5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR"

Transkript

1 5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott. From 1 juli 1998 skärptes lagstiftningen gällande brott mot kvinnor och nya bestämmelser om grov kvinnofridskräkning och grov fridskränkning infördes. Vid bedömningen av straffvärdet för grov kvinnofridskränkning skall särskild hänsyn tas till det upprepade och systematiska i mannen beteende. Våldtäktsbrottet utvidgades i den nya lagstiftningen så att samlag jämställs med annat sexuellt umgänge om gärningen med hänsyn till kränkningens art och andra omständigheter är jämförligt med påtvingat samlag. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Andra sexualbrott bl a sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av underårig. Utdrag ur BrB 3 kap 1 Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller livstid. Preskriptionstid 25 år 2 Är brott som i 1 sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, längst sex och högst tio år. Preskriptionstid 15 år 5 Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, dömes för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393) Preskriptionstid 5 år 6 Är brottet som i 5 sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst 10 år Preskriptionstid 15 år Utdrag ur BrB 4 kap 2 Den som i annat fall än som sägs i 1 för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, döms för olaga frihetsberövande till fängelse, lägst ett och högst 10 år. Preskriptionstid 10 år Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst två år. Preskriptionstid 5 år

2 4 Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt. Preskriptionstid 5 år Är brottet som aves i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattat pinande till bekännelse eller annan tortyr. Preskriptionstid 10 år 4 a Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskräkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845) Preskriptionstid 10 år 5 Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Preskriptionstid 2 år Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207) Preskriptionstid 2 år 6 Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, var sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Preskriptionstid 2 år Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter. Är brottet som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år. Preskriptionstid 5 år 7 Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1993:207) Preskriptionstid 2 år 10 För försök, förberedelse eller stämpling till människorov, olaga frihetsberövande eller försättande i nödläge och för underlåtenhet att avslöja sådant brott döms till ansvar enligt vad

3 som sägs i 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till olaga tvång som är grovt eller till dataintrång som om det fullbordats inte skulle ha varit att anse som ringa. Lag (1998:206) 11 Hemfridsbrott eller olaga intrång som ej är grovt, olovlig avlyssning som icke förövats å allmän plats eller förberedelse till sådant brott, ofredande som icke förövats å allmän plats eller intrång i förvar må åtalas av åklagare allenast om målsägande angiver brottet till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Detsamma skall gälla olaga tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott. Lag (1975:239) Utdrag ur BrB 6 kap 1 Den som genom våld eller genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara tvingar någon annan till samlag eller till annat sexuellt umgänge, om gärningen med hänsyn till kräkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med påtvingat samlag, döms för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Preskriptionstid 10 år Är brottet med hänsyn till våldets eller hotets art och omständigheterna i övrigt att anse som mindre allvarligt, döms till fängelse i högst fyra år Är brottet grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse, lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet var livsfarligt eller om den som har begått gärningen till fogat allvarlig skada eller allvarlig sjukdom eller, med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars, visat särskild hänsynslöshet och råhet. Preskriptionstid 15 år 12 För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, grovt sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller ifråga om förberedelse och stämpling till våldtäkt, grov våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig och grovt koppleri samt underlåtenhet att avslöja sådant brott. Lag (1998:393) Annan viktig lagstiftning Könsstympning av kvinnor och flickor betraktas enligt svensk lag som ett allvarligt brott och har därför och av hänsyn till internationellt språkbruk ersatt begreppet kvinnlig omskärelse i den nya skärpta lagstiftningen från På grund av brottets allvar har böter tagits bort ut straffskalan. Straffmaximum har höjts från två år till fyra år för brott av normalgraden. För grovt brott är straffskalan lägst två år och högst tio år. Försök, förberedelse och underlåtelse att avslöja könsstympning är straffbart.

4 Köp av sexuella tjänster bestraffas sedan Den som betalar för sexuella tjänster kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Förbudet gäller överallt, vare sig köpet sker på gatan, på bordeller eller på annan plats. Förbudet ska ses som en markering från samhällets sida mot prostitutionen och som ett komplement till sociala insatser för de prostituerade. I jämställdhetslagen har införts begreppet sexuella trakasserier. Med detta avses sådant ovälkommet uppträdande av sexuellt natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Arbetsgivaren har skyldighet att utreda uppgifter om sexuella trakasserier och vidta åtgärder. I annat fall kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig. 5.2 Brottsutredningen Vem kan göra en polisanmälan? Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Polisanmälan kan göras av den misshandlade eller hotade kvinnan själv men även av andra, som polis, grannar, anhöriga eller vänner. Tjänstemän som socialsekreterare, förskollärare, kuratorer m fl kan hjälpa till med polisanmälan men får inte anmäla mot kvinnans vilja. Handlingar, som kan styrka hennes uppgifter och rättsintyg får inte heller lämnas till polisen utan medgivande från kvinnan. I sekretesslagen finns vissa undantag från regeln att inte anmäla mot kvinnans vilja. Det gäller minderåriga under arton år som utsatts för t ex misshandel, olaga frihetsberövande, våldtäkt, otuktsbrott och koppleri. Där ska anmälan göras. Vid misstanke om brott där lägsta strafftiden är två år har personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst rättighet men inte skyldighet att polisanmäla och att lämna ut handlingar. Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt, människorov, grovt koppleri och mordbrand. Vid tveksamhet om vad som gäller skall polis eller åklagare rådfrågas Var gör man en polisanmälan? En polisanmälan kan göras på vilken polisstation som helst i Sverige. Anmälan bör göras personligen för att förhör skall kunna hållas om vad som hänt. En annan möjlighet är att inge en skrivelse till någon polismyndighet. Av skrivelsen skall framgå vem som utsatts för brott, vad som hänt, var det hänt och vem som misstänks. Det bör även framgå vem som ingett skrivelsen Hur gör man i akuta fall eller vid nyligen inträffad misshandel? Om en person blir misshandlad ringer man SOS, 112 och begär polis. En polispatrull skickas då till platsen. Tänk på att lämna adressuppgift, eventuell portkod och andra upplysningar som är viktiga t ex om vapen används.

5 5.3 Polisens ansvar Arbetsuppgifter, metoder och rutiner I rättegångsbalken framgår att när ett misshandelsbrott kommer till polisens kännedom skall anmälan upptas och förundersökning inledas. Eftersom kvinnomisshandel faller under allmänt åtal är det inte kvinnan som avgör om brottet skall utredas. Då anmälan om kvinnomisshandel inkommer till polisen skall den behandlas med förtur. Vid misstanke om brott skall anmälan göras av patrullen. Utredningar om misshandel och sexuella övergrepp Utredningar om misshandel och sexuella övergrepp görs numera av Polisens Familjevåldsenhet. De handlägger anmälningar om våld eller hot inom familjen, både mot vuxna och barn samt de besöksförbud som är knutna till dessa ärenden. Vidare utreder de sexualbrott, både mot vuxna och mot barn. Familjevåldsenheten är i första hand en utredningsavdelning och inte en avdelning som tar upp anmälningar. Dessa utredningar leds normalt av en åklagare. När det gäller anmälningar upprättas dessa av polispatruller eller på Centraljouren, som är en avdelning med dygnet runt bemanning. Både Familjevåldsenheten och Centraljouren finns i polishuset i Kristianstad. I utredningen skall förhör hållas med kvinnan, mannen och eventuella vittnen. Uppgifter från andra myndigheter och berättelsen som kvinnan lämnat vid tidigare besök som visar på upprepat våld skall samlas in. Bevis skall säkras. Noggrann dokumentation skall ske. Att göra en utredning är ofta svårt kvinnan är ofta rädd för att berätta vad som hänt och i regel saknas vittnen. Dokumentera skador - Det är viktigt att eventuella skador bli dokumenterade av en läkare antingen på en Vårdcentral eller Akutmottagning. Detta är viktigt även om en polisanmälan inte görs eftersom det i framtiden kan bli aktuellt att gå tillbaka och kontrollera journaler. - De myndighetspersoner t ex inom socialtjänsten som ser skador bör också dokumentera dessa och notera vilken dag och vad som sades om skadans uppkomst. Detta är viktigt med tanke på eventuellt vittnesmål i en rättegång. Medverka till stöd och skydd i rättsprocessen se under 5.6 Utredarens ansvar för barn Barn som utsatts för brott eller varit vittne till våld har rätt till stöd och hjälp. Barn som utsatts för sådana händelser är i en mycket svår situation och de är i ordets rätta bemärkelse offer.

6 Brott mot barn är svåra att utreda bl a därför att barn inte har samma möjligheter som vuxna att påtala brott. Det är därför viktigt att så långt som möjligt uppmärksamma barnen då man kommer i kontakt med brott inom familjen. Polispatrull som kommer till platsen tar upp en anmälan om brott mot en kvinna om det finns skäl att misstänka att det begåtts ett sådant brott. I samband med detta dokumenteras även i anmälan hur familjebilden ser ut, hur många barn som finns i familjen, ålder på barnet etc. Vid misstanke om att barn far illa skall detta anmälas till socialnämnden enligt 71 socialtjänstlagen. Finns det konkret anledning att misstänka att brott även förövats mot barn i familjen t ex våld eller hot, skall anmälan tas upp och förundersökning inledas även för brottet mot barnet. Varje polisman skall bemöta de inblandade parterna med stöd och hjälp samt ha kunskap om vilka samverkande myndigheter och frivilliga organisationer som kan lämna stödjande åtgärder. Försök om möjligt att tala med barnen enskilt så att de får ge sin bild av situationen. Dokumentera vad som sägs. Är inte detta möjligt beskriv omständigheterna på platsen. Det är viktigt för en eventuell fortsatt brottsutredning att man inte diskuterar detaljer med barnet inför en eventuell gärningsman. Låt barnen känna att vi är till för dem och för att se till att de har det bra. Dokumentera eventuella skador på barnet eller ta barnet till läkarundersökning. Fotografera eller videofilma. När en anmälan kommer till Familjevåldsenheten kontaktas omedelbart åklagarmyndigheten som utser en ansvarig åklagare (förundersökningsledare). Denne ger direktiv om hur förundersökningen skall bedrivas. Syftet med förundersökningen är att utreda om brott begåtts, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det föreligger tillräckliga skäl för åtal. På Familjevåldsenheten hålles förhör med olika inblandade samt säkras bevis m m. Ifråga om barnutredningar är det viktigt att höra den eller de personer som barnet berättat det för först. Förhör med barn under femton år videodokumenteras. Genom den förhörsledare som håller förhöret med barnet får även den misstänktes försvarare tillfälle att ställa frågor till barnet. Vägrar en förälder/vårdnadshavare, som är misstänkt för brott mot barn, att låta barnet medverka i förundersökningen, såsom vid förhör, läkarundersökning m m kan tingsrätten efter en begäran från åklagaren utse en särskild företrädare för barnet att tillvarata dess rätt. Brott med barn handläggs med förtur.

7 Får annan myndighet kännedom om brott mot barn och anmäler detta med en skrivelse till polisen skall den adresseras till Polisområde Nordöstra Skåne, Östra Kaserngatan 1, Kristianstad, som upprättar anmälan för vidare befordran till Familjevåldsenheten. Det är viktigt att andra myndigheter som kommer i kontakt med barn som utsatts för brott dokumenterar samtal, iakttagelser av skador m m. Finns den misstänkte inom familjekretsen eller i barnets närvaro, i övrigt skall om möjligt samtalet med barnet hållas utan den vuxnes närvaro. Resultatet av samtalet skall inte delges de vuxna i detalj, endast att det föreligger misstanke om barnmisshandel eller annat övergrepp.

8 5.4 Åklagarmyndighetens ansvar Mål och handlingsprogram Åklagarmyndigheten i Skåne och Blekinge har antagit en handlingsplan och åtgärdsprogram för Kvinnofrid med målsättning att: - genom utbildning öka kunskaperna om orsaker och mekanismer bakom våld mot kvinnor - utveckla och effektivisera handläggningsrutinerna för brott som innefattar våld mot kvinnor - samverka med andra myndigheter i kunskapsutveckling och handläggning av ärenden om våld mot kvinnor - öka andelen lagförda brott som innefattar våld mot kvinnor i nära relationer Åklagarmyndighetens ansvar och uppgifter Brott som avser våld eller hot mot kvinnor samt våldtäkt och andra sexualbrott faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och kan när det finns skäl för detta anhålla mannen. Har mannen anhållits måste åklagaren senast tredje dagen efter anhållandet lämna in häktningsframställning till tingsrätten. Inom 96 timmar efter gripandet måste häktningsförhandling hållas i tingsrätten. För anhållande eller häktning krävs att minst ett av följande kriterier är uppfyllda: - risk för att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff - risk för att mannen undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen - risk för fortsatt brottslighet Vid kvinnomisshandel är det oftast det andra kriteriet som används risken för att manen försöker påverka kvinnan eller vittnen och därmed utredningen. Om förundersökningen leder till att åklagaren anser att brott kan styrkas väcks åtal. Målsägandens skadeståndskrav, talan om enskilt anspråk, kan då tas upp samtidigt med brottmålsättegången. 5.5 Rättegång Rättegång hålls i tingsrätten och, om domen överklagats, även i högre rätt. Om den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter är det nödvändigt att målsäganden hörs vid rättegången, så att den åtalade/hans försvarare får möjlighet att ställa frågor till henne. Om kvinnan känner så stor rädsla för mannen att hon inte kan berätta om vad hon utsatts för i hans närvaro, kan tingsrätten besluta att förhöret med henne skall äga rum utan att han är närvarande i rättssalen. Han får då lyssna till förhöret i ett särskilt medhörningsrum och hon kan slippa att möta honom. Polisförhör med kvinnan och hennes skador skall om möjligt dokumenteras med video. För närvarande finns lagligt stöd för att i rättegången sekretessbelägga en videofilm, som visar målsägandens skador och spela upp bakom stängda dörrar.

9 5.6 Stöd och skydd i rättsprocessen Rättsprocessen är krävande och tiden kan bli lång från anmälan till målet är färdigt. När en kvinna berättar att hon blir hotad eller misshandlad måste det göras en bedömning av om det finns skyddsbehov. Utifrån kvinnans egen uppfattning och beskrivning av situationen skall hon alltid informeras om vilka möjligheter till skydd och stöd som finns. Det är viktigt att hon får veta vilka begränsningar som finns, annars kan man utsätta henne för fara. Åklagare och polis har att bevaka kvinnans intressen, behov av målsägandebiträde, besöksförbud, trygghetspaket och annan hjälp i den juridiska processen men det är också viktigt att socialarbetare, kuratorer och andra som möter misshandlade kvinnor känner till och informerar misshandlade kvinnor om deras rättigheter Målsägandebiträde Ett målsägandebiträde är en juridiskt kunnig person i regel advokat. Även andra personer kan vara lämpliga som målsägandebiträde. Det viktigaste är att målsägandebiträdet har god kännedom om brottsmålsprocessen och kvinnan har förtroende för biträdet. Den som har utsatts för brott har möjlighet att få målsägandebiträde i följande fall: - Sexualbrott om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde - Brott mot liv och hälsa som kan leda till fängelsestraff - Annat brott som kan leda till fängelsestraff om det finns omständigheter som talar för att ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde föreligger Ett målsägandebiträde ersätts med statliga medel och kostar inget för kvinnan. Kvinnan kan begära att få målsägandebiträde redan när hon anmäler brottet. Polis och åklagare har skyldighet att upplysa målsäganden om möjligheten till målsägandebiträde. Tackar kvinnan ja till detta erbjudande gör åklagaren en framställning till tingsrätten, som beslutar i frågan. Målsägandebiträdet ska ge en misshandlad kvinna information, stöd och hjälp samt tillvarata hennes intressen i målet både under förundersökningen och vid en eventuell rättegång. Målsägandebiträdet bör också informera kvinnan om att hon kan vända sig till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och sjukvården för hjälp. Biträdet skall också hjälpa till att föra en eventuell skadeståndstalan. Om kvinnan inte har något målsägandebiträde kan i de flesta fall åklagaren föra hennes talan. Målsägandebiträdets arbetsuppgifter avslutas i och med rättegången Särskild företrädare för barn Om brottsoffret är under 18 år har han eller hon rätt att få en särskild företrädare för barn förordnad av domstolen om dessa förutsättningar är uppfyllda: brottet kan ge fängelse, samt en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet eller det kan befaras att en vårdnadshavare p. g. a. av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta tillvara brottsoffrets rätt. Enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn ska den särskilda företrädaren, istället för vårdnadshavaren, som ställföreträdare ta tillvara brottsoffrets rätt under förundersökningen och rättegången. Den särskilda företrädaren har samma rätt som målsägandebiträdet att vara med under ett förhör under förundersökningen. Domstolen får till

10 särskild företrädare förordna en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som p. g. a. sina kunskaper, erfarenheter och personliga egenskaper är särskilt lämplig. Ett av motiven för att införa lagen var att det i vissa fall finns ett behov för åklagare och polis att vid framför allt misstanke om sexuella övergrepp av närstående kunna göra vissa inledande utredningsåtgärder utan vårdnadshavaren vet om det. Om misstankarna initialt inte kan utredas närmare inblandning av den som misstänkts för övergreppet finns det risk för att brott mot barn i stor utsträckning förblir outredda och inte lagförda och att pågående övergrepp fortsätter Stödperson (20 kap kap 10 rättegångsbalken) En stödperson fungerar som personligt stöd för kvinnan under förundersökning och rättegång. Kvinnan bestämmer själv om hon vill ha en stödperson och utser själv denna. Stödpersonens viktigaste uppgift är att genom sin närvaro under förundersökning och rättegång ge målsäganden trygghet och stöd. Stödpersonen kan även hjälpa målsäganden i kontakt med t ex sjukvård, socialtjänst och försäkringsbolag. Det enda krav som ställs på stödpersonen är att tingsrätten skall bedöma denna som lämplig och tillåta stödpersonen att vara med under rättegången som personligt stöd för målsäganden. Det kan vara en god vän eller annan närstående men även en socialarbetare, utredningsmannen eller en kurator. Kvinnan kan ha både stödperson och målsägandebiträde under processen. En stödperson får inte någon ersättning för sitt arbete. En stödperson får inte heller ingripa i rättegången. Behovet av stöd efter rättegång och dom kan också vara mycket stort, särskilt om gemensamma barn leder till behov av fortsatt kontakt mellan makarna Besöksförbud Besöksförbud innebär att den man som hotar, förföljer eller trakasserar eller riskerar att utsätta en kvinna för brott förbjuds att besöka henne, ta kontakt med henne, ringa eller skriva. I samban med att kvinnan anmäler att hon blivit hotad eller misshandlad kan hon ansöka om besöksförbud. Åklagaren fattar normalt beslut inom en vecka och detta gäller högst tolv månader i taget. Besöksförbudet kan förlängas om det behövs. I äktenskapsskillnadsmål kan domstol besluta om besöksförbud. Bestämmelserna om besöksförbud regleras i lagen (1988:688) om besöksförbud. En ansökan om besöksförbud kan göras på vilken polisstation som helst. När ansökan gjorts utreder polisen om det finns förutsättningar att besluta om besöksförbud. Den som besöksförbudet skall gälla mot kontaktas och får yttra sig. Beslutet om ett eventuellt besöksförbud fattas sedan av åklagare. Ett besöksförbud börjar gälla när den som det avser delgetts beslutet Trygghetspaket Trygghetspaket innehåller en mobil och en fast enhet samt en telefonsvarare. Trygghetspaketet är direktkopplat till polisens ledningscentral. Polisen beslutar om tilldelning av trygghetspaket, efter risk och hotbildsbedömning.

11 5.6.6 Spärrmarkering Folkbokföringssekretess (SekrL 7:15) innebär att en markering införs i skattemyndighetens folkbokföringsregister. Markeringen innebär att de myndigheter som har tillgång till uppgifter om den hotades eller den hotades närståendes personnummer, namn, adress, civilstånd och barn inte får lämna ut dessa utan att en speciell prövning sker. Ansökan om folkbokföringssekretess görs hos den lokala skattemyndigheten Kvarskrivning Kvarskrivning jml folkbokföringslagen (1991:481) 16 beslutas av lokal skattemyndigheten och innebär att t ex en misshandlad eller hotad kvinna och hennes familj kan skrivas kvar på sin gamla adress och att den nya adressen inte får lämnas ut till någon. Efter beslut om kvarskrivning är den förföljde folkbokförd på den gamla adressen i högst tre år. När de inte längre finns skäl för kvarskrivning skall den upphöra Ny identitet Ny identitet enligt (1991:483) lagen om fingerade personuppgifter är ett skydd som används synnerligen restriktivt och beslutas av Stockholms tingsrätt efter ansökan av Rikspolisstyrelsen. Beslutet gäller i högst fem år och därefter får den skyddade tillbaka sin ursprungliga identitet.

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar.

Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar. 11. RÄTTSVÄSENDET Regeringen har (skrivelse, 2007/08:39), definierat delar av rättsväsendets ansvar gällande bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar -

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - 2010-02-22 Ljuger ungdomar om hot, våld och sexuella övergrepp? - Ja ofta, de säger att det inte hänt, fast det har hänt Hot, våld och sexuella

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Senast ändrad: t.o.m. SFS 2014:615

Senast ändrad: t.o.m. SFS 2014:615 SFS 1962:700 Källa Utfärdad: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 1962-12-21 2014-09-04 t.o.m. SFS 2014:615 Brottsbalk (1962:700) FÖRSTA AVDELNINGEN Allmänna bestämmelser 1 kap.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:45

Regeringens proposition 2010/11:45 Retsudvalget 2011-12 L 10, endeligt svar på spørgsmål 18 Offentligt Regeringens proposition 2010/11:45 Förbättrat skydd mot stalkning Prop. 2010/11:45 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Brottsbalk FÖRSTA AVDELNINGEN. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Om brott och brottspåföljder. 2 kap. Om tillämpligheten av svensk lag (SFS 1962:700)

Brottsbalk FÖRSTA AVDELNINGEN. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Om brott och brottspåföljder. 2 kap. Om tillämpligheten av svensk lag (SFS 1962:700) , 1 kap. Brottsbalk (SFS 1962:700) FÖRSTA AVDELNINGEN Allmänna bestämmelser 1 kap. Om brott och brottspåföljder 1 Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) ORUST KOMMUN Datum Diarienummer 2005-04-05 2005/066 759 2004/154 HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN Individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Handlingsprogram för Arvidsjaur

Handlingsprogram för Arvidsjaur Våld mot kvinnor Handlingsprogram för Arvidsjaur Norrbottens läns landsting Polisen Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25 37. Arvidsjaurs kommun INLEDNING Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

1 kap. Om brott och brottspåföljder. 2 kap. Om tillämpligheten av svensk lag

1 kap. Om brott och brottspåföljder. 2 kap. Om tillämpligheten av svensk lag 1 av 49 2010-05-23 19:24 SFS 1962:700 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1962-12-21 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:308 Brottsbalk

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ. Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor i Östergötlands län

ATT TÄNKA PÅ. Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor i Östergötlands län Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor i Östergötlands län ATT TÄNKA PÅ. Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp i Östergötlands län Flödesschema ÖSTGÖTAMODELLEN

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

2013-11-14 meddelad i Göteborg

2013-11-14 meddelad i Göteborg DOM Mål nr B 7807-13 2013-11-14 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Caroline Fransson Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Målsägande Sekretess Sekretess

Läs mer

Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp

Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp 1 Se PM Barnmisshandel och sexuella övergrepp. (BILAGA PM) RUTINER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN SOM RÖR BARNMISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN LÄNSGRUPPEN FÖR BARNMISSHANDELSFRÅGOR I ÖSTERGÖTLANDS

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Inför och efter pjäsen INTAKT. Teater Jaguar. Intakt Teater Jaguar Lärarhandledning 1

Inför och efter pjäsen INTAKT. Teater Jaguar. Intakt Teater Jaguar Lärarhandledning 1 Inför och efter pjäsen INTAKT på Teater Jaguar Intakt Teater Jaguar Lärarhandledning 1 INTAKT: En thriller i sjukhusmiljö. En manlig sjuksköterska har blivit överfallen och rånad. Han tror sig möta gärningsmannen

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Skollagen, 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 10. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005. Promemoria

Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005. Promemoria Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005 Promemoria RättsPM 2005:5 Utvecklingscentrum Göteborg November 2005 - 1 - April 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Begreppet sexuellt umgänge ersätts med

Läs mer

Domstolarnas prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden

Domstolarnas prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden Domstolarnas prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden Rapport över granskning av samtliga ärenden under perioden 2011-10-01 2013-09-30 RättsPM 2015:3 Utvecklingscentrum Göteborg Juni 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Riktlinjer Bemötande vid hot och våld i nära relationer. Antagna av socialnämnden den 10 juni 2009. (SN 105)

Riktlinjer Bemötande vid hot och våld i nära relationer. Antagna av socialnämnden den 10 juni 2009. (SN 105) Riktlinjer Bemötande vid hot och våld i nära relationer Antagna av socialnämnden den 10 juni 2009. (SN 105) Innehållsförteckning Praktiska råd i mötet med en våldsutsatt kvinna 1 Våga fråga 1 Bemötande

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer