Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika
|
|
- Emilia Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4 Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Omslagsbild: Eva Wernlid/TIOFOTO Foto: Johan Hedenström/NordicPhotos (sid. 6) Gorilla (sid. 14) Ulrika Zwenger (sid. 18) Liv Carlé Mortensen/Siluet (sid.21) Grafisk form: Majbritt Hagdahl Språkgranskare: Kerstin Törngren Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna 2006 ISBN
5 Förord Därför är föräldrar så viktiga Lärprocessen 7 Att stärka föräldrakraften Forskning är grunden Vardagskunskap för föräldrar Steg-för-steg 13 Föräldrakraft 15 Komet 16 Örebro Prevention Program 16 Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer 19 Skyddande faktorer 19 Insatser för alla föräldrar eller bara för vissa? Att lyckas med föräldraarbete Bestående verksamhet är målet 22 Förankring hos politikerna är A och O 22 Fyra argument för politiker 23 Analysera risk- och skyddsfaktorer 24 Ha inte bara färdiga svar 24 Arbeta med fokusgrupper 25 Bilda en arbetsgrupp 25 Arbetsgruppens fortsatta arbete 25 Utbilda handledare 27 Hur intresserar man föräldrarna? Arenor för föräldraarbetet 28 Fakta om föräldraprogrammen Steg-för-steg 30 FöräldraStegen 31 Föräldrakraft 32 Kommunikationsmetod för föräldrar, Komet 33 Föräldramötesmetoden Örebro Prevention Program, ÖPP 35 Lästips och länkar
6
7 Det finns starka skäl för en större satsning på förebyggande insatser i Sverige. På statlig nivå har flera viktiga initiativ tagits. Bl.a. har nationella handlingsplaner för att förebygga alkoholoch narkotikaproblem antagits. I dessa läggs en ökande vikt vid lokalt förebyggande arbete. Samtidigt har många kommuner och landsting ökat sin aktivitet genom att anta nya alkohol- och narkotikapolitiska program och handlingsplaner. De flesta har också anställt alkohol- och drogsamordnare, och påbörjat förebyggande aktiviteter inom många områden. Det finns nu också en ökande kunskap om vilka åtgärder som fungerar. Avgörande för utformningen av förebyggande åtgärder är att man har kunskap om vilka de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna för alkohol- och narkotikaproblem är, och hur dessa ska kunna motverkas respektive främjas. Preventionsforskningen visar att ju fler risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå som kan påverkas desto större blir den förebyggande effekten. De satsningar som på många håll görs för barn och ungdom är bra, men behöver kompletteras med insatser för hela befolkningen om de ska ge verklig effekt. För att understödja det lokala alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet ger Statens folkhälsoinstitut ut en serie metodskrifter. Syftet är att ge kortfattad information om metoder på ett antal centrala områden inom det förebyggande arbetet. De ska ses som praktiska verktyg för lokalt verksamma personer med ansvar för alkohol- och narkotikafrågor, bl.a. alkohol- och drogsamordnare och beslutsfattare på politisk och administrativ ledningsnivå. Gunnar Ågren Generaldirektör Sven Andréasson Avdelningschef Alkohol- och narkotikaavdelningen
8
9 Familjen och föräldrarna har störst betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron, och som stöd när det händer. En uppmuntrande och kärleksfull familj kan se ut på många sätt. Den trygghet som bor i ett bra samspel inom familjen är en förutsättning för ett hälsosamt liv. Föräldrar som har ro och kraft att vara föräldrar och vuxna kan ge barnen den uppmuntran och värme som de behöver. I dagens samhälle finns det mycket som kan försvåra föräldrars möjlighet att skapa en bra miljö för växande. Många föräldrar som har det tufft klarar ändå sin föräldraroll mycket bra. Men ekonomiska svårigheter och kriser i livet kan försvaga föräldrarollen. Relationerna mellan föräldrar och barn kan försämras. Grogrunden blir bräckligare. Trots detta är vägen till ett stärkt föräldraskap inte svår och det finns mycket som samhället kan göra med begränsade insatser och till förhållandevis låga kostnader. Det handlar om att föräldrarna får chansen att erövra de redskap eller förhållningssätt som vi alla kan utveckla. Redskap för kommunikation, struktur och tydlighet. Färdigheter som man kan lära sig. Bra föräldrautbildning kan därför få avgörande betydelse för hur barnen mår och utvecklas under uppväxten. Att arbeta med föräldrar genom program eller kurser har visat sig ge goda resultat. I det här häftet berättar vi om några av de kvalitetssäkrade föräldrakurser som finns i Sverige idag, hur de kan användas, om den forskning som finns bakom och hur man kan bygga upp verksamheten i kommunerna.
10 Det mycket viktiga kompanjonskapet mellan skolan och föräldrarna beskrivs närmare i Skolan kan förebygga, nr 7 i denna skriftserie.
11 Omsorgen om barn är en viktig del av det svenska samhällsbygget och vägen in i föräldraskapet är som regel ombonad och trygg. Blivande och nyblivna föräldrar tar emot kunskap som en självklarhet, och stödet från barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler är välkommet och uppskattas av de flesta. Men behovet av kunskap minskar inte under barnens uppväxt. Föräldraskapets väg är kantad av ställningstaganden. Små viktiga beslut som handlar om att finnas till för sina barn och vara en tydlig, varm vuxen. Att uppmuntra, stötta och sätta gränser. Inte anklaga, kritisera eller dra sig undan. Den famn som är öppen och de öron som är beredda att lyssna öppnar vägen för samhörighet. Ett kitt i familjen som ger barnen ett starkt skydd under uppväxten. Att vara en bra förälder är inte heller en självklar färdighet. Den växer fram under föräldraskapet. Olika föräldrar klarar olika saker och ingen klarar allt och det kan vara bra att få stöd under den här tiden. Med råd och stöd under vägen blir resan lättare. Vart vänder man sig då som förälder när familjelivet sviktar under småbarnstrots och tonårsbråk? När man har svårt att sätta gränser och kommunikationen är på nollpunkten och det känns som att orken inte finns. Sedan länge har det ordnats studiecirklar och träffar för småbarnsföräldrar. Det är en viktig social verksamhet. Men aktivt, organiserat föräldrastöd efter spädbarnstiden är något relativt nytt i vårt land. De föräldrakurser som beskrivs i den här skriften är ett nytillskott som erbjuder föräldrar chansen att utveckla sin förmåga att bygga upp en varm och tydlig relation till sina barn. Målen är klart formulerade och arbetssättet väl definierat. Kärnan är den inspirerande lärprocessen. Föräldrar skaffar sig ny kunskap och övar metodiskt i hur man kan hantera olika familjesituationer.
12 Man vet att detta har effekt när de gäller att förebygga riskbeteenden, alkohol- och narkotikaanvändning och kriminalitet hos ungdomarna när de växer upp. Programmen eller kurserna leder alltså till en tydlig förbättring av barnens hälsa och välfärd. Det är det nya. Kurserna/programmen är forskningsbaserade. Forskningen visar att barnen fungerar bättre hemma och i skolan när föräldrar och/eller barn gått kursen. Kurserna/programmen har en teoretisk grund som består av kognitiv psykologi och social inlärningsteori. Diskussioner och utbyte av åsikter är inte det viktigaste. Målet är att föräldrar och barn tillägnar sig förhållningssätt som stärker en varm och tydlig kommunikation. Hemuppgifter, rollspel och olika övningar konkretiserar och befäster nya positiva sätt att förhålla sig. Träffarna är strukturerade och följer en handledning eller manual. Arbetsformerna är demokratiska, alla föräldrar kommer till tals. Kursen leds av en eller två handledare som gått en utbildning om programmets teori och praktik.
13 I de föräldrakurser och program som finns i Sverige idag används både rollspel och inspelade filmsekvenser med vardagssituationer. Diskussioner varvas med rollspel och följer en röd tråd under ett antal träffar. Föräldrarna arbetar strukturerat kring olika teman som är viktiga i alla familjer. Föräldrarna får t.ex. öva på hur man kan upprätthålla grundläggande regler utan att hamna i tjat, utskällningar och nedbrytande konflikter med barnen. Teman som kan tas upp under kurserna kan t.ex. vara: Barns och ungdomars utveckling. Hur man som förälder kan förena värme och tydlighet. Olika sätt att förhålla sig som förälder i olika situationer. Konflikthantering och problemlösning. Att bry sig om vad ungdomarna gör och var de befinner sig. Hur man stöttar barnen i deras skolarbete.
14 Föräldrakursers positiva effekter på barns utveckling finns idag dokumenterade genom stora internationella studier och man vet mycket mer än för ett tiotal år sedan. Genom kontrollerade studier har man kunnat visa vilka program som fungerar förebyggande och hjälper barn och ungdomar att må och fungera bättre, och vilka drogförebyggande insatser som saknar effekt eller till och med är skadliga. De förebyggande program som vi presenterar i det här häftet grundar sig alla på forskning och har visat sig ha god effekt. Det handlar således om verksamhet som man brukar kalla evidenseller kunskapsbaserad. Ett par av programmen bygger på det amerikanska Iowa Strengthening Families Program (ISFP) som arbetats fram av Karol Kumpfer, University of Utah samt Virginia K. Molgaard och Elizabeth Fleming, Iowa State University. En annan betydelsefull forskare är Carolyn Webster-Stratton, som leder en föräldraklinik och är professor vid University of Washington. Hon har arbetat med familjeproblem som psykolog och terapeut i många år. Programmen har anpassats efter svenska förhållanden. För närvarande utvärderas flera svenska föräldraprogram vetenskapligt. Även om situationen för barn och föräldrar på flera sätt skiljer sig åt mellan Sverige och USA ger resultaten oss en vägledning om möjligheterna med ett aktivt föräldraarbete. I preventionsarbetet är det viktigt att minska tillgängligheten till alkohol och droger i och utanför hemmet. Men störst betydelse för barnens utveckling har föräldrar och andra vuxna i barns och ungas närhet. Föräldraprogram är inte någon mirakelmedicin, men effekterna är märkbara när det gäller att skjuta upp ungas alkoholdebut, minska berusningsdrickandet och hjälpa föräldrar att fungera bättre.
