Risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 KS 2011/903 Risk- och sårbarhetsanalys för Kumla kommun Kumla kommun den 30 september 2011

2 Innehållsförteckning 1. Övergripande beskrivning av Kumla kommun Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Bakgrund Syfte Mål Metod Metod riskinventering Avgränsning Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Det geografiska ansvarsområdet Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Kommunens riskbild Riskinventeringslista Extrema väderhändelser Stormar Klimatförändringar Översvämningsrisker Skogsbrand Olyckor Farliga anläggningar Föroreningar Farligt gods Brand Trafikolycka Tågolycka Flygolycka Publika evenemang Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Antagonistiska hot och social oro Social oro Sabotage dataintrång Sjukdomar Pandemi Epizooti- zoonoser Riskmatris

3 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningsnivåer Indikatorer på krishanteringsförmåga Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Övergripande Strömavbrott Värmebortfall Tele- och IT-bortfall Livsmedelsförsörjning Drivmedelsförsörjning Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterliggare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat

4 1. Övergripande beskrivning av Kumla kommun I Kumla kommun med cirka invånare finns i centralorten en stadskärna med centrumbebyggelse i 3-5 våningar innehållande bostäder, handel, service m m. Förutom blandad flerbostadsbebyggelse runt centrum är Kumla en utpräglad trädgårdsstad med villabebyggelse. Kumla kommun ligger söder om Örebro kommun och i Närke. Kommunen i övrigt utgörs av de mindre tätorterna Hällabrottet, Åbytorp, Sannahed och Ekeby med i huvudsak småhus. I det omgivande jordbrukslandskapet finns småbyar och spridd bebyggelse. KUMLA KOMMUN 3

5 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Bakgrund Dagens samhälle är sårbart. Olyckshändelser eller medvetna handlingar som medför skador på människor, miljö, egendom eller av ekonomisk art inträffar i större eller mindre omfattning förr eller senare i varje kommun. En risk- och sårbarhetsanalys ska i möjligaste mån identifiera de risker och sårbarheter som finns inom en kommun. Dessa risker och sårbarheter bör behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen ska stärka sin krishanteringsförmåga är det därför angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag, samverkande myndigheter och privata aktörer deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. I samhällets krishanteringssystem och i enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid är kommunen skyldig att upprätta en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. En extraordinär händelse är enligt lagtexten en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Planen baseras på en risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen samordnas med annat riskförebyggande arbete i kommunen och med räddningstjänstens upprättade handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 2.2 Syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: öka medvetandet och kunskaperna hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information till kommuninvånarna och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffade kriser bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi 2.3 Mål Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges i överenskommelsen mellan staten och dåvarande Svenska kommunförbundet ( ) om primärkommunernas uppgifter och ersättning vid fredstida krishantering och kan sammanfattas i nedanstående målbild: Kommunerna ska ha god kunskap och en samlad bild om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet Kommunen ska ha en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas Kommunen ska ha en planering för hur den ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse Kommunen ansvarar för samordning av all krishantering i det förebyggande arbetet och i ett akut skede, som berörda aktörer inom det geografiska området 4

6 2.4. Metod Risk- och sårbarhetsanalyser är en sammansättning av två typer av analyser, en riskanalys och en sårbarhetsanalys. Riskanalysen definieras som en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska bli verklighet och de konsekvenser en sådan händelse kan få. Riskanalysen innebär därför att identifiera olika förhållanden och händelser som kan ge upphov till skada. Den innefattar också händelsernas potentiella konsekvenser för olika skyddsvärda objekt, såsom organisationer, verksamheter och miljö. I analyser av tekniska system går det att utnyttja kvantitativa metoder eftersom förhållandet orsak-effekt oftast är tydliga och konsekvenserna lätta att beräkna. Då det skyddsvärda objektet är ett samhälle som utgörs av en mängd inbördes beroende tekniska system som påverkas av sin omgivning (t.ex. människor, djur, miljö) blir exakta uträkningar av olika riskkällors potentiella konsekvenser eller samhällets förmåga att hantera olika typer av påfrestningar mycket svåra att genomföra. Här blir det istället nödvändigt med kvalitativa ansatser där analyserna vilar på bedömningar av experter om de risker som ska värderas. Medan riskanalysen syftar till att storleksbestämma risken, sätter sårbarhetsanalysen det skyddsvärda systemet i fokus. Istället för att ställa frågan om vilka konsekvenser en viss riskfälla kan ge upphov till och hur sannolikt det är att riskkällan utlöses, är detta snarare ett försök att identifiera vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan att stå emot och hantera olika former av påfrestningar ser ut. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. En annan skillnad jämfört med riskanalysen är att den förebyggande och skadereducerande förmågan lyfts fram i sårbarhetsanalysen, istället för riskanalysen som betonar riskkällans sannolikhet och potentiella konsekvenser. En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att risker som identifieras vid riskanalyser kan användas som underlag för att bedöma ett objekts eller systems sårbarhet. (Metoden är utvecklad av Länsstyrelsen i Stockholms län i skriften Vad är en risk- och sårbarhetsanalys 2007) Metod riskinventering Utifrån de objekt som framkommit i risk- och sårbarhetsanalysen då berörda aktörer (kommunens förvaltningar med flera) identifierat sina risker och sårbarheter har vi även försökt att klassificera vilka skador och vilka konsekvenser dessa kan ge Kumla kommun. Objekten som listas är dock listade utan inbördes ranking. Dock är det aktörerna själva som tagit ut och listat sina skyddsvärda objekt och scenarier. En förenklad form av kvantitativ analys är att sannolikhet och konsekvens för extraordinära händelser uppskattas och klassificeras i skala 1 till 5. Vägs sannolikhet och konsekvens för de 5

7 enskilda händelserna samman kan de placeras i en förenklad matris. Det analysschema som vi använt har hämtats från Räddningsverkets handbok Att skydda och rädda liv, egendom och miljö (1989). Genom denna metod får kommunen en första bild av hur aktörerna ser på riskerna i kommunen. Med matrisen som underlag har prioriterade risker valts och lagts in i risk- och sårbarhetsanalysen för vidare bearbetning Avgränsning Denna risk- och sårbarhetsanalys är till för att bedöma de risker och sårbarheter som kommunen har. Det vi eftersträvar i den förestående risk- och sårbarhetsanalysen är att göra en översiktlig inventering av de risker och sårbarheter vi har i Kumla kommun och som faller under kommunens geografiska ansvarsområde. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram åtta stycken punkter som ska behandlas i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Detta dokument är utformat efter de punkterna och kommer att avgränsas till att behandla dessa punkter. Enligt MSB: s föreskrifter ska kommunernas risk- och sårbarhetsanalys redovisas enligt följande punkter: 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterliggare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 6

8 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område I kommunen finns ett antal olika verksamheter som kan anses samhällsviktiga. Boenden för äldre och gruppboenden för funktionsnedsatta, inom skolverksamheten finns skolor och förskolor. Kommunens förvaltningar och krisledningsorganisation är viktiga verktyg i vardagen respektive då en olycka eller kris inträffar. En annan viktig del för medborgarna är dricksvatten och avloppsrening. Utan tillgång till rent vatten blir ett samhälle snabbt lamslaget. Utöver de delar som kommunen är ansvariga för finns andra verksamheter som fyller nyttiga och livsviktiga funktioner. Precis som behovet av rent vatten är vi även i behov av el och värme. För att ett samhälle ska fungera finns en rad funktioner som är viktiga några exempel kan vara livsmedelsförsörjning, drivmedelsförsörjning, tillgång till kollektiva transportmedel, telefoni, Internet, betalförmedlingar, banker, vårdcentraler och apotek. Inom kommunens geografiska område finns alla dessa typer av verksamheter som anses vara samhällsviktiga. Hur deras resistens mot störningar och möjlighet att motstå/hantera kriser skiljer sig åt. Vissa verksamheter exempelvis de som hanterar miljöfarliga ämnen och genomgår inspektioner av länsstyrelsen är skyldiga att ha en plan för hur de hanterar sina utvärderade risker. Generellt ska dessa aktörer ha större möjlighet att hantera en situation som anses extraordinär än övriga, då deras verksamheter är noggrannare kontrollerade och kartlagda. Givetvis kommer händelsens karaktär fälla avgörandet hur pass motståndskraftig verksamheten är. 3.1 Det geografiska ansvarsområdet Krishanteringssystemet bygger på sektors- och områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället lokalt, regionalt och nationellt. På lokal nivå har kommunerna områdesansvaret, på regional nivå har länsstyrelsen områdesansvaret och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig. Den som har det geografiska områdesansvaret ska bland annat: ha ett relevant nätverk, ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser, kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, ha en kompetent krishanteringsorganisation, kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt områdesansvar tar över ansvar från någon annan. (Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) 7

9 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Kommunens riskbild Extraordinära händelser, såsom svåra olyckor eller samhällsstörningar, kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få stora konsekvenser. De kan bland annat orsakas genom handhavandefel, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer samt hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En händelse kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera också i samverkan med andra berörda aktörer. 4.2 Riskinventeringslista Extrema väderhändelser Olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Stormar Klimatförändringar Översvämning Ras och skred Skogsbrand Farliga anläggningar Föroreningar Farligt gods Brand Trafikolycka Tågolycka Flygolycka Publika evenemang Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Social oro Sabotage dataintrång Pandemi Epidemi Influensa Epizooti- zoonoser 8

10 4.3 Extrema väderhändelser Stormar Naturkatastrofer kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och mandat. Vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort likväl behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till Klimatförändringar På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarier från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och vattenföring för länet. Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade årsmedeltemperaturer på ca 4-5 C jämfört med referensperioden Nederbörden väntas också öka med ca %. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföringen minskar medan medelvattenföring istället ökar tillföljd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Under sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. Modelleringen visar på långsiktiga trender och beskriver därför inte situationen under enskilda år, således kan det även i framtiden bli exempelvis kalla vintrar med stora snömängder under enskilda år tillföljd av lokala väderfenomen. Resultaten visar däremot entydigt att klimatet förändras i relativt snabb takt och att variationen av väder ökar vilket kräver en höjd beredskap för höga flöden under framförallt vinter men även för skyfall och värmeböljor under sommaren. 9

11 Figuren visar temperaturökning under kommande sekel. Skuggad yta visar variationen i resultatet för alla klimatscenarier och den svarta linjen visar medianen för alla scenarier. Medeltemperaturen för referensperioden är 5 C (Källa SMHI) Översvämningsrisker Kommunen ligger i Täljeåns avrinningsområde som nästan helt saknar sjöar och området är kraftig påverkat av dikning och hårdgjorda ytor. Den låga sjöandelen innebär att vattenföringen ökar dramatiskt vid ett skyfall eller kraftig snösmältning vilket varje år skapar översvämningar i avrinningsområdet. Särskilt jordbruksområden drabbades hårt av översvämningar under 1960 och 70-talen men invallningar och rensningar av diken och vattendrag har minskat problemen på senare år. Däremot drabbas kommunen nästan varje år av skyfall under sommaren vilket orsakar mindre översvämningsproblem och källaröversvämningar i Kumla tätort. Under det kraftiga skyfallet 2006 drabbades många områden i kommunen och särskilt drabbades verksamheter i Hällabrottet Skogsbrand Skogsbränder kan inträffa på olika vis. Exempelvis råder extrem torka och i samband med andra faktorer som åsknedslag, skogsavverkning eller med människans både medvetna och omedvetna hjälp.om en skogsbrand inträffar och det råder kraftig vind kan branden snabbt sprida sig över stora områden. En sådan brand kan påverka boende i kommunen både genom den direkta faran av elden men även genom omfattande rökutveckling. Både räddningsinsatser och övriga insatser kan bli långvariga och mycket krävande. Till Kumla kommuns fördel är att flertalet skogsområden som existerar är lokaliserade på avstånd från Kumla stad där en övervägande majoritet av befolkningen är bosatt. 10

12 4.4 Olyckor Farliga anläggningar Akzo Nobel Rexolin AB Akzo Nobel Rexolin tillverkar och levererar så kallade kelatbildare och mikronäringsämnen. Akzo Nobel omfattas av lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Företaget är även klassat som farlig verksamhet enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Detta innebär särskilda krav på riskvärdering, säkerhetsrapportering och förebyggande arbete. Vid tillverkningen hanteras både giftiga och brandfarliga kemikalier. Processutrustning och lagertankar är placerade på invallade områden. Företaget har en intern plan för räddningsinsatser som regelbundet övas. Det finns ett automatiskt brandlarm installerat som är direktkopplat till SOS Alarm. Ett skumsläckningssystem har också installerats för att snabbt kunna släcka bränder i de brandfarliga utrymmena. Företaget hanterar bland annat: liter EDA Etylendiamin liter DIPK Keton liter Fenol, Kresol, Formalin liter Gasol liter Väteperoxid 50 % SAKAB Anläggningen tar emot och behandlar avfall av olika typer. Behandlingen består bland annat av förbränning och deponi. SAKAB omfattas av lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Företaget är även klassat som farlig verksamhet enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Detta innebär särskilda krav på riskvärdering, säkerhetsrapportering och förebyggande arbete. Företaget har tillstånd till hantering av ca liter brandfarlig vätska i cisternpark och liter brandfarlig vätska i fatlager. Företaget har diverse släckanordningar för cisternpark, förbränningsanläggning etc. Företaget har en nödlägesorganisation. Frigoscandia Frigoscandia är ett företag inom livsmedelslogistik och handhar i flera fall en obruten kylkedja från tillverkare till butik. Företaget har ett kylsystem i lagret som består av 1500 kg ammoniak. De har ett gaslarm som är kopplat till en bemannad central och övar en gång per 11

13 år tillsammans med Nerikes Brandkår. De har även egna släckanordningar och egna andningsskydd. Kriminalvårdsanstalten Anstalten är en sluten anstalt (säkerhetsklass A) med 330 platser. På anstalten Kumla finns ett stort antal avdelningar, bland annat normalavdelningar, psykiatrisk avdelning, behandlingsavdelning, säkerhetsavdelning och en avdelning för särskilt krävande intagna. En speciell avdelning på Kumla är riksmottagningen, till vilken alla dömda till fyra års fängelse eller mer kommer för en noggrann utredning innan de placeras på Kumla eller någon annan anstalt i Sverige. De intagna på Kumla är främst i början av sina straff. Anstalten har 450 anställda. Kriminalvården har under senaste åren aktivt jobbat med frågan kring rymningssäkrare anstalter och detta har märkts särskilt i Kumla där flera ombyggnationer gjorts för att förhindra rymningar. Det går givetvis inte att utesluta att rymningar även i framtiden kommer att ske från anstalten, men den främsta risken bör ändå vara tillbud inne på anstalten. Det är visserligen kriminalvårdens ansvar, men vid ett tillbud som t.ex. gisslantagande skulle säkerligen drabba många av kommunens invånare, som arbetstagare vid anstalten eller som anhöriga till dessa Föroreningar Verksamheter som kan innebära risk för föroreningar är t ex industrier, skjutbanor, bensinstationer, deponier med mera. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. Den deponi som används idag är Östersättersdeponin i Kvarntorp. En olycka vid kemikaliehantering kan till exempel ge upphov till utsläpp, brand och explosion. Föroreningarna kan orsakas av dels direkta utsläpp till luften eller marken/vatten och dels nedfallande, diffusa utsläpp till luften. Fordonstrafik kring sådana anläggningar kan också vara omfattande både dag- och nattetid (se farligt gods). Ett antal anläggningar i Kumla kommun klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter av Länsstyrelsen. I Kumla kommun ingår SAKAB och Akzo Nobel klassningen. Kring dessa två anläggningar kommer mer utförliga beskrivningar nedan. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men de kan vid olyckor eller otillfredsställande skötsel ge stora miljöskador. Länsstyrelsen i Örebro län utförde år 2005 en översiktlig inventering enligt MIFO-metodiken med syfte att identifiera och inventera potentiellt förorenade områden (MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Dessa objekt inordnas i fyra riskklasser: Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö Klass 2: Stor risk för människors hälsa och miljö Klass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljö Klass 4: Liten risk för människors hälsa och miljö I Kumla kommun har 220 potentiellt förorenade områden kunnat identifieras. 55 objekt har riskklassats enligt MIFO fas 1 (orienterade studier) och inordnats i följande riskklasser: 22 objekt i riskklass 1 10 objekt i riskklass 2 12

14 15 objekt i riskklass 3 8 objekt i riskklass 4 Resterande objekt har endast identifierats och/eller riskklassats enligt branschkartläggningen. Att de flesta objekt endast identifierats beror på att de är i drift, tillhör en bransch som endast ska identifieras eller tillhör en bransch som ska inventeras av andra aktörer. Enligt MIFO fas 2 (översiktliga undersökningar) har objekten inordnats i följande riskklasser: 7 objekt i riskklass 1 3 objekt i riskklass 2 1 objekt i riskklass 3 inga objekt i riskklass 4 En riskkälla kan vara utökning/förändring av befintlig farlig verksamhet. Även vid leverans till verksamheten föreligger det risker samt vid kemikaliehantering. Tänkbar olyckstyp är föroreningar, utsläpp, läckage, explosion eller brand. Risken är givetvis störst för dem som arbetar inom industrierna. Därnäst berörs närliggande bebyggelse. Spridningen av kemiska ämnen sker via luft och mark och spridningen av föroreningar sker via luft, mark och vatten. Efter en olycka krävs marksanering och marken kan då inte längre användas för alla ändamål. Mark- och vattenföroreningar av nedlagd verksamhet Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheter och utsläpp som idag är nedlagda. Föroreningarna syns ofta inte och effekterna kan visa sig långt efter det att föroreningen uppkom. Förorenad mark är ett problem vid befintlig industriell verksamhet, vid expansion och nyexploatering men också vid byggande av bostäder etc. Ett annat problemområde är risken att markföroreningarna kan sprida skadliga ämnen med yt- och grundvatten till omgivande mark- och vattenområden och därigenom skada miljön för lång tid framöver. Länsstyrelsen har gjort en kartering och riskbedömning av markföroreningar (MIFOundersökning, se ovan). Det finns ett flertal kartlagda riskobjekt i kommunen. Ett av områdena är Kvarntorpsområdet. Kvarntorpsområdet med en yta av ca 6,5 km² innefattar många objekt med mycket stor risk för människa och miljö. Enligt Sveriges Geografiska Undersökningar är Kvarntorpsområdet ett av Sveriges mest förorenade områden. Föroreningssituationen i området är mycket omfattande, både när det gäller mark och vatten. De föroreningar som det främst rör sig om är metaller, olja, PAH, PCB och dioxiner. År 2005 gjorde SWECO Viak AB en förstudie Kvarntorpsområdet Undersökning avseende markföroreningar. Idag bedrivs det bl.a. en bildemontering, kemikalietillverkning, asfalt- och betongtillverkning, lagring och behandling av miljöfarligt avfall samt avfallssortering och deponering. Se vidare under kapitlet Kvarntorpshögen. Riskkällan är kemikalier, farliga ämnen, kända och okända markföroreningar. Tänkbar olyckstyp kan vara utsläpp av föroreningar till vattnet eller svåra markföroreningar. Möjlig konsekvens blir att mark inte kan användas för alla ändamål utan att det saneras innan och att föroreningar sprids till omgivande mark och vatten. Vissa bostadsområden som exempelvis Kvarntorp kan ligga nära verksamhetsområden med farlig verksamhet. Det finns miljökvalitetsnormer för luft som inte ska överskridas 13

15 Detta bör tas i beaktande vid planering och beslut till ny utveckling av bostadsområden i närhet av sådan farlig verksamhet. Tänkbar olyckstyp kan vara läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. Konsekvenserna blir skadade människor, skadad teknisk infrastruktur och att hus i angränsande bostadsområden skadas. På längre sikt kan det betyda att människor kan behöva omplaceras eller på kortare sikt luktproblem som leder till att dörrar och fönster måste hållas stängd under en viss tid. Utsläpp eller dylikt i eller nära en enhet kan uppstå. Lokaler behöver då utrymmas och ett stort informationsbehov uppstår. Räddningstjänst måste tillkallas och eventuellt uppstår lokalbehov då drabbad enhet måste saneras och/eller isoleras. Sjukvården måste kontaktas med anledning av eventuella följdverkningar av händelsen. Kvarntorpshögen Inom Kvarntorpsområdet, cirka 5 km öster om Kumla, har kemisk processindustri pågått sedan 1940-talet. Här bedrevs bl.a. skifferoljetillverkning av Svenska Skifferolje AB. Oljeoch gasutvinning skedde ur alunskiffer, vilken bröts i stora dagbrott. Vid brytningen bildades enorma mängder skifferaska, vilken bl.a. resulterade i Kvarntorpshögen. Verksamheten pågick mellan och 1960-talet. Högen utgörs av varm aska, oförbränd krossad skiffer och andra restprodukter. Den har en höjd av cirka 100 meter och en diameter av cirka 700 meter. Högen är idag ett populärt turistmål med bl.a. konstutställningen Konst på hög. Det anordnas även konserter och sammankomster på högen sommartid. Vintertid finns möjlighet till skidåkning nedför högen. Kvarntorpshögens miljöpåverkan är något som bl.a. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) redovisat i sin Studie av Kvarntorpshögen från Där framgår bl.a. att högen består av arsenik, kadium, molybden, nickel, tallium, uran och vanadin. Högen brinner idag fortfarande invändigt och är på sina ställen upp till 700 grader varm. En teori som SGU framhåller i sin undersökning är att när högen kyls av i framtiden så kommer de naturskadliga ämnen som idag finns i högen lättare nå ut i grundvattnet och därigenom förändra de geokemiska förhållandena i området. Dessa temperatursänkningar ligger dock enligt beräkningarna upp till 50 år framåt i tiden. En mer aktuell risk är stabiliteten i Kvarntorpshögen. Risken för ras finns och vissa delar av högen är idag avspärrad för beträdning. Under 2005 skedde exempelvis en instörtning i samband med säkerhetsarbete på högen. Det resulterade i ett hål med en diameter på 4-5 meter och med ett djup av cirka 2,5 meter. Detta fenomen har tidigare inträffat på högen. Allt detta finns beskrivet i nämnda SGU:s rapport Farligt gods Det saknas ofta information om vilken typ av kemikalier som transporteras. Vid en olyckshändelse i närheten av bostäder, järnvägstation, äldreboende, skolor, förskolor, samlingsplatser m.fl. kan det bli allvarliga konsekvenser för medborgarna. Utsläpp eller läckage kan leda till miljöproblem, till exempel i form av föroreningar i mark och vatten. 14

16 I Kumla kommun transporteras farligt gods på väg och järnväg. För transporter av farligt gods på väg finns det områdesförbud och rekommenderade primära och sekundära vägar (E 20, Rv 50 och Rv 51) i kommunen. Primära och sekundära vägar för farligt gods och områdesförbud är kartlagda i GIS. Några områden/sträckor som berörs av dessa transporter är bl. a. stationsområdet, Kumla centrum, vattenskyddsområdet Blacksta m.fl. E 20 går förbi en bensinstation. Riksvägarna 50 och 51 går förbi vattenskyddsområdet Blacksta. Längs Länsvägen 641, vid vattenverket, skyddas vattentäkten genom olika åtgärder Brand Inom äldreomsorgen finns tre större boenden (Kungsgården, Solbacka och Kvarngården) och en mindre Bataljonen, (inklusive Hemgården). Risker som finns på dessa boenden ur ett brukarperspektiv är dels brandrisken, en brand vid ett äldreboende gör en utrymning svårare än vid andra arbetsplatser då många har svårt att själva ta sig ut ur lokalerna. Inom LSS (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) finns korttidsboendet Smedstorp, nio gruppboenden av olika storlek och utformning samt Resurscenter där många av brukarna vistas under dagarna. Även inom LSS skulle en brand kunna få stora konsekvenser. Antalet brukare per boende är lägre än inom äldreomsorgen men samtidigt är många personer rullstolsburna. En annan risk i detta hänseende kan vara att en del brukare kan ha svårt att se allvaret i en krissituation. Alla kommunens lokaler kan drabbas av bränder eller skadegörelse och där skiljer sig inte socialförvaltningens lokaler nämnvärt från andras. Äldreboendet Solbacka ligger i nära anslutning till en bensinstation och skulle därmed kunna drabbas vid en eventuell olycka eller brand där. Vid brand i skollokal under verksamhetstid kan såväl barn/ungdomar som personal förolyckas. Lokalbehov uppstår och behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen. Informationsbehov kommer att uppstå. Kumla kommun är rik på kulturhistoriska miljöer som till exempel fasta fornlämningar, kyrkor och prästgårdar, intressanta bebyggelsemiljöer och värdefulla enskilda byggnader. I Kumla finns också Nordeuropas enda skoindustrimuseum där du kan se skomode genom tiderna, få en inblick i skoindustrins historia och framför allt få vara med om tillverkningen av egna skor i ett levande museum. På Officersmässen i Sannahed visas militärhistoria i lokaler från 1830-talet. Här finns också ett soldattorp och en skomakarstuga som visar en handskomakares verkstad från senare delen av 1800-talet. Stenarbetsmuseet i Hällabrottet rymmer bland annat gipsförlagor till många av de utsmyckningar som stenhuggarna vid Yxhult medverkade till. I Hardemo finns ett skolmuseum i skolbyggnad uppförd En brand i kulturbyggnader kan innebära att oersättliga värden går till spillo. Den stora riskkällan i dessa fall är brand som riskerar att förstöra byggnaden helt eller delvis. Vid en brand i en anläggning eller deponi där miljöfarliga ämnen hanteras kan stor miljöpåverkan uppstå främst genom brandrök, men till viss del även via släckvatten. 15

17 Den främsta risken som skulle kunna drabba en byggnad är brand. I kommunen finns ett antal stora bostadsbolag. Kumla Bostäder AB är kommunens största bostadsföretag med cirka bostäder. Det kommunala bolaget Kumla Fastigheter AB utför allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder inom Kumla kommun, främst genom att anskaffa, förvalta, tillhandahålla och överlåta lokaler för industri- och kontorsändamål, samt även för bostads-, fritids- och serviceändamål. Stadsnät i Kumla AB, som är helägt av Kumla kommun, bygger, äger och förvaltar stadsnätet i Kumla. De erbjuder fastighetsägare, företag och privatpersoner möjlighet till bredbandsanslutning via stadsnätet. Stadsnätet i Kumla är till för alla Kumlabor och kommer i stort sett att byggas enligt efterfrågan och intresse. Det som främst riskerar att drabba Kumla bostäder och Kumla fastigheter AB är brand eller vandalisering. En större brand för Kumla Bostäder AB skulle innebära att flera kommuninvånare blir bostadslösa och att kommunen måste ordna alternativt boende till dessa under en längre period. Särskilt vintertid blir detta behovet extra akut Trafikolycka Vid skolskjutsolycka eller annan olyckshändelse där ett flertal barn/ungdomar och/eller personal verksamheterna är inblandad uppstår behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen. Informationsbehov uppstår. Behov av alternativ skolskjutsorganisering kommer att bli aktuellt. Om verksamhetspersonal (personal eller skolledning) avlider uppstår behovet av alternativ organisering. Vikarie- och informationsbehov uppstår, samt behov av sociala insatser för närstående, kollegor, övrig kommunal personal samt övriga Tågolycka Farligt gods på järnväg transporteras tvärs igenom Kumla tätort, förbi järnvägsstationen och Kumla centrum. Stationsområdet passerar bl.a. godstrafik och andra tåg med hög hastighet. Järnvägen i sig är givetvis också en risk för personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar kolliderar med tåg vid övergångar. Riskkällan i dessa fall är transport av farligt gods. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden (till exempel bostadsområden, målpunkter som ICA Maxi, järnvägstationen), förorening av mark och vatten. Eventuellt även dödsfall och skadade människor. Ett par av våra äldreboenden (och gruppboenden inom LSS) ligger i närheten av järnvägen vilket skulle kunna innebära en risk vid en olycka där Flygolycka Till de trafikrelaterade riskerna bör även nämnas att Kumla kommun berörs av start och landning från Örebro flygplats då planen flyger över kommunen på lägre höjd än normalt. Om ett flygplan skulle störta i en av kommunens tätorter skulle konsekvenserna kunna bli 16

18 förödande och orsaka många dödsfall, bränder och störningar på infrastruktur och kommunikationer. Även om ett haveri inte är särskilt sannolikt kan eventuellt delar från planen lossna och därigenom skapa förödelse på marken Publika evenemang Ishallen i Kumla, Weidermans arena, ligger i anslutning till Idrottsparken. Den är hemmaarena för IFK Kumla Hockey och inrymmer även föreningens kansli. Hallen rymmer cirka 700 sittande alternativt stående åskådare. Kumla Motorstadion ligger i Sannahed, strax utanför Kumla tätort. Här har speedwayklubben Indianerna sin hemmabana. På området finns en 500 cc bana som är 375m lång och mycket populär bland landets elitåkare. Där finns också en 80 cc bana som är 175 m lång. Klubben är en av landets bästa plantskolor för duktiga 80 cc åkare. Anläggningen sköts helt av Kumla Motorsportklubb. 4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning Kumla kommun är huvudman för den kommunala vattenförsörjningen som är en grundvattentäkt med infiltration av ytvatten från sjön Tisaren. Från vattentäkten levereras vatten till Kumla Vattenverk som distribuerar dricksvatten till Ekeby, Kvarntorp, Hällabrottet, Sannahed, Åbytorp samt Kumla tätort. Kumla distribuerar även dricksvatten till delar av Hallsbergs kommun såsom Svennevad, Pålsboda, Östansjö samt Hallsbergs tätort. Vattenskyddsområde finns för grundvattentäkten. Infiltrationen är försedd med staket, larm finns installerade och vaktbolag gör dagliga kontroller, detta för att skydda infiltrationen samt minska riskerna för sabotage. Vid ett eventuellt strömavbrott kan abonnenterna fortfarande få vatten då Vattenverket är försedd med ett permanent reservkraftsaggregat. Det nya förbehandlingssteget kan användas som reservvattentäkt om något skulle inträffa vid vattentäkten Livsmedelsförsörjning Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp. Beredskapen hos de privata aktörerna blir avgörande I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, dvs väg- och järnvägsnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram Teleavbrott Tekniska hjälpmedel som telefoni och IT gör att vardagen som oftast fungerar enligt rutin. Ett långvarit avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele och IT erbjuder skapar problem för privatpersoner såväl som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir 17

19 kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle bli möjligheten för medborgare som är i behov av räddningstjänstens, ambulans eller polisens assistans inte lika enkelt kan få den hjälp de behöver Elavbrott Kumla kommun har inget eget energibolag utan det är E.ON som är Kumlas leverantör av el och fjärrvärme. Som det framgick av analysens avgränsningar är det länsstyrelsen i Örebro län som tillsammans med E.ON ansvarar för ledningarnas sårbarheter. Kumla kommun är dock precis lika beroende av el- och fjärrvärmeförsörjning som landets övriga kommuner. Vid bortfall av el och/eller fjärrvärme riskerar Kumla kommun att drabbas på flera olika plan. Främst gäller det situationen vid våra äldreboenden som ju är mer beroende av värme och el till diverse hjälpmedel än kommunens övriga verksamheter. Ett längre elavbrott kan också få stora konsekvenser på ett äldreboende då det kan finns känslig apparatur samt att branddörrarna kan påverkas. Mobila reservkraftverk finns tillgängliga. Vattenverket och Stadshuset har varsitt permanent reservkraftverk som kan brukas vid elavbrott Värmeförsörjning Ett bortfall i värmeförsörjningen får precis som ett elavbrott stora konsekvenser för invånarna i kommunen. Vid ett långvarit el och värmeavbrott skulle inträffa under vintern kan en evakuering bli nödvändig för att förhindra att människor dör i kylan Finansiella system Ett datahaveri som drabbar de finansiella systemen ger konsekvenser när elektroniska betalsystem, betalkort och automater för kontantuttag inte fungerar. Det finns inga krav från lagstiftaren på att exempelvis banker ska hålla en viss lägsta driftsäkerhet för betaltjänster. Liknande blir det vid längre strömavbrott då bankkontoren kommer att stänga, bland annat av säkerhetsskäl. Även bankomaterna kommer att vara obrukbara, liksom kortbetalning i butiker och bensinstationer. Det krävs en planering för hur betalningssystem ska fungera på en tillräcklig nivå vid en kris IT-bortfall Dagens samhälle blir mer och mer beroende av såkallade e-tjänster och tekniska lösningar. Det gäller givetvis även Kumla kommun. Vår verksamhet är i mycket uppbyggt på att våra datasystem och servrar fungerar för att kunna ge medborgarna den service de är berättigade till. De främsta yttre hoten finns inom elförsörjning och kommunikationer. Brist på el är ett av de största hoten då dessa inom några timmar sänker all IT-verksamhet och därigenom mycket annan verksamhet. Det finns behov av ytterligare reservelkraft vid långvariga el-avbrott. Exempel på hot mot kommunikationen är avgrävda kablar, kabelbränder och dylikt. Hot via Internet, exempelvis hackerattacker eller intrång är hot som måste tas på allvar. 18

20 De inre riskerna kretsar ofta kring problem i IT-infrastrukturen. Här handlar det om att skapa olika former av backup, i första hand ett backup-system som kan aktivera sparad information på ett bra sätt vid en datakrasch. En brand i serverhall skulle få mycket allvarliga konsekvenser. Om bredbandet via Stadsnät skulle drabbas av avbrott, via t.ex. sabotage eller olycka riskerar särskilt företag att drabbas av inkomstbortfall och förseningar. Även privatpersoner som exempelvis använder Internet att betala sina räkningar skulle drabbas. Brist på komplett dokumentation kring själva systemen är en risk. Det är viktigt att den finns sparad i någon form, så att den inte bara finns i medarbetarnas huvuden. Beroendet av nyckelpersonal gör IT-verksamheten känslig för personalförluster, det är viktigt att inte en person ensam har kunskap om ett system. För ledning och information används e-post, GIS och webbpubliceringsverktyg. Avbrott i sådana system kan få allvarliga konsekvenser i samband med till exempel elavbrott/brand. Larmfunktioner, dokumentation i journaler med mera kan påverkas om vissa ITsystem/kommunikationer slutar fungera. Äldreomsorgen och även övriga verksamheter är beroende av att datasystemet Procapita fungerar. Eftersom dokumentationen kring brukarna sker både i programmet och på papper minskar sårbarheten, ett långvarigt avbrott skulle dock kunna leda till en stor arbetsbörda vid bland annat utbetalningen av försörjningsstöd Drivmedelsbrist En stor del av den samhällsviktiga verksamheten är beroende av en fungerande drivmedelsförsörjning, bland annat hemtjänst, räddningstjänsten, kollektivtrafik, snöröjning, mattransporter och många fler. Drivmedelsförsörjningen påverkas även av ett långvarigt strömavbrott. Även om det skulle finnas drivmedel på bensinstationerna i kommunen så krävs det elektricitet för att kunna pumpa upp den ur marken. 4.6 Antagonistiska hot och social oro Social oro När det gäller hot och våld mot personalen finns risken för detta inom alla områden. Inom äldreomsorgen och LSS är risken för allvarliga skador dock mindre. De områden där vi bedömer att riskerna är större är inom psykiatrin och IFO (Individ- och familjeomsorgen). Våld mellan brukare är relativt vanligt och är något som skulle kunna leda till en allvarlig situation. I psykiatrin möter personalen ofta brukaren i hemmet vilket kan leda till en större sårbarhet. Inom IFO möter personalen brukarna både i hemmet och på arbetsplatsen. En pedofil bland personalen i skolverksamheten skulle skapa stor oro bland barn/ungdomar, föräldrar, personal och övrig allmänhet. Informationsbehov uppstår och det massmediala trycket skulle bli stort. Behov av sociala insatser för alla som i någon form är berörda av verksamheterna. Polisutredning och domstolsförfarande blir säkerligen följden. Kidnappning av eget barn eller gisslantagning skulle också skapa stor oro bland barn/ungdomar, föräldrar, personal och övrig allmänhet. En otrygg situation med en osäker utgång uppstår. Vilket skulle leda till att informationsbehov uppstår och även ett stort 19