Kursinformation. Nordiska språk med historisk inriktning, kandidatkurs 30 högskolepoäng

Transkript

1 Kursinformation Nordiska språk med historisk inriktning, kandidatkurs 30 högskolepoäng Läsåret 2010/2011

2 Välkommen till Nordiska språk med historisk inriktning, kandidatkurs, 30 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning. Informationen finns även på vår webbplats < där du också hittar aktuellt schema och litteraturlistor för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning Kursen innehåller två valfria delkurser inom ämnesområdet nordistik samt en obligatorisk delkurs som behandlar vetenskapligt arbetssätt. Kursens lärandemål För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse för de nordiska språken i ett historiskt perspektiv som vetenskapligt område och kunskap om tillämpliga metoder inom nordistiken. Studenten skall även göra en fördjupning inom någon del av området och visa sig vara orienterad om aktuella forskningsfrågor. Vidare ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Studenten ska visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att arbeta självständigt. Dessutom ska studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter, visa insikter om kunskapens roll i samhället och sin förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Betyg, examination och fortsatta studier En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier framgår under de olika delkurserna nedan. Som betyg på helkurs sätts ett medelvärde av delkursernas betyg i förhållande till poängtalet. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. 2

3 Det här behöver du kunna För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet Examensarbete, 15 högskolepoäng Delkursen syftar till att ge dig träning i vetenskapligt arbete inom kursens ämnesområde. Du ska följa seminariets verksamhet, fullgöra en oppositionsuppgift samt skriva en språkvetenskaplig uppsats. Arbetsformer Uppsatsämne väljs i samråd med kursansvarig. Du deltar också i tvärseminariets verksamhet. Program för tvärseminariet meddelas via kursplattformen Mondo, där också examensarbeten kan hämtas inför ventileringarna. I slutet av terminen finns ett antal seminarier för ventileringar av terminens uppsatser. Om det inte blir tillräckligt många uppsatser färdiga, ställs ett eller flera seminarier in. Din handledare examinerar inte ditt examensarbete, utan en annan lärare är examinator. Du får betyg på seminarieversionen, men en korrigerad arkivversion i pappersformat ska lämnas in till din examinator i två exemplar innan du får ut betyget. Observera att du också måste ha opponerat och deltagit i undervisningen. Om du inte blir klar vid kursslut (utsträckt tid för deltidsstudenter) bör du inkomma med en skriftlig tidplan för det fortsatta arbetet till handledare och kursföreståndare. Examensarbetet bör vara färdigställt senast tolv månader efter kursslut, men du kan enbart räkna med begränsad handledning högst sex månader efter kursens slut. Närvaro Obligatorisk sker genom författande, diskussion och försvar av examinationsarbetet, genom en oppositionsuppgift samt genom deltagande i tvärseminariet. 3

4 Lärandemål för delkursen Efter delkursen ska du kunna 1) självständigt urskilja, formulera och lösa ett språkvetenskapligt problem 2) presentera undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) värdera och diskutera kvalitet i språkvetenskapliga undersökningar. Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Betyg på lärandemål 1 bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i delbedömningarna. Examinator avgör om enskilda styrkor och svagheter kan kompensera varandra. Endast det första kriteriet är graderat. A 1) Studenten genomför, med förankring i teori och med självständig hållning till tidigare forskning, en undersökning där det finns en utvecklad systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpats konsekvent, noggrant och insiktsfullt syfte, metod och slutsatser stämmer överens generella slutsatser presenteras och diskuteras utifrån de empiriska resultaten den egna undersökningens metod och resultat diskuteras på ett kritiskt sätt ny relevant kunskap tydligt tillförs ämnesområdet, teoretiskt, metodiskt eller empiriskt. 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. B 1) Studenten genomför, med förankring i teori och tidigare forskning, en undersökning där det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpats konsekvent, noggrant och insiktsfullt syfte, metod och slutsatser stämmer överens generella slutsatser presenteras utifrån de empiriska resultaten den egna undersökningens metod eller resultat diskuteras på ett kritiskt sätt. 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. C 1) Studenten genomför, med förankring i teori och tidigare forskning, en undersökning där det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpats konsekvent, riktigt och noggrant syfte, metod och slutsatser stämmer överens tänkbara generella slutsatser diskuteras utifrån de empiriska resultaten. 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. D 1) Studenten genomför, med anknytning till teori och tidigare forskning, en undersökning där 4

5 det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpas konsekvent, i stort sett riktigt och i stort sett noggrant syfte, metod och slutsatser stämmer överens. 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. E 1) Studenten genomför en undersökning med anknytning till tidigare forskning där det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpas konsekvent och i stort sett riktigt syfte, metod och slutsatser stämmer överens i det väsentliga. 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. Fx 1) Studenten genomför en undersökning där det finns en metod men den tillämpas delvis osystematiskt eller felaktigt det finns brister i överensstämmelse mellan syfte, metod och slutsatser. Och/eller 2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som gör den svår att förstå. Och/eller 3) Studenten genomför inte oppositionen. F 1) Studenten genomför en undersökning där det saknas överensstämmelse mellan syfte, material och metod metod och/eller begreppsapparat är inte systematisk eller saknar anknytning till språkvetenskaplig forskning Och/eller 2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som avviker markant från aktuella normer för vetenskaplig text. Och/eller 3) Studenten genomför inte oppositionen. 5

6 Valfria kurser Lärandemål och betygskriterier för valfria kurser på kandidatnivå (Gäller ej Lexikografi som har avvikande lärandemål- och betygskriterier) Lärandemål Efter kursen ska du kunna urskilja och resonera kritiskt kring för forskningsområdet relevanta frågor med förankring i relevant litteratur redogöra för forskningsområdets centrala teorier och resultat använda forskningsområdets centrala begrepp och tillämpa dem på förelagt material Betygskriterier Viktningsprincip: Lägst betyg avgör, dvs. alla kraven för ett betyg ska vara uppfyllda för att betyget ska ges. A Studenten urskiljer vad som är en relevant fråga och redovisar det stringent utan ovidkommande information och med flera argument för det förankrade i relevant litteratur samt resonerar kritiskt kring frågan med förmåga att integrera olika relevanta frågor och skapa en syntes. Studenten redogör för forskningsområdets centrala teorier och resultat med tydlig och konsekvent koppling mellan teori och resultat. Studenten tillämpar centrala begrepp på ett förelagt material på ett sätt som både är i samklang med hur de används inom vetenskapen och samtidigt belyser begränsningarna i deras användning. B Studenten urskiljer vad som är en relevant fråga och redovisar det stringent utan ovidkommande information och med flera argument för det förankrade i relevant litteratur samt resonerar kritiskt kring frågan. Studenten redogör för forskningsområdets centrala teorier och resultat med tydlig och konsekvent koppling mellan teori och resultat. Studenten tillämpar centrala begrepp på ett förelagt material på ett sätt som konsekvent är i samklang med hur de används inom vetenskapen. C Studenten urskiljer vad som är en relevant fråga och redovisar det i huvudsak utan ovidkommande information och med flera argument för det förankrade i relevant litteratur samt resonerar kritiskt kring frågan. Studenten redogör för forskningsområdets centrala teorier och resultat med viss koppling mellan teori och resultat. Studenten tillämpar centrala begrepp på ett förelagt material på ett sätt som nästan konsekvent är i samklang med hur de används inom vetenskapen. D Studenten urskiljer oftast vad som är en relevant fråga och redovisar det med viss precision och något argument hämtat från relevant litteratur samt med visst kritiskt resonemang. 6

7 Studenten redogör för forskningsområdets centrala teorier, om än lite ofullständigt, och för några av de centrala resultaten och gör någon relevant koppling mellan teori och resultat. Studenten tillämpar centrala begrepp på ett förelagt material på ett sätt som oftast är i samklang med hur de används inom vetenskapen och som inte röjer någon allvarlig missuppfattning av begreppen. E Studenten urskiljer oftast vad som är en relevant fråga och redovisar det med något argument som kan härledas från relevant litteratur samt med en antydan till kritiskt resonemang. Studenten redogör för någon central teori inom forskningsområdet, om än lite ofullständigt, och för några av de centrala resultaten, dock utan någon relevant koppling mellan teori och resultat. Studenten tillämpar centrala begrepp på ett förelagt material på ett sätt som oftast är i samklang med hur de används inom vetenskapen men som någon gång tyder på en viss missuppfattning. Fx Studenten urskiljer bara ibland vad som är en relevant fråga och/eller knyter inte redovisningen till relevant litteratur. eller Studenten redogör inte (annat än skenbart) för någon central teori inom forskningsområdet och/eller redogör för bara några få resultat. eller Studenten tillämpar centrala begrepp på ett förelagt material på ett sätt som bara ibland är i samklang med hur de används inom vetenskapen eller som tyder på en allvarlig missuppfattning av ett eller flera begrepp. F Studenten skiljer inte relevanta frågor från irrelevanta. eller Studenten redogör inte för någon central teori inom forskningsområdet och inte heller för annat än några få resultat eller brottstycken av sådana. eller Studenten tillämpar centrala begrepp på ett förelagt material på ett sätt som visar på allvarliga missuppfattningar eller kan inte namnen på begreppen. 7