15 De program och kurser för föräldrastöd som beskrivs här är vardagsnära och utgår från hur livet ser ut när man är förälder. Effektiva föräldraprogram kan bidra till att både föräldrar och barn mår mycket bättre. Därför bör alla familjer erbjudas möjlighet att delta. Vinsterna för familj och samhälle överstiger kommunernas kostnad för den här typen av föräldrakurser. Detta beror på att risken för att tonåringar ska få problem med alkohol och droger minskar om föräldrarna får tidigt stöd. Här beskriver vi fyra föräldraprogram som visat sig ha effekt på alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott: Steg-försteg, Föräldrakraft, Komet och Örebro prevention Program, ÖPP. Fler bra program, exempelvis Cope, beskrivs på Folkhälsoinstitutets hemsida. Programmen kombinerar kunskap om barns utveckling med träning i bl.a. positiv kommunikation, gränssättning, uppmuntran och olika sätt att fatta hälsosamma beslut. Träffarna tar upp vardagliga händelser genom t.ex. diskussioner, rollspel och filmade situationer, men innehållet i samtalen och diskussionerna varierar. Programmet Steg-för-steg vänder sig till föräldrar och deras barn i skolår 5 7. Programmet är kunskapsbyggande och utformat för att förebygga tobak, alkohol- och drogbruk bland tonåringar, stärka föräldrakompetensen och familjebanden. Ungdomarnas program förläggs till skoltid medan föräldrarna träffas på kvällstid i skolans lokaler. Två gånger under kursens gång träffas föräldrar och ungdomar gemensamt. Föräldraprogrammet bygger på sju plus fem träffar.varje träff
16
17 är två timmar lång. Det centrala hjälpmedlet i de flesta föräldraträffarna utgörs av videofilmer (totalt ett tiotal) som lägger grunden för sammankomsterna. Ungdomsprogrammet tar upp teman som drömmar och mål, uppskattning av föräldrar, stresshantering och kompistryck. Det finns länkar mellan ungdoms- och föräldradelen i form av hemövningar. Den sjunde och tolfte träffen utgörs av familjekvällar där föräldrar och ungdomar möts tillsammans. Metoden används i Sverige sedan år Steg-för-steg finns även i en version som heter FöräldraStegen. Den vänder sig till föräldrar med barn som är riskutsatta i olika avseenden. Föräldrakraft är ett program där man arbetar med hela familjen och lyfter fram det positiva i föräldraskapet. Det finns två program för olika åldrar. Det första riktar sig till föräldrar med barn mellan 3 och 6 år, och den andra till föräldrar med barn mellan 11 och 14 år. Syftet med kurserna är att hjälpa föräldrar att behålla lugnet, sätta gränser på ett positivt sätt, visa barnen kärlek och bli bra skolföräldrar. Positiv uppmärksamhet, kommunikation, lek, gränssättning och konflikthantering är centralt i båda åldersgrupperna. Stresshantering, hjälp med skolarbetet och samarbete med skolan tillkommer i kurserna för föräldrar till 6-åringar. Den andra kursen är till för föräldrar med barn som ska börja i skolår 5, dvs. blivande tonårsföräldrar. Kursen ger föräldrarna verktyg att hålla sig lugna, visa kärlek, sätta gränser och ha roligt tillsammans med sin tonåring. Moment om tobak, alkohol och droger ingår också. Föräldrakraft började prövas i Sverige under år 2004 i Eskilstuna.
18 Komet erbjuder stöd till föräldrar som upplever svårigheter att hantera bråk- och trotsbeteenden hos sina barn. Under cirklarna följer man en metod som bygger på att särskilt utbildade gruppledare tar upp olika teman och diskuterar lösningar på vanliga problem. Man pratar inte så mycket om svårigheter och brister utan mer om möjligheter. Råd och tips som kan prövas hemma mellan träffarna delas ut i form av skriftligt material. Metoden har visat på mycket goda resultat i utländska utvärderingar. En försöksverksamhet i Stockholm under våren 2003 gav också positivt resultat. Örebro Prevention Program är ett svenskt program som riktar sig till föräldrar med barn i skolår 7 9. Syftet är att minska alkoholbruket bland ungdomar genom att rikta sig till föräldrarna. Programmet består av korta föräldraträffar (15 20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten i skolår 7 9. Man går igenom forskningsresultat som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer. Och att det har stor betydelse att föräldrarna understryker att det inte är OK att dricka när man är tonåring. Föräldrarna uppmuntras att diskutera detta med varandra och att göra gemensamma överenskommelser om alkohol, att hålla på tider osv. ÖPP är en begränsad föräldramötesmetod som inte syftar till att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn, utan mer betonar regler och förhållningssätt när det gäller ungdomar och alkohol.
19 Många tonåringar testar gränser och beter sig på ett sätt som inte alls är bra för dem själva. Om de börjar skolka, använda tobak, alkohol och droger kan det skaka om familjebilden ordentligt. De flesta unga slutar efter en tid, men andra utvecklar problembeteenden som kan få allvarliga konsekvenser långt fram i livet. Vi vet idag att en rad risk- och skyddsfaktorer påverkar den här utvecklingen hos unga. Det handlar nästan alltid om faktorer som samverkar. Vissa av dem är av samhällskaraktär, andra är knuta till skolmiljön och ytterligare viktiga faktorer handlar om familj och fritid. Till detta kommer individuella och personliga förutsättningar. Generellt kan man säga att en trygg miljö under den tidiga uppväxten ökar chansen för att det ska gå bra under tonåren. Om föräldrarna dessutom klart betonar att unga inte ska dricka alkohol, minskar det riskerna för en tidig alkoholdebut och berusningsdrickande. Här följer några av de faktorer som påverkar riskerna för att tonåringar ska få problem. Men riskerna kan uppvägas av positiva faktorer som fungerar skyddande. De risk- och skyddsfaktorer som omnämns här rör framförallt familjen.
20
21 Risken för att utveckla problembeteende ökar när: Tobak, sprit, vin och öl är lättillgängligt. De sociala och ekonomiska klyftorna är stora. Risken för att utveckla problembeteende ökar när: Föräldrar tolererar eller till och med uppmuntrar att deras barn dricker. Det finns cigaretter, alkohol och droger hemma. Föräldrarna är osäkra och inte känner till vad deras barn gör på fritiden och i skolan. Föräldrarna har låga förväntningar på vad barnen gör i skolan och på fritiden. Kontakten mellan föräldrar och barn är dålig. Familjen har många och svårlösta konflikter. Risken för att utveckla problembeteende minskar genom: Kontroll av ungas tillgång till sprit, vin och öl. Sociala nätverk och stöd till ekonomiskt utsatta familjer. Utbildning för föräldrar. Samverkan mellan föräldrar och skola. Risken för att utveckla problembeteende minskar när: Föräldrar poängterar att tonåringar inte ska dricka. Det inte finns cigaretter, alkohol och droger hemma. Relationen mellan barn och föräldrar är varm och nära. Föräldrarna har tydliga normer och positiva förväntningar. Barnens positiva handlingar uppmärksammas mer än de negativa. Föräldrarna tydligt visar att de bryr sig om var barnen är och vad de gör, utan att vara överkontrollerande.
22 Det finns olika åsikter om hur preventionsarbete ska bedrivas för att vara effektivt. Ska insatserna riktas till en bred grupp, t.ex. alla barn i en viss ålder, till särskilda riskgrupper eller till barn som redan har mycket stora problem? Svaret är att alla tre tillvägagångssätten har fördelar. Preventiva insatser delas allmänt in i: 1. Primärprevention som också kallas universell (gäller alla). 2. Sekundärprevention som också kallas selektiv (cirka 15 procent). 3. Tertiärprevention som också kallas indikerad (cirka 5 procent). Preventionsprogram som enbart riktar sig till föräldrar med barn som har mycket stora svårigheter har störst effekt för just de barnen medan de program som vänder sig till alla föräldrar (universell prevention) har sin stora betydelse för att de påverkar många familjer positivt. Men det är inte så enkelt. När man väljer strategi ska riskfaktorerna bedömas på rätt sätt. Det har visat sig att det kan vara svårt att på ett tidigt stadium förutsäga vilka barn som kommer att få problem längre fram, men samtidigt måste de föräldrar som faktiskt har akuta svårigheter få hjälp. Att en liten insats till många har större preventiv effekt än stora insatser till få kallas ibland för den preventiva paradoxen. Man måste alltså ta ställning till om insatserna ska riktas till alla föräldrar eller till några utvalda. Därför behövs olika typer av preventionsprogram i kommunerna. Det räcker inte med att enbart genomföra insatser för barn och ungdomar med problembeteenden, t.ex. genom att arbeta med ungdomar som begår brott. Det kan däremot vara en stor vinst att rikta sig till alla föräldrar. Inte minst för att föräldrar som har det särskilt besvärligt inte ska behöva känna sig utpekade.
23
24 Om du vill få igång föräldrakurser som en viktig del av kommunens alkoholförebyggande arbete hur går du då till väga? Hur övertygas rätt personer, t.ex. tjänstemän och politiker om att föräldrakurser är effektiva och viktiga? Att insatser under barnens uppväxt kan få dem att må bättre och skjuta upp alkoholdebuten. Att kurser med struktur och påtagligt kunskapsinnehåll är en investering för framtiden? Sist men inte minst, hur får man med föräldrarna? En satsning på föräldrakurser ska inte vara tillfällig eller tidsbegränsad. Målet måste vara att på sikt få till stånd en permanent verksamhet som blir en grundbult i kommunens förebyggande arbete. Som i allt förändringsarbete handlar det om att mobilisera engagemang och lust. En viktig del av analysen är att undersöka var den största förändringspotentialen finns. Implementeringsforskningen visar att man får bäst resultat om man börjar där intresset är som störst. Där det redan finns en nyfikenhet och positiv inställning till förändringar. Tänk på att det personliga mötet alltid fungerar bäst när man vill förankra nya idéer och metoder. Ha en realistisk tidtabell och låt det ta tid. Med en bra grund kommer kunskapen om föräldraprogrammens betydelse och effektivitet att sprida sig som ringar på vattnet. En grundläggande erfarenhet från implementeringsforskning är att stödet från politikerna är avgörande för om en preventionssatsning ska kunna utvecklas och leva vidare.
25 På ett tidigt stadium är det lämpligt att bjuda in några politiker till ett möte. Förbered mötet väl med analys och fakta. Kommunikationen med politikerna är helt avgörande för det fortsatta arbetet. Det går inte att genomföra breda föräldrautbildningar utan politiskt stöd i kommunen. För att politikerna ska få kunskap om och känna att de äger frågan kan till och med särskilt skräddarsydda utbildningar för politikerna vara en bra väg. Problem med unga som skolkar, strular, använder alkohol och droger och begår normbrott är inte ovanliga. Idag vet vi att den här riskutvecklingen kan förebyggas genom tidiga insatser i form av föräldrakurser. Det finns alltså stora möjligheter att skapa en bra grund för barns växande. Om barns och ungas problem minskar blir behovet av specialundervisning och elevassistenter mindre. Detta leder till besparingar redan inom några år. Samhällskostnaden för en tonåring som gjort brottskarriär är cirka 20 miljoner kronor när tonåringen nått vuxen ålder. Motsvarande kostnad för en ung människa som utvecklar ett bestående missbruk är 11,5 miljoner kronor. Kan missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa förebyggas innebär det en stor samhällsekonomisk vinst. I Folkhälsoinstitutets utredning Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrastöd (2004) framgår att föräldrar vill ha stöd i sitt föräldraskap. Breda insatser ger bättre sammanlagd effekt än uppsökande insatser. Om föräldrakurser erbjuds till alla föräldrar når man fler även riskgrupperna och ingen behöver känna sig utpekad.
26 Ofta handlar förändringsarbete om insatser på olika nivåer, där parallella åtgärder förstärker varandra. När olika aktörer i samhället engagerar sig och samordnas på ett bra sätt stärks skyddseffekterna. Därför är det viktigt att också ha en gemensam utgångspunkt. En klar analys av de risk- och skyddsfaktorer som påverkar familjernas liv i kommunen är till stor hjälp vid implementeringen. En analys kan t.ex. undersöka om konsumtionen av alkohol och droger ökar bland unga. Ökar skolk och kriminalitet? I vilket område, vilken skola är behovet av åtgärder störst? Att ha ett öppet sinnelag är viktigt i allt implementeringsarbete. Risk- och skyddsanalysen kan visa på ett uppenbart behov av insatser. Men det går inte att förutsätta att alla direkt ska förstå att just strukturerade föräldrakurser är en effektiv metod som är värd att satsa på. Därför är det viktigt för dig som vill starta en verksamhet att lyssna på de frågor och problem som inställer sig. Det kan t.ex. handla om att det redan finns annan verksamhet för föräldrar som man tycker fungerar och är nöjd med. Utan att kritisera den gamla verksamheten kan de nya föräldrakurserna fungera som ett komplement. Ta fasta på det som är gemensamt, som att de nya föräldrakurserna är förenliga med folkbildningstraditionen där människor tillsammans tar del av ett kunskapsinnehåll i studiecirkelform. De nya programmen och kurserna vilar på en stabil värdegrund som utgår från barnens bästa. Det nya är att det också finns forskning som visar att dessa metoder fungerar. Börja gärna med att samla några engagerade människor i förvaltningen, som du tror är intresserade av förebyggande föräldraarbete. Diskutera möjligheterna att utveckla kommunens insatser för föräldrar och barn. Bjud in en handledare som har arbetat med
27 programmen och som kan berätta levande om kursernas innehåll och effekter. Ett sätt att förankra en satsning på föräldrakurser i kommunen kan vara att arbeta med en fokusgrupp. Gruppen bör bestå av 8 10 personer med olika bakgrund, t.ex. tjänstemän som arbetar med barn- och ungdomsfrågor, rektorer, elevhälsans personal och kommunpolitiker. Sammansättningen beror på vilken arena man har tänkt sig för kurserna. Räkna med att du som initiativtagare måste finnas med som stöd i arbetet under en längre tid. Men det är också nödvändigt att delegera till andra som vill vara med i processen. Det bästa sättet är att bilda en arbetsgrupp av engagerade personer. Om arbetet går framåt inom förvaltningen och du har fått med dig några intresserade i arbetet, är det dags för det allra viktigaste att förankra en satsning på föräldrakurser hos kommunens politiker. Några av arbetsgruppens uppgifter kan vara att definiera målgruppen och välja vilken typ av program som kan passa föräldrarna i området. Det kan t.ex. handla om graden av problem. Örebro Prevention Program är en avgränsad föräldramötesmetod som inte ger djupgående effekter när det gäller relationen mellan föräldrar och barn. Föräldrakraft, Steg-för-steg och Komet däremot stärker föräldrakompetensen inte bara när det gäller alkohol och droger utan även i en rad andra avseenden. Vissa program är därför också mer resurskrävande än andra. I familjeprogrammet Föräldrakraft arbetar man med både för-
28 Så här kan det gå till att göra en tidsplan när det väl är dags att dra igång arbetet med att genomföra programmet. Exemplet är hämtat från Steg-för-Steg. Sex månader före kursstart Bestäm vilken målgruppen är, t.ex. kommunens samtliga föräldrar till eleverna i skolår 6. Tre månader före kursstart Rekrytera ledare och grupper. Välj datum och boka lokaler. Fyra veckor före kursstart Utbilda lärare och ledare. Arrangera utrustning, samla material, t.ex. tidningsklipp. Inbjud till föräldramöte, exempelvis i skolan, för att värva föräldrar. En vecka före kursstart Kontrollera bokningar och skicka påminnelser. Före varje steg Förbered och kopiera material som ska användas. äldrar och barn vid varje tillfälle. Det kräver fyra kursledare. Steg-för-steg och Komet är inte lika intensivt inriktade på hela familjen och det behövs endast två kursledare. Örebro Prevention Program slutligen är ännu mindre personalkrävande.
29 De program som beskrivits i den här skriften har utvecklats i Sverige under senare år och det finns utbildningar för kursledare, i vissa fall även lokalt. Observera att alla kursledare som väljs ut måste få mandat och arbetstid för att genomföra arbetet. De måste också ha utbildning. Alla program kräver inte samma kompetens hos handledarna. Kontakta gärna ansvariga för varje program i god tid för information. De kan tala om vilka förkunskaper som krävs och vilka utbildningar som ger behörighet att utbilda vidare. Adresser finns på sidorna
30 Många föräldrar deltar redan i de grupper för nyblivna föräldrar som ordnas av t.ex. BVC och olika studieförbund. Om kommunen vill satsa på förebyggande föräldrakurser bör alla föräldrar erbjudas detta under barnens uppväxt. Vilken förvaltning som initierar arbetet beror på de lokala förutsättningarna. Kurserna kan drivas i skolans och elevhälsans regi eller av skolan i samarbete med socialförvaltningen. De kan också genomföras av ett bildningsförbund eller av kyrkan. Eftersom intresset för föräldrakurser är så stort idag finns det många möjligheter att nå föräldrar på olika vägar: Föräldramöten är ett bra tillfälle till information genom att t.ex. visa en film. Det kan också vara bra att få hjälp av en engagerad förälder som redan gått en föräldrakurs. Det är alltid en fördel att använda de kontakter som redan finns i skolan och på förskolan och fritidshemmet. Lappar i lokala butiker och på offentliga anslagstavlor i området kan vara en bra idé, likaså annonser i lokala tidningar. Alla föräldrar ska ha möjlighet att delta i föräldrakurser, även de som är pressade av olika skäl. Ekonomiska hinder, kommunikationer eller barnpassningsproblem ska inte ställa sig i vägen. Det är därför en fördel om man som kursarrangör gör det så enkelt som möjligt att vara med.
31 Här är några viktiga förutsättningar för ett högt föräldradeltagande: Det är bra om flera föräldrar på kursen känner varandra. Gör arrangemangen kring kurserna så trevliga som möjligt. Ordna en trivsam måltid i samband med kursen. Erbjud barnpassning i de fall barnen inte deltar i kursen. Ordna samåkning eller skjuts med bil. Ta hänsyn till föräldrarnas synpunkter på kursarrangemanget. Det passar många föräldrar väldigt bra att träffas under organiserade former med tydligt innehåll och uttalade mål. Att det finns en fastställd kursplan är en bra motivation för många. Det handlar också om att göra träffarna lustfyllda och ge utrymme för skratt och avspänt småprat. Utvärderingar visar att föräldrar tycker att de har haft stor användning av kunskaperna i sitt vardagsliv med barnen, och att kurserna varit roliga och mycket givande.
32 Steg-för-steg grundar sig på det amerikanska programmet Iowa Strengthening Families Program (ISFP) som är framtaget av Karol Kumpfer, University of Utah samt Virginia K. Molgaard, Iowa State University. En svensk version av programmet har utvecklats av Eva Skärstrand och Jörgen Larsson inom STAD-projektet Steg-för-steg utvärderas i en randomiserad kontrollerad studie i samverkan med Karolinska institutet (Institutionen för folkhälsovetenskap). Studien, som påbörjades 2003, involverar drygt 700 elever och föräldrar i 19 stockholmsskolor. Programmet är utformat för att: Förebygga användning av tobak, alkohol och droger bland tonåringar. Stärka familjekompetensen Stärka familjebanden. Föräldraprogrammet bygger på sju plus fem träffar inklusive två familjekvällar. Varje träff är två timmar lång. Det centrala hjälpmedlet i föräldraträffarna utgörs av videofilmer (totalt ett tiotal) som lägger grunden för sammankomsterna. Ungdomsdelen omfattar lika många tillfällen. Universellt program. Kurserna är framförallt skolbaserade. Ungdomarnas program äger rum på dagtid med en lärare och en anlitad ledare. Föräldraprogrammet äger rum på kvällstid i skolans lokaler och leds oftast enbart av samma anlitade ledare. STAD-projektet har också utvecklat ett sekundärpreventivt för-
33 äldraprogram (FöräldraStegen) att användas inom socialtjänsten och annat behandlingsarbete. FöräldraStegen bygger på Stegför-steg. STAD-projektet i Stockholm. STAD-projektet i Stockholm erbjuder kurser och certifierad ledarutbildning. Utbildningen omfattar för lärare sammanlagt 1,5 plus 1 dag och för ledare 3 plus 2 dagar. Programmet har 25 certifierade ledare (februari 2006) spridda över landet som har rätt att utbilda lärare och ledare. Steg-för-steg är spritt till cirka 35 svenska och fyra norska kommuner. Totalt har mer än 200 ungdoms- och föräldragrupper genomgått Steg-för-steg. Jörgen Larsson, jorgen.larsson@stad.org Kursen vänder sig till alla föräldrar och ungdomar i åldrarna år (skolår 5 7). Samma teoretiska och praktiska grund som Steg-försteg. Riktar sig till föräldrar vars barn (14 17 år) är aktuella för myndighetsingripande från t.ex. socialtjänsten eller som på annat sätt befinner sig i riskzonen för att utveckla problem. Selektiv och indikerad prevention (för föräldrar till stökiga och utagerande barn).
34 STAD-projektet i Stockholm genomför kurser. Kurser genomförs kontinuerligt och ett hundratal personer är utbildade. Cirka 30 föräldragrupper har gått kurser på t.ex. Maria Ungdom i Stockholm, Navet i Växjö-Ljungby samt inom socialtjänsten och på skolor på ett antal platser. Programmet har 16 certifierade ledare (februari 2006) spridda över landet som har rätt att utbilda ledare i FöräldraStegen. STAD-projektet i Stockholm Jörgen Larsson, jorgen.larsson@stad.org Det amerikanska programmet Iowa Strengthening Families Program (ISFP), som är framtaget av Karol Kumpfer, University of Utah samt Virginia K. Molgaard, Iowa State University, utgör grunden. Det svenska programmet har utvecklats av Birgitta Kimber vid Örebro universitet. Programmet vänder sig till familjer med barn i åldrarna 3 6 år och år. Syftet med Föräldrakraft är att stärka de skyddande faktorerna på familjenivå, i synnerhet att främja positiva uppfostringsstrategier och att stärka familjesammanhållningen. Programmet för föräldrar med äldre barn syftar mer specifikt till att förebygga missbruk. Programmet innefattar både föräldrar och barn och bedrivs via modellinlärning, diskussioner, rollspel och hemuppgifter. Varje gång träffas föräldrarna en timme (föräldrapasset)
35 parallellt med en egen timme för barnen (barnpasset). Timmen därefter arbetar barnen och föräldrarna tillsammans med dagens tema (familjepasset). 7 8 träffar, med två timmar per gång. Universellt program. Pågår för närvarande i Eskilstuna, se Kurserna kan vara skolbaserade, förskola och grundskola, men ska inte i första hand ledas av lärare. Genomförs exempelvis i samarbete med socialtjänsten. Örebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap. Det finns cirka 20 utbildade/licensierade handledare (februari 2006). Dessa utbildare kan anlitas för utbildning av kursledare. Birgitta Kimber, b.kimber@telia.com el: : Tel: ööö Stockholms stad har utvecklat föräldraträningsprogrammet Komet för föräldrar. Metoden har visat på mycket goda resultat i utländska utvärderingar. De goda resultaten bekräftades i en försöksverksamhet i Stockholm under våren En randomiserad studie pågår för närvarande i samarbete med FoUenheten i Stockholm och Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.
36 Programmet är avsett för föräldrar med barn i åldern 3 10 år som har ett utagerande beteende, är svåra att få kontakt med, har koncentrationssvårigheter eller som har dåliga kamratrelationer. Syftet är att ge råd, stöd och färdigheter till föräldrar som upplever svårigheter att hantera bråk- och trotsbeteenden hos sina barn. Programmet använder sig av en manual och bygger på att särskilt utbildade gruppledare tar upp olika teman vid varje träff. Tillsammans med föräldrarna diskuteras lösningar och idéer på vanliga problem, vilka man också övar på. Innehållet är mycket lösningsfokuserat, d.v.s. man pratar inte så mycket om svårigheter och brister utan mer om möjligheter och lösningar. Råd och tips som prövas hemma mellan träffarna delas ut i form av skriftligt material. En gång i veckan vid elva tillfällen. Varje träff tar 2,5 timmar. Selektiv och indikerad. Föräldragrupperna består av föräldrar till sex barn (totalt av 6 12 föräldrar) och två gruppledare. Programmet genomförs i första hand inom ramen för socialtjänsten på stadsdelsförvaltningarna. Kometprojektet, Precens, Socialtjänstförvaltningen i Stockholm. Kometprojektet, Precens i Stockholm, erbjuder kostnadsfri utbildning till gruppledare i Komet för anställda inom Stockholms stad. I mån av plats kan anställda i andra kommuner köpa utbildningsplatser i Komet.
37 Charlotte Skawonius, Forskarna Håkan Stattin och Nikolaus Koutakis fick medel från Statens folkhälsoinstitut för att undersöka möjligheterna att minska drickande och kriminalitet bland ungdomar i Sverige. Uppdraget handlade om att utarbeta preventiva verktyg som med begränsad utbildning och små kostnader skulle kunna användas av samordnare i olika kommuner. ÖPP syftar till att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott bland ungdomar genom att påverka föräldrars attityder till ungdomars drickande. Information till föräldrar om droger och om enkla regler för hur man ska förhålla sig till ungdomars drickande som förälder, t.ex. vikten av att föräldrar håller på 18-årsgränsen, samt föräldraöverenskommelser kring ungdomsdrickande i klassen. Föräldrar till elever i skolår 7 9. Universellt program. Grundskolans föräldramöten skolår 7 9 under en kvart i anslutning till cirka fem föräldramöten. Metoden kan genomföras av lärare men också av personal inom elevhälsan, fältsekreterare osv. Genomförs exempelvis i samarbete med socialtjänsten. Örebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.
38 1 2 utbildningsdagar med fortsatt handledning. Utbildningen är under uppbyggnad av Örebro universitet och Statens folkhälsoinstitut (våren 2006). Under produktion i samarbete med Örebro universitet och Statens folkhälsoinstitut (färdig hösten 2006). Nikolaus Koutakis, Örebro universitet: nikolaus.koutakis@bsr.oru.se, Johanna Ahnquist, Statens folkhälsoinstitut: johanna.ahnquist@fhi.se Under produktion i samarbete med Örebro universitet och Statens folkhälsoinstitut (färdig hösten 2006).
39 Andréasson, S. (red.). Den svenska supen i det nya Europa: nya villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Bing, V. Föräldrastöd och samverkan: familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv. Stockholm: Gothia, Bremberg, S. (red.) Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Ferrer-Wreder, L., Stattin, H. och Karlsson, E.(red.) Föräldrastöd i teori och praktik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Ferrer-Wreder, L. och Stattin H. Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga: en forskningsöversikt. Stockholm: Gothia, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete: Statens institutionsstyrelse, Nya möjligheter. Metoder för föräldrastöd fråm förskolan till tonåren. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Sundell, K., Kling, Å. m.fl. Komet för föräldrar: vilka föräldrar deltar, vilka är barnen och vad tycker föräldrarna om Komet? Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad, Sundell, K. och Forster, M. En grund för att växa: forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad, 2005.
40 Sherefay, S. Barnen i våra hjärtan: studiematerial: för att stärka föräldrarnas roll i det mångkulturella Sverige. Stockholm: Integrationsförvaltningen: Rädda barnen, Webster-Stratton, C. De otroliga åren: en handledning i problemlösning för föräldrar till barn mellan tre och åtta år. Lund : Palmkron, 2004.
41 Statens folkhälsoinstitut: Stadprojektet och föräldraprogrammet Steg-för-steg: Stockholms stads FoU-enhet. Hemsida om prevalens, riskfaktorer och intervention: Örebro universitet: Hemsida om Iowa Strengthening Families Program (ISFP): Hemsida om Parenting Clinic och Carolyn Webster Strattons forskning:
42
43
44
Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merFöräldrar är viktiga!
Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad
Läs merÖrebro Preventionsprogram
INFO SJUTTON FRÅGOR OCH SVAR OM: Örebro Preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM
Läs merFöräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år
Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans
Läs merNYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN
NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk Sverige skrev under FN:s barnkonvention år 1990: Konventionsstaterna skall
Läs mer17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram
17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholebut, berusningsdrickande och normbrott Innehåll 3 Förord 4 Fråga 1. Vad är Örebro
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merFöräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige
Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell
Läs merFöräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs merreviderad 2006-10-23 Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom ramen för regerings- uppdraget Skolan förebygger
reviderad 2006-10-23 för skolbaserad prevention verktygslåda Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom ramen för regerings- uppdraget Skolan förebygger innehåll 2 Förord 3 kurser för föräldrar
Läs merFöräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang
Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to
Läs merUtveckling av föräldrakomet och skolkomet, av förstärkt föräldrakomet samt utvärdering av förstärkt föräldrakomet
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0549/2010 SID 1 (6) 2010-10-27 Handläggare: Charlotte Skawonius Telefon: 08 508 25 603 Till Socialnämnden Utveckling
Läs merProjektdirektiv delprojektet föräldrastöd
Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare
Läs merreviderad 2006-12-01 Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom ramen för regerings- uppdraget Skolan förebygger
reviderad 2006-12-01 för skolbaserad prevention verktygslåda Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom ramen för regerings- uppdraget Skolan förebygger innehåll 2 Förord 3 kurser för föräldrar
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merFöräldraProgram. 5 program, 3 grupper och 3 råd. Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, Att sätta gränser, sid 29
FöräldraProgram och grupper Spånga-Tensta 5 program, 3 grupper och 3 råd Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, sid 17 Att sätta gränser, sid 29 FöräldraRådgivningen Spånga-Tensta Stadsdel
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merStöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merSOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN PREVENTIONSCENTRUM S TOCKHOLM - PRECENS SID 1 (5) 2008-08-21 Handläggare: Charlotte Skawonius Telefon: 08 508 25 603 Till Socialtjänstnämnden Genomförande och utvärdering av Prevention
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merEtt regeringsuppdrag. Skolan förebygger. Traditionell ANT-undervisning. Förebyggande insatser. År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med:
Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolan förebygger -om hälsa, lärande och prevention i skolan Förebygg.nu Ulla Kungur och Anneli Fredriksson 2007-11-13 Skolverket
Läs merOm att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Olli Puhakka Tfn: 508 430 23 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2007-03-13 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2007-03-22 DNR 119-0612/2006 Till Socialtjänstnämnden
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE
FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merHandledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar
Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora
Läs merATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun
FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning
Läs merFöräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merSamhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Läs merModersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet
Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad
Läs merFörebyggande & Främjande för barn, unga och deras föräldrar. Samarbete
Resan började 2012 Förebyggande & Främjande för barn, unga och deras föräldrar Samarbete Samarbete Vår gemensamma utsikt Barnens Bästa Kunskap Barnens Bästa Kunskap Vad finns det för olika verksamheter
Läs merPlanering av ungdomssatsning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 2009-7-700 SID 1 (6) 2009-01-08 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2009-01-22 Planering av ungdomssatsning Förslag
Läs merSkolan kan förebygga
Skolan kan förebygga Skolan kan förebygga Nr 7 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Statens folkhälsoinstitut Alkohol- och narkotikaavdelningen 831 40
Läs merAtt förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga
Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram
Läs merFöräldrastöd i samverkan
Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram
Läs merUndrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg
Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn
Läs merSLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2006
för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merAlkohol och drogpolitiskt program
Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och
Läs merARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag
ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merKOMET. KOmmunikationsMETod. Varför föräldrautbildning? Komet för föräldrar. Varför föräldrautbildning? Varför föräldrautbildning?
KOmmunikationsMETod Jonas Gustavsson, psykolog Kometprogrammet Precens, Stockholms stad www.kometprogrammet.se komet@sot.stockholm.se - För föräldrar Komet för föräldrar (fkomet) Individuell Komet (ikomet)
Läs merUtvärdering av föräldraskap i Sverige
1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3
Läs merPresentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
Läs mer=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg
1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merRegeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut
. Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut våra huvudarbetsuppgifter Att följa upp den nationella folkhälsopolitiken
Läs merFörälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun
Förälder i Ängelholm - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun 1 main_foraldrarstod_10_final.indd 1 2017-08-31 13:18:49 main_foraldrarstod_10_final.indd 2 foto Ataljé Lena 2
Läs merFöräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment
Fredag 16/3 2007 Jonas Gustavsson Web: www.kometprogrammet.se E-post: komet@sot.stockholm.se 10.15 11.00: 11.15 12.00: 12.15 13.00: Beteendeexperiment och andra tekniker i KBT Framgångsfaktorer i Komet
Läs merDrogvanor, åk 9, Kalmar, 2010
Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter
Läs merKOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av Kometutbildning
LUNDS KOMMUN Kultur & Fritid Martin Ekström Koordinator 046-356342 ATAD Prevention Center, Lund Alkohol, Tobak och Andra Droger www.droginfo.com 2006-09-06 KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av
Läs merLänsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med
Läs mer2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Läs merSammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby
Läs merI det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Läs merBilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd
Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar
Läs merFörebyggandevecka på Fabriken.
Förebyggandevecka på Fabriken. Välkommen till gratis föreläsningar om socialtjänstens förebyggande arbete i år med fokus på tjejer! 20 24 november bjuder och Familjecentralsenheten in till Fabriksgatan
Läs merFöräldrastöd till utrikesfödda föräldrar
Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000
Läs merStöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen
Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen Föräldrar är barns viktigaste skyddsfaktor, det vet vi och det säger forskning som gjorts om föräldraskap. I alla
Läs merSyfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument
handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merStöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merMål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012
Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,
Läs merKampanj mot droger, för ökad trygghet på Värmdö
Tjänsteskrivelse 2016-05 - 17 Handläggare Lisa Coudek Utredningsenheten Utbildningsnämnden Kampanj mot droger, för ökad trygghet på Värmdö Förslag till beslut Informationen noteras. Beslutsnivå Utbildningsnämnden
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merBilaga 1 till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Aktiviteter 2018
MVP (Mentors in violence prevention) Handledning och fortsatt implementering i de öppna barnoch ungdomsverksamheterna av den våldsförebyggande metoden MVP (Mentors in violence prevention.) Aktiviteter
Läs merFörebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508
Läs merANTD-förebyggande arbete
ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer"Super-Nanny" till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga)
Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-03-03 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-03-21 DNR 106-776/2005 Till Socialtjänstnämnden "Super-Nanny"
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merAnsökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Läs merUngdomar Drickande & Föräldrar
Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merFFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN
FÖR YNGRE BARN SVERIGE VI SOM ARBETAR MED YNGRE BARN Magdalena Uthberg Firouzeh Badiee VAD KRÄVS FÖR ATT ARBETA MED FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i Certifierade terapeuter Tilläggsutbildning 1 HUR KOM
Läs merFöräldrastöd i Halland
Föräldrastöd i Halland en kartläggning av metoder i de halländska kommunerna Författare: Karin Jansson, Region Halland Region Halland Innehåll Inledning... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Begreppet föräldrastöd...
Läs merFörebyggande arbete OLIKA METODER
GRUNDSTENAR Tobakskonventionen Tobakslagen Skollagen Konventionen om barnets rättigheter Rökfri/tobaksfri kommun Tobaksfri skoltid Utan stabil grund har metoden lite att vila på INVENTERA FÖRANKRA SAMVERKANSPARTNERS
Läs merFörebyggandets konst förebyggande arbete i skolan
Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt
Läs merSlutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser - Örebro Preventionsprogram
Socialkontoret Tjänsteutlåtande Förebyggande enheten Sofia Herlitz Sidan 1 av 5 Preventionssamordnare 08-579 213 22 Socialnämnden Slutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merVälfärd i förändring
Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär
Läs merAvsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC
Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi
Läs merArbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014
Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:
Läs merTidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015
1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
Alkohol- och drogpolitiskt program Bodens kommun 2009-2014 Antagen av kommunfullmäktige den 2009-09-14, 109 Programmets syfte Bodens kommuns alkohol - och drogpolitiska inriktning har sin utgångspunkt
Läs merArbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde
Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merTextstöd till oh-bild 1 Myter
Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att
Läs merFöräldrastöd i Skåne Metoder och spridning
Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Föräldrastöd i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Jenny Neikell Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs mer