RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS"

Transkript

1 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Antagen av kommunfullmäktige den 15 maj 2014, 39

2 Risk- och sårbarhetsanalysen Denna risk- och sårbarhetsanalys utgör en revidering av analysen som genomfördes 2006 och vilken sedan reviderats 2011, 2012, och års analys utarbetades av Bildningsförvaltningen Socialförvaltningen Enheten för informationsteknik (gemensam med Hällefors kommun) Ljusnarsbergs Fastighetsaktiebolag Räddningstjänsten Västerbergslagen (gemensam med Ludvika kommun) Bergslagens Kommunalteknik (kommunalförbund, gemensamt med Hällefors, Lindes-bergs och Nora kommuner) Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (gemensam med Hällefors, Lindesbergs och Nora kommuner) Polisen Landstinget Länsstyrelsen Inga Carlsson Dunn, Car-Dun AB, Karlstad (Konsult metod och mall) Michael Björklund, Filipstad (Konsult GIS) Foto: Thomas Abrahamson, Ljusnarsbergs kommun Föreliggande mer genomgripande revidering har genomförts av beredskapssamordnare Anders I Andersson i samråd med dåvarande kanslisekreterare Maria Stenberg, webbredaktör Anders S Andersson, överförmyndarhandläggare Julia Sjöberg och Länsstyrelsen i Örebro län. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att Mål DISPOSITION KOMMUNEN METOD Bearbetning av underlag Avgränsningar SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET I KOMMUNEN RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN Allmänt Riskvärdering Urval och prioritering Kommunens riskbild Riskidentifieringsförteckning Riskidentifieringsförteckning Extrema väderhändelser Olyckor Industriolycka Föroreningar Farligt gods Brand Trafikolycka Tågolycka Publika evenemang Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Antagonistiska hot och social oro Social oro Sabotage dataintrång Sjukdomar Pandemi Epizooti- zoonoser RISKMATRIS RESULTAT AV RISKVÄRDERING RESURSER VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER IDENTIFIERADE RISKER OCH KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT HANTERA DESSA Bedömningsnivåer Krishanteringsförmåga Indikatorer på krishanteringsförmåga Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Övergripande krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet

4 Elavbrott Värmebortfall Tele- och IT-bortfall Livsmedelsförsörjning Drivmedelsförsörjning DET FORTSATTA ARBETET MED RISKER OCH SÅRBARHETER Allmänt Riskhantering i samhällsutvecklingen Mål för säkerhetsarbetet Planering Ledning och information Samverkan och samordning Utbildning och övning Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder Uppföljning Bilagor Människors liv bilaga 1 2 Miljö bilaga 3 4 Egendom bilaga 5 Produktion bilaga 6 3

5 1. INLEDNING Nästan dagligen rapporterar medierna om hur såväl små som stora kriser inträffar och vilka konsekvenser dessa får för samhället. Kriserna berör oftast på ett eller annat sätt en kommun. Därför är det angeläget för samtliga kommuner att dels arbeta förebyggande med risker, dels ha en god förmåga 1 att hantera krissituationer utifrån de lokala förutsättningarna. Risk- och sårbarhetsanalysen utgör ett underlag för detta arbete. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) med giltighet från och med den 1 september 2006, är kommunen skyldig att göra en risk- och sårbarhetsanalys och med beaktande av denna upprätta en plan för hur extraordinära händelser 2 skall hanteras. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna, länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) regleras i Överenskommelse om kommunal krisberedskap daterad den 17 maj 2013 mellan Sveriges Kommuner. MSB har från och med den 1 januari 2011 utfärdat föreskrifter om innehållet i och framtagandet av riskoch sårbarhetsanalysen. Tillsammans med annat förebyggande arbete i kommunens handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skapas förutsättningar för ett robustare och säkrare samhälle. Alltsammans är delar i begreppet samhällets krishanteringssystem. Genom att använda sig av Geografiska informationssystem (GIS) i risk- och sårbarhetsanalysarbetet skapas en tydlig och överskådlig bild av riskproblematiken. Riskerna och sårbarheterna blir synliga vilket underlättar för beslut huruvida de är acceptabla eller inte samt vilka alternativ som skall väljas för att reducera eller kontrollera dem. Med en risk- och sårbarhetsanalys får kommunen en bild av vad som kan orsaka en extraordinär händelse och vilka konsekvenserna blir för de olika verksamheterna. Analysen utgör ett viktigt underlag för kommunens krisledningsplan, förvaltningarnas handlingsplaner, handlingsprogrammet för skydd mot olyckor samt riskhanteringen i samhällsutvecklingen. Risk- och sårbarhetsanalysen skall fungera som mål- och styrdokument, öka riskmedvetenheten samt ligga till grund för krishantering när den extraordinära händelsen inträffar. Den ska även ligga till grund för samordning av det övergripande säkerhetsarbetet inom kommunen och med samverkande aktörer. 1 God planering, hög kunskap, informationskapacitet och god samordning med samverkande aktörer. 2 [ ] en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 4

6 2. BAKGRUND Samhället är i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor och miljö eller orsaka ekonomisk skada. Det kan bland annat gälla naturolyckor, utsläpp i luft och vatten, bränder och explosioner, avbrott och störningar i vattenförsörjningen, elförsörjningen och teleförbindelserna samt smitta och sabotage. Risker och sårbarheter bör behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen skall stärka sin krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter och bolag samt samverkande myndigheter deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Därför har det vid framtagandet av denna analys arbetats tvärsektoriellt och analyserats hur en händelse påverkar olika verksamheter i kommunen. Denna risk- och sårbarhetsanalys har sin grund i den som upprättades 2006, vilken sedan har reviderats 2011 och års version togs fram genom ett samarbete mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, IT- enheten, Ljusnarsbergs Fastighetsaktiebolag, Räddningstjänsten Västerbergslagen, Bergslagens Kommunalteknik, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning, polisen, landstinget och länsstyrelsen (i fortsättningen kallade aktörer). Beredskapssamordnaren har varit sammanhållande för arbetet. De revideringar som genomförts av risk- och sårbarhetsanalysen efter 2006 har utförts av kommunens beredskapssamordnare, vilken samrått med de aktörer den vid tillfället ansett vara relevant att involvera i revideringen. 5

7 3. SYFTE OCH MÅL 3.1 Syftet Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka medvetandet och kunskapen hos kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom det egna ansvars- eller verksamhetsområdet ge underlag för information till kommuninvånare och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffade kriser bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi. Risk- och sårbarhetsanalysen skall besvara följande frågor: Vad kan hända? Varför kan det inträffa och hur ofta? Vilka blir konsekvenserna för samhället? Vilken förmåga finns för att bemöta konsekvenserna? 3.2 Mål Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges bland annat i överenskommelsen mellan SKL och MSB av den 17 maj 2013 och kan sammanfattas i nedanstående målbild: Kommunen skall ha god kunskap om och en samlad bild av risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamhet. Kommunen skall ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas. Kommunen skall ha en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen skall verka för samordning av den krishantering; såväl förebyggande som i ett akut skede, som varje berörd aktör inom dess geografiska område ansvarar för. 6

8 4. DISPOSITION Risk- och sårbarhetsanalysen följder den disposition som fastställs i MSB:s om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Enligt dessa föreskrifters 6 skall kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser redovisa följande punkter: Övergripande beskrivning av kommunen. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 7

9 5. KOMMUNEN Ljusnarsbergs kommun, med centralorten Kopparberg, ligger längst i norr i Örebro län i landskapet Västmanland och har ca invånare. Historiskt har den präglats av en betydande gruvnäring som tillsammans med skogsbruket lade grunden till en lång bruks- och industriepok. Geografiskt kännetecknas den av kuperad terräng med bergåsar, sjöar och vattendrag i nord-sydlig riktning samt skog och mindre ytor brukad jord. Bebyggelsen följer i huvudsak en mittlinje från Kopparberg/Bångbro över Ställdalen och Ställberg till Hörken. Det som utmärker kommunen ur ett riskperspektiv är att riksvägarna 50 och 63 sträcker sig genom kommunen, varav framför allt den förstnämnda är tämligen frekvent olycksdrabbad. Genom kommunen går även järnvägslinjen Örebro- Falun-Borlänge eller Örebro-Gävle. Kommunen hyser ingen verksamhet av karaktären som medför förhöjda risker i förhållande till den generella riskbilden. 8

10 6. METOD Risk- och sårbarhetsanalysen är en sammansättning av, som namnet anger, två olika analyser. Riskanalysen definieras som en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelser skall inträffa och konsekvenserna av en sådan händelse. Riskanalysen består av fyra delar, riskidentifiering, bedömning av sannoliketer, bedömning av konsekvenser och riskutvärdering. Dessa delar presenteras närmare nedan. Riskidentifiering består i huvudsak av att identifiera scenarier via riskkällor, det vill säga försöka utröna vilka händelseförlopp som kan tänkas hända. I denna risk- och sårbarhetsanalys har berörda aktörer identifierat de övergripande risker och sårbarheter som finns i kommunen samt bedömts vilka skador och konsekvenser dessa kan medföra. Framtagna riskkällor har redovisats och beskrivits utifrån olika scenarier. Bedömning av sannolikhet innebär ett antagande av hur trovärdigt det är att det enskilda scenariot kommer att inträffa. I denna risk- och sårbarhetsanalys har detta genomförts genom en enkel matris med fem klassificeringar där 1 utgör liten sannolikhet; mindre än en gång per år, för att scenariot skall inträffa. Klassificering 5 utgör mycket stor sannolikhet, mer än en gång per år. Bedömning av konsekvenser anger vad följden blir om det tänkta scenariot inträffar, vilken påverkan får det för samhället. Denna påverkan och konsekvens, bedöms utifrån fyra områden, människors liv och hälsa, miljö, egendom och produktion. För respektive område har sedan genomförts en bedömning utifrån fem konsekvensklasser; konsekvensklass 1 står för små konsekvenser och konsekvensklass 5 för katastrofala konsekvenser. Riskutvärdering innebär att en analys används för att bedöma om en risknivå är acceptabel eller inte. Riskvärderingen är därmed ett lämpligt underlag för planering och genomförande av riskreducerande åtgärder inom i första hand de områden som inte anses ha en acceptabel risknivå. Huruvida enskilda risknivåer är acceptabla eller ej är något för politisk bedömning inom den egna kommunen och i de fall risknivån anses inte vara acceptabel, kan riskbedömningen vara ett underlag för beslut om planer och åtgärder. Sårbarhetsanalysen syftar till att detaljerat analysera hur allvarligt och omfattande en specifik situation påverkar samhället eller den egna organisationen. I sårbarhetsanalysen ingår som en väsentlig del en förmågebedömning vars indikatorer är ledning, samverkan och information informationssäkerhet larm omvärldsbevakning materiella resurser personella resurser praktisk erfarenhet säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur reservkraft möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats samverkan 9

11 6.1 Bearbetning av underlag Riskunderlaget är framtaget som databaser 3 i Access och Excel digitala kartor 4 (framtagna genom GIS) scenarier. I och med att uppgifterna är inlagda i accessdatabaser är det enkelt att uppdatera och kvalitetssäkra enkelt att göra både små och stora register och olika samkörningar lätt att ta ut förteckningar och rapporter (varje aktör kan ta ut risker och sårbarheter inom sina respektive områden) lätt att koppla mot digitala kartor enkelt att sortera ut olika scenarier. Förteckningar och rapporter kan tas fram från accessdatabasen av respektive handläggare. Kartan som använts är kommunens digitala karta, GSD- Terrängkartan (GSD = Geografiska SverigeData). 6.2 Avgränsningar Nedanstående områden vad gäller risker och sårbarheter behandlas inte, eller i begränsad omfattning, i denna risk- och sårbarhetsanalys: Elförsörjning. Området omfattas av en specifik kommunal plan och en regional plan. Telefoni, det vill säga sårbarheten i telekommunikationer och beroendet av fungerande informationskanaler som radio och TV. Transportsäkerheten. Spridning av farlig smitta. Området omfattas av en specifik kommunal plan. Radioaktivt nedfall, tillhör inte kommunens ansvarsområde. Hot och sabotage i betydelsen risker för angrepp på samhällsfunktioner och befolkning genom hot, sabotage, terrorism och gisslantagande. Sociala risker och sårbarhet. Här avses upplopp, ryktesspridning, uppvigling, nätmobbning och dylikt. Inom detta område förekommer för närvarande ett försöksprojekt inom Örebro län då det på nationell nivå finns en osäkerhet om riskerna och sårbarheterna inom detta område. 3 Samling av data som innehåller en mängd uppgifter om ett visst objekt som var för sig eller tillsammans kan ge information. 4 Kartan är uppbyggd i skikt ovanpå varandra, t ex mark-, vatten- och vägskikt, som man kan tända och släcka för att illustrera risker och kunna ta ut den information som passar ändamålet. 10

12 7. SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET MSB definierar i MSBFS 2010:6, 2 samhällsviktig verksamhet sådan som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall, eller en sådan svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället skall kunna hanteras på det vis att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kommunen har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå medan länsstyrelsen har det regionala områdesansvaret och regeringen det nationella ansvarsområdet. Den som har det geografiska områdesansvaret skall bland annat: ha ett relevant nätverk, ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser, kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, ha en kompetent krishanteringsorganisation, samt kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut. Inom Ljusnarsbergs kommuns geografiska ansvarsområde bedrivs samhällsviktig verksamhet inom nedanstående områden: Dessa har identifierats i samband med kommunens arbete med styrning av el till prioriterade användare (Styrel). Äldreomsorg och funktionshindrade Sjukvård och medicin Mathållning och livsmedelsförsörjning Dricksvattensförsörjning Värmeförsörjning Information Bränsle och drivmedel Förskola Grundskola och övrig skolverksamhet Inkvartering Ledningsförmåga Ekonomisk service Räddningstjänsten Kommunikation Renhållning Polis Näringsliv 11

13 8. RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN Detta avsnitt behandlar riskidentifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 8.1 Allmänt Grundläggande för riskinventeringen har varit att berörda aktörer identifierat risker och sårbarheter som kan drabba kommunen i stort eller inom egen verksamhet och bedömt vilka skador och konsekvenser det kan medföra. Framtagna objekt har redovisats och beskrivits utifrån olika scenarier. De risker och sårbarheter som bedöms som de allvarligaste finns upptagna i bilagorna 1 6 och är inlagda i en databas som kopplats till GIS och som på ett enkelt sätt kan visualiseras på kartor. 8.2 Riskvärdering Med utgångspunkt i utvalda objekt har det gjorts en värdering av vilka konsekvenser en eventuell olycka kan få samt sannolikheten för skadehändelse. Fokus har lagts mera på konsekvens än sannolikhet. Vid beskrivna scenarier ligger värsta tänkbara fall som grund. Sannolikheten för att en olycka skall ske kan vara liten men konsekvenserna stora om den inträffar. I ett sådant fall redovisas olyckan som en risk i denna handling. Värderingen av konsekvenser och sannolikheter bygger på uppskattning och är endast ett verktyg. Objekten har indelats utifrån vad som kan drabba människors liv, miljö, egendom och produktion. 8.3 Urval och prioritering Från det framtagna riskunderlaget har varje aktör valt ut de allvarligaste riskerna inom respektive område (värsta scenariot). Vid en gemensam träff med aktörerna och kommunledningen har riskerna redovisats med hjälp av en riskmatris och gula lappar och därefter diskuterats. Syftet med denna del i processen har varit att dels tvinga aktörerna att fundera igenom den egna verksamhetens riskbild, dels locka fram associationer hos och synpunkter från de andra aktörerna. Objekt som en verksamhet bedömer som risker kan beröra andra verksamheter. Detta skapar en gemensam förståelse för risk- och sårbarhetsarbetet och ger en samlad bild av risker och sårbarheter i kommunen. Kunskapsspridning är en viktig del i arbetet. Med ledning av den första bilden av hur aktörerna ser på riskerna har prioriterade risker valts ut för vidare bearbetning och underlaget i övrigt sammanvägts och sammanställts för redovisning i analysen. 8.4 Kommunens riskbild Olyckor eller extraordinära händelser kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få stora negativa konsekvenser. De kan orsakas genom handhavandefel, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, 12

14 naturkatastrofer samt hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En olycka kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera, också i samverkan med andra berörda aktörer. 8.5 Riskidentifieringsförteckning Förteckningen nedan anger identifierade riskkällor. Extrema väderförhållanden Olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Stormar Klimatförändringar Dammbrott och översvämning Ras och skred Skogsbränder Industriolycka Föroreningar Farligt gods Brand Trafikolycka Flygolycka Publika evenemang Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Social oro Sabotage via dataintrång Pandemi Epidemi Influensa Epizooti-zoonoser 13

15 8.6 Riskidentifieringsförteckning Extrema väderhändelser Stormar Naturkatastrofer i form av stormar kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och mandat. Generellt vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort likväl behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till. Klimatförändringar På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarier från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och vattenföring för länet. Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade årsmedeltemperaturer på cirka 4-5 C jämfört med referensperioden Nederbörden väntas också öka med cirka procent. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföringen minskar medan medelvattenföring istället ökar till följd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Under sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. Modelleringen visar på långsiktiga trender och beskriver därför inte situationen under enskilda år, således kan det även i framtiden exempelvis bli kalla vintrar med stora snömängder under enskilda år till följd av lokala väderfenomen. Resultaten visar däremot entydigt att klimatet förändras i relativt snabb takt och att variationen av väder ökar vilket kräver en höjd beredskap för höga vattenflöden under framförallt vinter men även för skyfall och värmeböljor under sommaren. Dammbrott och översvämningsrisker Det finns flera fördämningar och regleringar av vattendrag för utvinning av elkraft med mera, Sågdammen i Ställdalen och Nya dammen vid Högfors är de största dammarna. Dammbrott i Ställdalen och Bångbro kan drabba bebyggelse och industriområden. Skogsbrand Skogsbränder kan inträffa på olika vis. Exempelvis vid extrem torka i samband med andra faktorer som åsknedslag, skogsavverkning eller med människans både medvetna och omedvetna hjälp. Om en skogsbrand inträffar och det råder kraftig vind kan branden snabbt sprida sig över stora områden. En sådan brand kan påverka boende i kommunen både genom den direkta faran av elden men även genom omfattande rökutveckling. Både räddningsinsatser och övriga insatser kan bli långvariga och mycket krävande. 14

16 Inom Ljusnarsbergs kommun finns många skogsområden och ett flertal befinner sig i närheten av bebyggelse, exempelvis Hörken, Yxsjöberg, Mossgruvan och Bastkärn, vilket ökar risken för att en skogsbrand sprider sig till att även medföra fara människors liv och hälsa. 8.7 Olyckor Industriolycka Näringslivet i kommunen domineras av industriell verksamhet där de största företagen är Kopparbergs Bryggeri AB och Ahlstrom Ställdalen AB (fibertyg). Bångbro industriområde har karaktären av en enda fabrik genom att sammanhörande byggnader byggts samman. Industriområdet domineras dock av en stor byggnad, vilken innehåller olika mindre varuproducerande företag. Företagen hanterar farliga ämnen i begränsad omfattning. En brand kan bli särskilt svårbemästrad i Ställdalen och Bångbro genom bland annat byggnadssättet (stora takytor). Risk finns också för miljöpåverkande utsläpp, i luften vid brand och i vatten i samband med produktion. Reningsverket har emellanåt överbelastats av sådana utsläpp. Industribränder kan också innebära risker för människor i närområdet genom utsläpp i luften av giftiga eller på annat sätt hälsofarliga ämnen Föroreningar Förorenade områden kan innebära risk för negativ påverkan på både människors hälsa och miljön. Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheters utsläpp. Verksamheter som kan innebära risk för föroreningar är till exempel industrier, skjutbanor, bensinstationer, deponier med mera. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. En olycka vid kemikaliehantering kan till exempel ge upphov till utsläpp, brand eller explosion. Föroreningarna kan dels orsakas av direkta utsläpp till luften eller marken/vatten och dels nedfallande, diffusa utsläpp till luften. Fordonstrafik kring sådana anläggningar kan också vara omfattande både dag- och nattetid. En riskkälla kan vara utökning/förändring av befintlig farlig verksamhet. Risker föreligger även vid leverans till verksamheten samt vid kemikaliehantering. Tänkbar olyckstyp är föroreningar, utsläpp, läckage, explosion eller brand. Spridningen av kemiska ämnen och föroreningar sker via luft, mark och vatten och kräver marksanering. Industrier, bensinstationer, deponier med mera kan orsaka föroreningar genom direkta eller nedfallande, diffusa utsläpp i luften. Bensin, diesel, oljeprodukter och släckvatten vid brand kan komma ner i dagvattenbrunnar eller avlopp och rinna ut i marken eller vattendrag. Ett antal anläggningar i kommunen klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men kan vid olyckor eller otillfredsställande skötsel ge stora miljöskador. 15

17 Vid Bångbro avloppsreningsverk kan det bli utsläpp av avloppsvatten genom exempelvis inläckage av förorening, processfel, strömavbrott eller översvämning. Ett eventuellt dammbrott kan medföra erosionsskador i förorenad mark och därmed orsaka att vatten förorenas. Deponianläggning finns i Skäret. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. Vid en brand kan miljöpåverkan bli stor genom brandrök och släckvatten. Enligt Länsstyrelsen i Örebro läns MIFO 5 -inventering september 2004 av förorenade områden ligger 17 objekt enligt MIFO-fas 1 i riskklass 1 och 2 (mycket stor och stor risk för människors hälsa och miljö). De 17 objekten är Östra Borns koppar- och blyhytta, Ahlstrom Ställdalen AB, Bastkärns gruvfält, Bergslagsstaket AB (Kopparberg), Kungsbergs bilskrot, sediment i sjön Björken, Dalskogens deponi (Bångbro), Ljusnarsbergs kopparhytta (Krokfors AB), Krokfors gjuteri (Ställdalen), Lilla Krigstjärnsfältet (gruva), Pärrabacken (gruva), Silverhyttefälten (gruva), Skött- och Mossgruvefältet (gruva), Stångfallsgruvan (Kummelälvsfältet), Stora Krigstjärnsfältet (gruva), Sundsgruvefältet (gruva) och Yxsjö kopparhytta. Bergslagens miljö- och byggförvaltning har upprättat en handlingsplan för förorenade områden i kommunen med förslag till resursinsatser. Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheter och utsläpp som idag är nedlagda. Föroreningarna syns ofta inte och effekterna kan visa sig långt efter det att föroreningen uppkom. Förorenad mark är ett problem vid befintlig industriell verksamhet, vid expansion och nyexploatering men också vid byggande av bostäder etc. Ett annat problemområde är risken att markföroreningarna kan sprida skadliga ämnen med yt- och grundvatten till omgivande mark- och vattenområden och därigenom skada miljön för lång tid framöver. Ljusnarsbergsfältets gruvområde har genom två undersökningar visat på så kraftiga föroreningar att det fått den högsta riskklassningen, klass 1. Med anledning av detta har kommunen genomfört en huvudstudie av fältet. Området har mycket stora mängder varp som innehåller giftiga metaller och föroreningar genom tungmetallerna bly, koppar, zink och eventuellt kadmium. Risken att metallerna sprids i grundvattnet och ytvattnet är stor, vilket kan drabba närliggande bebyggelse. Finngruvan har upplag av vittrat gruvavfall som avger surt, metallrikt lakvatten som kan spridas i grund- och ytvatten. I Krokfors, vilket är ett centralt område i Kopparberg, finns föreoreningar i marken i form av bly, kadmium, koppar och zink från det sedan länge nedlagda företaget Kaveltorps koppar- och blyverk. För närvarande pågår en huvudstudie av området som beräknas klar till sommaren Metodik för Inventering av Förorenade Områden 16

18 8.7.3 Farligt gods Genom kommunen transporteras farligt gods på väg och järnväg. Det finns ingen täckande information om vilka kemikalier det gäller. Om en olycka skulle inträffa där det finns bostäder, äldreboenden, skolor, förskolor, samlingsplatser etc, kan det få allvarliga konsekvenser. Från miljösynpunkt är det känsligt om utsläpp rinner ner i marken eller i vattendrag som mynnar i sjöar. Riksväg 50 och länsväg 233 är rekommenderade primära vägar för farligt gods och riksväg 63 och länsväg 792 sekundära vägar. Kopparberg och Ställdalen är de större samhällen som kan bli berörda av en olycka på både väg och järnväg. Beträffande skador på vatten går väg 50 i närheten av vattentäkten i Bastkärn. Väg 792 liksom järnvägen går förbi täkterna i Ställberg och Hörken. Vattentäkten i Finnhyttan passeras av såväl järnväg som vägen mot Skäret och deponin där Brand En brand kan, under olyckliga omständigheter, få förödande konsekvenser för samhället ur samtliga fyra perspektiv som redovisas i risk- och sårbarhetsanalysen, det vill säga människors liv och hälsa, miljö, egendom och produktion. Inom äldreomsorgen finns tre boenden, Koppargården och Treskillingen i Kopparberg samt Solgården i Bångbro. En risk som finns på dessa boenden ur ett brukarperspektiv är brandrisken; en brand vid ett äldreboende gör en utrymning svårare än vid andra verksamhetslokaler. Inom enheten för funktionshindrade finns boendena Bergsmansvägen i Kopparberg och Kata i Bångbro. Även inom denna enhet skulle en brand kunna få stora konsekvenser. Såväl inom äldreomsorgen som enheten för funktionshindrade finns en påtaglig risk med att brukare kan ha svårt att se allvaret i en krissituation samt svårt med rörelseförmågan på grund av fysiska problem. Vid brand i skollokal under verksamhetstid kan såväl barn/ungdomar som personal förolyckas. Lokalbehov uppstår och behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen. Informationsbehov kommer att uppstå. Brand i kulturbyggnader kan innebära att oersättliga historiska värden går till spillo. I kommunen finns kulturbyggnader som Hörkens kyrka, Kopparbergs kyrka, Stora Gården, Ställdals Gård, Svepartorp och Tingshuset vilka är omöjliga att ersätta. Därutöver finns förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt förlopp vad gäller framför allt de ställen där det förekommer trähusbebyggelse och där husen står tätt. Sådan bebyggelse finns särskilt i kvarteren Västra och Östra Konstbacken i Kopparberg. En större brand är en av de allvarligaste händelser som kommunens fastighetsavdelning och dess hyresgäster kan drabbas av. En utrymning blir besvärlig, i synnerhet där det finns många äldre personer. Vidare kan snabbt ett stort behov uppstå av evakueringsbostäder och det kan ta avsevärd tid att återuppbygga bostäderna. En brand innebär även att stora värden går förlorade. 17

19 8.7.5 Trafikolycka I kommunen finns ett antal trafikintensiva vägar som medför potentiella olycksrisker. Den mest olycksdrabbade är riksväg 50 som går igenom kommunen i nord-sydlig riktning och vars standard är något bristfällig ur trafiksäkerhetssynpunkt samt är en rekommenderad primär väg för farligt gods. Vidare finns riksväg 63 vilken går igenom centralorten Kopperberg och därmed i direkt anslutning till såväl Kyrkbacksskolan, Garhytteskolan och förskolan Garhyttan. Länsväg 792 utgör en rekommenderad sekundär väg för farligt gods medan länsväg 233 är en rekommenderad primärväg för farligt gods. Vid skolskjutsolycka eller annan olyckshändelse där ett flertal barn/ungdomar och/eller personal verksamheterna är inblandad uppstår behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen och att informationsbehov uppstår. Därtill kan ett behov av alternativ skolskjutsorganisering bli aktuellt Tågolycka Farligt gods på järnväg transporteras genom kommunen i nord-sydlig riktning med stationer i Kopparberg och Ställdalen. Järnvägen i sig är givetvis också en risk för personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar kolliderar med tåg vid övergångar. Riskkällan i denna analys är transport av farligt gods. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden, förorening av mark och vatten samt eventuellt även dödsfall och skadade människor Publika evenemang I kommunen arrangeras ett antal årliga evenemang med ett större antal besökare; Opera på Skäret, Kopparbergs marknad, Kulturglimtar, Ställbergs gruva, Guldrush samt Svenska sten- och mineralmässan. Vid dessa tillställningar finns en olycksrisk i form av exempelvis brand samt panik och trängsel utifrån att en oväntad situation uppstår. 18

20 8.8 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning Kommunala vattentäkter med vattenverk finns i Finnhyttan (Kopparberg), Ställberg, Hörken, Yxsjöberg, Bastkärn och Mossgruvan. Kapaciteten i Finnhyttan är många gånger större än de andra tillsammans. Reservvattentäkt finns i Ställdalen. Den stora föroreningsrisken för vattentäkterna är en olycka med farligt gods där kemikalier tränger ner i vattnet. Andra risker är sabotage, återströmmande vatten och processfel. Finnhyttan har skyddsområde, övriga saknar detta. Utöver de kommunala vattentäkterna finns det privata vid sommarstugeområden med mera. De kommunala vattenverken har beredskap för strömavbrott genom anslutningsmöjligheter för mobila reservkraftaggregat. Samtliga vatten- och avloppsanläggningar är känsliga för sabotage. Den allvarligaste konsekvensen uppstår om dricksvattnet förgiftas. Avbrott eller störningar i vattenförsörjningen är särskilt känsliga för äldre- och gruppboenden, centralköket, vårdcentralen och Kopparbergs Bryggeri. Den andra, utöver kommunen, stora arbetsgivaren med verksamhet i kommunen, Ahlstroms AB har egen vattenförsörjning. I kommunen finns inga verksamheter eller företag med sprinkleranordningar som betjänas direkt från kommunens vattennät Livsmedelsförsörjning Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp, beredskapen hos de privata aktörerna blir avgörande. I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök samt en upphandlad extern mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, det vill säga i det aktuella fallet vägnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram. Livsmedelförsörjningen riskeras även av störningar eller avbrott i el- och vattenförsörjningen. Längre avbrott skulle innebära betydande risker för livsmedelsförsörjningen Teleavbrott Tekniska hjälpmedel som telefoni och IT gör att vardagen oftast fungerar enligt rutin. Ett långvarit avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele och IT erbjuder skapar problem för privatpersoner såväl som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle vara möjligheten att vid behov nå räddningstjänsten, ambulans eller polisen Inom äldreomsorgen uppstår betydande problem vad gäller trygghetslarm och mobiltelefoner, vilket medför risker. 19

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11 193 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Handlingsprogram för extraordinära händelser Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Södermöre kommundelsförvaltning Nr Typ Skadehändelse Sannolik het En anställd eller en elev förolyckas.

Risk- och sårbarhetsanalys för Södermöre kommundelsförvaltning Nr Typ Skadehändelse Sannolik het En anställd eller en elev förolyckas. 1 (7) Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommundelschef Mattias Ask Björn Westberg 2013-08-17 Risk- och sårbarhetsanalys för Södermöre kommundelsförvaltning Nr Typ Skadehändelse Sannolik het En anställd

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-13, 237 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun

Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Analys av kommunens risker och sårbarheter Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-26, 152 Reviderad av kommunfullmäktige 2013-11-13, 157 Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys 2011-09-30 KS 2011/903 Risk- och sårbarhetsanalys för Kumla kommun Kumla kommun den 30 september 2011 Innehållsförteckning 1. Övergripande beskrivning av Kumla kommun... 3 2. Övergripande beskrivning av

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO)

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Uppsala KOMMUN Are^j,e (JO KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Christer Öjdeby 2012-09-14 BUN-2012-1125 Barn- och ungdomsnämnden Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Foto: BoSC Genom att göra riskerna synliga och vidta åtgärder för att förebygga olyckor, tas ett avgörande steg mot ett motståndskraftigt samhälle. Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14106 Östersund 2016-01-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Orientering... 3 3 Potentiella

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys 2008. Sandvikens kommunkoncern.

Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys 2008. Sandvikens kommunkoncern. Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys 2008. Sandvikens kommunkoncern. Innehåll: Inledning Definitioner och förkortningar Övergripande bedömningar Uppdrag och avgränsning Kommunens roll och

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Sammanfattning Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering,

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Regional risk- och sårbarhetsanalys 2011

Regional risk- och sårbarhetsanalys 2011 2011:10 i enlighet med MSBFS 2010:7 Rapport, år och nr: 2011:10 Rapportnamn: Utgåva: 1, 2011-11-15 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 KARLSKRONA. Dnr: 451-297-2011 Kontaktpersoner: Johannes Holswilder

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer