Hörningsnäs 1:1 m fl, Ängsnäsområdet

Transkript

1 Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen SBN PL 2005/7.313 Dp 6-A-21 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbeskrivning Illustrationsplan Detaljplan för Hörningsnäs 1:1 m fl, Ängsnäsområdet inom kommundelen Sjödalen, Huddinge kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen november 2006, reviderad i februari 2007

2 Planbeskrivning 1. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för ny bostadsbebyggelse inom Ängsnäsområdet. Bebyggelsen skall utformas så att en småskalig och variationsrik miljö skapas. Den består av radhus, enskilda villor samt flerfamiljshus i två och en halv våning. Parkeringsytorna skall inte dominera stadsbilden utan fogas in i bebyggelsen på ett underordnat sätt. 10 villor planeras längs Trehörningsvägen. Husen kan uppföras i två våningar med souterrängvåning där nivåförhållandena så medger. Mot den befintliga bebyggelsen norr om planområdet planeras för villor i två våningar. Däremellan byggs en ny genomfartsgata mellan Sturevägen och Pilvägen längs vilken radhusbebyggelse placeras. Totalt planeras för cirka 90 lägenheter i radhus och lägenheter samt fristående villor. Villatomterna planeras bli cirka kvm stora. Syftet är också att bevara Ängsnäsområdets naturkaraktär med gräsytor och det öppna diket med de uppvuxna lövträden som utgör ett markant inslag i landskapsbilden. Den lekplats som finns i planområdets västra del bevaras och avses bli upprustad så att den blir attraktiv för såväl invånarna i det nya bostadsområdet som i omkringliggande bostäder. Planen möjliggör också en avstyckning av fastigheten Järneken 13 där ytterligare ett bostadshus i form av en flerfamiljsvilla med fyra lägenheter kan uppföras. Grundvattentrycket ligger relativt ytligt i området och det finns höga vattemnivåer i ett centralt dike. Höjdsättningen av såväl allmän plats som kvartersmark är därför beroende av grundvattennivåerna. Då detta behöver studeras noggrant i kommande projektering finns det särskilda bestämmelser för höjdsättningen inom området. 2. Behovsbedömning Planen bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behöva upprättas. Bedömningen grundas på följande: Planen möjliggör endast en småskalig bostadsbebyggelse inom ett område som redan är planlagt för villabebyggelse. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa och miljökvalitetsnormerna kommer inte att överskridas. Planen påverkar inte heller något område eller natur som har erkänt nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Någon

3 miljöbedömning enligt PBL 5 kap 18 eller MKB-förordningens bilaga 4 behövs därför inte. 3. Plandata 3.1 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger i Hörningsnäs, cirka en kilometer från Huddinge Centrum. Det avgränsas av Trehörningsvägen i söder, Lännavägen i väster, Sturevägen i nordväst och av villabebyggelsen i norr och öster. Området är cirka 4 ha stort. Området ägs av Huddinge kommun som har tecknat ett avtal om försäljning av marken till Guldberget Bostäder AB. Planområdets avgränsning 4. Tidigare ställningstaganden 4.1 Översiktliga planer I Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS) anges området som Regional stadsbygd med utbyggnadspotential/övrig regional stadsbygd. Det innebär att området bedöms ha goda regionala lägesegenskaper och förutsättningar för en god kollektivtrafikförsörjning vilket ger en - 3 -

4 energieffektiv stadsbygd. Det är därför väl lämpat för ett intensivt markutnyttjande och bör prioriteras för bebyggelseutveckling. I RUFS är inriktningen att sådana områden bör ges en så hög bebyggelsetäthet att läget kan utnyttjas effektivt. Bebyggelse bör också förläggas nära kommungemensamma VA-anläggningar. I Översiktsplan från 2000 är området angivet som ett område där pågående markanvändning skall fortsätta. 4.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För området gäller detaljplan Dp-6-A från Planen anger villabebyggelse för planområdet. Genomförandetiden har gått ut. 4.3 Planuppdrag och program för detaljplanen Guldberget Bostäder AB har framfört önskemål om att få bygga bostäder på en del av fastigheten Hörningsnäs 1:1 (Ängsnäsområdet). Företaget har tecknat ett ramavtal med Huddinge kommun beträffande förvärv av marken. Kommunstyrelsen har beslutat att ge byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan i enlighet med avtalet. I planarbetet ska prövas om området kan bebyggas med låga flerbostadshus, radhus, parhus och friliggande hus med en byggrätt om totalt cirka m 2 bruttoarea (total våningsarea). Ett program för området har upprättats av planavdelningen i oktober Programmet innehöll ett förslag till bostadsbebyggelse med totalt cirka 90 lägenheter i radhus och lägenheter samt fristående villor och en ny tillfartsgata, utformad som återvändsgata, i anslutning till Sturevägen. Efter programsamrådet ändrades förslagsskissen så att tillfartsgatan fick en anslutning till Pilvägen och genomfartstrafik nu blir möjligt. Pilvägen kan på detta sätt stängas av för biltrafik i avsnittet från den nya vägen till den nuvarande anslutningen till Silvergransvägen. På så sätt uppnås en bättre tillgänglighet för gång- och cykeltrafik genom parkområdet mot Huddinge Centrum och busshållplatser. Plansamråd har hållits under sommaren Efter plansamrådet har planområdesgränsen ändrats avseende fastigheterna Purjolöken 10 och 12 så att fastigheten Purjolöken 10 inte ingår i planen medan fastigheten Purjolöken 12 endast ingår till en mindre del. Vidare har bestämmelser beträffande högsta tillåtna bruttoarea och tillåtna hushöjder förändrats, föreslagna gång- och cykelvägar ingår i parkmark och parkeringsplatser ställs i ordning vid Trehörningsvägens östra del. 4.4 Kommunala beslut i övrigt Huddinge har som mål att planera för byggstart av bostäder under åren 2003 till Inriktningen på bostadsbyggandet är att i första hand förtäta och komplettera befintlig bebyggelse där infrastruktur och kommunal service - 4 -

5 är utbyggd. Därigenom utnyttjas gjorda kommunala investeringar samtidigt som värdefull grönstruktur kan bevaras. 5. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 5.1 Natur Mark och vegetation Planområdet består av flacka ängsmarker omgivna av delvis skogsklädda bergkullar. Genom ängarna går ett dike omgärdat av vegetation, här växer främst björk, sälg och ask. På ängarna växer också solitära träd och små dungar av björk och ek med inslag av gran. Markskiktet består främst av gräs. En inmätning har gjorts av större träd inom planområdet. Bebyggelsen har placerats så att några träd kan bevaras och den gröna karaktären i det öppna parkområdet bevaras. Vegetation inom området Geotekniska förhållanden Planområdet ligger helt inom ett lerområde omgärdat av småkuperad bergterräng. Under ytan längs vägar finns fyllning till cirka 0,5 till 1,5 meters djup. Fyllningen innehåller i huvudsak grus och sand men ställvis även torrskorpelera

6 Fyllningen vilar på torrskorpelera med en mäktighet av cirka 0,5-1 meter. Därunder finns lös lera med en mäktighet av cirka 1-11 meter. Under leran finns friktionsjord. Jordlagren inom planområdet består i huvudsak av mulljord på torrskorpelera och torrskorpelera på lös lera. De centrala och södra delarna består av gyttjig lera, ställvis av torrskorpelera på sulfidhaltig lera. Den gyttjiga leran har en mäktighet av 0,5-3 meter. Leran är svagt överkonsoliderad varför inga marksättningar bedöms pågå under rådande belastningsförhållanden. Inom den centrala delen av området finns berg i dagen. Inom större delen av området krävs någon form av grundförstärkning innan grundläggning av planerade byggnader och vägar kan utföras. Ett sätt kan vara stabilisering genom kalkcementpelare och förbelastning av marken. Mer detaljerade geotekniska undersökningar behövs för att bedöma omfattning och typ av förstärkningar. I det fortsatta projekteringsarbetet behöver dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet så att omgivande mark ej påverkas. Förorenad mark Någon miljöteknisk undersökning har inte utförts. Vid en tidigare provtagning i fyllningen i Sturevägen, utförd av Stockholm Vatten, har oljelukt konstaterats. Spridningsrisken för föroreningar är dock liten i lera. Om markföroreningar påträffas skall detta anmälas till Miljökontoret. Hydrologiska förhållanden Området ligger inom sjön Trehörningens tillrinningsområde som i sin tur tillhör Tyresåns avrinningsområde. Trehörningen har ett mycket näringsrikt tillstånd vilket gör att den behöver avlastas från näringsämnen. Grundvattentrycket i underliggande jordlager fluktuerar kring markytan eller något högre. Enligt utförda grundvattennivåmätningar ligger medelgrundvattenytan mellan nivån +21,8 och +22,4 m. Området ingår i ett markavvattningsföretag som sträcker sig från Gömmarens naturreservat i nordväst ner till sjön Trekanten i sydost. Det är 163,3 ha stort. Det omfattar redan bebyggda områden i Huddinge och har inte längre någon funktion. Kommunen avser att ansöka om upphävande av markavvattningsföretaget hos Miljödomstolen. Radon Normalrisk avseende markradon har konstaterats i utkanten av planområdet. Frågor beträffande radonsäkert byggande hanteras i bygglovskedet. Kulturmiljö och fornlämningar Det finns inte några registrerade fornminnen inom planområdet, inte heller har några kulturmiljöer som berör planområdet avgränsats i kommunens kulturmiljöinventering

7 5.2 Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse Planområdet ligger cirka 1 km från Huddinge centrum där stadsbebyggelsen är tät med upp till 5 våningar höga hus. Storängens industriområde, som förbinder det nu föreslagna bostadsområdet med Huddinge centrum, är i översiktsplanen 2000 utpekat som utredningsområde med inriktning på bostäder. Här kan förväntas flerbostadshus med ett högt markutnyttjande i en framtid. Den befintliga bebyggelsen i planområdets närhet (öster om Lännavägen) är småskalig i huvudsak villor och radhus som är anpassade till den bergiga terrängen runt ängsområdet. På den västra sidan om Lännavägen ligger ett koloniområde och ett antal villor som avslutar Storängens industriområde i nordost. De omgivande kullarna är bebyggda med villor Sydväst om området ligger radhus Tillkommande bebyggelse Den tillkommande bebyggelsen består av småskaliga bostadshus placerade längs lokalgatorna. Gatunätet kompletteras så att en ny gata tas upp mellan Sturevägen och Pilvägen. Längs Trehörningsvägen, i södra delen av planområdet, placeras enfamiljsvillor med carport på respektive tomt. Husen får en byggnadsarea (den area som husen upptar på marken) om högst 100 m 2. Dessutom kan carport uppföras som mycket väl kan byggas samman med huvudbyggnaderna. Husen kan få en högsta byggnadshöjd (i detta fall den höjd som mäts från den allmänna gatan till brytpunkt fasad/tak) till 8,5 m. Detta innebär att souterrängvåning kan ordnas där terrängen ger en sådan möjlighet. Längs den nya lokalgatans sydvästra sida kan ett radhuskvarter uppföras. Radhusen placeras längs gatan och bildar en gemensam gård med goda ljusförhållanden i söderläge. Parkering för detta kvarter får ske i carports som samlas ihop på några ställen inom kvarteret. Husen kan uppföras i två våningar. Denna hustyp placeras också längs Ekedalsvägen

8 Vid den nya lokalgatans sydöstra sida kan två flerfamiljshus uppföras. Avsikten är att husen skall vara två våningar höga och därtill en indragen vindsvåning, så kallad kungsvåning. Något mindre radhus i två våningar placeras längs den norra sidan av den nya lokalgatan. Husen kan uppföras med carports sammanbyggda med bostadshusen. I planområdets sydvästra del, i fastigheten Järneken 13, möjliggörs en tomtavstyckning och uppförandet av en flerfamiljsvilla i två våningar. Totalt planeras för Totalt planeras för cirka 90 lägenheter i radhus och lägenheter samt fristående villor. Villatomterna planeras bli cirka kvm stora. Illustrationsförslag Tina Wik arkitekter Offentlig service Den närmaste förskolan, Albatrossen, ligger på Centralvägen/Förrådsvägen ca 200 m från planområdet. De närmaste skolorna är Ängsnässkolan (F-6) som även denna ligger på Centralvägen och Hörningsnässkolan (F-6) på Hörningsnäsvägen. Andra skolor i närheten av planområdet är Balingsnässkolan (F-9) och Kvarnbergsskolan (7-9). Behovet av skolplatser tillgodoses genom den nya skolan i Balingsnäs som har kapacitet att ta emot elever från - 8 -

9 även denna del av Sjödalen. Däremot är tillgången på förskoleplatser otillräcklig. Behovet av nya förskole- och skolplatser till följd av den planerade bebyggelsen ska bedömas i samband med kommande befolkningsprognoser och bevakas i kommunens lokalplaneringsarbete. Kommersiell service God kommersiell service finns vid Huddinge centrum ca 1 km från planområdet och vid Kvarnbergsplan. Björkängshallen/Nickehallen ligger cirka 800 meter från planområdet. Rekreation I anslutning till Kvarnbergsplan ca 1 km från planområdet finns både idrottshall och simhall. Fina promenadstigar finns vid sjön Trehörningen. Tillgänglighet Terrängen är mycket flack varför god tillgänglighet för rörelsehindrade kan uppnås. 5.3 Friytor Lek och rekreation Lekplatsen i östra delen av planområdet rustas upp och fortsätter att vara tillgänglig för hela Ängsnäsområdet. Centralt i planområdet, längs diket och den genomgående gång- och cykelvägen, anläggs ett öppet parkområde. Diket bevaras och utformas så att det kan bli en tillgång i parkmiljön. Lekplatsen rustas upp och fortsätter att vara tillgänglig för hela Ängsnäsområdet

10 Förslag till utformning av parken 5.4 Gator och trafik Omgivande vägnät Området ansluter till bland annat Trehörningsvägen och en gång- och cykelväg mellan Lännavägen och Pilvägen. Rakt genom området passerar Ekedalsvägen som i sträckningen genom planområdet som för närvarande är förbjuden för fordonstrafik. Transporter till ett fåtal fastigheter är dock tillåtna. Trafikmängderna på Lännavägen är idag fordon/dygn söder om Centralvägen och fordon/dygn norr om Centralvägen. Prognosen för trafiken utmed Lännavägen från Centralvägen och norrut är ca fordon/dygn. Sträckan mellan Trehörningsvägen och Björkhultsvägen är hastighetsbegränsad till 30 km/tim. För bostadsområdena kring planområdet har 30-zoner införts under På Lännavägen mellan Storängsleden och Solfagravägen är det idag förbud mot genomfart med fordon över 3,5 ton. När Södertörnsleden är utbyggd kan Lännavägen komma att stängas av för genomfartstrafik mellan Storängsleden och Centralvägen. Detta innebär att trafiken i stort sett försvinner från Lännavägen utmed den delen av planområdet. Tillkommande vägnät inom planområdet En huvudtanke vid utformningen av det nya bostadsområdet är att den omkringliggande vägstrukturen skall användas. Angöring till de nya bostäderna skall ske från Trehörningsvägen, Ekedalsvägen och Silvergransvägen, inga nya vägar ska ansluta direkt till Lännavägen. På det viset integreras det nya bostadsområdet i det befintliga på ett naturligt sätt

11 Lokalgata 1, Sturevägen, Trehörningsvägen Lokalgata 2,Pilvägen m fl Lokalgata 3, längsgående parkering Lokalgata 4, Ekedalsvägen Gång- och cykeltrafik Ekedalsvägen är avstängd för biltrafik och fungerar idag som gång- och cykelväg. Denna väg fortsätter sedan genom planområdet mellan Ekedalsvägen och Pilvägen. Utmed Lännavägen finns en gång- och cykelbana på vägens västra sida, vilken ansluter till ett hastighetssäkrat övergångsställe över Lännavägen i anslutning till Ekedalsvägen/Centralvägen. Vägarna i och omkring det nya bostadsområdet förses med gångbana Ekedalsvägen fungerar som enbart gångoch cykelväg idag förbi Ängsnäsområdet. och den befintliga gång- och cykel förbindelsen mellan Lännavägen och Silvergransvägen behålls i nuvarande sträckning. Ekedalsvägen breddas och förses med gångbana i sträckningen förbi planområdet samtidigt som biltrafik tillåts

12 Den gång- och cykelväg som löper genom området behålls Kollektivtrafik Två busslinjer trafikerar sträckan Huddinge centrum Balingsnäs via Centralvägen och Lännavägen. Närmaste busshållplats i anslutning till planområdet ligger på Centralvägen i höjd med Ängsnässkolan, cirka 100 meter från planområdet. Parkering, varumottagning, utfarter Parkeringsplatser ska anordnas inom kvartersmark. Kommunens parkeringsnorm skall tillämpas. Se nedan. Den yta vid Trehörningsvägen som idag nyttjas för parkering av de boende i området kommer även i fortsättningen att vara tillgänglig för parkering. Denna parkering kommer att vara en allmän kommunal parkering och kommer inte att kunna reserveras av de boende. Kommunens parkeringsnorm Flerbostadshus: 11 per 1000 m 2 BTA Enbostadshus, gemensam parkeringsplats: Enbostadshus (villor), individuell parkeringsplats: Restauranger 1,5 per lägenhet 2 per lägenhet Antalet parkeringsplatser skall vara 10-30% av antalet bordsplatser Handikapparkering ska ordnas inom 25 meter från entré

13 5.5 Hållbart resande Vägverket och Sveriges kommuner och Landsting har givit ut TRAST, Trafik För en Attraktiv Stad, en handbok för att vägleda planerare och beslutsfattare i processen med att ta fram och förankra en kommunal trafikstrategi som är anpassad efter den egna stadens förhållanden. TRAST-indikatorerna visar på att Ängsnäsområdet erbjuder goda möjligheter för ett hållbart resande då de boende kan gå eller cykla till många dagliga målpunkter. Områdets styrka ligger i dess läge och att kollektivtrafik redan finns att tillgå. Bland områdets svagheter ligger att det är lite för långt till närmaste närlivsbutik och att gång- och cykelvägar inte är tillräckligt säkra. 5.6 Störningar Buller, vibrationer Ljudnivåerna är generellt låga för området konstateras i en bullerutredning av WSP Akustik, från maj Gällande riktvärden för trafikbuller anges i proposition Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53, som Riksdagen antog 20 mars 1997: Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Lännavägen kan ge upphov till viss bullerstörning för bostäderna för de övre våningsplanen vid bebyggelsen närmast Lännavägen. Lämpliga åtgärder för den bebyggelse som är planerad vid Sturevägen och som blir utsatt för buller, kan vara bullerskärmade balkonger mot sydöst och lämplig utformning av lägenheterna. Avsteg från riksdagens riktvärden bedöms kunna ske på grund av det är angeläget att bygga bostäder i centrala delar i kommunen med god tillgänglighet till service och kollektivtrafikförbindelser. En planbestämmelse, som anger en högsta ekvivalent ljudnivå utanför fönster till 55 db(a) för minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, gäller för bebyggelsen som är utsatt för bullerstörningar. För bebyggelsen som planeras i hörnet Ekedalsvägen - Trehörningsvägen riskeras även att riktvärdet överskrids för maximalnivåer vid uteplats. För att

14 kunna uppnå en god ljudnivå behöver bullerskydd uppföras. Detta kan ske genom att bullerskärm anordnas vid uteplatser och att garage uppförs mot Lännavägen. Fastigheten Järneken 13 är utsatt för buller från Lännavägen. Flera åtgärder för att hantera bullersituationen kan vidtas; bland annat genom att lägenhetslösningar utförs med hänsyn till bullersituationen och att uthus och garage placeras så att de får en bullerskyddande effekt. Bestämmelser beträffande bullerskydd anges i detaljplanen. Byggnader ska utformas så att vibrationerna inte överstiger 0,3 mm/sek. Riskhänsyn Den föreslagna bebyggelsen innebär inte några risker för omgivningen. Farligt gods Planområdet berörs inte av transportled för farligt gods. 5.7 Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Området va-försörjs genom att anslutning sker till det allmänna ledningsnätet. Den nya bebyggelsen kan anslutas till befintliga vatten- och avloppsledningar inom och intill området. Ledningar finns i Sturevägen, del av Ekedalsvägen och Trehörningsvägen samt i ett huvudstråk genom området mellan Sturevägen - Ekedalsvägen - Pilvägen fram till befintlig spillvattenpumpstation vid Trehörningsvägen. Dess ledningar kommer att läggas om till den nya genomfartsvägen mellan Pilvägen och Ekedalsvägen. Dagvatten Dagvatten från intilliggande områden avleds via dagvattenledningar till en underjordisk dagvattenpumstation i områdets södra del längs Silvergransvägen. Därefter pumpas det ut till det centralt belägna diket som sträcker sig mellan Pilvägen och Lännavägen och som är en del av det allmänna dagvattensystem som mynnar ut i sjön Trehörningen. Vägdagvatten från Ekedalsvägen avleds genom ett dike på vägens östra sida ner mot det centrala diket. Området är flackt och grundvattentrycket i underliggande jordlager är i nivå med markytan. De ytliga jordlagren består av lera som hindrar underliggande grundvatten att tränga upp varför området inte är blött. Vattennivån i det centrala diket är för närvarande okänd. Tidvis bedöms vattennivån i diket kunna vara hög vilket tillsammans med rådande mark- och grundvattenförhållanden gör att ett lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration eller perkolation inte är någon lämplig metod för nyexploateringsområdet. Vattenståndet i det centrala diket är tillsammans med grundvattennivåerna styrande för hur en dagvattenlösning kan utformas. Det är också viktigt hur höjdsättningen i området görs så att avrinningen till det centrala diket kan fungera. Nivåoch kapacitetsförhållandena ännu inte är helt kända utan en datorbaserad modellberäkning över dagvatten- och dikessystemet skall utföras. Höjdsättning av områ

15 det behöver av denna anledning studeras närmare under projekteringsskedet varför inga markhöjder är utsatta i detaljplanen. I planen har däremot införts en bestämmelse Höjdsättning av gatumark och kvartersmark skall ske med hänsyn till dikesnivåer och dagvattensystemets funktion. Avsikten är att höjdsättningen av området skall ske i ett sammanhang. Vägdagvatten föreslås ledas i rännsten mot diken och dräneringsstråk som leder till det centrala diket. Kvartersmarken föreslås fyllas ut till nivå som ligger cirka 0,3 0,5 meter över kantstensnivån vid gatan. Utfyllnader bör göras med jordmaterial som har lämpliga egenskaper beträffande genomsläpplighet, magasineringsfunktion, kapacitet att hålla fukt mm. Om bebyggelsen grundläggs med torpargrund bedöms inte någon omfattande dränering av grunder utföras. Takvatten leds ut på tomtmark via utkastare och ränndalsplattor. Garageuppfarter, entrévägar, lekytor mm behöver utföras med genomsläpplig beläggning till exempel grus, armerat gräs eller plattor. Dagvattnet från dess ytor avleds till kringliggande gräsytor. Tomtmark utformas med fall mot gata, alternativt stråk som i sin tur leder mot gata, för avledning av överskottsvatten. Ovanstående åtgärder bedöms innebära att maxflödesbelastningen på diket inte kommer att öka jämfört med dagens nivå. I Stockholm Vattens åtgärdsprogram för år 2006 är det föreslaget att den underjordiska pumpstationen skall förses med en överbyggnad. Förslag till dagvattenhantering

16 Värme Södertörns fjärrvärme AB har en befintlig fjärrvärmeledning i området fram till Ängsnässkolan via Centralvägen och även efter Ekedalsvägen. Den tillkommande bebyggelsen kan anslutas till fjärrvärmenätet. Bergvärme kan vara ett annat alternativ för uppvärmning. Elförsörjning Vattenfall Eldistribution AB har en 22 kv-ledning och lågspänningsledning i Trehörningsvägen. Närmaste transformatorstation ligger vid Ekedalsvägen 16 och Cedervägen 8. Sophantering Sophantering ska ske enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. Avfallshanteringen i området kan ske genom hämtning vid varje fastighet vid villabebyggelsen. För flerbostadshusen ordnas gemensam sophantering. 5.8 Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 15 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen. 5.9 Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Utökad lovplikt Inom planområdet finns träd som är bevaransvärda. Dessa markeras med trädfällningsförbud för friska träd samtidigt som lovplikt för fällning av kraftigare träd införts som planbestämmelse

17 Genomförandebeskrivning 1. Organisatoriska frågor 1.1 Tidplan Programsamråd har skett under oktober december Plansamråd har hållits under augusti-september 2006 och utställning beräknas kunna hållas under december 2006 till januari Samhällsbyggnadsnämndens godkännande bedöms ske i mars 2007 varefter detaljplanen överlämnas till kommunfullmäktige för antagande under april Direkt efter det att detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas. 1.2 Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från det datum planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11), men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Kommunen får efter genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet samt även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk. (PBL 6:24) 1.3 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser (gatumark och parkmark). Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren. Stockholm Vatten AB är huvudman för VA-ledningar och dagvattenledningar/ anläggningar på allmän mark. Södertörns fjärrvärme AB ansvarar för fjärrvärmen. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på kvartersmark och allmän mark. 1.4 Avtal Kommunfullmäktige beslöt i februari 2005 att godkänna ramavtal/ markanvisningsavtal mellan kommunen och Guldberget AB avseende exploatering av del av Hörningsnäs 1:1, Ängsnäsområdet. I samband med antagande av detaljplanen kommer ett exploateringsavtal att godkännas i vilket marköverlåtelse, kostnads- och genomförandeansvar m m regleras

18 2. Fastighetsrättsliga frågor Gemensamhetsanläggning för sophantering och bergvärmeanläggning kan bildas. En ny tillfart söderifrån kan öppnas från den nya genomfartsgatan till fastigheten Palsternackan 12. Detta kan lösas antingen genom fastighetsreglering som möjliggör ny skaftväg söderut (mark för befintlig skaftväg överförs till angränsande mark i syd) eller med servitut för väg över den nya bostadsfastigheten. 2.1 Fastighetsbildning Avstyckning av fastigheter sker för att bilda nya kvarter och nya fastigheter inom kvarteren. Fastighetsreglering ska ske mellan Järneken 13 och Hörningsnäs 1:1. Järneken 13 ska tillföras mark i enlighet med ny kvartersgräns. I samband med fastighetsbildning för de tillkommande kvarteren kommer även mark att föras över från Palsternackan 12 till de nya bostadskvarteren samtidigt som annan mark förs över från Hörningsnäs 1:1 till Palsternackan 12, fastighetsarean på Palsternackan ska vara densamma som innan byten av mark. 2.2 Fastighetsplan Fastighetsplan erfordras ej. 2.3 Ledningsrätt Rätten att anlägga och underhålla ledningar för VA och el säkerställs genom ledningsrätt. Ett ledningsområde för VA föreslås kring befintliga valedningar inom kvartersmark. 2.4 Gemensamhetsanläggningar Plats för bergvärmestation kan anordnas som gemensamhetsanläggning vilket kan ske genom en förrättning. Planområdet ingår i ett markavvattningsföretag. 2.6 Ansökan Ansökan om fastighetsbildning, ledningsrättsförättning, servitut, bildande av gemensamhetsanläggning m m inlämnas till Lantmäterimyndigheten i Huddinge. 3. Ekonomiska frågor 3.1 Avtal Se ovan

19 Kostnader för erforderliga ledningsomläggningar av befintliga va-ledningar på grund av bebyggelsen skall bekostas av exploatören och regleras genom avtal mellan Stockholm Vatten AB och exploatören. 3.2 Gatukostnader Gatukostnader regleras i exploateringsavtal med respektive fastighetsägare. 3.4 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp, fjärrvärme, el och tele Anläggningsavgifter tas ut enligt taxa. 3.5 Planavgift För fastigheten Hörningsnäs 1:1 regleras kostnaden för framtagandet av den nya detaljplanen genom det planavtal som tecknats mellan kommunens planavdelning och exploatören. För övriga fastigheter tas planavgift ut vid bygglovansökan. 3.6 Kostnader för miljöskyddsåtgärder Ev åtgärder för bullerskydd för blivande bebyggelse åligger fastighetsägaren. 3.7 Kommunalekonomiska konsekvenser Driftskostnaderna för de kommunala anläggningarna inom planområdet beräknas till cirka kr/år för gatumarken och cirka kr/år för parkmarken. 4. Tekniska frågor 4.1 Tekniska utredningar WSP har upprättat en PM beträffande geoteknik i januari Där konstateras att det inom större delen av området krävs någon form av grundförstärkning innan grundläggning av planerade byggnader och vägar samt mark i anslutning till byggnader kan utföras. Mer detaljerade geotekniska undersökningar behövs dock under projekteringsskedet för att bedöma omfattning och typ av förstärkningar. En dagvattenutredning har utförts av WSP under maj Där konstateras att lokalt omhändertagande av dagvatten inte är lämpligt och att mer detaljerade studier beträffande höjdsättning och kapacitet för diket och dagvattenpumpen behöver göras. En bullerberäkning har gjorts av WSP under våren Dokumentation och kontroll Grundvattennivån skall mätas en gång per månad i ett års tid. Grundvattenrören skall sitta kvar under och efter byggtiden som ett kontrollrör för att försäkra sig att byggnationen inte påverkat grundvattenbalansen

20 5. Administrativa frågor Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning i samarbete med medverkande från kommunens förvaltningar. Projektledare för detaljplanen är Nina Åhman. Övriga deltagare i projektgruppen är Charlotta Thureson, exploateringsavdelningen; Lotta Berggren, gatukontoret; Kristina Lundblad, lantmäteriavdelningen, Johanna Kirudd, miljökontoret och Anneli Runefelt, bygglovavdelningen. WSP Stadsutveckling har medverkat vid upprättandet av planhandlingarna genom planarkitekt Eva Nyberg-Björklund och planingenjör Tony Andersson. Tina Wik arkitektkontor svarar för illustrationerna

21 Miljöbeskrivning Sammanfattning Gällande detaljplan för området medger småhusbebyggelse inom planområdet. Planförslaget medger småhus och mindre flerfamiljshus och innebär därmed endast en mindre förändring jämfört med gällande plan. Förändringarna bedöms inte innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser enligt PBL 5 kap. 18 eller MB kap Agenda 21-frågor Huddinge kommuns lokala agenda 21 (reviderad av KF 9 maj 2005) har som vision att Huddinge ska vara ett långsiktigt, hållbart, kretsloppsanpassat och trivsamt samhälle. Det nationella miljömålet God bebyggd miljö innebär att den fysiska planeringen ska möjliggöra ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. De nya bostäderna som tillkommer i det centralt belägna Ängsnäsområdet är kompletterande bebyggelse. Huddinge är en ekokommun och verkar för kretsloppsprincipen enligt de fyra grundvillkoren: 1. Ämnen från jordskorpan får inte tas upp och användas fortare än de nybildas, utvinningen av ändliga resurser som metaller och fossila bränslen måste alltså minska dramatiskt. 2. Ämnen som vi människor skapat, och som är främmande för naturen och svåra att bryta ned, får inte nyproduceras och spridas 3. Naturen får inte systematiskt skadas eller trängas undan och vi får inte använda mer ur naturen än vad som återskapas. 4. Jordens naturresurser ska fördelas rättvist och effektivt, både inom respektive land och mellan världens alla länder. 3. Konsekvenser för miljön Beskrivning sker i det följande enligt de punkter som tas upp i Metod för miljökonsekvensbeskrivningar i Huddinge kommun (januari 1994). Den redovisar inga alternativa utbyggnadsförslag utan konsekvenserna beskrivs enbart för den utbyggnad som detaljplaneförslaget medger

22 3.0 Nollalternativ Ur flera miljöaspekter ska förändringen jämföras med ett nollalternativ, dvs. ett alternativ där gällande detaljplanen inte ändras utan genomförs. Nollalternativet utgår i detta fall från den detaljplan som gäller för området, dvs friliggande småhusbebyggelse. Förändring jämfört med nuläge framgår också nedan. Planförslaget anger småhusbebyggelse och mindre flerfamiljshus. 3.1 Geologiska förhållanden och markradon Planområdet ligger helt inom ett lerområde omgärdat av småkuperad bergterräng. Jordlagren inom planområdet består i huvudsak av mulljord på torrskorpelera och torrskorpelera på lös lera. En markradonkartering har utförts Området har vid dessa mätningar bedömts som normalriskområde. 3.2 Hydrologiska förhållanden och dagvattenhantering Området ligger inom sjön Trehörningens tillrinningsområde som i sin tur tillhör Tyresåns avrinningsområde. Trehörningen har ett mycket näringsrikt tillstånd vilket gör att den behöver avlastas från näringsämnen. Planområdet avvattnas till sjön Trehörningen. Höjdsättning av området behöver studeras vidare under det fortsatta planarbetet, likaså måste nivå- och kapacitetsförhållandena i diket och i dagvattensystemet nedströms området klarläggas mer i detalj. Området ingår i ett markavvattningsföretag som sträcker sig från Gömmarens naturreservat i nordväst ner till sjön Trekanten i sydost. Det är 163,3 ha stort. Generellt bör mängden hårdgjorda ytor minimeras. Omsorgsfulla åtgärder måste vidtas så att vattnet leds ut från husgrund. Matjordslagret måste vara sandblandat och en avrinningsväg, som träder i kraft vid höga flöden/vattennivåer, måste finnas till dagvattensystemet. För att minska belastningen på systemet och åstadkomma en fördröjning vidtas olika åtgärder innan vattnet avleds till ledningsnätet. Generellt bör mängden hårdgjorda ytor minimeras. För förslag till ytterligare åtgärder se vidare bilaga, Dagvattenutredning, Detaljplan Hörningsnäs 1:1 m fl, WSP Från området kommer större vattenmängder att avledas ytligt. Beräkningar visar att maxflödesbelastningen på diket kommer att vara jämförbar med nuvarande situation. Om ytterligare fördröjningsåtgärder kan vidtas kan flödesbelastningen på diket minskas ytterligare. 3.3 Allmän naturvård, naturmiljö, jord- och skogsbruk Gällande planer gör det möjligt att bebygga området med småhus. Jämfört med nollalternativet synes en eventuell förändring bli av mindre omfattning

23 3.4 Rekreation och friluftsliv Jämfört med nollalternativet sker ingen förändring då den genomgåendegång- och cykelvägen och lekplatsen bevaras. 3.5 Ljusförhållanden och lokalklimat Bebyggelsen ligger i ett öppet läge med goda ljusförhållanden. 3.6 Luft, lukt Planen bedöms inte medföra något överskridande av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, kväveoxider, ozon, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen samt partiklar (PM 10) i utomhusluft. I Huddinge är det främst utmed E4/E20 som det finns en risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM 10. Längs Lännavägen är risken för normöverskridande låg enligt översiktliga beräkningar av Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund. Någon utredning angående luftföroreningarna i området har inte gjorts. På uppdrag av Regeringen har Länsstyrelsen i Stockholm tagit fram ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i utomhusluft. Jämfört med nollalternativet sker ingen nämnbar förändring. 3.7 Buller och vibrationer Ljudnivåerna är generellt låga för området konstateras i en bullerutredning av WSP Akustik, från maj Den största delen av bebyggelsen är placerad så att gällande riktvärden kan klaras. Endast ett hus närmast Lännavägen och fastigheten Järneken 13 har ljudnivåer som överstiger riktvärdet 55 dba dygnsekvivalent nivå. För bebyggelsen i hörnet Ekedalsvägen - Trehörningsvägen överskrids även riktvärdet för maximalnivåer vid uteplats. För att kunna uppnå en god ljudnivå behöver bullerskydd uppföras. Detta kan ske genom bullerskärm vid uteplatser och att garage uppförs mot Lännavägen. 3.8 Markföroreningar Någon miljöteknisk undersökning har inte utförts. Vid en tidigare provtagning i Sturevägen har dock oljelukt konstaterats. Om markföroreningar påträffas skall detta anmälas till Miljökontoret. 3.9 Avfallshantering Hämtning av avfall ordnas av Södertörns Renhållningsverk enligt gällande föreskrifter. Erforderliga utrymmen för källsortering bör anordnas. Källsortering av byggavfall förutsätts Energiförsörjning Fjärrvärme finns i anslutning till området, vilket ger goda möjligheter för fjärrvärmeförsörjning

24 Jämfört med nollalternativet sker ingen nämnvärd förändring Transporter, kommunikationer, parkering och angöring Tillgängligheten till kollektiva trafikmedel är god. Projektet generar inte något behov av infartsparkeringar. Jämfört med gällande plan blir trafikvolymerna ungefär lika Materialval Villkoren från Huddinges lokala Agenda 21 om att använda förnyelsebara råvaror och stopp för onaturliga ämnen bör beaktas vid alla materialval. Med hänsyn till mål för sundhet och miljö bör bl a att sunda, lågemitterande och varudeklarerade byggmaterial väljs samt kvalitetskontrollen vara hög, särskilt med avseende på fukt Störningar under byggtiden Under utbyggnadstiden av enskilda fastigheter samt huvudgata och lokalgator kommer området att belastas med byggtrafik. Schaktarbetet kommer att ske. Byggverksamheter förutsätts ske på ett sådant sätt att riktvärden för buller från byggarbetsplatsen uppfylls (SNV 2004:15). Närboende ska i god tid före det att arbetet påbörjas informeras om tider för bullrande arbeten Elektromagnetiska fält En markförlagd 22 kv-ledning och en lågspänningsledning går genom planområdet. De elektromagnetiska fält som skapas kring transformatorstationen bör inte ge en fältstyrka inomhus som överstiger bakgrundsnivån, d v s 0,1 μt. Normalutformade transformatorstationer ska förläggas minst 5 meter från byggnad där människor vistas om avskärmning inte ordnas på annat sätt Skydd mot olyckshändelser Den föreslagna bebyggelsen innebär inte risker för omgivningen. Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring jämfört med gällande plan

25 3.18 Stadsbild och landskapsbild Planförslaget innebär att det nuvarande Ängsnäsområdet blir bebyggt och att det öppna området därmed försvinner. Det öppna diket, med uppvuxna träd längs sidorna, genom området bevaras dock. Längs den befintliga gångvägen kommer också ett öppet område bevaras. Landskapsbilden förändras men genom att det öppna området och vegetationen bevaras och att den tillkommande bebyggelsens skala ska anpassas efter den omkringliggande bebyggelsen kommer stadsbilden att få ett positivt tillskott. Någon större skillnad jämfört med gällande plan synes ej ske. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Nina Åhman arkitekt