Vårdcentral som har patientens fokus SIDORNA och Tebladstårtan går till Marianne Eldh SIDAN 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdcentral som har patientens fokus SIDORNA 10-11. ... och Tebladstårtan går till Marianne Eldh SIDAN 3"

Transkript

1 Tebladet.personal Posttidning B Nr årgång 30 Kampanj om stroke i höst I höst inleds en nationell kampanj om stroke. Syftet är att få allmänheten att känna igen symptomen. I samband med kapanjen måste man inom vården vara beredd på att larm om misstänkt stroke kommer att öka. SIDAN 4 Klamydiatest via webben Nu kan alla i Örebro län göra klamydiatest via webben. Det är ett komplement för att få fler att testa sig. SIDAN 5 Viktigt att ha koll på reglerna Sammanhållen journalföring underlättar för vårdpersonal att ta del av patienternas vårdhistoria. Men det gäller att ha koll på reglerna. SIDORNA se ger råd till föräldrar Det är inte lätt för föräldrar att veta vilken information de kan lita på. Nu finns säker information samlad på 1177.se. SIDAN 8 Vårdcentral som har patientens fokus SIDORNA Plugga med full lön Är du sjuksköterska och vill utvecklas inom ditt yrke? Ta chansen och sök en specialistutbildning och studera med full lön. SIDAN 9 Kåseriet Konsten att skriva sitt liv Kåsören Kikki Påleruds skrivarvecka på Åsa folkhögskola utmynnade inte i några memoarer, men väl i brakskitar och sång. SIDAN 18 Vardag på Baggängens vårdcentral. Distriktssköterskan Liselott Claesson träffar dagens första patient, lilla Wilma. Baggängens vårdcentral är en av länets vårdcentraler som under hösten tar sikte på målet: Att bli en av Sveriges bästa vårdcentraler. foto: Kristin Lundström... och Tebladstårtan går till Marianne Eldh SIDAN 3

2 2 Tebladet 7/11 Stroke, klamydia och trivsel I det här numret skriver vi om den nationella kampanj som i höst ska lära allmänheten känna igen symptomen på stroke. När kampanjen är över hoppas landstinget att kunskaperna om stroke ska vara betydligt större än vad de är i dag. Vi skriver även om att kampen mot klamydia tar steget in på webben. På klamydiatest.nu kan den som haft oskyddat sex beställa ett klamydiatest och testa sig hemma. Nu när de flesta kommit tillbaka från semestern har vi också varit ute i landstinget för att få tips om vad man kan göra för att få trevligare och roligare på jobbet i höst. Varsågod - tidningen är din! Inledare Redaktionen Ann-Marie Wentzel ansvarig utgivare E-post: orebroll.se Victoria Rydergård redaktör E-post: orebroll.se Kristin Lundström redaktör/webb E-post: orebroll.se Carl Olsson redaktör E-post: orebroll.se Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca ex. Med en annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris per spaltmm: 7:50 kr Helsida: kr Halvsida: kr Det gäller att hålla i tillsammans Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Vill du lyssna på Tebladet? Beställ den inläst på CD eller i Daisyformat på telefon Tebladets utgivning och manusstopp 2011 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Nr 8 13 okt (30 sept) L Nr 9 31 okt (20 okt) P Nr 10 1 dec (17 nov) L Nr dec (1 dec) P Tryck: VF-tryck. marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Åter har en sommar gått, och även den här sommaren har ni som arbetar i vården presterat god vård och omsorg. Trots att det varit svårt att få tag i personal för att täcka upp semesterperioderna har sommaren förlöpt väl för patienterna enligt uppgifter. Det har varit möjligt tack vare en professionell organisation och personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla er som varit i tjänst under sommaren och garanterat att vår sjukvård fungerar runtom i länet även under semestertider. Jag hoppas också att ni haft en skön sommar med tid för avkoppling tillsammans med familj och vänner. Landstingshösten som ligger framför oss präglas av den ekonomiska situationen. Det internationella läget är skakigt, vilket även påverkar vårt län. Återigen befinner vi oss i en situation där det är tufft ekonomiskt. Trots att vi jobbar bra lokalt och regionalt, står vi inför det faktum att landstingets ekonomi i hög grad påverkas av omvärlden. Att vi nu ser skatteprognoser skrivas ner beror inte på ryckig landstingspolitik. Landstingets personal gör ett bra jobb, och jag kan konstatera att vårdens verksamheter ligger jämförelsevis bra till vad gäller kostnadsutveckling, men det hjälper inte mycket när omvärlden förändras med snabba kast. Återigen måste vi lyfta frågan om vårdens långsiktiga Vi ska öka samarbetet på alla fronter finansiering. Det är ett ofrånkomligt faktum att nationellt har vårdens andel av BNP stått stilla sedan 1990-talet, samtidigt som vi ser en utveckling som visar att efterfrågan av vården har ökat och fortsätter öka. Detta håller naturligtvis inte i längden. Jag kan återigen konstatera att andra jämförbara länder visar upp en högre BNP-andel vad gäller vården. Kort sagt, det ser tufft ut framåt, och det gör det inte lättare att det konjunkturstöd på 115 miljoner kronor som vi hade 2010 från regeringen, i år minskats till 30 miljoner kronor, och stödet försvinner helt Det är den verklighet vi har att leva med och det anger även förutsättningarna för höstens arbete med utformningen av nästa års budget. Landstinget strävar efter att vara en god arbetsgivare och vikten av att man som anställd trivs på jobbet kan knappast överskattas. I höst kommer en personalenkät som jag ser fram emot att ta del av. Det är viktigt att ni alla svarar och därmed bidrar till att vi kan fortsätta förbättra där det behövs. Ni är landstingets viktigaste resurs, och det hoppas jag att ni vet och känner. Vi står inför en höst full av nyskapande arbete på landstingets arbetsplatser. Den handlingsplan för bättre tillgänglighet och god vård inom rimlig tid som jag nämnde i förra numret av Tebladet, kommer vi att sjösätta och börja arbeta efter. Den ska bidra till att vi får Sveriges bästa primärvård, att vi ger våra patienter ännu bättre vård och att våra resurser används ännu mer effektivt. Vi ska öka samarbetet på alla fronter; alltifrån hur vi remitterar från primärvård till specialistvård till hur vårduppdragen fördelas. Och ni alla behövs i det arbetet. Jag hoppas att det blir god respons på de satsningar landstinget nu gör, trots en tuff ekonomi. Om vi håller i tillsammans, kommer vi att lyckas! Koll på landstinget Vilken är höstens viktigaste fråga för landstinget? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Vi vill skapa Sveriges bästa Primärvård i Örebro län, det förpliktar. Från majoriteten har vi skjutit till pengar som stärker primärvården och möjliggör personalrekrytering, men det räcker inte. För att skapa Sveriges bästa Primärvård måste vi, både politiker och personal, tillsammans bli bättre på att arbeta med bland annat forsknings- och utvecklingsfrågor, arbetsmiljö- och tillgänglighetsfrågor. Arbetar vi tillsammans kan vi nå långt, mycket långt! Ola Karlsson, Moderaterna: Landstingets viktigaste fråga är alltid patienternas tillgång till bra, rättvis och kvalitativ vård inom rimlig tid. Även om landstinget redan idag erbjuder en relativt bra vård finns det utrymme för förbättring, exempelvis vad gäller att uppfylla vårdgarantin. För att kunna erbjuda en god vård i tid är landstingets ekonomi också en mycket viktig fråga, speciellt när konjunkturen är så turbulent som den är nu. Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Patientens tillgänglighet till vården är den absolut viktigaste frågan. Vi går mot en tuff ekonomisk tid och landstinget brottas med långa köer. Vårdgarantin uppfylls inte. Det drabbar den som väntar och innebär också missade intäkter från staten. Bristen på allmänläkare som vill jobba på våra vårdcentraler gör att kostnader för stafettläkare ökar. Kreativa lösningar som är långsiktigt hållbara för att öka tillgängligheten är höstens utmaning. Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Det finns många viktiga frågor som kommer att följas upp under hösten. Tillgängligheten till sjukvården, kvalitetsförbättringsarbetet, folkhälsan, personalfrågorna, regionfrågan med mera. Men den allra viktigaste frågan är ekonomin och verksamhetsplan med budget för Vi har en ny global ekonomisk kris på gång och en regering som inte klarar av att hantera sådana här kriser. Så än vet vi inte vilka konsekvenser den svenska kommun- och landstingssektorn kommer att drabbas av. Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Tack vare socialminister Göran Hägglunds kömiljard har vi lyckats bryta trenden och få bort de långa vårdköerna som vi haft i vårt län. Nu måste landstinget klara av att ge patienterna den vård de behöver, när de behöver den, utan att stå i nya vårdköer. En ansvarsfull kristdemokratisk vårdpolitik handlar om balans i både ekonomin och vården. Den handlar om effektivitet, trygghet, tillgänglighet, valfrihet och ett värdigt bemötande. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Det finns två jätteviktiga frågor. För det första regionfrågan. Lyckas vi inte få till en bra lösning tillsammans med våra landstingsgrannar så är loppet kört för den kommande mandatperioden. Till men för tillväxt och utveckling och därmed till men för länsinvånarna. För det andra budgeten. Det är i rådande ekonomiska situation en utmaning att utarbeta en hållbar strategi och budget som gör det möjligt för landstinget att klara sina uppdrag för länsinvånarnas bästa. Ingrid Fries Hansson, Miljöpartiet: Vi är nu inne i budgetarbetet inför Den instabila ekonomiska situationen i vår omvärld påverkar även Sveriges ekonomi och då även Örebro läns landstings ekonomi eftersom vi är beroende av vårt skatteunderlag. Min oro gäller hur vi ska kunna genomföra de satsningar på god kvalitet i vården med hög tillgänglighet och patientsäkerhet samt att fortsätta våra satsningar på en hållbar och god ekologisk utveckling. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Under hösten behöver landstinget prioritera problemen med vårdköerna och den missade kömiljarden. Landstinget behöver uppmärksamma och arbeta med allt det som skapar tröghet i systemet och det är viktigt att lyssna till vad personalen har att säga om stort och smått i denna process. Handlar det om resursfördelning, så ska kärnverksamheten prioriteras.

3 Tebladet 7/11 3 TÅRTAN Utblick Glatt överraskad. Marianne Eldh hade åkt hela vägen från västkusten, där hon bor numera, för att titta på en kudde - trodde hon. Hon blev glatt överraskad och en smula chockad när hon insåg att hon fått månadens Tebladstårta. Foto: Carl olsson Ett gemensamt arbete Sommarmånaderna har passerat för detta år, men vi hoppas att värmen kan fortsätta en tid till. För hälso- och sjukvårdens del har sommaren klarats på ett bra sätt, tack vare en stor insats från alla medarbetare. En stor eloge till alla er som bidrog till detta. Som vanligt har vi också lärt oss en del saker som vi tar med oss till nästa år. Nu startas tillsammans med politiken arbetet med att ta fram verksamhetsplan med budget för nästa år. Det inleds samtidigt som vi får oroväckande signaler om en avstannande konjunkturuppgång. Det innebär en svagare utveckling av sysselsättningen och att landstingets skatteintäkter inte växer i den omfattning som skulle vara nödvändig för att genomföra all önskvärd utveckling. Samtidigt som ekonomin är viktig, så är den inte det primära målet för vår verksamhet. Men situationen i vår omvärld visar ändå tydligt hur viktigt det är att plus och minus går ihop, det vill säga att vi inte gör av med mer pengar än vi har. Ett sätt att hushålla bättre med våra befintliga resurser är att använda dem gemensamt över hela länet. Därför arbetar vi nu med en handlingsplan för ökad tillgänglighet. Det handlar om ett sjukhus på tre ben, ett gemensamt arbete på sjukhusen för att öka tillgängligheten. Detta ska göras tillsammans med primärvården, som oftast står för den viktiga första kontakten med patienten. Tårta till en riktig Eld(h)själ Vilken överraskning! Nu har ni lurat mig ordentligt. Det konstaterar en märkbart chockad och rörd Marianne Eldh efter det att hon fått ta emot månadens Tebladstårta. Skickat in nomineringen hade personalen på stroke- och rehabiliteringsavdelning 1A vid Karlskoga lasarett gjort. Marianne är verkligen värd tårtan. Hon borde ha fått den för länge sedan. Marianne har hjälpt oss otroligt mycket. Hon är vad hon heter, en riktig eldsjäl, säger Pernilla Nilsson, en av sjuksköterskorna på avdelningen. Brinner för sitt jobb Enligt personalen på avdelning 1A är Marianne Eldh en person som alltid stöttar och ser till att saker och ting blir gjorda. Hon har har dessutom en energi som smittar av sig. Hon har ett brinnande engagemang för att förbättra miljön för oss och PÅ GÅNG 6 september Landstingets revisorer 8 september Nämnden för företagshälsovård, tolk- och översättarservice 15 september Nämnden för trafik, miljö och service för våra patienter, bland annat genom att hjälpa oss att ta fram nya hjälpmedel som underlättar vid förflyttningar. När Marianne spänner ögonen i en och säger: Tycker du att det är okej att någon av dina patienter får ett trycksår? Då kan man inte komma med några undanflykter. Marianne vill få oss att aldrig sluta tänka. Det ska inte gå slentrian i vårt arbete, utan vi ska hela tiden jobba för att det ska bli bättre, säger Pernilla Nilsson. 20 september Landstingsfullmäktige 21 september Nämnden för tillväxt, kultur och bildning 21 september Nämnden för primärvård och folktandvård Håller sig à jour Marianne tar hela tiden till sig ny teknik och ser till att hålla sig à jour. Hon är rak, har ett budskap och ställer saker på sin spets, utan att för den skull trampa folk på tårna. Hon brinner verkligen för att motivera oss i den ständiga kampen för patientsäkerhet och aktiv rehabilitering, konstaterar Pernilla Nilsson. Trots att Marianne Eldh uppnått pensionsåldern, lämnat jobbet som utbildningsledare och flyttat till västkusten, har hon fortsatt att jobba åt landstinget på konsultbasis. Jag är nog här uppe åtminstone en gång i månaden och det känns lika kul varenda gång jag sätter mig i bilen för att åka hit. En lugn pensionärstillvaro är inget för mig, säger hon och skrattar. Fantastisk avdelning Att hon vid dagens besök skulle få ta emot Tebladstårtan kom som en total överraskning. Jag trodde att jag skulle hit för att titta på en kudde, men tyckte nog att det var lite konstigt att vi skulle träffas i fikarummet. Jag känner mig fortfarande omtumlad. Det här hade jag aldrig räknat med. Egentligen borde personalen ha tårtan. Det här är en fantastisk avdelning, säger Marianne Eldh. Några planer på att sluta jobba har hon definitivt inte. Det är inte så lätt att 22 september Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel 23 september Nämnden för somatisk specialistsjukvård 27 september Nämnden för folkhälsa bara sluta när man verkligen brinner för något. Mitt jobb är så otroligt stimulerande och får man jobba med saker man verkligen tror på, då orkar man hur länge som helst, avslutar Marianne Eldh. victoria rydergård Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Röntgenpersonalen, Lindesbergs lasarett, av Carene Sander. Karin Wallin, folktandvården Sofia, av Marie Hellberg. Nästa tårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Har du förslag på någon lämplig mottagare av Tebladstårtan? Skicka in motiveringen till Tebladet via, brev, internpost, fax, mejl eller direkt från landstingets webb före 1 oktober. Tänk på att motiveringen är viktig för juryns val. 28 september Nämnden för forskning 10 oktober Landstingsstyrelsen 13 oktober Tebladets länstidning är ute 20 oktober Patientnämnden Ett annat sätt att använda våra resurser bättre är att förbättra patientsäkerheten. Fel och brister i vården drabbar inte bara patienterna utan genererar också stora kostnader för oss, som vi skulle kunna använda bättre, också det för patienternas skull. Därför skulle jag önska att alla medarbetare kunde följa de riktlinjer och råd som finns med målet att ge en säkrare och bättre vård. Jag vet att jag har lyft upp denna fråga tidigare, men jag vill ytterligare understryka att den är och förblir en av våra viktigaste frågor, oavsett om vi har gott om pengar eller om det är kärvare tider. Vi får aldrig tappa den. Under hösten kommer flera seminarier om patientsäkerhet att hållas i landstinget. En del av er kommer också att få fylla i en enkät om vår patientsäkerhetskultur. Det är en mätning som ska ge oss kunskap om hur vi arbetar med patientsäkerheten, och den ingår i det nationella arbetet med patientsäkerhet som också kan ge oss ett statsbidrag för att vi genomför den. Enkätresultatet lägger en grund för oss, där vi kan fortsätta mäta hur väl vi lyckas i detta arbete. I ett större perspektiv är också regionförstoringsfrågan högst aktuell. Jag är övertygad om att landstingens verksamheter behöver större administrativa gränser för att vi, så effektivt som möjligt, ska kunna utföra vårt uppdrag gentemot invånarna. Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Nyheter. Tebladet 7/11 NYHETER I KORTHET Ängen invigs den 8 september Nu när Ängen i Örebro, ett modernt centrum för hälsa, vård och omsorg, är färdigbyggt och alla verksamheter har flyttat in har det blivit dags för invigning. Invigningen äger rum den 8 september och riktar sig till de som arbetar, bor eller har varit involverade i byggnationen av Ängen. Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsråd, och Rasmus Persson (C), kommunalråd, kommer att invigningstala. USÖ nominerat till pris för säkerhet USÖ har blivit nominerad till Security Award för Årets säkerhetsarbete inom landsting. Sedan den 1 juni har så kallade HOT-kodslarm installerats på ca 60 entrédörrar runt om på sjukhusområdet som ett led i att öka tryggheten och säkerheten på Universitetssjukhuset Örebro. All personal kan nu snabbt larma en väktare genom att först slå en nolla före sin egen pinkod. Pristagarna kommer att utses på Café Opera i Stockholm den 28 september. Stroke. Uppvisar en person symptom på stroke gäller det att så fort som möjligt kontakta sjukvården. Det säger Edith Popek som är landstingets processledare för den strokekampanj som startar den 7 oktober. Foto: Carl Olsson Nationell kampanj ska uppmärksamma stroke Livet på USÖ blir teaterpjäs Foto: Magnus Wahman I början av nästa år sätter Örebro Länsteater upp den nyskrivna pjäsen Syrror. Pjäsen har vuxit fram i samtal med personal på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, och är en komedi med sjuksköterskor, undersköterskor och läkare i fokus. Den är skriven av Camilla Blomqvist och ger bland annat svar på vad som egentligen utspelar sig innanför väggarna på USÖ och hur de som arbetar på sjukhuset egentligen mår. Premiären är satt till den 25 februari nästa år. I höst inleds en nationell kampanj som ska lära allmänheten att känna igen symptomen på stroke. I dess spår kommer troligen antalet larm om misstänkt stroke att öka. Det måste man inom vården vara beredd på. Kampanjen om stroke, som är ett samlingsnamn för blodpropp och blödning i hjärnan, startar den 7 oktober. Bakom den står alla Sveriges landsting och regioner. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har utformat kampanjen. Allmänheten kommer i första hand att informeras via dagstidningar och reklam i TV4. Ett informationsmaterial om kampanjen riktat till allmänheten kommer också att skickas ut i landstingets organisation. Dessutom kommer det under hösten att bjudas på föreläsningar om stroke på Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett samt inför flera olika intresseföreningar. Tre år Kampanjen ska pågå i två veckor för att i framtiden återkomma med jämna mellanrum. När det gäller informationskampanjer blir det ett uppsving när den lanseras och sedan faller den i glömska. Därför kommer vi att upprepa budskapet under tre år, säger neurologen Edith Popek som är processledare för kampanjen i Örebro län landsting. När kampanjen är över ska allmänhetens kunskaper om stroke och dess symptom vara större än vad som är fallet i dag. Ofta kommer symptomen som en blixt från en klar himmel och de kan till exempel bestå av en mungipa som hänger, domningar i arm och ben på en sida eller sluddrigt tal. Men man får sällan ont i huvudet, vilket jag tror är en orsak till att få söker hjälp. Den drabbade tror inte att det är så farligt och vill inte vara till besvär, säger Edith Popek. Varje minut är viktig Extra komplicerat blir det eftersom symptomen i många fall går över efter en liten stund för att sedan komma tillbaka som en fullskalig stroke några dagar senare. Därför råder Edith Popek allmänheten att vid minsta tecken på stroke, och även om symptomen försvinner igen, ta kontakt med sjukvården. Det är alltför vanligt att de som får symptom på stroke förtränger signalerna eller inte tar dem på allvar på grund av okunskap, säger hon. Och fortsätter: Vi kan inte lova guld och gröna skogar, men om en patient som fått en blodpropp i hjärnan får vård inom 4,5 timmar har vi goda möjligheter att lösa upp Ofta kommer symptomen som en blixt från klar himmel proppen. Varje minut är viktig. Ju tidigare man kommer under vård, desto större är chanserna att kunna behandla med propplösande behandling. Hon poängterar dock att oavsett om stroken består av en propp eller en blödning är det av största vikt att patienten får snabb vård. Utbildning Under våren fick akutmottagningspersonalen undervisning i hur det initiala omhändertagandet vid akut stroke ska gå till. Samma utbildning har även sjuksköterskorna på Sjukvårdsrådgivningen och ambulansvårdlagen fått. Men det är inte bara dessa instanser som kan komma i kontakt med strokepatienter. Även verksamheter som till vardags inte arbetar med den typen av vård kan få fler frågor än vanligt om stroke. Det gäller till exempel vårdcentralerna, som om de får kontakt med en patient med misstänkt stroke måste agera snabbt. Ring omgående 112, säger Edith Popek. I övrigt vill hon belysa vikten av att all personal inom vården är vaksam på patienter som uppvisar övergående strokesymptom, så kallat TIA Transitorisk Ischematisk Attack. Samma goda vård Skulle en patient som redan är intagen för vård på USÖ drabbas av stroke råder Edith Popek ansvarig personal att så snabbt som möjligt kontakta neurologbakjouren. För personalen i Karlskoga och Lindesberg är det medicinbakjouren som ska kontaktas. Men det är viktigt att poängtera att alla tre sjukhus kan ge samma goda vård, säger hon. Carl Olsson Fakta om strokesymptom Genom att göra AKUT-testet identifierar man 8 av 10 strokefall. A - ansikte (sned mungipa?) K kroppsdel (svag eller domnad?) U Uttal (talet påverkat?) T tid (plötsligt insjuknande?) Om något av dessa tecken finns ring 112 utan fördröjning!

5 Tebladet 7/11 Nyheter. 5 Klamydiatest kan beställas på nätet Förhoppningen är att nå dem som inte testar sig på vanligt vis personer i Örebro län smittades av klamydia Nu tar kampen mot klamydia steget in på webben. Nu i höst lanserar Örebro läns landsting tjänsten klamydiatest via webben. Testet kan beställas gratis via klamydiatest.nu som marknadsförs tillsammans med andra landsting. Klamydiatest.nu är ett komplement för dem som kanske inte vill, eller vågar, gå och testa sig på ungdomsmottagningar eller STD-mottagningar, säger Hans Fredlund som är smittskyddsläkare i Örebro läns landsting. Det finns ett politiskt beslut i landstingsstyrelsen att landstinget ska erbjuda klamydiatest via webben. I Örebro läns landsting ska information om klamydiatest.nu spridas genom flera olika kanaler, bland annat genom en film på youtube.com där smittskyddsläkaren Hans Fredlund berättar om sjukdomen och hur man gör ett test hemma. Men klamydiatest på mottagningar är också gratis, tillägger han. Vill få killar att testa sig Förhoppningen är att hemtestet kommer få fler killar att testa sig. Killarna är lågfrekventa provtagare och besöker inte mottagningar i lika stor utsträckning som tjejer, säger Hans Fredlund. Andra landsting som redan har tester via webben har fått fler killar som testat sig, säger han. Redan i somras smygstartade Berättar om klamydia. Hans Fredlund är engagerad i kampen mot klamydia. Som en del i att nå den yngre målgruppen med information är han med och berättar om klamydiatest.nu i en film på youtube.com. klamydiatester via webben. Vi ville ha en provperiod innan vi körde igång på allvar och lanserade sajten aktivt. Trots att vi inte har haft någon reklam har det varit cirka fem personer om dagen som beställt klamydiatest, berättar Hans Fredlund. Drygt 100 tester Det förvånade honom lite att så många hittade testerna utan reklam. Under den första timmen det blev tillgängligt på internet var det en person som beställde ett test. Drygt 100 tester har hittills kommit in. Några har testats positiva för klamydia. 11 nya smittade Hittills är det kvinnorna som har skickat in flest prover. Men det är fler män som fått positivt resultat för klamydia. Statistik från 1 juni till 23 augusti visar att 64 kvinnor hade skickat in tester. Av dem var två smittade av klamydia. Under samma period hade 50 män beställt och testat. Av dem testade nio positivt för klamydia. Foton i förgrunden från Matton Images. Foto i bakgrunden från Fröken Fokus. Personerna har inget med innehållet i texten att göra. klamydiatest.nu Haft oskyddat sex? Beställ ett klamydiatest via webben och testa dig hemma! Enkelt, gratis och diskret. klamydiatest.nu Så här ser annonsen för klamydiatest.nu ut. Den kommer att användas i marknadsföringen av sidan. Lätt och säkert hemtest Testet, som består av ett urinprov för män och ett slidprov för kvinnor, utförs hemma och skickas sedan in till mikrobiologiska laboratoriet på USÖ. Klamydiatestet beställs via Mina vårdkontakter. Den som är över 15 år och folkbokförd i Örebro län kan beställa hem ett test från Örebro läns landsting. Man behöver legitimera sig på sajten vilket enklast sker via e-legitimation. Vad händer om man testat positivt? Då får man ett sms där det står att det finns ett meddelande i Mina vårdkontakter. Där får man beskedet och uppmanas att ta kontakt med en ungdomsmottagning eller en STD-mottagning. Mottagningen ger både behandling och smittspårar. Personalen kontaktar dem som riskerar smitta, och den som kan ha smittat dem är anonym. Man kan också själv kontakta sina partners om det känns enklare. Informera om sajten Du som jobbar inom Örebro läns landsting kan hjälpa till att berätta att sajten klamydiatest.nu finns som ett komplement. Läs mer: klamydiatest.nu och Kristin Lundström Svara på enkät! Ditt svar är viktigt för patientsäkerhet Fick du en enkät om patientsäkerhetskultur i din jobbmail den 2 september? Om du svarar på den hjälper du till med förbättringsarbetet för patienternas säkerhet. Du bidrar också till att Örebro läns landsting får ta del av en statlig satsning på tre miljoner kronor. Det är jätteviktigt att alla som fått enkäten svarar, säger Katarina Waldenborg, som är patientsäkerhetscontroller för Örebro läns landsting. Svaren används i förbättringsarbetet och som diskussionsmaterial. Det är starten på ett fortlöpande arbete. Genom att göra en nationell enkät och vara med i det nationella arbetet kan Örebro läns landsting göra nationella jämförelser. 25 procent av alla som jobbar i Örebro läns landsting fick en enkät utskickad den 2 september. Det kommer att vara frågor om hur du ser på risker och om hur din chef ser på patientsäkerhetsarbetet. Det handlar helt enkelt om ifall det finns en kultur som främjar patientsäkerhet, säger Katarina Waldenborg. Resultaten redovisas på enhetsnivå. Om landstinget får en svarsfrekvens på 50 procent får landstinget ta del av regeringens satsning på 100 miljoner kronor. Vilket för Örebro län skulle innebära tre miljoner kronor. Men kommer får få svar in blir det inga pengar för länet. Det tar 15 minuter att svara på enkäten och svaren ska vara inne senast 23 september, säger Katarina Waldenborg. Patienterna tycker till om vården i höst Hur bemöter du dina patienter? Vad tror du de tycker om ditt bemötande? Under hösten ska patienterna svara på vad de tyckte om sina senaste besök i vården. Det sker när årets nationella patientenkät startar. Primärvården är först ut den 5 30 september är det dags för enkäten att skickas ut till patienter som besökt primärvården. Därefter, vecka 40 till 47, får patienter som varit på förlossningen och BB sina enkäter. Även patienter som besökt barn- och ungdomspsykiatrin får hem en enkät för att svara på vad de tyckt om bemötandet och behandlingen under sitt senaste besök. Förbättra vården Patienternas erfarenheter av vården och deras synpunkter på vården är viktiga för att förbättra och utveckla sjukvården. Den här affischen kommer att sättas upp för att informera patienterna om att de kan få hem en enkät och tycka till om vården. Nationell Patientenkät genomfördes första gången inom primärvården 2009 och inom den specialiserade vården Primärvården och den specialiserade vården ska mätas vartannat år. Genom Nationell patientenkät får patienter möjlighet att berätta om, och betygsätta, sina erfarenheter. Frågorna handlar om bland annat bemötande, delaktighet, förtroende och information. Resultaten används för att utveckla vården utifrån ett patientperspektiv. De fungerar även som underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för patienternas vårdval. Målet är att använda resultatet för att förbättra vården i alla verksamheter och i alla Sveriges landsting, säger Katarina Waldenborg som är patientsäkerhetscontroller på Örebro läns landsting. Undersökningen genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting på uppdrag av Sveriges landsting och regioner. KRISTIN LUNDSTRÖM

6 6 Tebladet 7/11 Inte tillåtet. Att göra otillåtna slagningar i patientjournaler kan leda till polisanmälan och uppsägning. Bilden är arrangerad. foto: victoria rydergård Sammanhållen journalföring Har du koll på reglerna? Syftet med sammanhållen journalföring är att patienten snabbt ska få bra och säker vård. Det gör det också enklare för vårdpersonal att ta del av patienternas vårdhistoria. Men det gäller att ha koll på reglerna. Otillåtna slagningar i patientjournaler kan leda till polisanmälan och uppsägning. Tack vare patientdatalagen är det möjligt för vårdpersonal att läsa uppgifter i patientjournaler oberoende av vilket landsting, kommun eller privat vårdgivare patienten har vårdats hos tidigare. Utgångspunkten i lagen är ökad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd. Individuell behörighet Vad du som vårdanställd får ta del av för patientuppgifter styrs av sekretessregler. Det betyder att endast de som deltar i vården av en patient eller av andra skäl behöver patientuppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården har rätt att ta del av patientens journal. Landstinget är enligt patientdatalagen skyldig att se till att varje användare av journalsystemen har en individuell behörighet. Syftet är att du som vårdanställd inte ska kunna ta del av uppgifter som du inte har rätt till och att verksamhetschefen ska kunna följa upp hur den tilldelade behörigheten används, berättar landstingsjurist Sofia Öhrman. Landstingsjurist Sofia Öhrman. Slumpmässiga kontroller Varje gång någon läser en journal registreras det. Enligt patientdatalagen är vårdgivaren skyldig att göra regelbundna, slumpmässiga och systematiska loggkontroller. Dessa görs för att förhindra och upptäcka otillåten åtkomst. Om du går in och läser uppgifter om en patient som du inte har rätt att ta del av gör du dig skyldig till dataintrång, säger Sofia Öhrman. Även patienter har rätt att begära ut loggutdrag. Men är det okej att kolla vännernas provsvar eller att ta en snabb titt i sin egen patientjournal? Nej, har du inte en vårdrelation med en patient eller av andra skäl behöver uppgiften för ditt arbete inom hälso- och sjukvården får du inte ta del av uppgifterna. Det ska hanteras som ett vanligt utlämnande av journalhandlingar. Det innebär att den som har hand om handlingen, till exempel läkaren som skrivit journalen, ska göra en menprövning för att se om handlingarna kan lämnas ut. Samma sak gäller den egna journalen, säger Sofia Öhrman. Kan polisanmälas Örebro läns landsting ser mycket allvarligt på otillåtna slagningar i patientjournaler. Som vårdanställd gäller det att ha koll på rutinerna. Vi ska inte ha några felaktiga slagningar. Upptäcker vi att en anställd läst journaler som han eller hon inte ska vara inne i kan den anställde antingen få en disciplinåtgärd i form av en skriftlig varning eller så kan det gå så långt att personen i fråga blir uppsagd, säger personalstrateg Monika Lindkvist. Otillåtna slagningar ses som en så allvarlig händelse att de ibland polisanmäls. En sådan anmälan kan göras av patienten, anhöriga, landstinget som arbetsgivare eller en arbetskamrat, fortsätter Monika Lindkvist. Möjlighet att spärra En viktig del i patienternas integritetsskydd är rätten att påverka åtkomsten till sina journaler. Enligt patientdatalagen kan patienter spärra sina elektroniskt förda journaler. Patienten får själv avgöra om journaluppgifterna ska spärras helt eller delvis. Spärren kan antingen vara inom Örebro läns landsting eller inom sammanhållen journalföring. Patienterna kan däremot inte spärra sina journaler mot en enskild yrkesutövare eller yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården. Patienten själv avgör också om och när en spärr ska tas bort. Det är enbart på patientens begäran som en journal kan spärras. Om en patient begär att hans eller hennes journal ska spärras bör en riskbedömning göras tillsammans med patienten. Riskbedömningen är till för att patienten ska förstå konsekvenserna av en spärr. Individuell bedömning Vårdnadshavare får inte spärra uppgifter i sina barns journaler. Skälet till det är att vårdpersonal ska ha möjlighet att kunna upptäcka barn som far illa. Barns behov av skydd anses väga tyngre än integritetsskyddet. När barnen blir äldre och mognare har de rätt att spärra sina egna uppgifter, men det finns ingen speciell åldersgräns, utan det är en individuell bedömning som ska göras av personalen i hälso- och sjukvården, säger Sofia Öhrman. Victoria rydergård Information till vården Under september kommer informationsmaterial i form av affischer och broschyrer skickas ut till vården för att patienter ska upplysas om vilka rättigheter de har.

7 Tebladet 7/11 7 Vanliga frågor om sammanhållen journalföring Vilka uppgifter får jag titta på? Vad du som anställd får titta på styrs av den inre sekretessen. Deltar du i vården av patienten, eller behöver du av andra skäl ta del av uppgifterna för ditt arbete inom hälso- och sjukvården? Vad du får titta på styrs också av den behörighet du har. Du ska kunna komma åt de uppgifter som du behöver för ditt arbete inom hälso- och sjukvården. Det innebär dock inte att du får titta på allt som du har behörighet till. Patienten kan också ha spärrat vissa uppgifter och då kommer du inte åt dem utan samtycke från patienten. Tar du del av uppgifter som du inte har rätt att ta del av gör du dig skyldig till dataintrång. Vad gör jag om en patient vill spärra uppgifter? Om en patient begär att hans eller hennes journal ska spärras bör en riskbedömning göras tillsammans med patienten. Ring för att få hjälp med riskbedömning och för att sätta spärrar. Kan patienten spärra en viss person från journaluppgifter? Nej, som patient har man rätt att spärra uppgifter, dels mellan olika vårdenheter inom samma vårdgivare, dels mellan olika vårdgivare som använder sammanhållen journalföring för att utbyta uppgifter med varanrda. Det går alltså inte att spärra uppgifter för en viss person som till exempel en läkare eller en sjuksköterska. När måste en patient samtycka till att jag tar del av hans eller hennes uppgifter? Om du deltar i vården av patienten eller av andra orsaker behöver uppgifterna för ditt arbete inom hälso- och sjukvården får du ta del av uppgifterna om de är ospärrade. Är de spärrade måste du be om patientens samtycke. Vad händer om en patient är medvetslös? Då kan vårdpersonalen begära nödöppning av den sammanhållna journalen och ta del av patientens uppgifter. Dock inte spärrade uppgifter hos en annan vårdgivare. Hur hanteras beslutsoförmögna som inte kan samtycka? Enligt patientdatalagen kan beslutsoförmögna inte samtycka på det vis som lagen föreskriver. Närstående, eventuell god man eller förvaltare kan endast utgöra ett stöd då man försöker klarlägga vad patienten anser. De kan inte samtycka åt patienten. Kan hälso- och sjukvårdspersonal spärra uppgifter för ett barns räkning? Nej, någon sådan möjlighet finns inte enligt patientdatalagen. Vad blir konsekvensen av att spärra sina journaler? Uppgifterna i sig kommer inte att synas, men det syns att det finns spärrade uppgifter. Får jag ta del av journaler för att förkovra mig? Nej, man får inte ta del av journaler för förkovran eller av nyfikenhet. Då gör man sig skyldig till dataintrång. Ska man använda patientuppgifter i studiesyfte måste materialet avidentifieras, eller så måste man fråga efter patientens samtycke. Vad gäller för behörighetstilldelning för studenter? För tillfället ses rutinerna över för hur behörighetstilldelningen ska ske för studerande. Hittills har frågan hanterats olika inom landstinget. En ny landstingsgemensam rutin är på gång och blir förhoppningsvis klar under hösten. Vill du veta mer? Bättre möjligheter att parkera på USÖ Arbetet med att förbättra parkeringsmöjligheterna vid Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, är ett ständigt pågående jobb. Eftersom möjligheterna att få till nya parkeringsytor är små handlar det i första hand om att optimera befintliga parkeringar. Nu har det visat sig att de motorvärmarplatser som finns inte utnyttjas på bästa sätt. De ska därför göras om till vanliga parkeringsplatser. Parkeringen framför M-huset kommer att vara avsedd för patienter och anhöriga medan parkeringen Kampanj. I september kommer informationsmaterial att skickas ut till vården för att patienter ska upplysas om sina rättigheter. Den här broschyren är en del av kampanjen. Ordlista Logg: När vårdpersonal läser en patients journal registreras det och kan kontrolleras i efterhand. Som patient har man rätt att ta del av vilka som läst ens journaluppgifter. Nödöppning: Om en patient är medvetslös och inte kan ge sitt samtycke kan vårdpersonalen begära nödöppning av den sammanhållna journalen. Dock inte spärrade uppgifter hos annan vårdgivare. Nödöppning följs regelbundet upp av vårdgivaren. Patientdatalagen: Lag från 2008 med samlade regler för hur personuppgifter inom hälso- och sjukvården ska behandlas. Lagen reglerar bland annat sekretess, sammanhållen journalföring, vem som har rätt att ta del av patientuppgifter och patientens rätt att spärra uppgifter. Patientrelation: När vårdpersonal har en kontakt med en patient för vård och behandling. Sammanhållen journalföring: Innebär att en vårdgivare kan få ta del av uppgifter som finns i de journaler patienten har hos en annan vårdgivare, oavsett var patienten sökt vård. Det innebär att om patienten får vård på ett nytt ställe så kan vårdpersonalen där se uppgifter om tidigare provresultat, mediciner och behandlingar. Samtycke: När en patient säger ja och därmed ger sitt medgivande till att vårdpersonal får ta del av hans eller hennes sammanhållna journal. Spärr: Möjlighet för en patient att i sin patientjournal spärra uppgifter som han eller hon inte vill ska finnas tillgängliga för andra vårdgivare. Vårdgivare: Landsting och kommun samt annan juridisk person eller privat vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård. framför F-huset kommer att vara avsedd för personal. Sedan juli finns en ny personal- och patientparkering intill NEH-huset, på före detta CV-området, som ersättning för de platser framför L-huset som tagits bort. Gå på Landstingshälsans kurser under hösten Vill du gå ner i vikt, sluta röka eller kanske bli bättre på att hantera och undvika stress? I höst kommer landstingshälsan att ha flera kurser med inriktning på hälsa och välbefinnande. Se några av dem här nedan. Viktminskningskurs/livsstilsförändring Att gå ner i vikt handlar om mer än kost och motion. Syftet med kursen är att ge dig som kursdeltagare den självkännedom och kunskap som behövs för att nå en hållbar vikt och även på sikt behålla den. I kursen ingår handboken Övervikt handlar om känslor. För att gå kursen behöver du vara motiverad att arbeta med dig själv och kunna avsätta tid för reflektion och hemuppgifter som ingår i KBT-programmet. Sista anmälningsdag är 23 oktober Kursen startar den 15 november 2011 med 11 kurstillfällen. Sökanden kallas till en kortare intervju. Därefter lämnas besked om plats på kursen senast en vecka innan kursstart. Kursledare är Marie Sörman beteendevetare/hälsopedagog Ellinor Olsson är träningsinstruktör Vill du sluta röka? Tobaksslutargrupp Första veckan i oktober, vecka 40, startar en tobaksslutargrupp. Gruppen kommer samtala om motivation och återfallsprevention. Du får kunskap om beroende och lär dig kunna förändra ditt beteende. Kursen omfattar sju tillfällen och leds av en företagssköterska. Efter anmälan kallas sökanden till en kortare intervju Därefter lämnas besked om plats på kursen senast en vecka innan kursstart. Vid frågor, kontakta en företagssköterska Medveten närvaro/mindfulness Mindfulness kallas också medveten närvaro och är ett sätt att hantera stress och förbättra självkännedomen. Det handlar om att öva sig i att leva i nuet. Forskningen visar att detta förhållningssätt utvecklar vår hjärna. Kursen ges under hösten 2011 i två omgångar: Den första startar måndagen 12 september, anmälan senast 29 augusti. Kurs två startar tisdag 18 oktober, anmälan senast 4 oktober. Åtta kurstillfällen. Kursledare Karin Svedberg, leg. sjukgymnast/mindfulnessinstruktör Föreläsningsserie om stress i Lindesberg Syftet med föreläsningsserien är att ge kunskap och information om vad stress innebär och hur olika verktyg kan användas för att hantera stress i olika situationer. Du kan välja att delta vid ett, flera eller alla tillfällen. För att delta behöver du din chefs godkännande. Anmälan finns på intranätet och skickas till Karin Lindblom, Landstingshälsan, Box 1613, Örebro. Du som är chef kan anmäla medarbetare via mail. Teman och datum för föreläsningarna Mindfulness ett förhållningssätt i livet. Hålls på Lindesbergs lasarett i konferensrum 4 den 28 september. Stressens biologi och fysisk aktivitet. Hålls på Lindesbergs lasarett i konferensrum 4 den 5 oktober. Sömn vår viktigaste återhämtning. Hålls på Lindesbergs lasarett, i föreläsningssalen den12 oktober. Tankens kraft. Hålls på Lindesbergs lasarett i konferensrum 4 den19 oktober. Självkänsla och gränssättning. Hålls på Lindesbergs lasarett i konferensrum 4 den 26 oktober. Naturen som återhämtning och att välja väg i livet. Hålls i Lindesbergs lasarett i konferensrum 4 den 2 november. Alla föreläsningar är mellan klockan 13 och 15 med en kort paus i mitten. Vid frågor kontakta Karin Lindblom eller karin. Anmälan samt godkännande från arbetsgivaren krävs för deltagande. Vattengymnastik Mjuk träning i vatten i en varm bassäng på USÖ. Vattentemperatur + 34 grader. Hålls på måndagar klockan för fortsättningsgrupp och klockan för nybörjargrupp. Höstterminen 2011 startade 5 september Rullande intagning/föranmälan till Ellinor Olsson telefon Qigong - balans-harmoni-energi Rörlighetsträning, balans, andning och avspänning. Qigongövning ger energi och är stressreducerande. Anmälan till Ellinor Olsson telefon Vill du läsa mer om kurserna och anmäla dig? Gå in på intra.orebroll.se/landstingshalsa

8 8 Tebladet 7/11 Mer om graviditet, förlossning och barn på 1177.se Föräldrar har många frågor. Du som jobbar i Foto: Kristin Lundström vården kan hänvisa dem till 1177.se. Där finns kvalitetssäkrad information. Ny finanspolicy för landstinget Örebro läns landsting ska få en ny finanspolicy som styr hur landstingets pengar får hanteras och investeras. Den 31 augusti beslutade landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att anta den nya policyn från den 1 november Finanspolicyn handlar bland annat om vilka risker landstingets förvaltare får, eller inte får, ta. Finanspolicyn har tagits fram i samarbete med Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland. Landstingets finansförvaltning har lågt risktagande. Vi har ett försiktighetsperspektiv, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson. Etisk placering av pengar är viktigt för landstinget, som vill vara en ansvarsfull investerare. Det innebär att man tar hänsyn till långsiktig hållbar utveckling vid investeringar. Örebro läns landsting undviker att investera i företag som bryter mot mänskliga rättigheter eller barnkonventionen. Förslaget är också att landstinget ska undvika investeringar i företag där en del av omsättningen kommer från produkter som tobak, alkoholvaror, pornografi eller vapen. Amningen krånglar. Bebisen skriker. Ettåringen vill inte sova. Vad gör man som förälder? Under den senaste tiden har sidorna om graviditet, föräldraskap och barn genomgått en utveckling i och med att landstingens sjukvårdsrådgivning 1177.se gått ihop med sajten growingpeople. se. Den har varit en sajt som barnhälsovården tidigare kunnat hänvisa föräldrar till, men den läggs ner 17 oktober i samband med att all information hamnar på 1177.se. Vi från barnhälsovården kommer nu att rekommendera se istället, säger Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare. Ihopslagningen gör att det finns fler råd om barn och föräldraskap på 1177.se. Tipsa föräldrar om 1177.se För att föräldrar ska få kvalitetssäkrade råd kan du som jobbar inom vården berätta för föräldrar att 1177.se har utökat informationen om barn och föräldraskap. På 1177.se finns råd om vård för de flesta sjukdomar. Texterna är skrivna av bland annat läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Nya priser för besök hos tandvården Prisändring. Efter 1 oktober höjs priset på besök hos tandvården. Från och med den 1 oktober kommer det att bli dyrare att gå till tandläkaren för invånarna i Örebro län. I det förslag som landstingsstyrelsen lagt fram för beslut i landstingsfullmäktige föreslås höjningen bli i genomsnitt 1,7 procent. Det är något lägre än den höjning på 1,8 procent som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, föreslagit i sin referensprislista. Även prislistan för abonnemangstandvården, den så kallade Frisktandvården som i dag nyttjas av mer än personer, ska enligt förslaget förändras. Huvudprincipen för Frisktandvården är att patienterna får sin tandhälsa bedömd utifrån vilket behov de förväntas ha av tandvård. Politikerna har föreslagit att Folktandvården, som har lägre avgifter för flera av de övre prisklasserna än andra landsting, ska höja årskostnaden för de flesta patientgrupper. Frisktandvårdsavtalen löper på tre år vilket innebär att år 2012 kan systemet till fullo utvärderas avseende vårdkonsumtion och intäkter. Landstingsstyrelsen föreslår därför landstingsfullmäktige att Folktandvården gör en utredning av Frisktandvårdens resultat under Under hösten kommer en guide till dig som arbetar inom MVC eller BVC med tips om när och hur du kan använda 1177.se i mötet med gravida, föräldrar och barn. Genom sammanslagningen av growingpeople och 1177.se får besökarna ett mer omfattande innehåll och en ännu större bredd: alltifrån tips kring vardagslivet med barn, relationer och barns utveckling till en stor faktabank om olika sjukdomar och besvär. Allt med fokus på gravida och barn under temasidorna Gravid och Föräldrar och barn. När information om barn och föräldraskap samlas på se får besökarna också tillgång till all annan relaterad information och tjänster som erbjuds via 1177.se. Utöver faktatexter, filmer, animationer och intervjuer kring graviditet, barns utveckling, hälsa och sjukdomar kan användarna skicka in sina egna berättelser med tankar och funderingar kring barn och föräldraskap samt ställa frågor och få svar av experter. Den statliga missbruksutredningens förslag till en ny och bättre missbruks- och beroendevård är nu ute på remiss. I utredningen finns ett 70-tal förslag som Örebro läns landsting ska ta ställning till. Bakgrunden till missbruksutredningen är att missbrukssituationen och vårdbehoven har förändrats. Ursprungligen utformades missbruks- och beroendevården för personer med alkoholproblem. I dag har vi många olika typer av missbruk. Varken läkemedelsmissbruk eller missbruk av dopningspreparat var aktuellt när den nuvarande lagstiftningen kom, säger Katrin Boström, hälso- och sjukvårdsstrateg på Örebro läns landsting. Ojämn tillgång till vård Enligt utredningens beräkningar är svenskar över 18 år alkoholberoende, inne i tungt narkotikamissbruk, läkemedelsberoende och användare av dopningsmedel. Vården som finns i dag uppfattas inte som attraktiv och når bara en av fem. Av utredningen kan man dessutom utläsa att tillgången till vård är ojämn i landet och att kunskapen och kompetensen hos personalen inom missbruks- och beroendevården många gånger är otillräcklig, Rikshandbok för personal Också rikshandboken som riktar sig till dig som jobbar inom barnhälsovården flyttas från growingpeople och blir en egen webbplats. I rikshandboken-bhv.se kan du som behöver stöd i ditt dagliga arbete ta del av mycket information. Sidan kommer att bli en öppen webbplats utan inloggning. Du kan göra 1177 bättre Du som jobbar inom vården kan också vara med och bidra till att skapa Sveriges bästa sajt för gravida och föräldrar genom att ge synpunkter på innehållet. Hör av dig till: se. Vill du komma i kontakt med Rikshandboken? Maila till: KRISTIN LUNDSTRÖM Fakta om 1177.se 1177.se är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård. Webbplatsen är fri från kommersiella intressen. Läs mer om landstingets arbete med 1177 på intranätet, intra.orebroll.se/1177 Utredning om missbruk på remiss hos landstinget säger Katrin Boström. Missbruksutredningen föreslår bland annat att både kommun och landsting ska ha ett lagstadgat ansvar för att arbeta för en tidig upptäckt av och rådgivning till personer med riskbruk, missbruk eller beroende. Landstinget ska ha ansvar för tillnyktringsverksamhet, abstinensvård och behandling. Utredningen föreslår även en förstärkt vårdgaranti för personer med missbruk eller beroende. Den innebär att landstinget får en skyldighet att utreda och inleda en behandling i planerad, specialiserad vård inom 30 dagar, berättar Katrin Boström. Mer landstingsansvar Missbruksutredningen föreslår att landstinget, i egenskap av huvudman för hälso- och sjukvården, ska ges ett utökat ansvar för medicinsk bedömning och medicinsk övervakning vid polisens omhändertagande enligt LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer. Landstingsstyrelsen tar ställning till utredningens förslag vid sitt möte den 10 oktober. Örebro läns landsting har fram till den 15 oktober på sig att lämna in sitt remissvar till socialdepartementet. Den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari victoria rydergård

9 Tebladet 7/11 9 Utbildning med full lön Landstinget satsar på specialistutbildningar för sjuksköterskor Du som är sjuksköterska och vill utvecklas inom ditt yrke har möjlighet att söka en specialistutbildning och studera med full lön under tiden som du går din utbildning. Utbildningsförmånen gäller för sjuksköterskor som vill gå specialistutbildning inom operation, IVA, anestesi, psykiatri, ögon och Jennie Kilstam blev färdig barnmorska i juni 2011 efter ett och ett halvt års studier, som vidareutbildningen innebär. Hon hade ingen barndomsdröm om att bli barnmorska. Det var istället under sjuksköterskeutbildningen som allt föll på plats. Innan jag började plugga till sjuksyrra hade jag haft 19 olika jobb. Hon hade bland annat jobbat som butiksbiträde, dansare för Peter Flack-revyn och som modell. Jag hade svårt att veta vad jag ville bli. Men under sjuksköterskeutbildningen sommarjobbade Jennie som undersköterska på förlossningsavdelningen på USÖ. Jag hann bara komma innanför dörren där, så kände jag: Här vill jag vara! Jobbade några år innan Det var barnmorska jag ville bli. Men jag ville jobba och få erfarenhet som sjuksköterska innan. Det blev ett år inom akutpsykiatrin när hon var färdigutbildad Från 2006 jobbade hon på LAH, den palliativa sektionen, tills hon började studera till barnmorska. Jennie Kilstam sökte och fick ta del av landstingets erbjudande om att studera med full lön. Det var avgörande för att hon skulle gå utbildningen. Annars hade jag nog väntat. Vi har två barn och har varit hemma med föräldrapenning. Jag var sugen på att jobba och få in pengar. Men jag hade nog ändå gått utbildningen senare, för lustens skull. Vad tycker du om möjligheten att studera med full lön? Det är jättejättebra. Dels för den enskilda individen som får utvecklas. Men jag tror också att landstinget gör ett bra drag för att få utbildad personal. Hur har utbildningstiden varit? onkologi samt studera till barnmorska eller distriktssköterska. Landstinget betalar full lön under studietiden för de ovanstående utbildningarna. På övriga specialistutbildningar kan du som studerar få 60 procent av lönen under vidareutbildningen. Bidrag för resor Studenter som reser till annan ort kan få resebidrag. Jennie Kilstam: Jag kände mig väldigt önskvärd och behövd när landstinget betalade utbildningen. Att börja plugga var ett tufft beslut att ta. Jag skulle plötsligt börja tänka på mig själv, samtidigt som mina barn bara var 1,5 och 3 år gamla. Jennie har dessutom pendlat till Linköping där barnmorskeutbildningen hålls. Men familjen har backat upp henne, och det har behövts. Det har varit högt tempo i programmet till barnmorska med sexdagarsveckor. Förutom studier var det praktik på förlossningen och på barnmorskemottagning. Man ska ha tagit hand om 50 förlossningar och tagit hand om ytterligare 50 kvinnor/par som kommer till förlossningen. Detta krävs för att bli barnmorska. Yrkesstolthet Jennie fick en fast tjänst på kvinnokliniken på USÖ efter utbildningen; fram till december på förlossningen och senare kanske det blir BB. Hur känns det att vara klar? Jag är fascinerad av yrket. Det har fokus på något av det friskaste som kan hända i ens liv: att få barn. Som barnmorska måste man använda pedagogik och psykologi. Samtidigt är det ett stort ansvar och Jennie beskriver yrket som ett hantverk. Hon hyser stor respekt för de erfarna barnmorskorna som har mycket stora kunskaper. Jag har som sagt haft 19 olika jobb innan men aldrig mött en så stolt, men samtidigt ödmjuk yrkeskår. Man jobbar med ögon, öron och hjärta. I början är det frustrerande att man inte har det i händerna. Jag har än så länge inte landat helt i yrkesrollen. Men jag känner mig som en barnmorska. Kontrakt på tre år När hon började utbildningen skrev Jennie på ett ömsesidigt kontrakt med landstinget om att arbeta kvar i tre år. Det är en lång tid men helt realistiskt då landstinget måste få Du kan i vissa fall också få boendebidrag om det inte går att dagpendla. Under studietiden är du ledig från ditt ordinarie arbete och du kommer inte att schemaläggas. Investering i personal För landstinget är personalen den största resursen och därför är det viktigt att investera i att personalen trivs och kan utvecklas. Utbildning är viktigt för känna att de tjänat på att utbilda den enskilda personen. Hon önskar dock att man från landstingets sida tänker ännu längre än tre år. Annars kanske personerna stannar tre år och sedan söker sig till en nya arbetsgivare. Vilket är otroligt synd. att verksamheten ska fortsätta utvecklas. Men också viktigt för personalens personliga utveckling, säger Monika Lindkvist, förhandlingsstrateg, på ledningskansliets personalfunktion. Hon tror det är viktigt att erfaren personal får uppskattning. Jag har känt mig väldigt önskvärd och uppskattad när landstinget betalat min utbildning. Jag hoppas att man känner det efter tio år också. För att behålla kompetens tror jag att en bra löneutveckling Krav på dig för att få betald utbildning För att du ska få din utbildning betald av landstinget finns vissa kriterier som måste uppfyllas. Bland annat ska du ha en tillsvidareanställning och ha jobbat i minst 12 månader inom Örebro läns landsting. Dessutom förbinder du dig att arbeta kvar här i landstinget tre år efter avslutad utbildning. Det görs också bedömningar i varje enskild ansökning utifrån din lämplighet för arbete inom specialiteten. Hänsyn tas också till landstingets rekryteringsbehov av den specialistutbildning det gäller. KRISTIN LUNDSTRÖM Ny barnmorska. Efter en intensiv studietid, som blivit totalt 5 ½ år, tog hon examen 10 Foto: Kristin Lundström juni Nu har Jennie Kilstam sen semester från sitt jobb på förlossningen på USÖ. Hon är glad över sitt yrkesval. viktig. Annars kan landstinget förlora kompetens de investerat så mycket i, säger Jennie. Det behövs inte bara nyutbildad personal. Vi måste behålla de äldre med fingertoppskänsla och erfarenhet också. KRISTIN LUNDSTRÖM

10 10 Mitten. Tebladet 7/11 Stolt vårdcentral vill vara del Ett landstingsstyrelsebeslut i maj 2011 om extra miljoner till primärvården och ett uttalat mål om att länet ska få Sveriges bästa vårdcentraler. Det inger hopp, säger personal på Baggängens vårdcentral i Karlskoga. Med hösten för dörren pågår arbetet som vanligt många patienter, en läkare som gått i pension, och en strävan att varje dag ha fokus på patienterna. Det är viktigast. Att vi ser patientnyttan i allt vi gör, säger verksamhetschef Birgitta Lind. BILDREPORTAGE TEXT och Foto KRISTIN LUNDSTRÖM Det viktiga samtalet. Distriktsläkaren Bengt Karlsson lyssnar på patientens berättelse. Grunden för mitt arbete är samtalet. Det är utifrån vad patienten berättar som jag förstår vad som ä Klockan är 8. Verksamhetschefen Birgitta Lind går med snabba steg genom korridorerna på Baggängens vårdcentral. Jag får småspringa för att hänga med. Hon var föreståndare när Baggängens vårdcentral öppnade Sedan 2007 har hon varit verksamhetschef. Vi går förbi väntrummet där två stolta diplom hänger. De visar att vårdcentralen tagit emot pris och utmärkelse för tillgängligheten på telefon. Vi har jobbat hårt med telefontillgängligheten, säger Birgitta Lind. Verksamhetschef Birgitta Lind. Stor vårdcentral Baggängens vårdcentral har drygt patienter listade och är Karlskogas största vårdcentral. Birgitta ångar vidare genom korridoren och knackar på en dörr samtidigt som hon säger: Här sitter doktor Bengt. Distriktsläkaren Bengt Karlsson har också varit med på Baggängens vårdcentral sedan start. Att vara allmänläkare är för mig att vara uthållig. En stor del av mina kunskaper ligger i att jag känner de personer som kommer till mig som patienter, säger han. Bengt Karlsson har alltid sagt vad han tycker och han var engagerad och drivande i den förändring som nu är på gång inom primärvården. Än så länge har inte arbetet på vårdcentralen påverkats av beslutet, tycker han. Men det är ett bra mål att länet ska ha Sveriges bästa vårdcentraler, säger han. Det är viktiga signaler till dem som arbetar i primärvården, tycker Bengt. Och det är ett beslut som inger förhoppningar, menar han. Uthållighet viktigt Men Bengt är inte den som bara lutar sig tillbaka och hoppas. Han vet att det krävs mycket arbete. Om vi ska få Sveriges bästa primärvård måste vi alla dra åt samma håll. Politikerna måste stå fast vid målet och fortsätta den ekonomiska satsningen. Förvaltningsledningen måste ge verksamheterna stöd med utvecklingsarbete, fortbildning och rekrytering. Vi som jobbar ute i verksamheterna måste också fortsätta att jobba hårt, säger Bengt. Han tror att det kommer att krävas uthållighet från landstinget om det ska bli resultat inom tio år. Det är precis som med läkarutbildningen. Många sa att det var omöjligt. Man kan lyckas med allt om man verkligen vill. Om landstinget visar uthållighet tror Bengt Karlsson på positiva spiraler, där fler läkare kommer att vilja jobba som distriktsläkare på vårdcentraler i länet. Jag har fått många positiva kommentarer runt om i landet. Det var en kollega som ringde mig efter beslutet och sa: Nu kanske man kan hoppas att arbetssituationen blir sådan att det är möjligt att komma tillbaka och jobba som disktriktsläkare igen. Jag tror att många som arbetar som hyrläkare egentligen vill ha en fast arbetssituation. Många av dem har nog slutat för att de ville ha kontroll över sin arbetssituation. Klockan är Distriktssköterskan Åsa Persson sitter i telefon med patienter. Det ringer ideligen och många behöver läkartid. I dag var det jobbigt att sitta i telefon. Människor är tillbaka efter semestrarna och skolan har börjat. Men vi har få läkartider att erbjuda, säger hon. Hennes kollega, distriktssköterskan Josefina Stoor, förklarar att det är skillnader i patienttryck under året. I augusti är det en topp, säger hon. Nu är två av distriktssköterskorna borta också, en studerar och en är fortfarande på semester. Men Åsa trivs på jobbet. Hon började på Baggängens vårdcentral i november 2010 och har redan sina stamkunder. Klockan är Åsas första patient har kommit. Han kommer en gång i veckan för att distriktssköterskan ska tvätta och lägga om ett sår som inte vill läka vid stomipåsen. Åsa småpratar med honom om hösten, bröllop och fjällvandringar under tiden som hon rengör såret. Klockan är hon klar och spritar sina händer igen medan patienten viker ner tröjan över magen och tackar. Klockan rullar Emelie Alm in barnvagnen med 17 dagar gamla Wilma Alm. De ska träffa distriktssköterskan Liselotte Claesson som jobbar på barnavårdcentralen. Mäter. Distriktssköterskan Liselotte Claesson på barnavårdscentralen tar emot dagens första patient. Lilla Wilma Alm, 17 dagar gammal. Frågorna är de vanliga. Går amningen bra? Äter hon bra? Bajsar och kissar hon varje dag? Wilma vägs och mäts. Sen vill hon ha lite mjölk så Liselotte tar en paus medan Emelie ammar den lilla. Det är ett härligt jobb, säger Liselotte. Hon tycker om mötet med barnen och familjerna. Man lär känna dem, från att barnen är ett par dagar till att de fyller sex år och vi lämnar över till skolsköterskan, säger Liselotte. Hon har jobbat på Baggängens vårdcentral sedan 1999, och som bvc-sköterska sedan Bvc på Baggängens har många asylsökande barn och samarbetar därför med flyktingmottagning.

11 Tebladet 7/11 Mitten. 11 i Sveriges bästa primärvård r fel, säger han. De ingår dessutom i familjecentralen och samarbetar med barnmorskor, förskolelärare och socionomer. Vi försöker se till helheten för att barnen ska må bra, säger hon. Jag tycker det är spännande med olika kulturer. Vi har ofta med tolkar vid besöken. Men det kan också ta mer tid när föräldrarna inte kan språket. Hon trivs på sitt jobb. Det är bra stämning. Jag har jobbat i vården sedan 1974 och tycker att det är roligt att jobba med hälsovård. Sen är det klart att vi önskar att vi hade lite mer tid så att vi hinner med allt som förväntas av oss. Klockan har hunnit bli Väntrummet är fullt av patienter. Och nere vid sjukgymnastikens självträning hörs diskussioner och skratt från tränande patienter. Verksamhetschefen Birgitta Lind har snart ett möte, men tar sig tid för att berätta lite mer om det ständiga förbättringsarbetet som pågår, utan början och utan slut på en vårdcentral. Viktigast för utvecklingen är att vi alltid har patientfokus. Det är viktigt att alla som jobbar här vet vilka de är här för. Och vi måste se patientnyttan i allt vi gör, säger hon. Birgitta talar med energi och övertygelse. Det är lätt att förstå att hon inspirerar personalen. Och varför många under förmiddagen Patienten i fokus. Distriktssköterskan Åsa Persson trivs på Baggängens vårdcentral. Här träffar hon dagens första patient efter morgonens telefonpass. Åsa småpratar medan hon tvättar hans sår. uttalat sig positivt om sin arbetsplats. Det ska vara kul att gå till jobbet! Det är grundbulten. Även när vi har haft tunga perioder här har jag alltid tyckt det har varit kul att komma hit, säger hon. Birgitta tror det beror på sammanhållningen på jobbet. De arbetar mycket i team. Det är oerhört viktigt att man kan jobba tillsammans och det genomsyrar hela vårdcentralen i dag, säger hon. Hon är också glad för att Baggängens vårdcentral har mycket bra kompetens. De har fem distriktsläkare, trots att de är en tjänst kort efter en pensionering. Att få kompetent personal kämpar hon aktivt med. Det är ett ständigt pågående arbete. Jag kan aldrig släppa det. Vi behöver ha en föryngring av läkarkåren. Hennes förhoppning är att landstingets satsning på primärvården ska underlätta rekryteringen av läkare. De är ryggraden på vårdcentralen. Kan vi behålla läkare och ha en dräglig arbetssituation för dem och övrig personal tror jag att vi kan bli en av Sveriges bästa vårdcentraler. Jag är stolt över den här vårdcentralen och det hoppas jag att de som jobbar också är, säger Birgitta Lind.

12 12 Tebladet 7/11 Vem bestämmer över barnet? Föräldrar önskar att deras barn ska utredas eller gå i behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin, men barnet eller ungdomen vill inte. Det är händer ibland i vardagsarbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vem har då rätt att bestämma? Etiska frågor behöver diskuteras. Därför anordnar psykiatrins erikråd etikcaféer för personal. Nästa gång är den 4 oktober klockan i Kulturhuset (gamla Folkets hus) på Järnvägsgatan 8 i Örebro. Temat är barns och ungdomars delaktighet. Ann-Charlotte Mellåker från barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, kommer att vara moderator. Föreläsare är Kerstin Neander från BUP och psykiatriskt forskningscentrum, PFC samt Ingela Pihlström och Pia Gatehouse, SAMBA (samordning kring barn och unga med sammansatt problematik). Vid frågor: Behandling av depression via nätet Fredrik Holländare, psykolog i närpsykiatrin och doktorand vid psykiatriskt forskningscentrum, PFC, försvarar sin avhandling Managing Depression via the Internet self report measures, treatment and relapse prevention den 23 september klockan 9.15 i Prismahuset, hörsal P2, Örebro universitet. Opponent är Lil Träskman- Bendz, professor, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Varför skadar unga sig själva? Självskadebeteende hos unga hur kan man förstå och hjälpa?. Det är temat på en föreläsning den 6 september i Wilandersalen på USÖ som hålls av Maria Malmberg, psykolog på barnpsykiatriska klinikens, BUP:s, öppenvårdsmottagning i Örebro. Föreläsningen är en del i en faktaserie med öppna föreläsningar som BUP har anordnat under Klockan är föreläsningen öppen för psykiatrins samverkanspartners och klockan är den öppen för allmänheten. I höst hålls tre föreläsningar till: Den 27 september föreläser Antonia Simon Risberg, överläkare, BUP, om depression och affektiva tillstånd. Den 18 oktober föreläser Lisa Boutz, psykolog, BUP om ångestsyndrom. Den 22 november föreläser Anna Bürger Sjödin, enhetschef på BUP ätstörningsenhet om ätstörningar. Läs mer : forelasningar2011 Jobbar för patienter. Sjuksköterskorna Carina Matsborg och Hillevi Schmalfeld arbetar tillsammans med bibliotekarierna Veronica Fors och Anna Norén med nyinvigda Patientforum. En mötesplats för information för patienter från Örebro län. USÖ får nytt patientforum Den 1 september invigdes Patientforum på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Tanken är att Patientforum ska vara en samlingsplats för patienter och närstående som vill ha mer information om hälsa, sjukdom, väntetider i vården samt vilka rättigheter patienten har. Likande patientforum finns på många andra sjukhus i Sverige. I Örebro är Patientforum är en vidareutveckling av Vårdslussen som arbetar med vårdgaranti- och valfrihetsfrågor. Båda verksamheterna kommer att skötas av sjuksköterskorna Hillevi Schmalfeld, Carina Matsborg, Gunnel Marcusson och Eva Lyly arbetar med vårdinformation på Patientforum på USÖ. Till dem kan patienter vända sig med frågor om vårdgaranti och valfrihet i vården. Vi tar också emot synpunkter, tankar och idéer om vården och förmedlar patienterna till rätt instans, säger Hillevi Schmalfeld. Patienter kan också få information om egenvård, till exempel tips ÖREBRO LÄNS LANDSTING och stöd för att sluta röka eller ändra sina kost- och motionsvanor. Bearbeta med läsning Det går också att få tips om läsning om olika sjukdomar, både via böcker och på internet. Två av patientbibliotekets bibliotekarier, Veronica Fors och Anna Norén, ska hjälpa besökarna med boktips och informationssökning. De ansvarar också för Patientforums hemsida. Har man själv, eller någon när- Nämnden för folkhälsa Kommande sammanträden under hösten 2011: 19 oktober och 29 november, kl Plats: Landstingets kansli, Eklundavägen 1, Örebro. Lokal: Linden. Föredragningslista på eller tel Åhörare hälsas välkomna! Patientforum invigdes på USÖ 1 september av landstingsrådet Robert Mörk. stående, drabbats av sjukdom eller olycka kan böcker och läsning hjälpa till att bearbeta händelsen, säger Anna Norén, som är bibliotekarie på USÖ:s patientbibliotek. Många patienter som får en diagnos vill läsa om sin sjukdom. Då är det viktigt att informationen de får har vetenskapliga belägg, säger Carina Matsborg. Patientbibliotekets bibliotekarier Veronica Fors och Anna Norén hjälper Patientforum att ta fram ÖREBRO LÄNS LANDSTING både boktips, informationsmaterial och webbsidor. Samarbete med personal Förhoppningen är att Patientforum ska få ett bra samarbete med kliniker och personal på länets sjukhus. Vårdpersonalen får gärna komma förbi och se hur vi jobbar eller tipsa patienter om att vi finns, menar Hillevi Schmalfeld och Carina Matsborg. Hon tror att det finns många områden där Patientforum kan vara ett stöd och komplement för vården. Men de kommer inte att ge personlig medicinsk rådgivning utan ska ses som en resurs att förmedla kvalitetssäkrad information till patienter och anhöriga. Det ska även finnas samlad information över olika patientföreningar som patienterna ska kunna ta del av. Patientforum kommer att ha öppet måndag till torsdag klockan Lokalerna ligger i Gallerian i M-huset mitt emot Café Oasen på USÖ. KRISTIN LUNDSTRÖM Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel Kommande sammanträden under hösten 2011: 22 september, 11 oktober och 15 november, kl Plats: Landstingets kansli, Eklundavägen 1, Örebro. Lokal: Linden. Föredragningslista på eller tel Åhörare hälsas välkomna!

13 Tebladet 7/11 13 Samarbete ska ge attraktiv arbetsmiljö Enligt en nationell rundringning som Dagens Eko gjort känner 19 av 21 vårdförbundsavdelningar igen sig i beskrivningen av att allt fler sjuksköterskor väljer att arbeta deltid på grund av stressiga arbetsförhållanden. Men Lena Adolfsson, sjukhusdirektör på Karlskoga lasarett, tror att det finns fler anledningar till att personalen väljer att gå ner i tid. Ofta upplever jag att de som vill gå ner i arbetstid gör det för att de har små barn eller för att de vill ha lite mer fritid, säger hon. Och fortsätter: Det jag kan se är att många tar ut en eller ett par extra dagar per schemaperiod för att få en längre sammanhängande ledighet, och även om det då bara handlar om några procents nedgång i arbetstid står de ändå som deltidsarbetande i statistiken, säger hon. Fack och arbetsgivare Men även om Lena Adolfsson inte tror att Ekots undersökning ger en komplett bild av läget är hon mycket väl medveten om att trycket på vissa avdelningar är hårt och att arbetsmiljön stundtals är stressig. Omvårdnadsbehovet hos patienterna har blivit avsevärt mycket större än vad det var för 5-10 år sedan. Det är viktigt att vi vågar se att det finns problem, och att vi arbetar för att åtgärda dessa, säger hon. Men att personalen går ner i tid ser hon inte som en lösning. Det är inte heller möjligt för lasarettet att i nuläget anställa mer personal med rådande budgetunderskott. Hjälper varandra Istället menar hon att arbetsgivare och fackförbund måste arbeta nära varandra för att komma tillrätta med de problem som finns. Vi ska tillsammans se till att människor upplever det attraktivt Jag ser en jätteutmaning Enligt Siv Wallberg, ordförande på Vårdförbundet i Örebro, är arbetssituationen för många sjuksköterskor tuff med en hög stressnivå som följd. Hon menar att det till stor del beror på att Örebro läns landsting har minskat personalstyrkan och antalet vårdplatser samtidigt som vårdbehovet har legat på en oförändrad nivå. Personalen hinner bara göra det de är absolut tvungna till vilket innebär att till exempel träning och samtal med patienterna får stå tillbaka. Och det är klart att det är tufft för personalen, de vet att de kan göra mer men tiden räcker inte till. De går hem och känner sig otillräckliga, säger hon. Följden av detta har enligt henne blivit att allt fler sjuksköterskor väljer att gå från heltid till deltid. Och det är inte bara äldre sjuksköterskor som tycker det är slitigt, det gäller även för de yngre. Det är ett extremt högt tempo och många orkar inte med det, säger hon. Inom en snar framtid tror Siv Wallberg att rådande ordning kommer att slå tillbaka om inget görs. Här ser jag en jätteutmaning. Många sjuksköterskor är på väg att gå i pension men Siv Wallberg. landstinget har inte villkor som den yngre generationen köper, och var hamnar vi då? Redan i dag är det brist på specialister, säger hon. I framtidens förhandlingar med landstinget tror hon att sjuksköterskornas arbetsmiljö kommer att bli en viktig fråga. Vid årets avtalsförhandling valde dock Vårdförbundet att fokusera på lönefrågan. I löneöversynen förde vi fram frågan om att vi är för lågt värderade, och vi blandade inte in arbetstiden i den förhandlingen. Och vi vill inte bara prata arbetstider en gång per år, det vill vi göra löpande, säger hon. Carl Olsson Samarbete. Lena Adolfsson, sjukhusdirektör på Karlskoga lasarett, är övertygad om att det krävs samarbete mellan facket och landstinget för att på bästa sätt hantera den stress som ibland uppstår inom vården. Foto: Carl Olsson att arbeta i vården, och det är viktigt att vi har en bra arbetsmiljö så att vi ska kunna rekrytera ny personal, säger hon. En åtgärd som redan vidtagits är att man i samband med överbeläggningar flyttar patienter till vårdavdelningar med lägre beläggning för att på så sätt bibehålla en hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö. När det råder hög arbetsbelastning, och när möjligheten finns, hjälper dessutom personalen på de olika avdelningarna varandra. Många gånger tror jag också att kontinuitet i arbetsgruppen och i schemaläggningen kan bidra till en bättre arbetsmiljö, säger hon. Vidare tror hon att man inom landstinget måste ta fram en övergripande policy som styr vilken bemanning som ska råda per vårdplats för att på så sätt kunna bedöma hur den aktuella arbetsbelastningen är på de olika vårdavdelningarna. Dessutom tror hon att det är nödvändigt att landstinget bestämmer vilken genomsnittlig beläggningsgrad som ska råda på avdelningarna. På så sätt får man en indikering på att dimensioneringen av antalet vårdplatser på olika vårdavdelningar är det rätta ur patientsäkerhet och arbetsmiljösynpunkt. Och när det gäller beläggningen vet jag att Socialstyrelsen pratar om 85 procent, säger Lena Adolfsson. Strävar efter heltid På Karlskoga lasarett har 20 procent av de 614 anställda som arbetar på de fem kliniker som bedriver vård dygnet runt valt att gå ner i tid. En annan grupp, som utgör 11 procent av medarbetarna på de aktuella klinikerna, är i omvänt läge. De arbetar deltid men vill jobba heltid. Vi strävar hela tiden efter att få upp dessa tjänster till heltid. Så fort någon går i pension så ser vi om vi kan dela upp den tjänsten mellan de som jobbar deltid för att på så sätt få fler heltider, säger hon. Carl Olsson Vi försöker vara generösa med deltid Örebro läns landsting arbetar ständigt för att arbetsvillkoren för de anställda ska vara så bra som möjligt. Det säger Roland Hennerdal, förhandlingschef på landstinget. Som ett led i det arbetet har landstinget under de senaste åren ökat antalet medarbetare inom de yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar. Sedan år 2009 har ökningen varit cirka fem procent fram till i dag. En annan viktig del i den processen är landstingets arbete för att ge alla medarbetare rätt att arbeta heltid i enlighet med de mål som står inskrivna i verksamhetsplanen. Vi strävar efter att inte ha någon ofrivillig deltid, säger Roland Hennerdal. Men när det gäller frivillig deltid har landstingets linje länge varit tillåtande. Vi försöker vara generösa med deltiden så att våra medarbetare får arbeta i den omfattning de vill. Dock måste detta naturligtvis alltid vägas mot verksamhetens behov av personal, säger han. Om de som utnyttjar möjligheterna till deltid gör det för att de inte orkar med att arbeta full tid, törs inte Roland Hennerdal svara på. Roland Hennerdal. Men utifrån det vi ser från vårt håll så känner vi inte till att så skulle vara fallet i någon större omfattning, säger han. Enligt honom var diskussionen om arbetstider en het fråga under den nationella lönerörelsen, där Vårdförbundet krävde förkortad arbetstid. Kravet avvisades dock av Sveriges kommuner och landsting, SKL, med motiveringen att det är en lokal fråga. Men i den lokala lönerörelsen kom den frågan aldrig upp. Inte heller har arbetstidsfrågan tagits upp i de informella samtal som vi kontinuerligt för med Vårdförbundet, säger Roland Hennerdal. Carl Olsson Min guide till säker vård kommer snart Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en bok med titeln Min guide till säker vård. Boken är i A5-format och vänder sig till personer som har eller kan få upprepade kontakter med vården. Syftet med guiden är att den ska kunna bidra till att öka patientens delaktighet i den egna vården och därmed göra vården säkrare. Den är uppdelad i sex kapitel med rubrikerna samtal, undersökning, behandling, uppföljning, lagar och regler samt mer information. Till varje kapitel finns sidor för anteckningar där patienten kan skriva upp frågor att ställa till vården eller information att komma ihåg. Min guide till säker vård kommer att delas ut till Örebro läns landstings förvaltningar under hösten. Gun Johansson, Patientnämnden, är kontaktperson. Kurs för dig med utländsk examen Den 13 oktober startar kursen Författningskunskap och samhällsorientering på 7,5 högskolepoäng. Kursen ger grundläggande kunskaper lagar och författningar som gäller inom hälso- och sjukvården, patientens rättigheter samt svenska samhällsförhållanden. Utbildningen hålls av Hälsoakademin på Örebro universitet men är förlagd till Lindesbergs lasarett, samt webbaserad. Kursen vänder sig till läkare och sjuksköterskor med utländsk examen från annat EU-/EES-land. SKTF får nytt namn Fackförbundet SKTF, som har cirka medlemmar anslutna inom Örebro läns landsting, har bytt namn. Det nya namnet var dock inte offentligt när Tebladet gick till tryck. Fackföreningen måste moderniseras och namnbytet är en del i den processen. Jag hoppas det blir ett namn som säger något, säger Eva Straumits, facklig ordförande i landstingsavdelning 200 i SKTF. Det nya namnet offentliggjordes 2 september 2011.

14 14 Tebladet 7/011 Släng sakerna där de ska vara Blodtrycksmanschett, patientskjorta, kalsonger och saxar. Det är några av de saker som orsakar stopp i avloppet på Karlskoga lasarett. Vi har slutat att förvånas över vad vi hittar, säger Peter Schmidt, tekniker på driftenheten. Väldigt ofta får personalen på driftenheten rycka ut för att åtgärda stopp i avloppssystemet på Karlskoga lasarett. Att det måste göras så ofta beror till viss del på avloppets utformning. Vi har ett gammalt avloppssystem som är långt och har många krökar. Dessutom är det aningen överdimensionerat vilket gör att vattnet inte tar med sig avföringen ordentligt, säger Peter Schmidt. Den huvudsakliga orsaken till de många stoppen är dock inte de långa rören utan nedspolningen av diverse saker i toaletterna, till exempel torkypapper. Problemet med torkypapper är att de inte löses upp när de kommer i vatten på samma sätt som toapapper gör. Tanken är ju istället att de ska suga åt sig vatten, säger Peter Schmidt. Även tamponger och bindor spolas frekvent ner i lasarettets toaletter. Hittade skjorta Men det händer att driftenhetens personal hittar andra, och betydligt konstigare, saker i rören. Enligt Peter Schmidt fiskade en av hans kollegor upp en blodtrycksmanschett ur en toalett för en tid sedan, och för två månader sedan fick han själv en överraskning när han skulle åtgärda ett stopp i en toalett. Jag märkte att stoppet satt ganska tidigt i röret, så jag tog bort toalettstolen och sög med vattendammsugaren. Efter en liten stund fick jag upp en patientskjorta, säger han. Hans kollega Joakim Therus vill inte vara sämre. På en beredskap för många år sedan hittade jag en peruk i en toalett, säger han. Anledningen till att dessa saker hamnat i avloppet är okänd, men när det gäller de moppar och saxar som då och då orsakar stopp Stopp. Kennet Edvardsson, Peter Schmidt och Joakim Therus med några av de saker som orsakat stopp i ledningarna på Karlskoga lasarett. Foto: Carl Olsson tror sig Joakim Therus veta hur de har kommit in. Det måste vara via spolon, säger han. Rengöring av hinkar Spolon, eller spoldesinfektorn som den egentligen heter, är avsedd för rengöring av större saker som till exempel hinkar och bäcken. Den har därför ett relativt stort avrinningshål i botten och när någon använder spolon för att tvätta moppar eller saxar är faran Fakta Moppar, städtrasor eller skurtrasor som används av mottagnings- eller avdelningspersonal ska inte köras i spoldesinfektor. Torkypapper och tvättlappar av skumgummi ska inte köras i spolon. Dessa ska slängas i soporna. Mindre instrument eller utrustning, till exempel saxar och vaser, som körs i disk- eller spoldesinfektor ska alltid läggas på galler eller i korg. Bindor och andra hygienartiklar ska inte spolas ned i toaletten. De ska läggas i sanitetspåsar innan de slängs i soporna. Torkypapper ska inte kastas i spoldesinfektor eller i toaletten. Fyll på toalettpapper hos patienterna. Det minskar risken för att de tar fel. Spola ordentligt i toaletten. Håll nere knappen tills det slutar spola. stor att dessa åker rakt ner i avloppet. För att i framtiden slippa den typ av stopp som orsakas av slarv eller okunskap önskar driftenheten nu bättre avloppsdisciplin. Gör dig omaket och släng sakerna där de ska vara. Och om man enbart spolar ner toalettpapper och avföring i toaletterna är mycket vunnet, säger Peter Schmidt. Carl Olsson Vad pågår i kulvertarna? Transportör. En stor del av de transporter som äger rum i sjukhusets kulvertar sker med hjälp av dragtruckar. Här är det Oscar Jihander som är på väg ut med mat. Foto: Carl Olsson

15 Tebladet 7/11 15 Landstinget prisat för ekologisk mat Mer än en fjärdedel av den mat som köps in och tillagas i Örebro läns landstings kök är ekologiskt odlad. Därmed är Örebro ett av två landsting i Sverige som når upp till regeringens mål att minst 25 procent av maten inom offentlig sektor ska vara ekologisk. Vid en prisceremoni på Operakällaren i Stockholm belönades Örebro läns landsting för insatserna på det ekologiska området. Priset, som bestod av äran och en tallrik, delades ut av landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C). Örebro läns landsting har ju tidigare fått Naturskyddsföreningens utmärkelse Gröna gaffeln där vi ses som en förebild när det gäller att servera goda måltider, och det här priset visar att vi ligger i framkant nationellt när det gäller ekologisk mat, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Och fortsätter: Örebro läns landsting serverar en miljon portioner mat om året, och vi har som ledstjärna att maten ska vara god, varierad, näringsriktig och hälsosam. Den ska vara fri från transfetter, kosmetiska tillsatser och genmodifierade produkter. Maten ska tillagas lokalt, eftersom den då blir godare och nyttigare. Att Örebro läns landsting nu nått upp till 27,7 procent ekologiskt odlad mat i sina kök beror enligt Marie-Louise Forsberg- Fransson på en målmedveten satsning från den politiska ledningen. I år satsar vi till exempel två miljoner kronor extra i landstingets budget på ekologiskt mat. Vi har också gett våra förvaltningar och bolag uppdraget att köpa 100 procent ekologiskt och fairtrade kaffe, samt satt målet att under Ekologiskt. En stor del av den mat som Gisela Mildner hanterar i personalmatsalen på Eklundavägen i Örebro är ekologiskt odlad ska mer än 25 procent av den mat som landstinget köper in vara ekologisk, säger hon. Och det ska bli ännu bättre. Efter landstingets första delmål att nå över det nationella målet, har vi satt målet att 30 procent av all mat som inhandlas ska vara ekologiskt och rättvist odlad och producerad. Detta ska uppnås senast Bakom det pris som landstinget mottog står intresseföreningen EkoMatCentrum Informationscentrum för Ekologiska produkter. Carl Olsson Landstinget tar över kollektivtrafiken Örebro läns landsting tar över ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och blir kollektivtrafikmyndighet för Örebro län från och med 1 januari En förutsättning är att förslaget godkänns av alla kommuner i länet. Bildandet av en kollektivtrafikmyndighet är en konsekvens av en ny kollektivtrafiklag. Det finns också en stark vilja hos landstinget att förbättra kollektivtrafiken i Örebro län. För att få ökad insyn och bättre samhällsplanering ska alla strategiska beslut kring kollektivtrafiken fattas i förvaltningsform av en trafikmyndighet, inte av ett länstrafikbolag, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg- Fimpar på sjukhusområdet Fransson. Förslaget innebär att Örebro läns landsting blir ensam ägare och ansvarig för stadsbussar, länsbussar och regional tågtrafik från och med 1 januari Det innebär också ett ansvar för en del annan trafik som färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Landstingsfullmäktige tar beslut för landstingets del den 20 september. Kommunerna tar beslut före den 30 september. Sedan år 2005 råder en tobakspolicy på Universitetssjukhuset Örebro och i Örebro läns landsting. Den säger att personalen inte får röka på arbetstid. De som vill ta ett bloss ska göra det på schemalagda raster. Det är också förbjudet att röka såväl inne på sjukhuset som ute på sjukhusområdet, med undantag för de rökplatser som finns utplacerade. Men det slarvas dock en hel del, säger Jenny Andersson, vikarierande parkchef på Landstingsfastigheter. Folk, även personal, står och röker lite varstans på sjukhusområdet, trots att det finns anvisade rökrutor. Det gör att vi får lägga ner mycket tid på att städa bort fimpar. Och nu vill hon se bättring. Det skulle vara mycket bättre om vi kunde ägna den tid som vi lägger ner på att plocka fimpar till att hålla ordning i rabatter och planteringar, säger hon. Under parollen verka utan att synas kör transportenheten tvätt, mat, post och patienter till och från de olika avdelningarna på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Deras arbete är en förutsättning för att sjukhusets verksamhet ska fungera. Bland all den personal som arbetar på USÖ finns det vissa yrkeskategorier som är välkända medan andra arbetar i det dolda. Till den senare kategorin hör transportenhetens personal som sköter logistiken på sjukhuset. De ser bland annat till att det finns nya kanyler på plats när det är dags att ge en spruta, rena lakan när sängarna ska bäddas och mat när patienterna är hungriga. Som patient och anställd tänker man inte på allt som fraktas runt på sjukhuset, men det är oerhörda mängder, säger Anders Kinnander, länstransportchef. Miljöpris Under förra året distribuerade personalen på transportenheten kollin till sjukhusets olika avdelningar. Vidare fraktade de bort cirka 660 ton hushållsavfall och tog hand om cirka burar fyllda med smutstvätt. Hanteringen av tvätt och sopor sker utan att någon lägger märke till det, det försvinner bara. Vi verkar utan att synas, säger gruppchefen Fredrik Strömberg. Enheten tömmer också sjukhusets åtta återvinningsrum där personalen på avdelningarna sorterar avfall som batterier, riskavfall, glas, komposterbart material, mjölkförpackningar, keramik och metall. När det gäller just avfallshanteringen Fredrik Strömberg verkar de dock inte i det dolda, snarare tvärtom, och i våras belönades enheten med landstingets Miljöpris Juryn motiverade priset på kronor med att personalen gör ett fantastiskt arbete med att hantera och sortera allt avfall som sjukhuset generar, vilket förutom miljövinster också bidrar till att sänka landstingets kostnader. Men det är inte bara mat, Anders Kinnander sopor, tvätt, post och paket som transporteras på sjukhuset, även patienter förflyttas mellan de olika avdelningarna. Vi gör ungefär 145 patienttransporter varje dygn, säger Fredrik Strömberg. Det betyder mycket motion för medarbetarna eftersom patienttransporterna sker till fots, till skillnad från många andra transporter som görs med hjälp av dragtruckar. En patienttransportör som har mycket att göra går uppemot två mil på en dag. Sjukgymnasterna säger att vi ska äta och dricka som idrottsmän eftersom vi rör oss så mycket, säger Fredrik Strömberg. Tre månader Till stor del äger alla dessa transporter rum i sjukhusets kulvertsystem som har en total längd på meter. Den längsta kulverten, som Sortering. Sara Bratt och Sofie Ljudén sorterar den post som sedan ska delas ut på sjukhuset. startar under M-huset, mäter 800 meter. När man börjar hos oss får man gå bredvid en van patienttransportör under en vecka för att lära sig hitta i kulvertarna, men det tar nog minst tre månader innan man hittar överallt, säger Fredrik Strömberg. Som extra trygghet bär varje medarbetare med sig en telefon som kan användas för att få vägledning om han eller hon hamnar snett. På så sätt kan man alltid ringa till en van transportör som kan ge guidning en om man kommit bort, säger Fredrik Strömberg. Carl Olsson

16 16 Tebladet 7/11 Svar på medarbetarenkät viktigt för arbetsmiljön Vad är bra på din arbetsplats? Och vad vill du förändra? Du har möjligheten att påverka din arbetsmiljö genom att svara på Örebro läns landstings medarbetarenkät i slutet av oktober. De flesta människor tillbringar en stor del av dagen på jobbet. Under sin vakna tid tillbringar man ofta fler timmar med sina arbetskamrater än med sin familj. Därför är det viktigt att må bra, behålla och till och med utveckla sin hälsa på jobbet. Tidigare har en bra arbetsmiljö handlat om att identifiera risker, undvika skador och rehabilitera. Nu har perspektivet förändrats till att också försöka hitta och utveckla det som utvecklar hälsa, ger glädje och håller oss friska på jobbet, Kerstin Norman berättar Kerstin Norman som är arbetsmiljöstrateg på Örebro läns landstings ledningskansli. Bättre arbetsmiljö Medarbetarenkäten är en viktig del för att förbättra arbetsmiljön. Den visar vilka områden man måste prioritera och förbättra. Du som jobbar i Örebro läns landsting får enkäten via din e-postadress på jobbet. Sedan svarar du anonymt i ett webbformulär. I enkäten får du svara på frågor om bland annat motivation, engagemang, ledarskap, utvecklingsmöjligheter, påverkansmöjlighet samt fysiska och psykiska förutsättningar för att klara av arbetet. Enkäten är ett första steg i arbetet med att förbättra arbetsmiljön inom Örebro läns landsting. Därefter påbörjas det stora arbetet med att analysera och bestämma vilka områden som behöver utvecklas. Främja hälsa på arbetet Det är viktigt att så många som möjligt svarar på medarbetarenkäten. Då kan vi med större säkerhet se vilka områden som flest anser att vi behöver arbeta vidare med, säger Kerstin Norman. Att fråga medarbetarna om vad som gör att de mår bra eller mindre bra är en del i att skapa långsiktigt hälsofrämjande arbetsplatser. Efter jul och nyår kommer resultaten från enkäten och det är då det verkliga arbetet börjar. Medarbetarenkäten är grunden i förbättringsarbetet, säger Kerstin Norman. Kristin Lundström Temadag om hälsofrämjande arbetsliv Vad menas egentligen med hälsofrämjande arbetsliv? Den 20 oktober hålls en temadag i Wilandersalen på USÖ där du kan lära dig mer om hur du som medarbetare eller chef kan arbeta för friskare och hälsosammare arbetsplatser. En viktig fråga är hur vi tillsammans skapar ett hållbart arbetsliv i framtiden, säger Kerstin Norman, arbetsmiljöstrateg i Örebro läns landsting. Ta del av aktuell forskning samt om hur Örebro läns landsting arbetar för att uppnå en allt mer hälsofrämjande arbetsplats. Vill du delta: Anmäl dig senast 14 oktober via mejl till: Kerstin Norman, arbetsmiljöstrateg: eller PA-konsult, Jenny Nyberg, Mer: intra.orebroll.se/halsovacka Utegym på Kävesta folkhögskola Träningssugen. Moa Bolin löptränar varje dag. Tack vare det nya utegymmet hoppas hon på att även kunna få lite armstyrka. Lagom till skolstarten har Kävesta folkhögskola skaffat ett utegym. Det är härligt att kunna vistas ute och slippa att gå in i en lokal för att träna, konstaterar skolans rektor Christer Holmström. För närvarande består gymmet av fem maskiner som placerats i en dunge nedanför skolans hantverkshus. Vi har haft leveransproblem, så en maskin kommer först i slutet på september, berättar Christer Holmström. Träningsmaskinerna kan användas året om. De har inga vikter, utan den egna kroppsvikten får agera motstånd. Så det är lite träning light kan man säga. Fast det beror ju på hur mycket man väger, säger Christer Holmström och skrattar glatt. Jämförelse av landstingens cancervård hjälper till att göra vården bättre Antalet personer som överlever cancer har ökat den senaste 40-årsperioden. Ungefär två tredjedelar av alla som drabbas av cancer lever efter fem år. Cancersjukdomarna drabbar och berör väldigt många människor under en livstid, både som patient och anhörig. Vård och behandlingsmetoder utvecklas hela tiden, och de här jämförelserna mellan landstingen ska bidra till att vården blir ännu bättre, säger Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Enligt Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet är det högst överlevnad hos patienter med bröstcancer och malignt hudmelanom. Lungcancer är den cancerform som tar flest liv i Sverige varje år. Chansen att överleva efter fem år är låg cirka 15 procent för kvinnor och 12 procent för män. Rapporten har tagits fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Tio cancersjukdomar ingår i rapporten. De står för ungefär 70 procent av alla maligna tumörsjukdomar. Jämför överlevnad Jämförelser mellan landstingen visar överlevnaden fem år efter det att man drabbats av cancer. I Örebro läns landsting, och omkringliggande landsting i Uppsala-Örebroregionen, är överlevnaden omkring 67 procent efter fem år. Rikets genomsnitt ligger en dryg procentenhet högre. Siffrorna ska nu analyseras av Örebro läns landsting, säger Ingmar Näslund, överläkare och ordförande i analysgruppen för Öppna jämförelser. Fördjupade analyser görs Ingmar Näslund för att se vad skillnader i resultat beror på. Det arbetet ska leda till att vi fortsatt kan förbättra kvaliteten inom cancersjukvården. Internationellt sett har Sverige en låg dödlighet i cancer. Det beror bland annat på minskad rökning, ökad och tidig upptäckt samt effektivare behandlingar. Små variationer mellan landsting Variationerna mellan olika landsting är inom de flesta områden små, vilket visar en relativt jämn kvalitet i landet. Resultaten bör dessutom tolkas med en viss försiktighet. I vissa fall finns statistisk osäkerhet. Redovisade resultat kan dock inte avfärdas med hänvisning till slump eller statistisk osäkerhet. Specialister för de olika områdena ska få i uppdrag att granska och värdera resultaten. Njurcancer, ändtarmscancer och blåscancer är de områden där överlevnaden i Örebro läns landsting ligger över genomsnittet i landet. Väntetider inom cancervården är ett område där Örebro läns landsting i huvudsak är bättre än riksgenomsnittet, säger Ingmar Näslund. Bra på palliativ vård Smärtlindring i den palliativa vården vid livets slutskede är ett område där Örebro läns landsting ligger bäst till i landet. Femårsöverlevnaden vid bröstcancer har små skillnader i landet. Sedan 1960-talet har överlevnaden ökat från 65 procent till 85 procent. Örebro läns landstings resultat ligger 1,7 procent lägre än rikets genomsnitt. För lungcancer är överlevnaden cirka fyra procent lägre än riksgenomsnittet. Satsning på bättre cancervård För att ytterligare höja kvaliteten inom cancersjukvården har ett regionalt arbete med bildandet av regionala cancercentrum startat. I höst kommer ett Regionalt Cancercentrum (RCC) att etableras i Uppsala/Örebroregionen. Centrumbildningen är en del i en nationell strategi som syftar till att förbättra svensk cancervård. Centrat i Uppsala/Örebroregionen ska ha ett övergripande ansvar för att samordna, utveckla och kvalitetssäkra cancersjukvården i den egna regionen. Arbetet ska ske i nära samarbete med bland annat länssjukvård, primärvård, patientföreningar, anhöriga och forskare från universitet och högskola. Fakta: Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar med olika svårighetsgrad. Chansen att botas har ökat under de senaste årtiondena, tack vare ökad kunskap, bättre behandling och större möjlighet att upptäcka cancer i ett tidigt stadium. Ändå dör cirka personer om året i en cancersjukdom i Sverige. Det gör cancer till den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

17 Tebladet 7/11 17 Mjukstart. Om du är nybörjare när det gäller träning gör du bäst i att starta lugnt för att på så sätt undvika skador. Foto: Carl Olsson Motionera dig till en bättre hälsa Regelbunden träning förebygger sjukdomar och förbättrar hälsan. Här ger Jenny Höglund, sjukgymnast på Universitetssjukhuset Örebro, sina bästa tips för en lyckad träningsupptakt. Att komma i gång med träningen kan vara svårt, ibland kan det till och med kännas omöjligt. Men enligt Jenny Höglund, sjukgymnast på avdelningen för sjukgymnastik på Universitetssjukhuset Örebro, behöver det inte vara så besvärligt. Det gäller bara att starta på rätt sätt. Det allra första man ska fundera över är vad man vill träna, det fungerar inte att göra något man inte gillar, säger hon. Och fortsätter: Många låser sig vid att de inte kan springa men det finns ju så mycket mer, till exempel gympa, promenader, skidåkning och dans. Hälsomässigt spelar det ingen roll vad man tränar, bara man blir lite varm och får upp pulsen. Känn efter Hon säger vidare att det inte finns någon aktivitet hon avråder från utan uppmanar var och en att känna efter vad som blir bäst. Men om du har ont i rygg eller leder kan det vara bra att börja med en mer skonsam träningsform, som till exempel simning, vattengympa eller cykling. Löpsugen. Jenny Höglund ger dig tips om hur du ska komma i gång med träningen. När du bestämt dig för vilken aktivitet som du vill ägna dig åt är det dags att fundera på vilken träningsnivå som passar dig. Enligt vetenskapen räcker det med trettio minuters motion per dag för att förebygga sjukdom och förbättra hälsan. Vill man utöver detta också få bättre kondition får man antingen köra lite längre pass eller öka intensiteten. Men det gäller att gå framåt med små steg, de första träningspassen bör vara lugna. Det krävs en god portion tålamod för att få bra kondition. Om vi tar löpning som exempel så kan den som är nybörjare till att börja med varva jogging och gång. Ett förslag är att jogga en minut, gå en minut, jogga en minut och så vidare i tjugo minuter, säger Jenny Höglund. På så vis har man goda förutsättningar att hålla sig skadefri. Är man ovan vid träning riskerar man skador om man tränar hårt direkt. Oftast handlar det om att senor och muskler blir överansträngda, säger hon. I takt med att du blir bättre tränad kan perioderna av löpning förlängas. Till en början kommer resultatförbättringen att märkas tydligt, men efter en tid av träning planar kurvan ut och det kan upplevas som om utvecklingen stannar av. Om man springer samma sträcka om och om igen så hittar man ofta ett tempo som är bekvämt. Då anpassar sig kroppen till det. Vill man bli snabbare måste man pressa kroppen på en del pass genom att köra intervaller, säger hon. Och fortsätter: Alla kan springa intervaller men många är rädda för att prova. Men till en början räcker det med att springa lite snabbare några gånger under den vanliga rundan, mellan två lyktstolpar till exempel. Hitta träningskompis Efter att ha kommit i gång med träningen gäller det att hålla motivationen uppe, något som enligt Jenny Höglund kan vara problematiskt. Men det finns små knep att ta till. Rent motivationsmässigt kan det vara bra att hitta en kompis att träna med. För om man har bestämt tid och plats med någon annan är det svårare att hoppa över träningen, säger hon. En annan idé är att sätta upp en målsättning. Men det ska vara rimliga mål, inte för stora. Det kan till exempel handla om att gå ner ett kilo i vikt eller att springa två minuter snabbare på fem kilometer. Fakta om motionsformer: Carl olsson Stavgång: Konditionsträning som aktiverar kroppens stora muskelgrupper. Skonsam träning som passar de flesta. Jogging: Effektiv konditionsträning. Komplettera gärna med styrkeövningar för mage och rygg. Cykling: Konditionsträning. Bra för dig som har besvär från höftoch knäleder. Simning/Vattengympa: Aktiverar hela kroppen och förbättrar konditionen. Avlastad träning som passar dig med ledbesvär. Gympa: Effektiv träning för hela kroppen. Innehåller ofta styrkeövningar med kroppen som vikt. Styrketräning: Passar de flesta. Instruktörer på gymmen kan visa vilka maskiner och övningar som är lämpliga att starta med. Skidåkning: Effektiv konditionsträning som aktiverar de stora muskelgrupperna.

18 18 Tebladet 7/11 KIKKIS KÅSERI Skrivarvecka med förstoppning Vi har haft skrivarvecka på Åsa Folkhögskola. Och så är man tillbaka i vardagen igen. Jag vill inte dra upp den dimridå jag har gömt mig bakom den senaste veckan. Jag vill inte storhandla och städa. Jag är FÖRFATTARE. Är det förresten någon som vill ha en tjatig gubbe på drygt sextio som pratar om att serva bilen? Att skriva sitt liv, var rubriken på kursen. Jag funderade länge på vilket avsnitt jag skulle ta, eftersom det finns en hel del att berätta när man uppnått den aktningsvärda åldern av sextiotre år. Ju mer jag funderade, desto mer började det likna en såpa. Jag som inte gillar såpor. Jo, visst vet jag vem som vann Bonde söker fru förra säsongen, men det betyder inte att jag tittar på skräpet. Nej, det håller jag mig för god för... Nu skulle här skrivas om mitt liv och om de draman som utspelats genom åren! Jag måste ta detta på allvar och försöka vara seriös. På en gång insåg jag att det var en omöjlighet. Vi var fjorton elever i klassen. Här möttes, sanna mina ord, alla samhällsklasser. Det gemensamma var skrivandet. Några ville skriva sina memoarer och andra, som jag själv, visste inte vad de ville. Skulle jag kanske dra till med en dikt? Kan Tranströmer, så kan väl jag. Mina Memoarer lät lockande, men vem vill lämna ut sig till alla och envar? Min kära väninna, som satt bredvid, skrev så att pennan glödde. Var fick hon allt ifrån? Ibland blängde hon på mig. - Skriv då! Sluta trumma på bänken! Jag sneglade på hennes block och såg att det stod mamma. Aha! Hon skriver om hur det är att vara mamma, konstaterade jag. När jag tittade närmare, såg jag att det stod mamma sexton gånger. På en A4-sida. Hon gick in med hull och hår i sin mammaroll. För att göra plågan kort, drog jag för egen del till med en gammal kärlekshistoria, som påminner mycket om En officer och gentleman, ni vet? Enda skillnaden var att den arme officeren inte bar mig i sina armar ut från min arbetsplats, men ändå. Vår lärare heter Pelle. En liten tuff kille som vet vad han vill. Det var nu dags att kritisera varandras texter, vilket inte alltid är så lätt. Man kan väl inte säga rakt ut om man tycker att en berättelse är dålig. Men Pelle kunde: Hur skriver du, Pålerud? Det var väldigt roligt i början, men i slutet var det rena bedrövelsen. Jag hade förväntat mej ett roligt slut! Jaså, det hade han? Roligt och roligt. Vem har sagt att det ska vara roligt? Nästa år får det bli en dramakurs. Jag måste hitta mitt djup, om jag har något. I mitten av veckan började vi känna varandra bättre. Eftersom vi intog måltider minst fyra gånger om dagen, samlades vi oftast i matsalen. Vi talade och lyssnade mellan tuggorna och fick där en inblick i varandras liv. Maten är naturligtvis mycket viktig. Det går åt energi när snillen spekulerar, även om många inte tror det. Vårt klassrum låg på tredje våningen, så i början av veckan fick man sin dagliga dos av motion genom att gå i trapporna. I slutet av veckan var hissen nödvändig. Många fick konstigt nog akuta besvär i lederna. Sista kvällen skulle gruppen stå för någon form av underhållning. Hör och häpna! En datakille tog från nätet fram ljudet av brakskitar. Med detta som bakgrundsljud skulle ett drama utspelas. Idén stod en doktor för. Han hade själv upplevt det hela, som handlade om tio dagars förstoppning. När den uppspelte doktorn framförde sina önskemål, kände jag genast en svår ångest. Jag skriver en sång, tänkte jag. Måste rädda situationen. Kvällen kom, och folket samlades i matsalen. Vår grupps uppträdande inleddes med brakskitar, som dånade ur högtalarna. Många tittade sig nervöst omkring, och jag skämdes. Men efter en kort stund var publiken med på det hela. Kanske alla behöver sänka sig riktigt lågt ibland, vad vet jag? Väl hemkommen frågade maken: Hade ni något uppträdande sista kvällen, som ni brukar? Ja, jag skrev en sång. Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Hon skriver regelbundet krönikor i Tebladet. Tipsen för en Agnetha Gustavsson, expeditionsföreståndare, Olaus Petri vårdcentral, Örebro. Det är roligt att vara tillbaka på jobbet. Här är det en väldigt bra trivsel och alla arbetar tillsammans. Sen har jag roliga arbetsuppgifter som får mig att hela tiden utvecklas och lära mig nya saker, säger hon. För henne är lagkänslan som Margareta Lindén-Boström, epidemiolog, samhällsmedicinska enheten. Ingmarie Arvidsson, assistent, juridik- och nämndadministration. Lilian Iwarson Sporrong, utredningssekreterare, samhällsmedicinska enheten. Det gäller att gilla läget, jag har mycket att göra i höst så det är bara att kasta sig in i det, säger Margareta Lindén-Boström. Ingmarie Arvidsson har delade känslor när det gäller jobbstarten. Det känns bra, men lite motstånd känner man allt. Men det tar inte så många dagar innan man är inne i det igen. Det är ju alltid kul att träffa arbetskamraterna, Känns det långt till nästa semester? Tebladet har besökt några arbetsplatser för att få tips om vad du och dina arbetskamrater kan göra för att sätta guldkant på vardagen och få roligare på jobbet. text: carl olsson foto: victoria rydergård Lagkänslan viktig. Enligt Agnetha Gustavsson ökar sammanhållningen på jobbet om alla känner att de behövs. Det är roligt att vara tillbaka råder på vårdcentralen viktig. Här arbetar vi efter principen att alla har olika funktioner och vi respekterar varandra, men ingen står över någon annan. Hon berättar vidare att personalen har regelbundna träffar för att diskutera verksamheten och för att arbeta fram förbättringar. Vi arbetar alla för att behålla känslan av att det är roligt på jobbet, och när det kommer säger hon. Just arbetskamraterna och den sociala delen av arbetet tycker trion är mycket viktigt för trivseln. Vi har sociala gruppen som samlar in förslag på saker som personalen vill göra, sedan bjuder de in till en aktivitet på hösten och en på våren, säger Margareta Lindén-Boström. Det kan till exempel handla om att åka dressin, paddla på Svartån eller laga mat tillsammans. Sen är Blodomloppet en årligt återkommande tradition, säger hon. En annan viktig faktor när det gäller trivseln på arbetsplatsen är personalens inställning. Som arbetstagare har man eget ansvar för trivseln. Det är nyanställda tas de om hand i den andan. Vi har också en trivselgrupp där medlemmarna har som uppgift att hitta på roliga saker, det kan vara allt från fågelskådning till bowling. Har du några tips för att öka sammanhållningen på arbetsplatsen? Gör så att alla känner att de behövs. Alltid kul att träffa arbetskamraterna viktigt att alla bjuder till, säger Ingmarie Arvidsson. Lilian Iwarson Sporrong håller med. Tonen vi använder till varandra och vad vi säger är avgörande. Och om det skulle uppstå en tråkig ton är det viktigt att veta vad man ska göra, att man vågar ta upp det till diskussion, säger hon. Har ni några tips för att öka sammanhållningen på arbetsplatsen? Ha kul, säger Lilian Iwarson Sporrong. Ha högt i tak och roligt tillsammans, klanka inte ner på varandra, säger Margareta Lindén- Boström.

19 Tebladet 7/11 19 roligare jobbhöst Träffas privat. Mette Eliasson, Jan Lindgren och Greta Capobianco får inte nog av att träffas på jobbet. De umgås även privat och tar en sväng till puben eller ses på Gretas kolonilott. Eget ansvar. Margareta Lindén-Boström, Ingmarie Arvidsson och Lilian Iwarson Sporrong tycker att personalens inställning är en viktig faktor för trivseln på jobbet. Det är viktigt att alla bjuder till. Arbetsuppgifterna bidrar till trivseln Mette Eliasson, tandsköterska, Specialisttandvården, Klostergatan, Örebro. Jan Lindgren, övertandläkare, Specialisttandvården, Klostergatan, Örebro. Greta Capobianco, ortodontiassistent, Specialisttandvården, Klostergatan, Örebro. Det är lite jobbigt att gå upp på mornarna men det är kul att vara tillbaka på jobbet. Det är roligt träffa alla arbetskamrater och prata lite, säger Mette Eliasson. Jan Lindgren, som passerat den traditionella pensionsåldern, är inne på samma spår. Det är helt okej, i min ålder får man vara glad att man har ett jobb att gå till. Mina pensionärskompisar är avundsjuka på mig, säger han. En viktig del i att de tycker det är kul att arbeta igen är den sociala situationen på arbetsplatsen där personalen, förutom att ses på arbetet, också träffas privat. Det kan till exempel vara så att vi går ut på pub eller restaurang, och ibland så ses vi på min kolonilott. När det gäller aktiviteter på arbetet brukar vi göra något trevligt i samband med de verksamhetskonferenser vi har, säger Greta Capobianco. Men det är inte bara roliga aktiviteter som får personalen att må bra på jobbet. Arbetsuppgifterna bidrar också till trivseln. Tjusningen med det här jobbet är att man får utbilda unga tandläkare, och nu kommer vi in i en festperiod när sju personer ska ta examen. Sen tycker jag att det är trevligt när vi har att göra med våra tonårspatienter, säger Jan Lindgren. Anslagstavlan Sälj-köp-byt, lämna meddelanden, tacka. På anslagstavlan affischerar du gratis. Skriv eller skicka e-post. Pensionstack För all uppvaktning i samband med min pensionering - Stort Tack! Helena Englund, anestesikliniken, USÖ Tack till personalen på ortopedkliniken för fin avtackning vid min pension. Maj-Britt Ahl, sjuksköterska Har ni några tips för att öka sammanhållningen på arbetsplatsen? Anställ pensionärer, säger Jan Lindgren med ett skratt. Bjud på en kaka till kaffet och se till att umgås utanför jobbet. Se och bekräfta varandra, tala om för medarbetarna att de gjort ett bra arbete under dagen, säger Greta Capobianco. Stort tack för den fina avtackningen i samband med min pensionering. Gå gärna in på kampiyamotosbarn och följ mina nya annorlunda arbetsuppgifter under hösten 2011, då en väninna och jag ska jobba som volontärer på ett barnhem i Kenya. Än en gång: Tack! Anne-Marie Lindén

20 20 Sista. Tebladet Telefon: , E -post: apropå Vad gör du för att hålla dig i form? Jeanette Palmén, assistent, lasarettsbiblioteket, Karlskoga lasarett: Jag promenerar varje dag och cyklar på motionscykel och styrketränar hemma en till två gånger i veckan. Annelie Fredriksson, IVAsjuksköterska, Lindesbergs lasarett: Jag löptränar fem dagar i veckan. Som variation gillar jag aktiviteter i grupp. Jag har gått på afro-aerobics och på Lindesbergs lasarett har jag bland annat testat body pump, step up och vattenqigong. Skrivsugen? Tebladet har förlängt tävlingstiden för novelltävlingen. Så om du vill har du fortfarande chans att delta. Förlängd novelltävlingstid foto: victoria rydergård Stellan Johansson, verksamhetschef, Olaus Petri vårdcentral, Örebro: Jag är ingen frisksportare utan håller mig i form med vardagsmotion. Jag cyklar eller promenerar till jobbet och går alltid i trappor istället för att använda hiss eller rulltrappor. Jag använder inte heller automatiska dörröppnare. Hann du inte skicka in ditt bidrag till Tebladets novelltävling? Inga problem. Vi har förlängt tävlingstiden. Du som redan hunnit skicka in ditt tävlingsbidrag kan naturligtvis skicka in fler bidrag om du vill. Fram till den 30 september kan du skicka in din novell. Glädje är temat för tävlingen. Högst ord får användas och novellen får inte tidigare ha varit publicerad i någon form. Novelltävlingen är öppen för alla anställda i Örebro läns landsting. Det går bra att skicka in flera bidrag om du vill. I juryn sitter Tebladets ansvariga utgivare Ann-Marie Wentzel samt Victoria Rydergård, Kristin Lundström och Carl Olsson från redaktionen. Ingår i juryn gör även författaren och läkaren Liselott Willén, som tidigare varit pristagare i Tebladets novelltävling. Vinn priser Förutom äran finns också priser att vinna. Förstapriset är kronor, andrapriset kronor och tredjepriset kronor. Pristagarnas noveller kommer dessutom att publiceras i Tebladet. Så här gör du Så här gör du när du ska skicka in novellen: För att juryn ska kunna bedöma novellerna på ett opartiskt sätt vill vi ha ditt namn, adress, arbetsplats och telefonnummer där vi kan nå dig dagtid, i ett förslutet kuvert som du sedan lägger i ett annat kuvert tillsammans med novellen och skickar in. Du ska alltså inte skriva ditt namn på själva novellen. Skickar du in flera tävlingsbidrag vill vi ha in varje bidrag separat. Vår adress är Tebladet. Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet Novelltävling. Senast den 30 september vill vi ha ditt bidrag. Lycka till! Redaktionen Eva-Karin Dovresjö, tandsköterska, Specialisttandvården, Örebro: Jag styrketränar två gånger i veckan och promenerar en till två gånger i veckan. Spännande höstläsning? Vinn författaren och tidigare novelltävlingsvinnaren Liselott Willéns nya bok Ingenstans under himlen. Skicka in talongen senast den 30 september om du vill delta i utlottningen. Jag vill delta i utlottningen av Ingenstans under himlen Namn:... Adress:... Anneli Höög, läkarsekreterare, Karolina vårdcentral, Karlskoga: I bland blir det zumba, i bland promenader och i bland ingenting. Postnr:... Ort:... Telefon hem:... arbete:... Adress: Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med Ingenstans under himlen. Vinnarna meddelas personligen.

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Hur får jag använda patientjournalen?

Hur får jag använda patientjournalen? Hur får jag använda patientjournalen? Offentlighets- och sekretesslagen Patientdatalagen Vision 2014-01-30 Susan Ols Landstingsjurist Översikt När får jag läsa i patienters journaler? Sekretess - När jag

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 573-2013 Vuxennämnden Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 570-2013 Socialnämnden Bollnäs kommun 821 80 Bollnäs Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens beslut Socialnämnden,

Läs mer

Loggkontroll - granskning av åtkomst till patientuppgifter

Loggkontroll - granskning av åtkomst till patientuppgifter MAS 2013 10.3. Informationssäkerhet. Rutiner och Riktlinjer Loggkontroll - granskning av åtkomst till patientuppgifter Inledning Den nya regleringen ger ökade möjligheter för åtkomst till patientdata inom

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Tjänstekoncessionskontrakt vårdval Landstinget i Jönköpings län

Tjänstekoncessionskontrakt vårdval Landstinget i Jönköpings län 1(5) Tjänstekoncessionskontrakt vårdval Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län har huvudansvaret för all offentlig och privat bedriven hälso- och sjukvård i Jönköpings län, vilket även

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA 2014-03-14 1 (7) RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA Riktlinjen är ett komplement till den policy som finns kring it-säkerhet i Höganäs kommun. Riktlinjen beskriver hur ansvarsfördelningen

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2013-10-09 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid:

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Kändisspotting i sjukvården

Kändisspotting i sjukvården Kändisspotting i sjukvården Sten Jacobson Grundprincip för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. PDL ska ge en bättre samverkan

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 20-28

Underskrifter Paragrafer 20-28 Protokoll - Kommunala handikapprådet Sida 1 av 6 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 15.30 18.15, Kommunhuset Broby Närvarande Ledamöter Ersättare Patric Åberg (M) ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Diarienummer 11-124-000 Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Beslutad i skolnämnden den 24 augusti 2011, 101 Hantering av skolhälsovårdsjournaler för skolhälsovården i Skövde

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-04-27 LS-LED10-285 101 Riktlinjer avseende åtgärder vid dataintrång Landstingsstyrelsens beslut 1. Riktlinjer avseende åtgärder vid dataintrång godkänns.

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2006-12-12 1896-2005 Landstingsstyrelsen Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad (er beteckning LK/052693) Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Jämtlands läns landsting. God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län

Jämtlands läns landsting. God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Jämtlands läns landsting God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Innehållsförteckning Jämtlands läns landsting Politiska organisationen i landstinget................... 52 Ett levande

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-04-27 LS-LED10-285 101 Riktlinjer avseende åtgärder vid dataintrång Landstingsstyrelsens beslut 1. Riktlinjer avseende åtgärder vid dataintrång godkänns.

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun Datum: 120131 Handläggare: Maria Amström Direktnr: 7063 Beteckning: 2012.041 Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer