Minnesanteckningar från Samordningsförbundens ägarmöte Den 25 mars 2009

Transkript

1 Minnesanteckningar från Samordningsförbundens ägarmöte Den 25 mars 2009 Närvarande: Gunnar Axén, ordförande i Socialförsäkringsutskottet Anna Östbom, SKL Stockholms läns landsting Gustav Andersson (c), gustav.andersson@politik@sll.se Olov Lindquist (fp), ordförande sjukvårdstyrelsen Söder, olov.lindquist@politik.sll.se Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, catarina.andersson-forsman@sll.se Kommuner Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje Gilbert de Wendel (m), kommunstyrelsens ordförande Haninge, gilbert.de_wendel@haninge.se Susanne Bergström(s), kommunalråd Södertälje, susanne.bergstrom@sodertalje.se Jelena Drenjanin (m), kommunalråd Huddinge, jelena.drenjanin@huddinge.se Bengt Svenander, kommundirektör, bengt.svenander@haninge.se Birgitta Elvås, enhetschef Botkyrka kommunledningsförvaltningen, birgitta.elvas@botkyrka.se Försäkringskassan Rolf Urby, samordnare LFC Öst, rolf.urby@forsakringskassan.se Arbetsförmedlingen Karin Ericsson, marknadschef Öst, karin.ericsson@arbetsformedlingen.se Siri Persson, AF:s representant i arbetsgruppen för Nationella rådet Deltagare från samordningsförbunden Jean-Pierre Zune (s), ordf. Botkyrka Jean-Pierre.Zune@hsv.se Marie Litholm (kd), ordf. Haninge, marie.litholm@haninge.se Eva Sjödin (m), ordf. Huddinge, eva.sjodin@telia.com Susanne Bergström(s), ordf. Södertälje, susanne.bergstrom@sodertalje.se Elin Asplund, samordnare Botkyrka, elin.asplund@botkyrka.se Ritva Widgren, förbundsansvarig Haninge, ritva.widgren@haninge.se Anders Allard, samordnare Huddinge, anders.allard@huddinge.se Yvonne Sawert Petersén, samordningschef Södertälje, yvonne.sawert@sfris.se 1. Inledning och syfte med mötet Marie Litholm, ordförande Samordningsförbundet Haninge, hälsade alla välkomna och presenterade bakgrunden till dagens möte. För ca 1 år sedan anordnade Samordningsförbunden Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje en gemensam konferens. Samordningsförbunden kunde där konstatera en del gemensamma problemområden, däribland behov av ett ägarmöte, dvs kontakt med Samordningsförbundets medlemmar på ledningsnivå, i syfte att knyta samman ägarna, informera om verksamheten, skapa gemensam målbilder, hitta gemensam lösningar på upplevda problem och identifiera utvecklingsområden. Samordningsförbunden utgör en komplex verksamhet med många parter, en välfungerande och kontinuerlig dialog parterna emellan är därför nödvändig.

2 2. Regeringens intentioner för Finansiell samordning Gunnar Axén, ordförande i Socialförsäkringsutskottet presenterade regeringens intentioner med Samordningsförbunden och diskuterade den finansiella samordningen i ett större sammanhang där det jämförs och länkas samman med samhällets satsningar på att bryta utanförskapet. Bakgrund Under de senaste åren har regeringen infört en rad åtgärder för att minska ohälsan. År 2006 bestod två tredjedelar av det totala utanförskapet i ohälsa, dvs sjukersättning aktivitetsersättning, sjukpenning, ca individer. Regeringen har därför infört en rad åtgärder för att korta vägen till ett friskare liv samt öka arbetsgivarnas vilja anställa. Enligt Gunnar Axén fungerade den gamla stegmodellen hos FK dåligt varför regeringen införde den i dag gällande rehabkedjan. Syftet med rehabkedjan är att avvärja problem med långa passiva sjukskrivningar och lyfta fram vikten av tidig rehabilitering (ex på insatser: sjukvårdsmiljarden, rehabgarantin, förstärkt företagshälsovård). Regeringen vill ge individen möjlighet att våga försöka arbeta. Regeringen har bedömt att det tidigare varit svårt för människor att komma tillbaka efter en lång tids sjukfrånvaro med sjukersättning ( Enligt statistik från Försäkringskassan uppskattar dock ca 14 % av de som upprätthåller sjukersättning sig kunna arbeta i ngn grad). Regeringen har därför infört en rad insatser för att öka möjligheten till återgång i arbete genom ex: -Bibehållen rätt till sjukersättning under en prövotid då individen arbetar. -Nyfriskjobb med halverad arbetsgivaravgift. Här lyfts också den Finansiell samordningen fram som syftar till att överbrygga myndighetsfragmentarisering och erbjuda åtgärder för individer som står längst från arbetsmarknaden, exempelvis individer med långvarig ohälsa eller missbruksproblematik. Samordningsförbundens roll i rehabiliteringsfrågan Regeringens sammantagna syn är att finansiell samordning är bra och leder till ökad livskvalitet för individen. Regeringen ser gärna att fler samordningsförbund bildas. Gunnar påpekar dock att problemen gällande bl.a. uppföljning och utvärdering som statskontoret presenterat i sin utvärdering av samordningsförbunden gör det svårt att påvisa samordningsförbundens resultat. Dock tar man fasta på att Samordningsförbunden ser ut att fungera bra med ökad förvärvsfrekvens och positiva deltagare i de insatser som utvärderats. Gunnar lyfte vidare fram frågan kring att målgrupperna behöver förtydligas. Samordningsförbundens resurstilldelning Idag avsätts 5 % av sjukpenninganslaget till den finansiella samverkan. Detta grundar sig på en tidigare uppskattning av antal individer med ohälsa i behov av samfinansierade insatser. Anslaget användes fullt ut förra året. Detta innebär att Samordningsförbunden står inför kärv ekonomisk situation framöver. Gunnar öppnar för att nuvarande modell ev bör frångås. Eventuellt bör anslagen till den finansiella samordningen budgeteras som vanliga anslag. Viktiga frågor inför framtiden: - Prioritering av olika former av samverkan (2-partssamverkan, 4 partssamverkan) - Flexiblare form för fyrpartssamverkan (inget nytt fn) - Avgränsning av insatser (jmf statskontorets utvärdering) - Flexiblare geografiska samverkansformer

3 - Budgeteringen av Finsam-insatser - Behov av förbättrad uppföljning och utvärdering. 3. Budgetprocessen Jean-Pierre Zune,ordförande samordningsförbundet Botkyrka, diskuterade med utgångspunkt från lagen om finansiell samordning hur budgetprocessen idag utgör ett problem för samordningsförbunden. Budgeten ska vara klar i november, dessförinnan ska samråd ske med medlemmarna. Hur detta ska ske och med vem är idag oklart och otympligt. Jean-Pierre presenterade ett förslag presenteras i form av en årscykel; 1. Gemensamt budgetäskande av förbunden under våren. 2. Gemensamt ägarmöte om budget och långsiktig strategi följer sedan innan sommaren. Viktigt att få till stånd samråd mellan ägarna sinsemellan och tillsammans med samordningsförbunden eftersom det är fyra parter per definition. Problematiskt att budgetarna inte fastslås förrän senare. Samtidigt måste preliminära förhandsbesked kunna ges. 3. Budget och verksamhetsplan för nästkommande år ska antas av samordningsförbunden i november. Anna Östbom från SKL berättar att regeringen i vissa fall arbetar med 3 års budgetar (t ex sjukvårdsmiljarden), vilket kan vara ett alternativ. 4. Information från Samordningsförbunden Sammangåenden Presentation av pågående organisationsöversyn inom samordningsförbunden på södertörn. Eva Sjödin, ordförande Huddinge samordningsförbund berättar att Huddinge är en stor kommun, men budgetmässigt ett litet förbund. Detta medför sårbarhet och relativt stor administration. Av denna anledning kan ett sammangående med Botkyrka vara ett sätt att blir mer kraftfullt. Flera parter är dessutom gemensamma på ledningsnivå och kommunerna liknar på många sätt varandra. Frågan om ett eventuellt samgående utreds för närvarande. Marie Litholm berättar om att Haninge nu planerar att gå samman med Nynäshamn och Tyresö (som inte har samordningsförbund sedan tidigare). Haninge är ett större förbund, vilket medför en större stabilitet, fungerande kanslifunktion och bättre uppföljningsresurser mm. Insatser och resultat Elin Asplund, samordnare Botkyrka presenterar samordningsförbundens verksamhet. Förbundens insatserna ska leda till att individen kommer i arbete och skapa förutsättningar för en effektiv resursanvändning på organisationsnivå. Förbunden har liknande verksamhetsinriktning och målgrupper för sitt arbete. Den övergripande inriktning består i samordnade insatser, tidigt stöd och förebyggande arbete. Ett antal grupper är prioriterade, bl.a. unga vuxna, individer med psykisk ohälsa, samt individer med omfattande eller komplex problematik.

4 Under 2008 omfattade samordningsförbunden Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje totalt 18 insatser med totalt ca deltagare. Budgeten för alla förbund omsluter 49 mkr. Summerande bild visar vilka insatser vi har indelat i korta och långa insatser. Beskrivning av resultat från Ungdomsteamet, Kugghjulen och gemensamt vägledningsteam. Ritva Widgren, förbundsansvarig Haninge om ESF-projektet Grenverket Södertörn. Alla samordningsförbund på Södertörn kommer gemensamt ansöka om att driva ett ESFprojekt för unga vuxna. Total omsättning för projektet är 46,6 mkr, varav 24 mkr avser medel från Socialfonden. Ansökan visar att 1 krona från en ägare kan ge totalt 8 kronor för rehabilitering om ansökan går igenom. I vanliga fall ger 1 krona för finansiell samordning 4 kronor för rehabilitering via finansiell samordning. Projektet kommer att innehålla 5 kommunvisa basprojekt med sammanlagt 27 handledare som arbetar i myndighetsövergripande team. ESF-projektet förväntas nå deltagare under 3 år samt stärka samarbetet förbunden emellan. Uppföljning, utvärdering och kommunikation Ander Allard, samordnare Huddinge diskuterade frågan om uppföljning och utvärdering samt hur kommunikationen mellan förbund och ägare kan förbättras. Samordningsförbunden har högst ställda krav på sig att följa upp genomförda insatser, dels för att påvisa uppfyllelse av åtagande och mål, dels för att stödja ett lärande arbetssätt. Det finns idag dock stora brister i de uppföljningssystem som samordningsförbunden använder sig av. De metoder som används idag består i SUS, deltagarenkäter och självutvärdering. Ett välfungerande uppföljningssystem ska kunna ta hänsyn till att samordningsförbunden har många intressenter på olika nivåer som ska kunna dra nytta av uppföljningarna. För samordningsförbunden har det varit svårt att visa på jämförande resultat. Det har saknats kontrollgrupper att jämföra sig med. Det är också svårt att jämföra sig med linjeverksamhet. Vad ska vi följa upp, vilka nyckeltal ska vi använda oss av? Anders presenterade några förslag till nyckeltal vid uppföljning: -Månader utan egen försörjning före insatser per deltagare (går ej att mäta i SUS idag). -Upplevd hälsa vid avslutad insats. -Projektkostnad per deltagare -upplevd kvalitet, ex tillgänglighet, bemötande, kompetens Utöver förbättrad kommunikation i budgetprocessen ser Samordningsförbunden även behov av struktur kring den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt frågor av större organisatorisk betydelse tex förnyad förbundsordning, verksamhetsplan, delårsbokslut etc. 5. Paneldiskussion Diskussionsledare: Anna Östbom, SKL Deltagare: Gustav Andersson (c) Stockholms läns landsting (SLL)

5 Gilbert de Wendel (m), Haninge kommun (Kommun) Rolf Urby, Försäkringskassan (FK) Karin Ericsson Arbetsförmedlingen (AF) Jean-Pierre Zune (s) Samordningsförbunden (SF) Den finansiella samordningens mervärde AF: Tidigare samarbete var till stor del personberoende. Finsam ger medborgarinflytande och struktur i samarbetet. SF: Samordningsförbunden befinner sig mitt emellan myndigheterna. Förbunden kan erbjuda insatser som inte passar in i ord verksamhet. Insatserna ger synergieffekter och leder till effektivitet. Samordningsförbunden bidrar vidare till kunskapsöverföring och erbjuder möjlighet till att pröva nya idéer. Förbunden ska inte göra det som ryms inom ordinarie uppdrag. Det finns behov av tydliga målbilder och verksamhetsinriktning. Kommun: Viktigt med fokus i samordningsförbundens verksamhet. Uppföljning och utvärdering är viktiga hörnstenar liksom de ekonomiska förutsättningar, som bör präglas av stabilitet och långsiktighet. Till skillnad från frivillig samverkan erbjuder Finsam en organisation som håller ihop samverkan. FK: Samordningsförbunden erbjuder ett sektorsövergripande perspektiv. Det kan dock finans en risk i att SF inte håller fokus, därför är det viktigt med bl.a. tydliga målgrupper. Hur ska kopplingen se ut mellan anslag (som har sin grund i sjukpenningförsäkringen) och målgrupp? Prioriterade målgrupper AF: Ungdomar i utanförskap, oavslutad grund/gymnasieskola. Nya grupper pga förändringar inom sjukförsäkringen. Fk och AF svårt veta hur många som kommer att omfattas av rehabkedjan, uppdragets storlek, detta påverkar hur medel mellan tvåpartssamverkan och Finsam ska fördelas.. Kommun: Ungdomar. Missbrukare. Individer med bristande svenska kunskaper. Viktig att fastställa vilka grupper som ska prioriteras inom Finsam. LT: Individer som faller inom alla huvudmännens ansvarområde. Arbetslösa unga vuxna Missbrukare. De mest utslagna, bostadslösa och svårt psykiskt sjuka. Budgetarbetet Finns det möjlighet till en överenskommelse? Vilka ska delta vid ägarmöten? FK: Försäkringskassan har drivit frågan om förändrat system. Förslag finns om att höja till 10 % av sjukpenninganslaget eller lägga en fast summa och ange styrning 2010/2012. Samverkan med Arbetsförmedlingen bör ingå i ordinarie verksamhet. För övrig samverkan bör en fast summa avsättas. Försäkringskassan ser problematiken i budgetprocessen. FK måste invänta budgetprop. och regleringsbrev i mitten av december. Man ser dock gärna att en dialog förs tidigare under året, med en prognostiska bedömning med reservation för att slutgiltiga budgetbeslut. Samordningsförbunden och dess ägare har allt att vinna på en långsiktig

6 dialog. SF äger sin egen budgetprocess och det är därför naturligt att de samordnar ägarmöte. Soc.dep.: Som ett förstahandsalternativ skulle ett fast anslag från staten vara att föredra. Ett andrahandsalternativ skulle vara en höjning av den del av sjukpenninganslaget som avsätts till Finsam. Kommun: Fast anslag att föredra. Samordningsförbunden tål ej ryckighet. Tycker att förslaget om fortsatta ägarmöten är bra. Kommunen bör vid framtida ägarmöten representeras av ekonomidirektör och/eller kommundirektör. SLL: Representation vid ägarmöte bör ske genom sjukvårdslandstingsråd m mandat samt landstingsborgarråd. Rättvist mellan olika SF. Landstingsråd som satt med i alla SF. Hantera SF rättvist. SF: Vilka Underlag behövs för budgetprocessen? Samma krav som vid långtidsbudget. Nuläge och vision på kort och lång sikt. Riskanalay -vad händer vid höjning/sänkning? Organisationsförändringar SLL: Landstinget ser klara fördelar med att förbunden samgår vilket underlättar kommunikation och budgetarbete. Befolkningstal och psykosociala mått bör styra medelstilldelning. Samordningsförbunden behöver bli bättre på att visa på att verksamheten leder till vinster för Landstinget, att det är bättre än att satsa pengarna i egen verksamhet. Behov av förankring såväl på tjänstemannanivå som politiskt. AF: Svårt att kunna gå ut till varje enskilt SF. Vad är effektivt? Bedriva verksamhet i lagom stora områden. Ett för hela länet (ex Kalmar). Förordar större geografiska områden. Kommun (JP): Viktigt tillförsäkra enskilda kommunernas inflytande. Samgående om fördelarna överväger. Ägarmöte för strategiska frågor. 6. Avslut Marie Litholm avslutade mötet och tackade för allas medverkan. Slutsatserna från mötet är att ägarmöten bör ske en gång per år. Behov finns av en utveckling av uppföljningsmetoder och ett förtydligande kring samordningsförbundens målgrupper. Samordningsförbunden ges i uppdrag att diskutera fram ett gemensamt förslag för hur vi kan gå vidare i budgetprocessen. Vid pennan Elin Asplund, samordnare Botkyrka

7