Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland
|
|
- Ann Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland något vi också ser som centralt i Ålands utvecklings och hållbarhets agendas mål 3; Allt vatten har god kvalitet. Vi har i vårt arbete också haft ett nära samarbete med processen att ta fram en hållbar livsmedelsstrategi för Åland. Ålands Vatten initierade denna process under oktober 2016 och har välkomnat alla som är intresserade att delta i processen. I enlighet med Ålands Utvecklings- och hållbarhetsagenda används verktyget backcasting/ ABCD analys för processen. För komplexa utmaningar, vilket att hitta lösningar för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning är, är denna metod effektiv. I arbetet har vi tillsammans med våra samarbetspartners identifierat över 50 nyckelpersoner som har bjudits in till processens olika delar. Processens olika delar omfattar: Datum Tid och plats Antal inbjudna A Vision 9 nov på Ålands Vatten ca 15 B Nulägesanalys 23 nov på Naturbruksskolan ca 30 C Kreativa lösningar 1 dec på Naturbruksskolan > 50 D Prioritering/handlingsplan12 dec på Ålands Vatten (prel) ca1 5 Vi har tillsammans med våra samarbetspartners identifierat vilka vi tycker är extra viktiga för respektive steg i processen och bjudit in där efter. Därtill har vi sagt att man kan anmäla intresse även för de andra delarna av processen.
2 Workshop för nulägesanalys 23 nov, 2016 Deltagare; sakkunniga och experter: Ålands Vatten: Ann Nedergård- projektledare, Christian Nordas- VD, Gottfrid Öhbergplaneringsingenjör och David Ståhlman- VA planerare/utredare; Ålands landskapsregering: Mikael Wennström- vattenbiolog; Infrastrukturavdelningen Jacob Nordlund- bro- och hamningenjör, Elin Lindfors trafikingenjör, Ivar Gullström Biträdande ingenjör; Utvecklingsenheten Karolina Gottberg- samhällsplanerare; Jordbruksbyrån Sölve Högmanbyråchef; Åland Landsbygdscentrum: Ålands Producentförbund (ÅPF): Henry Lindström- VD; Hushållningssällskapet: Joachim Regårdh- växtodlingsrådgivare; Östersjöfonden: Lotta Nummelin- VD; Jomala kommun: Magnus Nordin- kommuntekniker och Åsa Mattssonplanerare; Finströms kommun Aron Lundström- Planerings- och utvecklingschef; Ålands fastighetsverk: Henrik Bertell- naturvård; Ray Holmlund- skogsförvaltare; Pernilla Söderlund- Ålands Lagting samt infrastrukturnämnden i Mariehamn; Anders Karlsson, vice ordf. och Carl-Gustav Flink ledamot Ålands Vatten Abs styrelse; Stig-Erik Hagström- jordbrukare inom vattenskyddsområdet; Petra Granholm -Ålands Natur- och Miljö, samhällspåverkare; ÅHS Niklas Rehn- teknisk service; Markus Andersson, Bocknäs vatten; Tjenan Vatten- Runar Karlsson Styrelseordförande, Central Baltic Contact Point Åland, Ester Miiros information officer. Processledare: Erica Scott, TF Consulting, M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling. Över 50 personer från olika verksamheter och organisationer hade personligen bjudits in till Workshopen med temat lösningar för en hållbar dricksvattenförsörjning. Information om workshopen fanns också tillgänglig genom Ålands Vatten Abs hemsida och facebook sida för andra som hade intresse av att delta. Organisationer som hade bjudits in men inte hade möjlighet att delta var bland annat: Regerings- och lagtingsledamöter/ministrar från Åland landskapsregering och Ålands lagting, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Husö biologiska station, Rädda barnen, Folkhälsan på Åland, Röda korset på Åland, Handicampen, elever från Godby högstadieskola, Föreningen Rädda Lumparn, landskapsregeringens skogsbruksbyrå, fiskeribyrån, verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet, Apoteken på Åland, representanter från övriga vattenbolag på Åland.
3 Agenda brainstorm av lösningar 1 december 1. Inledning och bakgrund samt redovisning av resultat från visionsworkshopen 9 och nulägesanalysen 23 november. 2. Presentation av vad är hållbarhet och hur Ann Nedergård, projektledare ska vi arbeta med processen. Erica Scott, processledare TFC 3. Presentation från nulägesanalysen 23 november. Erica Scott, processledare TFC 4. Workshop för att hitta kreativa Workshopens alla deltagare med Lösningar. expertis från olika områden. Hur ser vår framgångssaga ut - vad var kännetecknande för att vi lyckades Grupp 1 - Säkrat tillrinningsområden - Säkrat fler vattentäkter - Klimatanpassat dricksvattenförsörjningen inkl. distributionen - BAT Best available technique/technology- Åland följer med! - Effektivera vattenanvändningen inkl. recirkulation/återanvändning - Ökad allmän info och kunskap- lättförståelig - Sanera gamla synder - Ökad andel slutna kretslopp o hushåll och enskilda avlopp o jordbruk mm o markanvändning o industri - Områdesplanering + hållbar samhällsplanering och markanvändning - Säkra ledningssystem och pumpstationer hållbar VA plan - Skonsamma jord och skogsbruksåtgärder/metoder - Ökad användning av regnvatten - Ingen försurning av regnvatten- ändrade konsumtions och resvanor. Hållbarhetsdefinition 1. I balans - Dagvatten till recipientpunkt inom kvalitetsnorm- fördröjnings och reningslösningar- ökad kunskap och hjälp till åtgärdsstyrning - Ökat vattenskydd- stängde av Jomalarakan
4 Grupp 2 Vi startade en process med: - brett engagemang - öppenhet, alla var med! = kände ansvar Processen var baserad på kunskap Skapade delaktighet Förståelse för varandras situation, acceptans för åtgärder Process med möten, kampanjer och diskussioner som alla hängde med på -> det ledde till att vi hittade nya innovativa samarbeten, nya partners, nya tekniska lösningar vi inte tänkt på tidigare Sen hjälpte det ju att vi upplevde krisen kring Markusbölefjärden och Långsjön sommaren 2021 att attityderna förändrades och vi började verkligen uppskatta vårt rena dricksvatten. -> Detta ledde i sin tur att vi fick bättre beredskap, både reservvattentäkter och systemplaner. Vi hittade ett bra, ekonomiskt hållbar sätt att ersätta inskränkning av nyttjanderätten, dvs. ersätta den som på ett eller annat sätt blev lidande, tex. Jordbrukare, folk som bodde runt sjöarna etc. Ålands naturskola tog alla åländska skolbarn till vattentäkterna och lärde dem om vikten av rent vatten. Vi drack direkt ut sjöarna! Grupp 3 - Reservvatten säkrat (inkl. grundvatten). Prioritera bort omöjligheter och håll fokus på möjligheter.
5 - Bättre/bra kontrollsystem för föroreningar - Flera ytvattentäkter nyttjas och är säkrade - Separerade tillrinningsområden mellan Markusbölefjärden och Långsjön så att inte förorening i en orsakar problem i båda - Allmänheten har bra kunskap, mer information om vatten och vattenskydd. - Kretsloppstänkandet/funktionen fungerar. Slutna kretslopp! - Samarbete mellan organisationer och enheter fungerar bra - Alla tar ansvar för vattenskyddsfrågan - Vattenfrågan är prioriterad! - Extra ansvarsfullt jordbruk bedrivs. Det påverkar inte vattenkvaliteten negativt! De har de verktyg de behöver. Grupp 4 - Utsläppskällorna är kända och åtgärdade - Behovsanpassade skyddszoner utifrån geografin - 0 internbelastning - Recirkulera näringsämnen (bottenvatten syrefattigt och näringsrikt) - Styra trafiken runt vattentäkter - Uppsamlande skyddsdiken runt sjöar. - Inlösen av mark i närheten av eller närmast sjöar - Forskning på nya reningsmetoder - Kunskap (basfakta) - Handlingskraft - Alla upplever att rena sjöar är viktiga Alla inblandade är nöjda! (Överenskommelse mellan: Christian Nordas, Gottfrid Öhberg, Runar Karlsson, Anders Karlsson, Henry Lindström)
6 - Vi ser jordbruket som en tillgång tack vara näringsrecirkulation och råvaror till biogasproduktion. Brainstorm av lösningar: Utgående från kartläggningen av hur olika processer i samhället idag hindrar oss från att nå visionen/bryter mot hållbarhetsprinciperna Brainstorma lösningar med avseende på: Markanvändning som påverkar vårt råvatten: (tips: näringsämnen, farliga ämnen, preventivt arbete/uppströms arbete, information/kommunikation Trafik/vägar Förbättra inre balansen/statusen i sjöarna Separerbara täkter vid utsläpp, olyckor Implementera ny teknik som förhindrar näringsläckage Finansiering till vattenförbättrande åtgärder - Ingen vägdragning inom vattenskyddsområde - Minska trafiken längs vattentäkter - Undvika huvudvägar inom nederbördsområde - Minskad vattenförbrukning (recirkulering) - Våtmarker där tillräckliga flöden uppnås - Vallning av brukad mark intill vattenlinje - Sedimenteringsbassänger vid dikesmynningar - Produktiva skyddszoner - Jordbruket bedrivs med miljöanpassade metoder
7 Utbildning/ fortbildning Tillsyn och riskminimering Information - Bassänger och ny bevattningsteknik minimerar uttaget av bevattningsvatten - Näringsrikt bottenvatten och sediment från sjöarna används i kretslopp i jordbruket - Våtmarkslösningar och infiltrerande skyddszoner - Recirkulation av näringsämnen - Teknisk utveckling som möjliggör att vi kan odla samma grödor som idag utan att det har en negativ påverkan på vattenmiljön. - Rådgivning till lantbrukare - Utbildning och fortbildning till rådgivare och handläggare inom jordbruk - Undvik risker inom vattenskyddsområde - Bra tillsyn och uppföljning vid vattenskyddsområde - Bättre reglering av nivåer: mät och följ upp - Skärpa/utöka bestämmelser - Strängare regler för markanvändning inom nederbördsområden - Gällande regler SKALL efterföljas. - Information och kunskap till räddningsväsendet - Information för kunskap och medvetenhet hos allmänheten (opinion/påverkan) - Ta fram olika typer av enkel information om o Vad är ett vattenskyddsområde? o Entreprenadarbeten inom vattenskyddsområde o Vägar och infrastruktur inom vattenskyddsområde o Bygga hus inom vattenskyddsområde o Vad hushåll inom vattenskyddsområde bör tänka på/vara medvetna om/får och inte får göra o Jordbruk inom vattenskyddsområde o Skogsbruk inom vattenskyddsområde o värt att veta om dricksvatten på Åland - God information och kommunikation - Kontinuerlig info och lagar, direktiv- tillgänglig - Säkerställa att tredje parts marknyttjare känner till begränsningar i markanvändning (arrende) - Information vid bygglov vid bygglov i närheten av vattenskyddsområden
8 Jord- och skogsbruk - Hemsida om vattenskydd: - Facebook sida om vattenskydd - Skyltar inom vattenskyddsområde - Använd konkret storytelling - Green Peace liknande aktioner- låt politiker bada - Använd filmen en dag utan vatten framtagen vid BTH samt den från Svenskt vatten - Skogsbruket och jordbruket i tillrinningsområden bedrivs miljöanpassat med minimalt läckage av näringsämnen - Restriktivare och medvetet skogsbruk inom tillrinningsområden. - Nedplöjning av organiskt material bildar kolsänkor (motverkar klimatförändring) och minskar avrinningen. - Dikesvård genom bl. a. rensningar med miljöhänsyn och tydligare regler kring täckdikningar inom vattenskyddsområde - Anläggande av fler skyddszoner - Lösningar för att minska näringsbelastningen från diken och avrinning; sedimentationsbassänger, våtmarker, filter etc. - Exploatering (endast) på redan bebyggd mark - Bevara strandzonen - Skyddsområden kring grundvattentäkter - Övergripande fysisk planering - Inlösen av mark, marken blir ett filter före sjön - Samhället arrenderar mark inom avrinningsområde - Köpa in mark inom vattenskyddsområdet - Arrendera mark inom vattenskyddsområdet. Främst vid diken och strandlinjer
9 Utgående från kartläggningen av hur olika processer i samhället idag hindrar oss från att nå visionen/bryter mot hållbarhetsprinciperna Brainstorma lösningar med avseende på: Bosättning/infrastruktur och industri: Avlopp Skydd vid vägar - Inga utsläpp från avloppsvattenhantering, både enskilda och kommunala - Fler reningsverk med avseende på vatten och avlopp ger kortare ledningsvägar och mindre läckrisk - Kommunala avloppsledningar - Torra avloppslösningar inom nederbördsområde - Pumpstationer - Avloppsledningar dras på ett sådant sätt att breddningar och läckage inte belastar råvattentäkten - Effektivare avloppsvattenrening - Enskilda avlopp - Bättre koll på enskilda avlopp - Få bort enskilda avlopp - Övervakade avloppsledningssystem - Flytt av avloppsledningar - Buffertbassänger vid avloppspumpstationer - Inga avloppsledningar nära avrinningsområde - Undvik vägdragning inom skyddsområdet - - Undvik risker vid vattentäkter - Tätning (bentonit?) vid vägar inom tillrinningsområde
10 - Slutna zoner vid vägar inom tillrinningsområde - Skyddsbarriärer längs vägar - Säkrare transport av farligt gods - Säkerställa att transport av farligt gods sker utan risk för utsläpp till täkten - Tunga verksamheter inom vattenskyddsområde = risksäkrade - Gör om bilvägar till G/C vägar - Höjdförhållanden för bostadsplanering - Billigare/subventionerade vattenanalyser - Områdesplanering - Utveckla bosättning, industri och infrastruktur - LOD lokal dagvattenhantering - Komposten - Förbättrad stallgödselhantering - Bygga bevattningsdammar - Fler vattentäkter - Skyltar vid väg - Tydligare skyltat markerat vid vattenskyddsområde Vattenanvändning - Inte ta vattentillgång för given - Synliggöra vattenförbrukning (ex. i duschen) - Hushålla med vatten - Sänka trycket i ledningarna - Vattenmedvetenhetskampanjer - Möjlighet till magasinering Information - Kommunikation till kunderna/vattenabonnenterna - Information och kunskap till boende (internet, broschyrer och informationsmöten) - Informationskampanjer för kunskap och medvetenhet - Ta fram en folklig dricksvattenvision för förståelse och tydlighet - Samarbeta mellan dricksvatten, avloppsvatten och Ekonomiska styrmedel vattenvård - Avgifter - Ersättningar
11 Utgående från kartläggningen av hur olika processer i samhället idag hindrar oss från att nå visionen/bryter mot hållbarhetsprinciperna Brainstorma lösningar med avseende på: Övrig verksamhet som påverkar vårt råvatten: (tips: lagstiftning, samarbeten, leverantörer) Kommunikation Långsiktigt arbete med aktivt samarbete - Tätare dialog mellan berörda parter - Informera politikerna om konsekvenserna av dåligt vatten - Förbättrad på kommunikation mellan LR och kommuner - Fungerande kommunikationskanaler - SAMARBTE! - Fokus på uppströms/preventivt arbete (ex. REVAQ från Sverige) - Mer utbildning till yngre/småbarn - Information/kunskap till allmänheten - Använd denna process för att sprida kunskap och metod i övriga Östersjöområdet så att alla arbetar åt samma håll och vi får positiva ringar på vattnet - Ålands vatten remissinstans vid arbeten inom vattenskyddsområde - Samtala och LYSSNA med enskilda lantbrukare - Arbetet bedrivs strategiskt, översiktligt och långsiktigt - Samarbete mellan vattenägare - Samarbetsgrupper arbetar aktivt
12 Sårbarhet i produktion och ledningsnät Forskning och utveckling - Bredda kompetensen i olika arbetsgrupper och referensgrupper. Arbeta aktivt med att få med olika kompetenser. Inom naturvetenskapliga diskussioner saknas ofta t.ex. jurister, beteendevetare och kommunikatörer. Därtill är ungdomsperspektivet alltid viktigt! - En större VA organisation skulle ge bättre möjligheter för helhetsgrepp kring VA frågor - Ett vattenbolag - Kommunsammanslagning - Fler än ett vattenverk behövs - Sammankopplat vattennät - Möjlighet att mata stamledningar från olika riktningar (ringmatning) - Samla in den forskning som finns - Samla goda exempel o Kävlingeån o Kalundsborg (Danmark) o Bornsjön o JÄRKI o BSAG (Baltic Sea Action Group) o Greppa näringen o Pyhäjärvi institutet etc. - Forsknings- och utvecklingssamarbeten - Åland är i utvecklingens framkant - Åland som pilotområde: erbjud/var positiva - Tekniska lösningar - Tillämpa konceptet med Greppa Näringen - Implementera JÄRKI på Åland - Bottensuga sjöarna för att återanvända fosfor som finns i sedimentet och samtidigt förbättra näringsbalansen i sjöarna. Minska den interna belastningen - Utnyttja möjlihgeten med demoaktiviteter för att testa metoder som driver utvecklingen (allt blir inte rätt, men man kommer en bit på väg)
13 Fakta och kunskap Lagstiftning - Samla in eller ta fram fakta/skapar helhetsbild kring näringsbelastning; t.ex. Atmosfärisk deposition, jordbruk olika jordarter och olika grödor. - Sammanställ fakta om innovationer inom området ex. fosforsensorer och tillsats av enzymer i toastolar - Tillsätt referensgrupp för att samla fakta kring ALLA olika tekniker för cirkulation av näringsämnen - Ingå i varandras referensgrupper Räddningsverksamhetens påverkan på vattenkvalitet (kemikalier i slängningsmedel, utsläpp vid bränder, speciellt industrier) - Sammanställ fakta om farliga ämnen. Hur mycket finns i t.ex. bioavfall, avloppsslam etc. jfr. med normala nivåer samt nivåer i mineralt fosfor osv. Skapa faktaunderlag för konstruktiv diskussion kring recirkulation av avloppsslam, rötslam etc. (idag används motargumentet att det innehåller för mycket som vi inte vill ha på våra åkrar) Bortförande av biomassa + fiska bort skräpfisk Skyddsbehov (av fler råvattentäkter) - Kvalitetskrav - Ny lagstiftning anpassad till tidigare nedskrivna idéer - Lagstifta om samhällsstöd för skydd av vattentäkter - Uppföljning av lagstiftning - Skärpt lagstiftning - Tillsyn viktigt - Ökad tillsyn på verksamheter inom vattenskyddsområde - PPT polluter pays principle - Lagstiftning uppdateras och stöder hållbara lösningar - Fysisk planering + plan- och bygglagen - Strandskydd - Mer detaljerade regler kring markanvändning i tillrinningsområde - Höga krav på verksamhetsutövare inom tillrinningsområde (och nära kust) - Lagstifta/krav kring mindre hål i hygien- och städprodukter samt mindre disktabletter. (Vi använder
14 Vattenvård ofta mer än vi behöver och mindre hål tillsammans med information skulle minska risken för överdosering. - Varningssymboler bör införas på läkemedel och andra produkter som är farliga för vattenlevande organismer (målsättningen vore förstås förbud, men innan vi kommit så långt skulle en sådan här åtgärder ge möjlighet till enskilda konsumenter och olika verksamheter att före aktiva miljöval. Det är t.ex. allmänt känt att Voltaren är svårnedbrytbart och det finns alternativ. Toalettrengöring är ofta farliga för vattenlevande organismer, använd ättika eller annat alternativ!) - Starkt krav på vattenberedskap - 100% hållbara krav vid upphandling - Skydd av grundvattenområden - Piska med moroten - Gäddfabriker - Plantera in rovfisk, t.ex. gös som även är en attraktiv matfisk TACK FÖR DITT DELTAGANDE OCH ENGAGEMANG!
Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland
Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland
Läs merVATTENDAG 16 NOVEMBER 2017
VÄLKOMMEN PÅ VATTENDAG 16 NOVEMBER 2017 FÖRMIDDAG 9-11.30 Hållbar dricksvattenförsörjning och konkreta vattenskyddsåtgärder EFTERMIDDAG 13-15.30 Vatten och Avloppsplan för Åland KVÄLL 18.00-19.30 Korta
Läs merÅlands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.
Ålands Vatten Ab Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning. Ann Nedergård Projektledare Åland Vatten Ab
Läs merStrategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland
Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland
Läs merStrategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland
Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland
Läs merVÄLKOMMEN! På väg mot ett hållbart dricksvatten
VÄLKOMMEN! På väg mot ett hållbart dricksvatten 9.30-9.35 Välkomna! Anders Karlsson, vice ordf. Ålands Vatten Ab hälsar välkomna. 9.35-9.45 Inledning Christian Nordas, VD Ålands Vatten Ab Ålands Vatten
Läs merStrategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland
Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland I detta dokument har vi sammanställt de två första workshoparna för att underlätta för deltagarna i workshopen
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 64 4.12.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Läs merEN HÅLLBAR DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING PÅ ÅLAND PROCESS OCH FÄRDPLAN RÅVATTEN RENT DRICKSVATTEN TILL ALLA
PROCESS OCH FÄRDPLAN RÅVATTEN 2 EN HÅLLBAR DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING PÅ ÅLAND RENT DRICKSVATTEN TILL ALLA Ålands Vatten producerar och levererar dricksvatten till 75 procent av Ålands befolkning från reningsverket
Läs merProjekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet
Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet ABCD process Erica Scott, TFC M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling 23 november, 2016 Projekt hållbar dricksvattenförsörjning
Läs merÅlands Vatten kan inom ramen för WATERCHAIN får hjälp att värdera antalet skadliga ämnen i det skräp som plockats i och kring Dalkarby träsk.
WORKSHOP VATTENDAG WORKSHOP FÖR EN HÅLL BAR DRICKSVATTENFÖRS ÖRJNIN G GRUPPUPPGIFTER, GRUPPINDELNIN G OCH RESULTAT Smarta åtgärder som har tillkommit i processarbetet sedan december 2016. Ta fram en "best
Läs merVatten Avlopp Kretslopp
Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar
Läs merSverige ett land av vatten
Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merSkyddsområden för grundvattentäkter
Skyddsområden för grundvattentäkter Dricksvatten av god kvalitet vill alla ha Förbättrat skydd för våra grundvattentäkter En av våra viktigaste naturresurser är tillgången till vatten för vår vattenförsörjning.
Läs merGenomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen
DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per
Läs merBlåplan Vaxholms stad
Blåplan Vaxholms stad ett helhetsgrepp på kust- och vattenmiljö Mia Sklenar, Tyréns AB Ammi Wohlin, Vaxholms 2017-10-16 Agenda Introduktion Process Blåplan Framtid Vaxholms stad Vaxholms stad Innerskärgård
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merVi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga
Vi utvecklar framtiden 1 Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012
Läs merVar saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07
Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000
Läs merGöteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merAllmän information om vattenskyddsområden
Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merVa-policy Emmaboda kommun
Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade
Läs merErfarenheter från Stångåns nyinrättade vattenskyddsområde. Rebecka Helmers, projektledare
Erfarenheter från Stångåns nyinrättade vattenskyddsområde Rebecka Helmers, projektledare Agenda Bakgrund Linköpings vattenförsörjning Processen från beslut till ansökan Val av utformning Riskbedömning
Läs merTematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010
1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Läs merVattenskyddsområden - Bor du i ett?
Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan
Läs merÅlands Vatten Ab. Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten till ca 75 % av Ålands befolkning.
Ålands Vatten Ab Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten till ca 75 % av Ålands befolkning. Ålands Vatten Ab tar sitt råvatten från Långsjön, Markusbölefjärden
Läs merVATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN
1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan
Läs merRemiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län
28 augusti 2014 rev. 15 september 2014 MN 2014-1331 1 (2) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Ingen övergödning Strategi
Läs merTill dig som bor i ett vattenskyddsområde
Till dig som bor i ett vattenskyddsområde ALLA VATTENSKYDDSOMRÅDEN HAR SPECIFIKA FÖRESKRIFTER SOM GÄLLER I RESPEKTIVE OMRÅDE Vatten är den naturresurs vi inte klarar oss utan. Det vatten som finns på jorden
Läs merVälkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden
Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde i Sörfjärden Dagordning Inledning Information om vattentäkten Varför upprättas vattenskyddsområden? Föreslagen utbredning av vattenskyddsområdet
Läs merArbetet med Stångåns vattenskyddsområde. Rebecka Helmers, projektledare
Arbetet med Stångåns vattenskyddsområde Rebecka Helmers, projektledare Agenda Bakgrund Linköpings vattenförsörjning Från projektstart till beslut Områdets avgränsning Riskbedömning Skyddsföreskrifter Samråd
Läs merSkyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.
Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merRegional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163
Läs merÅtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning
Läs merLagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Läs merDagvattenhantering problem och möjligheter
Dagvattenhantering problem och möjligheter Underrubrik Herman Andersson 151127 1 Agenda Norconsult vilka är vi? Definition av dagvatten Svenskt Vatten P104, P105, P110 Dagvattenlösningar Länsstyrelsen
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merGÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE
GÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE Västra Finlands Vattendomstol har fastställt skyddsområden för Dalkarby träsk, Markusbölefjärden och Långsjön. Området finns utmärkt på kartan
Läs merFORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter
Läs merDetta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Läs merVägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Läs merPlanerade vattenuttag
Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten
Läs mer10 Vatten och avlopp (VA)
10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar
Läs merVA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2018
VERKSAMHETSPLAN 2018 Allmänna målsättningar Föreningen Rädda Lumparn grundades på våren 2014 av invånare runt Lumparn som var bekymrade för sina närvatten, dvs själva Lumparn och dess vikar. Föreningens
Läs mer03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.
1(5) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala grundvattentäkterna
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017
VERKSAMHETSPLAN 2017 Bakgrund Föreningen Rädda Lumparn grundades på våren 2014 av invånare runt Lumparn som var bekymrade för sina närvatten, dvs själva Lumparn och dess vikar. Allmänna målsättningar Föreningens
Läs merVattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet
Vattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet Magnus Svensson Vattenhandläggare, Länsstyrelsen i Västmanlands län Magnus.svensson@lansstyrelsen.se 010-2249357 Varför vattenskyddsområde?
Läs merVillkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten
Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara
Läs merVäsentliga vattenvårdsfrågor
Väsentliga vattenvårdsfrågor 2019 Susanne Vävare & Mikael Wennström Ålands landskapsregering 2019-01-01 Vattenvård och uppdateringar samt behovet av samråd Syftet med vattenvården är att förhindra försämring
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merFöreskrifter för Segersjö vattenskyddsområde
Föreskrifter för Segersjö vattenskyddsområde INNEHÅLL 1. BRUNNSOMRÅDE... 4 2. INRE SKYDDSZON... 4 2.1 Hantering av petroleumprodukter, kemikalier m.m.... 4 2.2 Täktverksamhet och andra schaktningsarbeten...
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merVattenskyddsområden på Åland
Vattenskyddsområden på Åland I dagsläget finns fem vattenbolag som distribuerar dricksvatten från ytvattentäkter: Ålands Vatten (Dalkarby träsk, Långsjön, Markusbölefjärden), Tjenan Vatten (Toböleträsk),
Läs merLandsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019
9.5.2018 Ålands Landsbygdscentrum Verksamhetsplan 2019 Verksamhetsidé Utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden. Mission Att utveckla en livskraftig landsbygd på Åland. Affärsidé Att koordinera
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merVA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP
VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN? Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs VA är en mycket stor livsmedelsproducent man når
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merVA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
Läs merByggnation pågår av ledningsnät på västra sidan av väg 158. Tanken är att området Torred sedan ska kunna anslutas hit.
Presentation Mikael Lindgren Projektledare VA Michael Johansson Arbetsledare, VA-planering Byggnation pågår av ledningsnät på västra sidan av väg 158. Tanken är att området Torred sedan ska kunna anslutas
Läs merNorrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Skyddsföreskrifter för Laukers vattentäkt i Arvidsjaurs kommun 25 FS 2012:28 A 21 Utkom från trycket den 26 oktober 2012 Beslutade av kommunfullmäktige i Arvidsjaurs
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4
PROTOKOLL Nummer 42 10.9.2019 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantrådet Camilla Gunell Vattenbiolog
Läs merUtmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
Läs merAnsökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)
Kommunstyrelsen 2009-04-14 86 201 Plan- och tillväxtutskottet 2009-03-23 26 48 Dnr 08.719-341 aprilkf16 Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)
Läs merRiktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merLevande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Läs mer1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan
Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och
Läs merFysisk planering för en trygg vattenförsörjning
Foto: Cecilia Näslund/Boverket Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning Cecilia Näslund Vad har gjorts och vad behövs? insatser vid fysisk planering Lägesbild, behov och möjligheter långsiktigt
Läs merPolicy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun
1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merForum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Läs merBildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Läs merNSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av
Läs merNya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund
Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merSå tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström. För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden
Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden 1 Varför behövs vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter? Rent vatten
Läs merSkydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde
Skydda dricksvattnet Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta, men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden finns
Läs merDricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs mer