Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap, 240 högskolepoäng

Transkript

1 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Allmänna bestämmelser rörande utbildningen på forskarnivå återfinns i högskoleförordningen (HF), kapitlen 6 och 7. Utbildningen på forskarnivå ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. 1. Allmänt Enligt beslut från rektor ( ) ingår numer folkhälsovetenskap som ämne för utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet (SU ). Centre for Health Equity Studies (CHESS) är ansvarig för utbildningen men den bedrivs gemensamt med Stressforskningsinstitutet (SFI) Övergripande ämnesdefinition Folkhälsovetenskapen studerar hälsotillståndet och dess förändringar och fördelning i befolkningen och de faktorer som inverkar samt hur man påverkar hälsoutvecklingen och klyftorna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Folkhälsovetenskapen använder gränsöverskridande forskningsansatser och fokuserar särskilt på livsvillkorens; levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och hälsosystemens betydelse för hälsoutvecklingen. Kunskaper och kompetenser skapas för hälsofrämjande arbete och förebyggande av sjukdom och skada och för kritisk värdering av effekter av olika åtgärder Tillämpad ämnesdefinition Utbildningen på forskarnivå i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet ger särskild tyngd åt perspektiv som belyser uppkomsten av ojämlikhet i hälsa, hur livs- och arbetsvillkor inverkar på individens hälsa över livsloppet samt vilka biopsykologiska mekanismer som medierar dessa samband.

2 Mål för utbildningen på forskarnivå För doktorsexamen skall doktoranden: Kunskap och förståelse visa brett kunnande inom ämnet folkhälsovetenskap och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till folkhälsovetenskapens kunskapsutveckling, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För en redogörelse för målen för licentiatexamen hänvisas till examensordningen i HF. 2. Behörighet och förkunskapskrav 2.1. Grundläggande behörighet Behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har avlagt en examen på avancerad nivå,

3 3 fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller, på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildningen skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap krävs följande: 1. Tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna tillgodogöra sig undervisning och kurslitteratur. Kurserna inom utbildningen på forskarnivå ges huvudsakligen på engelska. 2. Fullgjort kursfordringar avseende kvantitativa metoder av relevans för folkhälsovetenskapen om 7,5 högskolepoäng (avancerad nivå) eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 3. Antagning Möjlighet att söka till utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap ges vår (sista ansökningsdag 15/3) och höst (sista ansökningsdag 15/10) i den omfattning tillgängliga resurser medger. Vid ansökan skall den sökande bifoga en idéskiss som redogör för planerad forskning (1-3 sidor). Den ska ange huvudsaklig inriktning, tänkbart avhandlingsämne, samt med fördel även en precisering av möjligt forskningsproblem, teori, metod och material. Idéskissen är inte bindande. Också sökandes meritförteckning samt tidigare skrifter och övriga handlingar som den sökande önskar åberopa skall bifogas. I samband med antagningen ska finansieringen vara ordnad för hela studietiden (motsvarande fyra års heltidsstudier). Finansieringen dokumenteras i en finansieringsplan som godkänns av CHESS föreståndare tillsammans med respektive sökande och handledare. Ansökningstillfällen annonseras på CHESS och SFI:s hemsidor. Urvalet av de sökande genomförs av en antagningsgrupp som tillsätts av CHESS föreståndare efter samråd med CHESS och SFI:s gemensamma handledarkollegium. CHESS styrelse tar beslut om antagning. 4. Urval Vid bedömningen av lämplighet läggs särskild vikt vid: ämnesspecifik kunskap av relevans för folkhälsovetenskap

4 4 i förekommande fall ämnesspecifik kunskap av relevans för det forskningsprojekt där anställningen ingår självständighet i analys och upplägg i tidigare vetenskapliga arbeten vetenskaplig stringens och kvalitet i tidigare arbeten och idéskiss tidigare visad förmåga att hålla givna tidsramar vetenskaplig mognad kommunikations- och samarbetsförmåga Personliga referenser, rekommendationsbrev, och resultat på GRE (Graduate Record Examination) och TOEFL (Test of English as a Foreign Language) kan utgöra kompletterande information vid urvalet. 5. Utbildningens innehåll och uppläggning 5.1. Utbildningens uppläggning Inom utbildningen på forskarnivå i folkhälsovetenskap finns dels doktorsexamen, dels licentiatexamen. Studietiden för att uppnå doktorsexamen är fyra års heltidsstudier och omfattningen är 240 högskolepoäng. Utbildningen består av en kursdel om 75 högskolepoäng och en avhandlingsdel omfattande 165 högskolepoäng. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng, varav 45 högskolepoäng skall utgöras av kurser och 75 högskolepoäng av ett vetenskapligt arbete. Avhandlingsarbetet är det viktigaste momentet i utbildningen på forskarnivå. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt vetenskapligt arbete inom folkhälsovetenskapens område. I utbildningen på forskarnivå ingår även att aktivt delta i CHESS och SFI:s högre seminarieserie. Därutöver sker en mer grundlig halvtidskontroll, alternativt licentiatexamen, efter motsvarande två års forskarstudier på heltid. När avhandlingsarbetet närmar sig sin fullbordan ska manuskriptet bedömas i handledarkollegiet. Närmast berörd professor är skyldig att ta ställning till om disputation kan tillrådas. 2 Avrådan från disputation ska ske skriftligen Handledning samt studie- och yrkesorientering Den som antagits till utbildningen på forskarnivå har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 poäng. För varje doktorand som antas skall utses minst två handledare, varav en ska vara huvudhandledare. Minst en av handledarna skall ha genomgått handledarutbildning. Den som utses till huvudhandledare ska vara anställd vid CHESS eller SFI, eller, om CHESS styrelse beslutar om det, vid annan institution eller institut inom fakulteten. Om inte huvudhandledaren är anställd vid CHESS eller SFI, skall en annan handledare vara det. Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. Samtliga handledare ska inneha doktorsexamen och minst en av dem ska inneha lägst docentkompetens.

5 5 Studie- och yrkesorientering skall ges doktoranden under utbildningstiden. Handledarna har ansvar för att orientera doktoranden om arbetsmöjligheter efter doktorsexamen Individuell studieplan I samband med antagning skall en individuell studieplan upprättas. Den individuella studieplanen, som upprättas mellan den blivande doktoranden och dennes blivande handledare, skall innehålla en tidsplan för utbildningen på forskarnivå, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Till studieplanen fogas en finansieringsplan som anger hur studierna år för år skall finansieras fram till examen. Planen ska undertecknas av den forskarstuderande, handledaren och CHESS föreståndare. Den individuella studieplanen följs upp av handledare minst en gång varje år. Minst en gång per termin skall handledare och doktorand träffas för att stämma av att studierna följer den uppgjorda planen. Det är handledarens ansvar att dessa möten äger rum. Både handledare och doktorand har rätt att föreslå ändringar i studieplanen. Vid större avvikelse från den individuella studieplanen skall föreståndaren vid det institut där doktoranden har sin hemvist informeras. CHESS föreståndare godkänner ändringar i studieplanen. Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, kan rektor besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildning på forskarnivå. Innan ett sådant beslut fattas skall doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig. Närmare anvisningar rörande den individuella studieplanen ges i högskoleförordningen, kapitel 6, samt i riktlinjer utfärdade av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. 6. Kurser och tillgodoräknande Kurserna omfattar 75 högskolepoäng för doktorsexamen och 45 högskolepoäng för licentiatexamen. Av dessa ska för doktorsexamen minst 22.5 högskolepoäng, och för licentiatexamen minst 12 högskolepoäng, utgöras av metodkurser. Introduktionskurs i folkhälsovetenskap om 7.5 högskolepoäng på forskarnivå är obligatorisk. Kurs i universitetspedagogik motsvarande högst tre högskolepoäng kan ingå i forskarutbildningen. Även kurser som anordnas av annan institution eller utanför universitetet kan, efter handledares godkännande, tillgodoräknas. För såväl doktorsexamen som licentiatexamen kan högst 15 högskolepoäng utgöras av litteraturkurs. Val av specialkurser och litteraturkurs sker i samråd med handledare. Litteraturkursers innehåll fastställs av handledare. I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga. Betyg på kurser som ingår i utbildningen bestäms av kursgivande lärare om denne enligt fakultetsnämndens anvisningar är behörig att förrätta examination inom utbildningen på forskarnivå, i övriga fall av ämnesrepresentant. Betyg på kurser är antingen underkänd eller godkänd. Utbildningens kursdel skall vara färdig innan disputation sker. Vid tillgodoräkning av kurser kortas den finansierade tiden i forskarutbildningen enligt principen en veckas förkortning per 1.5 tillgodoräknade högskolepoäng. Behörighetsgivande kurs kan inte tillgodoräknas i examen.

6 6 7. Avhandling och disputation 7.1. Avhandling En doktorsavhandling skall i sin helhet utgöras av ett arbete där den egna insatsen motsvarar 165 högskolepoäng på forskarnivå. Avhandlingsarbetet är det viktigaste momentet i utbildningen och utgörs av ett självständigt arbete inom folkhälsovetenskapens område. Arbetet planeras i samråd med handledare och bör påbörjas under första hälften av utbildningen men koncentreras till och slutföras under senare delen. En doktorsavhandling i folkhälsovetenskap innebär i normalfallet: - att den är en sammanläggningsavhandling med en integrerande sammanfattning av ingående delarbeten. - att den är en avhandling på engelska som gör att den i sin helhet eller i delar kan publiceras internationellt. Avhandlingen kan även skrivas som en monografiavhandling. En sammanläggningsavhandling ska innehålla ett antal uppsatser som var och en ska ha en kvalitet och ett omfång som motsvarar en artikel som skulle kunna godkännas vid en referee-bedömning för en internationell vetenskaplig tidskrift. Licentiatuppsatsen, som skall motsvara ett arbete där den egna insatsen motsvarar 75 högskolepoäng i utbildningen på forskarnivå, kan på motsvarande sätt utgöras av en eller flera uppsatser med samma kvalitetskrav som ovan Disputation Avhandlingsarbetet skall försvaras vid en offentlig disputation, i den ordning som föreskrivs i högskoleförordningens 6 kapitel. Avhandlingen betygsätts med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygssättningen tas hänsyn till avhandlingens innehåll men även försvaret av den vid disputationen. Opponent och betygsnämnd utses av fakultetsnämnden på förslag av närmast berörd professor. Betygsnämnden skall bestå av tre eller fem ledamöter. Minst en ledamot ska ha ett annat examensämne och komma från en annan institution inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, och ytterligare minst en ledamot ska ha sin verksamhet utanför Stockholms universitet. Högst en av ledamöterna får komma från CHESS eller SFI. Samtliga ledamöter ska vara docenter eller professorer. Den som varit handledare för doktoranden eller i övrigt kan anses jävig, t.ex. genom nära samarbete eller beroendeförhållanden, får inte ingå i nämnden. Fakultetsopponenten bör vara docent eller professor. Om särskilda skäl föreligger kan dock person utan docentkompetens utses. Opponenten skall stå obunden gentemot doktoranden och avhandlingen.

7 Licentiatseminarium Licentiatuppsatsen skall, vid ett seminarium som äger rum på terminstid, granskas av en opponent med lägst doktorskompetens och som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga ämnesområden och metoder. Uppsatsen skall ha funnits tillgänglig på institutionen och universitetsbiblioteket minst två veckor innan seminariet äger rum. Betyg på den vetenskapliga uppsatsen bestäms av en betygsnämnd bestående av tre ledamöter, varav minst en professor inom ämnesområdet, övriga ledamöter skall ha lägst doktorskompetens. Professorn skall ej vara samma person som fungerat som handledare. Opponent och betygsnämnd utses av CHESS föreståndare på förslag av närmast berörd professor inom ämnesområdet. Betyg på uppsats är antingen underkänd eller godkänd. 8. Examen Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning omfattande 240 högskolepoäng på forskarnivå. Licentiatexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning omfattande 120 högskolepoäng på forskarnivå. 9. Övrigt I övrigt hänvisas till gällande lagstiftning, riktlinjer vid Stockholms universitet och vid Samhällsvetenskapliga fakulteten samt lokala tillämpningsföreskrifter. Uppgifter om aktuella regelverk finns tillgängligt via och lokala tillämpningsföreskrifter via 1 Cernerud, Arnesson, Kugelberg, Paulsson, Brodin, Cesares Olsson et al., s. 8, ur Socialmedicinsk tidskrift, 2009, 86, häfte 1, s Om huvudhandledaren är professor vid CHESS eller SFI är denne närmast berörd professor. Om inte, men en bihandledare är professor vid CHESS eller SFI är denne istället närmast berörd professor. Om ingen av handledarna är professor vid CHESS eller SFI skall en närmast berörd professor utses av CHESS styrelse. Denna utsedda närmast berörda professor bör företrädesvis vara professor vid CHESS eller SFI men kan, om styrelsen så beslutar, undantagsvis vara professor vid annan institution eller institut inom fakulteten.