Parkeringsprogram. för Centrala Umeå

Transkript

1 Parkeringsprogram för Centrala Umeå 1

2 Innehållsförteckning INLEDANDE ORD 4 MÅL 5 NULÄGE 7 ÅTGÄRDER 12 KONSEKVENSER 16 BILAGA 16 Erfarenheter från andra städer Underlagsrapport: PDS Parkeringssituationen i Umeå (tillgänglig på Tekniska kontorets trafiksektion) 2

3 Parkeringsprogram för Centrala Umeå Fastställd av kommunstyrelsen

4 inledande ord Under många år har samtal pågått om parkering i Umeå, framförallt i Umeås centrala delar. En ökad konkurrens från externa köpcentrum har intensifierat frågans betydelse. Det har ofta gjorts gällande att det finns för få bilplatser i centrum. När den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan fastställdes av kommunfullmäktige 1998 bestämdes också de övergripande målen för hantering av bilparkering i centrala Umeå. Detta program syftar till att konkretisera dessa mål och avser att ligga till grund för genomförandet av översiktplanens intentioner. Cykelparkeringsfrågor behandlas inte här utan hanteras inom ramen för cykeltrafikprogrammet. Till underlag för detta parkeringsprogram ligger dels enkätintervjuer med över fyrahundra Umebor, dels parkeringsräkningar och en överblick över jämförbara städers sätt att hantera parkering. Programmet har behandlats i en referensgrupp bestående av centrumaktörer och avses behandlas politiskt i tekniska nämnden, byggnadsnämnden, UPABs styrelse och kommunstyrelsens planeringsutskott. Kommunstyrelsen skall därefter fastställa parkeringsprogrammet som grund för ett genomförande. Parkeringsutredningen har tagits fram av tekniska kontorets trafiksektion i samarbete med UPAB. Huvudförfattare är Hanna Blomberg. 4

5 mål Översiktliga mål I den fördjupande översiktsplanen för Centrala stan beskrivs parkeringsplaneringens inriktning. Här konstateras att många stadskärnor nu känner ökad konkurrens från externa stormarknader med kostnadsfri och lättillgänglig parkering. Samtidigt ökar trafiktrycket i centrala stan och därmed bilismens negativa konsekvenser som upprepade olyckor, ökade avgasmängder och buller. Översiktsplanen visar på att det är viktigt att minska avgasutsläppen i centrala stan och samtidigt underlätta för kunder och besökare till centrum. Ett effektivt utnyttjande av parkeringsplatser i centrum skall eftersträvas och kund- och besöksparkeringar bör vara allmänt tillgängliga oavsett ägare. Kommunen skall fungera som parkeringssamordnare i syfte att säkerställa allmänt tillgänglig parkering. Parkering och utformning av parkerings- och trafiksystem bör ske så att söktrafik efter parkering minimeras och därigenom minskar miljöpåverkan. Informationssystem bör på sikt inrättas avseende större parkeringar redan vid infarterna till centrum. I centrum skall parkering i huvudsak ske i större anläggningar. Boende, kunder och besökare i centrum skall enligt den fördjupade översiktsplanen ha möjlighet att parkera före anställda. För handeln är det viktigt att viss tillgång på korttidsbesöksparkering finns på gatumark. Arbetsplatsparkeringar skall ej prioriteras som parkering i centrum, utan här kan längre gångavstånd (700 meter/10 minuters promenad) accepteras. På detta sätt kan också kollektiva ressätt eller cykel bli intressant som alternativt färdmedel, vilket skulle minska miljöbelastningen i centrum. Hur uppnås målen? Ovanstående mål medför att taxorna bör ses över för att förändra parkeringssituationen i centrala Umeå enligt följande: Parkeringshusen föreslås kosta 10 kr för de två första timmarna, därefter 10kr/tim (vardagar 9-18, dag före helgdag 9-15). En miljötaxa införs för fordon som drivs med förnybara bränslen, vilket innebär att dessa fordon får parkera gratis i parkeringshusen under två timmar om de har tillståndsbevis. All gatumarksparkering i centrum får en högkostnadstaxa på 12 kr/tim med tre timmars tidsreglering (vardagar 9-18, dag före helgdag 9-15). Rådhusparkeringen kostar 15 kr/tim, max parkeringstid en timme. Normalkostnadstaxa, 8 kr/tim (vardagar 9-18, dag före helgdag 9-15) gäller för större, samlade parkeringsplatser i centrum. Öst och Väst på stan får de avgiftsbelagda gatumarksparkeringarna en lågkostnadstaxa på 5 kr/tim och större samlade parkering (Stadshuset) en taxa på 2 kr/tim (vardagar 9-18, dag före helgdag 9-15). Detta taxeförslag gör det betydligt billigare att parkera för besökare till centrum än idag, särskilt om taxan kombineras med parkeringsrabatt från affärer där inköp skett. Taxesystemet blir också mer enhetligt och logiskt vilket gör det enklare för dem som parkerar. Vid parkering på gatumark finns möjlighet att inom erlagd tid flytta bilen till andra gatumarksparkeringar 5

6 med samma eller lägre taxa, utan att lösa ny biljett. I samband med att förändringarna verkställs genomförs en informationskampanj som klarlägger syfte och nya regler. UPAB föreslås samarbeta med övriga fastighetsägare som förfogar över samlade parkeringar för att om möjligt skapa en enhetlig taxepolitik. För att underlätta vid betalning föreslås växlingsautomater och efterskottsbetalning att införas på större parkeringar. Biljettautomaterna kompletteras så att det blir möjligt att betala med kontokort. Telefonparkering används som försök i någon anläggning. Lättförståeliga informationssystem (p-ledssystem) utvecklas på sikt för att visa de som parkerar var det finns lediga parkeringsplatser vilket minskar söktrafiken, vilket i sin tur innebär minskade utsläpp i centrum. Generellt bör så långt som möjligt parkeringsskyltningen också förenklas. Hanteringen av friköp föreslås förändras för att frigöra resurser till upprustning av befintliga parkeringsanläggningar och nya byggs när behov uppkommer. Boendeparkering kan på sikt komma att introduceras i äldre bostadsområden där boende använder sig av gatumarks-parkering. Parkeringsytorna på kajen avvecklas för att skapa utrymme för genomförandet av förslaget Staden mellan broarna. Viss turistbussparkering bibehålles inom centrumfyrkanten. Föreslagen parkeringsreglering bedöms kunna leda till att infartsparkeringar blir efterfrågade i större utsträckning. Angivna ytor i översiktsplanen prövas då i första hand. Parkering i anslutning till resecentra för Botniabanan samnyttjas med centrumbesökare så långt som möjligt. Befintliga parkeringshus skall utvecklas och ha hög beläggning före nya etableringar i kvarteren Ymer och Skuld påbörjas. I Dragonen finns möjlighet att skapa ett låg-kostnadsalternativ, för parkering under en längre tid. Flera idag befintliga korttidsplatser kan tillsammans med nya ytor göras om till hämta- och lämna ytor längs gatorna. 6

7 nuläge Bakgrund Parkering är ett viktigt styrmedel för biltrafik och miljö i centrum. Det är också en grundläggande, stödjande verksamhet för innerstadens aktiviteter. Många stadskärnor har på senare år upplevt en hårdare konkurrens från externa köpcentra, där det finns välbelägen, nära obegränsad och oftast avgiftsfri parkering, vilket gör att centrum kan förlora i attraktivitet. Väl fungerande parkering nära butiker har visat sig ha stor betydelse för handelns omsättning. Det är viktigt att bilburna besökare i centrum lätt kan ställa ifrån sig bilen på bekvämt avstånd från butiker och stadskärnan. Detta går dock stick i stäv med behovet att i Centrala stan minska luftföroreningarna genom att minska antalet bilrörelser i centrum. För en väl fungerande stadskärna krävs en balans mellan dessa utgångspunkter. Genom att t ex minska söktiderna efter en parkeringsplats så ökar framkomligheten och avgasutsläppen minskar. Kund- och besöksparkeringarna bör finnas i närheten av den parkeringsalstrade verksamheten och inte medge heldags-parkering. De bör också vara lättåtkomliga, överblickbara och samlade (helst 20 platser). Svårtillgängliga källargarage eller små gårdsparkeringar som inte uppfyller kvalitetskraven på kund- och besöksparkering kan användas till arbetsplats- eller boendeparkering. Externa etableringar har ofta stora, lättillgängliga parkeringar 7

8 Dagens förhållande I Umeå finns idag en mängd olika parkeringsregleringar, både i tid och avgifter. Sammanlagt finns det 14 olika taxe- och tidsregleringar, från avgiftsfritt i 24 timmar till 15 kr/tim, maxtid 30 minuter, för de mest attraktiva platserna vid Rådhuset. I parkeringshusen Nanna och Parketten finns cirka 400 abonnenter av fasta platser. Ungefär en fjärdedel av dessa är privatpersoner, resterande hyrs av företag. Dragonen har idag cirka 150 uthyrda platser. Inventering I centrumfyrkanten finns idag 680 platser på gatan inklusive kajen, 760 platser i parkeringshusen Nanna och Parketten, och 742 platser på kvartersmark. UPAB svarar för driften av 235 platser på kvartersmark i fyra anläggningar och tolv fastighetsägare sköter driften för de resterande 507 platserna i 14 anläggningar. UPABs egna räkningar visar att parkeringshuset Parketten har en genomsnittlig beläggning av 37 % (söndag ej inkluderad) och Nanna uppvisar en något högre statistik, 44%. Av Parkettens 374 platser var som mest 184 belagda, 49%, och Nanna hade 246 bilar som mest på de 386 tillgängliga platserna (64%). Parkeringshusen har idag en låg beläggning. 8

9 Parkerarnas problem Under våren 2000 genomfördes en undersökning avseende parkeringssituationen i Umeå. Över 400 personer deltog i en enkätstudie. Lite drygt hälften av dessa (56%) ansåg att det fungerar bra att parkera i Umeå, varav 5% mycket bra. Många tycker alltså att förbättringar kan göras. Uppfattningarna i undersökningen skiljer sig inte mycket mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper eller parkerare med eller utan barn. Parkerarna upplever idag att betalningsmöjligheterna är det största problemet med parkering i Umeå. Många parkerare saknar myntväxlingsautomater och vill gärna ha möjlighet att förlänga parkeringstiden utan att behöva betala en gång till för kvarvarande tid. Man vill i förväg gärna kunna köpa ett kort eller tillstånd istället för att betala vid varje enskilt tillfälle, eller ha möjlighet att betala i efterhand. Bensinkort, kontokort och sedlar är också betalningsmedel som tilltalar parkerare. Önskemål om parkeringsskiva eller liknande finns också. Det upplevs viktigt att kunna flytta bilen mellan olika parkeringsplatser inom den tid som redan betalats. Att hitta en parkeringsplats är det näst högst prioriterade problemområdet. Parkerarna anser att det finns alltför få avgiftsfria bilplatser avsedda för bankomatbesök, snabbinköp och av- och pålastning. Många tycker att det är krångligt att köra runt och leta efter en ledig parkeringsplats och anser att utbudet på dessa är dåligt. Många parkerare tycker att det är svårt att få överblick och att det vore bra med upplysning om lediga platser. Prisnivån är det tredje problemområdet. Parkerarna upplever det irriterande med olika prisnivåer på näraliggande parkeringsplatser. Det anses vara svårt att få överblick och att jämföra kostnader på olika parkeringar. Man vill ha skyltar som upplyser om parkeringsavgifter. Tre fjärdedelar ansåg det ganska eller mycket troligt att de skulle parkera i parkeringshus om det där skulle kosta tio kronor för två timmar. Ett fjärde problemområde avser parkeringsregler. Många saknar en överblickbar information om parkeringsregler och avgifter i en broschyr och på skyltar. Man vill gärna ha enhetligare regler för tidsbegränsning och avgift. Många ytterligare synpunkter i undersökningen ger ett bra underlag för det fortsatta arbetet med parkering. Parkering och jämställdhet Parkeringsundersökningen visar inte på några tydliga skillnader mellan kvinnor och män avseende syn på parkering. När det gäller känslan av parkera tryggt visat undersökningen på betydelsen av god belysning och trevlig miljö för att parkeringshusen skall vara attraktiva. Redan idag brukas parkeringshusen av kvinnor och med förbättrad omgivning kan detta användande öka. Allmänt används bilen i högre utsträckning av män och därmed parkerar män också oftare. Underlaget till föreslagna åtgärder baseras medvetet på parkeringsundersökningen där ungefär lika många kvinnor som män är representerade. Parkeringsreglering Idag styrs parkeringen i Umeå med både tids- och avgiftsreglering. Grunden för parkeringsregleringen är p-förbudszoner för delar av tätorten och datumparkering för hela tätorten. Parkeringsförbudszon används inom områden i tätorten där trycket på parkering är stort. I dessa områden markeras och skyltsätts tillåten parkering, i övrigt är parkering förbjuden. Utanför p-förbudszonen skyltsätts istället förbud mot parkering. Där sådan skyltning inte finns är parkering tillåten. Generellt finns fem regleringsformer för parkering: Avgiftsfri parkering utan tidsbegränsning som ger dålig omsättning på parkerarna. Yrkesverksamma och boende tenderar att uppta de centrala platserna under längre tidsperioder. Fri parkering, utan avgift, där vissa platser tidsbegränsas tillgodoser behoven av korttidsparkering och här kan p-skiva användas. Formen ger dock dålig om- 9

10 sättning på parkerarna, yrkesverksamma och boende tenderar att uppta de centrala platserna. Det är också svårt för parkerarna att förstå varför de kan få p-bot pga tidsbegränsningen när parkeringen är avgiftsfri. Fri parkering där vissa platser tidsbegränsas och avgiftsbeläggs. Här tillfredsställs behov av korttidsparkering och bestämmelsen skärps genom att avgift tas ut. Formen styr parkerare till fria parkeringsplatser och parkeringshus om avgiften där är lägre eller till parkeringsplatser på något längre gångavstånd. Avgiftsbelagd parkering är den vanligaste regleringsformen och ökar bl a omsättningen av parkerare. Avgift kan tas ut för hela dygn eller del av dygn. Vissa dagar kan vara avgiftsfria. Taxa kan tas under viss tid i början på parkeringsuppställningen för att därefter vara avgiftsfri en längre tid. Taxekonstruktionen anpassas till vilket syfte regleringen skall ha. Parkeringsreglering med datumzon (datumparkering) används för att inom ett större tätortsområde underlätta för snöröjning och gaturenhållning. Parkeringsreglering på annat sätt kan ske inom zonen. Jämförelse med andra städer En sammanställning av erfarenheter från ett tjugotal städer jämförbara med Umeå visar att de flesta städer använder sig av avgiftsreglerad parkering, i vissa fall utan tidsbegränsning. De städer med bra beläggning i parkeringshusen har ofta lägre taxa där än på gatumarksparkeringarna, eller har satsat på en upprustning av befintliga p-hus. Zonindelningar där bilen kan flyttas inom zonen eller till zon med lägre taxebelopp ökar rörligheten och upplevs positivt av de som parkerar. Avgiftsfria lördagar har ofta provats men ej permanentats (med få undantag) då det inte skapat omsättning på parkerarna i önskad utsträckning. Gratisparkeringar leder till långtidsparkeringar (av boende och yrkesverksamma) och minskar antalet tillgängliga p-platser till besökare. Många kommuner är också negativa till P-skivor som inte ger intäkter samt minskar omsättningen på parkerarna. (Se bilaga 1). Friköpssystem När en exploatering är aktuell i centrum kan parkeringsbehovet lösas genom friköp. Detta innebär att fastighetsägare betalar ett belopp till UPAB som säkrar finansieringen av framtida anläggningar som behövs för att tillhandahålla parkeringsplatser. I centrum finns idag tre parkeringshus som uppförts inom ramen för friköpssystemet. Dragonen används endast för arbetsplatsparkering och nyttjas till cirka 40 %. Kunder som besöker cen- Parkeringsplatser kan vara svårskyltade... och svår tolkade. 10

11 trum har inga möjligheter att utnyttja parkeringshuset. Parketten är öppen för alla men används till stor del som arbetsplatsparkering. Cirka 15% utnyttjas av spontan-parkerare. Den genomsnittliga beläggningen är 37%. Nanna är öppet för alla men används till stor del för arbetsplatsparkering. Mindre än hälften av platserna utnyttjas av spontanparkerare. Genomsnittlig beläggningssiffra ligger på 44%. En god användning av p-husen skulle innebära att ytterligare minst 400 kunder skulle kunna parkera i de tre anläggningarna tillsammans. För att uppnå detta behövs dels en prisförändring men också varierande förbättringar av anläggningarna. Åtgärder skulle gagna tillgängligheten och miljön i centrum. Betalsystem Parkering bör vara så enkel som möjligt när parkerarna nått parkeringsplatsen. Möjligheterna till att tillgodose parkerarnas önskemål om flera betalningsmöjligheter är goda, det finns idag flera alternativa lösningar. Myntväxlingsautomater och biljettautomater med möjlighet till betalning med konto- eller bensinkort ger ökad flexibilitet. Idag finns också möjlighet till efterskottsbetalning med hjälp av kontokort. Inom parkeringsbranschen pågår utveckling av teleparkering som skulle kunna testas på några få, utvalda parkeringar. Den Flera olika betalningssätt underlättar för kunderna som skall parkera betalar då genom att ringa ett telefonsamtal, och parkeringsavgiften hamnar på telefonräkningen. P-skiva som ytterligare betalningssystem Idag finns en p-skiva att köpa på UPAB för en årsavgift på 3625 kr exkl. moms. Denna p-skiva är avsedd för näringsidkare i centrum som ofta nyttjar gatumarksparkering i tjänsteärenden. Parkeringsreglering med p-skiva kan vara aktuell när parkering är avgiftsfri och uppfattas av många som bekvämt. Det är ett enkelt sätt att reglera parkeringstiden i områden med tillfredsställande parkeringsutbud. P-skivan används främst i mindre kommuners centrum, förortscentra och lokala platser i större kommuner. I centrala Umeå råder idag inget överskott på parkeringsplatser på gatumark och därmed skulle p-skivan inte ge önskat resultat. Avgiftsfri parkering med p-skiva konkurrerar ut parkeringshus eller markparkering där avgift eller hyra avläggs. P-skivan är svår att övervaka och kan lätt missbrukas genom att visaren flyttas fram på skivan. Det leder till minskad tillgänglighet för de som parkerar. Tidigare försök i andra kommuner visar på att avgiftsfri p-skiva minskar intäkterna, vilka i så fall skulle ersättas med högre kommunala bidrag för drift och underhåll av kommunens parkeringsplatser. Ytterligare problem med parkeringsskivan är att den endast skulle gälla på gatumark eftersom en fördelning av intäkterna mellan olika aktörer på övriga områden skulle vara svår. Detta innebär att p-skivan skulle motverka översiktsplanens intentioner att verka för parkering på stora samlade ytor och i p-husen. 11

12 åtgärder Taxesättning All besöksparkering i centrum bör vara taxemässigt konsekvent och samordnad, oavsett om det är kommunal eller privat parkering. Det är fördelaktigt om centrum kännetecknas av en gemensam parkeringspolicy, att de privatägda parkeringsägarna beslutar om samma avgiftsnivå som för kommunala platser. Taxan bör utformas så att omsättningen på de mest centrala, välbelägna, parkeringsplatserna stimuleras till förmån för korttids kund- och besöksparkering. Parkeringshusen skall ha en mer attraktiv taxa än gatu- och markparkering i centrum. Normaltaxa gäller i parkeringshus och större markparkeringar inom centrumfyrkanten. Den lägsta taxan fås på avgiftsbelagd gatumarksparkering utanför centrum och svårtillgängliga platser i parkeringshusen. Miljötaxa införs för att stimulera till användning av förnybara bränslen. Bilar som använder sig av sådana bränslen får parkera gratis i parkeringshusen under två timmar med giltigt tillstånd. Parkeringshusen Nanna och Parketten föreslås ha en taxa på 1kr/6 minuter för den första timmen, därpå 1 timme gratis, efterföljt av normaltaxa 10 kr/tim. Centrumhandlarna har möjlighet att erbjuda kunderna två timmars gratisparkering genom att ge parkeringsrabatt till de kunder som gör inköp över en viss summa. Parkeringsplatserna med högkostnadstaxa innefattar gatu-marksparkering i centrum, där taxan är 12 kr/tim för maximalt tre timmars parkering. Rådhusparkeringen behåller en taxa på 15 kr/tim, med 60 minuters parkeringstid. Ett lågprisalternativ kan fås i Dragonen, med en taxa på 10 kr/dag på taket. Avsikten med den lägre avgiften i parkeringshusen är att öka centrums konkurrenskraft. Den högre avgiften på gatumark ger större parkeringsomsättning på de mest attraktiva platserna. Fler parkerare får möjlighet att parkera kortare tid på en välbelägen parkeringsplats. Vid behov av längre parkeringstid finns möjlighet att välja parkeringshus, större markparkering eller att välja en parkeringsplats utanför det mest attraktiva området. Parkeraren får med denna taxeförändring billigare parkering än tidigare förutsatt att bilen ställs på rätt plats. Betalsystem För att förbättra parkerarnas möjligheter till flexibel betalning av parkeringstaxorna föreslås följande: Växlingsautomater installeras vid större parkeringsan-läggningar. Efterskottsbetalning införs vid större parkeringsanläggningar. Möjligheter ges inom den tid som betalats att flytta bilen mellan parkeringsplatser med samma eller lägre avgift. Biljettautomaterna kompletteras med möjlighet att betala med kontokort. Telefonparkering testas på lämpliga anläggningar. 12

13 Taxa Avgift Max p-tid (kr/tim) (tim) Högkostnads-taxa 15 1 Gatumark vid Rådhuset Högkostnads-taxa 12 3 Övrig gatumarksparkering i centrumfyrkanten Normal-kostnadstaxa P-husen, dock de två första timmarna för 10 kr totalt Normal-kostnadstaxa 8 24 Större, samlade parkeringsplatser i centrumfyrkanten Lågkostnads-taxa 5 24 Avgiftsbelagd gatumarksparkering Öst- och Väst på stan samt svårtillgängliga platser i p-husen Lågkostnads-taxa 2 24 Större samlade parkeringsytor utanför centrum Miljötaxa timmars gratis i p-husen för fordon som drivs med förnybara bränslen. Tillstånd erfodras. Översiktligt förslag till taxesättning i centrala stan. Gäller vardagar kl och dag före helgdag kl Övriga tider kan andra taxor gälla. Hämta och lämna zoner Många parkerare saknar betalningsfria parkeringsplatser i centrala Umeå som är till för snabba ärenden som t ex bankomatbesök, snabbinköp och avoch pålastning. Flera idag befintliga korttidsplatser kan tillsammans med nya ytor göras om till hämta- och lämna ytor längs gatorna. Detta gör att bilen kan parkeras på en plats med en låg taxa men att det samtidigt finns möjlighet att hämta eller lämna personer och varor nära köpstället. Fler tillgängliga butiksnära på- och avlastningszoner gynnar också handeln i stor utsträckning. Friköpssystem Framtida friköpsavtal konstrueras så att ersättningarna kan användas för att skapa parkering genom att rusta upp befintliga anläggningar som idag inte utnyttjas fullt ut. Nya anläggningar byggs när ytterligare behov finns. Av nuvarande friköp föreslås 200 stycken efter överenskommelse med respektive fastighetsägare användas för upprustning och förbättring av befintliga parkeringshus. Genom att sätta tak på Nanna och Parketten skulle behovet av de 200 platserna tillgodoses. 13

14 14

15 Informationssystem Tydlig information och skyltning om var det finns parkerings-platser i Umeå minskar parkerarnas upplevelse av ett begränsat utbud av parkeringsplatser. Regleringar kan förtydligas med till exempel färgkoder. Hänvisningsskyltar skulle minska den söktrafik som alstras av bilister som kör runt i centrum och letar efter en ledig, attraktiv parkerings-plats. Detta är positivt för kommunens strävan att minska luftföroreningarna i centrum. Informationssystem som minskar söktiden har störst effekt för de som har sämre kännedom om parkeringsalternativen. Vaneparkerare känner till var det ofta finns lediga parkeringsplatser och behöver ingen ytterligare information eftersom de redan innan avfärd bestämt sig för var de avser parkera. Marknadsföring Vid förändring av taxesystemet och övrig parkeringsreglering i centrum är information till allmänheten betydelsefull. Effekten av och acceptansen för åtgärderna blir större ju fler parkerare som uppmärksammar och förstår förändringen. När beslut om åtgärder för parkering i Umeå har fattats och de lokala trafikföreskrifterna anpassats till detta bör överskådlig parkeringsinformation utarbetas. En effektiv informationskampanj om förändringarna bör genomföras. Informationen bör spridas och finnas lättillgänglig för såväl vana parkerare som tillfälliga besökare. Hänvisningsskyltar till parkeringar minskar söktrafiken 15

16 konsekvenser De i programmet beskrivna åtgärderna bedöms verka för flera av översiktsplanens mål. Beläggningen i parkeringshusen förväntas öka, vilket samtidigt frigör utrymme på övrig parkering för kunder och besökare. Systemet tydliggör skillnader mellan olika parkeringsområden vilket bidrar till en ökad beläggningen i p-husen, en höjd omsättning på de mest attraktiva p-platserna i centrum och att parkeringskunderna blir nöjdare. Åtgärderna i programmet bedöms höja attraktiviteten för att parkera i centrum. Detta leder till en ökad tillgänglighet och livskraft och möter konkurrensen från externa etableringar. En lägsta taxa utanför centrumfyrkanten kan ge följdeffekten att flera arbetsplatsparkerare parkerar där för att minimera sina kostnader. Boende i äldre bebyggelse hänvisad till gatuparkering kan då få minskad tillgång på parkering. Detta kan lösas på sikt med parkeringskort för boende. Om behoven av parkering visar sig överstiga nuvarande parkeringsmöjligheter bör etableringar av nya parkeringshus i kvarteren Ymer och Skuld (Musikens hus) aktualiseras. Vidare kan billig infartsparkering utanför centrumfyrkanten skapas enligt de förslag som finns i översiktsplanen för Centrala stan. Sådana parkeringar skulle i första hand vända sig till arbetsparkerare. Genom att på sikt införa informationssystem kommer söktrafiken att minska och därmed också luftföroreningarna. Ett första steg mot minskade utsläpp från söktrafik är att parkeringsinformation finns lättillgänglig för Umeås parkerare. Parkeringsregleringens genomförande bedöms inte medföra några negativa ekonomiska konsekvenser för UPAB. Om regleringen på sikt medför extra intäkter kan dessa återföras till verksamheten genom att användas till ett utökat informationssystem, förbättringar av befintliga p-hus och byggandet nya parkeringshus. 16

17 bilaga 1 Erfarenheter från andra städer Under mars 2000 sammanställdes en översikt över jämförbara städers sätt att hantera parkering. De tjugo kommunerna närmast Umeå i storlek, undantaget Stockholmsområdet och Göteborg, har genom rundringning tillfrågats om deras sätt att hantera parkeringsfrågan. Undersökta städer: Borås Eskilstuna Gävle Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Luleå Lund Malmö Norrköping Skellefteå Sundsvall Södertälje Uppsala Västerås Växjö Örebro De viktigaste slutsatserna från deras erfarenheter har kort sammanfattats nedan. Taxor: Användningen av en enhetlig taxa gör det lätt och enkelt för den som parkerar. Zonindelningar där bilen kan flyttas inom zonen eller till zon med lägre taxebelopp ökar rörligheten och upplevs positivt av den som parkerar. P-tian och P-tjugan har fallit väl ut i de kommuner där den används. Det är enkelt och den som parkerar kan göra sina stadsärenden utan att oroa sig för att p-tiden skall gå ut. Norrköpings införande av P-tian (3 timmars parkering för tio kr, därefter 5 kr/tim) ökade intäkterna med 10% efter sex månader (jämförelse hösten 1993 med hösten 1994) berörda p-platser. Enbart P-skivor ger inga intäkter till kommunen, många kommuner negativa till dem. Gratisparkeringar leder till långtidsparkeringar (av boende och yrkesverksamma) och minskat antal p-platser till besökare. Svårövervakade. Priskänsligheten gör det lätt att reglera parkerarna. Taxan ligger dock på en viss nivå enligt tradition. Arbetsparkeringar till besöksparkeringar Billigare arbetsparkeringar på längre gångavstånd är bra såväl för den enskildes ekonomi som hälsa samt frigör p-platser i centrum för besökare. P-platser nära butiker ökar omsättningen utan marknadsföring P-ledningssystem: Minskar söktrafiken samt ger möjlighet till bättre utnyttjande av samtliga p-platser. Gatuparkeringar: Fordon uppställda på gatan ökar olycksriskerna för de oskyddade trafikanterna, t ex. barn skyms av fordonen, bildörr kan slängas upp på cyklist. Marknadsföring: Marknadsföra att p-vakterna inte är av ondo. Viktigt med marknadsföring vid förändring. 17

18 Nedan följer en redovisning av sex städers erfarenheter av parkeringshus och parkeringsregleringar. Eskilstuna De flesta parkeringarna är avgiftsbelagda. Högst taxa för högst omsättning, dvs närmast centrum. Lägre taxor i parkeringshusen. Stort tryck på parkeringsplatser sedan etableringen av högskolan och Svealandsbanan. Egentligen finns inget underskott på parkeringsplatser men bilisterna vill parkera nära centrum. Det kommunala parkeringshuset har närmare 100% beläggning. Satsning har skett för att öka kvalitén. Taken har målats vita och väggarna har målats i ljusa färger. Övervakningskameror (sköts av bevakningsbolag) har reducerat stölder och fått bort a-lagare, och övervakningen skall utvecklas ytterligare. Möjlighet till parkeringskort finns både i parkeringshusen och på markparkeringarna, måndag-fredag eller måndag-lördag. Boende kan köpa parkeringskort till rabatterat pris. Taket för antal parkeringskort är snart nått, det finns få besöksplatser över. Centrumplanen visar att besökare skall prioriteras före boende och arbetsparkerare. Eskilstuna använder sig av infartsparkering där taxan är lägre (100kr/mån, 1kr/tim) vilket har haft bra utfall. De skall försöka skapa fler alternativa ytor. Skellefteå Från årsskiftet finns på gatumarksparkeringarna möjlighet att använda sig av s k parkeringspass. 360 kr/år ger två timmars gratisparkering på allmänna parkeringar samt genom ett samarbete med köpmännen även ett förmånskort med rabatterbjudanden. Försäljningen av kortet har varit sämre än väntat. Parkeringspassets nackdelar är att det är svårövervakat, det är lätt att flytta bilen och få två nya timmar, vilket inte ger några intäkter. Har man inget parkeringspass gäller zonindelad avgiftsreglering, ingen tidsbegränsning och tillåten flytt inom zon eller nedåt i prisklass (12 kr/tim, 8 kr/tim, 4 kr/tim eller gratis). Några få platser har dock tidsbegränsning, t ex vid Posten. Parkeringshusen är både kommunala och privata. Relativt dålig beläggningsgrad. Rabatter och marknadsföringsförsök för att locka dit folk har inte lyckats. Har provat att använda arbetsplatsparkeringar som besöksparkeringar men slutat då allt fler har jour. Linköping Gatumarksparkeringarna är avstånds- och tidsreglerade platser i centrum har maxtid 30 minuter, 20 kr/tim (8-18, 8-15). Det är en lägre taxa i parkeringshusen för reglera bort gatuparkerarna och några parkeringar på gatumark har också tagits bort. Parkeringshusen använder P-tian, 3 tim/ 10 kr, 10 kr oavsett tid inom de tre timmarna (även 10 minuter). Flertalet är nöjda och det är ganska fullt i parkeringshusen. Sundsvall Har försökt gå mot ett mer enhetligt taxesystem. Centrala stan, stenstan, är reglerad med tid, max två timmarsparkering á 10 kr/tim. Yttre zoner kostar 5 kr/tim (15 kr heldag) respektive 2 kr/tim (10 kr heldag). Parkeringshusen har dålig beläggning. P-huset närmast city har vinter- resp. sommar taxa p g a motorvärmare (8 kr/tim, 40 kr/heldag resp. 1 kr/12 min, 10 kr/4 tim). Örebro Taxan avtar ju längre från centrum man parkerar, dock ingen zonindelning. Korttidsparkering 10 kr/ tim (centrum). Heldags-parkering 5 kr/timme med modifiering att första inlagda tio kronorna ger en timmes bonus, dvs 3 tim/10 kr. 1 kr/tim perifert. Undersökningar visar att det är brist på parkeringsplatser på lördagar mellan kl Försök med avgiftsfria lördagar visade att nästan 100% av de avgiftsfria p-plasterna var belagda under lördagar, dock var omsättningen låg och många platser upptogs av yrkesverksamma och boende. Svår övervakning gjorde att tidsbegränsningar ej efterlevdes. Kommunens intäkter minskade med 1,7 Mkr/år. 18

19 Malmö I Malmö genomfördes i mitten på 1996 avgiftsfri parkering två timmar på lördagen med parkeringsskiva. Utvärderingen visade att tillgängligheten på parkeringsplatserna minskade. Uppställningstiderna blev för långa och ca 20% av de som använde parkeringsskiva missbrukade systemet genom att successivt flytta fram visaren på skivan. Utredningen visade att flertalet som missbrukade parkeringsskivan arbetande i city under lördagar. Direktintervjuer med bilister visade att parkeringsskivan upplevdes positivt av de som hittade en parkeringsplats men minskade tillgängligheten för övriga. I Malmö införde man under 1999 P-tjugan i p- husen. För 20 kronor får man parkera tre timmar i parkeringshusen, vilket innebär en sänkning i de flesta parkeringshus. Samtidigt höjde man taxan rejält på gatumarksparkeringen. Utvärderingar visar att den eftersträvade ökningen av parkeringsutrymme på gatan har infriats och det är nu även fullt i parkeringshusen, på gränsen till för fullt. 19

20 20