AGERA MOT NÄTHAT. #fördigsomvillförändra
|
|
- Ann-Christin Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AGERA MOT NÄTHAT #fördigsomvillförändra
2 Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Kungsängsgatan 74, Uppsala, Kontakt: DU:s webbsida: Nätvaros webbsida: ISBN: Författare: Anna Adeniji, Andreas Alfredsson, Reb Kerstinsdotter Redaktörsgrupp: Sebastian Caicedo Gordh, Lina Gidlund, Ida Gulbrandsen Övriga i projektgruppen: Josefin Bergman, Aino Gröndahl, Bianca Palmqvist Språkgranskning och korrekturläsning: Majk Michaelsdotter Illustration: Anne Anttila Grafisk design: Yomaco Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Utgivningsår: 2013 Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera, kopiera eller printa detta verk för icke-kommersiellt bruk. Källa ska alltid anges. Introduktion 6 Del 1: Vad är näthat? 9 Näthat och nätmobbning 11 Yttrandefrihet på nätet ett demokratiskt dilemma? 13 Makt 15 Relationen mellan internet och världen utanför 18 Del 2: Lagöversikt 29 Yttrandefrihetsgrundlagen 30 När näthat är olagligt 33 Diskriminering 41 Skollagen och internet 46 Personuppgiftslagen (PUL) 46 Lagen om elektroniska anslagstavlor 49 Del 3: Förebygg utsatthet på nätet 53 Värdegrundsarbete 55 Probleminventering 60 Nätinventering 64 Användarvillkor och trivselregler 65 Handlingsplan 73 Del 4: Åtgärda näthat 77 Kommunicera med den som är utsatt 80 Ta kontakt med den som publicerat materialet eller inte? 80 Få bort materialet kontakta ansvariga 82 Gör en rättslig prövning 86 Säkra bevis på internet 88 Rättsskydd och rättshjälp 91
3 4 5
4 INTRODUKTION Diskrimineringsbyrån Uppsala är en antidiskrimineringsverksamhet som bland annat driver olika projekt för att minska diskriminering och kränkningar i samhället. På Diskrimineringsbyrån Uppsala arbetar vi för ett samhälle där alla människor har möjlighet att delta, engagera sig och ta ansvar på likvärdiga villkor. Detta gör vi till exempel genom insatser för att förebygga och motverka diskriminering. Vi har också tagit fram en modell för hur vi ska kunna ge juridisk rådgivning för den som blir utsatt för näthat. Den här boken har vi tagit fram inom vårt projekt Nätvaro, som vi driver för att göra nätet till en tryggare plats för alla. Vi hoppas att du och din organisation, med hjälp av denna bok, ska kunna bidra i det arbetet och ge stöd till den som blir utsatt för näthat. Boken är indelad i fyra delar. Först introducerar vi dig till begreppet näthat och beskriver varför det är viktigt att tala om hur det kommer sig att hat och kränkningar sprids just på nätet. Del två är en lagöversikt där vi ger dig grundläggande kunskap om lagar som är relevanta för arbetet mot näthat. Om du vill fördjupa din kunskap om detta kan du läsa mer i Näthat En juridisk lathund, skriven av oss på Diskrimineringsbyrån Uppsala (2013) eller Näthat Rättigheter och möjligheter, skriven av Mårten Schultz (2013). Del tre i den här boken handlar om förebyggande arbete mot näthat, och det ni i er organisation kan tänka på för att ta ansvar för era egna webbplatser. Den fjärde och sista delen handlar om det åtgärdande arbetet, alltså det som ni kan göra om organisationen eller en medlem eller anställd i organisationen blir utsatt för näthat. 6 7
5 DEL 1 VAD ÄR NÄTHAT? 8 9
6 VAD ÄR NÄTHAT? Ordet näthat är ganska nytt och det finns flera definitioner av vad det betyder. Inom lagstiftningen finns inget specifikt som heter näthat. Däremot kan olika brott om de begås via internet kallas för näthat. För att komplicera det ytterligare bör det också tilläggas att allt som uppfattas som näthat inte är brottsligt. Taskiga kommentarer kan vara hemska att få, men de är inte alltid så grova att de är brottsliga. Begreppet näthat används ofta för att beskriva hatiska kommentarer som förekommer i till exempel kommentarsfält, forum, bloggar och på andra webbplatser. Ordet näthat kan också användas för att beskriva propaganda mot hela grupper i samhället. Då kan det röra sig om hela diskussionsforum, portaler eller webbtidningar vars syfte är att sprida hatideologier. På Diskrimineringsbyrån Uppsala har vi valt att avgränsa vårt arbete till den typ av näthat som skyddas av diskrimineringslagen eller hatbrottslagstiftningen eller kränkningar som omfattas av skollagen. För att förstå vad näthat är och hur det kan förebyggas är det viktigt att se till mer än själva lagtexterna. Därför talar vi också om demokrati och mänskliga rättigheter, samt om relationen mellan internet och världen utanför. Hatet i näthat är egentligen ingenting nytt. Motsättningar, maktrelationer och hat mellan människor har alltid funnits. Det faktum att hatet sprids på nätet får däremot särskilda konsekvenser. Många organisationer i det civila samhället arbetar med att stötta medlemmar och arbetar för mänskliga rättigheter på olika sätt. Därför är det viktigt att veta mer om hur näthat fungerar och vad ni som organisation kan göra själva. Att arbeta mot näthat innebär att driva kampen för människors lika värde, både på och utanför nätet. Näthat och nätmobbning Många använder ordet näthat för att beskriva nätmobbning. Nätmobbning innebär liksom näthat att hat sprids via nätet men det kan vara viktigt att skilja dessa begrepp åt eftersom problemen kräver olika lösningar. Mobbning betecknar upprepade kränkningar och trakasserier som en person blir utsatt för, på och utanför nätet. Nätmobbning sker när en person blir utsatt på nätet av en eller flera andra som också finns i personens miljö utanför nätet, till exempel i skolan, jobbet eller föreningslivet. Då är det viktigt att de som ansvarar för verksamheten tar mobbningen på allvar. För dem som är ansvariga för verksamheten är det ingen skillnad om mobbningen sker online eller 10 11
7 Normkritiska perspektiv Att tillämpa normkritiska perspektiv innebär att synliggöra, problematisera och granska begränsande normer som råder i samhället. Alla samhällen och sammanhang har normer, och det gäller även på internet. Ett normkritiskt perspektiv på näthat handlar till exempel om att se vilka grupper och attityder som dominerar samtal på nätet, eller mer specifikt på vissa webbplatser eller i vissa kommentarstrådar, samt vilka som osynliggörs, tystas eller stöts bort. Ett normkritiskt arbete syftar också till att förändra de normer som ligger till grund för diskriminering, kränkningar och trakasserier. offline, men det kan vara svårare att upptäcka kränkningar som sker på platser på nätet där de ansvariga inte befinner sig. Mycket bra arbete har gjorts mot nätmobbning, i synnerhet riktat mot barn och unga. Om ni vill läsa vidare om mobbning på nätet så rekommenderar vi Stiftelsen Friends webbplats: När nätmobbning sker på en arbetsplats kan det vara fråga om diskriminering, beroende på hur mobbningen ser ut och vilka konsekvenser den får. Ideella föreningar täcks inte in av diskrimineringslagen men för att undvika och åtgärda kränkningar inom föreningar är det ändå viktigt att ha ett aktivt arbete mot diskriminering och mobbning. I avsnittet Lagöversikt beskriver vi diskrimineringslagen mer detaljerat. Begreppet näthat täcker in ett bredare spektrum av hat och innefattar, till skillnad mot nätmobbning, också anonyma kommentarer och hat mot grupper. Mycket av näthatet är brottsligt och ska behandlas av rättsväsendet. Näthat påverkar också ett samhälles normer och beteenden på ett bredare plan och kan därför behöva politiska lösningar grundade i normkritiska perspektiv. Yttrandefrihet på nätet ett demokratiskt dilemma? När internet blev tillgängligt för allmänheten uppstod möjligheter att kommunicera med människor över hela världen. Idag går det att få tag på information som tidigare bara experter hade tillgång till och människor kan dela både erfarenheter och kunskap med varandra på nya sätt. Nätet gör också att många fler än författare, journalister och forskare har möjlighet att publicera texter som många kan läsa. Detta har förändrat förutsättningarna för yttrandefriheten. Genom internet kan människor också lära sig mer om sina rättigheter och 12 13
8 sprida information om när rättigheterna kränks. Det är en anledning till att vissa diktaturer begränsar sina medborgares tillgång till nätet. Vi vet att en del tyvärr använder nätet för att kränka andra och sprida tankar och handlingar som är icke-demokratiska. Kim Fredriksson, som är en avhoppad extremnationalist, berättar till exempel om hur han tillsammans med andra nationalistiska aktivister använde sig av nätet för att tysta sina motståndare i tidningarnas kommentarsfält: Vi koordinerade våra nätkampanjer. Det finns interna Facebookgrupper där man skickar in länkar till olika nyhetsartiklar, sedan går alla in och bombar kommentarsfälten med kommentarer. Sådana nätkrigare är inte särskild intresserade av att föra en debatt utan bara att nöta in olika mantran som tröttar ut motståndaren och saboterar deras nätkommunikation. Kim Fredriksson, Research.nu, 27 april 2013 I stället för att debattera sakfrågor är syftet att trötta ut och sabotera andras möjlighet till kommunikation, det vill säga begränsa andra människors yttrandefrihet. Att yttrandefrihet på nätet används på detta sätt är ett demokratiskt dilemma som måste tas på allvar. Makt Mycket av det näthat som är vanligt idag bygger på och förstärker maktordningar som också finns i övriga delar av samhället. En maktordning ger vissa grupper i samhället mer makt än andra. Det kan till exempel handla om att män ofta har högre lön än kvinnor, eller att personer som är födda i Sverige och som uppfattas som svenskar ofta har lättare att få jobb och bostad i Sverige än vad andra människor har. Att myndiga vuxna har mer makt än vad barn och ungdomar har är också en maktordning. Rasism, sexism, homofobi, transfobi, funkofobi, islamofobi, antiziganism, afrofobi och antisemitism är alla uttryck för olika slags maktordningar, och det är ofta detta som syns i hatiska kommentarer på internet. Det är alltså inte en slump att just kvinnor och tjejer blir utsatta för sexistiskt näthat eller att svarta personer blir utsatta för rasistiskt näthat. Det är inte heller ovanligt att näthat ger uttryck för flera olika sorters hat på samma gång. Ett exempel på hur olika sorters näthat sammanstrålat var när Aftonbladet granskade de extremnationalistiska webbplatserna Nationell.nu, Nationell idag, Patriot.nu, Avpixlat, Nordfront, Fria tider och Realisten under Det som hände var bland annat att tidningens chefredaktör, 14 15
9 Åsa Linderborg, blev utsatt för extrema mordhot och våldsamma sexuella trakasserier av anonyma personer via e-post i kommentarsfält och via sms. Hoten var inte bara rasistiska, som följd av att hon hade tillsatt en granskning av just rasistiska kommentarer på sajterna, utan också om Linderborg som kvinna. Flera av de anonyma näthatarna ansåg till exempel att hon borde våldtas för att lära sig att vara tyst. En konsekvens av att hat formuleras och sprids på nätet är att vissa personer och grupper tystas genom odemokratiska metoder såsom hot och våld. Säkerhetschefen säger det jag redan vet. De som skriver på nätsajterna, mejlar, ringer och skickar sms behöver man inte vara rädd för. De går aldrig från ord till handling. Det är den tysta svansen man inte vet nåt om. Allvaret i hotbilden går inte att bedöma, det kan vara från noll till hundra. Åsa Linderborg, Aftonbladet 12 december 2012 Det som hände Linderborg är tyvärr inget undantag, även om hoten var extrema. Vi ser ofta hur sexism, homofobi och olika former av rasism smälter samman i hatiska kommentarer och mailhot
10 Relationen mellan internet och världen utanför I er organisation har ni ansvar för vad som händer på er webbplats, precis som för vad som händer på era andra mötesplatser och aktiviteter. Internet är ingen isolerad plats utan något som hänger ihop med vardagslivet i övrigt. Det är alltså inte en värld som står utanför eller bortom det riktiga livet. Lagen gör inte heller skillnad mellan nätet och övriga delar av samhället. Det som står i lagboken om exempelvis olaga diskriminering och andra brott gäller lika mycket på internet som utanför. Ofta görs dock en uppdelning mellan internet och den övriga världen. Detta riskerar att brott och kränkningar som sker på nätet inte tas på så stort allvar som det borde. Det gäller tyvärr både bland personer som kränker, bland personer som blir utsatta och bland dem som har till ansvar att stötta dem som utsätts för brott. kränkningar spridas lika snabbt. Vissa som aktivt sprider hat på nätet för att provocera eller för att de faktiskt hatar den eller det som de skriver om vill gärna få uppmärksamhet och skriva saker som får stor spridning. Andra, som kanske inte menar att sprida hat, kan skriva något i stundens hetta för att sedan se hur kommentaren växer till något mycket värre om många andra hänger på. På så sätt gör nätet det lätt att mobba. Sociala medier har en form som gör att det lätt skapas en mobb en stor mängd människor som triggar varandra till att bekräfta och utföra kränkningar. En kommentar som först inte verkar så farlig kan några minuter senare ha förvandlats till en hatstorm eftersom hundra människor har tryckt på gillaknappen under den. Ibland är kommentaren i sig hatisk och det är dessutom många människor som gillar och sprider den, vilket förstås gör det ännu värre. Det finns dock skäl att peka på några saker som faktiskt gör nätet speciellt och vad detta får för konsekvenser. Spridning, hastighet, massa Er organisation når ut med information till massor av människor på en sekund, via nätet. Tyvärr kan dock Maria jävla pack, åk hem för fan Like Reply hours ago Thomas eller skjut dom bara hela bunten Like Reply 92 2 hours ago Henke Vart är Breivik när man behöver honom. Like Reply hours ago Lisa ja, han hade vart bra nu Reply hours ago
11 Anonymitet och distans En av internets stora fördelar och nackdelar är möjligheten att vara anonym i kommunikation med andra människor. Anonymiteten gör att många vågar säga saker som de inte skulle göra annars och det kan både vara bra och dåligt. Några bra saker är att personer som aldrig annars skulle våga fråga om känsliga saker kan få tillgång till kunskap, kontakt med nya vänner eller bättre stöd i svåra situationer. Detta har varit mycket positivt för ungdomsmottagningars jourverksamhet och vid brottsofferstöd eftersom personer kan få hjälp utan att avslöja vilka de är. De stora nackdelarna med anonymiteten är att det är enklare att säga kränkande saker och det är svårare att bevisa vem som egentligen har skrivit vad. Anonymiteten lyfts ibland fram som någonting sunt som en temperatur på vad folk tycker egentligen. Det är nog klokt att ta detta med en nypa salt, eftersom det ibland kan vara samma person bakom flera anonyma alias. En del postar också provocerande saker för att de tycker att det är kul, utan att tänka efter om de står för det eller inte. Allt näthat är dock inte anonymt. Mycket hat sprids 20 21
12 via sociala medier där personer har egna profilsidor med sitt eget namn. Ibland skriver även personer på forum och i kommentatorsfält under med sina namn, men det är inte lika vanligt. Vi skulle alltså inte komma tillrätta med problemen med näthat genom att förbjuda anonymitet. Jag tänker alltid igenom noga innan jag länkar något vidare eller trycker på gillaknappen. Det finns också något annat som är speciellt med nätkommunikation och det är distans. Även om du inte är anonym så finns det ofta ett fysiskt avstånd mellan dig och den du kommunicerar med och du ser inte alltid personens direkta reaktioner på det du skriver. Denna distans verkar ha betydelse. Forskare på universitetet i Haifa i Israel har gjort experiment bland studenter för att se skillnaden i kommunikation beroende på om personerna kan se varandra eller inte. "Det visade sig att det var dubbelt så vanligt att studenterna var fientliga mot varandra om de inte hade ögonkontakt, skriver vetenskapssajten Scientific American. I de fall studenterna hade ögonkontakt förekom hotfull stämning bara i undantagsfall." Dagens Nyheter, 17 september 2012 Gör du det även om du blir arg eller om kommentaren får dig att skratta? Spelar det någon roll om det är en etablerad skribent eller någon du inte känner till? 22 23
13 Internet kan alltså skapa en känsla av att du är skyddad bakom din skärm vilket i sin tur gör att du beter dig på ett sätt du inte annars skulle. En positiv sak är att det också kan vara enklare att ge komplimanger och stöd till andra på nätet, tack vare distansen! Låt oss hoppas att nästa forskningsstudie kan stödja den erfarenheten också. Tankeövning: Vad gör du på internet idag som du inte trodde att du skulle göra för tio år sedan? Vad gör du på internet idag som du inte trodde att du skulle göra för ett år sedan? Vad tror du att du kommer att göra på internet om fem år som du inte gör idag? Jag skriver gärna inlägg på artiklar jag har läst i tidningar på nätet. Jag lägger självklart ut egna privata bilder, både på mig och på andra i familjen. Skriver du alltid under med ditt eget namn? Om inte, varför gör du inte det? Frågar du om lov innan du lägger ut bilder? Är det någon skillnad om det är kompisar, en partner, dina egna barn eller kollegor? 24 25
14 Förändrade sociala beteenden Ju större plats internet får i våra liv desto tydligare blir det att vi skapar nya sociala beteenden när tekniken utvecklas. Många av oss håller kontakt med familj och vänner via sociala medier, läser nyheter, spelar spel, knyter nya kontakter och arbetar med och via nätet. Den tekniska utvecklingen av de apparater vi använder för att surfa på nätet datorer, telefoner och läsplattor går snabbt och med det påverkas också hur vi använder dem. Samtidigt förändras också vilka beteenden på nätet som känns okej och inte. I och med att många är uppkopplade på nätet nästan hela tiden är det mycket lättare att lägga upp bilder och uppdateringar direkt när något händer. För bara några år sedan var vi kanske tvungna att vänta tills vi kom hem och hade datorn framför oss. Vi förväntas också svara och kommentera mycket snabbare än förut vilket gör att det är lättare att skriva något som inte är helt genomtänkt. för andra. Fråga alltid om du är osäker på om någon vill eller inte vill vara med på bild eller i taggningar. Det är bra att tänka på att inte alla vill eller kan ta del av tekniken på nätet bara för att den är tillgänglig för många. Det som är självklart för vissa att fota och lägga upp bilder, att tagga och platsmarkera, att gilla och kommentera kan innebära otrygghet eller risk 26 27
15 DEL 2 LAGÖVERSIKT 28 29
16 LAGÖVERSIKT I den här delen kommer vi att kortfattat presentera olika lagar som berör näthat. Det är viktigt att komma ihåg att lagarna utgör en juridisk grund för bedömning, inte ett facit. I praktiken kan liknande händelser kan bedömas på olika sätt beroende på omständigheter och motiv. Yttrandefrihetsgrundlagen Sverige har en lång tradition av att försvara yttrandefriheten. Den första tryckfrihetsförordningen kom redan 1766 och syftade till att förhindra statlig censur och främja offentlighetsprincipen. Tryckfrihetsförordningen handlar om tryckta medier. Den nuvarande yttrandefrihetsgrundlagen är från 1991 och kompletterar tryckfrihetsförordningen genom att ta sikte på andra medier. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att uttrycka tankar, känslor och åsikter och dess syfte är att skydda medborgarna från statens censur. Yttrandefrihetsgrundlagen berör alltså tv, radio och andra ljud- och bildupptagningar samt databaser och webbplatser som har utgivningsbevis. För att få ett utgivningsbevis för en webbplats måste det finnas en ansvarig utgivare och sidan ska vara öppen för allmänheten. Det är viktigt att förstå att yttrandefrihetsgrundlagen behandlar relationen mellan stat och medborgare, inte mellan privata aktörer. Reglerna om censur gäller alltså inte på privata hemsidor, för företag eller ideella organisationer. Alltså handlar det inte om censur när en person eller en organisation blockerar användare eller tar bort material från sin egen webbplats. Så länge ni håller er inom lagens ramar får ni i er organisation själva bestämma vad som ska publiceras på er webbplats. För att förstå vad det innebär att yttrandefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet är det en bra idé att läsa i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (som ofta förkortas Europakonventionen). Där tydliggörs att yttrandefriheten medför både rättigheter och skyldigheter. Detta är viktigt att betona när vi talar om näthat. Alla har rätt till sina åsikter och känslor, och att sprida tankar och uppgifter, men yttrandefriheten begränsas av vissa lagar som bland annat skyddar andra människors rykte och rättigheter. Vi har en skyldighet att inte kränka andra när vi framför våra åsikter
17 Europakonventionen Artikel 10: Yttrandefrihet 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag. 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet. När näthat är brottsligt Yttrandefriheten har begränsningar, däribland att det inte är tillåtet att uttrycka vad som helst om det strider mot brottsbalken. Här kommer vi att nämna några av de brott som förekommer på internet. De brott som vi tar upp i det här kapitlet är olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande, förtal, förolämpning, olaga förföljelse, hets mot folkgrupp och hatbrott. För er organisation kan det vara bra att känna till dessa lagar, för att kunna hantera kommentarer i era nätforum eller ifall era medlemmar, er personal eller er organisation mottar hatiska budskap på nätet
18 Olaga hot Om någon lyfter vapen mot annan eller på annat sätt hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Brottet olaga hot innebär att någon hotar en annan person med syftet att den hotade ska bli allvarligt rädd för sin eller någon annans säkerhet. Det räcker att det uppfattas som ett allvarligt försök att skrämmas. Olaga hot gäller även för uttalanden som är förtäckta, till exempel att skriva jag vet var du bor eller skicka en bild som visar att den som hotar vet var den hotade arbetar, eftersom det kan antyda att något obehagligt kommer att hända på den platsen. För att någon ska dömas för olaga hot måste hotet ha nått den hotade, antingen direkt eller genom någon annan. Ofredande Den som handgripligen antastar eller med skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende som på annat sätt ofredar annan, döms gärningspersonen för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. För att en handling ska utgöra ofredande ska den ses 34 35
19 som hänsynslöst beteende och den ska kränka en person kännbart. Den som blir utsatt måste känna till handlingen annars räknas det inte som ofredande. Hittills har det varit mycket ovanligt att någon faktiskt har dömts för ofredande på nätet. Ett exempel är när två personer skapade en facebooksida i en annan persons namn, och skrev inlägg i personens namn för att hämnas för något. Personerna dömdes till ofredande av tingsrätten men friades av hovrätten eftersom det inte kunde bevisas vem som gjort vad. Sexuellt ofredande Handlingar som är menade att kränka någon annans sexuella integritet kan utgöra sexuellt ofredande. I ett fall tog sig några personer in på en annans konto på Lunarstorm och skickade meddelanden därifrån i offrets namn. Eftersom meddelandena var av grov sexuell karaktär dömdes personerna för sexuellt ofredande samt för dataintrång eftersom de hade tagit sig in på kontot utan lov. Förtal Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller i annat fall lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms gärningspersonen för förtal till böter. Förtal kan beskrivas som att lämna ut nedsättande uppgifter om någon för att den personen ska få dåligt rykte. Det kan göras exempelvis genom att sprida kommentarer, bilder eller filmer om en person. Förtal är däremot inte att fälla ett värdeomdöme om någon, till exempel att säga att du tycker att någon är dum eller ful. Bedömningen av vad som kan anses nedsättande för en person görs i förhållande till exempelvis den ort, samhällsgrupp eller personkrets där den utsatte ingår. Förtal handlar om risken att påverka en persons anseende i dess egna sociala sammanhang och behöver alltså inte riktas direkt till personen. Brottet förtal är i högsta grad relevant på nätet eftersom det inte bara är den som startar ryktet som kan dömas. Den som sprider uppgifter, genom att till exempel re-tweeta någonting kränkande om en annan person är också skyldig till förtal. Det är dock än så länge ovanligt att åklagare väcker åtal för förtal om det inte är grovt förtal. Brottet kan bland annat bedömas som grövre ju större spridning uppgiften har fått. Det fall då två personer spred bilder och kränkande kommentarer på Instagram, under vintern 2012, slutade i åtal och fällande dom för grovt förtal
20 Förolämpning Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot en annan döms för förolämpning till böter. Är brottet grovt, döms gärningspersonen till böter eller fängelse i högst sex månader. Brottet förolämpning liknar förtal men det finns några viktiga skillnader. Förtal handlar om kränkande påståenden om en person inför andra medan en förolämpning riktas direkt till personen. En förolämpning enligt lag behöver inte heller vara en nedsättande uppgift utan kan vara att kalla någon annan för nedsättande skällsord eller öknamn. Precis som vid förtal kan både text, bild och film utgöra en förolämpning. Det måste nå fram till personen för att vara en förolämpning. Olaga förföljelse Olaga förföljelse, eller stalkning (efter det engelska uttrycket stalking ) handlar om att någon vid upprepade tillfällen kränker en och samma person genom olika enskilda brott såsom misshandel, olaga tvång, hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse, åverkan eller överträdelse av kontaktförbud. Flera av dessa brott kan genomföras via internet. Kravet för att handlingarna ska bedömas som olaga förföljelse är att var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet. Ju grövre varje enskilt brott är desto färre krävs för att det ska vara olaga förföljelse. Straffet för olaga förföljelse är högre än var och ett av de enskilda brotten. Hets mot folkgrupp Hets mot folkgrupp är att uppsåtligen, i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet hets mot folkgrupp skyddar grupper av människor och inte enskilda personer. Brottet berör inte uttalanden som kan bedömas som en saklig diskussion och inte heller uttalanden som görs i det privata. För att ett uttalande ska räknas som hets mot folkgrupp så måste det spridas till flera personer. Brottet döms som grovt om uttalandet är särskilt hotfullt eller om det spritts till ett stort antal personer för att väcka stor uppmärksamhet. Hets mot folkgrupp gäller inte bara muntliga uttalanden utan även text, bilder, symboler 38 39
21 och gester som är menade att sprida hot och hat mot en grupp. Hatbrott Hatbrott är inte ett särskilt brott, utan lägger fokus på motivet för den brottsliga handlingen. Regeln vid hatbrott är att en gärningsperson kan få ett hårdare straff om motivet för ett brott var att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Det här kan också uttryckas som att någon blir utsatt för ett brott på grund av att gärningspersonen antar att offret antas tillhöra en viss grupp. Brott som motiveras av hat mot en särskild grupp ger högre straff eftersom dessa brott orsakar större skada, både hos den som blivit utsatt och för samhället i stort. Dessa brott strider mot de mänskliga rättigheternas grundprincip om alla människors lika värde. Hatbrott drabbar inte enbart personen som blivit direkt utsatt utan alla i den grupp personen tillhör eftersom brottet sprider rädsla och misstro. DISKRIMINERING Diskrimineringslagen definierar på vilka grunder diskriminering kan ske och vilka samhällsområden lagen täcker in. Det är olagligt att behandla en person sämre utifrån personens etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering enligt diskrimineringslagen kan enbart ske inom vissa områden, som till exempel utbildning, arbetsliv och bostadsmarknad. Du kan alltså inte bli diskriminerad enligt lag på en privat fest eller av en privatperson mitt på gatan. Skyddet mot diskriminering enligt diskrimineringslagen gäller när någon agerar utifrån en viss position. Det kan till exempel vara en lärare gentemot en elev på en skola, ett butiksbiträde i förhållande till en kund eller händelser på en arbetsplats. Ideella föreningar omfattas av diskrimineringslagen när de till exempel har anställda, håller utbildningsinsatser eller ordnar offentliga sammankomster. Det är inte särskilt vanligt att diskriminering sker på nätet eftersom det mesta näthat som vi ser sprids på sociala medier eller i kommentarsfält. Om en nät
AGERA MOT NÄTHAT. #fördigsomvillförändra
AGERA MOT NÄTHAT #fördigsomvillförändra Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Kungsängsgatan 74, 753 18 Uppsala, 018-147020 Kontakt: natvaro@diskrimineringsbyran.se DU:s webbsida: www.diskrimineringsbyran.se
Läs merHandlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
HANDLINGSPLAN Granskad på bildningsutskottets sammanträde 2014-01-27, 9 Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom
Läs merFrågor & svar om nya PuL
Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet
Läs merKränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE?
Kränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE? Introduktion Om oss: Arbetsrättsligt stöd till personalfunktioner vid fakultetskanslierna/motsvarande Fokus på arbetsmiljö
Läs merHandlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merEn liten bok om #NÄTKÄRLEK
En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många
Läs merVänner och näthatare
5 Vänner och näthatare Om näthat Sammanfattning av filmen: 1. I Wilhelms rum Wilhelm sitter på sin säng och spelar gitarr. Simon kommer in och tutar, det är dags att dra till fotbollsmatchen. 2. I hallen
Läs merEtik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!
Etik, normer & lagar OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv! LPP Samhällskunskap: => Förklara vad som menas med kränkning och mobbning. => Ge exempel
Läs merLikabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)
Läs merMönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017
Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.
Läs merOm det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling
Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens
Läs merRIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC
2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra
Läs merSkollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling.
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas
Läs merPraktiskt likabehandlingsarbete i skolan
Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan Diskrimineringsbyrån Uppsala Kostnadsfri rådgivning, stöd och medling i diskrimineringsärenden Förebygger diskriminering genom information, utbildning och opinionsbildning
Läs merstatensmedierad.se/nohate
No hate-podden metodmaterial Vad gäller juridiskt på nätet? TILLSAMMANS MOT NÄTHAT statensmedierad.se/nohate Till dig som är lärare HEJ! Det här materialet är till för dig som jobbar med unga, och handlar
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merRiktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18
Riktlinje Sociala medier Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 2016 2019 sidan 1 av 6 Sociala medier definition Sociala medier avser aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat
Läs merFyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.
Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet
Läs merAnmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande
Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,
Läs merOm det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling
Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning
Läs merAnmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier
Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,
Läs merBilaga 5: Begrepp och definitioner
5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Läs merHR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.
I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga
Läs merDiskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige
Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Sverige Mobbning Det man brukar kalla för mobbning är när någon kränks, vid upprepade tillfällen över tid och vid ojämna styrkeförhållanden.
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN
2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret
Läs merStyrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle
Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid
Läs merDiskrimineringspolicy
Diskrimineringspolicy Inledning Vi anser att människor med olika erfarenheter och perspektiv är en avgörande faktor för att skapa en framgångsrik organisation. Vår grundprincip är att alla ska ha lika
Läs merLikabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg
Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för
Läs merHatbrottsgruppen Stockholm
Hatbrottsgruppen Stockholm 1 De mänskliga rättigheterna Rätten att inte bli diskriminerad Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att
Läs merPublicering på Internet
Publicering på Internet I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man
Läs merLikabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015
LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan
Läs merDatum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17
2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på
Läs merMalmö stads riktlinjer för sociala medier
Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation
Läs merDiskrimineringsombudsmannen DO
Diskrimineringsombudsmannen DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar för ett samhälle fritt från diskriminering. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Vi bevakar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 18/19 Kunskapsskolan Krokslätt enligt Skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen (2011:681) Plan mot kränkande
Läs merVad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
Läs merTrygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan
Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling
Läs merBilaga 1: Styrdokument
1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
Läs merBilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
Läs merFår man säga vad man vill på nätet?
Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för verksamhetsåret 2016-17 Arlandagymnasiet Enligt diskrimineringslagen ska varje skola bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
Läs merRiktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier
Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier Beslutad av Kommunstyrelsen 10 december 2018, 292. Dnr KS2018.0441-2 Innehåll 1 Riktlinje för Skövde kommun...
Läs merGlobala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 1. Bakgrund och lagtext Vårt mål är att Globala gymnasiet ska vara fritt från förekomst av diskriminering, trakasserier och
Läs merLikabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling Denna plan gäller för Viva komvux Gunilla Wallmarks ansvarsområden Upprättad 160907 Rev 190312 Vision VIVA Komvux är en verksamhet med vuxenutbildning
Läs merUngdomar och sociala medier!
Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet
Läs merLikabehandlingsplan. för trygghet och trivsel
Likabehandlingsplan för trygghet och trivsel Innehåll Innehåll Lagar och styrdokument... Värdegrund... Mål för likabehandlingsarbete... Vad är diskriminering och trakasserier?... Kränkande behandling...
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vuxenutbildningen i Östhammars kommun INLEDNING Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011
LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,
Läs mer2015-2016. Datum: 2015-08-13
Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Komvux Helsingborg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Helsingborg, 2019/2020 Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Inledning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ålegårdens förskola 2016-2017 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolans pedagoger. Vilka omfattas av planen: Samtliga barn i verksamheten.
Läs merFramgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
Läs merÅrlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018
Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt
Läs merLikabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA
1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
Läs merLikabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola
Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och
Läs merMedlemsregler Goodgame
Medlemsregler Goodgame Riksförbundet Goodgame Tullgatan 2E 252 70 Råå tel. 0736 440882 info@goodgame.se org.nr. 802412 2718 Ansöker du om medlemskap och inte gör ett aktivt föreningsval kommer du att bli
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merFörskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merVart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Läs merRiktlinje för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling inom Mullsjö kommun Version: 3.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast 2022
Läs meroch likabehandlingsplan läsåret 2014-15
Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,
Läs merFörsvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier
Sid 1 (5) Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Försvarsutbildarna har en positiv inställning till och uppmuntrar ingående förbund och föreningar att använda sig av digitala medier och att
Läs merFrågor och svar kring kränkande behandling
Frågor och svar kring kränkande behandling Vad är en kränkning? Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av handlingar som gör
Läs merMålsättning, vision och kärnvärden
Målsättning, vision och kärnvärden På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor
Läs merInnehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.
Innehållsförteckning Rubrik: Sida: Syfte och mål 3 Vad säger lagen? 3 Främjande och förebyggande 4 Uppföljning 4 Åtgärder 4 Dokumentation 5 Revidering 5 Bilaga 1 Mobbning och kränkningar 6 Bilaga 2 Ord-
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merDenna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17
Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till
Läs merTrygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:
Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna
Läs merFÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Komvux Helsingborg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Helsingborg, 2018 Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Inledning
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Vetlanda Lärcentrum vetlanda.larcentrum@vetlanda.se www.vetlandalarcentrum.se Innehållsförteckning 1. Syfte med planen... 2 2. Begreppsförklaring...
Läs merLikabehandlingsplan Borås folkhögskola
Likabehandlingsplan Borås folkhögskola Likabehandlingsplan och handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolans mål Alla ska känna sig trygga på Borås folkhögskola; ingen skall
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merKommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet
Läs merLikabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet
Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med
Läs merPolicy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier
DIARIENUMMER: KS 30/2018 901 FASTSTÄLLD: 2018-03-13 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: - GILTIG TILL: 2022-12-31 DOKUMENTANSVAR: Pch Policy mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier
Läs mer2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
Läs merBeslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/837 2012-10-29 Kommunstyrelsen Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs mersociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun
Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),
Läs merUppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.
Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola
Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,
Läs merFÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen
Läs mer