Extraktion av metaller från flygaska med hjälp ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Extraktion av metaller från flygaska med hjälp ISSN"

Transkript

1 Extraktion av metaller från flygaska med hjälp av elektrokemiska metoder RAPPORT U2012:11 ISSN

2

3 Förord Avfallsaskor innehåller en rad metaller i olika föreningar som är potentiellt toxiska om de lakas ut i miljön. Speciellt flygaskorna är anrikade på metaller som bildat flyktiga föreningar under förbränningen och följt med rökgasen till rökgasreningen. De flesta flygaskor från avfallsförbränning klassas som farligt avfall på grund av metallinnehåll och lakbarhet av bland annat klorider. Detta gör att alternativen för deponering av dessa askor är starkt begränsade och kostsamma. Dessutom kan de metaller som finns i askorna i vissa lägen utgöra en resurs som är värd att utvinna om metoder finns. Denna rapport beskriver sur extraktion av metaller från flygaska med hjälp av elektrokemiska metoder. I en andra rapport kommer sur lakning följt av selektiva vätskeextraktionsmetoder med komplexbildande ämnen för olika metaller att beskrivas. Där utförs också kemisk och fysikalisk karakterisering av de askor som studeras i projektet. Dessutom undersöks askresten efter lakning med avseende på kemisk sammansättning, stabilitet mot lakning och användbarhet i konstruktionsmaterial. Denna rapport har författats av Sofia Norman, Christian Ulrich och Fredrik Björefors, samtliga från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Malmö oktober 2012 Helena Karlsson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Summary This project is a continuation on a project where electrochemical methods were confirmed to be successful for extraction of metals from fly ash, which is a waste product from waste incineration facilities. In this project different parameters which were believed to affect the extraction efficiency were studied. Experiments were first performed on a small scale (i.e. a small cell, small electrodes and an electrolyte volume of only 200 ml) after which experiments were performed on a larger scale where the electrolyte volume was 1 liter. Initially controlled potential was compared with controlled current followed by an investigation of different parameters. The result showed that both controlled potential and controlled current can successfully be used to extract metals. Stirring was found to have a positive impact but the advantage may not be considered crucial depending on the type of electrode employed. By applying different potentials it was possible to selectively extract copper from a solution containing both copper and zinc. The metal concentration did not significantly affect the total time needed to extract all metals from the solution and neither did the time increase when the size of the electrode and the electrolyte volume were doubled. The latter experiment indicates that the extraction time remains unchanged as long as the area-volume ratio remains constant. An experiment was performed in order to investigate whether the weight ratio between the fly ash and acid could be decreased. However, the results showed that a ratio of at least 1:9 is needed to fully extract the metals from the ash. By employing optimal conditions for the electrolysis, based on previous results, it was possible to extract as much as 68% copper, 62% zinc, 82% lead, and 85% cadmium from fly ash. Furthermore, from the resulting stripping solution it was possible to recover 42% zinc, 65% lead, and 74% cadmium.

6

7 Sammanfattning Följande rapport beskriver en studie som gjorts med syfte att undersöka möjligheten att använda elektrokemiska metoder för att minska metallinnehållet i flygaska som är en restprodukt vid avfallsförbränning. Metallen i flygaskan gör att den klassificeras som miljöfarlig vilket gör att den blir svår att återanvända på ett bra sätt och därför hamnar den ofta på deponeringsanläggningar. Om metallinnehållet kunde minskas skulle askan kunna användas på ett bättre sätt, till exempel som en delkomponent i vägbyggnationer. Den metall som tas bort från askan skulle kunna återanvändas, vilket skulle vara fördelaktigt ur många aspekter. Prover till de elektrokemiska försöken tillverkades genom att blanda flygaska med syra. Till den lösning som bildas av flygaskan och syran tillförs två elektroder som är kopplade till en spänningskälla. När en spänning läggs på kommer metalljonerna i lösningen att deponeras på en av elektroderna vilket gör att lösningens metallinnehåll med tiden minskar. Därefter flyttas elektroden med den deponerade metallen till en sur lösning och genom att sedan lägga på en positiv potential frigörs metallen från elektroden. Olika parametrar som kunde tänkas påverka metallextraktionen undersöktes och resultaten visade att det till exempel inte var avgörande att ha cirkulation i lösningen under elektrolys, att det går att selektivt extrahera specifika metaller genom att använda olika potentialer och att metallkoncentrationen inte har en avgörande betydelse för extraktionstiden. Förhållandet mellan storleken på elektroderna och lösningens volym visade sig vara viktig och mängden syra som behövs för att fullt lösa upp metallerna i flygaskan visade sig behöva vara i viktförhållandet 1:9 (dvs. 9 delar syra till 1 del aska). Med optimala förhållanden för elektrolysen, baserat på erhållna resultat, var det möjligt att exempelvis extrahera 68% koppar, 62% zink, 82% bly och 85% kadmium från flygaska. Dessutom var det möjligt att få tillbaka 42% zink, 65% bly samt 74% kadmium från den deponerade metallen på elektroden.

8 Innehåll 1 Inledning Syfte och målsättning Förutsättningar och avgränsningar 1 2 Teori Elektrokemi Analysmetoder och tekniker Elektrodmaterial Tidigare studier på extraktion av metaller från askor Elektrolys med en fluidiserad bädd-cell Selektiv extraktionsteknik tillsammans med elektrolys Elektrolys med en swiss-roll cell Elektrodialytisk extraktion med amminumcitrat som hjälpmedel Alternativa metoder för extraktion av metaller från flygaska 8 3 Metod Standarduppställning och metodik Utvärdering av olika parametrars inflytande på extraktionseffektiviteten (försök i mindre skala) Kontrollerad ström/spänning Omrörningens betydelse Selektiv extraktion med hjälp av olika potentialer Extraktion av koppar och zink från flygaska Försök på större skala Optimering av elektrolyscellen Låg/hög metallkoncentration Omrörningens betydelse Volymens betydelse Försök med aska Syraminskning Flödessystem med zinkkondensat (pilotskala) 13 4 Resultat Utvärdering av olika parametrars inflytande på extraktionseffektiviteten (försök i mindre skala) Kontrollerad ström/spänning Omrörningens betydelse Selektiv metallextraktion Extraktion av koppar och zink från flygaska Försök på större skala Optimering av elektrolyscellen Låg/hög metallkoncentration Omrörningens betydelse Volymens betydelse Försök med aska Syraminskning Zinkkondensat 24 5 Slutsatser 26 6 Tankar inför framtiden 27 7 Referenser 28 8 Bilagor 29 1 ICP-AES-analys av elektrolys med flygaska* 29 2 ICP-AES-analyser på sammanlagda vattnet från 10 sköljningar 30 3 ICP-AES-analyser för olika viktförhållanden mellan aska och syra* 30 4 Analys av aska hösten

9 1 Inledning I dagens samhälle produceras stora mängder avfall. I Sverige återanvänds hushållsavfallet till största delen som bränsle vid förbränningsprocesser där el och fjärrvärme genereras. Under denna process bildas två restprodukter, slagg och flygaska. Dessa innehåller relativt höga halter av tungmetaller, vilket gör dem skadliga för miljön om de inte tas omhand, men det gör dem även till värdefulla resurser om metallerna kunde utvinnas och återanvändas. Följande rapport beskriver en studie som gjorts med syfte att undersöka möjligheten att använda elektrokemiska metoder för att minska metallinnehållet i flygaska som är en restprodukt vid avfallsförbränning. Metallen i flygaskan gör att den klassificeras som miljöfarlig vilket gör att den blir svår att återanvända på ett bra sätt och därför hamnar den ofta på deponeringsanläggningar. Om metallinnehållet kunde minskas skulle askan kunna användas på ett bättre sätt, till exempel som en delkomponent i vägbyggnationer. Den metall som tas bort från askan skulle kunna återanvändas, vilket skulle vara fördelaktigt ur många aspekter. Ett sätt att utvinna metaller ur restprodukter är att använda elektrokemiska metoder. För att implementera en sådan teknik inom industrin finns det många parametrar som måste beaktas. En av dessa, som är viktig i en elektrokemisk process är valet av elektrodmaterial. Materialet bör ha en stor ytarea, en hög ledningsförmåga, vara kemisk inert samt ha ett rimligt pris. Ett material som uppfyller dessa kvalifikationer är RVC (Reticulated Vitreous Carbon), som därför användes som elektrodmaterial i projektet. 1.1 Syfte och Målsättning Syftet med projektet är att utvärdera möjligheterna att använda RVC-elektroder för att utvinna metaller ur aska. Studier kring hur olika parametrar påverkar extraktionseffektiviteten utfördes först i mindre skala. Därefter utfördes försök i större skala för att undersöka om metoden är lämplig att vidareutveckla till pilotskala. Slutligen undersöktes möjligheterna att utvinna zink ur ett zinkkondensat i pilotskala. I detta försök applicerades även ett flödessystem. Målsättningen är att förbättra möjligheterna att utvinna metaller hur förbränningsaskor med elektrokemi. 1.2 Förutsättningar och avgränsningar Detta projekt har utförts under ett år varav de första de första sex månaderna bestod i ett examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Teknisk Biologi vid Linköpings universitet, medan de resterande månaderna var en projektanställning. För att utföra studien så effektivt som möjligt gjordes vissa avgränsningar. Både slagg och flygaska innehåller höga koncentrationer tungmetaller men detta projekt har enbart fokuserats på att extrahera metaller från en av dem, nämligen flygaska, eftersom den är mer homogen och finfördelad och därmed lättare att arbeta med i laboratoriet. Flygaska innehåller många olika tungmetaller men fokus har lagts på att extrahera koppar och zink eftersom de är två metaller som finns i höga koncentrationer samt är relativt enkla att extrahera med hjälp av elektrokemiska metoder. Dessutom har dessa två metaller 1

10 reduktionspotentialer som ligger långt ifrån varandra vilket betyder att om extraktion av koppar och zink är möjlig är det också troligt att extraktion av andra metaller i flygaska som har potentialer mellan dessa är möjlig. Därutöver, om en selektiv extraktion av dessa två skulle vara möjlig är det även troligt att det skulle gå att selektivt extrahera metaller i flygaska. Även om den mest förekommande metallen i flygaska är zink har fokus lagts på extraktion av koppar. Zinkjoner har en standardreduktionspotential som ligger mycket nära densamma för vatten vilket gör den svårare att extrahera. För att studera metallkoncentrationerna utnyttjades visuella kopparoch zinktest. Dessa visuella test är dock inte lika exakta som till exempel analystekniken ICP-AES (Inductively Coupled Plasma Atomic Emission Spectroscopy) men de är snabbare och mer praktiska att använda med avseende på mängden experiment som utfördes. ICP-AES användes även vid ett par tillfällen för att få mer exakta värden på metallkoncentrationerna. För att hitta dessa optimala förhållanden användes koppar- och zinkstandardlösningar i försöken. Lösningarnas ph valdes till 3 eftersom det ger en hög löslighet av metaller medan vätgasutvecklingen under elektrolysen är låg. Standardlösningar är i jämförelse med riktiga askprover lättare att tillverka och arbeta med i laboratoriet. Dessutom kan de visuella testen, som användes för att analysera metallkoncentrationen, störas av höga koncentrationer av andra metaller och föroreningar. Askprover innehåller en mängd olika metaller som skulle kunna påverka resultaten och göra dem svårtolkade, vilket således skulle kunna orsaka feltolkningar om hur olika parametrar påverkar extraktionen. Dessutom var huvudsyftet att optimera de elektrokemiska experimenten och därför var standardlösningar lämpligare. Men eftersom detta projekt handlar om extraktion av metaller från flygaska är det naturligtvis viktigt att även göra försök med detta vilket gjordes när optimala förhållanden för elektrolysen var funna. 2

11 2 Teori När avfall genomgår förbränning reduceras den totala volymen och energi kan tas tillvara. Vid förbränningen bildas två restprodukter, slagg och flygaska, som innehåller relativt höga halter av metaller vilket gör att de klassas som miljöfarliga. Koppar, zink, bly och kadmium är exempel på metaller som förekommer både i slagg och i flygaska och dessa kommer främst från elektronik och industriavfall. Det finns flera tänkbara metoder som skulle kunna användas för att extrahera metaller men ett relativt enkelt sätt är att använda elektrokemiska metoder. Detta kapitel kommer kortfattat beskriva teorin bakom elektrokemi samt återge en sammanfattning av vetenskapliga publikationer som gjorts inom detta område. Kapitlet är baserat på Avfall Sverige-rapporten Elektrokemisk metallutvinning ur slagg och flygaska utförd av Christian Ulrich och Fredrik Björefors (Ulrich & Björefors, 2009) samt examensarbetet Extraction of Heavy Metals from Fly Ash using Electrochemical Methods (Norman, 2010) utfört av Sofia Norman om inget annat anges. 2.1 Elektrokemi Elektrokemi handlar om utbytet mellan kemisk och elektrisk energi. Det används främst i två typer av situationer, antingen kan spontana kemiska reaktioner användas till att producera elektricitet eller så kan elektricitet användas för att driva icke-spontana reaktioner. I ett batteri, till exempel, levereras elektrisk energi via spontana elektrokemiska reaktioner. Om en extern spänningskälla används för att driva kemiska reaktioner mellan två elektroder kallas det elektrolys, och det är vad som tillämpats i detta projekt. En typisk elektrokemisk uppställning, som visas i Figur 1, består av två elektroder som är nedsänkta i en elektrolyt och kopplade till en ström/spännings-källa. Jonerna i lösningen kommer antingen att oxideras vid anoden eller reduceras vid katoden. Figur 1. Schematisk bild över en elektrokemisk cell. Den illustrerar en elektrolytisk cell bestående av två elektroder nedsänkta i en elektrolyt och kopplade till ett batteri. Det är i allmänhet endast en av delreaktionerna som är intressant (till exempel deponering av metall) och elektroden där denna reaktion sker kallas arbetselektrod. För att sluta den elektriska kretsen används ytterligare en elektrod, en motelektrod, och reaktionerna vid den är således mindre intressanta. För att kunna kontrollera arbetselektrodens elektrokemiska potential används en tredje elektrod, en så kallad referenselektrod. Strömmen i kretsen ger information om reaktionshastighet samt halten av de ämnen som ingår. Figur 2 visar en schematisk elektrokemisk uppställning med tre elektroder. 3

12 Figur 2. En schematisk tre-elektroduppställning. WE arbetselektrod, CE motelektrod och RE referenselektrod. För att extrahera en metall (till exempel koppar) från en lösning med hjälp av elektrolys måste arbetselektrodens potential vara lägre än reduktionspotentialen för koppar. Deponeringen av koppar på arbetselektroden (katod) kommer då att ske enligt: Cu 2+ (lösning) + 2e - Cu (metall) Den troliga reaktionen vid motelektroden (anod) är i detta fall oxidation av vatten enligt: 2H 2 O O 2 (gas)+4h + +4e - Även flera andra reaktioner kan dock ske. Den totala cellreaktionen blir i detta fall 2Cu 2+ +2H 2 O 2Cu+O 2 +4H + Vid elektrolys av metalljoner i vattenlösning kan även vatten genomgå en reduktionsreaktion om en för hög negativ potential används. Detta begränsar i viss mån metoden till de metaller som har en högre reduktionspotential än vatten, eftersom koncentrationen av vatten är mycket hög. 2.2 Analysmetoder och tekniker En vanlig analytisk metod inom elektrokemin är cyklisk voltammetri. Arbetselektrodens potential sveps linjärt fram och tillbaka mellan två gränsvärden medan den resulterande strömmen registreras. Det erhållna så kallade voltammogrammet innehåller värdefull information om bland annat lösningens sammansättning, reaktionskinetik och masstransport. Figur 3. Två cykliska voltammogram med elektrolyt innehållande koppar respektive elektrolyt utan koppar. Figur 3 visar två cykliska voltammogram där den ena elektrolyten innehåller koppar medan den andra inte gör det. Det erhållna voltammogrammet från lösningen som innehöll koppar visar en tydlig oxidation och en reduktion vid olika potentialer. Som Figur 3 visar syns varken oxidation eller reduktion i voltammogrammet med elektrolyten utan koppar. 4

13 Förutom cyklisk voltammetri är amperometri och galvanostatiska experiment vanliga analysmetoder inom elektrokemi. Vid amperometri kontrolleras potentialen över arbetselektroden och den resulterande strömmen i kretsen mäts som funktion av tiden och är proportionell mot koncentrationen av det som reagerar. Galvanostatisk teknik innebär det motsatta, det vill säga istället för att potentialen är noll eller hålls konstant så blir den en beroende variabel som en funktion av tiden då strömmen istället kontrolleras. 2.3 Elektrodmaterial Ytarean hos elektroderna är en viktig parameter under elektrolys. En stor ytarea ger mer möjligheter för reaktioner att ske och bidrar därmed till en snabbare extraktion av metaller från lösningen. I detta projekt har RVC (Reticulated Vitreous Carbon) använts som elektrodmaterial vilket är ett poröst kolmaterial som har en hög ytarea, en hög ledningsförmåga och är kemisk inert. RVC finns tillgänglig i flera olika porstorlekar och i detta projekt användes främst porstorlekarna 10 och 30 ppi (pores per linear inch). Porstorleken är av betydelse eftersom den avgör elektrodens ytarea, vilket i sin tur styr antalet möjliga reaktioner. Eftersom det sker motsvarande omfattning av reaktioner på motelektroden som på arbetselektroden skulle det vara fördelaktigt att ha en motelektrod med lika stor eller större ytarea än arbetselektroden för att den inte ska vara en begränsande faktor. Dock finns det en risk att RVC som motelektrod passiviseras vid oxidation (det kan till exempel bildas aldehyder som kan vara väldigt svåra att bli av med) vilket i sin tur resulterar i att elektroden slutar fungera. Av den anledningen har RVC endast använts som arbetselektrod i detta projekt och rostfritt stål som motelektrod. Rostfritt stål är ett vanligt elektrodmaterial med god ledningsförmåga samtidigt som det är billigare än platina och guld som också är lämpliga som elektrodmaterial. En nackdel med rostfritt stål är att till exempel järn och krom fälls ut vid oxidation. Figur 4 visar hur RVC 10 ppi kan se ut före och efter elektrolys när elektrolyten innehöll en kopparstandardlösning. (a) (b) Figur 4. RVC-elektrod före (a) och efter (b) elektrolys där elektrolyten innehöll koppar. En referenselektrod används för att upprätthålla en kontrollerad potential och således undvika ett potentialfall mellan arbetselektroden och motelektroden. En implementering av en sådan på industriell skala skulle kunna bli svårt och därför vore det fördelaktigt om den kunde uteslutas. En uppställning utan referenselektrod är dock vanlig även på industriell skala, såtillvida en mycket precist kontrollerad potential är nödvändig. För att undvika att ett eventuellt potentialfall stör undersökningen av olika parametrars inflytande på elektrolysen användes referenselektrod i samtliga försök. En vanlig referenselektrod är silver-silverklorid (Ag/AgCl) vilken också användes i projektet. 2.4 Tidigare studier på extraktion av metaller från askor Många studier har gjorts kring hur tungmetaller skulle kunna extraheras från askor. I följande kapitel sammanfattas först ett antal vetenskapliga publikationer där elektrokemiska metoder använts och sedan ett avsnitt där alternativa metoder använts för att extrahera tungmetaller från askor. 5

14 2.4.1 Elektrolys med en fluidiserad bädd-cell I en studie utförd av Yang och Tsai (Yang & Tsai, 1998) undersöktes möjligheten att först tillsätta en syra eller en bas för att extrahera tungmetaller från flygaska och därefter använda en fluidiserad bädd-cell för att utvinna metallerna i provet. Flera olika syror och baser testades och det visade sig att natriumacetat (ph=3) gav högst utbyte för bly och kadmium och näst högst för krom. De experimentella faktorerna som studerades var förhållandet mellan lösningsfas och fast fas, koncentrationen, tiden och det initiala ph:t. Resultaten visade att de viktigaste faktorerna för blyextraktion var förhållandet mellan fast fas och lösningsfas samt extraktionstiden medan förhållandet mellan lösningsfas och fast fas samt koncentrationen var de viktigaste faktorerna för extraktion av krom. Ett initialt ph på lägre än 5 visade sig vara fördelaktigt för alla metaller som undersöktes. En annan parameter som studerades vid elektrolysen var strömdensiteten. Resultaten visade att en låg strömdensitet gav en ökad effektivitet, lägre energiförbrukning och bättre kvalitet på metallen. En nackdel var dock att det tog längre tid. Den fluidiserade bädd-cellen bestod av två metallplåtar som var nedsänkta i en elektrolyt som innehöll glaskulor vilket bidrog till cirkulation när lösningen pumpades runt. Med hjälp av denna metod lyckades Yang och Tsai extrahera 96,7% bly och 93,7% koppar Selektiv extraktionsteknik tillsammans med elektrolys Schlumberger et al. (Schlumberger, Schuster, Ringmann, & Koralewska, 2007) lyckades extrahera zink från filteraska genom att använda en selektiv extraktionsteknik tillsammans med elektrolys. Askan som blir kvar efter förbränningsprocessen fick genomgå tre steg: syraextraktion, selektiv extraktion och efterföljande elektrolys samt slutligen en förbränningsprocess. Vid syraextraktionen blandades sura och basiska lösningar från rökgasreningen med askan för att lösa upp metallerna. Kvicksilver extraherades med hjälp av en selektiv jonbytare och genom att bubbla luft genom lösningen kunde järn fällas ut som jänhydroxid, vilket sedan filtrerades bort. Zink separerades selektivt genom att blanda lösningen med en organisk fas som innehöll en komplexbildare för zink. Därefter extraherades zink från den organiska lösningen med hjälp av elektrolys. Askan som extraherats på tungmetaller fick sedan genomgå förbränningsprocessen igen för att förstöra organiska ämnen. Resultaten visade att omkring 80% av zinken i askan kunde tas tillvara med en renhet av >99.99% Elektrolys med en swiss-roll cell Swiss-roll är en tvådimensionell cell som har använts i flera studier för att extrahera metaller från såväl syntetiska lösningar som industriella processer (Robertson & Ibl, 1977), (Saba, Sherif, & Elsayed, 2007). Swiss-roll cellen har en sandwichkonstruktion bestående av olika lager. I Robertson and Ibl s studie bestod den av fem olika lager (se Figur 5) (Robertson & Ibl, 1977). Figur 5. Swiss-roll konstruktion: poröst membran (1), katod (2), jonbytarmembran (3), poröst membran (4), anod (5) (Robertson & Ibl, 1977). Både anoden och katoden var gjorda av titan men var förbehandlade på olika sätt; anoden hade fått en beläggning av ruteniumoxid medan katoden hade etsats med saltsyra. Ett jonbytarmembran användes mellan anoden och katoden för att förhindra metalltillväxt mellan dem. För att erhålla tillräcklig volym för elektrolyten användes porösa membran på båda sidorna om anoden och katoden. Genom att rulla ihop plåtarna och placera rullen i en plastcylinder fick flödescellen ett stort area-volymsförhållande (se Figur 6). 6

15 Figur 6. Swiss-roll cell med utrustning (Robertson & Ibl, 1977). Robertson och Ibl visade att det var möjligt att extrahera 99.9% koppar både från lösningar som består av koppar/ zink och koppar/nickel. De beskriver även tre olika sätt att ta tillvara på den deponerade metallen: att öppna cellen och mekaniskt ta bort metallen, att lösa upp metallen i en oxiderande syra eller genom elektrokemisk oxidering. Enligt Robertson och Ibl är kemisk upplösning det bästa alternativet eftersom det är ett snabbt, smidigt och billigt sätt. Dock måste det ske varsamt eftersom syran kan skada elektroderna Elektrodialytisk extraktion med ammonumcitrat som hjälpmedel Pedersen et al. (Pedersen, Ottosen, & Villumsen, 2005) använde en elektrodialytisk metod för att extrahera tungmetaller från flygaska. Tillsammans med den elektrodialytiska tekniken användes ammoniumcitratlösning som ytterligare ett hjälpmedel. Principen för metoden illustreras i Figur 7. Avdelning III innehåller en lösning med flygaska och ammoniumcitrat och i avdelningarna I, II, IV och V cirkulerar olika elektrolyter. Figur 7. Principen för den elektrodialytiska metoden. Varje avdelning (I-V) är separerade med ett jonbytarmembran som antingen är anjonbytarmembran (AEM) eller katjonbytarmembran (CEM). Avdelning III består av flygaska som är löst med amminiumcitrat medan de andra avdelningarna består av olika elektrolyter. (Pedersen, Ottosen, & Villumsen, 2005) En roterande motor användes för att kontinuerligt röra om lösningen med flygaska i avdelning III. Genom att lägga på en låg likströmsspänning kommer fria joner i lösningen att migrera i ett elektriskt fält antingen mot anoden (+) i avdelning II eller mot katoden (-) i avdelning IV. Elektrolyterna separerades från asklösningen med hjälp av jonbytarmembran som hindrar joner från lösningarna i de yttre avdelningarna (I och V) från att migrera till asklösningen samtidigt som joner i avdelning III kan migrera till elektrolyterna. Membranen kan antingen vara katjonbytarmembran (CEM) eller anjonbytarmembran (AEM). Resultaten från studien visade att med hjälp av denna teknik kan 86% kadmium, 62% bly, 81% koppar och 44% krom extraheras från flygaska. 7

16 2.5 Alternativa metoder för extraktion av metaller från flygaska Nugteren et al. (Nugteren, Janssen-Jurkovícová, & Scarlett, 2002) tvättade flygaska från kolförbränning med olika vätskor och studerade sedan effekten på den efterföljande lakningen. Syftet med deras studie var att extrahera majoriteten av de lakande ämnena hos askpartiklarna utan att ändra de fysiska egenskaperna hos askan. Genom att tvätta askan med enbart vatten lyckades de ta bort kalk samt 30% molybden, 20-30% selen och 40-50% sulfat. Att använda extraktionsagenter gjorde att procenthalterna ökade till 60-90% samt att 15-20% krom, vanadin och antimon också extraherades. Eftersom de extraktionsagenter som användes bildar stabila komplex eller föreningar med kalciumjoner undersöktes möjligheten att först tvätta askan med vatten och därefter tillsätta extraktionsagenter. Detta gjorde dock att lakningen försämrades vilket enligt författarna troligtvis berodde på att strukturen i askpartiklarna attackerades för hårt. De lyckades dock inte extrahera mer än 10% koppar, zink och bly trots att extraktionsagenter så som EDTA användes. Några som lyckades extrahera koppar, zink och bly med hjälp av EDTA var Karlfeldt Fedje et al. (Karlfeldt Fedje, Ekberg, Skarnemark, & Steenari, 2010) som studerade möjligheterna att extrahera metaller från flygaska med hjälp av olika lakningsmedier och organiska syror. Lakningsmedierna valdes efter deras förmåga att bilda komplex med metalljoner. Även i denna studie, liksom i studien beskriven ovan, gjordes försök att först tvätta askan med vatten. Syftet var att laka ur kalcium, kalium och natrium för att minska deras påverkan på efterföljande lakning. Dock visade det sig att lika stor mängd metaller, eller mindre, urlakades oavsett tvättning i den därpå följande lakningsprocessen. Resultaten från studien visade att organiska syror generellt sätt inte var lika effektiva som lakningsmedier. Bland de lakningsmedier som undersöktes visade sig EDTA och mineralsyror vara mest effektiva för att mobilsera koppar, zink och bly. Ammoniumnitrat var särskilt effektivt för lakning av koppar. Xue et al. (Xue, Wang, Wang, Liu, Yang, & Wui, 2010) jämförde traditionell extraktion med mikrovågsextraktion. Några av fördelarna med att använda mikrovågsstrålning är att tekniken generellt sätt bidrar till snabb upphettning, minskad reaktionstid, ökad effektivitet och att lösningsmängden kan reduceras. I de båda extraktionsmetoderna tillsattes först flygaska till saltsyra följt av en upphettning antingen med hjälp av mikrovågsstrålning eller på traditionellt sätt. De experiementella faktorerna som studerades vid traditionell extraktion var syrakoncentrationen, extraktionstiden, temperaturen och förhållandet mellan fast fas och lösningsfas. Under mikrovågsextraktionen studerades syrakoncentration, extraktionstiden, förhållandet mellan fast fas och lösningsfas samt mikrovågseffekten. Resultaten visar att vid traditionell extraktion var förhållandet mellan lösningsfas och fast fas betydande för zink- och kadmiumextraktionen medan både förhållandet mellan fast fas och lösningsfas och syrakoncentrationen var viktiga faktorer för extraktion av bly. Syraextraktion tillsammans med mikrovågsstrålning bidrog till snabbare upplösning av tungmetaller, kortare extraktionstid och ökad förflyttningseffektivitet av koppar, zink och bly. Dessutom minskade lakningsegenskaperna för dessa. Tiden och mikrovågseffekten visade sig inte vara betydande för extraktionsmöjligheten av tungmetaller. I en studie utförd av Holger Ecke (Ecke, 2003) utvärderades möjligheten att behandla flygaska från avfallsförbränning med koldioxid för att minska lakningen av vissa metaller. Fyra variabler studerades, nämligen addition av vatten, partialtrycket hos koldioxid, temperaturen och reaktionstiden. Resultaten från studien visade att den mest betydelsefulla variabeln var partialtrycket hos koldioxid följt av reaktionstiden, temperaturen och addition av vatten. Med hjälp av karboxylering kunde mobiliteten för zink och bly reduceras med två storleksordningar och huvudfaktorn som kontrollerade fixeringen var koldioxidkoncentrationen. 8

17 3 Metod Med utgångspunkt från de bestämda elektrodmaterialen undersöktes som första steg olika parametrars inflytande på extraktionseffektiviteten (där en standarduppställning och metodik som beskrivs under rubrik 3.1 användes). Därefter genomfördes försök på större skala för att utvärdera om metoden är lämplig att vidareutveckla på industriell skala. Under dessa försök tillämpades ett batchsystem men i några avslutande försök utvärderades även en alternativ teknik i form av ett flödessystem. 3.1 Standarduppställning och metodik Den experimentella uppställningen bestod av en potentiostat (PGSTAT30, Autolab, Nederländerna), en elektrokemisk cell av polyetylen med volymen 200 ml, en magnetomrörare, en magnetloppa, en arbetselektrod, en motelektrod och en referenselektrod. En potentiostat är ett instrument som användes för att tillämpa de elektrokemiska teknikerna cyklisk voltammetri, amperometri och galvanostatisk teknik. Under alla försök utnyttjades en magnetomrörare tillsammans med en magnetloppa för omrörning av elektrolyten. Efter elektrolysen flyttades arbetselektroden över till ren saltsyralösning (1.0 M), och en positiv potential applicerades (0.80 V) i 5 minuter. Detta resulterade i att metaller som deponerats på elektroden löstes upp i den rena saltsyran. Metodiken för att tillreda kopparstandardlösning inleddes med att väga upp en lämplig mängd kopparklorid så att den slutliga koncentrationen blev 50 mg/l. Detta löstes sedan i milliq-vatten, följt av en tillsats av saltsyra för att få ett ph på 3. För att kunna analysera elektrolytens kopparkoncentration användes ett visuellt koppartest (Aquaquant ). Detta test har ett mätområde mellan 0 och 0.5 mg/l och en noggrannhet på ±0.05 mg/l. För att passa in på mätområdet späddes proverna. 3.2 Utvärdering av olika parametrars inflytande på extraktionseffektiviteten (försök i mindre skala) Följande avsnitt beskriver metodiken som använts vid försöken på den mindre skalan. Varje avsnitt berör undersökning av en viss parameters inflytande på metallextraktionen. Samtliga försök i detta avsnitt har utnyttjat RVC 10 ppi som arbetselektrod, rostfritt stål som motelektrod och Ag/AgCl som referenselektrod Kontrollerad ström/spänning I dessa försök utvärderades huruvida kontrollerad potential (amperometri) eller kontrollerad ström (galvanostatisk teknik) är lämpligast att använda vid elektrolys genom att undersöka i vilken utsträckning metoderna skiljer sig åt gällande extraktionshastighet och mängd extraherad metall gentemot strömförbrukning. Både det amperometriska och det galvanostatiska försöket pågick i 17 timmar och kopparkoncentrationen analyserades efteråt med hjälp av koppartest. Under det amperometriska försöket var den konstanta potentialen -0.7 V. Genom att integrera strömmen från detta försök fås den totala mängden laddning Q som passerat genom kretsen. Detta värde användes sedan i formel (3.2.1) för att räkna ut strömmen som skulle användas i det galvanostatiska försöket. I= Q t ( ) 9

18 Metodernas effektivitet utvärderades genom att räkna ut den totala mängden reducerad koppar vid tidpunkten då ström- och potentialkurvan hade planat ut, det vill säga då i princip inga fler kopparreaktioner sker. Genom att utnyttja Faraday s lag för elektrolys (3.2.2) kan antalet mol reagens fås och därefter kan mängden (3.2.3) extraherad metall i varje metod jämföras. Q=znF=It ( ) m=n*m ( ) I syfte att få ett mått på hur effektiv metoden och uppställningen är användes följande formel: Smöh= m ( ) t*a Där Smöh = Specifika materieöverföringshastigheten, m = massan, t = tid och A = arean på arbetselektroden. Smöh ger information om hur mycket metall som deponeras på arbetselektroden per tidsenhet vilket i sin tur ger en indikation på hur effektiv metoden och uppställningen är Omrörningens betydelse Betydelsen av att ha omrörning av elektrolyten undersöktes genom att jämföra två försök där det ena hade omrörning medan det andra inte hade det. Vid försöket användes amperometri med en konstant spänning på -0.7 V. Omrörningen skapades genom att använda en magnetomrörare tillsammans med en magnetloppa. Båda försöken kördes under 17 timmar och därefter mättes kopparkoncentrationen Selektiv extraktion med hjälp av olika potentialer Tre amperometriska experiment utfördes för att undersöka om det var möjligt att selektivt utvinna metaller. En standardlösning som innehöll 50 mg/l koppar och 850 mg/l zink användes i dessa experiment. I det första försöket var potentialen -0.7 V medan potentialerna var -1,1 V respektive -1,3 V i de andra två försöken. Försöken kördes i 1 timme och koppar- och zinktester togs och analyseras efter försöken. Ett visuellt koppartest användes för att analysera kopparkoncentrationen medan ett visuellt zinktest (Aquaquant ) användes för att analysera zinkkoncentrationen. Detta test hade ett mätområde mellan 0 och 5 mg/l och för att passa in på detta späddes proverna Extraktion av koppar och zink från flygaska Resultaten från de tidigare försöken gav kunskap vad gäller olika parametrars betydelse, vilket nu tillämpades i detta försök. Syftet med försöket var att utvärdera hur väl metoden fungerar på flygaska och huruvida den är lämplig att vidareutveckla i större skala. Elektrolyten preparerades genom att blanda flygaska med koncentrerad saltsyra (viktförhållande 1:10), vilket sedan fick stå i en timme för att reagera och sedimentera innan metallösningen kunde extraheras. För att få ett ph på 3 späddes metallösningen med 2 M natriumhydroxid vilket gav en spädning på 6 ggr. Visuella koppar- och zinktester användes för att fastställa metallkoncentrationerna före och efter elektrolys. Innan elektrolys var kopparkoncentrationen 24 mg/l medan zinkkoncentration var 595 mg/l. Ett amperometriskt försök kördes i 9 timmar med den konstanta potentialen vald till -1.1 V. 10

19 3.3 Försök på större skala För att undersöka om metoden är lämplig att vidareutvecklas till pilotskala gjordes ett antal försök på större skala. I dessa försök användes RVC 30 ppi (3cm 10cm 15cm) som arbetselektrod, rostfritt stål som motelektrod och Ag/AgCl som referenselektrod. Elektrolyscellen bestod av en 3 liters behållare av polyetylen och provvolymen var 1 liter. Även i dessa försök användes en potentiostat och kopparstandardlösningar (50 mg/l) som tillreddes på samma sätt som tidigare. För att mäta metallkoncentrationen användes visuella koppartest Optimering av elektrolyscellen För att öka metodens effektivitet, det vill säga att öka förmågan att extrahera så mycket metall som möjligt på kortast tid, gjordes en optimering av elektrolyscellen. För att förbättra möjligheten att så mycket metall som möjligt skulle kunna deponeras på arbetselektroden gjordes förhållandet mellan RVC-elektroden och elektrolyscellen så litet som möjligt (se Figur 8). Insidan på elektrolyscellen täcktes med rostfritt stål för att få en så stor motelektrod som möjligt och genom att placeras på detta sätt tog elektroden upp en liten volym av cellen. Ett amperometriskt försök med spänningen -0.7 V utfördes och fick pågå i 8 timmar. Koppartest togs varje timme förutom första där tester togs med 15 minuters intervall. Figur 8. Bilden till vänster (a) är en schematisk bild över den nya, optimerade cellen medan fotot (b) visar samma cell ovanifrån Låg/hög metallkoncentration Metallkoncentrationens betydelse för extraktionstiden undersöktes genom att utföra två försök. I det ena försöket var kopparkoncentrationen låg (5 mg/l) medan det andra försöket hade en hög kopparkoncentration (500 mg/l). Amperometri med spänningen -0.7 V användes och försöket pågick i 8 timmar. Kopparkoncentrationen mättes varje timme förutom första där koncentrationen istället mättes med 15 minuters intervall Omrörningens betydelse Till den nya optimerade cellen var det svårt att skapa omrörning av elektrolyten med hjälp av en magnetomrörare tillsammans med en magnetloppa. För att få en uppfattning av omrörningens betydelse i den nya cellen gjordes istället ett försök med manuell omrörning. Försöket pågick i 8 timmar och amperometri med en spänning på -0.7 V användes och koppartest togs varje timme förutom första då tester togs var femtonde minut. 11

20 3.3.4 Volymens betydelse För att fastställa om elektrolytens volym har betydelse för extraktionstiden gjordes ett försök där volymen ökades till det dubbla, nämligen 2 liter. Även storleken på RVC ökades till det dubbla. Försöket pågick i 8 timmar och amperometri med en spänning på -0.7 V användes och kopparkoncentrationen mättes varje timme förutom första där koncentrationen istället mättes med 15 minuters intervall Försök med aska För att hitta optimala förhållanden för elektrolysen användes standardlösningar i de tidigare försöken. I detta avslutande experiment gjordes försök med flygaska för att fastställa hur mycket metall som kan extraheras med denna metod och uppställning. Först blandades 70 g aska med koncentrerad saltsyra för att lösa upp metallerna (viktförhållande 1:10). Detta fick reagera och sedimentera i 1 timme och därefter kunde metallösningen extraheras. Eftersom denna lösning har ett mycket lågt ph, som kan vara svårt att köra elektrolys i, späddes lösningen med natriumhydroxid (6 M). Lösningen späddes med faktor 3. Trots detta innehöll lösningen en mycket hög metallkoncentration, vilket gav upphov till väldigt höga strömmar som potentiostaten inte klarar av, samt ett ph under 3. Med anledning av detta späddes lösningen 32 gånger med milliq-vatten och efter det hade lösningen ett ph på 3. Amperometri med potentialen -1.1 V valdes sedan och försöket pågick i 8 timmar. I samband med detta försök utfördes ICP-AES-analyser. Prover togs före elektrolys och efter elektrolys för att få en uppfattning om hur bra metoden var. Från strippinglösningen togs också prover vilka syftade till att undersöka möjligheten att återfå metallerna efter att de deponerats på elektroden Syraminskning För att lösa upp metaller från flygaska har koncentrerad saltsyra (12 M) använts. I de tidigare försöken har viktförhållandet mellan aska och syra varit 1:10 vilket innebär att det kommer att gå åt en stor mängd syra vid en eventuell uppskalning. Detta skulle inte bara vara riskfyllt utan även väldigt kostsamt. Därför gjordes ett antal experiment att försöka minska åtgången syra. Till att börja med undersöktes möjligheten att först tvätta askan med vatten för att försöka minska askans basiska innehåll och på så sätt minska mängden syra. Till 10 g flygaska tillsattes destillerat vatten med ett viktförhållande på 1:4. Detta skakades i 5 minuter följt av en sedimentering i 5 minuter för att kunna avlägsna vattnet. Därefter tillsattes nytt destillerat vatten till askan som skakades i 5 minuter följt av sedimentering i 5 minuter. Denna process upprepades 10 gånger och efter varje sköljning mättes lösningens ph. Således undersöktes om lösningens basiska innehåll, och därmed sannolikt även askans basiska innehöll, minskade med antalet sköljningar. För att studera om metaller följer med när askan tvättas med vatten utfördes ICP- AES-analyser på tvättvattnet. Vidare undersöktes om ett viktförhållande mellan aska och syra på 1:10 var nödvändigt för att lösa upp alla askans metaller. Tre försök genomfördes där viktförhållandena var 1:7, 1:8 och 1:9 och 40 g aska användes. På de tre proverna utfördes ICP-AES-analyser för att undersöka om lika hög metallhalt kan fås ut även med mindre mängd syra. 12

21 3.4 Flödessystem med zinkkondensat (pilotskala) Under rökgasreningen vid Tekniska Verkens kraftvärmeverk bildas ett kondensat som innehåller ca 10 mg/l zink. Kondensatet har ett ph på 2-3 vilket är ett passande ph för elektrolys. Ett antal batchförsök gjordes först med zinkkondensatet i den stora cellen för att fastställa om det är möjligt att extrahera zink samt hur lång tid det skulle ta. Istället för att använda RVC som arbetselektrod valdes rostfritt stål både som arbetselektrod och motelektrod. Rostfritt stål användes på önskan från Tekniska Verken då möjligheten att manuellt skrapa bort den deponerade metallen från elektroden är lättare för detta material jämfört med RVC (där det skulle vara praktiskt ogenomförbart). Det rostfria stålet veckades för att få så stor area som möjligt (se (b) i figur 9). Efter batchförsöken konstruerades ett enkelt flödessystem utgående från cellen med de veckade elektroderna. Idén och målet med systemet är att orenat zinkkondensat flödar in till elektrolyscellen, där zinken extraheras med hjälp av elektrolys, och sedan flödar ut som rent kondensat (se figur 9). I dessa försök användes 2 liter kondensat och spänningen under det amperometriska försöket valdes till -1.3 V. Försöket kördes i 6 timmar och zinktest togs från alla behållare före och efter genomförandet. (a) (b) (c) Figur 9. Schematisk bild över flödessystemet med zinkkondensat. I den översta behållaren (a) finns det obehandlade kondensatet som sedan kontinuerligt flödar in till den elektrokemiska cellen (b) där elektrolys sker. Det renade kondensatet fortsätter sedan i kontinuerlig takt till den undre behållaren (c). 13

22 4 Resultat Följande kapitel presenterar resultaten från utförda experiment. Kortare diskussioner och kommentarer kring resultatens rimlighet och betydelse inkluderas också i respektive avsnitt. 4.1 Utvärdering av olika parametrars inflytande på extraktionseffektiviteten (försök i mindre skala) Nedanstående avsnitt redovisar resultaten för olika parametrars inflytande på metallextraktionen. Dessa experiment utfördes på en mindre skala där elektrolytvolymen var 200 ml. Samtliga försök i detta avsnitt har utnyttjat RVC 10 ppi som arbetselektrod, rostfritt stål som motelektrod och Ag/AgCl som referenselektrod Kontrollerad ström/spänning Metaller kan extraheras från en lösning på två sätt. Det ena sättet är att lägga på en kontrollerad potential (amperometri) och det andra är att lägga på en kontrollerad ström (galvanostatisk teknik). Två försök utfördes för att utvärdera vilken teknik som skulle vara mest lämplig att använda framöver. Både det amperometriska och det galvanostatiska försöket pågick i 17 timmar för att fastställa hur mycket tid och ström som behövs för att extrahera all koppar från standardlösningen. Under det amperometriska försöket var potentialen -0.7 V eftersom det värdet ligger under reduktionspotentialen för koppar. Genom att integrera strömmen från det amperometriska försöket och därefter använda formel (3.2.1) erhölls det värde på den konstanta strömmen som sedan tillämpades i det galvanostatiska försöket. Figur 10. Resultat från det amperometriska och det galvanostatiska experimentet. Efter 17 timmars elektrolys analyserades kopparkoncentrationen från de båda försöken, vilka visade att i princip all koppar hade extraherats från lösningarna. Som Figur 10 visar planar både ström- och potentialkurvan ut efter 9 timmar vilket betyder att metallreduktionen är mycket låg efter denna tidpunkt. Det kan i princip likställas med att ingen ytterligare metallextraktion kommer ske och att all koppar med stor sannolikhet har extraherats. Genom att tillämpa Faraday s lag för elektrolys (3.2.2) och använda den totala mängden laddning som passerat i kretsen beräknades den totala mängden koppar som reducerats under 9 timmar med hjälp av formel (3.2.3). 14

23 Tabell 1. Erhållen data från det amperometriska och det galvanostatiska experimentet. Amperometrisk Galvanostatisk Laddning, Q [C] Ström, I [ma] Massa, m [mg] Smöh [mg*h -1 *cm -2 ] De uträknade värdena för de båda metoderna var, vilket kan ses i Tabell 1, mycket lika. Resultatet var väntat eftersom strömmen i det galvanostatiska försöket var baserat på det amperometriska försöket. Mängden koppar som hade reducerats beräknades till 25 mg men eftersom elektrolytens volym var 200 ml och koncentrationen 50 mg/l kan det innan elektrolys endast finnas 10 mg koppar i lösningen. Detta betyder att i princip all koppar med stor sannolikhet har extraherats vilket koppartesten också visade. Den återstående strömmen kommer från andra ämnen i lösningen som reducerats (t ex syrgas). Då metoderna visade sig likvärdiga kan slutsatsen dras att båda är lämpliga att tillämpa men bland annat av den anledningen att en konstant potential är tekniskt enklare att upprätthålla valdes den amperometriska tekniken (konstant potential) i samtliga försök i projektet Omrörningens betydelse Två experiment där betydelsen av att ha omrörning av elektrolyten utfördes, genom att utesluta cirkulation av elektrolyten i ett av försöken. Liksom i de tidigare försöken användes en magnetomrörare tillsammans med en magnetloppa för att skapa cirkulation i elektrolyten. Omrörning bidrar till att fler metalljoner per tidsenhet kommer i kontakt med elektrodytan vilket i sin tur kan bidra till en högre ström. Figur 11. Resultat från två experiment där betydelsen av omrörning studerades. Resultaten från försöken visar att strömmen generellt sätt blev lägre då omrörning uteslöts (se Figur 11). Koppartesten visade att i princip all koppar hade extraherats i de båda försöken vilket stämmer väl överrens med resultaten från det tidigare försöket (se 4.1.1). Resultaten antyder att omrörning av elektrolyten är fördelaktigt men inget avgörande för en effektiv kopparextraktion. Cirkulation av elektrolyten bidrar till en högre ström (mer negativ) vilket i sin tur indikerar en högre reduktionshastighet. Det betyder att den totala extraktionen av koppar skulle kunna utföras på kortare tid, vilket gör den något mer effektiv. Eftersom strömkurvorna från försöken följer varandra väl med endast en liten strömskillnad 15

24 dem emellan tyder resultatet på att omrörningen inte påverkar strömstyrkan avsevärt mycket i den aktuella uppställningen. Detta innebär i sin tur att cirkulation inte heller ökar extraktionshastigheten i någon större utsträckning. Således har inte omrörning en avgörande inverkan vilket är positivt med tanke på att det skulle vara svårt att implementera på industriell skala. Värt att tänka på är dock att cirkulation i elektrolyten kan få en större betydelse vid en uppskalning, till exempel vid implementation på industriell skala, eftersom omrörning vanligtvis ger en förbättring av metallextraktionen Selektiv metallextraktion Extraktion av metaller gör inte bara flygaskan mindre miljöfarlig utan genererar även möjligheter att återanvända de extraherade metallerna. Eftersom varje metall har en specifik reduktionspotential utfördes ett antal försök där olika potentialer valdes i syfte att selektivt försöka extrahera specifika metaller. Ett antal amperometriska försök genomfördes och potentialerna valdes till -0.7 V, -1.1 V och -1.3 V. Koppar reduceras när potentialen är lägre än 0.14 V vs. Ag/AgCl medan zink reduceras då potentialen är -0.9 V vs. Ag/AgCl. Därmed bör en potential på -0.7 V resultera i att enbart koppar reduceras medan en potential på -1.1 V borde leda till att både koppar och zink reduceras. Potentialen -1.1 V ligger relativt nära reduktionspotentialen för zink och därför valdes en ännu lägre potential, -1.3 V, för att säkert kunna reducera båda metallerna. Vid så låga potentialer som -1.3 V finns det dock en risk att även vatten reduceras med vätgasutveckling som följd. Figur 12. Resultat från experimentet där tre olika potentialer användes för selektiv metallextraktion Som kan ses i Figur 12 resulterade en lägre potential (mer negativ) i en högre ström vilket i sin tur indikerar en högre omfattning av reduktion. Försöket med potentialen -0.7 V ger en signifikant lägre ström gentemot försöken med de två lägre potentialerna (-1.1 V, -1.3 V). Detta resultat var väntat och beror sannolikt på att endast koppar har reducerats. Vid de två lägre potentialerna var strömmen högre vilket indikerar att både koppar och zink har reducerats. Strömmen från dessa två försök är väldigt likvärdiga även om den är något högre då potentialen var -1.3 V vilket kan tyda på att det även har reducerats vatten eller att det har reducerats något mer metall. 16

25 Tabell 2. Numeriska resultat från experimentet där tre olika potentialer användes. Potential [V] Före [mg/l] Koppar Efter [mg/l] Minskning [%] Före [mg/l] Zink Efter [mg/l] Minskning [%] Resultaten ovan (se Tabell 2) visar att 80 % koppar extraheras oavsett potential, vilket var väntat eftersom reduktionspotentialen för koppar ligger högre än samtliga i försöken valda potentialer. Att all koppar inte har extraherats beror sannolikt på den relativt korta elektrolystiden (1 h). Enligt zinktestet reducerades även ca 10 % zink vid potentialen -0.7 V, vilket dock inte får anses troligt utan borde snarare tillskrivas osäkerheten i zinktestet. Vid de två lägre potentialerna (-1.1 V och -1.3 V) reducerades ca 60 % zink, vilket får anses vara ett godkänt värde med tanke på den korta elektrolystiden. Sammanfattningsvis visar resultaten att det är möjligt att selektivt extrahera koppar från en lösning som både innehåller koppar och zink Extraktion av koppar och zink från flygaska Tidigare beskrivna experiment gjordes i syfte att undersöka olika parametrars inflytande på metallextraktionen. De viktigaste slutsatserna som nu tillämpades i detta försök var att amperometri (konstant potential) var lämplig att använda, att omrörning av elektrolyten är att föredra samt att en potential på -1.1 V är tillräcklig för att extrahera både koppar och zink. Försöket utfördes således med optimerade förutsättningar utifrån resultaten från de tidigare experimenten. Experimentet gjordes i syfte att undersöka hur pass effektivt koppar och zink kan extraheras från flygaska, till skillnad från de standardlösningar som använts tidigare. Experimentet genomfördes under 9 timmar för att säkerställa att tillräcklig information erhölls för vidare utvärdering. Figur 13. Resultat från experimentet med flygaska. Resultatet (se Figur 13) visar på en hög ström, vilket var väntat eftersom flygaskan innehåller en större mängd metall gentemot en standardlösning. Den låga tillämpade potentialen (-1.1 V) gör att många olika metaller i askan reduceras. Under den första timmen är strömmen som högst, vilket tyder på att det sker allra mest reaktioner under denna period. Strömmen är fortfarande hög efter 9 timmar vilket betyder att metaller fortsätter att reduceras. 17

26 Tabell 3. Numeriska resultat från experimentet med flygaska. Kopparkoncentration[mg/l] Zinkkoncentration [mg/l] Före elektrolys Efter elektrolys Minskning [%] Resultaten från försöket kan ses i Tabell 3, där all koppar har extraherats och 43% zink efter 9 timmars elektrolys. I detta försök analyserades endast koppar- och zinkkoncentrationen med fullt godkända resultat och eftersom det finns en mängd metaller med reduktionspotentialer över -1.1 V har även dessa troligtvis extraherats i stor mängd under försöket (vilket den höga strömmen också indikerar). Figur 14 nedan visar arbetselektroden före och efter elektrolys och det går att se att flertalet metaller har deponerats. Slutligen visar detta försök att det är fullt möjligt att extrahera metaller från flygaska och därför togs beslutet att fortsätta med försök på större skala. (a) (b) Figur 14. RVC-elektrod före (a) och efter (b) elektrolys med en elektrolyt innehållande flygaska. 4.2 Försök på större skala Nedanstående avsnitt redovisar resultaten från de försök som gjordes på en större, optimerad elektrolyscell med en elektrolytvolymen på 1 liter. Samtliga försök i detta avsnitt har utnyttjat RVC 30 ppi som arbetselektrod, rostfritt stål som motelektrod och Ag/AgCl som referenselektrod Optimering av elektrolyscellen Elekrolyscellen optimerades i syfte att få en ökad metallextraktion per tidsenhet. Efter optimeringen genomfördes ett amperometriskt försök som pågick i 8 timmar. Resultaten från tidigare försök på den mindre elektrolyscellen (se rubrik 4.1.1) visade att det tar ca 9 timmar att extrahera all koppar från en lösning innehållande 10 mg. Under försöket togs koppartest varje timme förutom den första där de togs med 15 minuters intervall, med anledning av att omfattningen av reaktionerna är som högst under första timmen. Figur 15. Resultat från experiment med den optimerade elektrolyscellen. 18

27 Resultaten från försöket visar på höga strömmar (se Figur 15) vilket var väntat eftersom elektrodarean är större. Koppartesterna visade att i princip all koppar extraherats efter 5 timmar (se Figur 16), vilket är en klar förbättring mot försöket som gjordes på den mindre cellen. Med denna uppställning tog det 5 timmar att extrahera 50 mg koppar medan det tog 9 timmar att extrahera 10 mg med den föregående uppställningen (se rubrik 4.1.1). Figur 16 visar också att det tar ca 1 timme att extrahera hälften av lösningens metallinnehåll. Figur 16. Resultat från koppartest med optimerad elektrolyscell. För att få en uppfattning om optimeringen av elektrolyscellen gav ett bättre effektivitetsvärde enligt smöh gjordes en beräkning enligt formel där värdena som användes och resultatet som erhölls kan ses i Tabell 4. Tabell 4. Smöh-beräkning för optimerad elektrolyscell. Massa, m [mg] 50 Tid, t [h] 5 Elektrodarea, A [cm 2 ] 8000 Smöh [mg*h -1 *cm -2 ] Jämförelse av smöh-värdet i Tabell 4 med värdet i tabell 1 för den mindre ickeoptimerade cellen säger att effektiviteten har blivit avsevärt mycket sämre med den optimerade cellen. Detta resultat blir således missvisande eftersom extraktionstiden blev kortare trots en högre metallmängd. Problemen uppstår på grund av att smöh-formeln har elektrodarea i nämnaren och eftersom den optimerade cellen har en väsentligt större elektrodarea i förhållande till tidigare blir värdet således mycket sämre/lägre. Med smöh-formeln får elektrodarean för stor betydelse och av den anledningen förordas istället att beräkna effektivitet till exempel genom att givet en viss elektrolytvolym och metallkoncentration se hur lång tid det tar att extrahera innehållet. Eftersom smöh dessutom beräknas genom totala tiden ger det en genomsnittlig metallextraktion, vilket också kan vara missvisande eftersom extraktionen är som störst i början av försöket Låg/hög metallkoncentration För att studera huruvida metallkoncentrationen har någon betydelse för extraktiontiden utfördes två försök där det ena hade en lägre kopparkoncentration än normalt medan det andra hade en högre. Det förväntade resultatet var att det inte skulle ha någon avgörande betydelse pga arbetselektrodens utformning. 19

28 Figur 17. Diagrammen ovan visar kopparkoncentrationen med tiden, där diagrammet till vänster visar resultaten för en elektrolyt med låg koncentration och det till höger resultat för en elektrolyt med hög koncentration. Resultaten visar att det tar 4 timmar att extrahera 5 mg koppar medan det tar 5 timmar att extrahera 500 mg koppar (Se Figur 17). Detta bekräftar således preliminärt förväntningarna av att kopparkoncentrationen inte har någon avgörande betydelse för extraktionstiden. Dessa resultat bör dock undersökas ytterligare, inkluderande analyser med ICP-AES. Koppartesten från de båda försöken visar också att det tar ca 1 timme att minska metallhalten till hälften oavsett koncentration Omrörningens betydelse Resultaten från de tidigare försöken visade att omrörning av elektrolyten var en fördel men inget avgörande för en effektiv metallextraktion. För att undersöka om detta även gäller vid större skala gjordes ett försök mot detta syfte. Här användes dock inte en magnetomrörare och en magnetloppa utan cirkulation av elektrolyten skedde manuellt, av praktiska skäl då arbetselektroden tog upp så stor del av cellvolymen. Den manuella cirkulationen innebar dock svårigheter att få en kontinuerlig omrörning. Figur 18. Resultat från omrörningsexperiment med den nya, större cellen. Resultatet visar att extraktionstiden är densamma oavsett om det tillförs cirkulation till elektrolyten eller inte (Se Figur 18). Efter ca 1 timme har kopparkoncentrationen sjunkit till hälften vilket också stämmer väl överens med de tidigare försöken. Omrörningens visade sig således vara av samma betydelse för denna elektrolysuppställning som för den mindre uppställningen (se 4.1.2). Omrörning av elektrolyten är således inte av en avgörande betydelse. Detta beror på det faktum att elektroden fyller upp så stor del av lösningens volym så masstransporten i praktiken blir mindre effektiv. 20

29 4.2.4 Volymens betydelse För att undersöka om volymen har någon betydelse för extraktionshastigheten utfördes ett försök där storleken på RVC elektroden och volymen på elektrolyten ökades till det dubbla. Figur 19. Resultat från experimentet där volymens betydelse undersöktes. Dubbla RVC-elektroder användes och volymen var 2 liter. Resultatet, som kan ses i Figur 19, visar att det tar 4 timmar att extrahera all koppar. Det är likvärdigt med de tidigare resultaten och motsvarade således förväntningarna. Det tyder på att extraktionshastigheten bör bli densamma om area-volymsförhållandet hålls relativt konstant Försök med aska I detta avslutande experiment gjordes försök med flygaska för att fastställa hur mycket metall som kan extraheras med denna metod och uppställning. För att kunna göra noggrannare analyser kring hur metallkoncentrationen förändras före och efter elektrolys, tillämpades analystekniken ICP-AES. För att fastställa hur mycket metall som kan återfås efter elektrolys analyserades även strippinglösningen med hjälp av ICP-AES. Figur 20. Resultat från experiment med flygaska i den optimerade cellen. Figur 20 visar strömkurvan från det amperometriska försöket med flygaska. Som tidigare försök är strömmen initialt hög varefter den avtar exponentiellt allt eftersom metallerna extraherats. 21

30 Figur 21. Utvalda metaller från ICP-AES-analyserna. Figur 21 visar utvalda resultat från ICP-AES-analyserna. Tårtdiagrammen ger information om hur mycket metall som fanns kvar i lösningen efter elektrolys, hur mycket som var möjligt att återfås i strippinglösningen, samt hur mycket som inte gick att återfå till strippinglösningen (dvs. förlorat under strippingsteget). Som kan ses i Bilaga 1 så är kopparkoncentrationen i strippinglösningen orimligt hög, vilket antingen kan förklaras av en felmätning eller att det fanns kvar koppar på elektroden eller i elektrolyscellen från tidigare försök. Oavsett orsak så är värdet felaktigt och det är anledningen till att diagrammet för koppar i figur 21 har nuvarande utseende. Diagrammet visar dock att 67.5% koppar har blivit extraherat på 7 timmar vilket är ett godkänt resultat även om förhoppningarna var att en lite större mängd skulle ha extraherats. Förhoppningarna grundas på tidigare försök med standardlösningar där all koppar extraherades på 5 timmar. Å andra sidan innehåller flygaskan en stor mängd metaller vilket gör att en jämförelse med tidigare försök med kopparstandardlösningar blir något orättvis. Som de övriga diagrammen i Figur 21 visar har en stor mängd av både zink, bly och kadmium extraherats. Så mycket som 80% av all bly och kadmium i flygaskan har extraherats och över 60% av zink. Dessutom visar diagrammen att en mycket stor mängd av den extraherade metallen kan återfås i strippinglösningen. Sammanfattningsvis är resultaten i allmänhet positiva vilket gör att metoden får anses vara ett bra alternativ till att extrahera metaller från flygaska. 4.3 Syraminskning Flygaska är från början väldigt basiskt eftersom den innehåller mycket kalk som tillsats under rökgasreningen efter förbränningsprocessen. På grund av det basiska innehållet går det åt en stor mängd stark syra för att extrahera metallerna. Ett antal försök där askan sköljdes i avjonat vatten utfördes i syfte att undersöka möjligheten att tvätta bort mycket utav kalken innan syran tillförs. För att kontrollera om sköljning med avjonat vatten även tar bort metaller förutom kalken utfördes ICP-AES-analyser på vattnet från tvättningarna. 22

Återvinning av metaller från avfallsaska ISSN 1103-4092

Återvinning av metaller från avfallsaska ISSN 1103-4092 Återvinning av metaller från avfallsaska RAPPORT U2013:07 ISSN 1103-4092 förord Avfallsaskor innehåller en rad metaller i olika föreningar som är potentiellt toxiska om de lakas ut i miljön. Speciellt

Läs mer

Metallåtervinning från avfallsaska

Metallåtervinning från avfallsaska Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder

Läs mer

RAPPORT F2009:07. Elektrokemisk metallåtervinning ur slagg och flygaska ISSN

RAPPORT F2009:07. Elektrokemisk metallåtervinning ur slagg och flygaska ISSN RAPPORT F2009:07 Elektrokemisk metallåtervinning ur slagg och flygaska ISSN 1103-4092 Förord Vid avfallsförbränning fås normalt sett en rest om cirka 20-25 % som inte är brännbar. Resten fördelas på bottenaska

Läs mer

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten

Läs mer

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi

Kapitel 18. Elektrokemi Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel. Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers 1 Syfte 1. Översikt befintliga tekniker när det gäller återvinning av metaller

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

Aktivt kol från rötslam

Aktivt kol från rötslam Aktivt kol från rötslam Potential som adsorbent i avloppsvatten och dagvatten Alexander Betsholtz VA-teknik, LTH Bakgrund SLAM? Deponi/anläggningsjord Aktivt kol/biokol Åkermark Förbränning Extraktion

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-04-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16030

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen

Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Simon Pedersen 27 februari 2012 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Oorganisk och Organisk Kemi Handledare Andreas

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9 FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska

Läs mer

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors Renare Mark i Umeå 5 november 2008 Marie Carlberg SAKABs anläggning Bild på organiskt från A Bild pressar emballage Förbränningsanläggning WTE1 Utlastning

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0 Ballingmetoden Jonas Roman En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik Utgåva 2.0 Innehållsförteckning Inledning 3 Teoretisk bakgrund 4 Uträkning av doseringarna 6 Recept 10 BALLING CLASSIC 10 BALLING

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV

EXPERIMENTELLT PROV EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Utvinning av zink ur flygaska med saltsyra- och sulfatskrubber vatten från rökgasreningen

Utvinning av zink ur flygaska med saltsyra- och sulfatskrubber vatten från rökgasreningen Examensarbete 2016 Utvinning av zink ur flygaska med saltsyra- och sulfatskrubber vatten från rökgasreningen Elham Jafarian Dalia Sherif Handledare: Dr. Anita Pettersson (HB) Dr. Karin Karlfeldt Fedje

Läs mer

Titrera. Pär Leijonhufvud

Titrera. Pär Leijonhufvud Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se

Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se 1 Innehåll Kort teori Potentialkartering Linjär polarisationsresistansteknik 2 Teori Jonledare:

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

4.1 Saltsyrabetning. Saltsyrakoncentrationen i luft kan lätt bestämmas med Drägerapparat.

4.1 Saltsyrabetning. Saltsyrakoncentrationen i luft kan lätt bestämmas med Drägerapparat. 4.1 Saltsyrabetning Saltsyra är en vattenlösning av gasen klorväte HCl. Vanlig s.k. koncentrerad, ren saltsyra av handelskvalitet innehåller 37 % HCl, vilket motsvarar ca 440 g HCl per liter. Handelskvalitén

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

BEKRÄFTELSE SS

BEKRÄFTELSE SS BEKRÄFTELSE SS 02 81 52 SIS/TK 424 Fastställd 1993-05-12 Datum 2004-11-05 Utgåva 2 Vattenundersökningar Atomabsorptionsspektrometri i flamma Speciella anvisningar för aluminium, bly, järn, kadmium, kobolt,

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican Sidan 1 av 12 Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican Johannes Johansson 2013-03-25 Kopparkapsel i KBS-3 Referensdesign Tätslutande 5cmkopparkapsel Segjärnsinsats Sidan 2 av 12 Olika svetsmetoder

Läs mer

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN Rening med hög verkningsgrad #NAM19 Sundsvall, 7 februari Fredrik Nyström fredrik.nystrom@ltu.se FÖRORENINGAR, PARTIKLAR OCH RENING Partiklar viktiga transportörer av föroreningar

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: David Malmström Sektion: Materialanalys och processövervakning E-post: David.Malmstrom@swerea.se Datum: 2015-01-23 Er referens : Lars Narhed

Läs mer

Nya begrepp i elektrokemi

Nya begrepp i elektrokemi Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Kapitel 16. Löslighet och komplex

Kapitel 16. Löslighet och komplex Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå Miljömål 15: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam

Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Bilaga A Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Totalfosfor Maximal mängd totalfosfor per hektar som vid tillämpning av 5 högst får tillföras åkermark via avloppsslam Jordens fosforklass 1

Läs mer

RAPPORT F2009:04. Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten ISSN 1103-4092

RAPPORT F2009:04. Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten ISSN 1103-4092 RAPPORT F2009:04 Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten ISSN 1103-4092 Förord Vid det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs vid exempelvis en avfallsförbränningsanläggning

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

LIA rapport Ekokem. Ulrika Hellman Miljö och vattenteknik BluePeak Hallsberg VM

LIA rapport Ekokem. Ulrika Hellman Miljö och vattenteknik BluePeak Hallsberg VM LIA rapport Ekokem Ulrika Hellman Miljö och vattenteknik BluePeak Hallsberg VM13 20160406 1 Förord Min LIA 1 tillbringade jag på Ekokem i Kumla. Jag var på en enhet som kallas Forsknings- och utvecklingsenheten.

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM Sanodal Gold 4N Sanodal Gold 4N är en vattenlöslig produkt baserad på järnoxalat för kemisk färgning av oxidfilm på aluminium i guldnyanser av hög beständighet. Sanodal Gold

Läs mer

Om man skaffar ett sandfilter är man ute efter att allt ska fungerar perfekt. Med Toveko är det roligt att se resultatet.

Om man skaffar ett sandfilter är man ute efter att allt ska fungerar perfekt. Med Toveko är det roligt att se resultatet. LUNDA YTBEHANDLING: HH TOVEKO Om man skaffar ett sandfilter är man ute efter att allt ska fungerar perfekt. Med Toveko är det roligt att se resultatet. Under sextio år har företaget ägnat sig åt olika

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol Kyvett-test Princip Totalt kol () och totalt oorganiskt kol () omvandlas genom oxidation () eller surgörning () till koldioxid (CO 2 ). Koldioxiden överförs från uppslutningskyvetten via ett membran, till

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:2) om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel; (H 23:5)

Läs mer