studiehandledning kring Sva, modersmål och beställa utföra utvärdera

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "studiehandledning kring Sva, modersmål och beställa utföra utvärdera"

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen 8 Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Samverkan kring Sva, modersmål och studiehandledning beställa utföra utvärdera. REV.1/ maj 2007/ID Iákovos Demetriádes, Åkersberga ,

2 Innehåll Allmänna förutsättningar för studiehandledning på grund- och gymnasieskolan Rätt till studiehandledning Övergripande målsättning och viktiga förutsättningar, Sva och ML, samt IUP och Beställning av studiehandledning Beställningsblanketter Nybörjare 1, Mellan 2 Avancerad 3 Utvärderingsblankett IUP kort Språknivåer i Sva Nybörjare Mellan Avancerad MODERSMÅLSLÄRARE OCH STUDIEHANDLEDNING Del 1. 1 Stödinsatser för nya elever 2 Kontakt med klassföreståndare/ämneslärare om planering 3 Besök på några lektioner 4 Kontakt med hemmet 5 Skapa kontakt med eleven 6 Skolans regler och information om säkerhetsrisker Del 2. Att förbereda studiehandledningen 1 Prioritering av ämnen och kursmoment 2 Genomgång av läromedel och AV-material 3 Tillverka stödmaterial 4 Planera tiden för stödlektioner och studiehandledning Del 3 Metodik vid studiehandledning A. Ämnen och kursmoment som i stort stämmer överens med stoff i läromedel skrivna i modersmål B. Ämnen och kursmoment till vilka inte finns läromedel på modersmålet. B. Blockläsning vid studiehandledning för nya elever i åk 7-9 Del 4 Modersmålslärarens kontakter med andra lärare och föräldrar 1 Kontakter med klasslärare och ämneslärare 2 Kontakter med Sva läraren 3 Kontakter med föräldrarna Utvecklingssamtal Referenslitteratur Mer än ett modersmål. A. Paulin m.fl. HLS Förlag Skolverket Att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare. Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. Liber, 2002 SFS 1997:599 2

3 Allmänna förutsättningar för studiehandledning på grund- och gymnasieskolan Rätt till studiehandledning 2 En elev ska ha studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. 3 En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. (SFS 1997:599) Övergripande målsättning och viktiga förutsättningar Ett språk lärs in i meningsfulla sammanhang och i samspel mellan människor. Dessutom, att få känna att det egna språket och den egna kulturen respekteras, det är grunden för en stark självkänsla. Elever som är trygga lär sig snabbare och bättre ett främmande språk. Övergripande målsättning med studiehandledning skall vara att eleven lär sig genom att tänka på och använda aktivt två språk, eftersom kunskaper förvärvas och färdigheter utvecklas oberoende av undervisningsspråk. En effektiv och bra lärarsamverkan är därför en grundförutsättning för att studiehandledning skall lyckas. Stöd och studiehandledning kan ges på svenska och/eller på modersmål, liksom repetition och bearbetning, redovisning, utvärdering eller kontroll av dessa kunskaper så att eleven kan dra nytta av båda språken. Studiehandledning kan beställas, planeras, genomföras och utvärderas utifrån olika individuella förutsättningar som beror på elevens kunskaper i svenska resp. modersmål. Sva nivå Nybörjarnivå Mellannivå Avancerad nivå ESP nivå A1 - A2 B1 B2 C1 C2 Sva Sva undervisning indelas i tre utvecklingsnivåer, en nybörjarnivå, en mellannivå och en avancerad nivå. Studiehandledningsinsatsen kan variera utifrån elevens nivå i svenska. Om Sva nivåer läs avsnittet längre fram. ( Att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare). Modersmål (ML) Generellt är det så att ju lägre modersmålsnivån är desto svårare blir det att ge studiehandledning på modersmål, speciellt om elevens Sva nivå är mellan eller avancerad och modersmålet på lägre nivå. En förutsättning för en lyckad studiehandledning är att eleven behärskar sitt modersmål till åtminstone ESP B1. Studiehandledning på så låg ESP nivå som B1 kan ändå beställas och genomföras men då är det också nödvändigt att man förstärker elevens möjligheter med ämnesundervisning på modersmålet parallellt med studiehandledningen. 3

4 1 BESTÄLLNING AV STUDIEHANDLEDNING Sva Nybörjare Datum:... Klassläraren/ämneslärare...skola & klass...tel... Elev Pers.nr..modersmål Eleven behöver studiehandledning i (ämnesområde/-n): Samverkande modersmålslärare:. tel. Övrigt: kan preciseras i bilaga. Elevens språkprofil (v.v. kryssa) Sva - nivå Nybörjare Modersmålsnivå ESP A1 A2 B1 B2 C1 C2 Exempel på språkprofil: Sva: Nybörjare ML: ESP. 4

5 1 Beställningsuppgifter Klassläraren/ämneslärare...skola & klass...tel... Elev Pers.nr..modersmål a. Språkintensiva ämnen: eleven behöver arbeta med hela kunskapsområdet. Centrala begrepp och nyckelord måste bearbetas på modersmål och läraren hjälper eleven att skriva en sammanfattning på svenska. b. Matematikuppgifter: nyckelord bearbetas på modersmål och eleven utan lärarens hjälp beskriver hur han/hon tänkt för att lösa problemet. c. Prov: d. (Annat) Antal t/v. under perioden: Läromedel: Redovisningssätt: Eleven redovisar skriftligt och/eller redovisar muntligt. skapar egen glosbok och spara sitt arbete i portfolio (annat) Ansvariga lärare: Uppföljning/utvärdering Datum: BESLUT: Godkänns.t/v Signatur:. Datum: Rapportering väntas inkomma (datum):. 5

6 2 BESTÄLLNING AV STUDIEHANDLEDNING Sva Mellan Datum:... Klassläraren/ämneslärare...skola & klass...tel... Elev Pers.nr..modersmål Eleven behöver studiehandledning i (ämnesområde/-n): Samverkande modersmålslärare:. tel. Övrigt: kan preciseras i bilaga. Elevens språkprofil (v.v. kryssa) Sva - nivå Mellan Modersmålsnivå ESP A1 A2 B1 B2 C1 C2 Exempel på språkprofil: Sva: Mellan ML: ESP.. 6

7 2 Beställningsuppgifter Klassläraren/ämneslärare...skola & klass...tel... Elev Pers.nr..modersmål a. Språkintensiva ämnen: eleven behöver främst hjälp med förklaringar av viktiga begrepp och nyckelord för att förstå texten i sin helhet. Viktiga begrepp och nyckelord bearbetas på modersmål och eleven utan lärarens hjälp skriver en sammanfattning på svenska. b. Matematikuppgifter: nyckelord bearbetas på modersmål och eleven utan lärarens hjälp beskriver hur han/hon tänkt för att lösa problemet. c. Prov: d. (Annat) Antal t/v. under perioden: Läromedel: Redovisningssätt: Eleven redovisar skriftligt och/eller redovisar muntligt. skapar en egen glosbok och spara sitt arbete i portfolio (annat) Ansvariga: Uppföljning/utvärdering Datum: BESLUT: Godkänns.t/v Signatur:.Datum: Rapportering väntas inkomma (datum):. 7

8 3 BESTÄLLNING AV STUDIEHANDLEDNING Sva Avancerad Datum:... Klassläraren/ämneslärare...skola & klass...tel... Elev Pers.nr..modersmål Eleven behöver studiehandledning i (ämnesområde/-n): Samverkande modersmålslärare:. tel. Övrigt: kan preciseras i bilaga. Elevens språkprofil (v.v. kryssa) Sva - nivå Avancerad Modersmålsnivå ESP A1 A2 B1 B2 C1 C2 Exempel på språkprofil: Sva: Avancerad ML: ESP.. 8

9 3 Beställning Klassläraren/ämneslärare...skola & klass...tel... Elev Pers.nr..modersmål a. Språkintensiva ämnen: eleven har själv lokalisera begrepp och nyckelord som han/hon behöver hjälp med. Eleven kan skriva en sammanfattning på svenska utan lärarens hjälp. b. Matematikuppgifter: nyckelord bearbetas på modersmål och eleven utan lärarens hjälp beskriver hur han/hon tänkt för att lösa problemet. c. Prov: d. (Annat) Antal t/v. under perioden: Läromedel: Redovisningssätt: Eleven redovisar skriftligt och/eller redovisar muntligt. skapar en egen glosbok och spara sitt arbete i portfolio (annat) Ansvariga: Uppföljning/utvärdering Datum: BESLUT: Godkänns.t/v Signatur:.Datum: Rapportering väntas inkomma (datum):. 9

10 Datum:... Resultat/Utvärdering (Obs! v.v. bifoga beställningsblanketten) Klassläraren/ämnesläraren...skola & klass... och modersmålsläraren...modersmål rapporterar att eleven pers.nr...hade studiehandledning i.... under perioden.. Vår bedömning om studiehandledningsinsatsen har varit: Över förväntan Enligt förväntan Under förväntan A. Lärarnas övriga anteckningar Signaturer: Modersmålslärare Klass/ämneslärare.... B. Elevens anteckningar/utvärdering: Elevens signatur: 10

11 IUP kort Individuell Utvecklingsplan (IUP) IUP nr... Datum; Elev.. Skola.Klass/Åk Språk. MÅL TEMA/ÄMNESOMRÅDE LÄROMEDEL SPRÅKAKTIVITET (-er) FÖRVÄNTADE RESULTAT REDOVISNINGSSÄTT TID: redovisningen ska vara klar Uppföljning/kommentarer: /Underskrifter Modersmålslärare Elev Förälder Utvecklingssamtal med föräldrarna datum 11

12 Beskrivning av Språknivåer i Texten är hämtad från att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare och Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992, 12

13 1. Nybörjarnivå A. Muntlig färdighet enligt beskrivningen i att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare. Behärskar grunderna i basen, kan samtala om vardagsnära saker på enkelt språk Har tillägnat sig ett åldersadekvat överlevnads ordförråd. Prövar olika kommunikationsstrategier: omskrivningar, egna nybildningar etc. Kan tala om när något är oklart har grundlagt vanan att inte acceptera att man inte förstår. Behärskar de vanligaste uttrycken för att begära förtydligande, upprepningar och förklaring inte förstår vad betyder, en gång till, är det samma som etc. Har tillägnat sig ett grundläggande ordförråd för lektionsrutiner och nyckelord och begrepp för att kunna studera. B. Skrivförmåga enligt kriterierna i Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992, se nedan. Nybörjarnivå Ganska begränsat ordförråd. Situationsbundet språk. Upprepningar ALLMÄNT De begränsade uttrycksmedlen förenklar innehållet eller gör det svårt att förstå. LEXIKON Överanvändning av vanliga ord, ofta utöver deras vanliga betydelseomfång. Substantiv Egna nybildningar och sammansättningar kan förekomma. Adjektiv De mest frekventa. Pronomen Alla personliga pronomen. Vanligast förekommande possessiva pronomen. Många, några, alla, som Verb Få partikelverb. Prepositioner Enkla, korrekta prepositionsfraser. (Tid, rum; annars ganska stor osäkerhet). Adverb De mest frekventa (tid, rum). 13

14 Nybörjarnivå MENINGSBYGGNAD KOMPLEXITET KORREKTHET Ordföljd Nästan bara huvudsatser. Huvudsatsordföljd (SubjektVerbObjekt, negation) OK. Spetsställning av vanliga verb förekommer ibland med fel ordföljd. Formellt subjekt förekommer. Satsfogningar med Osäkerhet vid användning och, men, att, när, om av andra konjunktioner. Samt relativa pron. som. Tempus Viss osäkerhet ORDBÖJNING KOMPLEXITET KORREKTHET Nominalfras Några försök att använda Genus viss osäkerhet. utbyggda nominalfraser Bestämdhet viss osäkerhet. Plural i stort OK. Adjektivkongruens i stort OK Verb Alla konjugationerna. Presens och preteritum har korrekt böjning. c. Läsförståelse Börjar förstå även icke-situationsbundet språk (åldersadekvata texter). Grunden för kommande ämnesstudier läggs. Kan sätta ord på sina tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och samtala om kända sammanhang. Grundläggande begrepp för olika ämnen (basordförråd) befästa. Kan vid övergången till nästa nivå förstå till åldern anpassad litteratur och faktatexter med hjälp av samtal och intensiva textstudier. 14

15 2. Mellannivå a. Muntlig färdighet enligt beskrivningen i boken att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare. Elevens aktiva ordförråd är så omfattande att språkförmågan räcker till att förmedla set eleven vill säga. Behärskar idiomatiskt vardagsspråk och har bra flyt Kan uttryck känslor och tankemässigt komplicerade sammanhang Prövar sig fram med komplicerade formuleringar och kan trassla in sig i invecklade resonemang men klarar dem inte fullt ut; kan dock reda ut de språkliga härvorna med lärarens och kamraternas hjälp. Det idiomatiska störs ibland av fel intonation, men eleven kan klara upp missförstånd med hjälp av flera alternativa uttryckssätt. Exempelvis: - Vi slutar två, va! (kommandoton) kan ersättas av - Kan vi sluta kl. 2? eller Skulle vi kunna sluta kl. 2? Det idiomatiska störs ibland av fel intonation, men eleven kan klara upp missförstånd med hjälp av flera alternativa uttryckssätt. b. Skrivförmåga enligt kriterierna i Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992, se nedan. Mellannivå ALLMÄNT Eleven ger sig i kast med mera komplicerade formuleringar än vad språkförmågan räcker till för. Idiomatiskt vardagsspråk. Språket börjar fungera på abstrakt nivå. Ordförrådet räcker till för att uttrycka känslor och tankemässigt komplicerade sammanhang. Ofta hög lexikal täthet. Den språkliga och tankemässiga komplexiteten leder ibland till svårförståeliga formuleringar. LEXIKON Eleven söker mindre frekventa uttryck, men behärskar inte alltid hela betydelseomfånget. Substantiv Flera sammansättningar (egna nybildningar kan förekomma t.ex. hjälpman i stället för assistent). Adjektiv Få adjektiv, men adekvat använda. Pronomen Få pronominaliseringar, korrekt använda. Verb Flera och även mindre vanliga partikelverb. Prepositioner Flera och mera varierande prepositionsfraser, oftast korrekt använda. Adverb I stort sätt på nybörjarnivån. 15

16 Mellannivå MENINGSBYGGNAD KOMPLEXITET KORREKTHET Ordföljd Flera adverbialspetsställningar Huvudsatsordföljd OK, ofta även i komplicerade meningar. Flera och varierade satsfogningar; Även spetsställda bisatser och satsförkortningar. Formellt subjekt där det behövs. Tempus I stort korrekt (viss osäkerhet i komplicerade meningar). ORDBÖJNING KOMPLEXITET KORREKTHET Nominalfras Utbyggda nominalfraser både Genus, species, plural OK Framförställda och efterställda (viss osäkerhet vid utbyggda Attribut. nominalfraser förekommer). Adjektivkongruens OK. Verb Alla konjugationerna. Korrekt böjning. Varierade infinitivkonstruktioner. c. Läsförståelse Klarar avancerade skönlitterära texter dvs. samma typ av litteratur som jämnåriga svenska infödda, med hjälp av kortskrivande, läslogg och samtal. Klarar innehållet i åldersadekvata faktatexter med hjälp av anpassad undervisning i andra ämnen. (Behöver hjälp med att utveckla det passiva ordförrådet). 16

17 3. Avancerad nivå a. Muntlig färdighet enligt beskrivningen i att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare.. Klarar talspråket i de flesta situationer på samma sätt som jämnåriga svenska kamrater. Medvetenheter om olika uttrycksmöjligheter och stilistiska varianter håller på att växa fram. Hör ofta själv om det blir fel. Kan anpassa samtalet efter olika situationer och mottagare. Är medveten om prosodins betydelse och kan undvika missförstånd som felaktig intonation kan medföra. b. Skrivförmåga enligt kriterierna i Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992, se nedan. Avancerad nivå ALLMÄNT Språket fungerar på abstrakt nivå - i nivå med elevens kognitiva mognad. Den stilistiska medvetenheten och säkerheten växer fram; variationen i språket ökar. Ibland kan kognitiva överkrav medföra språkliga svårigheter. Språket överensstämmer nästan alltid med se svenska referensramarna. LEXIKON Flera inslag av välfunna ord med bred referensram, som täcker abstrakta begrepp och/eller känslor. Substantiv Används med större precision. Adjektiv Flera adjektiv används, vilket möjliggör en levande beskrivning. Pronomen Antalet pronomen ökar, vilket lättar upp texten, ger mer variation och binder samman texten på ett naturligt sätt. Verb Ökad säkerhet med användning av flera och mindre frekventa partikelverb. Adverb Används på ett mera varierat och nyanserat sätt, uttrycker ofta logiska samband. 17

18 Avancerad nivå MENINGSBYGGNAD KOMPLEXITET KORREKTHET Ordföljd Spetsställning av utbyggda fraser och bisatser med korrekt ordföljd. Flera och varierade bisatser. Korrekt bisatsordföljd. Satsadverbial oftast rätt. Formellt subjekt även i Korrekt användning och komplexa satser. och placering. ORDBÖJNING KOMPLEXITET KORREKTHET Nominalfras Mycket utbyggda nominalfraser; Genus, species, plural i Bestämningar på olika nivåer: stort korrekt. Ex. Mitt lilla fyrkantiga fönster. Enstaka lapsusar, betingade av Stolarna var av långa träbrädor frasernas med fyra ben som stöd. komplexitet. Verb Som på mellannivån. Textbindning Ofta med hjälp av pronomen och pronominella adverb. Tempus Klarar tempusskiften även i Genomgående korrekt Komplicerade meningar. tempusval. c. Läsförståelse Förstår innehållet i till åldern anpassad litteratur och kan med adekvat hjälp göra språkliga iakttagelser och använda texter som förebild för eget språkbruk Kan läsa mellan raderna och dra slutsatser av det lästa även på egen hand. Har ett passivt ordförråd som gör det möjligt att klara innehållet i undervisningen i andra ämnen Referenslitteratur: a. Att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare. b. Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. Liber,

19 MODERSMÅLSLÄRAREN OCH STUDIEHANDLEDNING ALLMÄNT: Del 1 innehåller viktiga rutiner som kan tillämpas om eleven är helt ny för skolan. Avsnittet har därför störst intresse för lärare som kommer att ta hand om helt nya elever. I Del 2 presenteras förslag till förberedelse av studiehandledning, som kan planeras som lektion i samarbete med klassläraren, Sva läraren och/eller ämnesläraren. Del 3 innehåller tips om metodik vid studiehandledning, Del 4 tar upp modersmålslärarens kontakter med lärare och föräldrar. Sist finner man en blankett för planering av stödinsatser. Del 1 Stödinsatser för nya elever 1. Viktiga rutiner i samband med elevens första besök i skolan När du har från skolledningen fått veta en lämplig tidpunkt för elevens första besök i skolan ta kontakt med elevens föräldrar, presentera dig för dem och meddela tid och plats för det första besöket i skolan och att du kommer att finnas i skolan för att ta emot eleven och föräldrar. Vid elevens första besök i skolan visar du eleven och föräldrar runt i skolan tillsammans med den lärare som skall lära eleven svenska (Sva-läraren) eller en biträdande rektor. Om detta behövs, visa du vägen till rektorsexpeditionen, biblioteket, matsalen, vaktmästare, systern osv. Presentera eleven och föräldrarna för personalen och förklara i stora drag var de arbetar med. Åker eleven buss eller taxi till och från skolan visar du även vägen och hållplatsen. Försäkra dig om att den nya eleven vet var elevtoaletterna finns i skolan. Visa även var telefonen finns och förklara de regler som gäller för privata samtal. 2. Kontakt med skolans lärare om planering Du skall så snabbt som möjligt ta kontakt med elevens klassföreståndare och med skolledningen och de ämneslärare som eleven kan komma i kontakt med under sin första tid i skolan. Det är viktigt att eleven presenteras på ett bra sätt i sin nya klass. Det gör du tillsammans med elevens klassföreståndare och Sva lärare. Berätta gärna för elevens nya klasskamrater något om det land eleven kommer ifrån. Ge lärarna (eller arbetslagen) information om förhållanden i elevens hemland som kan ha betydelse för skolsituationen, t.ex. traditioner, religion, språkmotsättningar, matvanor mm Begär av klass- och ämneslärarna kursplanering och studieuppgifter för den närmaste tiden och helst också planering för en längre tid framöver. Samla alla ämnesplaner. Be att få läromedel för de aktuella ämnena prata t.ex. med en biträdande rektor på skolan. 19

20 Gör vid behov ett personligt schema för eleven tillsammans med läraren i Sva och elevens klassföreståndare. 3. Besök några lektioner Besök några lektioner i elevens klass för att orientera dig om klassens nivå, lärarens krav och undervisningssätt. Sedan planerar du studiehandledningen i samarbete med klassläraren, ämnesläraren osv. 4. Kontakt med hemmet Kontakta elevens hem och ordna ett eventuellt besök i hemmet. Ge föräldrarna uppgift om ditt telefonnummer och en uppgift om tid som de får kontakta dig per telefon. Förklara dina uppgifter ifråga om modersmål och studiehandledning. Kanske framför föräldrarna till dig önskemål angående sina barn, skolan osv. Glöm inte att framföra deras synpunkter till klasslärare och skolledning om föräldrarna har önskat det. 5. Skapa kontakt med eleven Din viktigaste uppgift är att skapa god kontakt med eleven. Utnyttja de första lektionerna till några samtal som kan innehålla information om skolan, skolmiljön, studiehandledningens uppläggning osv. Låt sedan eleven berätta om sina första upplevelser i skolan, sina erfarenheter från tidigare skolgång osv. Under tiden försöker du kartlägga elevens kunskaper och färdighetsnivå i de olika ämnena och språket. Använd gärna Läsutvecklingsschemat, LUS, eller Enhetens för språk och kultur utvärderingskort. 6. Skolans regler och information om säkerhetsrisker Diskutera med eleven om skolans ordningsregler och jämför dem med regler i hemlandet. Om möjligt bör du också följa med eleven till matsalen någon lunch. Gå också med ut på några raster om du har tid. Informera eleven om säkerhetsrisker i skolans miljö och vad han eller hon skall göra vid olycksfall, brand eller brandfara enligt skolans utrymningsplan. I slöjdsalar, laboratorier o.d. som kan innehålla farliga redskap, kemikalier mm. måste du vara med eleven för att tillsammans med ansvarig lärare gå igenom säkerhetsföreskrifterna. Kom alltid ihåg! Det är viktigare att eleven kan litet om någonting än ingenting om allting!!! 20

21 Del 2 Att förbereda studiehandledningen 1. Prioritering av ämnen och kursmoment Prioriteringen bör göras i samråd med klasslärare, Sva-lärare, elev och föräldrar. Föräldrar är dock sällan med vid sådan planering. Det är absolut nödvändigt att välja ut vissa ämnen och vissa kursmoment för studiehandledningen. Det är helt omöjligt att klara alla ämnen samtidigt! När Ni har valt de ämnen som skall prioriteras är nästa steg att (med klassläraren eller ämnesläraren) välja ut en "minimikurs". Det bästa är om klass/ämneslärare kan pricka för i läroboken vilka avsnitt han anser vara absolut grundläggande. Många modersmålslärare med elever i åk 8-9 och gymnasiet gör prioriteringen så att de ger studiehandledning i det ämnet i vilket eleven snart skall ha någon form av prov eller redovisning. Det är viktigt för elevens självkänsla att se till att eleven i första hand får möjlighet att följa med i matematiken. 2. Genomgång av läroböcker och AV-material Gå noga igenom läroböckerna i de aktuella avsnitten. Gör listor över speciellt svåra ord som du måste översätta direkt. Kontrollera om det finns avsnitt i läroböcker på modersmålet som eleven kan läsa i anslutning till den svenska boken. Var speciellt noga med att kontrollera om enheter och facktermer stämmer någorlunda överens. Se efter i AV-centralens katalog och i skolans egna förråd om du kan hitta lämpliga diabilder eller video, som du kan ha nytta av i din undervisning. Glöm inte, att du själv måste se igenom diabilderna/videon innan du använder dem i undervisningen och att lektioner där du använder AV-material måste både förarbetas och efterarbetas. Skriv gärna frågor om bilderna/filmen - det kommer att hjälpa dig mycket när du kontrollerar vad eleven uppfattat. 3. Tillverka "stödmaterial" Du kan i många fall behöva utarbeta stödmaterial till kursmomentet t.ex. ordlistor. Ibland kan du behöva göra en snabbkurs med grundinformation för elever som inte alls läst ämnet tidigare. Du kan då ha nytta av svenska läroböcker avpassade för lägre årskurs. Fråga ämneslärare och biträdande rektor var du kan hitta lämpliga böcker. Om ni är flera modersmålslärare i samma skola som arbetar med studiehandledning kan det vara fördelaktigt att ni delar upp tillverkningen av stödmaterial mellan Er, skapar en "idébank" eller ämnesvisa pärmar och alla i den egna gruppen hjälps åt - då vinner ni både idéer, tid och krafter. 4. Planera tiden för stödlektioner och studiehandledning Försök att göra en tidsplan för stödlektionerna och studiehandledningen. Framförallt kan den planeringen hjälpa dig att ytterligare skära ned det stoff dvs. antal ämnen, kapitel etc. som du vill ha med. 21

22 Del 3 Metodik vid studiehandledning Allmänt Det finns många sätt att bedriva studiehandledning. Vilket sätt man väljer beror på elevens individuella förutsättningar, lärarens kunskaper inom ämnesområdet, läromedel och hjälpmedel som finns, metoder som används och målsättningen med de avsnitt i vilka eleven skall få stöd på. Om modersmålsläraren har tillräckliga kunskaper i ämnet återstår att planera uppläggningen av studiehandledningen. I annat fall behöver även modersmålsläraren tid för förberedelser. Övergripande målsättning med studiehandledning, både för nyanlända och "gamla" elever, skall vara att eleven klarar sina arbetsuppgifter genom att tänka på två språk och använda sina två språk. Här är alla inblandade lärare ansvariga för att elevens totala studiesituation gynnar tvåspråkigheten. Detta förutsätter att undervisningen ordnas så att olika ämnen behandlas på modersmål och på svenska. Studiehandledning kan ges i förväg, samtidigt eller efter det att avsnittet har behandlats i klassen. En god studiehandledning förutsätter emellertid att modersmålsläraren får uppgifter och planering av klass-/ämnesläraren i så god tid, att läraren och eleven hinner gå igenom avsnitten på sitt modersmål och därmed får eleven en god för- förståelse. A. Ämnen och kursmoment som i stort stämmer överens med innehållet i läroböcker skrivna på elevens modersmål. Exempel på ämnen och kursmoment som ofta har god överensstämmelse med läromedel på modersmålet är kemi, fysik, matematik, geografi, delvis även allmän historia. Förslag till arbetsgång i sådana ämnen och kursmoment: 1. Eleven läser på hemma i läroböcker på modersmålet enligt anvisningar av modersmålsläraren. 2. Under studiehandledningslektionerna förklarar modersmålsläraren det som eleven inte förstått. 3. Samma avsnitt gås igenom en gång till med hjälp av svenska läroböcker och då jobbar man med: a. Översättning och förklaring av viktiga termer, nyckelord, begrepp etc. b. eleven får skriva stödord/nyckelord för att på sitt sätt kunna redovisa avsnittet på svenska. Eventuellt kan eleven också få skriva ett utkast för sin redovisning på svenska. 4. Modersmålsläraren och läraren i svenska (ämnes- eller klassläraren) kommer överens om vilka avsnitt eleven skall redovisa i klassen på svenska. (Observera att det är mycket viktigt att eleven på så sätt bygger upp sitt självförtroende). Ännu bättre är det om Sva-läraren får stoffet av modersmålsläraren och hinner språkträna eleven på avsnittet innan eleven redovisar/svarar på frågor på svenska i sin klass. 5. Eleven bör delta i klassens diagnostiska och övriga prov. Om eleven har otillräckliga kunskaper i svenska måste modersmålsläraren översätta frågorna. Eventuellt kan eleven skriva svaren på sitt modersmål, vilket förutsätter att modersmålsläraren också rättar provet i samråd med klass- eller ämneslärare. 22

23 B. Ämnen och kursmoment till vilka inte finns läromedel på modersmålet 1. Modersmålsläraren berättar själv på modersmålet, förklarar och diskuterar avsnittet med eleven. Läraren använder tillgängliga läromedel, video, bilder mm, event. gör studiebesök. 2. Modersmålsläraren översätter muntligt viktiga avsnitt, markerar facktermer och fakta mm. Eleven får utarbeta en stödordlista och eventuellt skriva anteckningar eller ett utkast för sin redovisning på svenska. 3. Kom ihåg att under varje lektion försöka hinna förklara och kontrollera att eleven har förstått innebörden av några nya svenska ord; anteckna dessa ord (ordlistor kan även göras i ordning i förväg) och ge dem till Sva-läraren, som ser till att eleven lär in orden. C. Blockläsning vid studiehandledning för nya elever i åk 7-9 Studiehandledningen under åk 7-9 kan även organiseras som intensiv läsning av valda moment (blockläsning). Modersmålsläraren i samråd med berörda lärare gör upp en planering och därefter ansvarar för hela undervisningen i de ämnen som läses och även lämnar betygsförslag. Modersmålsläraren kan medverka vid betygskonferenser och utvecklingssamtal där lärarens elever behandlas. När man utarbetar och sätter poäng på provuppgifter i anslutning till blockläsning krävs det även samarbete med berörd ämneslärare. Blockläsning rekommenderas i alla ämnen inom NO och SO, där invandrareleven inte kan följa den reguljära undervisningen i klass. Del 4 Modersmålslärarens kontakter med andra lärare och föräldrar 1. Kontakter med klasslärare och ämneslärare Modersmålsläraren bör hålla kontakt med lärarna för att: få information om klassens aktuella schema - studiebesök och andra schemaändringar inträffar ofta. utbyta information om hur eleven klarar sina studier. underlätta elevens kontakter med övriga elever och lärare. Modersmålsläraren kan även föreslå klassföreståndaren att eleven - eventuellt tillsammans med modersmålsläraren - eller kanske elevens föräldrar informerar klasskamraterna om hemlandet. 2. Modersmålslärarens kontakter med Sva - läraren Modersmålsläraren skall ha kontinuerlig kontakt med Sva-läraren. Sva-läraren kan planera undervisning av samma ämne som modersmålsläraren och eleven bearbetar under studiehandledningen (se ovan under Del.3, A.3). Modersmålsläraren kan också vara med under Sva-lärarens första lektioner med den nya eleven för att bl.a. informera Sva-läraren om svårigheter som eleven kan ha i svenska och som beror på skillnader med modersmålet. 23

24 3. Kontakter med föräldrarna - Utvecklingssamtal Om modersmålsläraren har nya elever skall han/hon hålla kontakt med föräldrarna så ofta han/hon kan. Modersmålsläraren informera föräldrarna om studiehandledningens uppläggning och om elevens framsteg och eventuella svårigheter. Observera att denna information måste vara individrelaterad (dvs. man skall jämföra eleven med sig själv) och inte relaterad till elever i den svenska klassen. Om modersmålsläraren medverkar som tolk i skolan vid utvecklingssamtal, syv - information osv. se till att elevens föräldrar får en korrekt bild av elevens framsteg och möjligheter vid olika ämnesval, programval och liknande. Modersmålsläraren kan kontakta skolsköterska, kurator, psykolog osv. om jan/hon har information från föräldrarna som bör och kan föras vidare och gäller elevens hälsa och välbefinnande. Observera att modersmålsläraren själv kan anmäla barnet till en elevvårdskonferens. (EVK). Modersmålsläraren skall själv ha utvecklingssamtal med eleven och dennes föräldrar eller informera elevens klasslärare enligt de rutiner som är beslutade för utvecklingssamtal. 24

HANDLEDNING ESP och modersmålsundervisning ESP och studiehandledning

HANDLEDNING ESP och modersmålsundervisning ESP och studiehandledning Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk HANDLEDNING ESP och modersmålsundervisning

Läs mer

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN 2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Definitioner och begrepp...3 3. Styrande dokument...4 4.

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man gär ett steg i taget, utan i stället en check-lista

Läs mer

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet

Läs mer

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Norrtälje kommun Dnr :3531. Beslut

Norrtälje kommun Dnr :3531. Beslut fin Skolinspektionen ElesItC Norrtälje kommun Niclas Gustafsson niclas.gustafsson@norrtalje.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Långsjöskolan i Norrtälje kommun

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil Reviderade 2014-01-16 Nösnäs, Skola och Barnomsorg 2014-01-16 Bilaga 1 Nyanländ elev/nyanlänt barn Blanketten är gjord för att användas från förskolan till och med gymnasiet. Använd de frågor som är relevanta

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Skrivuppgift Eleven har fått i uppgift att skriva en argumenterande text om en egen åsikt, kopplad till skola och utbildning.

Skrivuppgift Eleven har fått i uppgift att skriva en argumenterande text om en egen åsikt, kopplad till skola och utbildning. Lärares bedömning, Bygga svenska, Skriva, åk 1 3. Exempel 3. Augusti 2018 Bedömningsmodellen i materialet Bygga svenska fokuserar på elevers lärande på ett andraspråk i ett skolsammanhang. Materialet tar

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga

Läs mer

Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen

Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9 - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen - muntligt berätta och beskriva något - argumentera för en uppfattning Du formulerar dig begripligt och

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Unos países hispanohablantes

Unos países hispanohablantes Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 10-13. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen! Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Unos países hispanohablantes

Unos países hispanohablantes Grindenheten 2015-03-03 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 12-16. Unos países hispanohablantes LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss mer om

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion Sida 1 (5) undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion Processbeskrivningen är ett stöd för att säkerställa likvärdighet och kvalitet i skolans arbete med nyanlända elever. Innehåll: Förutsättningar

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Skrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet

Skrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet Lärares bedömning, Bygga svenska, Skriva, gymnasieskolan. Exempel 1. Augusti 2018 Bedömningsmodellen i materialet Bygga svenska fokuserar på elevers lärande på ett andraspråk i ett skolsammanhang. Materialet

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

Svenska som andraspra k

Svenska som andraspra k Svenska som andraspra k bedo mning enligt Skolverkets Bygga svenska, bedo mningssto d fo r nyanla nda elevers spra kutveckling i a rskurs 7-9 Elevens namn Personnummer Fyll i matrisen nedan. Eventuella

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Råd skriftliga omdömen 2013

Råd skriftliga omdömen 2013 Bakgrund Skolverket har i uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen för omdömen och den framåtsyftande planeringen kan se ut. Stödmaterialet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör Barn- och utbildningsförvaltningen Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör Skolförordningen 5 kap 14 Se nästa sida för rutin för beslut. Diarienummer Elev Elevens namn Personnummer Skola

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar ett första intryck och är en övergripande

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD Är ämnesspråk i matematik samma sak som skolspråk generellt? Ämnesspråk i matematik beskrivs ofta på samma sätt som generellt skolspråk

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Katrineholms kommun Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Beskrivning av enheten och verksamheten. Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämning.

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Kamratbedömning. Fokusera på följande: Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Kursplan för svenskundervisning för invandrare Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun Beslut Huvudman angeredaandered.goteborg.se Rektor judit.beres.lagerquistaandered.gotebord.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri. Bakgrund Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen kan se ut. Stödmaterialet

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 kupolstudien.se Följande påståenden handlar om undervisningen och miljön i skolan. Kryssa för det alternativ du

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Högastensskolan i Helsingborgs kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Högastensskolan i Helsingborgs kommun kontaktcenter@helsingborg.se liselotte.johansson@helsingborg.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Högastensskolan i Helsingborgs kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer