Nordisk förvaltningsutveckling och framtida spänningsfält
|
|
- Sten Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nordisk förvaltningsutveckling och framtida spänningsfält Treårskonferensen 2010 Det nordiske administrative forbund Tromsø mai 2010 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan
2 Upplägg Utvecklingen Vad har vi åstadkommit och hur kan utvecklingen förstås? Framtida utmaningar och spänningsfält
3 De två stora sprången Välfärdsstaten Dentraliserings- och managementfasen Återuppbyggnadsfasen
4 De två sprången 1940-talet: Enskilda insatser inom kommande välfärdssystem, förvaltningsapparatens struktur, regelverk m.m : Välfärdsstaten; rationalistiskt teknokratisk och planeringsinriktat förvaltningstänkande : Decentraliserings- och managementfasen; decentralisering men även resultatstyrning, resultatansvar och marknadsstyrd förvaltning
5 Förvaltningspolitiken talen Utvecklingen lägger grunden för förvaltningspolitiken som ett självständigt politikområde i alla nordiska länder Eget språk Egna institutioner Politiseringen av förvaltningsutvecklingen Polycentrerad förvaltningspolitik (utredningar, sektorisering, nätverk och segment)
6 Kännetecken för den begynnande förvaltningspolitiken Polycentrerad och effektivitetsinriktad men trots det relativt försiktig och inkrementell Förvaltningspolitiken utgick från välfärdsstatens starka legitimitet i de nordiska länderna Decentraliseringsvågen under 1980-talet lade grund för betydande strukturella förändringar dock med fördröjning Statsfinanserna den ekonomiska piskan
7 Ingen dominerande förvaltningsideologi Konvergens samhällsideologierna ingen referensram för de instrumentella förvaltningssynerna Blandning av konservativ och liberal förvaltningsideologi Betydligt större variation på den instrumentella nivån; storlek, enhetstyper, relationer, styrsystem, m.m. Spridning av lösningar och organisationsrecept Det nya blir element av gammalt och nytt NPM
8 New Public Management olika tolkningar Konvergens marknad + begränsad stat Nordisk NPM Gradvis avideologiserad NPM Smörgåsbord Konsensusklimat (Finland: de breda samlingsregeringarna) Divergens Strukturella förhållanden Olika historiska startpunkter
9 Governance-debatten utvecklingen (Peters B.G. Pierre, J: Governance and Social Complexity) 1. Statens kapacitet beroende av andra aktörer 2. Även regionala och lokala nivåer mera förhandlingsbaserade 3. Nätverk som governance strukturer (samverkan) 4. Självstyrande nätverk
10 Styrningssystemen och kontexten Kontaktytan mellan politiken och dess omgivning Dual komplexitet; en komplex stat styr ett komplext samhälle Styrningsrelationerna allt mera kontextberoende Vilka är de viktigaste spänningsfälten med tanke på framtiden?
11 1. Det formella och det informella Ökad användning av informella styrinstrument utan absoluta krav; Benchmarking, standards, frivilliga avtal, informationsbaserade styrmedel m.m. Vilka involveras, hur påverkas de politiska processerna och förhållandet mellan förvaltningsnivåerna? Frågan har fått relativt stor uppmärksamhet i governance forskningen
12 2.Tvingande eller möjliggörande reformlogik? Den förändrade storleksuppfattningen: Mot större lokala och regionala strukturer i alla nordiska länder I Finland genomförs som bäst de två största strukturella reformerna under självständigheten: Start i rationaliseringen av centralförvaltningen Regionförvaltningsreformen Kommun- och servicestrukturreformen Inriktade på storleks- och skalfördelar (effektivitet) Starkt centralt driven (top down) reformpolitik; möjliggörande reformer men också skenbar frivillighet Styr på förutsättningar inte på innehåll Formellt förenklade strukturer
13 3. Tiden tillfälliga och permanenta instrument Statens projektifiering : Kan bestående lösningar nås genom tillfälliga organiseringsformer? Allt flera organiserings- och styrformer inte enbart informella utan också tidsbundna: Projekt, men också avtal, nätverk m.m. Utifrån en hyperrationell tolkning är tillfälliga organisationsformer medel för en flexibel, snabb och innovativ problemlösning och intervention. Samtidigt utmanar de föreställningar om politikens kontinuitet och långsiktighet Förutsättningar för hållbar utveckling? Tidsdimensionen har fått förvånansvärt liten uppmärksamhet i governance forskningen
14 4. Samtidigt: Tvärsektorialitet och programstyrning Gränsöverskridande policyproblem (miljö, energi, etniska förhållanden m.m.) Bryter inte enbart sektoriella, byråkratiska och geografiska gränser Även professionella gränser och revir Nya aktörer Rollfördelningen mellan de aktörer som dras in i besluts- och förhandlingsprocesserna?
15 5. Konsekvenser nerifrån upp Viktigt att beakta mikronivå konsekvenser av förvaltningspolitiska åtgärder Vilka konsekvenser får förvaltningsreformerna och styrinstrumenten i de serviceproducerande enheterna? Förhållandet mellan arbetslivskvalitet, produktivitet och brukarnas servicetillfredsställelse Hur reagerar professionerna ute i verksamheterna? Finländska studier visar på enorma skillnader inom och mellan olika serviceformer på kommunal nivå
16 Slutsatser I Tiden: Allt större inslag av informella och särskilt temporära organiseringsformer Behövs mera jämförande analyser av konsekvenserna Strukturella lösningar: mot större enheter och samarbetsstrukturer på regional och lokal nivå men också större variation Kan demokratins funktionsduglighet bevaras inom nya strukturer? Polycentrisk utveckling i alla nordiska länder men mer till följd av marknadsmekanismer än regional utvecklingspolitik Finns tolerans för större regional, mellan- och inomkommunal variation - var går gränsen?
17 Slutsatser II Den möjliggörande men samtidigt starkt centralt styrda reformlogiken: Effekter på de lägsta förvaltningsnivåerna Klargör rollfördelningen Bedömning även utifrån demokratiska kriterier Förvaltningspolitiken i ett direkt samband med det demokratiska systemets funktionsduglighet i stort
18 Tillägg för artikel från NAF-diskussioner i Tromsö Hans-Petter Graver Kunskapsbehovet, ledarskap och information; har staten kunskap och erbjuds reella teknologiska lösningar för växelverkan? Styrning genom avtalsmekanismer något mer än lag styrning av politiska förväntningar Bo Rothstein; förvatlningen övertar partiernas rill som arenor för informationsutväxling och diskussion (var har han sagt det?) Kan man ta ett steg längre tillfälliga organisationer liknande arenor än mer problematiskt för ansvarsutkrävning? Vill man vara Robin Hood eller Skeriffen av Nottingham vem har vilken roll?
19 NAF forts Clas Nilas DK/Flyktinginstitutet PM en ledarskapsfilosofi Marknadsorientering, utvecklinga marknadsliknande strukturer Avvecklas eller utvecklas NPM? I dag stark tonvikt på output och resultat - Expansion finanspolitiskt - Ökade offentliga utgifter - Storstadsmarknader (?) Krav: hög kvalitet på god service Behov: nya uppgiftslösningar Samarbete som hävstång Förstärkt ministerstyre + tvärsektoriellt tänkande Offentligt privat; ggenom partnerskap slippa politisk styrning
20 Nilas forts. LEAN (kolla?) Avbyråkratisering Processoptimering Fokus på effekter LEAN in i kunskapstunga miljöer De kontrollerande instansernas roll? Klargöra roller; vi har fått en integration av roller; ingen bestämd styrfilosofi
21 NAF: Stigen NPM Mångfald eller kaos Hur få sammanhang Närsynta organisatoriska betraktningar Fragmenterade kommuner Brytpunkt mellna fragmentering och styrning? Formellt enklare struturer skapar möjligheter för större intern variation Governance blir samordning av icke-hierarkiska processer n(samstyrning) Även här roller Finns tilltron mera statlig styrning mycket möjlig Villkor för demokratisk ansvarsutkrävning att man vet vem som gör vad
22 NAF: Andra dagen Lars Henrik Myrmael Vad förblir vad frändras? (be honom skicka)
23 NAF: Myrmael: A: ligger fast Byråkratirollen Men mera informationsmonopol Kunskapscentren bort Roller: informationskunskap: make it look good B: svänger Politisk styning Brukarorinetring etc. Damned if you do, damed if you don t
24 NAF: Myrmael: C: Ändras Globalisering, IKT, åldersstruktur,en tekniska/medicinska framgångar; allt kan repareras Skillnad mellan inrikes- och utrikespolitik kollapsar Globaliserad tjäsnteproduktion Jfr. Barents Vad blir automatiserat beslutsfattande var finns utrymme för politiska överväganden?
25 NAF Røvik: Globala trender Förändringar kommer av parallella trender globala labels Pendel stämmer sällan inte heller vågrörelser Ingen läagbundenhet, snarare regelmässighet Massor av recept blir institutionaliserade standarder Problemlösning i bakgrunden Många blir sjuka när det finns en medicin Tidsresa på 40-årsgräns där man märker avd som är gammalt och nytt En del inslag blir resistenta pandemier t.ex kvalitets och målstyning HRM
26 NAF Røvik forts. ; Liber: management och samhälle HRM: hurs skapas företaget; Vad jämför man sig med;massa strategier Pandemiska idevägar Blurring of borders Utbudet på recept större (bara halva förjlaringen) Efterfrågan genereras starkt nerifrån upp Från verksamhetsperspektiv till gemensam organisatorisk medvetenhet Informationsenheterna får stor betydelse Komponentisering; vi vilka komponenter bör organisationer besså av? Referns i den offentlig förvaltningen att skapa nya organisationer, snarare än att utveckla verksamheter Man jämför med successorganisationer
27 NAF Røvik forts. Mänden:Explosion av ideer FORM: från verksamhetsspecifika idder till orgnisationella uppgifgter Flexibilisering I organisatonerna såvä vertikal som horisontell kontraktion Från ledar Leradskap till styrning Ledarskapet decentraliserias Dtyrningen centraliseras Ledarskapet på relativt låg nivå förutsätts generera ideer Byråkratin måste se sig som ideutvecklare på relativt låg nivåa Skuffa ut rutiner för att komma med nya ideeer
28 NAF: Ove K Pedersen The Comeptition State Vi ser vad vi söker: Nationella reformer Nationella förklaringar Nationella olikheter och likheter Vad vi icke ser: den globala styrningens nationella inverkar Clinton; staten utvecklar sig mot konkurrerande stater Det förklarar samtidigthet och nya konkurrensbetingelser Förklaringen inte nationell utan internationell
29 NAF: Pedersen forts. En utveckling som är djuparre än begreppet förvaltningspolitkik antyder Konkurrensstaten; påverkning och anpassning till internationella omgivningar De Nordiska länderna går minst i riktning mot konkurrensstat; välfärdsstaten broms mot detta Skydda arbetsmarknad och välfärd Välfärdsstaten ursprungligen ett kulturpolitiskt prjekt Knytning till det sociala och den nationella identiteten Längst i USA, England DK lite före Sve, fi, sist Sverige Detta bagrunden till OECD och Världsbanken som drivkrafter till internationella reformer
30 NAF: Pedersen forts. The enablingg state staten skapar grund för konkurrennsförutsättningar Mycket mera aktiv stat än välfärdsstaten Mera intervenerande Nationalstaten får större och större betydelse utvecklar konkurrensbetingelser Påverkan Anpassning Alla nordiska länder sätter stora resurser på påverkan; Störst Finland (67%) Vilken undersökning? Påverkan förändrats från interna processer till transnationella nätverk
31 NAF: Pedersen forts. Pyjamasexpressen<, skapar multiplikatoreffekter i nationella kontakter Förvaltningspolitiken kommer in som anpassning; korrigera systemfel, begränsa utgifter, NPM m.m. DK: performance management det enda kompletta styrsystemet; totalt ekonomiskt styrningssystem<, i mindre mån i Sve Fi, minst i Norge Skillnad: trade off mellan flexibilitet och effektivitet Extrema case DK (hård off sektor), Norge (mjik off sektor<, etos)
32 NAF Pedersen forts. Norge; platform för ledare DK; kodex för ledare Norge ingen systematisk ledarskapsutbildning <dk skapar OECD; Skaffa senaste ekonomiska rapporten (några dagar sedan) Finländska nationalle rapporten (om administration i maj) Røviks bok, Pedersens bok, evt på svenska Grund för artikel om styrsystemen; projekttänkandet i perspektiv
Förvaltningspolitik - sammanfattning
Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna
Läs merStyrningsproblemet och de nya styrformerna
Styrningsproblemet och de nya styrformerna Förvaltningspolitik 7.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan De förändrade styrsystemen, vad innebär förnyelsen? Styrningstänkandets förändring 1960-70:
Läs merSpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser
SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa
Läs merDet svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning
Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)
Läs merFörvaltningen och demokratin
Förvaltningen och demokratin Förvaltningspolitik 1.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Upplägg Hur rättfärdigas förvaltningen i ett demokratiperspektiv? Alternativa styrningsideal Problemen idag
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merVarför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin
Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merFörvaltningspolitik - introduktion
Förvaltningspolitik - introduktion Bakgrund och begrepp 31.10.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Frågan: Varför är förvaltningen viktig ur ett statsvetenskapligt perspektiv? Förvaltningsanalysen
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:
Läs merHORISONTELLA POLITIKOMRÅDENstrateger, perspektivträngsel och förvaltningskrockar. Petra Svensson, post doc
HORISONTELLA POLITIKOMRÅDENstrateger, perspektivträngsel och förvaltningskrockar Petra Svensson, post doc Jo vi försöker verkligen arbeta med att skapa medvetenhet kring barnkonventionen, miljöperspektivet,
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan SYFTET: Behövs regioner
Läs merRoller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner
Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner Mikael Granberg och Andreas Öjehag-Pettersson, Karlstads universitet (statsvetenskap)
Läs merKommunsystemens variation och Finland?
Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik 29.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende
Läs merRegionaliseringen, medborgarskapet och demokratin
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin I spänningsfältet mellan konkurrenskraft och jämlikhet Tomas Mitander Presentation vid: E-mail: tomas.mitander@kau.se Telephone: +46(0)54 700 19 80 Date:
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merUrban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?
Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar
Läs merHfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld
HfR- konferens 7-8 maj 2015 Högskolans omvärld Egenskaper hos framgångsrika organisationer Ett institutionellt perspektiv: Utveckling och tillstånd förklaras av normer och värderingar som styr och påverkar
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merstyrning, trängsel och helhet
Tvärsektoriella perspektiv styrning, trängsel och helhet Petra Svensson, post doc Nu kommer enfrågefolket igen Skönt med en stab experter till hjälp Jo vi försöker verkligen arbeta med att skapa medvetenhet
Läs merLANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet
LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet Magnus Ljung, SLU Bohusläns museum 14/10-2017 Mitt upplägg Landskapskonventionen som uttryck för megatrender i samhället Vetenskapliga och politiska
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2015-02-09 New Public Management 1 Vad och varför NPM? 2 3 Innehållet i NPM Vad kommer efter NPM? 1. VAD New Public Management, NPM Samlingsbegrepp för
Läs merFramtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet
Framtidens styrning i staten Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se www.bringselius.se Twitter: @bringselius Nya förutsättningar: Digitalisering, big data, open source lärande
Läs merBetydelsen av nya sätt att organisera för arbetsmiljö och hälsa
Betydelsen av nya sätt att organisera för arbetsmiljö och hälsa Nanna Gillberg Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Uppdrag och mål Uppdrag: att med utgångspunkt i
Läs merSvårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10
Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Läs merNära, personlig och tillitsbaserad
Nära, personlig och tillitsbaserad Framtidens styrning av offentlig sektor 9 januari 2019 Styra och leda framtidens välfärd 2018 Louise Bringselius Forskningsledare i Tillitsdelegationen (Finansdepartementet)
Läs merTENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011
(VT-11) 17 dec -2011 De 12 flervalsfrågorna ger en poäng vardera. Den avslutande essäfrågan ger tre poäng. Sammanlagt kan man alltså få 15 poäng. För att få Godkänt måste man ha minst 6 poäng. För att
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merSamverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård
Läs merEN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?
EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA
Läs merPresentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Nanna Gillberg 7 mars 2018
Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa Nanna Gillberg 7 mars 2018 Betydelsen av nya sätt att organisera för arbetsmiljö och hälsa
Läs merFramtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor
Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka
Läs merOm styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019
Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019 Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan
Läs merIndividuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB
Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar
Läs merDen finländska förvaltningsmodellen - vilka problem måste vi hantera?
Den finländska förvaltningsmodellen - vilka problem måste vi hantera? Förvaltningspolitik 8.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Förvaltningsmodellens allmänna kännetecken Problemen
Läs merKulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016
Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den
Läs merNew Public Management
New Public Management En världsförändring eller samma koncept i ny förpackning? Ingela Målqvist Personalvetare/Utredare Institutionen för folkhälsovetenskap ingela.malqvist@ki.se Upplägg NPM Avreglerade
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merFörvaltning och IT. Gidlund kap 10
Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merKommunerna i det politiska systemet
Kommunerna i det politiska systemet Förvaltningspolitik 21.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Varför är den kommunala självstyrelsen viktig? Historisk utveckling Den kommunala självstyrelsens
Läs merNegativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering. Torsdag 6 oktober, Teoretiskt pass - Gruppövning
Negativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering Torsdag 6 oktober, 2016 - Teoretiskt pass - Gruppövning Alvesson, M. (2013) Organisation och ledning: Ett något skeptiskt perspektiv. Hur ser
Läs merRegionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid
Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad
Läs merLedning och styrning - Historisk resumé och trender. Sven Siverbo
Ledning och styrning - Historisk resumé och trender Sven Siverbo Historieskrivning Moden i organisation och styrning 1970 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Planering Decentralisering Marknadisering (1.0)
Läs merOrganisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09
Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik
Läs merLäroplanen som diskussionsunderlag
Läroplanen som diskussionsunderlag FD Helena Rajakaltio helena.rajakaltio@uta.fi Tammerfors universitet 25.5.15 Utbildningspolitiska förändringar fr.o.m 1990-talet Från välfärdssamhälle till konkurrenssamhälle
Läs merVilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?
Ewa Wikström Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser? Ewa Wikström Professor i Organisation & Management Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Samsjuklighet
Läs merRapportens slutsatser
Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merProfessionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»
Läs merSlutsatser och sammanfattning
Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet
Läs merSamverkan med civilsamhället i förändring
Samverkan med civilsamhället i förändring - Att hantera komplexa frågor, delaktighet och innovation 4 december 2014 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning Demografins krav ekonomiska utmaningar
Läs merGrunderna i Administration
Grunderna i Administration Administration handlar mycket om att ge service. Administration finns överallt Skola- Hemma - Arbetsplatsen Vad menas med Administration? Enligt Nationalencyklopedin så kan man
Läs merBo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd
Bo Dahlbom Professor vid IT-universitetet i Göteborg Forskningschef på Interactive Institute Medlem av Regeringens IT-råd Makten över framtiden, Liber 2003 Sveriges framtid, Liber 2007 www.viktoria.se/dahlbom
Läs merRumslig strategisk planering på regional nivå
Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden
Läs merKAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN
KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merKommunreformerna utmanar ledarskapet
Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom
Läs merStatens centralförvaltning modellen och dess teoretiska förankring. Förvaltningspolitik 14.11.2011
Statens centralförvaltning modellen och dess teoretiska förankring Förvaltningspolitik 14.11.2011 Uppläggning Den historiska utvecklingen Centralförvaltningsmodellen i korthet Vilka är organiseringsalternativen?
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Läs merKommer vårdens förändringar gynna glesbygden?
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom
Läs merSamhällsvård till salu!
Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Dagens föreläsning Social barnavård en
Läs merprivat sektor och hur reformer genomförs för att förbättra verksamhetens effektivitet Pia Renman
En föreläsning om hur offentlig sektor tillämpar idéer från En föreläsning om hur offentlig sektor tillämpar idéer från privat sektor och hur reformer genomförs för att förbättra verksamhetens effektivitet
Läs merFörvaltningen som en möjlighet till öppenhet
Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder
Läs merMöjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,
Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm, 2018-11-08 Samverkan, dialog & problemlösning Samverka: handla
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs merUrbanisering: Ökad koncentration pengar; människor; makt; bebyggelse
å ö å ä å å ä å ä ö Tre stora krafter : Urbanisering: Ökad koncentration pengar; människor; makt; bebyggelse Teknologisk utveckling: Sammankoppling av ekosystem, människor, insitutioner Globalisering:
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merDen svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merManagementhandboken leda, styra och utveckla. Bengt Karlöf
Managementhandboken leda, styra och utveckla Bengt Karlöf 1 2006 SIS Förlag AB Managementhandboken leda, styra och utveckla Författare Bengt Karlöf Redaktör Joachim Bowin ISBN 91-7162-673-5 ISSN 0347-2019
Läs merNya organisationsformer och deras konsekvenser
Nya organisationsformer och deras konsekvenser Nya system för styrning i både privata och offentliga organisationer Relationerna, interaktionerna och transaktionerna mellan företag blir allt enklare och
Läs merOrganisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber
Läs merRiktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Läs merKultur, arbetssituationer och beteenden: hur påverkas informationssäkerheten?
Kultur, arbetssituationer och beteenden: hur påverkas informationssäkerheten? Joachim Åström, Fredrik Karlsson och Martin Karlsson 2016-03-14 1 Informationssäkerhetshandlingar Kultur 2016-03-14 2 Informationssäkerhet
Läs merResultatstyrt förändringsoch utvecklingsarbete. Fredrik Hjulström
Resultatstyrt förändringsoch utvecklingsarbete Fredrik Hjulström How is Sweden governed? Municipal, county council and regional responsibilities Municipalities are responsible for most of the social services
Läs merGustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
-Mötet mellan processdimensionen och den vertikala funktionsorganisationen -Finansierat av Forte (tidigare FAS) -Tillsammans med Stefan Hellman och Sven Siverbo Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan,
Läs merHR-transformation på svenska
HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets
Läs merLedningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar?
Ledningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar? 1. INLEDNING OCH BAKGRUND...1 2. ORGANISATIONSTRUKTURERNA...2 3 BYGGSTENARNA...3 5. ANALYS...4 6. SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING...5 REFERENSER...5
Läs merSjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv
Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013 Översikt Intro: Varför behöver en generell
Läs merGuide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
Läs merVad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016
Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal
Läs merOffentliga Sektorns Managementprogram
Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och
Läs merSkolans styrning Den formella styrningen av skolan Vad som menas med ett decentraliserat ansvar har tolkats olika. Ansvarsfördelningen mellan
Arbetsmiljökvalitet i skolan Diskussion och fakta om skolans miljö och utveckling, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, venska kommunalarbetareförbundet och venska kommunförbundet, Projektledare: ven-göran
Läs merORGANISATION och KOMMUNIKATION
ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen
Läs merEn första utgångspunkt för en ändamålsenlig styrning av offentlig sektor
1 En första utgångspunkt för en ändamålsenlig styrning av offentlig sektor I Tankar för styrning i april diskuterades den indelning av styrprinciper i marknad, hierarki/byråkrati och tillit som bland andra
Läs merEU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
Läs merUtmaningar pågår medan vi talar
Utmaningar pågår medan vi talar Digitalisering Nya globala aktörer Hållbara lösningar Komplexa system Intraprenörskap Intraprenörskap behandlar frågorna hur, av vem, och med vilken påverkan nya produkter
Läs merDags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander
Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet Per Molander Syften med arbetet analysera gränsytan mellan offentligt och privat inom en funktionell begreppsram samla erfarenheter från 3-4 decenniers
Läs merHållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson
Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs
Läs merVad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015
Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig
Läs merManagementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning
Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära
Läs merTILL DIG SOM ÄR CHEF.
TILL DIG SOM ÄR CHEF. Vi ska skapa en. e s l e v e l p p u v i t i s po Till dig som arbetar eller söker arbete som chef i Söderköpings kommun. LEDARSKAPET- EN NYCKEL TILL FRAMGÅNG Du som är eller vill
Läs merKulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016
Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:
Läs merFinansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015
Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och
Läs merEvidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete
Evidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete Forskningsfrukost FoU Helsingborg Harald Gegner 9 februari 2018 Mindpark Helsingborg - Diskussionen om vilken kunskap som ska ligga till grund
Läs merResiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1 Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden
Läs merNågra nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt
Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet 17 november 2016 - Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional
Läs mer