Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun 2011"

Transkript

1 Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun Antagen av kommunstyrelsen

2 Enligt Lagen(2006:54) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap ska kommuner och landsting analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landsting och hur den kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys, (2 kap.1 ). Risk- och sårbarhetsanalysen redovisas enligt följande: Övergripande beskrivning av kommunen och kommunens krisledningsorganisation Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Bedömning av kommunens förmåga motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse. Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder Arbetsprocess vid framtagande av Lunds kommuns risk- och sårbarhetsanalys Analysarbetet har genomförts i seminarieform vid flera tillfällen under 2010 och Medverkande har varit representanter från förvaltningar och kommunala bolag, Räddningstjänsten Syd och VASYD. Diskussionsövningar har även genomförts i POSOM-organisationen, Krishanteringsrådet och på Trygghetspunkterna tillsammans med kyrkans personal, lokala krisstödsgrupper och Frivilliga Resursgruppen. Arbetet har skett under ledning av Säkerhetssamordnare och Säkerhetschef på kommunkontoret. Diskussionerna har utgått från bestämda scenarios där risker, konsekvenser, hanteringsförmåga, beroende och lämpliga förebyggande åtgärder diskuterats. Resultaten har sammanställts och verksamheterna har haft möjlighet att titta på de samband och slutsatser som framkommit. Tre seminarier har haft fokus på de risker och sårbarheter som kan härledas till förväntade klimatförändringar. Sammanfattning av risk- och sårbarhetsanalysen Kommunen kan i stor utsträckning upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten under en extraordinär händelse. Krisplaner finns för kommunens övergripande krisledning och alla förvaltningar och bolag har egna krisberedskapsplaner. Krisledningsorganisationen bestående av Krisledningsnämnd, krisledningsgrupp och stab med tre funktioner har förtydligat rollerna i kommunens övergripande krisledning. Det finns även riktlinjer för information och samordning vid ett larm, externt och internt till kommunen. Analysen visar även på brister och behov av ytterligare åtgärder. Äldreboenden och tillagningskök är inte reservkraftförsörjda. Kommunens IP-telefoni är känslig och ett längre elavbrott medför stora kommunikationsproblem. Lunds kommun har inte säkrat upp leveranser av samhällskritiska tjänster i avtalen med externa leverantörer och entreprenörer. Detta gäller främst leveranser av livsmedel, dricksvatten och drivmedel samt tjänster inom äldre- och handikappomsorgen och socialförvaltningens LSS-verksamhet. På sidan i analysen finns hela redogörelsen för Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder. 2

3 Lunds kommun... 4 Ledning vid extraordinära händelser... 5 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 7 Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Riskmatris Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 18 Kritiska beroenden mellan olika aktörer inom kommunens geografiska område Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder

4 Lunds kommun Lunds kommun har i dagsläget strax över innevånare och över 130 nationaliteter finns representerade Lunds stad utgör 49 km²av kommunens totala yta på 443 km², och har en stadskärna med 1000-åriga anor med allt vad det innebär av rika kulturminnen och traditioner. Lunds universitet och studentlivet är ett dominerande inslag med ca studenter och fler forskare än något annat skandinaviskt universitet. Cirka 10 % av kommunens yta är bebyggd medan cirka 50 % består av åkermark och utanför Lunds tätort ligger Dalby, Södra Sandby, Veberöd och Genarp. Här finns också naturområden som är lite eller inte alls exploaterade t ex Vombsänkan med Krankesjön och delar av Häckebergaområdet. Kommunens näringsliv består huvudsakligen av ett flertal mindre och några större industrier, samt högteknologisk forskning. I kommunen finns ett välutvecklat vägnät och södra stambanan samt Västkustbanan har sin sträckning genom kommunen. Några av de stora vägar som går genom kommunen är E22, väg 11, 16 samt väg 108. Lunds kommun, en del av Öresundsregionen Öresundsregionen är en av Europas mest dynamiska gränsregioner. Här produceras en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP, och tillväxten ligger på 2,7 %. Här finns flera innovationsmiljöer i världsklass och ett välutvecklat samarbete mellan industri, universitetsvärlden och offentlig verksamhet. Regionens 12 universitet och högskolor rymmer ca studenter och forskare. Öresundsregionen kan lätt nås från hela världen. Köpenhamns internationella flygplats har direktflyg till mer än 130 destinationer och är en av Nordeuropas största flygplatser. På den svenska sidan ligger Malmö Airport med 1,88 miljoner passagerare per år. Inom Öresundsregionen är restiderna korta, tack vare stora investeringar i en god infrastruktur. Enligt en rapport framtagen av Centrum för verksamhetsplanering och Analys inom Region Skåne förväntas öresundsregionens folkmängd öka från 3,6 miljoner invånare 2007 till ca 4,0 miljoner Ökningen blir kraftigast de närmaste tio åren och folkmängden på den svenska sidan ökar mest. Transporterna i och genom regionen väntas växa betydligt. Flera av huvudstråken har redan idag problem med trängsel och det kommer att behövas betydande investeringar för att öka kapaciteten, på vägarna, järnvägarna, och i sjöfarten. I kommunen ligger också det "Södra Skånska Regementet" P7. Här utbildas två mekaniserade bataljoner för uppdrag såväl inom landets gränser som utanför. Vidare ansvarar regementet för fyra hemvärnsbataljoner, vilka kan biträda det civila samhället vid en krissituation. Kopplade till regementet finns också flera stora och unika övningsfält. I nordöstra delen av Lund, Brunnshögsområdet, växer en ny stadsdel upp runt de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Ett stort arbete läggs ner för att planera och projektera detta. Här kommer att bli plats för cirka boende och sysselsatta. ESS - European Spallation Source, är ett europeiskt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Byggstart väntas ske 2012 och anläggningen beräknas vara i drift år Max IV, som nyttjar synkrotronljus för forskningsändamål, beräknas stå klar 2015 och är det hittills största infrastrukturprojektet i svensk forskning. 4

5 Ledning vid extraordinära händelser Lunds krisledning består av centralt placerade ledande tjänstemän som vid en kris aktiveras av kommunens beredskapssamordnare. Denne har ingen formell beredskap, men kan i princip ständigt nås per telefon. Krisledningen har tillgång till ett mycket brett kontaktnät med bl.a. andra organisationers krisgrupper, kyrkan, frivilligorganisationer och våra grannkommuner. Uppgiften vid en extraordinär händelse är att ge krisledningsnämnden beslutsunderlag för att kunna samordna de verksamheter som är berörda av händelsen. Kommunen har en uppdaterad krisledningsplan. Krisledningsorganisationen Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Stabschef Lägesuppföljning/Analys Information/Kommunikation Underhåll/Service Krisledningsnämnden Under en extraordinär händelse utövas den politiska ledningen av krisledningsnämnden som består av 5 ledamöter och 4 ersättare ur kommunstyrelsen. Denna nämnd kan, under den tid som krävs, ta över ansvar och ledning över kommunens övriga nämnder. Beslut som tas inom annan nämnds område skall anmälas i kommunfullmäktige. Krisledningsnämndens ordförande avgör vad som är en extraordinär händelse och om och när nämnden skall kallas in. Kommunstyrelsen beslutar varaktigheten på krisledningsnämndens verksamhet kopplat till aktuell händelse. Samlingsplats är i första hand Knutssalen i Rådhuset, i andra hand brandstationen på Gastelyckan. Krisledningsnämnd och krisledning övas minst en gång per mandatperiod. Krisledningsgrupp Ledningen av den operativa verksamheten utövas av krisledningsgruppen. Krisledningsgruppen består av kommundirektören, säkerhetschefen och presschefen. Till gruppen kan adjungeras tjänstemän och experter beroende på aktuell händelseutveckling. Förutom att bedriva operativ ledning, bereder också gruppen ärenden till krisledningsnämnden under aktuell händelse. Krisledningsstab Till krisledningsgruppen finns kopplat en stab. Krisledningsstaben verkar i två skift, som vardera leds av stabschefen. Staben består av tre funktioner. Dessa är lägesuppföljning/analys, information/kommunikation samt underhåll/service. Krisledningsstabens uppgift är bl.a. att skapa lägesbild, analysera händelseutvecklingen, omfallsplanera, ta fram underlag för budskap och information såväl internt som externt, säkra tillgång till erforderliga personella och materiella resurser för det akuta skadeavhjälpande arbetet samt att i övrigt ge förslag till beslut och inriktning för arbetet. För närvarande finns det ca 30 tjänstemän inom kommunen som är särskilt utbildade i stabstjänst. Därutöver kan personal adjungeras efter behov och i de flesta fall verka från ordinarie arbetsställe. Den expertis som finns i krisledningsgruppen såsom t ex presschef och säkerhetschef kan agera som stödpersoner till stabschefen. 5

6 Larmkedjan se fig. 1 Beredskapssamordnaren har mandat att sätta många resurser på fötter och svarar också för att kommundirektören och presschefen får direkt information om händelsen. Om kontakt inte kan upprättas med beredskapssamordnaren, larmas i stället Räddningschef i beredskap, RCB som finns tillgänglig dygnet runt, året om. RCB har samma mandat som beredskapssamordnaren. Fig. 1 6

7 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Med samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv avses en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kommunikationer/Transporter Lunds kommun expanderar kraftigt och vägnätet i och omkring staden är hårt belastat, och pendeltrafikanter samsas med tunga transporter och genomfartstrafik. De största vägarna är E22, väg 11, väg 16 samt väg 108. Södra Stambanan och Västkustbanan har sin sträckning genom Lunds kommun och järnvägsstationen är en av de mest trafikerade i Sverige. Lund C är en viktig knutpunkt även inom den lokala Pågatågstrafiken. Antal på och avstigningar är ca per dag. Flygtrafiken till och från Malmö Airport är omfattande och har under åren ökat. Under 2010 gjordes landningar enligt uppgifter från Transportstyrelsen. Den kommunala vattenförsörjningen Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, de två vattenverken Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distributionen av dricksvatten. Det dricksvatten företaget producerar tas från sjön Bolmen och Vombsjön. Vatten kan även tas från reservvattentäkten Ringsjön. Sydvatten distribuerar dricksvatten till delägarkommunerna som ansvarar för ledningsnätet inom respektive kommun. I Lunds kommun är det kommunalförbundet VA SYD som köper dricksvattnet av Sydvatten och levererar detta direkt till invånare och näringsliv samt samlar upp och renar avloppsvatten. För att distribuera vatten till konsumenterna finns ett ledningsnät som har en längd av drygt 500 km. Det finns två mindre vattenverk, Revinge vattenverk och vattenverk Gravaregården som levererar vatten lokalt. Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten I Lunds kommun finns ca 900 km avloppsledningar som samlar upp avloppsvattnet från hushåll, arbetsplatser samt regnvatten och vatten från dräneringar. I en stor del av kommunen är ledningsnätet separerat, vilket innebär att spillvatten och dagvatten går i separata ledningar men i centrala delar av Lund går detta i samma ledning s.k. kombinerat system. Det finns nio avloppsreningsverk i kommunen: Källby Södra Sandby, Dalby, Torna Hällestad, Revinge, Genarp, Veberöd, Björnstorp och Håstad. Elförsörjning I Lunds kommun finns tre elnätsbolag: Lunds Energikoncernen som äger elnätet i Lunds tätort. Skånska Energi AB äger elnätet i större delen av de östra kommundelarna och EON äger en mindre del av elnätet i den sydöstra delen av kommunen. 7

8 Fjärrvärme Lunds Energi producerar fjärrvärme med geotermisk energi som värmekälla. Anläggningen svarar för cirka 30 % av Lunds fjärrvärmeproduktion. Geotermisystemet består av två värmepumpar, fyra produktionsbrunnar och fem injekteringsbrunnar. Brunnarna är belägna i Skälsåker/Hansagården respektive Värpinge väster om Lund och värmepumparna finns på Gunnesboverket. Ledningarna som sammanbinder geotermisystemet har en sträckning på drygt 6 km. Lunds Energi levererar även fjärrkyla. Kommunala och fristående grundskolor och förskolor I Lunds kommun finns, förutom den kommunala grundskolan, förskolan och obligatorisk särskola även fristående grund- och förskolor, fritidshem, särskolor samt pedagogisk omsorg. Det finns fyra kommunala gymnasieskolor och fjorton fristående gymnasieskolor samt gymnasiesärskola, Vårdinrättningar, senior/äldreboende och gruppboende I lunds kommun ansvarar Vård- och Omsorgsförvaltningen för trygghetsboende, äldreboende, seniorboende, boende med särskild service inom LSS samt korttidsvistelse. Socialförvaltningen ansvarar för Tonårsboendet, Barnahus som har verksamhet för utsatta barn mellan 0-18 år, bostäder med särskild service för personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov samt korttidsvistelse. Tillagningskök Matleveranser till Vård- och omsorgsförvaltningens brukare sker från Centralköket, Vevreköket och Solhemsköket. Dessa kök är prioriterade och kan även vid en kris hjälpa till med att leverera mat till socialförvaltningens boendeenheter. Serviceförvaltningen ansvarar för tillagningskökens verksamhet samt transporten av maten ut till brukarna. Socialtjänst Socialförvaltningen arbetar huvudsakligen med socialtjänstfrågor och myndighetsutövning. Verksamheten är organiserad i tre områden: Arbete och försörjning, Barn och förälder samt Vuxenstöd och socialpsykiatri. Verksamheten inrymmer bistånd, individ- och familjeomsorg samt handikappomsorg. Livsmedelskontroller och renhållning Miljöförvaltningen arbetar med miljöfrågor inom följande områden, miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelshantering. I arbetet ingår bland annat strategiarbete, förebyggande arbete, miljöövervakning, tillsyn och information till enskilda och företag. Lunds Renhållningsverk ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. Kommunledning Se sid. 5, ledning vid extraordinära händelser. 8

9 Gatu- och väghållning Samhällsviktig verksamhet gäller främst kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt trafiksäkerhet såsom väg- och trafikanordningar trafikplanering och trafikövervakning. Gatu- och trafikkontoret vid kommunens tekniska förvaltning ansvarar för skötsel och underhåll av gator, gång- och cykelvägar, broar och torg i Lunds tätorter. Arbetet planeras så att framkomlighet, trygghet och säkerhet garanteras så långt det är möjligt. Verksamheten är särskilt viktig vintertid då snöröjning måste fungera för att möjliggöra viktiga transporter. Skånes Universitetssjukhus i Lund, SUS SUS i Lund är en av Sveriges största vårdanläggningar med drygt 1176 vårdplatser och mer än 7850 anställda. Apotek Sjukhusapoteket på SUS i Lund är det enda i kommunen som är reservkraftförsörjt. Dit levereras bl.a. läkemedel som är dosförpackade, s.k. ApoDos, från Dosapoteket i Malmö. Försvarsanläggningen P7 på Revingehed P 7 utbildar och vidmakthåller numera endast förband med frivilliga rekryter och soldater. Man ansvarar även för fyra hemvärnsbataljoner och stöd till hemvärns- och frivilligverksamheten som samordnas av Södra skånska gruppen. Försvarsmakten har förband i olika former av beredskap. Beredskapen omfattar allt från incidentberedskap verksamhet som bedrivs dygnet runt, året om till beredskap för att kunna genomföra insatser utomlands. Tele/IT-kommunikation Kommunkontorets kommunikationsavdelning ansvarar för IP-telefoni och datatrafik. På varje förvaltning finns en IKT (informations- och kommunikationsteknik)-samordnare som är kontaktperson i IT-frågor, samordnare av förvaltningens IT-användning samt beställare av ITdrift. I Lunds kommun finns Telia Sonera, Tele2,3 och Telenor som teleoperatörer. Teracom står för infrastruktur och master. Socialförsäkringar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är lokaliserade i centrala Lund. Drivmedelsförsörjning Statoil på Magistratsvägen 2 är utrustad med omkopplare för anslutning av reservkraft, men är inte försett med reservkraftverk. Polis Polismyndigheten i Skåne är indelad i fem polisområden. Mellersta Skåne med Lund som huvudort, nordvästra Skåne med Helsingborg som huvudort, polisområde Malmö, södra Skåne med Ystad som huvudort samt nordöstra Skåne med Kristianstad som huvudort Räddningstjänsten Syd (RSYD) Lunds kommun ingår i Räddningstjänsten SYD som är ett kommunalförbund inom räddningstjänsten och som, förutom Lund, omfattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, och Malmö. Syftet med förbundet är att skapa ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor och att genomföra räddningsinsatser effektivt och kraftfullt. 9

10 Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Se riskmatris sid. 14 Stora bränder Verksamheterna inom industrin i Lund spänner över ett brett fält. Anläggningar som producerar varor och/eller tjänster där särskilt brandfarliga varor ingår utgör de största riskerna. Skånes universitetssjukhus, SUS är omöjligt att utrymma helt och det finns svårigheter med att stänga av ventilationen. Brand och rök kan via ventilationssystemet snabbt sprida sig till fler avdelningar och våningar. På Lunds universitet förekommer forskning, laboratorieverksamhet och utbildning ofta i samma byggnad. Många av lokalerna är inrymda i äldre och kulturellt värdefulla byggnader. I dessa, ofta sammanbyggda, byggnader är det omöjligt att få till stånd ett fullgott brandskydd samtidigt som det är svårt att utrymma. Publika anläggningar i Lunds kommun som särskilt bör beaktas är köpcentret Nova Lund med ett stort antal butiker fördelade på ca kvm, badanläggningar, bibliotek, Konsthallen, Stadsteatern, Stadshallen och idrottshallar, På gymnasieskolor, grundskolor och förskolor är bränder och skadegörelse ett återkommande problem i större eller mindre omfattning. På äldreboenden och särskilda boenden innebär en brand svårigheter med en snabb och säker utrymning. Trafikolyckor Trafikolyckor med mindre omfattning inträffar i stort sett dagligen, högst belastning är under rusningstid då underdimensionen av vägarna blir påtaglig. En stor olycka med många fordon eller buss inblandad och med många skadade och/eller döda ställer stora krav på räddningstjänsten och på kommunens förmåga att ge psykosocialt stöd. Flygtrafiken från Malmö Airport innebär att inflygning och starter sker över Lunds kommun. En större flygolycka kan leda till stort skadeutfall med många döda. Farligt godsolyckor, utsläpp av skadliga ämnen Kemikalieutsläpp Verksamheterna inom industrin i Lund spänner över ett brett fält. På vissa universitetsinstitutioner och vid forskningsföretag hanteras olika farliga ämnen vilket ökar risken för bränder och gasolyckor. Södra Stambanan och Västkustbanan På vissa platser är avståndet mellan järnvägen och bebyggelsen väldigt kort. Varje dag passerar godståg genom Lunds centrum, och en större tågolycka med farligt gods inne i centrala Lund får stora konsekvenser. Den vanligaste lasten i farligt godstransporterna är gaser, brandfarliga ämnen samt oxiderande och frätande ämnen. Större vägar Här transporteras också en stor mängd farligt gods som vid en olycka kan få mycket stora konsekvenser för hälsa, miljö och egendom. De vanligaste ämnen är gaser, petroleum och andra brandfarliga vätskor. Drivmedel Lunds tätort finns ett 20-tal bensinstationer som hanterar stora mängder brandfarlig vara. 10

11 Förorenat/smittat dricksvatten Vattenförsörjningen, leverans och kvalité, är en av flera viktiga samhällsfunktioner som måste upprätthållas även i en krissituation. Förorenat eller smittat vatten kan bero på exempelvis läckage i en vattenledning, tekniskt fel eller sabotage. Detta kan i värsta fall resultera i att invånare insjuknar och värst drabbas barn, äldre och sjuka. Exempel på abonnenter med särskilda behov är sjukhus och andra vårdinrättningar, äldreboende, förskolor och skolor, livsmedelsproducenter, centralkök och verksamheter med djurhållning. Pandemi Verksamheter inom kommunens geografiska område som är särskilt känsliga och som måste fungera är sjukhuset och andra vårdinrättningar, äldrevård, måltidsservice, kommunal krisledning, socialtjänst, Räddningstjänsten Syd och polisen. Naturgasolycka Naturgasen transporteras genom trycksatta, nedgrävda gasledningar ända fram till hushållen och naturgasnätet sträcker sig över hela kommunen och stora matarledningar passerar genom och i närheten av tätbebyggda områden. Naturgas är brandfarligt och ett avbrott på något rören skulle medföra risk för brand och explosion. Avbrott i elförsörjning Ett avbrott i elförsörjningen drabbar hela samhället och ger störningar i flera samhällsviktiga verksamheter. Värme Konsekvenserna blir särskilt påtagliga för vård- och omsorgs verksamhet och för andra utsatta grupper vid brist på värme vintertid. De stora tillagningsköken i kommunen måste fungera för att kunna leverera mat till prioriterade grupper. Finansiella tjänster Ett datahaveri som drabbar de finansiella systemen ger konsekvenser när elektroniska betalsystem, betalkort och automater för kontantuttag inte fungerar. Det finns inga krav från lagstiftaren på att exempelvis banker ska hålla en viss lägsta driftsäkerhet för betaltjänster. Transporter/drivmedel Även transportsektorn, framför allt tågtrafiken påverkas. Hemtjänst, färdtjänst och markentreprenad kan få problem med tillgången av drivmedel. IT/Teleavbrott Ett avbrott i datasystemen kan bero både på elavbrott, virus eller dataintrång. Förutom de stora problem som uppstår när datatrafiken ligger nere faller även kommunens IP-telefoni bort. Detta medför också tur att en del larmsystem, såsom trygghetslarm inte fungerar. Fjärrvärmeavbrott Vattnet i ledningarna har en temperatur på cirka 20 C när det pumpas upp och cirka 4 C när det återinjekteras. Ett avbrott i distributionen skulle om temperaturen utomhus är låg innebära att inomhustemperaturen snabbt sjunker. Blir avbrottet långvarigt finns även risk att vattnet i ledningssystem fryser. 11

12 Social oro/hot och våld Begreppet social oro innefattar bland annat organiserad brottslighet, anlagda bränder missbruk, ohälsa och sociala konflikter. Dessa frågor hanteras av kommunen i samverkan med polisen i Lunds brottsförebyggande råd LBRÅ. Inom flera kommunala verksamheter finns risk för våld och hot om våld. Antalet allvarliga incidenter har dock hittills varit få. Publika arrangemang I Lunds kommun finns några årligen återkommande evenemang där riskbilden är något förhöjd. Lundakarnevalen anordnas vart fjärde år och samlade i maj 2010 ca personer på karnevalsområdet. Kulturnatten och Lundakalaset anordnas årligen. Valborgsfirandet i Stadsparken i Lund sägs vara Sveriges största spontanfest deltog ca personer i firandet i Stadsparken under några intensiva timmar och det kommer folk inresande från hela landet. Konsekvenser av ett förändrat klimat Bakgrund Klimatmodellerna visar bland annat att den pågående klimatförändringen kommer att leda till fler episoder av extremt väder och till fler värmeböljor. Vid den extrema värmen i Europa sommaren 2003 inträffade upp till fler dödsfall än normalt. Enligt redan genomförda studier har varma dagar och värmeböljor också haft oväntat stor betydelse för hälsan i Sverige. Extrem värmebölja Om en längre värmebölja inträffar med höga temperaturer och s.k. tropiska nätter kommer sårbara grupper, exempelvis de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, att drabbas särskilt hårt. Det finns ingen luftkonditionering i något av äldreboendena. Personalbehovet inom vård- & omsorg kommer att öka och behovet av utbildad personal blir stort särskilt under semestertider. Översvämningar Studier¹ har visat att risken för stora översvämningar som gör att byggnader måste utrymmas är små, men det som däremot kan skada människor är föroreningsspridning till dricksvatten. Behållare kan undermineras, och industrier som använder kemikalier i sina processer kan svämmas över. Erfarenheterna visar också att både privatpersoner och kommunala och ickekommunala verksamheter förlitar sig på räddnings-tjänstens förmåga att pumpa bort vatten. Verkligheten är dock den att räddningstjänsten har få pumpar och dessa har låg kapacitet när det handlar om stora vattenmängder. Vid behov kan pumpar med hög kapacitet att rekvireras via MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. I kommunen finns två nedlagda soptippar, en i tätorten Lund och en i Rögle. Bägge är täckta sedan många år. Om stora mängder regnvatten passerar genom deponierna riskeras det att bildas s.k. lakvatten som ofta är förorenat av till exempel tungmetaller och salter. En sådan händelse skulle innebära stora miljöpåverkningar om det rinner ner i grundvattnet. ¹ TVVR 11/5002 Berggren Petra, Christiansson Jon 12

13 Samhällskritiska transporter Samhällskritiska transporter är sådana transporter som under en given situation om de uteblir innebär en påtaglig risk för oacceptabla samhällskonsekvenser. Exempel på dessa är transporter inom sjuk- och hemvård, räddningstjänst, polis, livsmedelsförsörjning, ordning och säkerhet, information och kommunikation inklusive ledning, kommunalteknisk verksamhet och djurhållning. Livsmedelskontroller och renhållning Störning eller bortfall av verksamhet såsom livsmedels- och vattenkontroller kan utgöra hot mot individens liv och hälsa och kan orsaka skador på den yttre miljön. Utebliven renhållning och sophantering kan leda till ökad smittspridning och kan också orsaka skador på den yttre miljön. Verksamheten är särskilt viktig under den varma årstiden Apotek Personer med regelbunden och stabil medicinering och som inte kan klara sin läkemedelshanterings själv använder ApoDos. Läkemedlen förpackas på Dosapoteket i Malmö och levereras till sjukhusapoteket. Bland annat är många av Vård- och omsorgs brukare beroende av att leveranserna fungerar och att sjukhusapoteket är öppet. 13

14 Riskmatris Riskmatrisen visar sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa samt hur allvarliga konsekvenserna bedöms att bli. Händelse Sannolikhet Elavbrott 2 Liv o hälsa Egendom Samhällsviktig verksamhet Miljö Förtroende IT-/Teleavbrott 3 Farligt godsolycka 1 järnväg Farligt godsolycka 2 vägar Över- 1 svämning Förorenat 1 dricksvatten Pandemi 1 Stora bränder 2 Fjärrvärme- 2 avbrott Naturgas- 1 olycka Social oro 1 Flygolycka 1 Stor 3 trafikolycka Utsläpp av farliga 2 ämnen Extrem värmebölja 3 Sannolikhet Konsekvens 3 Hög Allvarliga 2 Medel Betydliga 1 Låg Lindriga 14

15 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse Följande bedömningsnivåer har använts vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Bedömningen att förmågan är Förmågan är god innebär att det inom kommunens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Det finns en viss förmåga men den är bristfällig innebär att resurserna inom kommunens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga i kriser. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga innebär att verksamheterna inom kommunens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Nivå Beskrivning av förmåga Långvarigt elavbrott IT/Teleavbrott Olycka med farligt gods/utsläpp av farliga ämnen Översvämningar 15

16 Förorenat dricksvatten Pandemi Stora bränder Fjärrvärmeavbrott Naturgasolycka Social oro/hot och våld Flygolycka 16

17 Stor trafikolycka Extrem värmebölja 17

18 Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Lunds Krishanteringsråd Lunds kommuns krisledning och representanter för de större företagen i Lund, Lunds universitet, Region Skåne, Lunds närpolis, Lunds stift och kyrkliga samfällighet, SOS-alarm, Räddningstjänsten SYD, Försvarsmakten, Länsstyrelsen, Malmö Stad, Skånes Universitetssjukhus i Lund, VASYD och Lunds Energi bildar Lunds Krishanteringsråd. Rådet träffas vid behov, dock minst två gånger per år. Syftet med krishanteringsrådet är att på ett effektivt sätt försöka samordna de olika aktörerna inom kommunens geografiska område för att vid en kris försöka få en gemensam lägesuppfattning, diskutera vilken inriktning man bör ha för sina åtgärder samt vilka prioriteringar som bör göras. Informationsnätverk I de flesta förvaltningar finns utbildade kommunikatörer och vid behov kan detta informatörsnätverk eller delar av det kallas in som förstärkning. Utanför Lunds tätort finns medborgarkontor i Dalby, Södra Sandby, Genarp och Veberöd som utgör en viktig del i informationsarbetet. Tolkar kan kallas in från tolkförmedlingen och Hörsel och Dövenheten i Lund har en särskilt utbildad krisgrupp för döva. Lunds kommun är användare av det webbaserade informationssystemet WIS. Psykiskt och social omsorg POSOM-staben är ett nätverk som fungerar som samordnare av större uppdrag som gäller psykosocial omsorg. I nätverket sitter ledande representanter för kommunala förvaltningar, sjukvården, polisen, räddningstjänsten och trossamfunden. Staben är inte en operativ organisation utan uppgiften är att säkra att samordning sker mellan de olika ingående organisationerna. POSOM-staben träffas vid behov, dock minst två gånger per år och alla i staben kan ta beslut om att kalla in nätverket. Krisstödsgruppen består av personal från socialförvaltningen som vid behov arbetar på skadeplatsen med psykosocialt stöd till drabbade och vittnen. Krisstödsgruppen ska aktiveras vid sådana händelser där många personer berörs, direkt eller indirekt. Gruppen är en resurs att ta till när de ordinarie verksamheterna inte räcker till och kallas in av beredskapssamordnaren. Trygghetspunkter Vid en utrymningssituation eller när det finns ett stort informationsbehov kan vid behov drabbade och utsatta människor samlas på en Trygghetspunkt. Där kan man, förutom information och tak över huvudet, få något att äta och dricka och någon att tala med. I kommunen finns sju trygghetspunkter, Petersgården, Maria Magdalena kyrka och samlingslokal på Brunnslyckans äldreboende i Lunds tätort samt församlingshemmen i Veberöd, Genarp, Södra Sandby och Dalby. Trygghetspunkterna öppnas vid behov av beredskapssamordnaren. Frivilliga resursgruppen, FRG Gruppen består av personer från olika frivilligorganisationer som är utbildade och övade för att kunna vara en extra resurs genom att bl. a bemanna Trygghetspunkter, informera och vid behov stödja kommunens olika verksamheter. FRG kallas in av beredskapssamordnaren. 18

19 RAKEL Inom kommunens ansvarsområden finns det ett antal verksamheter där säkerställd kommunikation är av väsentlig betydelse för att uppdraget ska kunna fullföljas även om normala kommunikationsvägar är ur funktion. Kommunens krisledningsorganisation har för närvarande tre terminaler som är konfigurerade enligt en operativ kommunikationsplan (OKP) där det finns inlagt talgrupper för varje kommun inom Räddningstjänsten Syds område och ett antal gemensamma grupper för samverkan över kommungränserna. Lunds brottsförebyggande råd, LBRÅ Lunds brottsförebyggande råd arbetar för att skapa en tryggare kommun att bo, leva, arbeta eller studera i. LBRÅ arbetar med social prevention i form av välfärdsreformer och arbete mot riskgrupper, samt med situationell prevention, vilket innebär att förändra situationer som inbjuder till brott. Rådet består av kommunala företrädare samt representanter från polisen, Handelsföreningen, fastighetsägare, Brottsofferjouren, PRO och AF-bostäder. Försvarsmakten Södra Skånska Regementet har gett hemvärnsbataljonerna i uppgift att öka det civilmilitära samarbetet inom områdena kris/krisledning och stöd till det civila samhället samt att förbättra kontakterna med kommuner, polis, räddningstjänst etc. inom sina respektive områden. Syftet är bland annat att skapa personkännedom och nätverk, öka kunskapen om varandras resurser, skapa förutsättningar för stöd mellan varandra etc. 19

20 Kritiska beroenden mellan olika aktörer inom kommunens geografiska område Med kritiska beroenden menas beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. De karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. V e r k s am h e t Beroende av Arbets-kraft Vård/ omsorg IT-tele komm Vatten/ avlopp Arbetskraft Elförsörjning Akutsjukvård Transporter/ Drivmedel Socialtjänst Elförssörjning Akutsjukvård Vård- och omsorg IT-tele komm Vatten/ avlopp Transporter Socialtjänst = inget beroende = litet beroende = stort beroende = kritiskt beroende 20

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 (9) PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 162 (ersätter tidigare plan antagen 2008-09-01) 2 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Krisledningsplan för Timrå kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun

Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun www.katrineholm.se 1 Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun Handlingsprogrammet beskriver hur Katrineholms kommun ska arbeta långsiktigt

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson 2013-02-12 Säkerhetshandboken Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson Upplägg 1. Vad är Sydvatten 2. Säkerhetsarbetets olika faser: Fokus leveranssäkerhet,1980/90-talet Prioriteringar, ca 1995-2000

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-17 Innehåll INLEDNING... 3 KRISHANTERINGENS GRUNDPRINCIPER... 3 REVIDERING...

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2015-2018 Motala kommun Del: Plan för hantering av extraordinära händelser Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: 2016-01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Antagna av kommunfullmäktige 2015-12-14 204 (ersätter tidigare plan antagen 2011-12-19) 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Kommunfullmäktiges

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinär händelse

Ledningsplan vid extraordinär händelse Ledningsplan vid extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige den 2016-02-29 9 Ledningsplan vid extraordinär händelse Sidan 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 1. Mål och ansvar... 3

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer