpliga som målsägandebiträde. Det viktigaste är att målsägandebiträdet har god kännedom om brottsmålsprocessen och kvinnan har förtroende för biträdet. Den som har utsatts för brott har möjlighet att få målsägandebiträde i följande fall: - Sexualbrott om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde - Brott mot liv och hälsa som kan leda till fängelsestraff - Annat brott som kan leda till fängelsestraff om det finns omständigheter som talar för att ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde föreligger Ett målsägandebiträde ersätts med statliga medel och kostar inget för kvinnan. Kvinnan kan begära att få målsägandebiträde redan när hon anmäler brottet. Polis och åklagare har skyldighet att upplysa målsäganden om möjligheten till målsägandebiträde. Tackar kvinnan ja till detta erbjudande gör åklagaren en framställning till tingsrätten, som beslutar i frågan. Målsägandebiträdet ska ge en misshandlad kvinna information, stöd och hjälp samt tillvarata hennes intressen i målet både under förundersökningen och vid en eventuell rättegång. Målsägandebiträdet bör också informera kvinnan om att hon kan vända sig till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och sjukvården för hjälp. Biträdet skall också hjälpa till att föra en eventuell skadeståndstalan. Om kvinnan inte har något målsägandebiträde kan i de flesta fall åklagaren föra hennes talan. Målsägandebiträdets arbetsuppgifter avslutas i och med rättegången Särskild företrädare för barn Om brottsoffret är under 18 år har han eller hon rätt att få en särskild företrädare för barn förordnad av domstolen om dessa förutsättningar är uppfyllda: brottet kan ge fängelse, samt en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet eller det kan befaras att en vårdnadshavare p. g. a. av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta tillvara brottsoffrets rätt. Enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn ska den särskilda företrädaren, istället för vårdnadshavaren, som ställföreträdare ta tillvara brottsoffrets rätt under förundersökningen och rättegången. Den särskilda företrädaren har samma rätt som målsägandebiträdet att vara med under ett förhör under förundersökningen. Domstolen får till

10 särskild företrädare förordna en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som p. g. a. sina kunskaper, erfarenheter och personliga egenskaper är särskilt lämplig. Ett av motiven för att införa lagen var att det i vissa fall finns ett behov för åklagare och polis att vid framför allt misstanke om sexuella övergrepp av närstående kunna göra vissa inledande utredningsåtgärder utan vårdnadshavaren vet om det. Om misstankarna initialt inte kan utredas närmare inblandning av den som misstänkts för övergreppet finns det risk för att brott mot barn i stor utsträckning förblir outredda och inte lagförda och att pågående övergrepp fortsätter Stödperson (20 kap kap 10 rättegångsbalken) En stödperson fungerar som personligt stöd för kvinnan under förundersökning och rättegång. Kvinnan bestämmer själv om hon vill ha en stödperson och utser själv denna. Stödpersonens viktigaste uppgift är att genom sin närvaro under förundersökning och rättegång ge målsäganden trygghet och stöd. Stödpersonen kan även hjälpa målsäganden i kontakt med t ex sjukvård, socialtjänst och försäkringsbolag. Det enda krav som ställs på stödpersonen är att tingsrätten skall bedöma denna som lämplig och tillåta stödpersonen att vara med under rättegången som personligt stöd för målsäganden. Det kan vara en god vän eller annan närstående men även en socialarbetare, utredningsmannen eller en kurator. Kvinnan kan ha både stödperson och målsägandebiträde under processen. En stödperson får inte någon ersättning för sitt arbete. En stödperson får inte heller ingripa i rättegången. Behovet av stöd efter rättegång och dom kan också vara mycket stort, särskilt om gemensamma barn leder till behov av fortsatt kontakt mellan makarna Besöksförbud Besöksförbud innebär att den man som hotar, förföljer eller trakasserar eller riskerar att utsätta en kvinna för brott förbjuds att besöka henne, ta kontakt med henne, ringa eller skriva. I samban med att kvinnan anmäler att hon blivit hotad eller misshandlad kan hon ansöka om besöksförbud. Åklagaren fattar normalt beslut inom en vecka och detta gäller högst tolv månader i taget. Besöksförbudet kan förlängas om det behövs. I äktenskapsskillnadsmål kan domstol besluta om besöksförbud. Bestämmelserna om besöksförbud regleras i lagen (1988:688) om besöksförbud. En ansökan om besöksförbud kan göras på vilken polisstation som helst. När ansökan gjorts utreder polisen om det finns förutsättningar att besluta om besöksförbud. Den som besöksförbudet skall gälla mot kontaktas och får yttra sig. Beslutet om ett eventuellt besöksförbud fattas sedan av åklagare. Ett besöksförbud börjar gälla när den som det avser delgetts beslutet Trygghetspaket Trygghetspaket innehåller en mobil och en fast enhet samt en telefonsvarare. Trygghetspaketet är direktkopplat till polisens ledningscentral. Polisen beslutar om tilldelning av trygghetspaket, efter risk och hotbildsbedömning.

11 5.6.6 Spärrmarkering Folkbokföringssekretess (SekrL 7:15) innebär att en markering införs i skattemyndighetens folkbokföringsregister. Markeringen innebär att de myndigheter som har tillgång till uppgifter om den hotades eller den hotades närståendes personnummer, namn, adress, civilstånd och barn inte får lämna ut dessa utan att en speciell prövning sker. Ansökan om folkbokföringssekretess görs hos den lokala skattemyndigheten Kvarskrivning Kvarskrivning jml folkbokföringslagen (1991:481) 16 beslutas av lokal skattemyndigheten och innebär att t ex en misshandlad eller hotad kvinna och hennes familj kan skrivas kvar på sin gamla adress och att den nya adressen inte får lämnas ut till någon. Efter beslut om kvarskrivning är den förföljde folkbokförd på den gamla adressen i högst tre år. När de inte längre finns skäl för kvarskrivning skall den upphöra Ny identitet Ny identitet enligt (1991:483) lagen om fingerade personuppgifter är ett skydd som används synnerligen restriktivt och beslutas av Stockholms tingsrätt efter ansökan av Rikspolisstyrelsen. Beslutet gäller i högst fem år och därefter får den skyddade tillbaka sin ursprungliga identitet.

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar.

Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar. 11. RÄTTSVÄSENDET Regeringen har (skrivelse, 2007/08:39), definierat delar av rättsväsendets ansvar gällande bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. HANDLINGSPLAN Granskad på bildningsutskottets sammanträde 2014-01-27, 9 Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

C.C Criminal code (1962-700)

C.C Criminal code (1962-700) SFST C.C Criminal code (1962-700) Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Brottsbalk (1962:700)

Brottsbalk (1962:700) FÖRSTA AVDELNINGEN Allmänna bestämmelser Brottsbalk (1962:700) 1 kap. Om brott och brottspåföljder 1 Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02. Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2011/249-700

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården 2011 01 01 Tystnadsplikt och sekretess i vården Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller inom offentliga verksamheter. Sjukvårdssekretessen är en del av denna

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan. BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16

Läs mer

Handlingsplan mot hot och våld

Handlingsplan mot hot och våld Dnr 2016/80 Id 20601 Handlingsplan mot hot och våld Fastställd 2016-06-22, BUN 103 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 HANDLINGSPLANENS SYFTE... 3 1.2 HANDLINGSPLANENS UPPBYGGNAD... 3 1.3 LOKAL

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Ett starkt straffrättsligt skydd

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 B 154-06 KLAGANDE YF Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2013 B 272-13 KLAGANDE AR Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. AP

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Hatbrottsgruppen Stockholm

Hatbrottsgruppen Stockholm Hatbrottsgruppen Stockholm 1 De mänskliga rättigheterna Rätten att inte bli diskriminerad Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Hot och våld i arbetsmiljön

Hot och våld i arbetsmiljön LOKAL ARBETSPLAN Katedralskolan 2016/2017 Hot och våld i arbetsmiljön Handlingsplanen finns tillgänglig för personal och elever på skolans hemsida. Mål På Katedralskolan skall varken personal eller elever

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer