Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun 2011"

Transkript

1 Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun Antagen av kommunstyrelsen

2 Enligt Lagen(2006:54) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap ska kommuner och landsting analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landsting och hur den kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys, (2 kap.1 ). Risk- och sårbarhetsanalysen redovisas enligt följande: Övergripande beskrivning av kommunen och kommunens krisledningsorganisation Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Bedömning av kommunens förmåga motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse. Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder Arbetsprocess vid framtagande av Lunds kommuns risk- och sårbarhetsanalys Analysarbetet har genomförts i seminarieform vid flera tillfällen under 2010 och Medverkande har varit representanter från förvaltningar och kommunala bolag, Räddningstjänsten Syd och VASYD. Diskussionsövningar har även genomförts i POSOM-organisationen, Krishanteringsrådet och på Trygghetspunkterna tillsammans med kyrkans personal, lokala krisstödsgrupper och Frivilliga Resursgruppen. Arbetet har skett under ledning av Säkerhetssamordnare och Säkerhetschef på kommunkontoret. Diskussionerna har utgått från bestämda scenarios där risker, konsekvenser, hanteringsförmåga, beroende och lämpliga förebyggande åtgärder diskuterats. Resultaten har sammanställts och verksamheterna har haft möjlighet att titta på de samband och slutsatser som framkommit. Tre seminarier har haft fokus på de risker och sårbarheter som kan härledas till förväntade klimatförändringar. Sammanfattning av risk- och sårbarhetsanalysen Kommunen kan i stor utsträckning upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten under en extraordinär händelse. Krisplaner finns för kommunens övergripande krisledning och alla förvaltningar och bolag har egna krisberedskapsplaner. Krisledningsorganisationen bestående av Krisledningsnämnd, krisledningsgrupp och stab med tre funktioner har förtydligat rollerna i kommunens övergripande krisledning. Det finns även riktlinjer för information och samordning vid ett larm, externt och internt till kommunen. Analysen visar även på brister och behov av ytterligare åtgärder. Äldreboenden och tillagningskök är inte reservkraftförsörjda. Kommunens IP-telefoni är känslig och ett längre elavbrott medför stora kommunikationsproblem. Lunds kommun har inte säkrat upp leveranser av samhällskritiska tjänster i avtalen med externa leverantörer och entreprenörer. Detta gäller främst leveranser av livsmedel, dricksvatten och drivmedel samt tjänster inom äldre- och handikappomsorgen och socialförvaltningens LSS-verksamhet. På sidan i analysen finns hela redogörelsen för Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder. 2

3 Lunds kommun... 4 Ledning vid extraordinära händelser... 5 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 7 Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Riskmatris Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 18 Kritiska beroenden mellan olika aktörer inom kommunens geografiska område Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder

4 Lunds kommun Lunds kommun har i dagsläget strax över innevånare och över 130 nationaliteter finns representerade Lunds stad utgör 49 km²av kommunens totala yta på 443 km², och har en stadskärna med 1000-åriga anor med allt vad det innebär av rika kulturminnen och traditioner. Lunds universitet och studentlivet är ett dominerande inslag med ca studenter och fler forskare än något annat skandinaviskt universitet. Cirka 10 % av kommunens yta är bebyggd medan cirka 50 % består av åkermark och utanför Lunds tätort ligger Dalby, Södra Sandby, Veberöd och Genarp. Här finns också naturområden som är lite eller inte alls exploaterade t ex Vombsänkan med Krankesjön och delar av Häckebergaområdet. Kommunens näringsliv består huvudsakligen av ett flertal mindre och några större industrier, samt högteknologisk forskning. I kommunen finns ett välutvecklat vägnät och södra stambanan samt Västkustbanan har sin sträckning genom kommunen. Några av de stora vägar som går genom kommunen är E22, väg 11, 16 samt väg 108. Lunds kommun, en del av Öresundsregionen Öresundsregionen är en av Europas mest dynamiska gränsregioner. Här produceras en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP, och tillväxten ligger på 2,7 %. Här finns flera innovationsmiljöer i världsklass och ett välutvecklat samarbete mellan industri, universitetsvärlden och offentlig verksamhet. Regionens 12 universitet och högskolor rymmer ca studenter och forskare. Öresundsregionen kan lätt nås från hela världen. Köpenhamns internationella flygplats har direktflyg till mer än 130 destinationer och är en av Nordeuropas största flygplatser. På den svenska sidan ligger Malmö Airport med 1,88 miljoner passagerare per år. Inom Öresundsregionen är restiderna korta, tack vare stora investeringar i en god infrastruktur. Enligt en rapport framtagen av Centrum för verksamhetsplanering och Analys inom Region Skåne förväntas öresundsregionens folkmängd öka från 3,6 miljoner invånare 2007 till ca 4,0 miljoner Ökningen blir kraftigast de närmaste tio åren och folkmängden på den svenska sidan ökar mest. Transporterna i och genom regionen väntas växa betydligt. Flera av huvudstråken har redan idag problem med trängsel och det kommer att behövas betydande investeringar för att öka kapaciteten, på vägarna, järnvägarna, och i sjöfarten. I kommunen ligger också det "Södra Skånska Regementet" P7. Här utbildas två mekaniserade bataljoner för uppdrag såväl inom landets gränser som utanför. Vidare ansvarar regementet för fyra hemvärnsbataljoner, vilka kan biträda det civila samhället vid en krissituation. Kopplade till regementet finns också flera stora och unika övningsfält. I nordöstra delen av Lund, Brunnshögsområdet, växer en ny stadsdel upp runt de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Ett stort arbete läggs ner för att planera och projektera detta. Här kommer att bli plats för cirka boende och sysselsatta. ESS - European Spallation Source, är ett europeiskt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Byggstart väntas ske 2012 och anläggningen beräknas vara i drift år Max IV, som nyttjar synkrotronljus för forskningsändamål, beräknas stå klar 2015 och är det hittills största infrastrukturprojektet i svensk forskning. 4

5 Ledning vid extraordinära händelser Lunds krisledning består av centralt placerade ledande tjänstemän som vid en kris aktiveras av kommunens beredskapssamordnare. Denne har ingen formell beredskap, men kan i princip ständigt nås per telefon. Krisledningen har tillgång till ett mycket brett kontaktnät med bl.a. andra organisationers krisgrupper, kyrkan, frivilligorganisationer och våra grannkommuner. Uppgiften vid en extraordinär händelse är att ge krisledningsnämnden beslutsunderlag för att kunna samordna de verksamheter som är berörda av händelsen. Kommunen har en uppdaterad krisledningsplan. Krisledningsorganisationen Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Stabschef Lägesuppföljning/Analys Information/Kommunikation Underhåll/Service Krisledningsnämnden Under en extraordinär händelse utövas den politiska ledningen av krisledningsnämnden som består av 5 ledamöter och 4 ersättare ur kommunstyrelsen. Denna nämnd kan, under den tid som krävs, ta över ansvar och ledning över kommunens övriga nämnder. Beslut som tas inom annan nämnds område skall anmälas i kommunfullmäktige. Krisledningsnämndens ordförande avgör vad som är en extraordinär händelse och om och när nämnden skall kallas in. Kommunstyrelsen beslutar varaktigheten på krisledningsnämndens verksamhet kopplat till aktuell händelse. Samlingsplats är i första hand Knutssalen i Rådhuset, i andra hand brandstationen på Gastelyckan. Krisledningsnämnd och krisledning övas minst en gång per mandatperiod. Krisledningsgrupp Ledningen av den operativa verksamheten utövas av krisledningsgruppen. Krisledningsgruppen består av kommundirektören, säkerhetschefen och presschefen. Till gruppen kan adjungeras tjänstemän och experter beroende på aktuell händelseutveckling. Förutom att bedriva operativ ledning, bereder också gruppen ärenden till krisledningsnämnden under aktuell händelse. Krisledningsstab Till krisledningsgruppen finns kopplat en stab. Krisledningsstaben verkar i två skift, som vardera leds av stabschefen. Staben består av tre funktioner. Dessa är lägesuppföljning/analys, information/kommunikation samt underhåll/service. Krisledningsstabens uppgift är bl.a. att skapa lägesbild, analysera händelseutvecklingen, omfallsplanera, ta fram underlag för budskap och information såväl internt som externt, säkra tillgång till erforderliga personella och materiella resurser för det akuta skadeavhjälpande arbetet samt att i övrigt ge förslag till beslut och inriktning för arbetet. För närvarande finns det ca 30 tjänstemän inom kommunen som är särskilt utbildade i stabstjänst. Därutöver kan personal adjungeras efter behov och i de flesta fall verka från ordinarie arbetsställe. Den expertis som finns i krisledningsgruppen såsom t ex presschef och säkerhetschef kan agera som stödpersoner till stabschefen. 5

6 Larmkedjan se fig. 1 Beredskapssamordnaren har mandat att sätta många resurser på fötter och svarar också för att kommundirektören och presschefen får direkt information om händelsen. Om kontakt inte kan upprättas med beredskapssamordnaren, larmas i stället Räddningschef i beredskap, RCB som finns tillgänglig dygnet runt, året om. RCB har samma mandat som beredskapssamordnaren. Fig. 1 6

7 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Med samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv avses en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kommunikationer/Transporter Lunds kommun expanderar kraftigt och vägnätet i och omkring staden är hårt belastat, och pendeltrafikanter samsas med tunga transporter och genomfartstrafik. De största vägarna är E22, väg 11, väg 16 samt väg 108. Södra Stambanan och Västkustbanan har sin sträckning genom Lunds kommun och järnvägsstationen är en av de mest trafikerade i Sverige. Lund C är en viktig knutpunkt även inom den lokala Pågatågstrafiken. Antal på och avstigningar är ca per dag. Flygtrafiken till och från Malmö Airport är omfattande och har under åren ökat. Under 2010 gjordes landningar enligt uppgifter från Transportstyrelsen. Den kommunala vattenförsörjningen Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, de två vattenverken Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distributionen av dricksvatten. Det dricksvatten företaget producerar tas från sjön Bolmen och Vombsjön. Vatten kan även tas från reservvattentäkten Ringsjön. Sydvatten distribuerar dricksvatten till delägarkommunerna som ansvarar för ledningsnätet inom respektive kommun. I Lunds kommun är det kommunalförbundet VA SYD som köper dricksvattnet av Sydvatten och levererar detta direkt till invånare och näringsliv samt samlar upp och renar avloppsvatten. För att distribuera vatten till konsumenterna finns ett ledningsnät som har en längd av drygt 500 km. Det finns två mindre vattenverk, Revinge vattenverk och vattenverk Gravaregården som levererar vatten lokalt. Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten I Lunds kommun finns ca 900 km avloppsledningar som samlar upp avloppsvattnet från hushåll, arbetsplatser samt regnvatten och vatten från dräneringar. I en stor del av kommunen är ledningsnätet separerat, vilket innebär att spillvatten och dagvatten går i separata ledningar men i centrala delar av Lund går detta i samma ledning s.k. kombinerat system. Det finns nio avloppsreningsverk i kommunen: Källby Södra Sandby, Dalby, Torna Hällestad, Revinge, Genarp, Veberöd, Björnstorp och Håstad. Elförsörjning I Lunds kommun finns tre elnätsbolag: Lunds Energikoncernen som äger elnätet i Lunds tätort. Skånska Energi AB äger elnätet i större delen av de östra kommundelarna och EON äger en mindre del av elnätet i den sydöstra delen av kommunen. 7

8 Fjärrvärme Lunds Energi producerar fjärrvärme med geotermisk energi som värmekälla. Anläggningen svarar för cirka 30 % av Lunds fjärrvärmeproduktion. Geotermisystemet består av två värmepumpar, fyra produktionsbrunnar och fem injekteringsbrunnar. Brunnarna är belägna i Skälsåker/Hansagården respektive Värpinge väster om Lund och värmepumparna finns på Gunnesboverket. Ledningarna som sammanbinder geotermisystemet har en sträckning på drygt 6 km. Lunds Energi levererar även fjärrkyla. Kommunala och fristående grundskolor och förskolor I Lunds kommun finns, förutom den kommunala grundskolan, förskolan och obligatorisk särskola även fristående grund- och förskolor, fritidshem, särskolor samt pedagogisk omsorg. Det finns fyra kommunala gymnasieskolor och fjorton fristående gymnasieskolor samt gymnasiesärskola, Vårdinrättningar, senior/äldreboende och gruppboende I lunds kommun ansvarar Vård- och Omsorgsförvaltningen för trygghetsboende, äldreboende, seniorboende, boende med särskild service inom LSS samt korttidsvistelse. Socialförvaltningen ansvarar för Tonårsboendet, Barnahus som har verksamhet för utsatta barn mellan 0-18 år, bostäder med särskild service för personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov samt korttidsvistelse. Tillagningskök Matleveranser till Vård- och omsorgsförvaltningens brukare sker från Centralköket, Vevreköket och Solhemsköket. Dessa kök är prioriterade och kan även vid en kris hjälpa till med att leverera mat till socialförvaltningens boendeenheter. Serviceförvaltningen ansvarar för tillagningskökens verksamhet samt transporten av maten ut till brukarna. Socialtjänst Socialförvaltningen arbetar huvudsakligen med socialtjänstfrågor och myndighetsutövning. Verksamheten är organiserad i tre områden: Arbete och försörjning, Barn och förälder samt Vuxenstöd och socialpsykiatri. Verksamheten inrymmer bistånd, individ- och familjeomsorg samt handikappomsorg. Livsmedelskontroller och renhållning Miljöförvaltningen arbetar med miljöfrågor inom följande områden, miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelshantering. I arbetet ingår bland annat strategiarbete, förebyggande arbete, miljöövervakning, tillsyn och information till enskilda och företag. Lunds Renhållningsverk ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. Kommunledning Se sid. 5, ledning vid extraordinära händelser. 8

9 Gatu- och väghållning Samhällsviktig verksamhet gäller främst kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt trafiksäkerhet såsom väg- och trafikanordningar trafikplanering och trafikövervakning. Gatu- och trafikkontoret vid kommunens tekniska förvaltning ansvarar för skötsel och underhåll av gator, gång- och cykelvägar, broar och torg i Lunds tätorter. Arbetet planeras så att framkomlighet, trygghet och säkerhet garanteras så långt det är möjligt. Verksamheten är särskilt viktig vintertid då snöröjning måste fungera för att möjliggöra viktiga transporter. Skånes Universitetssjukhus i Lund, SUS SUS i Lund är en av Sveriges största vårdanläggningar med drygt 1176 vårdplatser och mer än 7850 anställda. Apotek Sjukhusapoteket på SUS i Lund är det enda i kommunen som är reservkraftförsörjt. Dit levereras bl.a. läkemedel som är dosförpackade, s.k. ApoDos, från Dosapoteket i Malmö. Försvarsanläggningen P7 på Revingehed P 7 utbildar och vidmakthåller numera endast förband med frivilliga rekryter och soldater. Man ansvarar även för fyra hemvärnsbataljoner och stöd till hemvärns- och frivilligverksamheten som samordnas av Södra skånska gruppen. Försvarsmakten har förband i olika former av beredskap. Beredskapen omfattar allt från incidentberedskap verksamhet som bedrivs dygnet runt, året om till beredskap för att kunna genomföra insatser utomlands. Tele/IT-kommunikation Kommunkontorets kommunikationsavdelning ansvarar för IP-telefoni och datatrafik. På varje förvaltning finns en IKT (informations- och kommunikationsteknik)-samordnare som är kontaktperson i IT-frågor, samordnare av förvaltningens IT-användning samt beställare av ITdrift. I Lunds kommun finns Telia Sonera, Tele2,3 och Telenor som teleoperatörer. Teracom står för infrastruktur och master. Socialförsäkringar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är lokaliserade i centrala Lund. Drivmedelsförsörjning Statoil på Magistratsvägen 2 är utrustad med omkopplare för anslutning av reservkraft, men är inte försett med reservkraftverk. Polis Polismyndigheten i Skåne är indelad i fem polisområden. Mellersta Skåne med Lund som huvudort, nordvästra Skåne med Helsingborg som huvudort, polisområde Malmö, södra Skåne med Ystad som huvudort samt nordöstra Skåne med Kristianstad som huvudort Räddningstjänsten Syd (RSYD) Lunds kommun ingår i Räddningstjänsten SYD som är ett kommunalförbund inom räddningstjänsten och som, förutom Lund, omfattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, och Malmö. Syftet med förbundet är att skapa ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor och att genomföra räddningsinsatser effektivt och kraftfullt. 9

10 Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Se riskmatris sid. 14 Stora bränder Verksamheterna inom industrin i Lund spänner över ett brett fält. Anläggningar som producerar varor och/eller tjänster där särskilt brandfarliga varor ingår utgör de största riskerna. Skånes universitetssjukhus, SUS är omöjligt att utrymma helt och det finns svårigheter med att stänga av ventilationen. Brand och rök kan via ventilationssystemet snabbt sprida sig till fler avdelningar och våningar. På Lunds universitet förekommer forskning, laboratorieverksamhet och utbildning ofta i samma byggnad. Många av lokalerna är inrymda i äldre och kulturellt värdefulla byggnader. I dessa, ofta sammanbyggda, byggnader är det omöjligt att få till stånd ett fullgott brandskydd samtidigt som det är svårt att utrymma. Publika anläggningar i Lunds kommun som särskilt bör beaktas är köpcentret Nova Lund med ett stort antal butiker fördelade på ca kvm, badanläggningar, bibliotek, Konsthallen, Stadsteatern, Stadshallen och idrottshallar, På gymnasieskolor, grundskolor och förskolor är bränder och skadegörelse ett återkommande problem i större eller mindre omfattning. På äldreboenden och särskilda boenden innebär en brand svårigheter med en snabb och säker utrymning. Trafikolyckor Trafikolyckor med mindre omfattning inträffar i stort sett dagligen, högst belastning är under rusningstid då underdimensionen av vägarna blir påtaglig. En stor olycka med många fordon eller buss inblandad och med många skadade och/eller döda ställer stora krav på räddningstjänsten och på kommunens förmåga att ge psykosocialt stöd. Flygtrafiken från Malmö Airport innebär att inflygning och starter sker över Lunds kommun. En större flygolycka kan leda till stort skadeutfall med många döda. Farligt godsolyckor, utsläpp av skadliga ämnen Kemikalieutsläpp Verksamheterna inom industrin i Lund spänner över ett brett fält. På vissa universitetsinstitutioner och vid forskningsföretag hanteras olika farliga ämnen vilket ökar risken för bränder och gasolyckor. Södra Stambanan och Västkustbanan På vissa platser är avståndet mellan järnvägen och bebyggelsen väldigt kort. Varje dag passerar godståg genom Lunds centrum, och en större tågolycka med farligt gods inne i centrala Lund får stora konsekvenser. Den vanligaste lasten i farligt godstransporterna är gaser, brandfarliga ämnen samt oxiderande och frätande ämnen. Större vägar Här transporteras också en stor mängd farligt gods som vid en olycka kan få mycket stora konsekvenser för hälsa, miljö och egendom. De vanligaste ämnen är gaser, petroleum och andra brandfarliga vätskor. Drivmedel Lunds tätort finns ett 20-tal bensinstationer som hanterar stora mängder brandfarlig vara. 10

11 Förorenat/smittat dricksvatten Vattenförsörjningen, leverans och kvalité, är en av flera viktiga samhällsfunktioner som måste upprätthållas även i en krissituation. Förorenat eller smittat vatten kan bero på exempelvis läckage i en vattenledning, tekniskt fel eller sabotage. Detta kan i värsta fall resultera i att invånare insjuknar och värst drabbas barn, äldre och sjuka. Exempel på abonnenter med särskilda behov är sjukhus och andra vårdinrättningar, äldreboende, förskolor och skolor, livsmedelsproducenter, centralkök och verksamheter med djurhållning. Pandemi Verksamheter inom kommunens geografiska område som är särskilt känsliga och som måste fungera är sjukhuset och andra vårdinrättningar, äldrevård, måltidsservice, kommunal krisledning, socialtjänst, Räddningstjänsten Syd och polisen. Naturgasolycka Naturgasen transporteras genom trycksatta, nedgrävda gasledningar ända fram till hushållen och naturgasnätet sträcker sig över hela kommunen och stora matarledningar passerar genom och i närheten av tätbebyggda områden. Naturgas är brandfarligt och ett avbrott på något rören skulle medföra risk för brand och explosion. Avbrott i elförsörjning Ett avbrott i elförsörjningen drabbar hela samhället och ger störningar i flera samhällsviktiga verksamheter. Värme Konsekvenserna blir särskilt påtagliga för vård- och omsorgs verksamhet och för andra utsatta grupper vid brist på värme vintertid. De stora tillagningsköken i kommunen måste fungera för att kunna leverera mat till prioriterade grupper. Finansiella tjänster Ett datahaveri som drabbar de finansiella systemen ger konsekvenser när elektroniska betalsystem, betalkort och automater för kontantuttag inte fungerar. Det finns inga krav från lagstiftaren på att exempelvis banker ska hålla en viss lägsta driftsäkerhet för betaltjänster. Transporter/drivmedel Även transportsektorn, framför allt tågtrafiken påverkas. Hemtjänst, färdtjänst och markentreprenad kan få problem med tillgången av drivmedel. IT/Teleavbrott Ett avbrott i datasystemen kan bero både på elavbrott, virus eller dataintrång. Förutom de stora problem som uppstår när datatrafiken ligger nere faller även kommunens IP-telefoni bort. Detta medför också tur att en del larmsystem, såsom trygghetslarm inte fungerar. Fjärrvärmeavbrott Vattnet i ledningarna har en temperatur på cirka 20 C när det pumpas upp och cirka 4 C när det återinjekteras. Ett avbrott i distributionen skulle om temperaturen utomhus är låg innebära att inomhustemperaturen snabbt sjunker. Blir avbrottet långvarigt finns även risk att vattnet i ledningssystem fryser. 11

12 Social oro/hot och våld Begreppet social oro innefattar bland annat organiserad brottslighet, anlagda bränder missbruk, ohälsa och sociala konflikter. Dessa frågor hanteras av kommunen i samverkan med polisen i Lunds brottsförebyggande råd LBRÅ. Inom flera kommunala verksamheter finns risk för våld och hot om våld. Antalet allvarliga incidenter har dock hittills varit få. Publika arrangemang I Lunds kommun finns några årligen återkommande evenemang där riskbilden är något förhöjd. Lundakarnevalen anordnas vart fjärde år och samlade i maj 2010 ca personer på karnevalsområdet. Kulturnatten och Lundakalaset anordnas årligen. Valborgsfirandet i Stadsparken i Lund sägs vara Sveriges största spontanfest deltog ca personer i firandet i Stadsparken under några intensiva timmar och det kommer folk inresande från hela landet. Konsekvenser av ett förändrat klimat Bakgrund Klimatmodellerna visar bland annat att den pågående klimatförändringen kommer att leda till fler episoder av extremt väder och till fler värmeböljor. Vid den extrema värmen i Europa sommaren 2003 inträffade upp till fler dödsfall än normalt. Enligt redan genomförda studier har varma dagar och värmeböljor också haft oväntat stor betydelse för hälsan i Sverige. Extrem värmebölja Om en längre värmebölja inträffar med höga temperaturer och s.k. tropiska nätter kommer sårbara grupper, exempelvis de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, att drabbas särskilt hårt. Det finns ingen luftkonditionering i något av äldreboendena. Personalbehovet inom vård- & omsorg kommer att öka och behovet av utbildad personal blir stort särskilt under semestertider. Översvämningar Studier¹ har visat att risken för stora översvämningar som gör att byggnader måste utrymmas är små, men det som däremot kan skada människor är föroreningsspridning till dricksvatten. Behållare kan undermineras, och industrier som använder kemikalier i sina processer kan svämmas över. Erfarenheterna visar också att både privatpersoner och kommunala och ickekommunala verksamheter förlitar sig på räddnings-tjänstens förmåga att pumpa bort vatten. Verkligheten är dock den att räddningstjänsten har få pumpar och dessa har låg kapacitet när det handlar om stora vattenmängder. Vid behov kan pumpar med hög kapacitet att rekvireras via MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. I kommunen finns två nedlagda soptippar, en i tätorten Lund och en i Rögle. Bägge är täckta sedan många år. Om stora mängder regnvatten passerar genom deponierna riskeras det att bildas s.k. lakvatten som ofta är förorenat av till exempel tungmetaller och salter. En sådan händelse skulle innebära stora miljöpåverkningar om det rinner ner i grundvattnet. ¹ TVVR 11/5002 Berggren Petra, Christiansson Jon 12

13 Samhällskritiska transporter Samhällskritiska transporter är sådana transporter som under en given situation om de uteblir innebär en påtaglig risk för oacceptabla samhällskonsekvenser. Exempel på dessa är transporter inom sjuk- och hemvård, räddningstjänst, polis, livsmedelsförsörjning, ordning och säkerhet, information och kommunikation inklusive ledning, kommunalteknisk verksamhet och djurhållning. Livsmedelskontroller och renhållning Störning eller bortfall av verksamhet såsom livsmedels- och vattenkontroller kan utgöra hot mot individens liv och hälsa och kan orsaka skador på den yttre miljön. Utebliven renhållning och sophantering kan leda till ökad smittspridning och kan också orsaka skador på den yttre miljön. Verksamheten är särskilt viktig under den varma årstiden Apotek Personer med regelbunden och stabil medicinering och som inte kan klara sin läkemedelshanterings själv använder ApoDos. Läkemedlen förpackas på Dosapoteket i Malmö och levereras till sjukhusapoteket. Bland annat är många av Vård- och omsorgs brukare beroende av att leveranserna fungerar och att sjukhusapoteket är öppet. 13

14 Riskmatris Riskmatrisen visar sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa samt hur allvarliga konsekvenserna bedöms att bli. Händelse Sannolikhet Elavbrott 2 Liv o hälsa Egendom Samhällsviktig verksamhet Miljö Förtroende IT-/Teleavbrott 3 Farligt godsolycka 1 järnväg Farligt godsolycka 2 vägar Över- 1 svämning Förorenat 1 dricksvatten Pandemi 1 Stora bränder 2 Fjärrvärme- 2 avbrott Naturgas- 1 olycka Social oro 1 Flygolycka 1 Stor 3 trafikolycka Utsläpp av farliga 2 ämnen Extrem värmebölja 3 Sannolikhet Konsekvens 3 Hög Allvarliga 2 Medel Betydliga 1 Låg Lindriga 14

15 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse Följande bedömningsnivåer har använts vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Bedömningen att förmågan är Förmågan är god innebär att det inom kommunens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Det finns en viss förmåga men den är bristfällig innebär att resurserna inom kommunens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga i kriser. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga innebär att verksamheterna inom kommunens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Nivå Beskrivning av förmåga Långvarigt elavbrott IT/Teleavbrott Olycka med farligt gods/utsläpp av farliga ämnen Översvämningar 15

16 Förorenat dricksvatten Pandemi Stora bränder Fjärrvärmeavbrott Naturgasolycka Social oro/hot och våld Flygolycka 16

17 Stor trafikolycka Extrem värmebölja 17

18 Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Lunds Krishanteringsråd Lunds kommuns krisledning och representanter för de större företagen i Lund, Lunds universitet, Region Skåne, Lunds närpolis, Lunds stift och kyrkliga samfällighet, SOS-alarm, Räddningstjänsten SYD, Försvarsmakten, Länsstyrelsen, Malmö Stad, Skånes Universitetssjukhus i Lund, VASYD och Lunds Energi bildar Lunds Krishanteringsråd. Rådet träffas vid behov, dock minst två gånger per år. Syftet med krishanteringsrådet är att på ett effektivt sätt försöka samordna de olika aktörerna inom kommunens geografiska område för att vid en kris försöka få en gemensam lägesuppfattning, diskutera vilken inriktning man bör ha för sina åtgärder samt vilka prioriteringar som bör göras. Informationsnätverk I de flesta förvaltningar finns utbildade kommunikatörer och vid behov kan detta informatörsnätverk eller delar av det kallas in som förstärkning. Utanför Lunds tätort finns medborgarkontor i Dalby, Södra Sandby, Genarp och Veberöd som utgör en viktig del i informationsarbetet. Tolkar kan kallas in från tolkförmedlingen och Hörsel och Dövenheten i Lund har en särskilt utbildad krisgrupp för döva. Lunds kommun är användare av det webbaserade informationssystemet WIS. Psykiskt och social omsorg POSOM-staben är ett nätverk som fungerar som samordnare av större uppdrag som gäller psykosocial omsorg. I nätverket sitter ledande representanter för kommunala förvaltningar, sjukvården, polisen, räddningstjänsten och trossamfunden. Staben är inte en operativ organisation utan uppgiften är att säkra att samordning sker mellan de olika ingående organisationerna. POSOM-staben träffas vid behov, dock minst två gånger per år och alla i staben kan ta beslut om att kalla in nätverket. Krisstödsgruppen består av personal från socialförvaltningen som vid behov arbetar på skadeplatsen med psykosocialt stöd till drabbade och vittnen. Krisstödsgruppen ska aktiveras vid sådana händelser där många personer berörs, direkt eller indirekt. Gruppen är en resurs att ta till när de ordinarie verksamheterna inte räcker till och kallas in av beredskapssamordnaren. Trygghetspunkter Vid en utrymningssituation eller när det finns ett stort informationsbehov kan vid behov drabbade och utsatta människor samlas på en Trygghetspunkt. Där kan man, förutom information och tak över huvudet, få något att äta och dricka och någon att tala med. I kommunen finns sju trygghetspunkter, Petersgården, Maria Magdalena kyrka och samlingslokal på Brunnslyckans äldreboende i Lunds tätort samt församlingshemmen i Veberöd, Genarp, Södra Sandby och Dalby. Trygghetspunkterna öppnas vid behov av beredskapssamordnaren. Frivilliga resursgruppen, FRG Gruppen består av personer från olika frivilligorganisationer som är utbildade och övade för att kunna vara en extra resurs genom att bl. a bemanna Trygghetspunkter, informera och vid behov stödja kommunens olika verksamheter. FRG kallas in av beredskapssamordnaren. 18

19 RAKEL Inom kommunens ansvarsområden finns det ett antal verksamheter där säkerställd kommunikation är av väsentlig betydelse för att uppdraget ska kunna fullföljas även om normala kommunikationsvägar är ur funktion. Kommunens krisledningsorganisation har för närvarande tre terminaler som är konfigurerade enligt en operativ kommunikationsplan (OKP) där det finns inlagt talgrupper för varje kommun inom Räddningstjänsten Syds område och ett antal gemensamma grupper för samverkan över kommungränserna. Lunds brottsförebyggande råd, LBRÅ Lunds brottsförebyggande råd arbetar för att skapa en tryggare kommun att bo, leva, arbeta eller studera i. LBRÅ arbetar med social prevention i form av välfärdsreformer och arbete mot riskgrupper, samt med situationell prevention, vilket innebär att förändra situationer som inbjuder till brott. Rådet består av kommunala företrädare samt representanter från polisen, Handelsföreningen, fastighetsägare, Brottsofferjouren, PRO och AF-bostäder. Försvarsmakten Södra Skånska Regementet har gett hemvärnsbataljonerna i uppgift att öka det civilmilitära samarbetet inom områdena kris/krisledning och stöd till det civila samhället samt att förbättra kontakterna med kommuner, polis, räddningstjänst etc. inom sina respektive områden. Syftet är bland annat att skapa personkännedom och nätverk, öka kunskapen om varandras resurser, skapa förutsättningar för stöd mellan varandra etc. 19

20 Kritiska beroenden mellan olika aktörer inom kommunens geografiska område Med kritiska beroenden menas beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. De karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. V e r k s am h e t Beroende av Arbets-kraft Vård/ omsorg IT-tele komm Vatten/ avlopp Arbetskraft Elförsörjning Akutsjukvård Transporter/ Drivmedel Socialtjänst Elförssörjning Akutsjukvård Vård- och omsorg IT-tele komm Vatten/ avlopp Transporter Socialtjänst = inget beroende = litet beroende = stort beroende = kritiskt beroende 20

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson 2013-02-12 Säkerhetshandboken Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson Upplägg 1. Vad är Sydvatten 2. Säkerhetsarbetets olika faser: Fokus leveranssäkerhet,1980/90-talet Prioriteringar, ca 1995-2000

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00

Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00 TRELLEBORGS KOMMUN Protokollsutdrag 1 (3) Mötesdatum Räddningstjänstutskottet 2015-03-30 Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00 Beslutande Patrik Holmberg (C) Kerstin Fredriksson (S)

Läs mer

Plan för Extraordinär händelse

Plan för Extraordinär händelse Plan för Extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 0. Förkortningar och definitioner... 3 1. Inledning... 4 1.1 Krisledningsplan... 4 1.2 Kriskommunikationsplan... 5 2. Vad säger lagen?...

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

POSOM-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 2014-2018. Beslutad av kommunstyrelsen 2014-09-23

POSOM-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 2014-2018. Beslutad av kommunstyrelsen 2014-09-23 POSOM-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 2014-2018 Beslutad av kommunstyrelsen 2014-09-23 Grästorp kommuns krishantering omfattar följande dokument: Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga 1 Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga till plan för extraordinära händelser. Innehållsförteckning Inledning Sid 3 Krisinformationsenhet

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Hans Eriksson Urban Rönnbäck Personalchef Säkerhetschef Tekniska Luleå kommun förvaltningen

Hans Eriksson Urban Rönnbäck Personalchef Säkerhetschef Tekniska Luleå kommun förvaltningen Hans Eriksson Urban Rönnbäck Personalchef Säkerhetschef Tekniska Luleå kommun förvaltningen En förnyad stad Då Stålstaden hamnstaden. Nu Universitetsstaden handelsstaden. Luleå74 000 invånare (Fyrkanten

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering KOMMUNSTYRELSEN Övergripande ansvar Strategi och riktlinjer KOMMUNDIREKTÖR Strategi, riktlinjer och målstyrning Beställare av säkerhetsarbetet RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Bilaga 1. Kommunikationsplan

Bilaga 1. Kommunikationsplan STYRDOKUMENT Sida 1(12) Bilaga 1 Kommunikationsplan Område Styrning och ledning Fastställd KS 2012-06-12 81 Program Program för skydd och säkerhet Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje Krisledningsplan,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013

Risk- och sårbarhetsanalys 2013 2013 Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-06 94 Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Mål... 6 1.4 Avgränsningar... 6 1.5 Metod... 7 1.5.1 MVA- metoden... 7 1.6 Uppföljning

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 20 (28) 146 REVIDERAD INFORMATIONSPLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Dnr: LKS 2015-429 En informationsplan vid extraordinära händelser är

Läs mer

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun -;, ~~ l~atrinehvlms kommun Krishanteringsplan för Katrineholms kommun Innehåll Bakgrund... 3 Kommunens handlingsplan enligt lagen (LXO)... 4 Övergripande mål... 4 Risk-och sårbarhetsanalys... 4 Samhällsviktig

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

Krisledningsplan för Örnsköldsviks kommun. vid allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser samt höjd beredskap 2013-2016

Krisledningsplan för Örnsköldsviks kommun. vid allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser samt höjd beredskap 2013-2016 Krisledningsplan för Örnsköldsviks kommun vid allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser samt höjd beredskap 2013-2016 Dokumenttyp Ledningsplan Dokumentägare Brand och säkerhet Dokumentnamn

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer