Boverket. Byggsektorns miljöarbete, kvantitativ undersökning. Januari 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB

Transkript

1 Boverket Byggsektorns miljöarbete, kvantitativ undersökning Januari 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Byggsektorns miljöarbete 26 jan Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

2 Uppdrag: Kvantitativ enkätundersökning med byggentreprenörer och näringsidkande byggherrar om Byggsektorns miljöarbete. Beställare: Boverket Kontaktperson: Kristina Einarsson Projektledare Markör: Lena Adem Undersökningsperiod: November 2006-januari 2007 Markör Marknad och Kommunikation Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör Marknad och Kommunikation AB 2 (63)

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund och syfte 4 Metod, population och urval 4 Bortfall och antal genomförda intervjuer i undersökningen 7 Vilka ingår i undersökningen? 8 Resultatdisposition 12 Resultat 13 Företagens miljöarbete och uppföljning av miljöarbetet 13 Kunskapen om de nationella miljökvalitetsmålen med mera 19 Miljöhänsyn när det gäller energi, materialval, inomhusmiljö och avfallshantering 21 Förslag på åtgärder som skulle förbättra/underlätta miljöarbetet inom byggsektorn 30 Slutdiskussion 33 Undersökningens tillförlitlighet 33 Resultatet i sammanfattning 34 Markörs kommentarer 36 Bilaga 1. Öppna svar i undersökningen 37 Byggherrar 37 Entreprenörer 43 Bilaga 2. Enkäter i undersökningen 47 Bilaga 3. Om post Bilaga 4. Skillnader mellan stora och små företag 63 Markör Marknad och Kommunikation AB 3 (63)

4 Inledning Bakgrund och syfte Boverket har fått i uppdrag av regeringen att rapportera om byggsektorns miljöarbete. Mot denna bakgrund vill Boverket veta hur det ser ut på byggarbetsplatser runt om i Sverige när det gäller konkret miljöarbete med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Boverket har därför bland annat på egen hand genomfört kvalitativa intervjuer med ett femtontal yrkesmänniskor vid byggarbetsplatser runtom i landet om dessa frågor. För att få ett bredare underlag har också Markör Marknad och Kommunikation anlitats för att genomföra en kvantitativ studie. Resultatet ska tillsammans med Boverkets eget material fungera som underlag i Boverkets rapportering till Miljömålsrådet om byggsektorns miljöarbete. Huvudsyftet med undersökningen som redovisas här är såldes att få ett bredare underlag om hur man inom byggsektorn idag arbetar med miljöfrågor. Metod, population och urval Undersökningen har genomförts som en postal enkätundersökning riktad till näringsidkande byggherrar och byggentreprenörer. Enkätkonstruktionen har skett i samråd mellan Markör och Boverket utifrån det resultat som framkom i den kvalitativa studien. En kontrollfråga i inledningen av enkäten garanterar att de byggherrar som ingår i undersökningen har arbetat med nyproduktion de senaste tre åren och entreprenörerna anlitas i nybyggnadsprojekt. Bland byggherrarna är det projektansvariga eller projektledare som har besvarat enkäten och bland entreprenörerna är det platschefen som har besvarat enkäten. Enkäterna innehåller mellan 25 och 30 frågor (se enkäten i bilaga 2). Enkäten har för att uppnå högsta möjliga svarsprocent skickats ut med Boverkets kuvert och logotype. Tre påminnelser har genomförts i undersökningen. Fältarbetet pågick också så länge som möjligt vilket i praktiken innebar mellan 29 november och 18 januari. I enkäten har hänvisats till kontaktperson på Boverket och på Markör AB som har varit tillgänglig för att svara på frågor kopplat till frågorna i undersökningen. Markör Marknad och Kommunikation AB 4 (63)

5 Urvalet i undersökningen har skett enligt liknande principer som i den rikstäckande kvantitativa undersökning som genomfördes om användningen av Boverkets byggregler år I samråd med Boverket kom vi då fram till att det bästa urvalet av byggentreprenörer nåddes genom SCB:s företagsregister och SNI-post 45211, byggande av hus, 1 (se mer utförlig beskrivning av dess innehåll i bilaga 3). Totalt skulle 300 entreprenörer ingå i undersökningen fördelat på olika stora företag men där samtliga skulle ha minst en anställd. Eftersom vi visste att det i post fanns vissa entreprenörsföretag som inte kan kopplas direkt till byggsektorn och dessutom misstänkte att inte samtliga entreprenörer med en anställd eller fler arbetar med nyproduktion genomfördes urvalet i två steg. Först beställdes ett slumpmässigt urval av 800 företag från SCB:s företagsregister enligt följande: SNI (Byggande av hus). Stratum Population (N) Urval (n) anst anst anst anst Totalt Intervjuare på Markör AB ringde sedan upp företagen i urvalet tills det att vi hade nått en fördelning på 300 företag enligt följande: Antal Små företag, 1-4 anställda 100 Mindre företag, 5-9 anställda 50 Medelstora företag, anställda 50 Stora företag, 20 anställda eller fler 100 Totalt 300 Ett helt slumpmässigt urval skulle leda till att de stora företagen inte skulle komma med i undersökningen. Eftersom dessa ofta är föregångare i miljöarbetet har vi valt att låta gruppen vara representerad istället för att lägga störst vikt vi att svaren exakt representerar hur företagsbilden ser ut i Sverige. 1 Det finns en del svårigheter förknippade med att genomföra ett slumpmässigt urval bland byggentreprenörer eftersom det inte finns entydiga register över denna yrkesgrupp. Möjligheter som diskuterades men förkastades var att köpa register från industrifack (kan innehålla ett skevt urval) eller Byggnads fackförbund (svårigheter att få ta del av registret). Valet föll istället på SCB:s företagsregister och provurval genomfördes ur grupperna (byggande av hus), (andra bygg- och anläggningsarbeten) och (byggnadssnickeriarbeten). Boverket fann som den grupp som bäst motsvarade målgruppen. Markör Marknad och Kommunikation AB 5 (63)

6 Det finns inget register över näringsidkande byggherrar. Eventuellt hade det varit möjligt att kontakta samtliga kommuner i Sverige och utgå från de bygglov som har utfärdats i Sverige de senaste tre åren. Detta bedömdes dock inte möjligt inom tidsramen. I undersökningen om Boverkets byggregler som genomfördes 2004 ingick också gruppen näringsidkande byggherrar och vi skapade då med hjälp av Boverket och information från bland annat Bygggherreforum och Samverkansforum ett register. I det ingår följande: Samtliga SABO-företag (315) Större statliga byggherrar såsom Akademiska hus, Fortifikationsverket, Statens Fastighetsverk, Jernhusen AB, Luftfartsverket, Specialfastigheter och Vasallen AB (38) Privata företag som är medlemmar i Byggherreforum samt följande av Boverket utvalda företag; HSB, Riksbyggen, NCC, SKANSKA, JM och PEAB. (103) Mindre privata näringsidkande byggherrar ingår inte i registret. Vi har valt att använda oss av detta register även i denna undersökning. Samtliga statliga byggherrar, samtliga privata företag och 159 slumpade SABO-företag ingår i undersökningen. Det betyder att urvalet i undersökningen ser ut enligt följande: Urval SABO 159 Statliga byggherrar 38 Privata företag (stora) 103 Totalt 300 Detta urval ger en underrepresentation av små privata näringsidkande byggherrar och en överrepresentation av de stora ledande företagen inom branschen. Markör Marknad och Kommunikation AB 6 (63)

7 Bortfall och antal genomförda intervjuer i undersökningen Det visade sig att en stor andel av byggherrarna i urvalet inte hade ägnat sig åt nyproduktion de senaste tre åren. Även bland entreprenörerna fanns det, trots en genomförd telefonundersökning, vissa som inte var rätt målgrupp då de inte arbetade med nyproduktion. Efter att dessa företag tagits bort från urvalet återstod ett nettourval med 267 entreprenörer och 210 byggherrar. Tabell 2. Antal genomförda intervjuer Entreprenörer Byggherrar Bruttourval Fel målgrupp Nettourval Ej svar Genomförda intervjuer Svarsprocent 52% 57% Svarsprocenten i undersökningen bland entreprenörer är 52 procent och bland byggherrar 57 procent. Markör Marknad och Kommunikation AB 7 (63)

8 Vilka ingår i undersökningen? Vilket slags företag arbetar du på? (Bastal byggherre:119, Bastal entreprenör:136) % Byggherre Entreprenör Privat Allmännyttigt Statligt Annat Byggherrarna i undersökningen är i hög grad allmännyttiga (50 procent), medan i stort sett samtliga entreprenörer är privata (99 procent) Detta motsvarar väl fördelningen i urvalet. Överensstämmelsen mellan urval och svar visar att privata, allmännyttiga och statliga byggherrar i lika hög grad har besvarat enkäten. I vilket område verkar företaget framförallt? (Bastal byggherre:118, Bastal entreprenör:133) 100 % Byggherre Entreprenör 0 Storstadsområde (Stockholm, Göteborg, Malmö) Inte storstadsområden men kommun med fler än invånare Kommun med upp till invånare Annat Företagen som ingår i undersökningen är väl spridda mellan stora städer, större kommuner och mindre kommuner både vad gäller byggherrar och entreprenörer. Den skillnad som kan noteras är att ent- Markör Marknad och Kommunikation AB 8 (63)

9 reprenörsföretagen i undersökningen i något högre grad verkar på små orter och i lägre grad i storstadsområden. Hur många anställda finns på din arbetsplats? (Bastal byggherre:119, Bastal entreprenör:138) 100 % Byggherre 11 Entreprenör Ingen anställd 1-5 anställda 6-20 anställda anställda Mer än 50 anställda Vi kan konstatera att en stor andel av byggherrarna, 38 procent, har mer än 50 anställda. Endast 11 procent av byggherrarna i undersökningen har mellan 1-5 anställda. Bland entreprenörerna är det fler som arbetar på mindre företag och cirka fyra av tio arbetar på företag med fem eller färre anställda procent arbetar på arbetsplatser med 6-20 anställda och 26 procent arbetar på arbetsplatser med fler än 20 anställda. 2 Observera att urvalet som beställdes av SCB skulle innehålla företag med mellan 1-5 anställda. Dock har några enstaka företag med utan någon anställd svarat. Förklaringen till detta kan vara att dessa tidigare har haft en anställd varför vi har valt att ta med företagen i resultatredovisningen. Markör Marknad och Kommunikation AB 9 (63)

10 Om vi ser närmare på urvalet i undersökningen så kan vi när det gäller entreprenörerna göra en viss jämförelse mellan svarande i undersökningen och urvalet, även om indelningen för antalet anställda inte stämmer exakt. Tabellen nedan visar dels fördelningen av svarande, fördelningen i urvalet och fördelningen i riket totalt. I undersökningen I urvalet I riket totalt (procent) Små företag, 1-4 anställda 38 (0-5 anst) Mindre företag, 5-19 anställda 36 (6-20 anst) Stora företag, 20 anställda 26 (21- anst) 33 6 eller fler Tabellen visar att överensstämmelsen mellan urval och svarande är relativt god, möjligen är det något fler små företag som har svarat i jämförelse till det ursprungliga urvalet. Om vi jämför med fördelningen i riket är det tydligt att andelen stora företag och mellanstora företag är överrepresenterade i undersökningen. Vilken är din högsta utbildning? (Bastal byggherre:117, Bastal entreprenör:133) % Byggherre Entreprenör 0 Grundskola Gymnasieskola Högskola/universitet Annat 2 2 Hälften av byggherrarna har högskoleutbildning eller universitetsutbildning som högsta utbildning och övriga har gymnasieskola. Bland entreprenörerna har en majoritet, 68 procent, gymnasieskola som högsta utbildning. 14 procent har högskoleutbildning och 16 procent har grundskola som högsta utbildning. Markör Marknad och Kommunikation AB 10 (63)

11 Vilken miljöutbildning har du haft de senaste tre åren? (Bastal byggherre:109 Bastal entreprenör:133) % Byggherre Entreprenör 0 Interna miljökurser Externa miljökurser Ingen miljöutbildning de senaste två åren Bland byggherrarna har majoriteten, 54 procent, tagit del av interna miljökurser de senaste tre åren och ytterligare 19 procent har tagit del av externa miljökurser. 27 procent, har dock inte tagit del av någon miljöutbildning. När det gäller entreprenörer är det 44 procent som inte har tagit del av någon miljöutbildning. Bland övriga har 32 procent deltagit i interna miljökurser och 29 procent i externa. Markör Marknad och Kommunikation AB 11 (63)

12 Resultatdisposition Resultatpresentationen följer under följande rubriker: Företagens miljöarbete och uppföljning av miljöarbetet Kunskapen om de nationella miljökvalitetsmålen, byggsektorns Kretsloppsråd och Bygga-bodialogen Miljöhänsyn när det gäller energi, materialval, inomhusmiljö och avfallshantering Förslag på åtgärder som skulle förbättra/underlätta miljöarbetet inom byggsektorn Rapporten avslutas med en slutdiskussion som lyfter fram huvudresultatet i undersökningen. Samtliga öppna svar finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns enkäterna som har använts i undersökningen. I bilaga 3 finns en beskrivning av ur vilken grupp av SCB:s företagsregister urvalet för entreprenörerna har dragits. Maskinella avrundningar partiella bortfall förekommer i rapporten. I bilaga 4 finns en tabell med skillnader i resultat mellan stora och små företag. Markör Marknad och Kommunikation AB 12 (63)

13 Resultat Företagens miljöarbete och uppföljning av miljöarbetet I den första frågan fick entreprenörerna och byggherrarna svara på om företaget har miljöpolicy, miljöansvarig och kvalitetssystem. Vilket av följande finns på ditt företag? (flervalsfråga) (Bastal byggherre:118, Bastal entreprenör:131) Miljöpolicy/miljöprogram Miljöansvarig för varje byggprojekt ISO Annat system Byggherre Entreprenör Inget 4 16 EMAS % En tydlig majoritet av byggherrarna, 82 procent, har miljöpolicyprogram och hälften har miljöansvarig för varje byggprojekt. 37 procent har ISO och ytterligare 14 procent har annat system. De andra system som anges i öppna svaren är egenutvecklat system, system enligt ISO men ej certifierade och Fr När det gäller entreprenörerna har 49 procent ett miljöpolicyprogram, och hälften miljöansvarig för varje byggprojekt. 15 procent har ISO och ytterligare 22 procent har annat system. Andra system som anges är främst BF9K och Fr Markör Marknad och Kommunikation AB 13 (63)

14 Hur ofta uppdateras miljöpolicyn/miljöprogrammet? (Bastal byggherre:117, Bastal entreprenör:134) 100 Byggherre % Entreprenör Har ingen miljöpolicy eller miljöprogram Varje år Vartannat år Vart tredje år Mer sällan än var tredje år Vet inte Det kan konstateras att 6 procent av byggherrarna och 15 procent av entreprenörerna inte har någon miljöpolicy eller miljöprogram. 48 procent av byggherrarna och 33 procent av entreprenörerna uppdaterar sin miljöpolicy/sitt miljöprogram varje år. För 21 procent av byggherrarna och entreprenörerna sker uppdateringen mer sällan än vart tredje år. 15 procent kan inte svara på hur ofta uppdateringen sker. Har ni någon uppföljning av företagets miljöarbete? (flervalsfråga) (Bastal byggherre:113, Bastal entreprenör:135) 100 % Byggherre Entreprenör Ja, vi följer upp hela miljöprogrammet Ja, vi följer upp vissa delar av miljöprogrammet Ja, vi följer upp annat miljöarbete Nej Vet inte Bland byggherrarna följer 42 procent upp hela sitt miljöprogram och ytterligare 27 procent delar av det. 19 procent följer inte upp företagets miljöarbete. Bland entreprenörer är det 16 procent som följer upp hela miljöprogrammet och 33 procent som följer upp delar av arbetet. 38 procent följer inte upp sitt miljöarbete. Markör Marknad och Kommunikation AB 14 (63)

15 Hur ofta genomför ni uppföljningen av företagets miljöarbete? (Bastal byggherre:89, Bastal entreprenör:71) % 50 Byggherre Entreprenör Varje år Vartannat år Vart tredje år Mer sällan än vart tredje år 7 6 Vet inte Bland byggherrarna genomför 82 procent en uppföljning av företagets miljöarbete varje år. Motsvarande siffra bland entreprenörerna är 55 procent. Tar ni fram en miljöplan (fristående eller som del i kvalitetsplanen) till era nybyggnadsbyggprojekt? (Bastal byggherre:118, Bastal entreprenör:136) Byggherre % Entreprenör 0 Ja, till samtliga projekt Ja, till mer än Ja, till mindre än hälften av projekten hälften av projekten (men inte till samtliga) Nej, inte till några projekt 1 10 Vet inte 68 procent av byggherrarna tar fram en miljöplan till samtliga projekt medan fjorton procent inte tar fram miljöplaner till sina projekt. 43 procent av entreprenörerna tar fram en miljöplan till samtliga projekt medan 26 procent inte tar fram miljöplaner till sina projekt. Markör Marknad och Kommunikation AB 15 (63)

16 Byggherrarna fick också ta ställning till fyra frågor om miljökrav riktade enbart till dem. Ställer ni miljökrav i era nybyggnadsbyggprojekt? (Bastal byggherre:118) Byggherre % 50 0 Ja, till samtliga projekt Ja, till mer än Ja, till mindre än hälften av projekten hälften av projekten (men inte till samtliga) Nej, inte i några projekt Vet inte 89 procent av byggherrarna ställer miljökrav i samtliga nybyggnadsprojekt. Tre procent ställer inga miljökrav alls. Följer ni upp ställda miljökrav? (Bastal byggherre:114) % 50 Byggherre Ja, vi följer upp samtliga ställda miljökrav Ja, vi följer upp vissa miljökrav nämligen Nej. Vet inte 71 procent av byggherrarna följer upp samtliga ställda miljökrav och 18 procent följer upp vissa kraven. Fyra procent följer inte upp miljökraven och ytterligare sex procent kan inte svara på om de gör det. De 18 procent som uppger att de följer upp vissa miljökrav fick specificera dessa ytterligare. Exempel som anges är att uppföljning görs för avfallshantering, tungmetaller, fogmassa, lösningsmedel, kemdata och materialenergiberäkningar. Någon menar att de följer upp om det finns tid till det (se samtliga svar i bilaga 1). Markör Marknad och Kommunikation AB 16 (63)

17 Ställer ni krav på dokumenterad miljökompetens hos byggentreprenören, i era nybyggnadsbyggprojekt? (Bastal byggherre:118) Byggherre % Ja, till samtliga projekt 10 Ja, till mer än hälften av projekten (men inte till samtliga) 3 Ja, till mindre än hälften av projekten Nej, men vi ställer krav på ej dokumenterad miljökompetens 3 2 Nej, vi ställer inga miljökrav alls Vet inte 60 procent av byggherrarna ställer krav på dokumenterad miljökompetens hos byggentreprenören i samtliga nybyggnadsprojekt och ytterligare 10 procent gör det för mer än hälften av projekten. 22 procent ställer inga krav på dokumenterad miljökompetens och tre procent ställer inga miljökrav överhuvudtaget. Brukar kommunen ställa några miljökrav på byggherren vid överlåtelse av mark? (Bastal byggherre:117) 100 % 50 Byggherre Ja Nej Vet inte 39 procent av byggherrarna svarar att kommunen ställer miljökrav på dem som byggherrar vid överlåtelse av mark. 32 procent upplever inte att kommunen har ställt några sådana krav och ytterligare 28 procent vet inte. De som anger att det finns miljökrav inom kommunen ombads att beskriva dessa närmare. Markör Marknad och Kommunikation AB 17 (63)

18 Exempel på svar är följande: Att man ska följa kommunens regler vad gäller utsläpp. Inom Uppsala ställs ofta krav att följa riktlinjerna om kommunens inomhusmiljöprogram. Stockholm: ekologiskt byggande. Det gäller mest radon och kontroll av farliga ämnen i jorden. Även hur dagvatten skall tas om hand. Kontroll av förorenade massor, åtgärder mot radon. Beträffande miljöföroreningar. Energiförbrukning, sundahus-program, avfall. I ett tidigare skede än marköverlåtelsebeskedet formas kraven. Innan marken kan tas i bruk för bebyggelse, i detaljplaneprocessen görs miljöutredningar, MKB, miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen innehåller sedan ofta specifika miljökrav för byggnation på platsen. Oftast avslutas detaljplanprocessen med att den markyta som planeras för bebyggelse överlåts i ett marköverlåtelseavtal där detaljplan är en bilaga och villkoren för hantering av miljöfarliga ämnen som finns kvar i marken eller hantering av känsliga växter, djurarter, grundvattenskydd eller annat betonas och lyfts fram i avtalet. Krav på miljöundersökning, buller, föroreningar med mera. Markundersökning om föroreningar i marken. Objektsspecifika, det vill säga det varierar. Undersökningsplikt att det inte finns förorenade massor. Samtliga svar finns i bilaga 1. Markör Marknad och Kommunikation AB 18 (63)

19 Kunskapen om de nationella miljökvalitetsmålen med mera Vilken är din kunskap om de nationella miljökvalitetsmålen? (Bastal byggherre:116, Bastal entreprenör:133) % 50 Byggherre Entreprenör Har inte hört talas om Har hört talas om men ingen närmare kunskap 10 Har god kunskap 1 Har mycket god kunskap 30 procent av byggherrarna har goda kunskaper om målen och 65 procent har hört talas om dem. Bland entreprenörerna har 10 procent god kunskap om målen och 60 procent hört talas om dem. Fem procent av byggherrarna och 30 procent av entreprenörerna känner inte till miljökvalitetsmålen. Vilken är din kunskap om byggsektorns Kretsloppsråd och dess verksamhet? (Bastal byggherre:117, Bastal entreprenör:134) % Byggherre Entreprenör Har inte hört talas om Har hört talas om men ingen närmare kunskap Har god kunskap Har mycket god kunskap 1 38 procent av byggherrarna och 16 procent av entreprenörerna har god eller mycket kunskap om byggsektorns Kretsloppsråd. Majoriteten har endast hört talas om Kretsloppsrådet (56 procent byggherrar, 66 procent entreprenörer). Markör Marknad och Kommunikation AB 19 (63)

20 Vilken är din kunskap om byggsektorns Kretsloppsråds Miljöprogram 2010? (Bastal byggherre:118, Bastal entreprenör:134) % Byggherre Entreprenör Har inte hört talas om Har hört talas om men ingen närmare kunskap Har god kunskap 14 procent av byggherrarna och 41 procent av entreprenörerna har aldrig hört talas om Kretsloppsrådets miljöprogram Endast 19 procent av byggherrarna och 5 procent av entreprenörerna upplever att de har goda kunskaper om programmet. Vilken är din kunskap om Bygga-bo-dialogens utbildningsprogram? (Bastal byggherre:115, Bastal entreprenör:133) % Byggherre Entreprenör Har inte hört talas om Har hört talas om men ingen närmare kunskap Har god kunskap Har mycket god kunskap 58 procent av entreprenörerna och 26 procent av byggherrarna har inte hört talas om Bygga-bodialogen. Fem procent av entreprenörerna och 16 procent av byggherrarna upplever att de har goda eller mycket goda kunskaper om utbildningsprogrammet. Markör Marknad och Kommunikation AB 20 (63)

21 Miljöhänsyn när det gäller energi, materialval, inomhusmiljö och avfallshantering Den första frågan om miljöhänsyn i arbetet ställdes endast till byggherrarna: Används några miljöbedömningsmetoder inom områdena energi, resurser och innemiljö? (flervalsfråga) (Bastal byggherre:116) Ja, Hållbar byggnad 15 Ja, Miljöbedömning av fastigheter Ja, Miljömanualen Ja, Miljöstatus för byggnader Ja, Fastighetsdiplomering Ja, Ecco-effect Ja, Eko-logg Ja, Miljöpositionering Byggherre Ja, Annan 26 Nej 31 Vet inte % 31 procent av byggherrarna använder inga miljöbedömningsmetoder inom områdena energi, resurser och innemiljö och ytterligare 14 procent vet inte om de gör det. Av de i undersökningen angivna miljöbedömningsmetoderna är Hållbar byggnad den som flest använder (15 procent). Miljöstatus för byggnader, Miljömanualen och Miljöbedömning av fastigheter används av vardera nio procent. Markör Marknad och Kommunikation AB 21 (63)

22 Har ni vidtagit några åtgärder för att säkerställa en god energianvändning i nya byggnader? (flervalsfråga) (Bastal byggherre:119, Bastal entreprenör:134) Ja, med avseende på energieffektiva lösningar Ja, med avseende på köldbryggor Ja, med avseende på god lufttäthet Ja, med avseende på förnybara energikällor Ja, på annat sätt Vet inte Byggherre Entreprenör Nej % 95 procent av byggherrarna har vidtagit åtgärder för att säkerställa en god energianvändning i byggnaderna genom energieffektiva lösningar, 48 procent har gjort det med avseende på köldbryggor och 45 procent med avseende på lufttäthet. Ytterligare 36 procent har gjort det med avseende på förnybara energikällor. När det gäller entreprenörerna har 57 procent vidtagit åtgärder med avseende på energieffektiva lösningar, 55 procent med avseende på köldbryggor, 40 procent med avseende på lufttäthet och 22 procent med avseende på förnybara energikällor. Vilken ambitionsnivå är det vanligen i era byggen när det gäller energianvändning? (Bastal byggherre:119, Bastal entreprenör:134) % Byggherre Entreprenör 25 0 Vi uppnår kraven i byggreglerna Vi ligger över kraven i byggreglerna med god marginal 3 Vet inte 9 50 procent av byggherrarna och 66 procent av entreprenörerna uppnår kraven i byggreglerna. 47 procent av byggherrarna och 25 procent av entreprenörerna ligger över kraven med god marginal. Nio procent av entreprenörerna och tre procent av byggherrarna kan inte svara på frågan. Markör Marknad och Kommunikation AB 22 (63)

23 Används några miljöbedömningsmetoder för att göra materialval? (flervalsfråga) (Bastal byggherre:116, Bastal entreprenör:134) Ja, Byggvarudeklarationer Ja, Sunda hus miljödata Ja, MilaB Ja, BASTA Ja, Folksams byggmiljöguide Ja, Guide för materialval Ja, Prioriteringsguiden PRIO Ja, Miljöbelastningsprofilen Ja, Byggd miljö Ja, Environmental Product Declaration (EPD) Ja, Barabtrappan Ja, annan Vet inte Nej Byggherre Entreprenör % Den vanligaste miljöbedömningsmetoden för att göra materialval bland både byggherrar och entreprenörer är Byggvarudeklarationen (30 procent av byggherrarna och 39 procent av entreprenörerna). För övrigt kan nämnas att Sunda hus miljödata används av 19 procent, Mila B av 16 procent och BASTA av 15 procent av byggherrarna. Tio procent av entreprenörerna använder BASTA. 42 procent av entreprenörerna och 20 procent av byggherrarna använder inga miljöbedömningsmetoder för att göra materialval, eller kan inte svara på vilken metod de använder. Markör Marknad och Kommunikation AB 23 (63)

24 I vilken grad är faktorerna hälsa och miljö med och påverkar valet av byggmaterial i relation till andra faktorer som kostnad, beständighet, utseende och liknande? (Bastal byggherre:117, Bastal entreprenör:136) 100 % Byggherre Entreprenör Mycket låg grad Ganska låg grad Varken i hög eller låg grad Ganska hög grad 14 9 Mycket hög grad 3 4 Vet inte När företagen sätter faktorerna hälsa och miljö i relation till kostnad, beständighet och utseende vid val av byggmaterial tycker åtta procent av byggherrarna och 16 procent av entreprenörerna att de tar låg eller mycket låg hänsyn till hälsa och miljö. 14 procent av byggherrarna och nio procent av entreprenörerna tycker att de tar hänsyn till miljö och hälsa i mycket hög grad medan 48 procent av byggherrarna och 35 procent av entreprenörerna tycker att de gör det i ganska hög grad. Har ni vidtagit några åtgärder för att säkerställa en god inomhusmiljö? (Bastal byggherre:114, Bastal entreprenör:133) Byggherre % Entreprenör Ja Nej Vet inte 69 procent av byggherrarna och 40 procent av entreprenörerna har vidtagit åtgärder för att säkerställa en god inomhusmiljö. De som svarar att de har vidtagit åtgärder har också fått beskriva vad detta innebär i praktiken. Bland såväl byggherrar som entreprenörer gäller de vanligaste svaren att man har Markör Marknad och Kommunikation AB 24 (63)

25 vidtagit åtgärder kopplat till ventilation eller materialval. Andra svar som tas upp är olika form av lösningar för att undvika fukt, buller och för att ge ordentligt med dagsljusinsläpp. Entreprenörer anger också i hög grad att de tar hjälp av beställare, kommun eller konsulter i det arbetet samt att de använder sig av kända material. Nedan följer några exempel på svar från byggherrarna: Balanserad ventilation, inga plastmattor, eliminering av köldbryggor, bra värmeisolering och källsortering. Ej använda material som ger ifrån sig lukt, emissioner mm. FTX-ventilation för att undvika upplevelsen av drag. Genom omsorgsfulla val av system samt material och konstruktionslösningar. God ventilation och naturliga material. Husen har i största mån placerats och utformats för att optimera dagsljusinsläpp i lägenheterna. Extra stor vikt har lagts på bullerdämpande åtgärder samt att det föreskrivits att material och varor inte får innehålla ämnen som finns med på kemikalieinspektionens prioriteringsguide. I samband med systemval och byggnadsmaterialval vägs detta in. Beträffande byggnadsmaterial med hänsyn till MilaB och byggvarudeklarationer. Vad gäller klimat genom simuleringar och naturligtvis genom att säkerställa att tillräkneliga luftflöden erhålls för att innehålla byggränsvärden i lokalerna. Materialens emissioner kollas innan de väljs. Konsulterna skall kolla mot någon av miljödatabaserna från Sunda hus eller MilaB, eller fråga om de får använda någon annan miljödatabas som de är förtrogna med. Vi gör bland annat ljudmätningar och radonmätningar innan byggnaden tas i bruk. Plastmattor slutade vi använda Stämt av med Arbetsmiljöverket i projektstadiet. Krav, bra miljöval på alla material. Ljudkrav enligt M57.8.Id med mera. Markör Marknad och Kommunikation AB 25 (63)

26 Till- och frånluftsventilation, termostatventiler på radiatorer, bra K-värde på fönster, bra trappbelysning, lätt städade ytskikt. Val av material och lösningar utifrån branscherfarenheter. Ventilation FTX och SEP köksfläktar. Ytterväggar av lättbetong. Vi använder beprövat byggmaterial. Vi radonsäkrar bottenplattorna. Vi installerar ventilationssystem med god funktion. Vi kräver att allt byggmaterial förvaras så att de är torrt när det byggs in i husen. Fuktskyddar ytterväggselement. Regelbundna fuktmätningar av träreglar före inbyggnad. PLB-inventering, radonmätningar, OVK. Vi bygger flerbostadshus med trästomme, golvvärme i samtliga lägenheter, och krav på platt-vvx. Vi har mycket god koll på inomhustemperatur, OVK, varmvattentemperatur och låga radonhalter. Här följer även några svar från entreprenörerna: Dubbel friskluftsventilation, självdrag och mekanisk. Markradon. God ventilation. Arbetar med material som andas, till exempel ekofiber. Oftast projektering av ventilation i egen regi. Beprövade miljögodkända byggnadsmaterial. Fuktsäkring med genomtänkta konstruktioner. TFX-ventilation, naturliga material: trägolv etc. Ventilation. Material som funnits länge på marknaden. Tar hänsyn till var daggpunkten med mera, hamnar och så vidare. Markör Marknad och Kommunikation AB 26 (63)

27 Använda kända material. Kontroll av kompatibilitet mellan material via VGV (vem gör vad). Använder endast fogmassor och fogskum som beställaren på förhand godkänt. Vi bygger mycket i lättbetong och putsat utförande som kan andas åt båda håll vilket medför en god inomhusmiljö året runt. Väljer material och färger som i dagsläget inte har någon känd negativ påverkan på människor. Kontroller av fukthalt i byggmaterial. Mekanisk ventilation med återvinning. Varmluftsgrund (torpargrund). Brand. Ljud. Fukt. Dagsljus. Bygga på rätt sätt. Tar mer hjälp av t ex konsulter för att det ska bli rätt. Följer råd och anvisningar enligt de regler och krav som jag känner till. I samråd med kommun och beställare. Rutin och sunt förnuft. Samråd mellan beställare, brukare, konstruktör och byggare. VVS-ingenjörer anlitas. För samtliga svar se bilagan. Markör Marknad och Kommunikation AB 27 (63)

28 Har ni vidtagit några åtgärder för att ha en kretsloppsanpassad avfallshantering? (flervalsfråga) (Bastal byggherre:119, Bastal entreprenör:136) Ja, vi arbetar med källsortering och hur väl det sorteras Ja, vi försöker minimera deponimängder och öka återvinning Ja, vi försöker minska uppkomsten av avfall (t ex minska spillet) Ja, vi har ett kvalitetssystem för utsortering av farligt avfall Ja, vi anlitar särskilda personer som arbetar med avfallshanteringen på byggen 8 10 Ja, annat nämligen 1 7 Byggherre Entreprenör Vet inte 2 4 Nej % En majoritet av byggherrarna, 85 procent, arbetar med källsortering och 52 procent försöker minimera deponimängden. En tredjedel, 35 procent, försöker minska uppkomsten av avfall och 25 procent har ett kvalitetssystem för utsortering av farligt avfall. Ytterligare 8 procent anlitar enskilda personer som arbetar med avfallshantering på byggen. En majoritet av entreprenörerna, 71 procent, arbetar med källsortering och att försöka minska uppkomsten av avfall (53 procent) och fyra av tio arbetar med deponimängder (44 procent) och kvalitetssystem för utsortering av farligt avfall (25 procent). En av tio anlitar särskilda personer som arbetar med avfallshantering på byggen. Markör Marknad och Kommunikation AB 28 (63)

29 Följande fråga ställdes endast till entreprenörerna: Samlar ni information om vilka material som finns inbyggda och var de finns? (flervalsfråga) (Bastal entreprenör:136) 100 % Entreprenör Ja, i pärmar som överlämnas till byggherren Ja, i elektroniska databaser Ja, på annat sätt Nej Vet inte Ungefär hälften av entreprenörerna samlar information om vilka material som finns inbyggda i husen och var de finns i pärmar som de överlämnar till byggherren. Ytterligare fyra procent samlar informationen på databaser. 24 procent hanterar sådan information på annat sätt. En fjärdedel av företagen samlar inte någon information och fyra procent kan inte svara på om de gör det. Markör Marknad och Kommunikation AB 29 (63)

30 Förslag på åtgärder som skulle förbättra/underlätta miljöarbetet inom byggsektorn Slutligen hade de svarande också möjlighet att ge förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra eller underlätta miljöarbetet inom byggsektorn. Följande förslag lämnades av byggherrarna: Alla byggkedjor tar fram eget miljösystem som skall följas på samtliga byggen. Acceptera inga system från entreprenörer. Kontinuerlig miljö och kvalitetsrevision. Objektsanpassad miljöutbildning till byggarbete och främja engagerat miljöledningsarbete. Bättre byggtider. Bättre planering för att minska transporter. Det är viktigt att belysa frågorna samt att ha med dem ifrån början av projekten. Följa upp att våra krav levs upp till i projekten samt inarbetas i alla manualer. Ekonomiskt stöd och utbildning. Ett gemensamt system enligt fråga 20 som gäller som branschpraxis. Flera korta halvdagsutbildningar med fokus på delar av miljöarbetet. Korta utbildningar är lättare att passa in i planeringen. Fortsätta den inslagna vägen. Hyresgäst ombedes avfallshantering. Vi har bidragit till källsortering. Vid nyproduktion sker källsortering. Idag byggs hur många glashus som helst, med mycket sämre energivärden än konventionella hus. Energi måste vara i fokus. Fokusera inte bara på bostäder. Hela miljöbygg Sverige pratar bara bostäder men kontor, industri och köpcentran står för många procent av vår andel lokalyta i Sverige. Jag har handfast arbete och mindre papper. Längre byggtider, mindre stress gör att tid finns för materialval och exakta beställningar och sortering. Mer kunskap hos entreprenörer och konsulter, även hos byggherrar givetvis. Enkla tips och råd. Ofta väldigt tillkrånglat, svårt att ta till sig och så låter man hellre bli. Skärp kraven i BBR. Krav på befintlig bebyggelse till exempel om år skall vissa minimikrav vara uppfyllda. Utbilda yngre arbetskraft. Kunskaperna dåliga om fukt, fuktvandring med mera. Vi har satt upp konkreta mål för en hållbar byggprocess och förvaltning. Dessa mål är sedan konkretiserade i konkreta åtgärder som lätt kan projektanpassas. På så sätt har vi ett systematiskt arbetssätt som ger långsiktiga effekter. Våra miljömål utgår från de nationella och Gö- Markör Marknad och Kommunikation AB 30 (63)

31 teborgs stads miljömål. Det vill säga samhällets krav. Vid varje ombyggnadsprojekt görs en miljöcentrering och en särskild rivningsentreprenör upphandlas. Själva ombyggnaden utförs av traditionell entreprenör. Följande förslag gavs av entreprenörerna: Fri deponi på återvinningsanläggningar för företag också. Gratis tömning av byggskräp på tippen, då vi sorterar brännbart och dylikt. Leverantören tar emot spillmaterial. Skulle vilja kunna lämna till exempel en släpvagn på återvinningsstation och få den tömd av utbildad personal (mot kostnad) och sedan få hämta den dagen efter. Vi spar tid samt att materialet hamnar rätt. Argumentera i facktidningar och dagspress för vinster i miljön om miljöarbete. Släng alla avbockningssystem i form av pärmar. Bort med all byråkrati i miljöarbetet. Satsa på att göra folk medvetna om det riktiga i att ta miljöansvar. Att alla på ett bygge erbjuds möjlighet att påverka sin situation efter sina förutsättningar och att miljöarbete inom företagen stimuleras och sätts frivilligt, inte kravställs. Att slutbeställaren på något sätt skulle premieras för att han/hon valt ett "miljövänligt" byggföretag. Billigare avgifter och kostnader för att lämna avfall. Det handlar alltid om ekonomi. Bättre information. Färdiga mallar. Detta måste ligga hos arkitekterna. När entreprenörerna tar över ska allt vara klart beträffande val av miljövänligt material och utförande. En gemensam databas med godkända varor och produkter. Förenkla arbete så att alla kan förstå och tolka reglerna. Hänsyn tas redan i projekteringen. Premiera företag som försöker. Regelbunden information till personal så de ej somnar in. Samordna transporter till byggplatserna. Satsa mer på forskning och utveckling av våra naturliga råvaror såsom sten, trä och aluminium. Slopande av produkter med plast i. Större kontroll så att inte byggfukt byggs in. Lägg stor vikt vid lufttorkning före målning. Snabbare bygglov ger längre byggtid som ger tid till bättre källsortering. Billigare källsortering. Markör Marknad och Kommunikation AB 31 (63)

32 Ställ krav på våra gästarbetare som kommer från våra grannländer. Vissa har undermålig utbildning samt ingen kunskap om miljöarbeten eller säkerhet på arbetsplatsen. Ställ större krav på inköpare av nybyggnadsproduktion (kommuner, förvaltningar, bostadsbolag med mera) och att dessa i sin tur anlitar byggnadsföretag som kan uppvisa miljöledningssystem. Tycker att det fungerar bra i den kommun jag verkar i. Uppmuntra till att använda miljövänliga metoder och material genom att göra det ekonomiskt lönsamt. Till exempel skattelättnader om man uppnår vissa miljökrav. Varje delmoment ska ha godkänts ansvarig. Material ska kunna återanvändas. Installationer ska lätt kunna bytas ut. Inhemska material i första hand. Ökad konkurrens. Stort materialmonopol idag. Ökad kunskap hos beställare och konsulter, de sätter ribban för nivån på arbetet och på grundförutsättningarna. Vi utför enligt handlingarna. Markör Marknad och Kommunikation AB 32 (63)

33 Slutdiskussion Undersökningens tillförlitlighet Huvudsyftet med den här presenterade undersökningen är att ge ett kvantitativt inriktat underlag om hur man inom byggsektorn idag arbetar med miljöfrågor. Hur ska då resultatet tolkas och i vilken grad kan resultatet generaliseras till samtliga företag i Sverige? För det första är det ett hundratal svarande företag per undersökningsgrupp, det vill säga ungefär det minimum som krävs för att undersökningar ska behandlas statistiskt. Skillnader på upp till cirka 10 procent bör därför med tanke på konfidensintervallet inte ses som reella skillnader i materialet. Ytterligare värt att ta i beaktande är bortfallet i undersökningen. I undersökningar av detta slag kan det antas att de som i lägst grad arbetar med miljöarbete känner sig minst lockade att svara på enkäten. Det kan också noteras att stora företag är överrepresenterade i undersökningens urval (se sida 5-6). När det gäller byggherrar finns endast de större med i urvalet och när det gäller entreprenörer ser relationen population, urval och svarande ut enligt följande: Entreprenörer i urval och population % i populationen % i urvalet anställda eller fler 6 33 Entreprenörer bland de svarande % bland de svarande 1-5 anställda anställda eller fler anställda 26 En hypotes i undersökningen är att de större företagen i högre grad arbetar med miljöarbete än de små företagen. Vid en jämförelse mellan de som har 1-5 anställda och de som har mer än 50 anställda framgår tydligt att de med mer än 50 anställda i högre grad har en miljöpolicy, ett miljöprogram, uppdaterar dessa varje år och tar fram en miljöplan för samtliga nybyggnadsprojekt. De känner också i högre grad till de nationella miljökvalitetsmålen, Byggsektorns Kretsloppsråd och har också i högre grad vidtagit åtgärder för att säkerställa en god inomhusmiljö (se tabell i bilaga 4). Sammantaget indikerar detta att resultatet i undersökningen bör tolkas som något för positivt om man ska se på samtliga företag i Sverige. Markör Marknad och Kommunikation AB 33 (63)

34 Resultatet i sammanfattning Miljöarbete och uppföljning på övergripande nivå: En tydlig majoritet av byggherrarna (82 procent) har miljöpolicy eller miljöprogram. 69 procent följer upp hela eller delar av sitt miljöprogram och 48 procent uppdaterar policy/program varje år. Ungefär hälften av entreprenörerna (49 procent) har miljöpolicy eller miljöprogram. 49 procent följer upp hela eller delar av sitt program och 33 procent uppdaterar sitt program/sin policy varje år. Hälften av byggherrarna (51 procent) och entreprenörerna (49 procent) har miljöansvarig för varje byggprojekt. 37 procent av byggherrarna och 15 procent av entreprenörerna har kvalitetssystemet ISO En tydlig majoritet av byggherrarna (82 procent) och drygt hälften av entreprenörerna (55 procent) genomför en uppföljning av företagets miljöarbete varje år. 68 procent av byggherrarna och 43 procent av entreprenörerna tar fram en miljöplan till samtliga nybyggnadsprojekt. 89 procent av byggherrarna ställer miljökrav i samtliga nybyggnadsprojekt och 71 procent följer upp samtliga ställda krav. 60 procent ställer också krav på dokumenterad miljökompetens hos byggentreprenören. 39 procent uppger att kommunen ställer miljökrav på byggherren vid överlåtelse av mark. Kunskapen om de nationella miljökvalitetsmål med mera: 30 procent av byggherrarna och 10 procent av entreprenörerna upplever att de har god kunskap om de nationella miljökvalitetsmålen. Majoriteten, 65 procent av byggherrarna och 60 procent av entreprenörerna, har hört talas om dem utan att ha någon närmare kunskap om vilka målen är. 38 procent av byggherrarna och 17 procent av entreprenörerna uppger att de har god kunskap om byggsektorns Kretsloppsråd. 56 procent av byggherrarna och 66 procent av entreprenörerna har bara hört talas om dem. Byggsektorns Kretsloppsråds Miljöprogram 2010 har 19 procent av byggherrarna och 5 procent av entreprenörerna god kunskap om. 67 procent av byggherrarna och 54 procent av entreprenörerna har hört talas om det. 16 procent av byggherrarna och 5 procent av entreprenörerna upplever att de har god kunskap om Byggabodialogen medan 57 procent av byggherrarna och 38 procent av entreprenörerna bara har hör talas om dem. Markör Marknad och Kommunikation AB 34 (63)

35 Miljöarbetet i praktiken För att uppnå en god energianvändning i nya byggnader vidtas följande åtgärder: 95 procent av byggherrarna och 57 procent av entreprenörerna arbetar med energieffektiva lösningar. 55 procent av byggherrarna och 48 procent av entreprenörerna köldbryggor. 45 procent av byggherrarna och 40 procent av entreprenörerna lufttäthet. 36 procent av byggherrarna och 22 procent av entreprenörerna förnybara energikällor. 47 procent av byggherrarna och 25 procent av entreprenörerna uppger att de ligger över kraven i byggreglerna med god marginal när det gäller energianvändning. 55 procent av byggherrarna använder någon form av miljöbedömningsmetod inom områden energi, resurser och innemiljö. Den metod som flest anger är Hållbar byggnad (15 procent). 80 procent av byggherrarna upp ger att de använder någon form av miljöbedömningsmetod för att göra materialval. Motsvarande siffra hos entreprenörerna är 58 procent. Den metod som framförallt används är Byggvarudeklarationer (30 procent byggherrar och 39 procent entreprenörer). 62 procent av byggherrarna och 44 procent av entreprenörerna anger att hälsa och miljö i hög eller mycket hög grad är med och påverkar valet av byggmaterial i relation till andra faktorer som kostnad, beständighet och utseende. 69 procent av byggherrarna och 40 procent av entreprenörerna har vidtagit åtgärder för att säkerställa en god inomhusmiljö. De åtgärder som främst beskrivs handlar om ventilation och materialval. 85 procent av byggherrarna och 71 procent av entreprenörerna arbetar med källsortering. 52 procent av byggherrarna och 44 procent av entreprenörerna arbetar för att minimera deponimängder och öka återvinning. 35 procent av byggherrarna och 53 procent av entreprenörerna försöker minska uppkomsten av avfall. 25 procent av byggherrarna och 25 procent av entreprenörerna har ett kvalitetssystem för utsortering av farligt avfall. 52 procent av entreprenörerna samlar information om vilka material som finns inbyggda och var de finns i pärmar som överlämnas till byggherren. Markör Marknad och Kommunikation AB 35 (63)

36 Markörs kommentarer Det kan konstateras att entreprenörerna överlag har sämre värden i undersökningen än byggherrarna. Det är också så att det är fler små entreprenörföretag än byggherrar som ingår i undersökningen, vilket kanske till viss del kan kopplas samman med de lägre värdena hos entreprenörerna. I sammanfattningen av resultatet ovan har vi lagt fokus på dem som har ett miljöarbete. Ett motsatt förhållningssätt innebär att fokusera på det negativa resultatet : Om vi exempelvis lyfte fram de frågor där 20 procent eller fler utav företagen har ett negativt resultat innebär det följande: Hälften av byggherrarna och entreprenörerna har ingen miljöansvarig för varje byggprojekt. 25 procent av byggherrarna och 48 procent av entreprenörerna har inte eller kan inte svara på om de har någon uppföljning av sitt miljöarbete. 27 procent av byggherrarna ställer inga krav på dokumenterad miljökompetens hos de byggentreprenörer de anlitar. 26 procent av entreprenörerna tar inte fram miljöplaner till nygbyggnadsprojekt. 60 procent av byggherrarna upplever inte att kommunen ställer miljökrav vid överlåtelse av mark eller känner inte till om de gör det. 30 procent av entreprenörerna har inte hört talas om de nationella miljökvalitetsmålen. 41 procent av entreprenörerna har inte hört talas om byggsektorns Kretsloppsråds Miljöprogram procent av byggherrarna och 58 procent av entreprenörerna känner inte till Bygga-Bodialogen. 45 procent av byggherrarna använder inte eller kan inte svara på om de använder några miljöbedömningsmetoder inom energi, resurser och innemiljö. 43 procent av entreprenörerna har inte vidtagit åtgärder med avseende på energieffektiva lösningar för att säkerställa god energianvändning i nya byggnader. 52 procent av byggherrarna och 45 procent av entreprenörerna har inte åtgärder i form av köldbryggor, 60 procent av entreprenörerna och 55 procent av byggherrarna har inte åtgärder i form av god lufttäthet. 78 procent av entreprenörerna och 64 procent av byggherrarna har inte åtgärder i form av förnybara energikällor. 38 procent av entreprenörerna använder inga miljöbedömningsmetoder för att göra materialval eller vet inte om det gör det. 38 procent av entreprenörerna har inte vidtagit några åtgärder för att säkerställa en god inomhusmiljö. 25 procent av entreprenörerna samlar ingen information om vilka material som finns inbyggda och var de finns. Markör Marknad och Kommunikation AB 36 (63)

37 Bilaga 1. Öppna svar i undersökningen Byggherrar F7. Vilket av följande finns på ditt företag: Annat Egenutvecklat system. Enligt ISO men ej certifierat. Fr (2 svar) Uppfyller krav i ISO F14. Följer ni upp ställda miljökrav? Ja, vi följer upp vissa miljökrav nämligen Avfall och källsortering, kemikaliehantering, energiberäkningar i totalentreprenader Avfallshantering. Avfallssortering. Materialval. Källsortering och arbetsmiljöplan. Exempel fukt och hantering av avfall. Projektunika. Riktade krav för det specifika projektet. Stickprov. Tungmetaller, fogmassa och lösningsmedel. Kemdata alla materialenergiberäkningar. Våra miljökrav. Där tid finns. Kommande år startar troligtvis detta. F16b. Beskriv miljökraven som kommunen ställer på byggherren Enligt stadens program för miljöanpassat byggande. Att man ska följa kommunens regler vad gäller utsläpp. Inom Uppsala ställs ofta krav att följa riktlinjerna om kommunens inomhusmiljöprogram. Minst följa kommunens riktlinjer och miljökrav. Skiftar från kommun till kommun. Stockholm: ekologiskt byggande. Till exempel följa intentionerna i kommunens inomhusmiljöprogram. Umeå kommuns kvalitetsprogram. Markör Marknad och Kommunikation AB 37 (63)

38 Det gäller mest radon och kontroll av farliga ämnen i jorden. Även hur dagvatten skall tas om hand. Kontroll av förorenade massor, åtgärder mot radon. Radon, miljöbelastningar, avfallshantering. Lokalt omhändertagande av dagvatten. Till exempel ta hand om lokalt dagvatten. Buller, till exempel biltrafik. Beträffande miljöföroreningar. Energiförbrukning, sundahusprogram, avfall. I ett tidigare skede än marköverlåtelsebeskedet formas kraven. Innan marken kan tas i bruk för bebyggelse, i detaljplaneprocessen görs miljöutredningar, MKB, miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen innehåller sedan ofta specifika miljökrav för byggnation på platsen. Oftast avslutas detaljplanprocessen med att den markyta som planeras för bebyggelse överlåts i ett marköverlåtelseavtal där detaljplan är en bilaga och villkoren för hantering av miljöfarliga ämnen som finns kvar i marken eller hantering av känsliga växter, djurarter, grundvattenskydd eller annat betonas och lyfts fram i avtalet. Krav enligt byggnadsdialogens åtagande. Krav på miljöundersökning, buller, föroreningar med mera. Markundersökning om föroreningar i marken. Minst känslig markanvändning. MKB. Objektsspecifika det vill säga det varierar. Sanering. Speciella miljöåtgärdsprogram ex. naturresurshållning. Till exempel projektprogram för projektet Sandsbrohöjden i Växjö. Undersökningsplikt att det inte finns förorenade massor. Uppvärmningssystem, LOD, sophantering. Vattentäkt. F 23. Beskriv vilka åtgärder ni har vidtagit för att säkerställa en god inomhusmiljö Använder endast material/kemikalier som är godkända i vår miljövarudatabas. Balanserad ventilation, inga plastmattor, eliminering av köldbryggor, bra värmeisolering och källsortering. Balanserad ventilation, varma golv. Bl a materialval, 5-ledaresystem-el. Bland annat använda tilluftsradiatorer. Markör Marknad och Kommunikation AB 38 (63)