8 Delkurs med undervisning Diskursanalys, 7,5 hp Delkursen syftar till att introducera forskningsfältet diskursanalys som är brett och till viss del tvärvetenskapligt, men som bland språkvetare brukar förstås som textanalys där texter ses som delar av sociala praktiker. Delkursen ger en överblick över forskningsfältet samtidigt som kritisk diskursanalys, multimodal diskursanalys, dialogicitet och intertextualitet behandlas mer specifikt. Vikt läggs också vid diskursanalys som analysmetod, vilket med fördel kan kopplas till uppsatsskrivandet. Under ht-10 inlämningsuppgifter och obligatorisk närvaro. Under vt-11 inlämningsuppgifter och muntlig sluttentamen. Delkurser utan undervisning För dessa delkurser gäller att du självständigt läser in kurslitteraturen och sedan tenterar för en lärare. Dialektologi, 7,5 hp Kursen omfattar studier av grundläggande dialektgeografiska metoder och hjälpmedel (t. ex. kartor, ordböcker, dialektarkiv och landsmålsalfabet), av begreppen riksspråk, regional standard, dialekt, bygdemål och stadsmål, av Norden som dialektområde och av svenskans indelning i dialektgrupper mot en historisk och språkhistorisk bakgrund. I delkursen tränas studenterna i att analysera, beskriva och kommentera inspelade språkprov ur olika svenska dialekter. Inlämningsuppgifter och muntlig sluttentamen Etymologi, 7,5 hp Kursen omfattar studier av etymologisk metod samt av ordbildning och ordsegment. I delkursen skall studenterna lära sig att härleda ord och morfem till indoeuropeiska och germanska rötter samt att konstruera ord från äldre utgångsformer. De skall även kunna identifiera suffix och prefix av olika ålder och funktion och därmed kunna påvisa de språkliga sambanden mellan besläktade ord. Dessutom specialstuderas några etymologiska problemområden. 8

9 Filologi, 7,5 hp Kursen omfattar studier av teorier och problem kring texttolkning och textutgivning samt övning med olika typer av textutgåvor. Delkursen innehåller även viss träning i läsning av äldre handstilar. Fonologi, 7,5 hp Delkursen syftar till att ge studenten dels teoretisk grund i modern fonologisk teori, dels en djupare förståelse av de viktigaste fonologiska frågeställningarna i ett nordiskt perspektiv. Hit hör framför allt prosodiska förhållanden (tonaccenter, betoningssystem och kvantitet), men också en del segmentell fonologi (supra-dentalisering, vokalharmoni). Också prosodiskt betingad morfologi diskuteras. De olika delområdena studeras ur strukturellt och typologiskt/dialektologiskt perspektiv. Till delkursen hör ett antal övningar, vilka också kan ingå som led i examinationen. Fornisländska II, 7,5 hp Kursen omfattar studier av fornvästnordiska texter och det fornvästnordiska språksystemet (fonologi, morfologi, lexikon och syntax). Den innehåller vidare studier av nordisk litteraturhistoria, metrik och mytologi. Germansk jämförande språkhistoria, 7,5 hp Kursen omfattar studier av utvecklingen av urgermanska till till väst-, nord- och östgermanska språk med speciell inriktning på teoretiska och metodiska problem. Kursen behandlar främst fonologi, morfologi och lexikon. Studenterna skall även få träning i läsning och tolkning av kortare textprov från de olika fornspråken, och kursen innehåller därför även en presentation av olika hjälpmedel (ordböcker och grammatikor m.m.). 9

10 Grammatik Kursen ges ej ht-10. Efter genomgången delkurs ska studenten ha insikt i att centrala grammatiska betydelsekategorier, såsom tempus, modus, aspekt, species, kasus, kan uttryckas med hjälp av morfologi, formord och/eller ordföljd, och ha kunskap om hur olika betydelsekategorier uttrycks i modern svenska. Vidare ska studenten ha kunskap om svenskans syntaktiska variationsmöjligheter och kunna analysera olika konstruktioner till form och funktion. Studenten ska kunna jämföra modern svenska med andra språk och kunna tillämpa sina kunskaper i analys av autentiska texter. Studenten ska kunna använda relevant referenslitteratur och tillgodogöra sig olika typer av beskrivningar och analyser av grammatiska fenomen. Lexikografi, 7,5 hp Kursen syftar till att studenterna mot en bred lexikologisk bakgrund (ordsemantik, ordbildning, fraseologi) ska få en allmän orientering i lexikografi men också insikter i hur praktiskt lexikografiskt arbete går till vid utarbetande av ordböcker och lexikala databaser. I centrum står de språkligt inriktade ordböckerna (såväl historiska som samtids-) men även de terminologiska samt de encyklopediska (sak)ordböckerna. Huvudmomenten är den enspråkiga respektive tvåspråkiga ordbokens funktion, uppbyggnad och empiriska bas. Särskilt avseende fästs vid de större svenska ordböckerna. Lärandemål för Lexikografi Efter kursen ska du kunna analysera ord såväl innehållsmässigt som formellt och analysera ordböcker, såväl enspråkiga som tvåspråkiga utarbeta ett begreppssystem för en viss domän med närslutna termposter. Betygskriterier för Lexikografi A Studenten kan göra ord- och ordboksanalyser med bara mindre fel. Begreppsystemet är helt korrekt utformat. B Studenten kan göra ord- och ordboksanalyser men med några fel. Begreppsystemet innehåller ett litet antal detaljfel. 10

11 C Studenten kan göra ord- och ordboksanalyser men med några betydande fel. Begreppsystemet innehåller några betydande fel. D Studenten kan göra ord- och ordboksanalyser men med många betydande fel. Begreppsystemet innehåller många betydande fel. E Studenten kan trots många fel och vissa brister i relevans göra någorlunda korrekta ord- och ordboksanalyser. Begreppssystemet är i vissa delar korrekt utformat. Fx Studenten utför analyser som dock är missvisande och klart röjer att ämnets termer och metoder missuppfattas. Begreppssystemets utformning följer bara i detaljer godtagbara principer. F Analyserna är felaktigt utförda utan synbart fäste i vedertagna begrepp och metoder. Begreppssystemet följer inte vedertagna principer. Litterär stilistik, 7,5 hp Delkursen syftar till att studenten ska få en orientering om stilbegrepp och stilteorier samt att studenten i anslutning till egna analyser ska förvärva kännedom om metoder och problem inom litterär stilistik, om stilistiska markörer och verkningsmedel samt om genrestil, epokstil och individualstil. Språkförändring, 7,5 hp Delkursen syftar till att studenten ska vara orienterade i olika teorier om hur och varför språk förändras. Studenten ska kunna resonera kring språkexterna förklaringsfaktorer som samhälleliga och sociala förhållanden, och språkinterna förändringsmekanismer som analogi och reanalys. Studenten ska kunna tillgodogöra sig fallstudier över förändringar på olika språkliga nivåer, genomförda utifrån olika teoretiska utgångspunkter. Muntlig tentamen. 11

12 Svensk språk- och stilhistoria, 7,5 hp Kursen omfattar studier av östnordiska (företrädesvis svenska texter) från skilda tider och genrer och av det östnordiska språkets struktur och utveckling med tonvikt på fonologi, morfologi och syntax. Utlandskurser Danska utlandsstudier, 7,5 hp Delkursen tillgodoräknas från kurs i danskt språk och dansk litteratur i Nordiska ministerrådets regi (sommarkurs). Finlandssvenskt språk och kultur utlandsstudier, 7,5 hp Delkursen tillgodoräknas från kurs i finlandssvenskt språk och kultur i Nordiska ministerrådets regi (sommarkurs). För att räknas som 7,5 poäng krävs kompletteringar. Färöiska utlandsstudier, 7,5 hp Delkursen tillgodoräknas från kurs i färöiskt språk och färöisk litteratur i Nordiska ministerrådets regi (sommarkurs). Isländska utlandsstudier, 7,5 hp Delkursen tillgodoräknas från kurs i isländskt språk och isländsk litteratur i Nordiska ministerrådets regi (sommarkurs). Norska utlandsstudier, 7,5 hp Delkursen tillgodoräknas från kurs i norskt språk och norsk litteratur i Nordiska ministerrådets regi (sommarkurs). 12

13 Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 13