Funktionsentreprenad Möjligheter och hinder. Funktionsentreprenad. - Möjligheter och hinder. Albulena Dakaj Eva Dahlgren

Transkript

1 Funktionsentreprenad - Möjligheter och hinder Albulena Dakaj Eva Dahlgren

2 copyright Eva Dahlgren och Albulena Dakaj Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/TVBP-13/5459-SE Lunds tekniska högskola Telefon: Institutionen för byggvetenskaper Telefax: Byggproduktion Box LUND Hemsida: Tryck av Media-Tryck, Lund 2013

3 Sammandrag Titel: Författare: Handledare: Examinator: Frågeställningar: Funktionsentreprenad möjligheter och hinder Albulena Dakaj, Eva Dahlgren, Väg och Vatten med inriktning mot Byggproduktion och förvaltning, Lunds Tekniska Högskola. Bengt Hansson, Professor, Institutionen för Byggvetenskap, avdelning Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Stefan Olander, tekn. Dr, Institutionen för Byggvetenskap, avdelning Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Vad är det som hindrar beställarna att använda sig av funktionsentreprenad vid en upphandling? Hur skall beställarna gå tillväga för att kunna använda sig av funktionsentreprenad på bästa sätt? Vilka är de svårigheter som beställaren respektive entreprenören upplever med funktionskrav? Syfte: Metodik: Avsikten med studien är att analysera hinder och möjligheter för användning av funktionsentreprenad vid upphandling. Inledningsvis definieras och beskrivs funktionsentreprenadformen. Metodiken som ligger till grund för denna rapport bygger på en litteraturstudie för den teoretiska referensramen. En intervjustudie med beställare och

4 entreprenör ligger till grund för den empiriska studie som sedan analyserats. Slutsatser: Funktionsentreprenad öppnar till viss del upp för innovationer och incitament driver entreprenörens vilja att testa oprövade och nya innovativa lösningar. De faktorer som gynnas vid en funktionsentreprenad är bättre kvalité, ökat engagemang och krav på kompetens hos utförarna. Funktionsentreprenad ger entreprenören större frihet att välja olika lösningar, som beställare kräver denna ansvarsform kompetens som är inriktad på att handla upp med funktionskrav och inte med utförandekrav. Det är svårt att beskriva allt i funktionskrav och därmed blir det svårt att skriva förfrågningsunderlag, det är lätt för beställare att falla tillbaka i utförandekrav. Beställaren måste bli bättre på att skriva tydliga förfrågningsunderlag, bli tydliga med vad de verkligen menar i funktion och vad beställaren vill styra så att de delas upp på tydligare sätt. Entreprenörer är inte vana att styra både produktion och projektering. Samarbetet behöver förbättras så att entreprenören får in all kompetens i projekteringsskedet. Nyckelord: Upphandling, Ansvarsform, Ersättningsform, Produktivitet, Innovation, Konkurrens, Sänkta kostnader, Tidsaspekt

5 Abstract Funktionsentreprenad Möjligheter och hinder Title: Author: Tutor: Examiner: Problem presentation: Performance contract- Opportunities and entanglements Albulena Dakaj, Eva Dahlgren, Civil Engineering, Construction and Management, Lund University Bengt Hansson, Professor, Division of Construction Management, Lund University, Sweden Stefan Olander, PhD, Division of Construction Management, Lund University, Sweden What is preventing client to use performance contractor contracting in procurement? How should client proceed to use a performance contract in the best way? What are the difficulties faced by the client and contractor working with functional requirements? Aim: Methodology: The purpose of this study is to analyze the obstacles and opportunities for the use of performance contracting. Initially the problems with performance contracting is defined and described. The methodology underlying this report is based on a literature review of the theoretical framework. Interviews with

6 clients and contractor is the basis for the empirical study then analyzed. Conclusions: Performance Construction opens, to some extent, up to innovation and incentives driving contractor's willingness to test untried and new innovative solutions. The factors that favors at a performance contract is better quality, increased commitment and competency requirements of providers. Functional contract gives the contractor more freedom to choose different solutions, as the client requires this form of liability expertise focusing on dealing with the functional requirements and not with performance requirements. For the client it is hard to describe all of the functional requirements and hence it becomes difficult to write specifications, it is easy for clients to fall back into design requirements. Purchasers must get better at writing clear specifications, be clear about what they really mean in function and what the client wants to control so that they are allocated clearly. The contractor is not used to control both the production and design. Cooperation needs to be improved so that the contractor receives all the expertise needed in the design stage. Keywords: Procurement, Responsibilities Form, Reimbursement Form, Productivity, Innovation, Competition, Reduced Costs, Time schedule.

7 Förord Funktionsentreprenad Möjligheter och hinder Detta examensarbete har genomförts under våren 2013 som en avslutning på Civilingenjörsutbildningen i Väg- och vattenbyggnad vid Lunds Tekniska Högskola för Avdelningen Byggproduktion, Institutionen för Byggvetenskap. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Bengt Hansson, Professor på avdelning Byggproduktion LTH för de goda råd, värdefulla möten och den hjälp vi har fått under arbetets gång. Ett tack riktas också till de personer som med stort engagemang har ställt upp för intervjuer och gjort detta examensarbete möjligt. Slutligen vill vi även tacka våra familjer och vänner som på olika sätt hjälpt oss framåt och stöttat oss under arbetets gång. Lund, juni 2013 Albulena Dakaj och Eva Dahlgren

8

9 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Forskningsproblemet Syfte och frågeställningar Avgränsningar Arbetets disposition Metod Metodteori Kvantitativ och kvalitativ metod Deduktivt och induktivt arbetssätt Metodkvalitet Reliabilitet och validitet Källkritik Datainsamling Litteraturstudie Fallstudie Intervjuer Genomförande Teoretisk referensram Vägbyggnadsprocessen Ansvarsformer Funktionsentreprenad Mycket delad entreprenad/delad entreprenad Generalentreprenad Totalentreprenad Ersättningsformer Mängdpriskontrakt... 19

10 3.3.2 Fast pris á-pris Löpande räkning Aspekter på funktionsentreprenad Produktivitet Innovativt beteende och teknisk utveckling Konkurrens Sänkta kostnader Tidsaspekt Erfarenheter av genomförda funktionsentreprenad Allmänt Produktivitet Innovativt beteende och teknisk utveckling Konkurrens Sänkta kostnader Tidsaspekt Upphandling Aktörernas syn på funktionsentreprenad Övergripande inledning Produktivitet Innovativt beteende och teknisk utveckling Konkurrens Sänkta kostnader Tidsaspekt Upphandling Övergripande avslutning Analys och diskussion Produktivitet Innovativt beteende och teknisk utveckling... 64

11 5.3 Konkurrens Sänkta kostnader Tidsaspekt Upphandling Slutsats Referenser Bilaga

12

13 Begrepp Funktionsentreprenad Möjligheter och hinder AB 04 ABK 09 ABT 06 Aktiv design Arbete BIM Drift FIA Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Att under projekteringen förbereda olika alternativa lösningar för att hantera naturlig variation eller svårförutsägbara förhållanden i byggskedet så att tid, kostnad och kvalité för anläggningen kan optimeras. Arbetet exempelvis bygg- och anläggningsarbete som på uppdrag utförs av ett företag eller en uppdragstagare. ByggnadsInformationsModellering sätt att hantera information som skapas och tas fram under design-, konstruktions och förvaltningsprocessen, dvs. från idé via konstruktionsfasen, byggnationen och förvaltningen. Modellering innebär att det finns en struktur för hur och var informationen sparas. Med drift avses erforderliga åtgärder för att en väg-, bro-, och trafikanläggning ständigt skall ha de funktionella egenskaper den är utformad för. Projektet Förnyelse i anläggningsbranschen skapades på initiativ av generaldirektörerna på f.d. Banverket respektive f.d. Vägverket i december FIA:s syfte har varit att samla

14 hela den svenska anläggningsbranschen för att med gemensamma krafter skapa ett forum för nödvändig förnyelse. Funktion Funktionsansvar Funktionsentreprenad Sådan användbarhet eller sådan för användbarhet nödvändig egenskap som normalt kan konstateras genom mätning, provning och nyttjande. Ansvar för att avtalad funktion uppnås. Ansvarsform vid vilken väsentliga egenskaper hos slutproduktionen definieras med mätbara funktionskrav och ett flerårigt kontinuerligt funktionsansvar ingår. Funktionskrav Funktionen specificerad i mätbara termer. Förfrågningsunderlag Livscykelperspektiv LOU PIA Totalentreprenad Utförandeentreprenad Det underlag som beställaren tillhandahåller för utarbetande av anbud. Ett långsiktigt perspektiv där hänsyn till kostnader och intäkter under hela livslängden. Lag om offentlig upphandling Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen är Trafikverkets projekt för extern effektivitet. Entreprenad eller del av entreprenad där entreprenören i förhållande till beställaren svarar för projektering och utförande. Entreprenad eller del av entreprenad där beställaren svarar för projektering och entreprenören svarar för utförande.

15 Underhåll Upphandling Med underhåll avses utförande av åtgärder vars syfte är att återföra egenskaperna hos konstruktioner, anläggningar och anordningar till den nivå som avsetts vid ursprunglig konstruktion eller vid senare förbättring. Köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster. ÄTA-arbeten Ändringar och tilläggsarbeten.

16

17 1. Inledning 1.1 Bakgrund Funktionsentreprenad är en ansvarsform vid vilken väsentliga egenskaper hos produkten definieras med mätbara funktionskrav och vid vilken entreprenören tar ett flerårigt kontinuerligt ansvar för funktion. Funktionsentreprenad innebär att beställaren beskriver objektets brukbarhet eller egenskaper genom funktionskrav i förfrågningsunderlaget (SOU 2012:39, s 134). Både beställare och entreprenörer önskar en ökad användning av funktionsentreprenad vid upphandling av infrastrukturanläggningar eftersom de ur flera olika aspekter anser att det finns många fördelar. Trots detta och trots att ansvarsformen har stöd av fler genomförda forsknings- och utvecklingsprojekt, som studerat ansvarsformen, har funktionsentreprenadformen haft svårt att slå igenom på allvar i Sverige (SBUF, 2013). Entreprenörernas intresse för att satsa på forskning och utveckling av produktionen skulle öka vid en ökad användning av funktionsentreprenader. Det skulle få entreprenörerna att lyfta fram andra konkurrensmedel än priset (Konkurrensverket, 2013). Genom att utforma de tekniska specifikationerna som prestanda- eller funktionskrav skapas större frihet för anbudsgivarna att utveckla nya produkter och tjänster ökar (Konkurrensverket, 2013). I ett pilotprojekt i Halland där NCC byggt en vägsträcka på funktionsentreprenad uppmärksammades flera fördelar med upphandlingar av denna ansvarform. Det bidrog till pressade priser, teknisk utveckling, byggtider hölls och engagemang och arbetsglädjen ökade på arbetsplatsen. Det har rapporterats om kostnadssänkningar på 20-30% i utvecklingsprojekt om upphandling av drift och underhåll av vägar som gjorts av f.d. Vägverket och kommunförbundet i samarbete med ett antal kommuner och entreprenörer (SBUF, 2013). En annan anledning till att ansvarsformen inte har fått något större genomslag kan vara att beställare och entreprenörer har upplevt att det har varit svårt att ta fram juridiska underlag. Dessutom kan beställare och projektörer känna osäkerhet och det uppkommer svårigheter när funktionskraven ska utformas och följas upp vid användande av funktionsentreprenad (Andersson & Lennström, 2008). 1

18 För entreprenören uppstår det problem när konstruktioner blir svåra att kalkylera och komplicerade att bygga eller att de förekommer dålig sammanhållning mellan olika handlingar (SOU 2012:39, s 123). Kvalitetsbrister i tekniska beskrivningar leder till ökade kostnader, ökad omfattning av ändrings- och tilläggsarbeten samt utförandefel. Besvär uppkommer även när beställaren är metodbeskrivande istället för att lämna över ansvaret och få det resultat som konsulten presterar, samt otydliga och sena ändringar från beställarens sida orsakar problem och ökar kostnaderna för projektören (SOU 2012:39, s 103). Faktorer som påverkar kostnaden för beställare är bland annat besvärligare miljöprövning, dyrare mark, ökat antal broar och tunnlar, regleringar eller bristande konkurrens på anläggningsbranschen (SOU 2012:19, s 78). Företagen vill konkurrera med något annat än pris. Exempelvis är det viktigt att konkurrera om projektets sluttidpunkt, teknisk lösning och mindre störningar (SOU 2012:39, s 141). Enligt flera aktörer finns det många fördelar att hämta ur flera olika aspekter med att ställa funktionskrav i en upphandling, innovativt beteende, teknisk utveckling, sänkta kostnader, ökad produktivitet, kortare byggtiden etc. Problemen med att ställa funktionskrav är att det kräver mycket kunskap från både beställare och entreprenör. Invanda beteenden är svåra att komma ifrån, speciellt om någon eller båda av parterna kommer att känna sig otrygga med en ny ansvarsform. 2

19 1.2 Forskningsproblemet Hinder för ökad användning av funktionsentreprenad finns att söka hos aktörerna, beställaren och dennes konsulter eller hos entreprenören. Ett annat hinder kan återfinnas i skapandet av relationen mellan parterna såsom brist på standardavtal inklusive standarder för att beskriva funktionskrav eller mer allmänt, något som förhindrar en fungerande relation mellan beställare och entreprenör. För den principiella beskrivningen av forskningsproblemet, se figur 1. Hinder för funktionsentreprenadformen kan även återfinnas i den omvärld, miljö, som aktörerna verkar. Figur 1 Principiell utgångspunkt för beskrivning av forskningsproblemet (Hansson, 2013) Hos beställaren och entreprenören kan orsaken till att inte vilja använda sig av funktionsentreprenad vara okunskap om funktionsentreprenad, det är tryggare att hålla sig till mer etablerade ansvarsformer. Den önskade nyttan kanske inte uppfylls för någon eller en av dessa aktörer. Omvärlden påverkar också genom lagar, än så länge finns det inte några standardavtal för att ställa funktionskrav i en upphandling, vilket försvårar det att ställa funktionskrav. Om det inte finns lagar och standardavtal att följa är det lätt att beställare och entreprenör misstror varandra och samarbetet påverkas negativt av detta. Rapporten kommer att väga de möjligheter och hinder som uppstår när en ansvarsform handlas upp med funktionskrav. 3

20 1.3 Syfte och frågeställningar Avsikten med studien är att analysera hinder och möjligheter för användning av funktionsentreprenad. Inledningsvis definieras och beskrivs funktionsentreprenadformen. Arbetet kommer att fokusera på följande frågeställningar: - Vad är det som hindrar beställarna från att använda sig av funktionsentreprenad vid en upphandling? - Hur skall beställarna gå tillväga för att kunna använda sig av funktionsentreprenad på bästa sätt? - Vilka är de svårigheter som beställaren respektive entreprenören upplever med funktionskrav? Målet är att påvisa vilka fördelar och nackdelar det finns med att sätta funktionskrav i en upphandling. Identifiera de problem, svårigheter, fördelar och vinning som är återkommande i en funktionsentreprenad. 1.4 Avgränsningar Examensarbetet är på 30 högskolepoäng så arbetet kommer omfatta en termins heltidsarbete. För att begränsa omfattningen av arbetet har avgränsningar gjorts. I detta arbete begränsas studien till tillämpning av funktionsentreprenaden i anläggningssektorn med fokus på de hinder och möjligheter som finns i relationen mellan entreprenör och beställare i Sverige. 4

21 1.5 Arbetets disposition Kapitel 1- Inledning I detta kapitel beskrivs studiens inledande information, bakgrund, syfte och mål, forskningsproblem, avgränsning och begrepp. Kapitel 2- Metod I detta kapitel presenteras studiens tillvägagångssätt och hur informationen har samlats in. Kapitel 3- Teoretisk referensram Detta kapitel beskriver hur vägbyggnadsprocessen delas in samt de olika ansvarsformerna och ersättningsformerna. Här beskrivs också produktivitet, innovation, tekniska lösningar, sänkta kostnader och hur konkurrens påverkar funktionsentreprenad. Kapitel 4- Aktörernas syn på funktionsentreprenad Den information som i studien framkommit genom intervjuer och erfarenheter presenteras här. Kapitel 5- Analys och diskussion Detta kapitel analyserar och diskuterar sambanden mellan litteraturstudiens teoretiska referensram och studiens empiri. Kapitel 6- Slutsatser Alla slutsatser som författaren kommit fram till under undersökningen presenteras i detta kapitel. Kapitel 7- Referenser Detta kapitel är en sammanfattning av alla referenser som använts under arbetet. 5

22 6

23 2. Metod 2.1 Metodteori Avsnittet handlar om forskningsprocessen och de metoder som är aktuella för att lösa forskningsuppgiften. Detta för att läsaren ska kunna skapa sig en uppfattning om hur resultat och slutsatser åstadkommits samt att läsaren ska kunna upprepa samma studie under samma förutsättningar (Backman, 2008) Kvantitativ och kvalitativ metod Informationen hämtas genom fallstudier från valda projekt och genomförs med hjälp av intervjuer av kvalitativ karaktär. Syftet med den kvalitativa studien är att kunna svara på frågeställningar och få en verklig uppfattning av genomförda projekt. Kvalitativ studie ger bättre närhet till det som ska undersökas samt att inhämtad information är mer säker och verklighetsrelaterad. Vidare ger den kvalitativa metoden även utrymme för friare svar som kan vara värdefulla för studiens resultat. Nackdelen med kvalitativ studie är att exakt rätt information kanske inte kommer fram eftersom informationen hämtas från personernas egna tolkningar (Holme & Solvang, 1997). Kvantitativa studier är tydliga och klarlägger ett avgränsat område. Oftast innehåller kvantitativa studierna siffror utifrån statistiska undersökningar som exempelvis enkäter. Då det måste finnas tillräckligt många som är lämpliga för att svara på frågorna är detta sätt att angripa forskningsområdet begränsat. Fördelen med den kvantitativa metoden är att den insamlade informationen kan kvantifieras och är därmed lättare att bearbeta. Nackdelen med kvantitativ studie är att inget möte ska äga rum mellan parterna utan forskarna ska befinna sig på ett avstånd och observera de som ingår i studien, vilket försvårar att eventuella oklarheter kring ställda frågor reds ut (Holme & Solvang, 1997). Båda metodernas begränsningar och möjligheter kompletterar varandra. Den kvantitativa informationen är viktig och används för att i resultatet kunna styrka den kvalitativa undersökningen samt dra slutsatser från fler projekt än de studerande referensprojekten i den kvalitativa studien (Holme & Solvang, 1997). 7

24 2.1.2 Deduktivt och induktivt arbetssätt Det finns tre arbetssätt för att relatera teori och verklighet till varandra, dessa är deduktiva, induktiva och abduktion (Patel & Davidson, 2003). Deduktiv arbetsätt karakteriseras av att forskaren drar slutsatser om enskilda händelser från befintliga teorier. Med utgångspunkt från slutsatser i befintliga teorier härleder forskaren hypoteser som empiriskt prövas i det specifika fallet. Ett deduktivt arbetssätt leder till att resultatet får en förstärkt objektivitet, detta för att forskarens egna uppfattningar begränsas. Nackdelen med ett deduktivt arbetssätt är att teorierna riskerar att inte utvecklas (Patel & Davidson, 2003). Ett induktivt arbetssätt innebär att forskaren studerar objekt utan stöd från någon befintlig teori. Forskaren utvecklar sedan sin teori utifrån resultatet från de empiriska studierna. Risken med detta arbetssätt är att teorin kan sakna omfattning och generalitet, eftersom underlaget för teorin grundar sig på det aktuella fallet (Patel & Davidson, 2003). Abduktion innebär en kombination av ett deduktivt och ett induktivt arbetssätt. Vid användande av denna metod så tar forskaren fram förslag till teoretiskt mönster utifrån ett enskilt fall, efter detta prövas denna teori på nya fall (Patel & Davidson, 2003). 2.2 Metodkvalitet Pålitlighet och kvalitén i en forskningsstudie förbättras genom att forskaren undersöker och kontrollerar noggrannheten då materialet bearbetas. Detta bör göras kontinuerligt under arbetets gång för att en trovärdig nivå av reliabilitet och validitet ska åstadkommas (Holme & Solvang, 1997) Reliabilitet och validitet Avsikten med forskning är att få godtagbara och hållbara resultat. Undersökning av reliabiliteten och validiteten i en rapport har i avsikt att svara på i vilken grad forskaren kan lita på de svar som en kvalitativ fallundersökning medfört. Det är svårt att undersöka reliabiliteten och validiteten hos en fallundersökning. Ett bättre handlingssätt är att diskutera reliabiliteten och validiteten i relation till de instrument som använts (Merriam, 1994). 8

25 Reliabiliteten mäter hur pålitlig informationen är i de undersökningar som utförs. Informationen har hög reliabilitet om olika och oberoende mätningar av en händelse eller ett fenomen ger överensstämmande resultat. Reliabiliteten är svårare att mäta och hantera eftersom det kan uppstå fel vid bearbetning av information. För att utföra en bra reliabilitet krävs noggrannhet i datainsamling och analys (Holme & Solvang, 1997). Validiteten beskriver kopplingen mellan det som ska undersökas och det som ska mätas. Validiteten stärks genom att författaren söker resultat till problemformuleringen genom att ta ställning till syftet med studien och frågeställningar (Holme & Solvang, 1997) Källkritik För att utföra en pålitlig studie krävs det att författaren kritiskt granskar sina källor. Avsikten med källkritik är att bestämma om källan är trovärdig det vill säga ifall en källas innehåll är falskt eller sant, brukbart eller oanvändbart för den specifika frågan (Nationalencyklopedin, 2012). Källor kan antigen vara primära eller sekundära. Primärkällor utgörs av originalmaterial och har inte blivit tolkade eller utvärderade. Medan sekundärkällor avser övriga källor som utgörs av tolkningar och granskningar av primärkällan (Burell & Kylen, 2003). För att åstadkomma hög trovärdighet används främst primärkällor, eftersom dessa inte blivit tolkade. Vidare används i första hand tryckt material då dessa anses öka noggrannheten. 2.3 Datainsamling Olika metoder finns för insamling av data. Arbetet grundar sig i en litteraturstudie som sammanställer en bakomliggande teori. Vidare utförs en fallstudie samt intervjuer som ska återkopplas mot teorin Litteraturstudie En litteraturstudie om ämnet genomförs för att få fördjupad kunskap kring det nämnda ämnet. Arbetet påbörjades med en litteraturstudie för att få bredare kunskap om 9

26 ämnet. Den litteraturen som använts i arbetet har inhämtats genom Lunds universitets databaser och besök på olika bibliotek. Under arbetets gång användes både böcker och rapporter Fallstudie En fallstudie är en undersökning av en företeelse. Ett fall kan exempelvis vara en händelse, en process, en person eller ett föremål. Moment som ingår för att göra en fallstudie är att samla in, organisera och integrera information. Avsikten med en fallstudie är att utifrån ett fall, kunna skapa en fördjupad kunskap och en ökad förståelse. Utfallet av en fallstudie skiljer sig från vetenskapliga informationskällor på så vis att de kunskaperna blir utvecklade genom författarens tolkning (Merriam, 1994) Intervjuer Det finns flera olika former av intervjuer och flera olika tekniker att genomföra dessa. En intervju är alltid ett samtal mellan två eller flera människor, den ena parten ställer frågorna och en annan part besvarar dessa. Intervjuer kan vara ostrukturerade, semistrukturerade och strukturerade. I en strukturerad intervju ställs samma frågor i samma ordning med tillhörande förutbestämda svarsalternativ t.ex. i en enkätundersökning. Den motsatta tekniken är ostrukturerad intervju, även kallad öppen intervju. I en ostrukturerad intervju tillfrågas respondenten om ett eller flera frågeområden, i viss utsträckning kan frågeföljden avgöras på intervjusituationen. Frågorna är brett formulerade så att respondenten får möjlighet att svara fritt och utveckla sina tankar kring frågan. I denna rapport användes ett mellanting som kallas semistrukturerade intervjuer som innebär att samma frågor ställs till alla respondenter men det lämnas öppna svarsmöjligheter och respondenten har chans att säga sin åsikt om samma frågor (Lantz, 2007). 10

27 2.4 Genomförande Detta examensarbete bygger på en litteraturstudie, fallstudie och kvalitativa intervjuer. En litteraturstudie om ämnet genomfördes för att få fördjupad kunskap kring det nämnda ämnet. Frågeställningarna bestämdes och ledde till en mer grundlig litteraturstudie. Vidare gjordes en fallstudie i avsikt att utifrån ett fall, kunna skapa en fördjupad kunskap och en ökad förståelse. Fallstudie av kvalitativ karaktär genomfördes för att svara på frågeställningar och få en verklig uppfattning av genomförda projekt. I denna rapport har två personer intervjuats, en från NCC på entreprenadsidan och en från Trafikverket på beställarsidan. Intervjuerna spelades in för att minimera risken att missa viktig information och efter detta transkriberades materialet. Kvalitativ studie ger möjligheten till bättre närhet till det som ska undersökas samt att inhämtad information är mer säker och verklighetsrelaterad. Studien gjordes på deduktivt arbetsätt vilket innebär att forskaren drar slutsatser om enskilda händelser från befintliga teorier. Med utgångspunkt från slutsatser i befintliga teorier härleder forskaren hypoteser som empiriskt prövas i det specifika fallet. Figur 2 Arbetsgången (Dakaj, 2013) 11

28 12

29 3. Teoretisk referensram I detta avsnitt beskrivs inledningsvis vägbyggnadsprocessen, förekommande ansvarsoch ersättningsformer. Därefter behandlas olika aspekter på funktionsentreprenad. 3.1 Vägbyggnadsprocessen Vägbyggnadsprocessen kan delas in i fyra skeden, planering och projektering, upphandling, produktion och förvaltning. Figur 3 Vägbyggnadsprocessen (Andersson & Lennström, 2008) Vid första stadiet, planering och projektering, skall det befintliga vägnätet utvärderas. De styrkor och svagheter som finns analyseras i förstudien och förslag på åtgärder skall anges. Då det är aktuellt med en ny väg inleds arbetet med en vägutredning där olika förslag tas fram. När ett förslag valts skall en arbetsplan arbetas fram i samverkan med olika myndigheter och intresseorganisationer. Arbetsplanen är en rättslig handling och utgör underlag för att fatta beslutet inom vägrätt. Andra stadiet är upphandling. Eftersom Trafikverket, staten eller kommunen är beställare måste upphandlingen följa lagen om offentlig upphandling. Där av följer att beställaren måste anta anbudet med lägsta pris eller det anbud som är det mest ekonomiskt fördelaktiga. Beställaren skickar ut ett förfrågningsunderlag till entreprenörerna, detta kan ske i olika skeden beroende på vilken ansvarsform det är som skall användas. De anbud som entreprenörerna lämnar utvärderas och en entreprenör tilldelas entreprenaden. Produktionen är det tredje steget i processen. Om det är en utförandeentreprenad kan produktionen börja direkt medan om det är en total- eller en funktionsentreprenad krävs det en detaljprojektering av entreprenören först. Ansvaret för förvaltningen, som är det sista steget, beror på vilken ansvarsform som upphandlats. Vid en utförande- och traditionell totalentreprenad ansvarar beställaren för förvaltningen efter det 13

30 att entreprenaden överlämnats vid slutbesiktningen. Vid en funktionsentreprenad ansvarar entreprenören även för drift och underhåll av vägen under en överrenskommen tid. 3.2 Ansvarsformer Entreprenören kan ta ansvar för utförandet (utförandeentreprenad) eller projektering och utförande (totalentreprenad) alternativt ta ansvar för utförandet, projektering samt drift och underhåll under lång tid (funktionsentreprenad). Utförandeentreprenaden kan ha olika omfattning av det totala arbetet. Det kan vara mycket delad entreprenad, delad entreprenad och generalentreprenad (hela arbetet). Inom anläggningssektorn är den vanligaste ansvars- och ersättningsformen utförandeentreprenad med ersättning baserad på mängdförteckning och à-priser Funktionsentreprenad Avsikten med att välja funktionsentreprenad som ansvarsform, är att beställaren ställer funktionskrav på slutprodukten. Entreprenören arbetar i sin tur efter det ställda funktionskravet och får därmed större frihet att utveckla metoder för att uppnå det ställda funktionskravet, vilket motsvara kvalitetsbehovet (Svenska Byggnadsentreprenörföreningen 1985). Funktionsentreprenad är en variant på totalentreprenad, skillnaden är att vid funktionsentreprenad beskriver beställaren objektets brukbarhet eller egenskaper genom funktionskrav i förfrågningsunderlaget samt att entreprenadtiden förlängs efter produktens färdigställande till att omfatta funktionsansvar (Ihs m.fl, 2006). Vid funktionsentreprenad och totalentreprenad ansvarar entreprenören för både projektering och produktionen, vilket gör att entreprenören har större frihet i planerandet och byggandet jämfört med utförandeentreprenad (Molin & Spoof, 2006). Det har visat sig att det är färre konlifter och problem med ÄTA för både beställare och entreprenören vid totalentreprenad och funktionsentreprenad jämfört med utförandeentreprenad (Olsson, 1993). Förfrågningsunderlaget är mindre omfattande vid funktionsentreprenad än vid utförandeentreprenad. Om beställaren däremot är otydlig med funktionskraven i förfrågningsunderlaget finns det risk att produkten inte uppfyller den funktion som önskas. Beställare som formulerar ett bra förfrågningsunderlag tar mindre risk och ansvar vid funktionsentreprenad till skillnad från utförandeentreprenad, eftersom hela ansvaret lämnas över på entreprenören (Molin & Spoof, 2006). Till skillnad från utförandeentreprenad har entreprenören vid funktionsentreprenader möjlighet att genomföra en långsiktig funktionsplanering. Funktionsansvaret vid funktionsentreprenad blir ett incitament för entreprenören, att bygga projektet med 14

31 god kvalitet under hela vägens livscykel (Ihs m.fl, 2006). Incitament uppmanar entreprenören att konkurrera om nya medel, att hitta nya tekniska lösningar, innovativa produkter och kostnadseffektiva (Molin & Spoof, 2006). Om den slutförda produkten inte uppfyller beställarens funktionskrav kan det för entreprenören leda till höga underhållskostnader samt att ersättning uteblir (Ekdahl, 2000). I denna rapport definieras funktionsentreprenad som en ansvarsform vid vilken väsentliga egenskaper hos slutproduktionen definieras med mätbara funktionskrav och ett flerårigt kontinuerligt funktionsansvar ingår (SOU 2012:39, s 134). Med funktion menas brukbarhet egenskap som kan bestämmas genom, provning, mätning eller nyttjande. Exempel på några egenskaper eller prestanda i funktionsentreprenad är temperatur, trafikmängd, kapacitet, belysningsstyrka, reningseffekt, luftflöde, energiförbrukning, ljusreflexion samt ljud- och värmeisolering (SOU 2012:39, s 135). Funktionsentreprenad ger entreprenören större frihet och som beställare krävs kompetens som är inriktad på att handla upp rätt funktion (SOU 2012:39, s 135). Fördelen med funktionsentreprenad är dess förmåga att gynna effektivitet, innovation och kundanpassade lösningar genom samordningen av projekterings- och produktionsfasen (SOU 2012:39, s 121). Figur 4 Funktionsentreprenaden vid vägbyggnadsprojekt i jämförelse med den traditionella utförande- och totalentreprenaden (Hansson & Pemsel, 2010) 15

32 Hinder för funktionsentreprenad enligt SOU 2012:39, s 150 är Stor detaljstyrning. Regler och standarder för funktionskrav är outvecklade. Funktionskrav kräver långa garantitider. Hur säkra detta då försäkringar för långa garantitider saknas. Begränsad tillämpning av livscykeltänkande. Stafettloppstänkande och projektfokus råder. Öppen bas för information saknas (ICT-plattform). Dålig integrering mellan projektering och produktion. Små upprepningseffekter. Bristande erfarenhetsåterföring. Bristande kunskap om vad industriellt tänkande innebär och hur detta kan tilllämpas. Produktiviteten mäts inte på projekt- och aktivitetsnivå. Varaktiga förändringar kräver ett uthålligt och kraftfullt ledarskap. Den statliga utbetalningsfilosofin verkens periodiserade projektbudgetar premierar inte kortare leveranstider (SOU 2012:39, s 150). Förslag till åtgärder utifrån dessa hinder är att gå från styckeköp till mera serieköp, öka användningen av samverkansformer, införa produktionsanpassad projektering genom att använda aktiv design (SOU 2012:39, s 150) Mycket delad entreprenad/delad entreprenad Vid en mycket delad/delad entreprenad delas byggnadsentreprenaden upp i mindre entreprenader mer eller mindre beroende på mycket delad eller delad entreprenad. Byggherren handlar själv upp de olika entreprenaderna samt har avtal med projektörerna. Denna entreprenadform ger byggherren goda förutsättningar att hitta det bästa anbudet för varje entreprenör, med det krävs då att byggherren har mycket erfarenhet av upphandlingar. När det gäller ansvar vid delade entreprenader är det svårt att samordna och kräver därför stora insatser för att samordna alla entreprenörer. Om fel uppstår kan det också vara svårt att reda ut vem som faktiskt bär ansvaret för felet (Se exempelvis Hansson & Pemsel, 2010). 16

33 Figur 5 Mycket delad entreprenad Figur 6 Delad entreprenad Generalentreprenad I en generalentreprenad har beställaren endast ett avtal med en entreprenör som i sin tur handlar upp underentreprenörer. Det kan förekomma vissa sidoentreprenörer som t.ex. maskininstallatör. Vid denna entreprenörsform ansvarar generalentreprenören för samordningen av alla underentreprenörer. Administrativa kostnader blir lägre för 17

34 beställaren då han slipper ansvara för samordningen. Dock har inte beställaren själv möjlighet att förhandla och pressa priserna på underentreprenörerna utan det gör generalentreprenören och vinsten för det stannar hos generalentreprenörens. När det gäller ansvar och samordning är denna ansvarsform betydligt enklare än i en delad entreprenad då beställaren har endast ett avtal med en part (Se exempelvis Hansson & Pemsel, 2010). Figur 7 Generalentreprenad Totalentreprenad Vid totalentreprenad har beställaren endast ett avtal med en totalentreprenör som bär ansvaret för både projekteringen och utförandet. Om fel i bygghandlingarna uppstår är det totalentreprenören som ansvarar för det, detta kan också bidra till innovativa lösningar då totalentreprenören själv kan finna lösningar som uppfyller funktionskraven. Det finns en risk att entreprenören väljer den billigaste lösningen på varje funktionskrav och det kan medföra höga drift- och underhållskostnader för anläggningen. Förfrågningsunderlagets krav måste vara tydliga från beställaren, med specificerade funktioner och förväntade drift- och underhållskostnader för att inte riskera brister i kvalitén eller att anläggningen blir för dyr att förvalta (Se exempelvis Hansson & Pemsel, 2010). 18

35 Figur 8 Totalentreprenad 3.3 Ersättningsformer Val av ersättningsform vid entreprenader påverkar slutprodukten i form av kvalitet, kostnad och byggtid. Funktionsentreprenaders ersättningsform skiljer sig jämfört med utförandeentreprenader. Vid utförandeentreprenad används i regel mängdpriskontrakt och vid funktionsentreprenad fast pris. Fast pris bidrar till bättre konkurrens bland de entreprenörerna som lämnar anbud. För att uppmuntra entreprenören att bygga till låga kostnader och hög kvalitet binds ett incitamentavtal till fast priset (Ekdahl, 2000). Parterna emellan gör upp om hur och när entreprenörens arvode ska betalas. För att erhålla full ersättning under hela entreprenadtiden ska entreprenören uppfylla villkoren som finns i betalningsplanen (Ihs m.fl, 2006) Mängdpriskontrakt Mängdpriskontrakt är en vanlig ansvars- och ersättningsform inom anläggningsbranschen. Ungefär 90 % av entreprenaderna genomförs på mängdpriskontrakt. De svårigheter som förekommer med denna ansvars- och ersättningsform är: 19

36 Fastställda mätregler kan inte användas vid ändrad mängd eftersom projektören inte har valt mängdförteckning som finns i AMA Anläggning och Mer Anläggning. Arbeten som saknar pris, mätregel och förklaring av arbete måste genomföras även om mängduppgifter saknas i mängdförteckning, vilket leder till problem med mätning. Viss mängd är inte tydligt åtskild. Anmälan av avvikelser i förhållande uppgivna mängder sker för sent. Den tekniska beskrivning och mängdförteckning är inte fullständiga, för aktiviteter som ska genomföras av entreprenören. Gynnar inte innovativt beteende eftersom entreprenörens ersättning är bunden till mängden. Aktiviteterna är inte grundande på senaste AMA, vilket kan skapa tveksamheter. Utökad mängd arbete kan inte justeras eftersom beskrivningen av arbetsmoment inte följer Anläggnings AMA och MER Anläggning. Mängder definierar arbetet, vilket innebär att entreprenören inte kan övervaka att alla arbeten finns med i mängdförteckning (Hansson & Pemsel, 2010) Fast pris Fast pris är det pris som avtalas vid upphandling i enighet med förfrågningsunderlaget. Detta pris kan vara indexreglerat, vilket innebär att priset regleras för prisförändringar under kontraktstiden. Om indexreglering inte skall ingå bör det stå i avtalet för att undvika missförstånd. Beställaren vet vid fast pris redan vid avtalets ingående vad arbetet kommer kosta, det ger beställaren trygghet att klara den budget som beställaren har för sina arbeten. Ett fast pris avtal innebär att beställaren lämnar över risken till entreprenören att hålla sig inom de pris som är avtalat. Entreprenören måste göra ett påslag på anbudet för att gardera sig mot olika risker t.ex. stigande priser eller oväntade kostnader. När riskerna är stora som vid komplicerade projekt och konjunkturens påverkan kan riskpålägget bli så stort att det skulle kunna bli billigare för beställaren att låta utföra entreprenaden på löpande räkning. När lågkonjunktur råder är konkurrensen hårdare och riskpåläggen kan bli små. Om det då uppstår oväntade kostnader som inte entreprenören kan betala kan entreprenören komma i obestånd, om det sker under ett pågående projekt så gagnar det inte beställaren (Hansson & Pemsel, 2010). 20

37 Vid anbud på fast pris måste anbudet vara preciserat i detalj, detta medför att beställarens projektering i sin helhet måste avslutas före byggstarten till skillnad från totalentreprenad. Fast pris kan påskynda produktionstiden då entreprenören vill bli klar så fort som möjligt. Därför behöver den totala projekttiden inte bli längre vid fastpris än vid andra ersättningsformer. Fast pris uppmuntrar entreprenören att bygga så billigt som möjligt. Då den slutliga mängden inte går att bestämma före upphandling är det lämpligt att välja ersättningsformen fasta á-priser, vilket innebär att entreprenören bestämmer priset utefter de mängder som utförts efter det att entreprenaden är färdigställd. Beställaren garanterar mängderna (Hansson & Pemsel, 2010) á-pris Fasta á-priser tillåter en snabb byggstart. Med hjälp av översiktliga utredningar, erfarenhet och referensobjekt gör beställaren en hypotetisk mängdbeskrivning som visar de troliga mängder byggnads- och installationsdelar som kommer behövas för att utföra projektet. Entreprenörerna prissätter de olika mängderna i anbudet och då är dessa priser bindande. Med hjälp av den prissatta mängdbeskrivningen som anbudet ger kan beställaren räkna ut vad projektet kommer att kosta såsom vid fast pris. Vid fast á-pris behöver inte projekteringen vara helt klar vid byggstart utan bygget kan börja och parallellt sker projektering av delar senare i projektet. Helt eller delvis kan upptagna mängder regleras efter det att entreprenaden är genomförd. Beställaren har inte helt kontroll över slutkostnaden då entreprenaden påbörjats. Denna ersättningsform tillåter en snabbare byggstart än vid fast pris. Det ligger i entreprenörens intresse att hålla nere byggtiden och påskynda färdigställande då arbetsledning och byggplatsomkostnader är inräknade i det á-priset och detta kan då ses som en form av incitament. Riskerna vid denna ansvarsform ligger till största del hos entreprenören som redan vid anbudet binds till de angivna á-priserna, dock tar beställaren en viss risk med att den hypotetiska mängdbeskrivningen skall vara tillförlitlig (Hansson & Pemsel, 2010) Löpande räkning Löpande räkningsavtal är att entreprenören får betalt för det denne utför, alltså för självkostnader, material, arbetsledning, arbetare, underentreprenörer etc. Dessutom får entreprenören betalt för entreprenörsarvode, kostnader för centraladministration, risk och vinst. Det finns flera olika sätt om hur ersättningen skall kombineras (Hansson & Pemsel, 2010). 21

38 Löpande räkning med procentuellt arvode Denna ersättningsform ger dåliga förutsättningar för att hålla kostnaderna nere, desto mer det kostar att bygga desto mer får entreprenören i arvode. Detta gör att byggherren inte vet den slutgiltiga kostnaden samtidigt som projektet blir svårt att styra. Dock är det denna ersättningsform som ger den absolut snabbaste byggstarten då endast procentsatsen för arvodet behöver bestämmas. Denna entreprenadform lämpar sig inte för större entreprenader då entreprenören inte har något att tjäna på ett snabbt färdigställande av projektet utan tvärtom. Denna ersättningsform lämpar sig mer för snabba reparationsinsatser. Risken ligger helt och hållet hos beställaren som också skall betala eventuella ÄTA-arbeten. Entreprenören minimerar sin risk och betalar endast kostnader för försummelse eller vårdslöshet (Hansson & Pemsel, 2010). Löpande räkning med fast arvode För att undvika de nackdelar procentuellt arvode för med sig gentemot beställaren kan fast arvode användas. Arvodet motsvarar normalentreprenörsarvodet men kan även omfatta arbetsledning, bodar, maskiner etc. Beställaren får lite bättre koll på kostnaderna, dock kommer projektet fortfarande vara svårstyrt och beställaren vet fortfarande inte det slutgiltiga priset. Denna ersättningsforn ger inte möjlighet till samma snabba byggstart som med procentuellt arvode, här krävs det att projekttiden är fastställd för att arvodet skall kunna beräknas. Det finns goda förutsättningar för en kort byggtid vid fast arvode eftersom om produktionen tar för lång tid kommer det fasta arvodet vara otillräckligt. Även här så är entreprenörens risk mycket liten, denne ansvarar endast för försummelse eller vårdslöshet. Beställaren står för ÄTA-arbeten, rättning av fel och besiktningsanmärkning, dock kan beställaren styra projektet mer när fast arvode används än vid procentuellt arvode (Hansson & Pemsel, 2010). Löpande räkning med kostnadstak och incitament En kombination av fast pris och löpande räkning är löpande räkning med kostnadstak, med eller utan incitamentsavtal. Denna kombination fastställs enligt överenskommelse då ersättningen skall vara löpande räkning men också att ersättningen inte överskrider ett visst belopp. Det ger beställaren en trygghet då denne endast betalar för utförda händelser och samtidigt kan känna trygghet i att entreprenadkostnaden inte blir högre än bestämt. Dock krävs en kunnig beställare som vet hur mycket ett sådant projekt kostar dock riskerar beställaren att hamna i diskussioner om höjning av takpriser på grund av ändringar och tillägg. Incitamentsavtal är i grunden ett löpanderäkningsavtal. Parterna kommer överens om ett jämförelsebelopp som är en uppskattning av slutkostnaden som kompletteras med självkostnadsprincipen. Parterna delar på mellanskillnaden om självkostnaden blir lägre eller högre än jämförelsebeloppet. Hur 22

39 stor andel av förlusten eller vinsten vardera parten tar ska överenskommas (Hansson & Pemsel, 2010). 23

40 3.4 Aspekter på funktionsentreprenad Produktivitet Det har visat sig att utförandeentreprenad inte främjar produktivitetsutveckling tillräckligt (Ihs m.fl, 2006). Ett övergripande mål är att funktionsentreprenadformen vid upphandling skall stödja en ökad produktivitet. Med produktivitet menas värdet av utförda tjänster/prestationer ställt mot kostnader för insatta resurser (SOU 2012:39,s 66). Mätningar av produktivitetsutveckling kräver flera års noggrann mätning med en sammanställning av indata som mängder, kostnader och teknisk standard. Systemen som finns idag har inte all denna information tillgänglig. Viss analys kommer kunna ske på kort sikt men för att resultaten ska kunna bli bra och analyserna säkra krävs några års mätningar för de flesta nyckeltal. Verksamhetsuppföljning tillsammans med mätningarna ska fungera som grund för att leda Trafikverkets arbete och ständigt skapa mer nytta för pengarna (SOU 2012:39,s 70). Beställaren kan påverka produktiviteten genom att anläggningen beskrivs med funktionskrav istället för med utförandekrav. Funktionsentreprenad är en resultatrik metod för att påverka produktivitet hos entreprenörer enligt studier som Produktivitetskommittén och Trafikanalys fått från Aalto Universitet (SOU 2012:39,s 121). Det har genomförts och pågår många projekt inriktade på att förbättra produktiviteten vid infrastrukturbyggande varav följande kan nämnas: Forskning och innovation, FOI Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen, PIA Förnyelse i anläggningsbranschen, FIA Strategiskt inköp Strategisk upphandling 2013, SISU 2013 (SOU 2012:39,s 127) Aktiviteter för att förbättra produktiviteten Forskning och innovation, FOI Trafikverkets Strategi för forskning och innovation har som mål att öka avkastningen av Trafikverkets FOI, detta görs genom att exempelvis utarbeta Trafikverkets innovativa förmåga och utarbeta resultatrika samarbeten inom FOI samt arbeta metodiskt med användande av FOI resultat (Trafikverket, 2013a). FOI arbetar bland annat med 24

41 att förbättra förutsättningarna för funktionsentreprenader i anläggningsbranschen. I en av de sju portföljer i FOI- verksamheten Mer nytta för pengarna finns ett antal pågående projekt i syfte att bidra till en ökad produktivitet vid funktionsentreprenader. Bana väg för framtiden, BVFF är ett branschprogram som är på väg att upprättas med avsikt att gemensamt i branschen möta nutida och framtida krav på hållbar effektiv vägteknik samt att stärka anläggningsbranschen (SOU 2012:39,s 163). Inom FOI pågår även flera projekt som syftar till att nå produktivitetsmålen (Trafikverket, 2013a). Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen, PIA Sedan hösten 2010 pågår Trafikverkets PIA- projekt (SOU 2012:39,s 163). Årligen binds 30 miljarder kronor i entreprenadkontrakt anslutet till investeringar och underhåll i projektet. Förutom att ansvara för att ta fram idéer på och utarbeta produktivitetsmätningen inom Trafikverket ansvarar PIA för att kontinuerligt ge en helhetsbild av det metodiska och långsiktiga arbetet med att utveckla innovation och produktivitet för bland annat funktionsentreprenader (Trafikverket, 2013b). Än så länge har sex produktivitetsprogram bestämts som omfattar cirka 13 miljarder kronor (SOU 2012:39,s 163). Trafikverket förbereder att utveckla sammanlagt 15 produktivitetsprogram. Vidare tar PIA fram produktivitetsprogram per produktkategori och kopplat till varje produktivitetsprogram finns: Detaljerad plan för genomförande. Upplägg för mätning av produktiviteten. Åtgärdsprogram med uppskattning av storlek på produktivitetseffekten. Produktteam som följer genomförandet och effekten av åtgärderna (Trafikverket, 2013b). PIA:s huvudmål är att minska produktionskostnaderna med procent sammanlagt för produktkategorierna fram till Produktkategorierna är bland annat kontaktledning, vägbeläggning, tjälsäkring, broar, bergkonstruktioner, underhållskontrakt väg och markbyggnad (SOU 2012:39,s 164). Förnyelse i anläggningsbranschen, FIA I december 2003 startade projektet Förnyelse i anläggningsbranschen, FIA på initiativ av dåvarande Vägverket och f.d. Banverket generaldirektör. FIA:s medlemmar är både beställare och enskilda företag, Trafikverket är en av beställarna som har varit ekonomisk finansiär i projektet samtidigt som de övriga medlemmarna bidragit med 25

42 kompetens och resurser. De mål som medlemmarna arbetat för, att få mer väg för pengarna och möjligheten till en god och stabil lönsamhet hos leverantörerna är: Högre effektivitet som ger högre kvalitet, lägre kostnader och ökad lönsamhet. Bättre samspel och samarbete mellan branschens aktörer. Bättre incitament för satsning på forskning och kompetensutveckling. Effektivare förmedling av den kunskap och kompetens som redan finns. Nyrekryteringen säkras genom att förnyelsearbetet ger en mer positiv bild av branschen i allmänhetens ögon ( Trafikverket, 2013c). De program och verktyg som tagits fram inom ramen för FIA ansvaras av Trafikverket (SOU 2012:39,s 33). Det finns en rekommendation från FIA-samarbetet att tidigarelägga de geotekniska undersökningarna till utredningsskedet. Avsikten är att skapa bra produktionsförutsättningar samt uppge förutsättningar för grundläggning och jordförstärkning i det valmöjligheter som finns i arbetsplanen. I dagsläget sker geotekniska undersökningar enligt en gemensam process etappvis med hänsyn till vald teknisk lösning. Trafikverket har idag ingen målsättning att tidigarelägga de geotekniska undersökningarna eftersom något sådant skulle kunna leda till höga kostnader (SOU 2012:39,s 160). Strategiskt inköp Strategisk upphandling, SISU 2013 Projektet SISU 2013 jobbar för en ökad produktivitet i anläggningsbranschen, genom att arbeta främst inom arbetsätt och verktyg för Strategiskt inköp och upphandling. Inom ramen för projekt SISU 2013 har det under 2011 genomförts följande: Tagit fram en ramavtalsprocess för att hantera 800 ramavtal samt etablerat en ramavtalsorganisation. Inrättat ett inköpsråd samt en inköpskommitté. Upphandlingar över 300 miljoner kronor ska presenteras för inköpsrådet och upphandlingar över 500 miljoner kronor ska presenteras för inköpskommittén. Infört en gemensam mall för Trafikverkets förfrågningsunderlag. Tagit fram ett internt utbildningspaket inom upphandling. Skapat en gemensam utvärderingsmodell för anbud. Inrättat en statistik- och rapportdatabas för upphandling. Skapat en Beställar- och Upphandlarstrategi. 26