Digital eller mänsklig service åt användare av folkbibliotek? En diskursanalys av artiklar ur fyra svenska bibliotekstidskrifter

Transkript

1 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2005:68 ISSN Digital eller mänsklig service åt användare av folkbibliotek? En diskursanalys av artiklar ur fyra svenska bibliotekstidskrifter ANDERS FORSSLUND Författaren Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Digital eller mänsklig service åt användare av folkbibliotek? En diskursanalys av artiklar ur fyra svenska bibliotekstidskrifter Digital or Human Service to Users of Public Libraries? A Discourse Analysis of Articles in Four Swedish Library Journals Anders Forsslund Kollegium: 3 Färdigställt: 2005 Handledare: Abstract: Olof Sundin The aim of this Master s thesis is to examine the user service discourses in the field of public libraries that can be identified in four Swedish library journals. Also which underlying causes that control the discourses and the consequences of them are examined. Questions in this study are: which discourses can be found, what characterises them, what kind of different discourses concerning technology in society control the user service discourses and what are the consequences of them. The theoretical starting-point is Ernesto Laclau s and Chantal Mouffe s discourse theory. The method is text analytic. 27 articles from four library journals bis, Biblioteksbladet, DIKforum and Ikoner are analysed. Three discourses concerning service to users of public libraries are identified: a digital discourse, a human discourse and a pragmatic discourse. The digital discourse is found to be based on information technology and to have a nomological account of technological determinism as underlying cause. The consequences of the digital discourse may be more digitally based service and less human based service. The human discourse is found to be based on personal service and to have an underlying cause of technological determinism that is time-dependent. The consequences of the human discourse may be human based service in spite of technological development. The pragmatic discourse is found to be based on both information technology and human service and to have an underlying cause of technology seen as socially constructed. The consequences of the pragmatic discourse may be that both digital and human service are seen as complementary. Nyckelord: Användarservice, digital, diskurs, diskursanalys, folkbibliotek, interaktion, samhälle, teknologi. 1

3 2

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och avgränsningar Frågeställning Definitioner Litteratursökning Disposition 7 2 Teori och metod Introduktion till diskursanalys Diskuranalysens förhistoria Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori Kritiska invändningar mot diskursteorin Diskursanalys inom B&I-vetenskap Diskursordning 16 3 Empiriskt tillvägagångssätt Det tolkande subjektet Allmänna tolkningsprinciper Urval Genomförande 20 4 Analys Servicebegreppet Digital diskurs Mänsklig diskurs Pragmatisk diskurs Servicebegreppet, sammanfattande diskussion Biblioteks- och mötesplatsbegreppen Digital diskurs Mänsklig diskurs Pragmatisk diskurs Biblioteks- och mötesplatsbegreppen, sammanfattande diskussion Personalbegreppet Digital diskurs Mänsklig diskurs Pragmatisk diskurs Personalbegreppet, sammanfattande diskussion IT-begreppet Digital diskurs Mänsklig diskurs Pragmatisk diskurs IT-begreppet, sammanfattande diskussion 30 3

5 4.5 Demokratibegreppet Digital diskurs Mänsklig diskurs Pragmatisk diskurs Demokratibegreppet, sammanfattande diskussion Lärandebegreppet Digital diskurs Mänsklig diskurs Pragmatisk diskurs Lärandebegreppet, sammanfattande diskussion Övriga begrepp Digital diskurs Mänsklig diskurs Pragmatisk diskurs Övriga begrepp, sammanfattande diskussion Sammanfattning av diskursanalysens resultat Digital diskurs, sammanfattning Mänsklig diskurs, sammanfattning Pragmatisk diskurs, sammanfattning Konklusion 43 5 Diskursernas orsak och verkan Teknologisk determinism och kulturell materialism Lagbunden teknologisk determinism Tidsberoende teknologisk determinism Kulturell materialism 48 6 Avslutande diskussion 49 7 Sammanfattning 51 Källförteckning 53 Artikelförteckning 55 4

6 1 Inledning I dagens samhälle har en allt större del av vårt handlande i vardagen, både när det gäller nytta och nöje, arbete och fritid, kommit att ske med hjälp av digital teknik. 1 Många uppgifter och serviceverksamheter som tidigare utfördes och sköttes om av människor genom interaktion med andra människor, genomförs numera med hjälp av bl.a. internet och automater. Detta gäller i högsta grad även biblioteksverksamhet, vilken sedan 1980-talet alltmer har digitaliserats och automatiserats. Som jag själv har lagt märke till, så har sedan 1980-talet en datorisering i större skala skett på Sveriges bibliotek och nu på 2000-talet har så gott som alla bibliotek sin katalog och andra tjänster tillgängliga via internet. Dessutom blir alltmer av utlånings- och återlämningsförfaranden och andra av bibliotekens tjänster och service åt användarna automatiserade. Av detta följer att användarna i allt större utsträckning kan utföra alltfler informationsrelaterade tjänster från andra platser än det fysiska biblioteket: via hemdatorer och bokomater; och vidare att de kan göra alltmer på biblioteken utan att behöva hjälp av personalen: låna böcker, boka internet m.m. Således har våra bibliotek av idag gett användarna av de samma, en situation där mycket av servicen som förr gavs i mänsklig skepnad numer ges i digital och automatiserad form med mindre kontakt mellan människor. 1.1 Problemformulering Vad jag intresserar mig för angående ovanstående är synen på hur viktig vardaglig mänsklig kontakt anses vara inom biblioteksområdet, då vi i dagens högteknologiska samhälle inte längre behöver möta eller kommunicera med människor vid informations- och/eller dokumentanskaffning. I alla fall inte lika mycket som förr. Här anser jag det vara av stort intresse att undersöka vilka åsikter, eller utsagor, som framkommer hos människor inom ämnesområdet, t.ex. initierade skribenter i bibliotekstidskrifter. Dels för att de som skriver i dessa tidskrifter högst antagligt är djupt engagerade i biblioteksområdets utveckling, dels för att de just därför skapar debatt och påverkar sam- och framtid. Viktigt blir därmed att avtäcka de utsagor som finns angående digital och/eller mänsklig service, för att kunna ge användare av bibliotek bästa tänkbara service nu och framgent. Denna avtäckning kan lämpligtvis ske genom en s.k. diskursanalys, 2 vilken är väl lämpad för textanalys. Vidare, så är de texter som skrivs av människor naturligtvis inte författade i ett vakuum utan en del i ett större sammanhang. Därför är det ävenledes relevant för denna studie att sätta in de diskurser (rörande vad som är advekata sätt att ge service åt användare på) som framträder i en övergripande kontext. Denna kontext, vilken jag i högsta grad finner intressant och kanske avgörande för allas vår framtid, inbegriper hur vi påverkas av teknologisk utveckling och hur den påverkas av oss. Detta inbegriper teorier om s.k. teknologisk determinism och kulturell materialism. 3 Det känns angeläget att finna svar på ovanstående problematik, då det inte är självklart att mer digital teknik och automatisering leder till en bättre service åt alla användare av bibliotek. För att kunna ge alla användare en bättre service, så måste man först få syn på de rådande uppfattningar (diskurser) som finns angående detta för att sedan kunna komma med kreativ kritik och förändra användarservicen så att alla kan få nytta av den. Som B&I- 1 För definitioner av i uppsatsen förekommande begrepp, se avsnitt Se kapitel 2. 3 Se kapitel 5. 5

7 vetenskapsstudent 4 med inriktning på användares behov av information och interaktion med informationssystem, så infinner sig därför följande problemformulering: Vilka uppfattningar finns angående hur service till användare ska ges - med hjälp av digital teknik eller av människor, och kan vi människor påverka den teknologiska utvecklingen? 1.2 Syfte och avgränsningar Vad denna uppsats således försöker klargöra, är vilka olika sätt att tala om service åt användare av folkbibliotek det finns och varför de finns; dvs. inga aspekter på vad som är objektivt sant anläggs på analysmaterialet. Däremot ett försök till förståelse av hur olika utsagor uppstått vad de beror på och vilka konsekvenser de kan ha och tänkas få. Syftet med denna uppsats blir således: att undersöka vilka diskurser angående digital och/eller mänsklig service åt användare av folkbibliotek som används i fyra svenska bibliotekstidskrifter , vilken syn på teknologisk utveckling i samhället som ligger bakom diskurserna och vilka konsekvenserna kan bli av dessa. Lägg märke till att syftet är tudelat. Därför kommer först de diskurser som används i bibliotekstidskrifterna analyseras och redovisas i kapitel 4; sedan jämförs dessa diskurser med teorier rörande teknologi och samhälle, för att se vilka konsekvenserna kan bli i kapitel 5. För att materialet som ligger till grund för denna studie inte skulle bli oöverskådligt, så avgränsades det till att gälla följande: folkbibliotek, då de är till för att ge service åt alla slags människor; fyra st. svenska bibliotekstidskrifter, 5 eftersom det endast är svenska förhållanden som är intressanta i denna uppsats; och år , då nuet och framtiden fokuseras. 1.3 Frågeställning Frågor som ställs för att få svar på uppsatsens syfte är: Vilka centrala begrepp används i analysmaterialet och vilka olika innebörder ges de? Hur förhåller sig olika innebörder av de centrala begreppen till varandra och hur används de i olika diskurser? Vilka kopplingar finns mellan diskurserna och olika teorier rörande beroendet mellan samhällelig- och teknologisk utveckling? Vad kan de olika diskurserna innebära för användarservice i framtiden? 1.4 Definitioner Vissa begrepp i denna studie har när det är mina egna i och för uppsatsen specifikt använda, särskilda betydelser: Automatisering innebär här att tjänster som förut utfördes fysiskt av människor, nu sköts av återlämningsmaskiner och andra automater; m.a.o. utan någon människa som förmedlare av de tjänster som utförs. 4 B&I står för Bibliotek och Information i olika sammansättningar. 5 Angående urval av/och i dessa, se avsnitt

8 Om ej annat anges, så menas med bibliotek i denna studie alltid folkbibliotek ibland som ett av flera slags bibliotek. Med begreppet digital i olika meningssammansättningar, åsyftas all elektronisk media och apparatur som förmedlar information och ger service åt användare utan någon just i stunden förmedlande människa. Med IT eller informationsteknologi, avses endast digital eller maskinell sådan. Med mänsklig och fysisk service, kontakt o.d. avses sådant som sker i direkt kommunikation här och nu mellan två eller flera människor t.ex. samtal över disk, telefonsamtal eller att ta emot en bok för återlämning och inte sådant som sker med fördröjning via t.ex. e-post, brev och chattjänster. Teknik innefattar de sätt som något utförs på, dvs. här digital- eller olika slag av maskinell service; teknologi däremot, rör vetenskapliga läror, teorier och diskurser angående den tekniska utvecklingen och dess konsekvenser och betydelse för specifika kontexter. 1.5 Litteratursökning Relevant litteratur som nyttjats i denna uppsats har hittats på flera olika sätt. En del i högsta grad grundläggande litteratur har min handledare tipsat om, andra böcker och artiklar har upptäckts genom att läsa diverse tidigare diskursanalytiska studier inom det B&Ivetenskapliga området. En genomgång av magisteruppsatser som ligger nära min studies fokus har genomförts på följande lärosätens B&I-vetenskapliga institutioner: Borås högskola, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Det som fanns har sedan i och för sig inte kommit till direkt användning, utan har mest varit en inspirationskälla. Vidare så har naturligtvis sökningar skett i Borås högskolas biblioteks katalog, i LIBRIS och i relevanta B&I-vetenskaps- och samhällsrelaterade databaser såsom LISA och Sociological Abstracts. Här har bl.a. sökord såsom diskurs, diskursanalys, användare, biblioteksservice, informationsteknologi, samhälle och teknologi och deras engelska motsvarigheter använts. Avslutningsvis bör här nämnas, att eftersom denna uppsats på intet vis är någon forskningsöversikt rörande tidigare studier om service åt användare eller diskursanalys, så har mitt fokus vid nämnda informationssökningar varit tämligen snävt, detta genom att jag har nöjt mig med precis det jag har behövt för att få ihop denna studie. 1.6 Disposition Här följer en kort beskrivning av hur uppsatsen är disponerad: I kapitel 1 berättas i en inledning om vilka tankegångar som ligger bakom valet av ämne för uppsatsen och dess problemformulering. Vidare beskrivs uppsatsens syfte, avgränsningar och frågeställning. Det fortsätter med att relevanta begrepp definieras och ett litteratursökningsavsnitt avslutar kapitlet. Kapitel 2 börjar med att presentera den teori och metod som använts diskursanalys. Även dess förhistoria och bakomliggande teorier gås igenom. Därefter berättas i detalj om den specifika diskursanalys, Laclau och Mouffes s.k. diskursteori, som har nyttjats i denna uppsats. Sedan tas relevant kritik mot diskursteorin upp, för att följas av ett avsnitt som tar upp den tidigare diskursanalytiska forskning inom B&I-vetenskap vilken är relevant för denna 7

9 uppsats. Avslutningsvis beskrivs en teoretisk modell rörande jämförelser mellan olika diskurser, den s.k. diskursordningen. I kapitel 3 redogörs ingående för det empiriska tillvägagångssätt som använts. I det första avsnittet diskuteras det s.k. tolkande subjektet och därpå relateras de allmänna tolkningsprinciper som använts vid analysarbetet. Nästa avsnitt berättar konkret om val och urval av uppsatsens analysmaterial. Kapitlet avslutas med en utförlig beskrivning av analysens praktiska genomförande. I det följande kapitel 4, så redovisas resultatet av föreliggande studies textanalys. Detta sker genom att ett flertal för analysen relevanta begrepp tas upp, varvid de påvisas användas på olika sätt i olika diskurser. Dessa tre i analysmaterialet funna diskurserna, sammanfattas sedan med ord och grafiska beskrivningar. Kapitlet avslutas med en konklusion. I kapitel 5 jämförs de i föregående kapitel avtäckta diskurserna med teorier angående teknologi och samhälle. Dessa bakomliggande orsaker till diskurserna och konsekvenserna av dem uttolkas avslutningsvis. I kapitel 6 förs en avslutande diskussion rörande uppsatsens syfte, problem och relevans. I kapitel 7 finns en sammanfattning av uppsatsen. 2 Teori och metod I detta kapitel presenteras de teorier och kvalitativa metoder som har använts i denna uppsats. Först diskuteras i en allmän introduktion och en förhistoria, vad en diskursanalys är, hur den kan användas och vilka samhällsteoretiska grunder den har växt fram ur. Detta följs av en mer specifik genomgång av de delar av den s.k. diskursteorin och tidigare diskursanalytiska studier inom B&I-vetenskap, som är relevanta för föreliggande studie. Kapitlet avslutas med en förklaring av hur de diskurser som används i mitt analysmaterial kommer att jämföras med relevanta teorier angående samhället och den teknologiska utvecklingens ömsesidiga beroende och påverkan. Observera att teorier angående teknologi och samhälle redovisas i kapitel 5 och inte här, detta eftersom dessa teorier tjänar som jämförelsematerial i denna studie; dvs. de behandlas som diskurser och inte som teoretiska utgångspunkter. 2.1 Introduktion till diskursanalys För att uppnå syftet med denna uppsats, så använder jag diskursanalys som teori och metod. Vad är då en diskurs och vad kan man få reda på genom att utföra en diskursanalys? Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips skriver i Diskursanalys som teori och metod (2000) att en diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen). (s. 7). Viktigt att förstå här, är det som Mats Börjesson påpekar i sin bok Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. (2003), nämligen att en diskurs inte finns som ett slags ting därute i samhället. (s. 185) utan är något som det forskande subjektet själv har riktat in sig på och tolkat fram. Här vill jag således klargöra att de diskurser rörande synen på digital kontra mänsklig service, vilka framträder i mitt analysmaterial är ett försök från min 8

10 sida att ge en ny bild av en företeelse i världen. Genom diskursanalys får man syn på det som sägs och vilka åsikter som finns angående något. Vidare handlar diskursanalys om att finna mönster i utsagor och vilka konsekvenser diskursiva framställningar kan få m.a.o. handlar diskursanalys inte om att försöka få fram hur verkligheten de facto är (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 28). Som ovan framskymtar, så är diskursanalys en teori och metod, dvs. en paketlösning vilken består av fyra delar: filosofiska premisser angående språkets betydelse för hur världen konstrueras socialt; teoretiska modeller; metodologiska riktlinjer; och särskilda tekniker för språkanalys teori och metod är alltså sammanlänkade (ibid., s. 10). Diskursanalys står i sin tur rotad i en socialkonstruktionistisk grund. Denna grund består av fyra fundamentala villkor, vilka i hög grad är avgörande för alla diskursanalytiska riktningar: En kritisk inställning till självklar kunskap. Kunskap om världen kan inte betraktas som en objektiv sanning, dvs. vår kunskap och våra världsbilder är en produkt av våra sätt att kategorisera världen. Historisk och kulturell specificitet. Vår syn på och kunskap om världen är alltid kulturellt och historiskt präglade, detta betyder att vår uppfattning och representation av världen är specifika och kontingenta: de kunde varit annorlunda och de kan förändras med tiden. Detta medför att diskursivt handlande bidrar till konstruktionen av den sociala världen och det är därför inte essentialistiskt, dvs. den sociala världens karaktär bestäms inte av yttre förhållanden och är inte given på förhand människor har inte någon inre essens. Samband mellan kunskap och sociala processer. Kunskap frambringas genom social interaktion, där gemensamma sanningar framställs och en kamp om vad som är sant och falskt förs. Samband mellan kunskap och social handling. Olika sociala världsbilder leder till olika sociala handlingar, den sociala konstruktionen av kunskap och sanning får därför konkreta sociala konsekvenser. (ibid., s ). Dessa villkor ska ses som en bakgrund till diskursanalys, vilken således är ett slag av de socialkonstruktionistiska angreppsmetoder som finns. 2.2 Diskursanalysens förhistoria Inom socialkonstruktionismen ligger strukturalistisk och poststrukturalistisk språkfilosofi, vilka gör anspråk på att vår tillgång till/förståelse av verkligheten alltid går genom språket, som en förutsättning för diskursanalys. Med språk skapas representationer av verkligheten och dessa bidrar även till att skapa den. En fysisk verklig värld existerar, men den kan bara bli betydelsefull i en diskurs; t.ex. så finns verkligen en bok, men den är en kunskapskälla bara om den konstitueras som en sådan. Språk konstituerar även sociala identiteter och -relationer: en förändring i en diskurs förändrar även det sociala (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s ). Strukturalism som metod är ett analytiskt och ickevärderande synsätt, som i högsta grad bygger på Ferdinand de Saussures lingvistiska teorier. Eftersom diskurser avtäcks genom 9

11 analys av språk (eller i vidare bemärkelse texter vilket inbegriper handlingar och symboler), så är en genomgång av Saussures grundläggande begrepp adekvat för denna uppsats. Saussure delar, enligt John Storey i An Introduction to Cultural Theory and Popular Culture (1997), upp språk i två delar: beteckning, t.ex. ordet bibliotek; och det betecknade, dvs. ett ställe där dokument finns samlade. Tillsammans utgör beteckningen och det betecknade tecknet. Relationen mellan beteckningen och det betecknade är enligt Saussure fullständigt godtycklig den är ett resultat av konventioner och kulturellt samförstånd. Vidare gör han en åtskillnad mellan ett språks langue och parole. Langue refererar till ett språks regler och konventioner, språket sett som en social institution. Parole refererar till individuella yttranden, dvs. enskild användning av ett språk (s ). Strukturalismen tar fasta på de två ovanstående teorierna genom att betona dels de underliggande relationerna mellan kulturella texter och dess praktik, dvs. den grammatik som gör förståelse och/eller mening möjlig; och dels åsikten att mening alltid är resultatet av relationers samspel vid de val och kombinationer som möjliggörs av den underliggande strukturen. Uttryckt på ett annat vis: Kulturella uttryck (eller texter) och praktiker (eller handlingar) studeras som analoga med språk. Det är således inom strukturalismen ett mål att tydliggöra regler och konventioner (strukturer), för att kunna se vad som bestämmer produktionen av mening (ibid., s ). Poststrukturalismen bröt med ett av strukturalismens grundantagande: att det finns en fast struktur som styr produktionen av mening. Poststrukturalistiska teorier hävdar att den mening något har är tillfällig i en ständigt pågående tolkningsprocess t.ex. innebär begreppet kommunikation olika saker beroende av tid och sammanhang. En beteckning, t.ex. ordet kommunikation, ger därför upphov till flera betydelser eller beteckningar. Därmed kan en beteckning bara tillfälligt ha en särskild, bestämd mening, nämligen när den befinns i en diskurs och uttrycks i en viss kontext (ibid., s ). För att exemplifiera, så betyder kommunikation en sak när det handlar om ett samtal mellan en användare och referensbibliotekarie och en helt annan när det rör sig om människors resande. Poststrukturalismen lade på så sätt en grund för diskursanalysen genom att betona meningsbetydelsers beroende av kontext och just diskurs. En samhällsteoretiker vars teorier även de har betytt mycket för diskursanalysen, är Michel Foucault. Han intresserade sig bl.a. för hur språk, och kulturell praktik i allmänhet, används i/och styrs av andra omgivande sociala och kulturella praktiker. Därav följer konkurrens och konflikt mellan olika artikulationer, eller sätt att tala/uttrycka saker på. En diskurs visar på det sättet en institutions makt genom den senares definitioner, uteslutningar och oskrivna lagar, vilka reglerar vad som får skrivas och sägas inom ett särskilt fält (ämnesområde) (ibid., s ). Det skulle exempelvis knappast vara tillåtet att skriva en uppsats på Bibliotekshögskolan i Borås med titeln (och innehållet): Kvinnor ska stå vid spisen och inte syssla med så allvarliga och komplexa uppgifter som informationsvetenskap. Därmed har Foucault visat på ett maktperspektiv, 6 vilket genomsyrar många av de utsagor vi möter i olika diskurser. 2.3 Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori Det finns flera olika slag av diskursanalytiska angreppssätt man kan använda sig av vid en textanalys, här bör först två andra riktningar än den jag valt nämnas: kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. Den kritiska diskursanalysen skiljer mellan diskursiv praktik och annan 6 Lägg märke till att användandet av makt också kan vara positivt, dvs. förhindra t.ex. pseudovetenskapliga uppsatser. 10

12 social praktik (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 25), vilket innebär att en del samhälleliga fenomen måste studeras med hjälp av andra teorier och metoder än den diskursanalytiska. Därför använder jag inte den kritiska diskursanalysen, då den förutsätter att t.ex. texter om biblioteksverksamhet ska tolkas enligt nämnda metod och den samhällskontext som ligger bakom texterna enligt någon annan metod, vilket känns mig övermäktigt. Den kritiska diskursanalysen påstår således att: Tillsammans konstituerar de diskursiva praktikerna och de andra sociala praktikerna vår omvärld. (ibid., s. 25); medan diskursteorin (mer om den alldeles strax) som jag använder i denna uppsats hävdar att alla praktiker är diskursiva, vilket gör att jag kan tolka allting efter samma modell och därmed få en teoretisk och metodologisk helhet i min studie. Diskurspsykologin i sin tur, intresserar sig i hög grad för människors aktiva och kreativa användning av diskurser som resurser i konkret interaktion (ibid., s. 28). Konkret interaktion är inte något som jag fokuserar i min studie, utan istället hur diskurser bestämmer vårt handlande. Nyttjandet av diskursteorin åskådliggör det senare på ett klarare sätt. Efter denna bakgrundsteckning av mitt teorival, är det så dags att gå närmare in på den typ av diskursanalys jag har använt vid mitt analysarbete. Nämligen den s.k. diskursteorin av Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, som de presenterar i Hegemony and Socialist Strategy (2001), vilken Winther Jørgensen och Phillips förtjänstfullt har tolkat. I det följande berättas endast om de begrepp och teoretiska konstruktioner jag har haft konkret nytta av i min studie. Enligt diskursteorin är sociala fenomen aldrig färdiga, deras betydelse kan aldrig fixeras utan det pågår alltid en social strid om hur samhälle och identitet ska definieras. När man gör en diskursanalys, så studerar man relationer mellan olika tecken (utsagor om sociala fenomen), den betydelse som ett tecken får genom att placera/definiera det i förhållande till andra tecken. Tecknen kan aldrig bli helt fastlåsta, deras betydelse är nämligen kontingent, dvs. möjlig men inte nödvändig. Det är alltså diskursanalysens uppgift att kartlägga de processer där en kamp pågår om vilken betydelse tecknen ska ha (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s ). Här följer en genomgång av viktiga begrepp som Laclau och Mouffe använder sig av. Om man förstår dessa, blir det också betydligt lättare att förstå diskursteorin. En diskurs är en fixering av högsta betydelse inom ett särskilt område där alla tecken är moment, vilkas betydelse således fixeras genom att särskiljas från andra moment. Vidare är vissa tecken s.k. nodalpunkter, sådana har större tyngd än andra tecken. Därför är en nodalpunkt något som andra tecken relaterar sin plats och betydelse till. Detta innebär att varje tecken är fastställt, ett moment en diskurs utesluter på så sätt en mängd möjligheter/betydelser ett tecken kan ha. Dessa uteslutna betydelsetillskrivningar hamnar i det diskursiva fältet. Detta fält ignoreras i den speciella diskursen för att uppnå entydighet (ibid., 33-34). Men en diskurs konstitueras av det diskursiva fältets strävan att undergräva, eller störa diskursens entydighet. I fältet finns nämligen element, sådana tecken som är mångtydiga och vilka diskursen söker göra till moment eller entydiga. En diskurs är således aldrig fullständigt stängd för teckens betydelseförändringar, utan tecken måste, som sagt, relateras till andra tecken för att vara meningsfulla. Detta sker genom artikulation, dvs. varje praktik som skapar en relation mellan olika element, så att elementens identitet förändras. Med Laclau och Mouffes egna ord: In the context of this discussion, we will call articulation any practice establishing a relation among elements such that their identity is modified as a result of the articulatory practice. The structured totality resulting from the articulatory practice, we will call discourse. The differential positions, insofar as they appear articulated within a discourse, we will call moments. By 11

13 contrast, we will call element any difference that is not discursively articulated. (Laclau & Mouffe 2001, s. 105). Vidare så strider olika diskurser om nodalpunkter. En sådan har en särställning i en viss diskurs, men den kan ges ett annat innehåll i en annan diskurs och är då en flytande signifikant (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 35). Här följer en konkretisering av ovanstående: t.ex. folkbildning är en diskurs eftersom tecken framställs på bestämda sätt, t.ex. så är böcker, biofilmer och studier moment i och med att de tecknen fixeras genom att särskiljas från varandra. Bibliotek är i den diskursen en nodalpunkt, vilken de andra tecknen relaterar sin plats och betydelse till; m.a.o. så får tecken såsom bokbål och bokvård sin bestämda betydelse i folkbildningsdiskursen genom att relateras till bibliotek. På så vis är allt (tillfälligt) fastställt i en diskurs, t.ex. så tillåts inte bokbål tillskrivas en positiv betydelse, det hör inte hemma i en folkbildningsdiskurs utan utesluts hamnar i det diskursiva fältet. Detta diskursiva fält innehåller element, t.ex. tecknet hemdator, som kan artikuleras på olika sätt; dvs. dess betydelse är mångtydigt, det kan vara positivt eller negativt beroende på hur det relateras till andra tecken. Hemdator kan ha en negativ betydelse i folkbildningssdiskursen, men i det diskursiva fältet få en positiv betydelse som alternativ till folkbibliotek. Folkbildningsdiskursen är på det sättet aldrig helt tillsluten utan kan förändras eller fastslås av det diskursiva fältets undergrävande respektive reproducerande av diskursens entydighet. Till slut kan bildning i detta exempel vara en nodalpunkt som olika diskurser ger olika innebörd, såsom i sammansättningarna utbildning och klassisk bildning och är då en flytande signifikant. Således är all artikulation kontingent; detta medför att genom att se på de möjligheter som utestängs, kan man få syn på vilka sociala konsekvenser som följer av konkreta diskursiva struktureringar av det sociala. (ibid., s. 45). Men för att kunna uppfatta världen som meningsfull, så kan vi inte undslippa objektiviteten, dvs. sociala betydelser ligger aldrig helt fast men är heller aldrig helt fria. Diskurser är på det sättet tröga, tillfälliga fixeringar av betydelser, därmed är på sätt och vis samhället omöjligt: ett samhälle blir aldrig objektivt fullbordat (Laclau & Mouffe 2001, s. 111). Vi producerar därför hela tiden samhället genom att tala om det som en objektiv totalitet, t.ex. om folket. Folket är i det här fallet en flytande signifikant som hänvisar till en helhet folket är i Laclaus vokabulär en myt. Sådana myter har diskursanalysen till syfte att avslöja, här studeras vilka myter som framstår som objektivt sanna och vilka som ses som omöjliga; eller m.a.o. hur myter såsom flytande signifikanter tillskrivs olika innehåll av olika aktörer i en strid om att göra just den egna bilden av samhället gällande. (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 47). Detta är viktigt för mig att inse vid mitt analysarbete, då det är just vilket innehåll flytande signifikanter såsom service m.fl. tillskrivs som visar på olika diskurser. Angående subjektet, så är det enligt diskursteorin alltid fragmentiserat: det intar flera olika positioner som pekar i olika riktningar. Det innebär att det aldrig finns en entydig subjektposition för ett subjekt, därför är det alltid överdeterminerat p.g.a. att (som bekant) diskurserna alltid är kontingenta (Laclau & Mouffe 2001, s. 111). Subjektet är splittrat, det tillskrivs identitet genom att representeras diskursivt. Vidare är identitetens nodalpunkt som centrum, något som Laclau kallar för mästersignifikant. Flera sådana signifikanter knyts ihop i ekvivalenskedjor, t.ex. bibliotekspersonal referensbibliotekarie bokuppsättare katalogisör osv.; olika diskurser ger sammantaget en identitet ett relationellt innehåll (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 50). 12

14 I diskursteorin genomsyras det sociala av konflikt och kamp, i den betecknas konflikt såsom en antagonism. Olika identiteter hindrar varandra, den ena diskursen (t.ex. digital diskurs) blockerar den andra (t.ex. mänsklig diskurs). Antagonism upplöses genom hegemonisk intervention, m.a.o. en artikulation som genom en kraft återupprättar entydigheten (Laclau & Mouffe 2001, s. 134). Exempelvis kan kanske invandrargrupper påverka vilka olika språk ett biblioteks skyltning och webbsidor ska vara på, medan de s.k. Nationaldemokraterna möjligen anser att endast det svenska språket ska användas på offentliga platser. Om då biblioteksstyrelsen tar ett beslut på att flera språk ska användas, så blir webbsidorna användbara, får mening, för fler användare detta genom en hegemonisk intervention. Sammanfattningsvis, så har alltså den diskursteoretiska ansatsen som syfte att dekonstruera de strukturer som utgör vår naturliga, eller objektiva omvärld; att avtäcka den givna organiseringen av världen, vilken ses som politiska processer med sociala konsekvenser (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 56) Kritiska invändningar mot diskursteorin När resultatet av en diskuranalys efter Laclau och Mouffes teori föreligger, vad är det då man har framför sig? Bara en kaotisk godtycklig tolkning av texter, vilka i sin tur är tolkningar av en verklighet som dessutom inte existerar i någon objektiv mening? Är m.a.o. diskursanalys ett enda stort flummeri? Det tycker jag inte alls, utan tvärtom ser jag som nyttjare av olika samhällsteorier i vardagen såväl som under detta uppsatsarbete, till att göra skillnad mellan teori och praktik; dvs. ting och praktiker existerar här och nu i stort och i smått, men jag gör skillnad på enskildheter vilka jag kan se och bedöma med mina egna sinnen, och på samhället i stort vilket jag inte kan se och bedöma med mina egna sinnen. Alltså tar jag hjälp av en abstrakt teori för att få en helhetsbild av en samhällsföreteelse. Jacob Torfing går i sin bok New Theories of Discourse. Laclau, Mouffe and Žižek. (1999, s ) igenom fyra vanliga missförstånd angående diskursteorin. Genom att ta upp dessa, så är det min fromma förhoppning att kunna visa på den väsentliga kritik som talar mot diskursteorin och även kunna ge svar på denna, och därmed visa att diskursteorin är en relevant och vetenskaplig teori och metod. Det första missförståndet Torfing tar upp, gäller att diskursteorin skulle förneka diskursivt konstruerade föremåls och praktikers reella existens. I så fall skulle t.ex. ett bibliotek endast finnas i olika diskurser - som en mötesplats, som en informationscentral osv., men diskursteorin uttrycker explicit att biblioteket hur det än konstrueras diskursivt, fortfarande och alltid existerar som ett fysiskt objekt. Det andra, uttrycker att diskursteori bara angår lingvistik (texter) som ett avskilt område inom en vidare social kontext. Här påpekar Torfing att Laclau och Mouffe visar att diskurser inte kan reduceras till varken semantiska eller pragmatiska aspekter, utan: All action have meaning, and to produce and disseminate meaning is to act. (ibid., s. 94); dvs. texter och praktiker är bådadera delar av det sociala av diskurser. Ett tredje missförstånd, hävdar att relationerna och identiteterna i konkreta diskurser är fullständigt godtyckliga. Visserligen är tecknens relationer och innebörder i en viss diskurs inte rationellt styrda, men de är ändå nödvändiga eftersom they are part of a whole which stands in a relation of reciprocal conditioning with its parts. (ibid., s. 95); dvs. tecken i en 13

15 diskurs får sin bestämda mening av andra tecken i just den bestämda diskurs de ingår i ett ömsesidigt beroende. Den fjärde och sista invändningen Torfing tar upp, påstår att diskurser inte består av något annat än kaos. Detta p.g.a. att tecken inom en diskurs bara har tillfälliga betydelser och att de är kontingenta, dvs. kan inta alla möjliga betydelser. Här kan invändas att denna varje konkreta diskurs inneboende obestämbarhet, tvärtom visar på bestämda möjligheter; dvs. en pragmatisk öppenhet för tecknen att formeras i andra diskurser (ibid., s. 96). 2.4 Diskursanalys inom B&I-vetenskap I detta avsnitt tas endast studier som är relevanta för min uppsats upp, därför ska detta avsnitt inte ses som någon litteraturöversikt med pretention på fullständighet. Bernd Frohmann argumenterar i sin artikel Discourse Analysis as a Research Method in Library and Information Science (1994) för just det som titeln säger. I Michel Foucaults anda, menar Frohmann att diskursanalys handlar om analys av serious speech acts (s. 120), dvs. sådana utsagor som inte är vardagliga utan sägs i ett bestämt sammanhang eller rörande ett visst ämne. Han visar att B&I-vetenskap är ett sådant ämne som mycket väl lämpar sig för diskursanalys; här diskuteras och debatteras vad information är för något, dess användare och hur den används. Detta påpekande visade mig att just texter i bibliotekstidskrifter är särdeles relevanta att analysera. Särskilt framhåller han teorier angående B&I-vetenskap som lämpliga att analysera, då diskursanalys inte används för att få fram någon sanning utan kan visa hur dessa utsagor rörande B&I-vetenskap är konstruerade och därmed ämnets utveckling (ibid., s ). Frohmann anser också att ett ökat fokus på användare och ett minskat på informationssystem, är positivt då relationen mellan användare och system problematiseras. Här kan diskursanalys synliggöra hur teorier om användares identiteter och informationsbehov konstrueras: Vems är perspektivet? Vilka intressenter ligger bakom? Detta för att kunna se igenom naturliga eller påhittade identitetsbeteckningar för användare (ibid., s ). Frohmann redovisar själv för att B&I-vetenskapliga teorier i hög grad skapar användares identiteter, och att dessa institutionaliserade identiteter motsvarar en syn på användare som passiva konsumenter av elektronisk information. I en annan betydelsefull artikel: Discourse Analysis: Method and Application in the Study of Information (1996), visar John M. Budd och Douglas Raber att genom diskursanalys av begreppet information inom B&I-vetenskapen, så kan man få fram hur begreppet används i samhället, politiskt och tekniskt. Vidare slår de fast att ämnet i högsta grad är kommunikativt, oftast i form av litteratur, vilket gör det särdeles lämpat för diskursanalys (ibid., s. 218). Budd och Raber påpekar även att varken utsagors form eller funktion får ignoreras; formen är väsentlig för att överhuvudtaget kunna förstå vilken mening, eller funktion, en text har. Ett råd jag tagit ad notam: Texter i bibliotekstidskrifter skrivs inte i ett vakuum, utan utgör ett perspektiv på en del av samhället, dvs. en diskurs. Sedan måste man också ta hänsyn till text och kontext; dvs. formen strukturerar texten i en diskurs, men det går inte att förstå textens funktion utan att ta hänsyn till diskursens kontext (ibid., s. 219). En av förespråkarna för diskursanalys som epistemologiskt och metodologiskt verktyg, Sanna Talja framför i konferenstrycket Constituting Information and User as Research Objects: A Theory of Knowledge Formations as an Alternative to the Information man Theory (1997) fördelarna med denna metod, vilken tar hänsyn till sociala aspekter av 14

16 informationsprocesser vilket den kognitiva synen på användare och informationssystem inte gör i lika hög grad. Hon kritiserar den kognitiva ståndpunkten som säger att världen och dess objekt konstitueras och definieras individuellt, och menar istället att de representeras i diskurser, språkliga konstruktioner av socialt liv (s. 70). Här påpekar Talja att diskursanalysen har en stor fördel genom att den lokaliserar informationsprocessers sociokulturella kontexter, vilka resulterar i olika perspektiv och subjektspositioner vid skapandet av kunskap och systematisering av den samma (ibid., s ). Talja skriver vidare om att kunskap och dess struktur varken är objektiv eller subjektiv, utan intersubjektiv och därmed inte orsakas av individuella tolkningar. Således anser hon att information, informationssystem och informationsbehov är konstruerade i existerande diskurser, vilket leder till de slutsatser hon drar: dels att användare bör studeras som kunskapssubjekt, kulturella experter och inte som ickevetande; och dels att informationssystem bör utforskas med betoning på att de är en del av den sociala kunskapens organisation och systematisering (ibid., s. 77). Sanna Talja kan sägas att jag har haft allmän nytta av att läsa, bl.a. visar hon att kognitiv teori inte är intressant i min studie, eftersom jag är ute efter hur service ska ges i stort och inte individuellt. Kimmo Tuominen redovisar i en artikel: User-centered Discourse: An Analysis of the Subject Positions of the User and the Librarian (1997) för en diskursanalys av Carol C. Kuhlthaus studie Seeking Meaning: A Process Approach to Library and Information Services. Han argumenterar här för att ingen diskurs, p.g.a. dess intersubjektivitet, kan isoleras från olika gruppers och institutioners maktintressen (s. 352). Detta medför att användare och bibliotekarier positioneras olika, ges olika identiteter och grad av makt i olika diskurser. Tuominen har med den utgångspunkten funnit att det i Kuhlthaus användarcentrerade studie finns ett tydligt expert klient-förhållande mellan bibliotekarier och användare, dvs. de förra har makt över de senare. Vidare att användaren i hög grad styrs av bibliotekariers uppfattning av hur en informationssökning ska fortskrida: strikt efter Kuhlthaus processmodell (ibid., s ). Denna artikel fick mig att inse två viktiga saker: dels att en mänsklig diskurs angående service till användare kan ha ett inneboende maktbehov, dvs. att bibliotekspersonal kanske inte alltid är fullständigt filantropiskt inställd till användare; och dels att det inte finns något objektivt perfekt sätt att söka information på, m.a.o.: Var och en efter sina önskemål om service på bibliotek. Vidare så har vi Lars Seldén och Mats Sjölin som i en artikel, Kunskap, kompetens och utbildning - ett bibliotekariedilemma under 100 år (2003) redogör för sina studier av hur professionella och akademiska synpunkter konstituerar kunskap och kompetens inom B&Ivetenskapens och utbildningens områden. Detta har de gjort i två steg: först genom en textanalys och sedan genom att de ur textanalysen identifierade ståndpunkterna har satts in i ett historiskt perspektiv (s. 20). Det som är relevant för denna uppsats är textanalysen. 7 För att kunna identifiera hur den kunskap bibliotekarier anses behöva konstitueras i två för studien relevanta texter, så har Seldén och Sjölin använt sig av Laclau och Mouffes diskursteori. Därför har det varit värdefullt för mig att här få förslag på hur man rent konkret kan genomföra en diskursteoretisk analys. De finner med hjälp av de teoretiska verktyg som de senare tillhandahåller, att det finns två diskurser rörande vilka kunskaper bibliotekarier bör besitta. Den ena talar om en åtskillnad mellan forsknings- och företagsbibliotekariers och folkbibliotekariers utbildning de förra anses behöva en akademisk utbildning medan de senare inte anses det, utan folkbibliotekariers utbildning ska vara mer folklig och samhällsinriktad. Den andra talar om att det inte bör göras någon åtskillnad 7 Ursprungligen som magisteruppsats av Sjölin: Bibliotekariens kunskap. (2002). 15

17 utbildningsmässigt, utan även folkbibliotekarier ska genomgå en akademisk bibliotekarieutbildning (ibid., s ). Åse Hedemark, Jenny Hedman och Olof Sundin har i sin artikel Speaking of Users: On User Discourses in the Field of Public Libraries (2005), redogjort för vilka användardiskurser de funnit i tre bibliotekstidskrifter. 8 Även Hedemark, Hedman och Sundin har nyttjat Laclau och Mouffes diskursteori och kommit fram till att fyra diskurser används om användare inom folkbiblioteksfältet. De har då använt sig av en modell, vilken har möjliggjort en stegvis analys genom att använda Laclau och Mouffes tidigare nämnda teoribegrepp och Ingrid Sahlins praktiska modell (mer om den i kapitel 3): först element, sedan ekvivalenskedjor, därefter antagonism och slutligen diskurser. De fyra diskurserna: folkbildningsdiskurs, pedagogisk diskurs, informationsteknologisk diskurs och marknadsekonomisk diskurs diskuteras sedan med tonvikt på vilka ideologier som ligger bakom respektive diskurs, och vilka konsekvenserna kan tänkas bli för användarna (ibid.). Även denna artikel har gett mig värdefulla tips om genomförandet av en diskursanalys à la Laclau och Mouffe. 2.5 Diskursordning För att kunna sätta det resultat min diskursanalys utmynnar i relation med något, dvs. de diskurser som används i de artiklar jag tolkat, så måste det finnas något att jämföra med eller ett ämnesområde inom vilket själva diskurserna får sin meningskonstituerande betydelse förklarad. Ett sådant ämnesområde, vilket i denna studie får egenskapen av en omslutande ram, är något som Winther Jørgensen och Phillips (2000) kallar för diskursordning. De skriver: Genom att sätta en diskursordning som ram för sin undersökning kan man alltså för det första ringa in en grupp diskurser för analys. För det andra kan man genom att se vad det råder strid om och vad som tas för givet göra vis sa överväganden om kontingens och permanens. För det tredje kan man se på fördelningen av diskurser inom diskursordningen. (s. 135). Denna diskursordning måste alltså byggas upp i växelverkan med ämnesområdet, där man både är klar över och redovisar hur ramen har skapat objektet och objektet ramen. (ibid., s. 142). Jag har således valt att använda en kringgärdande diskursordning, för att kunna relatera de diskurser som används i artiklarna till ett större diskursivt sammanhang. Detta eftersom Laclau och Mouffes diskursteori: rejects the distinction between discursive and non-discursive practices. It [deras analys] affirms: a) that every object is constituted as an object of discourse, insofar as no object is given outside every dis cursive condition of emergence (Laclau & Mouffe 2001, s. 107). Därför måste diskurser jämföras med andra diskurser. Därav följer nödvändigheten av att införa/sammanjämka ett relevant ämnesområde, som vid behov översätts till diskursteoretiska begrepp eftersom allt samhälleligt enligt Laclau och Mouffe är diskurser, med den diskursanalytiska teorin för att bilda en integrerad helhet (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 142). Detta ämnesområde får sin vederbörliga förklaring i kapitel 5, där jag kommer att använda mig av olika teorier angående hur teknologi påverkar samhället och hur samhället 8 Ursprungligen som magisteruppsats av Hedemark & Hedman: Vad sägs om användare? (2002). 16

18 påverkar teknologi. I enlighet med ovanstående resonemang, så kommer dessa teorier behandlas som diskurser för att göra en jämförelse möjlig. 3 Empiriskt tillvägagångssätt Diskursanalys är som framgått i föregående kapitel en kvalitativ textanalytisk metod, vilken inte gör anspråk på att få fram något statistiskt säkert material, utan snarare ett resultat som genom rimliga tolkningar av ett analysmaterial ger förslag på hur det talas om olika företeelser i världen. Varför har inte istället intervjuer och/eller enkäter använts som metod för att få ihop ett analysmaterial? Då hade ju mer direkta frågor, vilka högst antagligt hade gett ett annat svar på uppsatsens syfte, kunnat ställas. Men en av de stora fördelarna med en textanalys är att texten finns där, hela tiden oförändrad och öppen för alla slag av våldsamma tolkningsförsök; medan informanter och respondenter är människor, vilka i hög grad påverkas av den intervjuande. Dessutom får jag ett bredare material att välja bland när det tas ur två årgångar av fyra tidskrifter, än om jag skulle ha intervjuat ca. tio personer. Vidare synes mig en enkätundersökning bli för styrd, genom alla de förkonstruerade frågor som sedan inte kan ändras och inte heller ger särskilt mycket kött på benen, utan ett strikt statistiskt resultat. Sedan känns det också väsentligt lättare att få syn på diskurser i just facktidningar än någon annanstans; dvs. facktidningar är alltid mer eller mindre debattfora, i vilka just olika diskurser möts, stöts och blöts: texterna är avsedda att påverka läsaren i den ena eller den andra riktningen och visar därför upp vilka diskurser som används på ett tydligt sätt. Inte minst viktigt är även det faktum, att svenska bibliotekstidskrifter var ett vitt område på min världskarta, vilket innebar att jag kunde gå in i mitt analysmaterial med en viss antropologisk nyfikenhet, då jag aldrig ens hade slängt ett getöga i en dylik förut. I och med att inga matematiska samband ställs upp i denna min kvalitativa studie, som har ett urvalsförfarande vilket är relativt slumpmässigt, dvs. urvalet av analysmaterial har inte skett efter någon matematisk formel, så är min roll som ett tolkande subjekt viktig att redovisa. Detta görs i nästa avsnitt, vilket följs av ett förklarande avsnitt rörande de allmänna tolkningsprinciper jag använt. Sedan följer, för att i görligaste mån göra min uppsats reliabel och valid, ett par avsnitt som på ett konkret och detaljerat vis förtäljer om hur mitt analysarbete gått till. 3.1 Det tolkande subjektet När man genomför en diskursanalys så handlar det i högsta grad om tolkningar, både när man väljer ut sitt analysmaterial och när man analyserar det. I en diskursanalys ska den som studerar materialet söka efter det mönster som finns i detsammas utsagor. Dessa mönster kan vara svåra att se när man själv står nära sitt material, därför är det viktigt att ställa sig främmande inför materialet (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 28). Kan jag göra det när det, för en B&I-vetenskapsstudent, handlar om så vardagliga saker som service åt användare? Det känns svårt, men jag kan ändå försöka genom att använda en form av material som är ny för mig dvs. jag hade aldrig läst en svensk bibliotekstidskrift innan jag påbörjade denna uppsats, utan bara hört hur människor talat om användarservice och läst vad forskare skrivit i kurslitteraturen. På det sättet är faktiskt artikelmaterialet i viss mån främmande för mig. 17