Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet
|
|
- Rasmus Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1999:9 Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet Anna Sörensson Lage Burström Ronnie Lundström arbetslivsrapport ISSN Programmet för teknik Programchef: Ulf Landström a
2 InnehŒll Inledning 1 Metodbeskrivning 2 Fšrsškspersoner 2 Undersškta variabler 2 Apparatur 3 Experimentell procedur 5 Databearbetning 5 Resultat 6 Diskussion 8 Sammanfattning 11 Summary 11 Referenser 12
3 Inledning Inom industrin fšrekommer ett stort antal maskiner som exponerar anvšndarens hšnder och armar fšr vibrationer. Regelbundet arbete med dessa maskiner kan leda till olika typer av besvšr i anvšndarens hšnder. Det Šr fršmst tvœ typer av vibrationsskador som har konstaterats fšrekomma i stšrre omfattning hos vibrationsexponerade yrkesgrupper, nšmligen cirkulationsstšrningar i fingerhuden och stšrningar i handens nervfunktion (8). "Vita fingrar" kallas de cirkulationsstšrningar i fingerhuden vilket beror pœ att blodkšrlen drar ihop sig. Nervfunktionsstšrningarna i handen yttrar sig som domningar, nedsatt fšrmœga att kšnna vibrationer, všrme och kyla samt fšrsšmring av handens finmotorik. Vibrationerna kan Šven orsaka skador pœ muskler och leder i hand och arm (8). Idag bedšms risken fšr att drabbas av en skada utifrœn den Internationella Standarden - ISO vilken beskriver riktlinjer fšr mštning och bedšmning av vibrationer som šverfšrs till handen och armen (11). ISO 5349 anvšnds fšr bedšmning av periodiska, icke-periodiska och brusvibrationer. Standarden kan dšremot endast provisoriskt anvšndas vid bedšmning av vibrationer innehœllande stštar. Under senare tid har det visat sig att arbete med vibrerande maskiner vilka genererar stštar innebšr en fšrhšjd risk fšr skador hos anvšndaren jšmfšrt med vibrationer utan stštinnehœll. Stštvibrationer genereras frœn olika typer av slœende maskiner som t.ex. mejselhammare, slagborrmaskin och mutterdragare. Vibrationerna karakteriseras av repetitiva slag, med slagfrekvens oftast under 100 Hz. Stšten i sig alstrar vibrationer med frekvenser som všl šverstiger Hz. Hšga amplituder under kort tid vilket genererar vibrationer med hšgre frekvenser. Det finns studier vilka visar att stštvibrationer orsakar en hšgre fšrekomst av perifera blodflšdesstšrningar samt att vibrationerna pœverkar skellettdelar i handled och armbœge (5, 7, 8, 13, 14, 22, 23). Vidare har ocksœ framkommit att det finns skillnader i pœverkan pœ kšnseltršsklarna mellan stšt och icke stštvibrationer (8, 15, 21). Studier visar Šven att stštvibrationer leder till ett hšgre energiupptag i handen jšmfšrt med vibrationer utan stštar (4). I olika studier har fingerblodflšdet experimentellt studerats i mšnniskans hand efter vibrationsexponering med olika frekvenser, accelerationsnivœer och varaktighet (1, 2, 10, 24). Fingerblodflšdets pœverkan av maskinens vikt, gripkraft och omgivningstemperatur har ocksœ studerats (16, 17, 18). Det finns dšremot inga studier utfšrda pœ stštars akuta pœverkan pœ fingerblodflšdet och den kunskapen skulle vara av stort intresse fšr fšrstœelsen av skaderisken frœn den typen av vibrationer. Med bakgrund av detta Šr syftet med fšreliggande studie att undersška fingerblodflšdets pœverkan av exponering frœn vibrationer innehœllande stštar. 1
4 Metodbeskrivning Fšrsškspersoner I undersškningen har tre manliga och tre kvinnliga fšrsškspersoner ingœtt (Œlder Œr, medel=43). Fšrsškspersonerna hade inte nœgon yrkesmšssig erfarenhet av vibrerande handhœllna maskiner och ingen konsumerade nikotin. Samtliga fšrsškspersoner deltog frivilligt i undersškningen vilken var godkšnd av Forskningsetiska kommittžn vid UmeŒ Universitet ( 370/98). Undersškta variabler Varje fšrsšksperson deltog i fyra delfšrsšk och exponerades fšr tvœ olika typer av vibrationer, stšt och icke-stšt vibrationer. I ett av delfšrsšken fšrekom ingen exponering. Vibrationsexponeringen hade en frekvensvšgd accelerationsnivœ pœ 6,0m/s 2, enligt ISO 5349 (11), i frekvensomrœdet 1, Hz. I Tabell 1 visas kombinationen av exponeringarna samt exponeringsordningen fšr varje fšrsšksperson enligt den sœ kallade balanserade fšrsšksordningen (9). Fšrsškspersonens inplacering i fšrsšksschemat var slumpmšssig. Tabell 1. Kombination av exponeringarna samt exponeringsordningen fšr varje fšrsšksperson enligt balanserad fšrsšksordningen (A=stštvibration, B=icke-stšt vibration, C=ingen vibration). Fšrsšksperson Fšrsšksordning A B A C 2 B C A B 3 C C B A 4 C A C B 5 A B A C 6 B C A B Fingerblodflšdet (FBF) registrerades kontinuerligt i tre punkter, lœngfingrets 1:a falang pœ hšger respektive všnster hand samt mitt pœ hšgra handens ovansida vid metacarpala. Hudtemperaturen registreras Šven kontinuerligt pœ hšgerhandens pekfinger vid 2:a falangen. 2
5 Apparatur Vibrationsexponeringen som fšrsškspersonerna utsattes fšr var fšltmštningar frœn en slœende handhœllen maskin (Mejselhacka, Atlas Copco RVM 06B). Med ett oscilloskop kunde ett karakteristisk slag frœn den uppmštta signalen všljas ut och dšrefter šverfšras till en dator. En motsvarande signal utan stštinnehœll kunde dšrefter konstrueras med hjšlp av ett dataprogram (signalen kallas framledes fšr sinus-brus). Den skapade signalen bestod av adderade sinus signaler med olika frekvens (Figur 1). De bœda typerna av vibrationer hade en grundfrekvens av 50 Hz och ungefšr samma frekvensspektrum (Figur 2). Den totala accelerationen fšr stštsignalen var 141 m/s 2 och fšr sinus-brus signalen 158 m/s 2. BŒda signalerna lagrades i en funktionsgenerator och levererades dšrefter till en vibrator. 100 stšt Acceleration, m/s ,025 0,05 0,075 0,1 sinus-brus Acceleration, m/s ,025 0,05 0,075 0,1 Tid, s Figur 1. De tvœ typerna av vibrationsexponering, stšt och sinus-brus som funktion av tiden. 3
6 1000 stšt sinus-brus Acceleration, m/s Frekvens, Hz Figur 2. FrekvensinnehŒllet presenterade i 1/3-dels oktavband fšr signalerna i Figur 1. Fingerblodflšdet registrerades med ett tre-kanaligt laser-doppler instrument (Peri- Flux System 5000). Genom en kabel av optisk fiber šverfšrdes laserljus med en vœglšngd pœ 780 nm till fingerhuden. NŠr ljuset tršnger ner ett par millimeter i huden och tršffar blodkroppar i ršrelse fšršndrades vœglšngden, sœ kallat dopplerskift. Vid stillastœende objekt sker ingen vœglšngdsfšršndring. Storleken och frekvensfšršndringen pœ vœglšngden stœr i direkt relation till antalet och hastigheten pœ blodkropparna, dvs blodflšdet, men Šr oberoende av ršrelseriktningen. FšrŠndringen av vœglšngden registreras och ŒtersŠndes till huvudenheten av den optiska fiberkabeln, vilken konverterar signalen till en elektronisk signal. sšndare mottagare Figur 3. Fšrenklad beskrivning šver funktionen hos laser-doppler instrumentet. Figuren Šr hšmtad ur Perimed:s produktkatalog. 4
7 MŠtsignalerna Šr uttryckta som flšdesenheter vilket Šr produkten av hastigheten och koncentrationen av de ršda blodkropparna i mštvolymen. MŠtvolymen i huden Šr ca 1 mm 3. MŠtsignalerna frœn laser-doppler instrumentet šverfšrdes dšrefter kontinuerlig till en dator med ett AD-kort. Med signal- och analysprogrammet Labview lagrades mštsignalerna frœn bœde blodflšdes- och temperaturmštningarna i tidsdomšnen med en samplingsfrekvens pœ ett mštvšrde i sekunden, fšr senare efterbehandling och statistisk analys. Experimentell procedur Undersškningen utfšrdes i ett laboratorium med en medeltemperatur pœ 22ûC (sd=1.0ûc). Experimentet inleddes med att fšrsškspersonen fick acklimatisera sig temperaturmšssigt samt minska den mentala belastningen genom att under 30 minuter sitta i ett klimatrum med en temperatur av ca 30ûC. Hudtemperaturgivaren och de tre probhœllarna (fastsšttningsanordning fšr den optiska kabeln pœ huden) fšr blodflšdesmštningarna monterades med hjšlp av dubbelhšftande tejp pœ respektive finger och hand. DŠrefter fick fšrsškspersonen sitta i en bekvšm stšllning pœ en stol med den hšgra armen avlastad och med handflatan vilande pœ en vibratorplatta (diameter 220 mm) monterad pœ en vibrator. Den všnstra handen var placerad pœ en motsvarande platta i samma hšjd vilken inte vibrerade. Handflatan och alla fem fingrar var i kontakt med plattan under vibrationsexponeringen. NŠr fšrsškspersonen erhœllit en bra sittstšllning startades mštningen av FBF och hudtemperatur. NŠr mštvšrdena stabiliserats, dvs nšr initialvšrdena erhœllits pœbšrjades experimentet. Under vibrationsexponeringen, som varade i tre minuter, anvšnde fšrsškspersonerna hšrselkœpor. Varje fšrsšk tog cirka en timme att genomfšra. Fšr att undvika eventuella trštthetseffekter deltog varje fšrsšksperson i endast ett fšrsšk per dag. Databearbetning och statistik Som tidigare framgœtt šverfšrdes signalerna till en dator fšr bearbetning och statistisk analys. MedelvŠrden beršknades fšr ca 10 sekunders intervall fšr fšljande avsnitt, just fšre exponering, mitt under exponering, 0, 3, 6, 9, 12 och 15 min efter exponering. Fšr det exponerade handen kunde inget medelvšrde beršknas under exponeringen. Eftersom FBF varierar beroende pœ probens placering fšr respektive person har všrdena normaliserats. Detta har gjorts genom att medelvšrdet av FBF just fšre ex- 5
8 poneringen anvšnts som normaliseringsvšrde. FBF har Šven kompenserats med avseende pœ personernas hudtemperatur, eftersom studier har visat att FBF pœverkas av hudtemperaturen (12, 17). Kompensationen har utfšrts dels fšr temperaturskillnaden mellan olika fšrsškssituationer och dels som funktion av fšrsškstiden. Resultaten frœn mštningarna av FBF har dšrefter analyserats med variansanalys fšr upprepade mštningar (19). Totala antalet observationer fšr hšger hand uppgick till 168 (6Êfp, 4 exponeringar, 7 tidsintervall). Fšr všnster hand var totala antalet observationer 192 (6 fp, 4 exponeringar, 8 tidsintervall). Den anvšnda signifikansnivœn var a=0.05. Resultat I Figur 4 visas medelvšrden av FBF i det exponerade hšgra lœngfingret vid olika tidsintervall fšre och efter de tre olika exponeringarna. Stštexponeringen Šr signifikant skild frœn sinus-brus och ingen exponering (F 1,5 =7,49; p=0,041 respektive F 1,5 =11,19; p=0,020). Mellan sinus-brus och ingen exponering finns ingen skillnad (F 1,5 =1,06; p=0,351). Normaliserat blodflšde 2 1,5 1 0,5 stšt ingen sinus-brus 0 fšre efter Tidsintervall Figur 4. MedelvŠrdet fšr sex personers fingerblodflšde i det exponerade hšgra lœngfingret, direkt fšre, mitt under, direkt efter, 3, 6, 9, 12 och 15 minuter efter exponeringen. I Figur 5 visas medelvšrden av FBF i det všnstra och ej exponerade lœngfingret fšr de tre olika exponeringarna vid respektive tidsintervallen. Resultaten visar Šven hšr att stšt Šr signifikant skild frœn sinus-brus och ingen exponering (F 1,5 =6,63; p=0,048 resp. F 1,5 =7,01; p=0,045). Mellan sinus-brus och ingen exponering finns ingen skillnad (F 1,5 =1,21; p=0,329). Vidare framgœr att en interaktion fšreligger fšr bœde fingrarna mellan exponering och tid dšr stšt avviker frœn de švriga tvœ 6
9 (F 5,25 =11,64; p<0,001 resp. F 6,30 =10,56; p<0,001). Mellan sinus-brus och ingen exponering finns ingen skillnad (F 5,25 =1,76; p=0,159 resp. F 6,30 =1,21; p=0,329 ). Normaliserat blodflšde 2 1,5 1 0,5 stšt ingen sinus-brus 0 fšre under efter Tidsintervall Figur 5. MedelvŠrdet av fingerblodflšde i det ej exponerade všnstra lœngfingret, direkt fšre, mitt under, direkt efter, 3, 6, 9, 12 och 15 minuter efter exponeringen. Figur 6 visar FBF fšr mštpunkten mitt pœ den hšgra exponerade handens ovansida. Resultatet visar ingen signifikant inverkan mellan stšt, sinus-brus respektive ingen exponering (F 1,5 =0,75; p=0,425, F 1,5 =0,04; p=0,854; F 1,5 =0,65; p=0,458). Kurvorna Šr inte signifikant skilda Œt šver tiden (F 1,5 =1,33; p=0,284) och ingen samverkan mellan exponeringstyp och tidsfaktor fšreligger (F 10,50 =0,59; p=0,813). Normaliserat blodflšde 1,5 1 stšt ingen sinus-brus 0,5 fšre efter Tidsintervall Figur 6. MedelvŠrdet av fingerblodflšde fšr mštpunkten placerad mitt pœ den exponerade hšgra handens ovansida redovisat fšr respektive tidsintervall, direkt fšre, direkt efter, 3, 6, 9, 12 och 15 minuter efter exponeringen. 7
10 Figur 7 visas FBF i det ej exponerade všnstra lœngfingret just under exponeringstillfšllet. FrŒn bšrjan Šr FBF lika men nšr vibrationsexponeringen startar sšnks flšdet bœde vid stšt och sinus-brus. DŠrefter škar sinus-brus medan stšt ligger kvar pœ en lšgre nivœ. Stšt Šr skild frœn ingen exponering (F 1,5 =12,99; p=0,015) och Šven frœn sinus (F 1,5 =6,65; p=0,047). DŠremot Šr sinus-brus inte skild frœn ingen exponering (F 1,5 =4,41; p=0,090). Analyserna visar vidare att all kurvor har ett signifikant olika tidsutseende (F 5,25 =34,55-72,33; p>0,0001). Normaliserat blodflšde 1,5 1 stšt ingen sinus-brus 0,5 fšre efter Tidsintervall Figur 7. MedelvŠrdet av fingerblodflšde i det ej exponerade všnstra lœngfingret under exponeringstillfšllet redovisat fšr respektive tidsintervall, direkt fšre, 0-10, 55-65, , sekunder och direkt efter exponeringen. Diskussion Resultatet frœn exponeringen av det hšgra lœngfingret visar att exponeringarna pœverkar fingerblodflšdet (FBF) olika. KŠrlsammandragningen efter exponeringen Šr betydligt mer pœtaglig och varaktig vid stštexponeringen jšmfšrt med sinusbrusexponering och ÓingenÓ exponering. terhšmtningsfšrloppen mellan exponeringar skiljer sig Œt. FBF:s ŒterhŠmtningsfšrlopp Šr ungefšr detsamma fšr sinusbrus och ingen exponering, medan fšrloppet vid stštexponeringen Šr nœgot lœngsammare. Tre minuter efter exponeringstillfšllet sker en kšrlšppning. KŠrlšppningen Šr kraftigare efter sinus-brus exponeringen Šn vid stšt- och ingen-exponering, 15 minuter efter exponeringen Šr FBF:et normalt igen fšr samtliga typer av exponeringar. Av resultatet frœn det ej exponerade všnstra lœngfingret framgœr Šven hšr att de olika exponeringarna pœverkar FBF olika. Stšt- och sinus-brusexponeringarna orsakar alla en kšrlsammandragning under exponeringstillfšllet i jšmfšrelse med ingen ex- 8
11 ponering. Direkt efter avslutad exponering tenderar kšrlsammandragningen att ška ytterligare fšr stšt och sinus-brusexponeringen och ofšršndrad fšr ingen exponering. KŠrlsammandragningen Šr kraftigare vid stštexponeringen Šn sinus-brus. Vid tre minuter efter exponeringstillfšllet sker en relativt kraftig kšrlšppning, kšrlšppningen sker efter alla typer av exponeringar, men Šr kraftigast efter sinusexponeringen och ungefšr detsamma fšr de švriga tvœ exponeringarna. FBF:s ŒterhŠmtningsfšrlopp Šr ungefšr detsamma fšr icke-stšt och ingen exponering, medan vid stštexponeringen Šr fšrloppet nœgot snabbare. Efter 15 minuter frœn exponeringstillfšllet Šr flšdet Œter normalt. HŠndelsefšrloppet under sjšlva exponeringstillfšllet kan studeras pœ det všnstra ej exponerade lœngfingret. Av resultatet framgœr att FBF minskar i bšrjan av exponeringen fšr stšt och sinus-brus-exponeringen. KŠrlsammandragningen Šr kraftigare och mer varaktig vid stštexponeringen Šn fšr sinus-brus-exponeringen. FBF:fšrŠndringen i det všnstra fingret efter exponeringen av det hšgra tyder pœ att en central vasomotor mekanism Šr involverad. Detta stšds Šven av i en studie av Lidstršm (12). Det finns Šven studier vilka visar pœ ett sšnkt blodflšde i tœrna efter en relativt kort exponering av vibrationer pœ hšnderna (6, 20). Av resultatet kan konstateras att trots att den frekvensvšgda nivœn Šr lika Šr det en skillnad i signalernas pœverkan pœ FBF. En fšrklaring till skillnaden mellan stšt och sinusexponeringen kan bero pœ olika frekvensinnehœll i exponeringarna. Av frekvensspektrat (Figur 2) framgœr att frekvensinnehœllet Šr nœgot hšgre vid stštexponeringen Šn icke-stštexponeringen vid 125 Hz. Andra studier inom detta omrœde har visat att vibrationer oberoende av varaktighet med en frekvens pœ 125 Hz ger en škad reducering av fingerblodflšdet (3, 10, 24). Tidigare studier (4) har visat att energiupptaget i handen Šr hšgre vid stšt jšmfšrt med utan stštinnehœll. En anledning till det kan bero pœ att stšt orsakar lšgre FBF vilket ger mindre volym elastiskt blod med škat energiupptag som fšljd. Vidare innebšr detta att kroppens kylning, transport av vibrationsenergi avtar. FšrŠndringen av FBF fšr stštexponeringen Šr i storleksordningen 20% jšmfšrt med sinusexponeringen. Om FBF stœr i relation med skaderisken innebšr det dšrmed att stštvibrationer ger en lika stor škad risk fšr skador. En slutsats av resultatet frœn den hšr studien visar att fingerblodflšdet pœverkas olika beroende pœ vibrationsexponering. Exponering innehœllande stštar medfšr lšgre blodflšde i det exponerade fingret genom škad kšrlsammandragningen samt lšngre ŒterhŠmtningsfšrlopp till normalt flšde Šn vid sinusexponeringen. ISO 5349 behandlar inte de lokala processerna i fingerhudens blodkšrl vilket Šr den bakomliggande orsaken till vita fingrar. Med bakgrund av detta och ovanstœende 9
12 resultat bšr ISO standarden Šven i fortsšttningen anvšndas med stor fšrsiktighet vid bedšmning av vibrationer innehœllande stštar och vidare studier inom detta omrœde vore av intresse. 10
13 Sammanfattning Sšrensson A, Burstršm L, Lundstršm R: Stšt- och sinusvibrationers pœverkan pœ fingerblodflšdet. Arbete med handhœllna vibrerande maskiner vilka genererar stštar kan ge en fšrhšjd risk fšr skador hos anvšndaren jšmfšrt med vibrationer utan stštinnehœll. Fingerblodflšdets pœverkan frœn olika vibrationexponeringar, stšt, sinus-brus och ingen exponering har studerats pœ sex fšrsškspersoner. Blodflšdet registrerades i ett antal punkter, lœngfingrets fšrsta falang pœ hšger respektive všnster hand samt mitt pœ hšgra handens ovansida med ett laser-doppler instrument. Resultaten visar att blodflšdet i hšgra lœngfingret pœverkas olika beroende pœ typ av vibrationsexponering. Vibrationer innehœllande stštar medfšr lšgre blodflšde i fingret genom škad kšrlsammandragningen samt en lšngre tid till normalt flšde Šn vid sinusbrusexponeringen. Liknande hšndelsefšrlopp sker Šven i det oexponerade všnstra lœngfingret. Om nu minskningen av FBF stœr i relation med skaderisken innebšr det dšrmed att stštvibrationer ger en lika stor škad risk fšr skador. Nyckelord: energiabsorption, fingerblodflšde (FBF), hand-arm, stštar, vibrationer, Summary Sšrensson A, Burstršm L, Lundstršm R: The shock- and sinusoidal vibration influence on the finger blood flow. Work with hand-held vibrating tools that generate shocks has shown increase the risk for injuries. In this study the finger blood flow influenced by different types of vibration exposures, shock, sinusoidal and non-exposures has been studied. The finger blood flow has been registered with a laser-doppler instrument at three points, on the middle fingers first phalang on the right and left hand and on the right handsõ volar side. The result show that the finger blood flow in the right handsõ middle finger is influenced differetially. Shocktype vibration is associated with lower blood flow in the finger due to increased vaso-constrictor and longer recovery than for the sinusoidal and the non-vibration exposures. Similar observations have also been made in the unexposed left middle finger. If the decrease in finger blood flow is related with the risk of injuries it could mean that shock vibration causes the same increased risk for injuries. Keywords: energy absorption, finger blood flow (FBF), hand-arm, shocks, vibration 11
14 Referenser 1. Bovenzi M, Griffin M J, Ruffell C. Acute effects of vibration on the digital circulatory function in healthy men. Occup and Environ Med 52 (1995) Bovenzi M, Lindsell C, Griffin M J. Duration of acute exposures to vibration and finger cirkulation. Scand J Work Environ Health 24 (1998) Bovenzi M, Griffin M J. Haemodynamic changes in ispilateral and contralateral fingers caused by acuteexposures to hand transmitted vibration. Occup and Environ Med 54 (1997) Burstršm L, Sšrensson A. The influence of shock-type vibrations on the absorption of mechanical energy in the hand and arm. Int Journal of Industrial Erg 23 (1999) Dandanell R, Engstršm E. Vibrations from riveting tools in the frequncy range 6ÊHz to 10 MHz and Raynaud's phenomenon. Scand J Work Environ Health 12 (1986) Egan C, Espie B, McGrann S. Acute effects of vibration on peripheral blood flow in healthy subjects. Occup and Environ Med 53 (1996) Engstršm K, Dandanell R. Exposure conditions and Raynaud«s phenomenon among riveters in the aircraft industry. Scand J Work Environ Health 12 (1986) Gemne G, Lundstršm R, Hansson J-E. Disorders induced by work with handheld vibrating tools. A review of current knowledge for criteria documentation. Arbetsmiljšinstitutet (1993). 9. Girden, E.R. ANOVA repeated measurements. University paper, (1992), Sage. 10. HyvŠrinen J, Pyykkš I, Sundberg S, Vibration frequencies and amplitudes in the aetiology of traumatic vasospastic disease. Lancet 14 (1973) ISO Mechanical vibration - Guidelines for the measurement and the assessment of human exposure to hand-transmitted vibration. International Organization for Standardization, Geneva (1986). 12. Lidstršm I.-M. Lokala vibrationers inverkan pœ švre extremiteterna. Arbetarskyddsverket Louda L. Disease and Disorders Resulting from Hand-arm Shocks; Proceedings In 6th International Conference on Hand-Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 12
15 14. Lundstršm R, Hagberg M, Nilsson T. Dose-Response Relationship for Hand- Arm Vibration Syndrome with Respect to Sensorineural Disturbances Among Platers and Assemblers; Proceedings In 6th International Conference on Hand- Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 15. Maeda S, Griffin M J. The growth and recovery of vibrotactile TTS caused by hand-transmitted repetitive shocks of various waveforms. Central European Journal of Public Health 3 (1995) Mirbod M, et al. Finger skin temperature and laser doppler finger blood flow in subjects exposed to hand-arm vibration. Industrial Health 36 (1998) Miyakita T, Miura H, Futatsuka M. Hand-arm vibration, noise, temperature and static load - An experimental study of pheripheral cirkulation while operating chain-saws. The Kurume Medical Journal 37 (1990) Nakamura H, et al. Combined effects of local vibration and noise on peripheral circulation function Kanazawa, Japan: Kyoei Co. 19. Norusis M. SPSS for windows. Advanced statistics. Release 6.0 (1993), Chicago: SPSS Inc. 20. Sakakibara H et al. Effects of Hand-Arm Vibration on the Feet; Proceedings In 6th International Conference on Hand-Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 21. Schenk T, Heine G. Effects of Shocks on the Peripheral Nervous System. Proceedings In 6th International Conference on Hand-Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 22. Starck J. High impulse acceleration levels in hand-held vibratory tools. Scand J Work Environ Health 10 (1984) Suvorov G A, Zhuravlev A B, Shinev V G. Specifity of Biological Effects due to Impulsive Hand-Arm Vibration; In 6th International Conference on Hand- Arm Vibration (1993). 24. Welsh C. The effect of vibration on the digital blood flow. Br Journal Surg 67 (1980)
Störningsupplevelse av buller i klassrum
1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen
Läs merDatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!
DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil
Läs merHushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen
99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt
Läs merSamband mellan resurser och resultat
Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt
Läs merTrötthet efter arbete i buller
1997:7 Trötthet efter arbete i buller en registerstudie och tre fältstudier Anders Kjellberg Per Muhr Björn Sköldström arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 412 4 ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet
Läs merLšneadministration Handbok
2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok
Läs merUnga mäns och kvinnors arbetssituation
1997:27 Unga mäns och kvinnors arbetssituation Carolina Sconfienza Francesco Gamberale arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 450 7 ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning
Läs merBarnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals
1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson
Läs merVINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD
TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN
Läs merEl- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie
1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen
Läs merSambandet mellan vibrationsdos och handens upptag av energi
1998:21 Sambandet mellan vibrationsdos och handens upptag av energi Lage Burström Sonya H Bylund arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Teknikenheten Enhetschef: Ulf Landström a Innehåll Inledning 1 Undersökningsmetod
Läs merUtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003
UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort
Läs merMILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE
MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet
Läs merUpplevd trötthet efter mentalt arbete
1998:8 Upplevd trötthet efter mentalt arbete En experimentell utvärdering av ett mätinstrument Elizabeth Åhsberg Francesco Gamberale Klas Gustafsson arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045
Läs merExponering för aluminium i smältverk
1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för
Läs merF R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se
F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr
Läs merFysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten
FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS
Läs merBuren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.
FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS
Läs merAlternativa vœrdformer
Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare
Läs merSocial kompetens/všrdegrund
Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund
Läs merJŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare
HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet
Läs merDiagnos: vibrationsskada. Vad hände sen?
Diagnos: vibrationsskada. Vad hände sen? Anabela Stan, Birgitta Pålsson, Catarina Nordander, Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin i Lund Bakgrund I svenskt arbetsliv är arbete med handhållna vibrerande
Läs merMobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson
Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till
Läs merTeknik - och forskningsparker Industriell förnyelse
Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-
Läs merEgenmŠktighet med barn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:
Läs merdess fšrhœllande till konkurrensrštten
Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget
Läs merBeskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson
Läs merNewtons metod i en och flera variabler
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Datavetenskap Marie Nordström Mars 001 Obligatorisk uppgift : Newtons metod i en och flera variabler Redovisning FšrsŠttsblad Problemdefinition och algoritm fšr lšsningen, Testkšrningar
Läs merFriskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt
Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats
Läs merLšnekostnader i fœmansfšretag
HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen
Läs mer- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5
INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens
Läs merFinansiella rådgivares ansvar
Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:
Läs merHälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie
1998:9 Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie Siv Törnqvist Ulf Bergqvist Rose-Marie Herlin Tomas Lindh Bengt Knave Francesco Gamberale Åsa Kilbom
Läs merSKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING
SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr
Läs merI vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems
Läs merAuktioner pœ Internet
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark
Läs merMervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster
TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL
Läs merLennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt
Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att
Läs merOK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring
OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................
Läs merBolagsordningen i fšrsvaret mot
Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Tidig upptäckt av sensoriskt bortfall för att förebygga vibrationsskada i händer Slutrapport Catarina Nordander Anna Axmon Isolde Romanus Egerborg Istvan
Läs merInformationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs
Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos
Läs merVibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm
Vibrationer Peter Berg, yrkeshygieniker Helkropp Universitetssjukhuset Örebro Hand- arm Vibrationer, historik ~1913 rapporterades om muskeltrötthet och vita fingrar bland arbetare i italienska marmorgruvor
Läs merPrincipskiss av vingbalk
Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar
Läs merTeoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH
Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling
Läs merHÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER
HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER 1 MÅNGA OLIKA HÄLSOEFFEKTER HAR Manlig fertilitet
Läs mer1 Inledning 2 2 Aktieboken 3
InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens
Läs merHinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet
Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson
Läs merProvtagningseffektivitet för den svenska metoden för mätning av totaldamm
1997:13 Provtagningseffektivitet för den svenska metoden för mätning av totaldamm Göran Lidén Lee Kenny Dave Mark Colin Chalmers arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 419 1 ISSN 0346 7821
Läs merkylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07
kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen
Läs merAktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning
Läs merF RMEDLARANSVAR INTERNET
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor
Läs merMŠtningar med Oscilloskop
Laboration i Elektronik MŠtningar med Oscilloskop MŒlsŠttning: Laborationen syftar till att ge en praktisk introduktion till hur man anvšnder olika instrument pœ elektroniklaboratoriet - speciellt med
Läs merUpplevd trötthet efter mentalt arbete
1997:18 Upplevd trötthet efter mentalt arbete En fältstudie Elizabeth Åhsberg arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 437 X ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning
Läs merExamensarbete, ytprofilmštning
F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti
Läs mernot notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat
Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer
Läs merBESITTNINGSBEGREPPET
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund
Läs merGeorge Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed
George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens
Läs merISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3
Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande
Läs merTillverkningshemligheter och
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne
Läs merGrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst
Läs merTESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING
TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:
Läs merMaj 2000. Sofia Kolmodin
Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla
Läs merBetalningar med e-pengar
JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor
Läs merStrategifšrŠndring vid en bšrsintroduktion
Magisteruppsats i fšretagsekonomi 2000/11 StrategifšrŠndring vid en bšrsintroduktion Johan KindŽn Mikael Smith Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen 581 83 LINKÖPING Datum
Läs merÖka säkerheten med hjälp av olycksfall
1998:1 Öka säkerheten med hjälp av olycksfall ett verktyg för informationshantering och dess tillkomst Elisabeth Åberg Tomas Backström Marianne Döös arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för arbetsorganisation
Läs merFšreningsstyrelsens ansvar
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5
Läs merVibrametri; ett komplement till perifer neurologisk undersökning vid periodisk vibrationsundersökning enligt AFS 2005:15?
Vibrametri; ett komplement till perifer neurologisk undersökning vid periodisk vibrationsundersökning enligt AFS 2005:15? Wigert Sjöberg Företagshälsovården, Västerbottens läns landsting 901 85 Umeå wigert.sjoberg@vll.se
Läs merR 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar
Läs merStiftelsernas skattskyldighet
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.
Läs merJan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.
Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,
Läs merWIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare
Läs merSYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall
INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.
Läs merKan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och
Läs merStörningsupplevelser och prestationspåverkan från omgivande tal
1999:16 Störningsupplevelser och prestationspåverkan från omgivande tal Ulf Landström Lena Söderberg Anders Kjellberg Bertil Nordström arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 http://www.niwl.se/arb/ Programmet
Läs merJan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson
Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn
Läs merEntreprenšrens kvalitetssškringsansvar
Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade
Läs merGöteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet
Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology
Läs meri fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande
Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren
Läs merLågfrekvent buller: En prövning av sambandet mellan några tekniska utvärderingsmått och upplevd störning
1997:1 Lågfrekvent buller: En prövning av sambandet mellan några tekniska utvärderingsmått och upplevd störning Anders Kjellberg Kjell Holmberg Ulf Landström Maria Tesarz Tommy Bech-Kristensen arbete och
Läs merHög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan
Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering
Läs merVILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?
VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen
Läs merObjekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto
Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska
Läs merAgenda 21 en exempelsamling
Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress
Läs merNoll vibrationsskador Hans Lindell och Eva Troell
Noll vibrationsskador Hans Lindell och Eva Troell Swerea ea IVF,,juli 2018 Maskiner behöver inte vibrera och skada människor! 2 Projektet: Noll Vibrationsskador steg 3 Projekttid: 7 nov 2017 30 nov 2019
Läs merGrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
Läs merGoda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa
Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,
Läs merVarfšr ett profilprogram?
Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil
Läs mer1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...
1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH
Läs merSvarsbilaga till Fourieranalys med MatLab
Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab Namn: ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Uppgifterna 1-9 Šr obligatoriska och redovisas pœ svarsbilagan. Du fœr všlja fritt en av uppgifterna 10-14, vilka skall redovisas med
Läs mer!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&
!! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*
Läs merKapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index MŒnga všrden av samma typ
Organisation En array Šr en ordnad lista av všrden Varje všrde har ett numeriskt index - deklaration & anvšndning som parametrar flerdimensionella fšlt N element indexeras med 0 till N-1 0 1 2 3 4 5 6
Läs merRevisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag
Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F
Läs merFakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok
2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT
Läs merKapitel 6. Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index float[] priser = new float[500]; frekvens[4] boolean[] flaggor;
Organisation En array Šr en ordnad lista av všrden Varje všrde har ett numeriskt index - deklaration & anvšndning som parametrar flerdimensionella fšlt N element indexeras med 0 till N-1 0 1 2 3 4 5 6
Läs merDen nya bibliotekariens kompetens
Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap
Läs merVibrationer - föreskrifter
Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare
Läs merKabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning
Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9
Läs merELEKTRONISKA MNESGUIDER
ELEKTRONISKA MNESGUIDER InnehŒll, struktur och layout Johan AhrŽn Mats Nordstršm Examensarbete(20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten
Läs merInformationshantering och -spridning på Axis Communications AB
Informationshantering och -spridning på Axis Communications AB Linda Gustafsson Charlotte Sjölin Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Läs mer