DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLEKLASS Diskutera. Reformer i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLEKLASS Diskutera. Reformer i skolan"

Transkript

1 DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLEKLASS Diskutera Reformer i skolan Den första juli 2011 införs en ny skollag samt en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Av dessa kan alla utom grundsärskolan bedriva förskoleklass som då styrs av den läroplan som gäller för respektive skolform. Sameskolans och specialskolans läroplaner liknar till största delen läroplanen för grundskolan. Detta diskussionsunderlag utgår därför från läroplanen för grundskolan. I de fall där något annat avses anges detta i texten eller som en fotnot. Förskoleklassens verksamhet styrs av skollagen samt av de två första delarna av den samlade läroplanen. I den tredje delen av den samlade läroplanen ingår dessutom kursplaner och kunskapskrav för samtliga skolämnen men dessa gäller inte förskoleklassens verksamhet. Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som arbetar i förskoleklass. Materialet är tänkt att kunna användas som ett stöd för att sätta sig in i den nya samlade läroplanen. Syftet med materialet är att sätta fokus på den nya läroplanens uppbyggnad och struktur samt visa hur den kan användas för planering av förskoleklassens verksamhet. I diskussionsunderlaget finns ett antal frågeställningar som rör läroplanens första två delar och deras relation till verksamheten i förskoleklassen. Det är Skolverkets förhoppning att det här diskussionsunderlaget kan vara ett stöd i arbetet med den nya samlade läroplanen och i det samverkansarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem som alla lärare har ansvar för att utveckla. Diskussionsunderlaget är strukturerat under följande rubriker: Skollagen Förskolans läroplan Den samlade läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag Övergripande mål och riktlinjer En idé till planering

2 Skollagen Den nya skollagen ska tillämpas på utbildning som påbörjas från och med den 1 juli Skollagen innehåller tjugonio kapitel. De första sju kapitlen rör sådana bestämmelser som med vissa undantag rör hela skolans verksamhet medan det nionde kapitlet är det som särskilt rör förskoleklassen. I det nionde kapitlet 1 kan man bland annat läsa att syftet med förskoleklassen är att stimulera elevers utveckling och lärande och att förbereda dem för fortsatt utbildning. Här anges också att utbildningen i förskoleklassen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov och främja allsidiga kontakter och social gemenskap. I regeringens proposition Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (2009/10:165) anges till exempel att lek och skapande ska ingå i förskoleklassen som väsentliga delar i det aktiva lärandet och att elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Utgångspunkten för förskoleklassens verksamhet är att utveckling och lärande sker ständigt och inte bara, eller ens huvudsakligen, i arrangerade inlärningssituationer. Förskoleklassen får därför sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Förskolans läroplan Förskolans läroplan som infördes 1998 har reviderats under Revideringen innebär att vissa mål och riktlinjer i läroplanen har förtydligats och att läroplanen har kompletterats med avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling samt förskollärares och förskolechefens ansvar. Förskolans läroplan gäller inte för förskoleklassens verksamhet men kan ändå vara bra för lärare i förskoleklass att ha kännedom om och också att jämföra med grundskolans läroplan. Värdegrund, mål och riktlinjer i de båda läroplanerna påminner mycket om varandra. Genom att sätta sig in även i förskolans läroplan kan lärare i förskoleklass upptäcka likheter och skillnader i båda skolformerna vilket kan bidra till ökad förståelse för till exempel vad det kan innebära att kombinera förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. 1 Skollagens nionde kapitel om förskoleklassen finns som bilaga sist i diskussionsunderlaget. 2

3 Den samlade läroplanen för grundskolan Den samlade läroplanen består av tre delar. Den första delen utgörs av skolans värdegrund och uppdrag och denna del gäller även för förskoleklassens verksamhet. Den andra delen utgörs av övergripande mål och riktlinjer som gäller för utbildningen. Denna del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassens verksamhet. Det innebär att regleringarna gäller om de är möjliga att tillämpa i förhållande till förskoleklassens uppdrag. Till exempel finns det i läroplanens andra del regleringar om betygssättning som inte går att tillämpa i förskoleklassen. Förskoleklassen bör i övrigt så långt som möjligt följa regelverket för grundskolan och motsvarande skolformer medan till exempel utvecklingssamtal i förskoleklassen, precis som i förskolan, ska bygga på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande men inte utgå från några fastställda normer eller kunskapsnivåer. I riktlinjerna, som också återfinns i läroplanens andra del, anges vad alla som arbetar i skolan ska samt vad läraren ska göra för att ge eleverna möjligheter att utvecklas i riktning mot målen. Med lärare avses här lärare som undervisar inom de verksamheter som läroplanen gäller för, det vill säga i förskoleklass, på fritidshem och i grundskola. Läroplanens tredje del utgörs av de kursplaner och kunskapskrav som gäller för skolformen och som är konstruerande utifrån de övergripande mål som anges i läroplanens andra del, under rubriken Kunskaper. Kursplaner och kunskapskrav gäller inte för förskoleklassens verksamhet men de övergripande målen gäller. Det innebär att när lärare i förskoleklass planerar och genomför sin verksamhet utifrån läroplanens övergripande mål, med ett innehåll och med arbetsformer som är lämpliga för elever i förskoleklass, så bygger de samtidigt en brygga till den kommande ämnesundervisningen i skolan. Trots att kursplanerna för skolan olika ämnen alltså inte gäller för förskoleklassen kan de ändå utgöra ett stöd i planeringen av verksamheten. Genom att läsa kursplanerna för de olika ämnena får läraren en bild av vad det är eleverna kommer att möta när de börjar årskurs ett. Planeringen av undervisningen ska utgå från läroplanens första och andra del, men om läraren också har insikt i grundskolans ämnen kan det bidra till att förskoleklassens verksamhet bättre kan uppfylla sitt i skollagen angivna syfte att förbereda eleverna för fortsatt utbildning. Eftersom de övergripande målen i läroplanens andra del ligger mycket nära de mål som anges i förskolans läroplan bygger verksamheten i förskoleklass även broar till förskoleverksamhet som eleverna tidigare varit delaktiga i. Barnens och elevernas lärande blir på så sätt en kontinuerlig process genom hela utbildningsväsendet. De övergripande mål som anges i läroplanens andra del är sorterade under rubrikerna Kunskaper, Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden samt Bedömning och betyg och gäller alltså i tillämpliga delar för förskoleklassens verksamhet. Under dessa rubriker finns även angivet vilka riktlinjer som gäller för läraren i undervisningen. 3

4 Följande delar av diskussionsunderlaget kommer att beskriva den samlade läroplanens två första delar mer noggrant. De diskussionsfrågor som åtföljer en del av avsnitten syftar till att stödja de diskussioner som kan behöva föras för att ställa den egna verksamheten i relation till den nya läroplanen. Skolans värdegrund och uppdrag Den samlade läroplanens första del Skolans värdegrund och uppdrag är uppdelad i åtta avsnitt. Grundläggande värden Förståelse oh medmänsklighet Saklighet och allsidighet En likvärdig utbildning Rättigheter och skyldigheter Skolans uppdrag God miljö för lärande och utveckling samt Varje skolas utveckling Denna del av läroplanen ser i stort sett likadan ut som den gjorde i Lpo94. Förutom några språkliga förändringar är det endast ett litet stycke om att skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap som är tillagt. Med att främja entreprenörskap menas att skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och deras vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Allt det som står i den första delen av läroplanen gäller också för förskoleklassen och det innebär bland annat att var och en som arbetar i förskoleklassen i sitt uppdrag ansvarar för att stödja elevernas utveckling i riktning mot den värdegrund som anges i läroplanen. Förskoleklassens lärare ansvarar för att detta görs i linje med det i skollagen angivna syftet för förskoleklassen. Övergripande mål och riktlinjer I den samlade läroplanens andra del Övergripande mål och riktlinjer konkretiseras innehållet i läroplanens första del i mål som skolan ansvarar för att varje elev ges möjlighet att utveckla och riktlinjer till dem som arbetar i skolan. Läroplanens andra del är uppdelad i åtta avsnitt: 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper 2.3 Elevers ansvar och inflytande 2.4 Skola och hem 2.5 Övergång och samverkan 2.6 Skolan och omvärlden 2.7 Bedömning och betyg 4

5 2.8 Rektors ansvar Här anges bland annat de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan, specialskolan, sameskolan eller grundsärskolan. Innehållet i denna del är sig likt från Lpo 94 men strukturen är något förändrad eftersom Mål att sträva mot och Mål att uppnå är ersatta av ett antal övergripande mål. De övergripande mål som anges under avsnitt 2.2 Kunskaper anger vad skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skola kan. I läroplanen för grundskolan anges till exempel att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet Trots att förskoleklassens verksamhet alltså inte ska bestå av ämnesundervisning utifrån de olika ämnenas kursplaner (läroplanens tredje del) så är, som tidigare nämnts ändå förskoleklassens syfte att stimulera elevers utveckling och lärande och att förbereda dem för fortsatt utbildning i relation till läroplanens övergripande mål. Lärarna i förskoleklassen ansvarar för att göra det utifrån en helhetssyn på eleven och elevens behov och med ett sådant innehåll och sådana arbetsformer som är lämpliga för elever i förskoleklassen. I diskussionsunderlagets avsnitt En idé till planering ges exempel på vad detta kan innebära. På vissa skolor ingår förskoleklassen i ett arbetslag tillsammans med till exempel årskurs 1 och 2. I dessa fall planerar lärare från förskoleklass kanske arbetsområden tillsammans med lärare i grundskolan. Då är det viktigt att tänka på att förskoleklassens verksamhet ska planeras med utgångspunkt i läroplanens första och andra del och att kursplanerna för de olika ämnena börjar gälla först i och med årskurs 1. Läroplanens övergripande mål anger inriktningen på hela skolans arbete och riktlinjerna ger skolans personal information om vilket ansvar de har för att eleverna ska utvecklas i riktning mot målen. Riktlinjerna riktar sig till läraren eller till alla som arbetar i skolan och gäller därmed även lärare som undervisar i förskoleklass och på fritidshem. I alla som arbetar i skolan ingår alla som i någon form har arbetsuppgifter i skolan. Den andra delen gäller i tillämpliga delar för förskoleklassens verksamhet. Att diskutera Hur använder ni den första och den andra delen av den samlade läroplanen i planering och genomförande av verksamheten i förskoleklassen? Är det några avsnitt av det som anges i den första och den andra delen som ni lägger extra vikt vid? Vilka avsnitt är det? Försök att identifiera vad det kan bero på. Är det några avsnitt som ni arbetar med på ett sätt som ni själva är extra nöjda med? Försök att identifiera vad det kan bero på. Är det några avsnitt som ni har svårare att veta hur ni ska hantera? 5

6 Försök att identifiera vad det kan bero på och formulera utifrån detta konkreta handlingsalternativ som ni prövar och följer upp. Hur arbetar ni för att skapa en likvärdig verksamhet för alla elever? Hur kan verksamheten i förskoleklass bidra till att utveckla elevernas entreprenöriella förhållningssätt, det vill säga deras kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och deras vilja att pröva egna idéer och lösa problem? Hur kan de olika perspektiv som anges i läroplanens första del, ett historiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt perspektiv samt ett etiskt perspektiv anläggas på förskoleklassens verksamhet? Hur dokumenterar ni er verksamhet och elevernas utveckling i förhållande till de övergripande mål som anges i läroplanens andra del? 6

7 En idé till planering För att främja elevernas lärande och kunskapsutveckling ska undervisningen, enligt läroplanen, ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper samt i läroplanens övergripande mål. Med undervisning menas, enligt den nya skollagen, sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. I förskoleklassen, liksom i förskola och skola ingår lek och skapande som väsentliga delar i det aktiva lärandet. Elevens lust och nyfikenhet ska också tas tillvara. För att illustrera detta presenteras här nedan en idé om hur man kan planera och utforma verksamheten i förskoleklassen i enlighet med den samlade läroplanens första och andra del. Modellen bygger på att lärarna utgår från ett innehåll som de har observerat att eleverna intresserar sig för i kombination med sådant de uppmärksammat att eleverna behöver utveckla. Elever och lärare planerar sedan tillsammans ett arbetsområde som utgår från elevernas förkunskaper och intressen. Modellen ska inte ses som linjär eftersom de olika delarna i den står i dialog med och är beroende av varandra. Observera att exemplet är övergripande till sin karaktär och endast syftar till att illustrera planeringsprocessen. Exempel på en planeringsprocess av ett arbetsområde Ett arbetslag i en förskoleklass ska tillsammans planera ett arbetsområde som ska pågå under större delen av vårterminen. Arbetslaget har under flera år fört fortlöpande diskussioner kring del 1 och 2 i läroplanen. På så sätt har de fått syn på både sådant som de genomför på ett framgångsrikt sätt men också sådant som de behöver utveckla. När de nu läser den nya läroplanen inser de att de diskussioner som tidigare förts fortfarande är helt relevanta och att de kan fortsätta att diskutera dessa frågor även fortsättningsvis. Exempel på frågor utifrån läroplanens övergripande mål, som arbetslaget tidigare har diskuterat: Hur kan vi arbeta för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen? Hur arbetar vi för att eleverna ska kunna använda det svenska språket i taloch skrift på ett rikt och nyanserat sätt? Hur skapar vi arbetsformer som möjliggör att vi tillsammans med eleverna planerar och utvärderar undervisningen? Lärarna planerar därför det nya arbetsområdet med utgångspunkt i de kunskaper som de tidigare förda diskussionerna lett fram till. 7

8 Exempel på en planeringsprocess första del andra del Konkretisering av några av läroplanens övergripande mål Arbetsformer Dokumentation och utvärdering Förankring i läroplanens första del, Skolans värdegrund och uppdrag Lärarna har under hösten observerat att eleverna har ett stort intresse för djur och att de har lekt olika djurlekar både inomhus och utomhus. De har också uppmärksammat att verksamheten bättre behöver utmana elevernas kommunikativa förmågor. Lärarna bestämmer sig för att utgå från elevernas intresse och deras behov och, tillsammans med sina elever planera ett arbetsområde som de kallar Djurparken. För att försäkra sig om att arbetsområdet planeras i linje med läroplanen förankrar lärarna sin idé i läroplanens första del. Allt som står i del 1 ska genomsyra verksamheten men utifrån de utvecklingsområden som lärarna i tidigare diskussioner har identifierat i verksamheten och det uppmärksammade behovet av fördjupat språkutvecklande arbete väljer de att i det nya arbetsområdet lägga störst fokus på de delar som berör språk, lärande och identitetsutveckling, skapande arbete och lek, miljöperspektivet och det etiska perspektivet, ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem, samt möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Lärarna i exemplet vill, innan de planerar vidare, samtala med eleverna om vad de redan vet om djur och om de djurlekar lärarna tidigare observerat. Eleverna får då berätta om dessa lekar och om vad de har för tidigare erfarenheter och kunskaper om djur. Eleverna uppmuntras också att berätta om vad de vill veta mer om och ställa frågor om sådant som de undrar över. Detta är betydelsefullt eftersom lärarna är måna om att arbetsområdet ska upplevas som meningsfullt och intresseskapande för eleverna. Eleverna får också ge förslag på sådant de vill göra inom ramen för arbetsområdet samt annat innehåll som kan passa till det aktuella arbetsområdet. 8

9 Exempel på en planeringsprocess första del andra del Konkretisering av några av läroplanens övergripande mål Arbetsformer Dokumentation och utvärdering Förankring i läroplanens andra del, Övergripande mål och riktlinjer Utifrån de idéer och frågor som eleverna hade fortsätter sedan lärarna planeringsarbetet genom att gå igenom de övergripande målen i läroplanens andra del. De kommer fram till att arbetsområdet Djurparken har förutsättningar att bidra till elevernas utveckling mot till exempel följande mål: 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, - kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, - kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, - kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, - har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, - kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål är att varje elev - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, 2.6 Skolan och omvärlden Skolans mål är att varje elev - har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, Innehåll och arbetsformer Utifrån dessa mål, de idéer som eleverna hade, de behov lärarna har observerat hos sina elever och sina egna tankar om vad arbetsområdet kan innehålla diskuterar lärarna i exemplet vad arbetsområdet Djurparken kan ha 9

10 för innehåll. Arbetslaget ser att de utifrån läroplanens första två delar har stora möjligheter att tillsammans med eleverna bestämma innehåll som är bekant och elevnära och att de riktlinjer som finns i läroplanens andra del (Avsitt ) ger dem stöd i val av innehåll och arbetsformer. Med utgångspunkt i läroplanens mål och riktlinjer samt i elevernas och sina egna idéer planerar lärarna att arbetsområdet ska starta med ett besök på en djurpark. Därefter ska eleverna i olika grupperingar få lyssna till och samtala om olika sagor om djur och bearbeta dessa genom att använda olika uttrycksmedel som till exempel bild, musik eller drama. Under djurparksbesöket planerar lärarna att utmana eleverna genom att ställa öppna frågor som gör att eleverna uppmuntras att tänka vidare och formulera egna frågor. Dessa frågor kan sedan bli utgångspunkt för vidare utforskande i skolan. Lärarna beslutar sig också för att följa eleverna i lek och arbete för att fånga upp de frågor och intressen som väcks och på så sätt kunna beröra de olika övergripande målen. Det kan till exempel innebära att man tillsammans läser en bilderbok om något djur som finns i djurparken, tittar på bilderna och samtalar om vilka djur boken handlar om, och vad detta väckt för frågor och intresse hos eleverna. Efter själva högläsningen kan lärarna sedan, på olika sätt och med olika material, utmana barnen att fortsätta utforskandet av de olika djuren, var de kommer ifrån, vad de behöver för att må bra osv. De kan också undersöka till exempel storleksförhållanden mellan olika djur eller andra matematiska begrepp. Genom att i detta sammanhang också sätta sig in i kursplanerna och kunskapskraven i till exempel ämnena geografi, biologi och matematik kan lärarna få syn på vad eleverna kommer att få möta för ämnen och undervisningsinnehåll när de börjar grundskolan. På så sätt kan kursplanerna fungera som stöd och inspiration för läraren även fast de inte gäller för förskoleklassens verksamhet. Lärarna kan till exempel också välja att genom samtal, lek och andra arbetsformer initiera problem av olika slag som barnen kan utforska och lösa tillsammans. Det kan till exempel innebära att några elever som vill bygga en djurpark till de leksaksdjur som finns i förskoleklassen själva får fundera ut vilka material som kan vara lämpliga att använda och pröva sig fram tills att de känner sig nöjda. Lärarna kommer då, vid lämpliga tillfällen, gå in och ställa utmanande frågor till exempel om hur djuren i deras djurpark vill ha det för att trivas, vad de tycker om att äta osv. Lärarna planerar också att använda de datorer som finns i förskoleklassen i arbetsområdet till exempel för att låta eleverna skriva eller söka efter bilder på de djur de intresserar sig för. Eleverna kommer dessutom att uppmuntras att använda valfria och varierade uttrycksmedel för att uttrycka sig om djuren och djurparken, det kan till exempel handla om att ge eleverna möjlighet att skriva, måla eller dramatisera. 10

11 Exempel på en planeringsprocess första del andra del Konkretisering av några av läroplanens övergripande mål Arbetsformer Dokumentation och utvärdering Konkretisering av några av läroplanens övergripande mål Lärarna i exemplet vill tydliggöra vilka kunskaper och förmågor som de vill att arbetsområdet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla. De konkretiserar de övergripande målen som är relevanta för arbetsområdet för att kunna använda dem i utvärderingen av verksamheten, kontinuerligt under arbetets gång såväl som när arbetsområdet avslutats. Konkretiseringen innebär för arbetsområdet Djurparken att eleverna efter avslutat arbetsområde ska ha haft möjlighet att utveckla - förmågan att samtala om och beskriva några djur och vad som är viktigt för dem, vad som får dem att må bra och hur de lever i sin naturliga miljö, - förmågan att undersöka olika egenskaper hos djur, till exempel antal, vikt, höjd längd samt att kunna jämföra och sortera dem efter storlek, form eller andra kriterier - förmågan att själv och tillsammans med andra lösa olika typer av problem som kan uppstå under arbetets gång, - förmågan att själv och tillsammans med andra söka svar på frågor man har, till exempel vad man kan göra för att förbättra miljön för människor och djur, - förmågan att använda olika uttrycksformer för att förmedla ett budskap eller en känsla, - förmågan att använda dator och internet för att skriva eller söka efter bilder, och - förmågan att delta aktivt i val av aktiviteter. 11

12 Exempel på en planeringsprocess första del andra del Konkretisering av några av läroplanens övergripande mål Arbetsformer Dokumentation och utvärdering Arbetsformer I valet av arbetsformer utgår lärarna från läroplanens två första delar. Där anges som tidigare nämnts bland annat de riktlinjer som läraren har att förhålla sig till när det gäller elevernas utveckling och lärande. Med utgångspunkt i dessa planerar lärarna att följande arbetsformer ska användas i arbetsområdet Djurparken - Lärare och elever ska tillsammans utveckla innehållet i arbetsområdet och komma överens om hur man kan göra för att alla i gruppen ska få komma till tals. Lärarna ska särskilt uppmärksamma att flickor och pojkar får samma möjligheter. - Arbetet ska dokumenteras fortlöpande och dokumentationen ska kontinuerligt utvärderas av lärarna så att de får syn på varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. - Med utgångspunkt i dokumentationen ska lärarna diskutera arbetet med eleverna och samtala om vad de lärt sig, vad de vill lära sig mer och vilka arbetsformer var och en trivs bäst med och på vilka sätt de kan utvecklas och lära sig mer. - Med utgångspunkt i dokumentationen ska lärare och elever också utvärdera arbetsområdet tillsammans, både kontinuerligt och i slutet av arbetsområdet. - Eleverna ska få många möjligheter att själva skapa och använda olika uttrycksmedel som de själva, med stöd av lärarna, väljer. - Lärarna ska uppmärksamma alla elevers utveckling och utmana dem så att alla ges möjlighet att utvecklas vidare. - Lärarna ska vara uppmärksamma på elevernas språk och sträva efter att göra varje situation så språkutvecklande som möjligt. I arbetsområdet ska mycket sagor, samtal, rim, ramsor och sånger ingå. - Lärarna ska uppmuntra eleverna att ta ansvar för sitt arbete och sina saker. - Lärarna ska vid ett föräldramöte samt i ett veckobrev kontinuerligt informera föräldrarna om arbetsområdet. Föräldrar och elever ska också bjudas in till utvecklingssamtal. - Lärarna ska vid ett par tillfällen träffa personal i skola och på fritidshem. På dessa möten ska man delge varandra sina arbetsområden och även planera vissa gemensamma aktiviteter. Lärarna i exemplet beslutar sig också för att i slutet av arbetsområdet bjuda in alla föräldrar och syskon till en djurparkskväll där barnen ska få visa och berätta om vad de arbetat med genom att ställa ut fotografier och andra material som tagits fram under arbetsområdets gång. 12

13 Exempel på en planeringsprocess första del andra del Konkretisering av några av läroplanens övergripande mål Arbetsformer Dokumentation och utvärdering Dokumentation och utvärdering Minst en gång under läsåret ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande. Det är därför viktigt att läraren följer elevens utveckling och lärande och skaffar sig kunskaper om varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och intressen. För att kunna genomföra utvecklingssamtal på ett väl förberett och strukturerat sätt och att försäkra sig om att samtalen bygger på en nyanserad och rik bild av elevens utveckling och lärande är någon form av dokumentation nödvändig. Eftersom undervisningen i förskoleklassen inte ska utgå från grundskolans kursplaner och kunskapskrav ska man i förskoleklassen inte heller utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Det finns inga krav på att eleverna ska uppfylla några fastställda kunskapskrav i förskoleklassen. Lärarna i exemplet vill dokumentera den pedagogiska processen, för att kontinuerligt utvärdera arbetet. De vill använda olika medier i denna dokumentation, både anteckningar, film och fotografier såväl som olika alster som eleverna arbetat med. De planerar det också så att två vuxna ska vara med i de olika gruppaktiviteterna. Syftet med det är att en av dem ska hålla i själva aktiviteten medan den andra dokumenterar det som pågår. De planerar för hur denna dokumentation ska kunna ske systematiskt inom ramen för arbetsområdet samt hur de ska göra eleverna delaktiga i detta. Redan i planeringsskedet bestämmer de sig för några punkter de särskilt vill fokusera i sin dokumentation och utvärdering, både kontinuerligt och i slutet av arbetsområdet. Dessa punkter väljs ut från de övergripande målen i läroplanens andra del. Att diskutera Hur använder vi det vi ser i vår dokumentation för att utmana eleverna vidare? Hur kommunicerar vi det vi ser i vår dokumentation med elever och föräldrar? Hur säkerställer vi att flickor och pojkar får lika stort utrymme i arbetet? Hur kan vi utveckla detta arbete? Hur säkerställer vi att vi har sett alla våra elever, deras behov och förutsättningar? Hur kan vi utveckla detta? Hur arbetar vi språkutvecklande? Hur kan vi utveckla detta? Hur fungerar samarbetet med föräldrar, grundskola och fritidshem? Hur kan vi utveckla detta? 13

14 Sammanfattning av planeringen Lärarna i exemplet har planerat arbetsområdet Djurparken för eleverna i förskoleklassen. Planeringen formuleras skriftligt och används för att informera föräldrarna om arbetsområdet. För arbetsområdet Djurparken kom planeringen för förskoleklassen att se ut så här: Planering för arbetsområde Djurparken för förskoleklassen Under hösten har många elever intresserat sig för djur på olika sätt. För att ge dem möjlighet att utforska detta intresse djupare och öka sina kunskaper om olika djur ska vi under vårterminen arbeta vidare med arbetsområdet Djurparken. Vi lärare har också sett att eleverna behöver utmaningar i att utveckla sin förmåga att kommunicera på olika sätt. Syftet med detta arbetsområde är därför att, genom att till exempel leka, läsa, samtala och arbeta med olika uttrycksformer som att måla eller spela teater ge eleverna förutsättningar att lära sig mer om: - vad som får djur och människor att må bra - att prata om och beskriva några djur och vad som är viktigt för dem, - att jämföra och beskriva egenskaper hos olika djur samt att räkna och ange antal. - att själv och tillsammans med sina kompisar och lärare ge förslag på hur vi kan lösa problem vi stöter på, - att själv och tillsammans med sina kompisar och lärare beskriva vilka frågor de vill ha svar på och fundera på hur man kan göra för att få svar på dem, - vad man kan göra för att människor och djur ska trivas bättre där de bor, - hur man kan berätta något eller visa vad man känner till exempel med hjälp av att måla, skriva, sjunga, spela musik eller teater, - att använda något program eller spel om djur i datorn och på internet. - hur de själva kan vara med och bestämma vad de vill lära sig och hur de kan arbeta för att lära sig detta, - djurparken, djuren som bor där och vilka jobb som finns i djurparken. Under arbetets gång kommer vi lärare att dokumentera elevernas arbete genom att till exempel fotografera och föra anteckningar. Det är vårt sätt att följa och utvärdera hur arbetet går och få syn på sådant som behöver utvecklas och förändras. Vi kommer att samtala med eleverna om det vi upptäcker och ge dem möjligheter att lämna sina idéer om vad de vill göra eller lära sig. Sådant som rör ert barns utveckling tar vi upp vid utvecklingssamtalet som vi ska ha med er i slutet av vårterminen. Om det är något ni vill prata om eller fråga är ni varmt välkomna att höra av er. 14

15 Exempel på en planeringsprocess första del andra del Konkretisering av mål Arbetsformer Dokumentation och utvärdering Planera ett arbetsområde Här nedan följer ett antal frågor som tillsammans med exemplet ovan kan vara en utgångspunkt för planering av ett arbetsområde eller en arbetsuppgift. Förankring i läroplanens första del Vilka delar ur läroplanens första del vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring? Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper och vad kan de ha inflytande över i planeringen av arbetsområdet? Förankring i läroplanens andra del Vilka av de övergripande målen i läroplanens andra del är aktuella i arbetsområdet? Vilket innehåll behöver arbetsområdet ha för att eleverna ska kunna utvecklas i riktning mot de utvalda målen? Konkretisering av mål Hur tydliggör vi arbetsområdet för eleverna så att de är medvetna om målen med arbetet? Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet? Arbetsformer Vilka arbetsformer, som stämmer överens med avsnitt 2.2 Övergripande mål och riktlinjer kan vi använda oss av i arbetsområdet? Hur introducerar, genomför och avslutas arbetsområdet så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas i riktning mot läroplanens övergripande mål? Hur stimulerar vi elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet? Kan vi, inom ramen för arbetsområdet, samverka med grundskola och fritidshem? Hur? Hur kan vi informera och samverka med föräldrar? Dokumentation och utvärdering Hur dokumenterar vi arbetet så att alla elever uppmärksammas? Hur kan vi använda dokumentationen för att utvärdera vår undervisning? Hur överför vi de erfarenheter vi gör i arbetsområdet till andra arbetsområden? Hur delger vi andra kollegor våra erfarenheter? 15

16 Bilaga: Skollagen, 9 kapitlet, Förskoleklassen 9 kap. Förskoleklassen Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-11 ), - bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12-16 ), och - bestämmelser om fristående förskoleklass (17-22 ). Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Läsår och terminer 3 Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Erbjudande och information om utbildningen 4 Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har börjat någon utbildning för fullgörande av skolplikten. Hemkommunen ska informera vårdnadshavarna om förskoleklassen och syftet med denna samt verka för att barnen deltar i den. 5 Barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Barn får tas emot tidigare. Tester och prov 6 Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Omfattning 7 Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår. 16

17 Avgifter 8 Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 9 Trots 8 får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Modersmål 10 Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utvecklingssamtal 11 Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande. Förskoleklass med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan utbildning. Av 2 kap. 4 framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att kommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för samtliga i kommunen som är berörda. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Mottagande i en annan kommun 13 Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. 17

18 Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun. 14 En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. Placering vid en skolenhet 15 En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Interkommunal ersättning 16 En kommun som i sin förskoleklass har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar sig på 13 första stycket. Även i de fall som avses i 13 andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Fristående förskoleklass Mottagande 17 Varje fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 andra stycket. Urval 18 Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på de grunder som Statens skolinspektion godkänner. 18

19 Bidrag från hemkommunen 19 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. 21 Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Insyn 22 Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. 19

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Skollag; utfärdad den 23 juni 2010. Utkom från trycket den 6 juli 2010 8 kap. Förskolan Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns allmänna bestämmelser (2 11 ), bestämmelser

Läs mer

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Kursplanen i ämnet slöjd

Kursplanen i ämnet slöjd DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet slöjd Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Kursplanen i ämnet svenska

Kursplanen i ämnet svenska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

Kursplanen i ämnet geografi

Kursplanen i ämnet geografi DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet geografi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30)

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Förskola Fritidshem Annan pedagogisk verksamhet - pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola - omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds - öppen förskola

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kursplanen i ämnet kemi

Kursplanen i ämnet kemi DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kursplanen i ämnet historia

Kursplanen i ämnet historia DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet historia Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Det nya i Läroplan för förskolan

Det nya i Läroplan för förskolan Det nya i Läroplan för förskolan Som träder i kraft 1 juli 2019 Malin Malmström Bakgrund - Förskolesatsningen Skolinspektionen har mellan 2015-2017 granskat ett stort antal förskolor och deras ledning,

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Välkomna till Toftaskolan

Välkomna till Toftaskolan Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 10 september 2018 Lokal

Läs mer

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16 PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun. I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun. Vill du veta mer kan du kontakta rektorn på respektive skola i Habo.

Läs mer

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Röda tråden ht 15 (Fritids lokala arbetsplan 2015 16) Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Skollagen Fritidshemmet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer