Dataintrång ska förhindras Röster om rökning

Transkript

1 3 /13 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 4 Dataintrång ska förhindras Röster om rökning 3 Ett sätt att träffa folk 17 Inga skelett i skåpen 6

2 Omslagsbild: Bågskytte är ett stort fritidsintresse för några landstingsanställda. Omslagsfoto: Håkan Linder aktuellt: Röster om rökning Landstingets medarbetare röker utanför våra lokaler samtidigt som patienter som behöver sluta röka besöker oss. Aktuellt: Dataintrång ska förhindras Granskning av vem som tittat i patientjournaler är viktiga för landstingets trovärdighet. Aktuellt: Palliativ vård tar form Den palliativa vården i östra Blekinge stärks, samtidigt som vården blir mer enhetlig i hela länet. Aktuellt: Inga gamla skelett i skåpen På avdelning 49 finns rätt saker i rätt mängd, så nära patienten som möjligt. Aktuellt: Tandvård för våra äldsta Även för riktigt gamla människor är munhälsan viktig. Landstinget utbildar personalen vid kommunernas särskilda boenden. Profilen: Administratören som väljer åkrar och skog Under hela sitt yrkesliv på kontor har Östen Sjösten stått med ena foten i myllan. Nu väljer han skog och mark och familjen för gott. En dag på : Bilpoolen Möt människorna som gör att du reser tryggt och enkelt i tjänsten. Klubbat och klart: Landstinget skänker ambulanser till balkanländer Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen. Aktuellt: Framtidens hälso- och sjukvård Vården får flera tydliga profilområden i framtiden. Aktuellt: Sjukdomsförebyggande metoder införs Socialstyrelsens riktlinjer omsätts i praktiken i Blekinge. Aktuellt: Ortoptist, javisst! Det okända ögonyrket arbetar för att få fler utövare. Aktuellt: Se upp för nätfiskare! Var misstänksam mot e-post som frågar efter känsliga uppgifter eller innehåller tvivelaktiga erbjudanden. På fritiden: Bågskyttar träffar gärna folk Gemenskapen är en viktig del av sporten, menar bågskyttarna Marie Bohlin och Roberth Thorell. Kommenterat: Glädje över sommarjobbare Sommarjobbarnas egna reportage på intranätet ledde till glada och tacksamma tillrop. Anslagstavlan: Medarbetare får utmärkelser Krönikören: Ronny Andersson Patienterna vill att deras erfarenheter kommer till användning. Galenskap anno 2013 Tänk dig att du går på lunch och kommer tillbaka till arbetet med lätt ostadig gång och ett rejält antal glas whisky innanför västen. Eller att du pustar ut efter motionssimningen med en cigg vid bassängkanten. Den på många sätt helt lysande tv-serien Mad Men är full av kittlande lek med de normer som på 60-talet präglade allt från kvinnosyn och (obefintligt) miljötänk till tobaks- och alkoholbruk. Kittlingen består i att det som för 50 år sedan var normalt i dag ter sig som helt bisarrt. I dag skrattar vi förfärat åt svartvita foton på patienter som röker i sjukhussängarna. De rökrum som fanns på vårdavdelningarna när jag växte upp är sedan länge borta. Före operation erbjuds rökaren hjälp med rökavvänjning, eftersom operationsresultatet blir så mycket bättre för den som är rökfri. Men är det samma sak som att Landstinget Blekinge numera är tobaksfritt, precis som det står i policyn? Nej, det räcker med en promenad runt exempelvis Blekingesjukhuset för att inse att så inte är fallet. Landstingsanställda, och besökare för den delen, bolmar nämligen för fullt runt husen, långt ifrån enbart på de utpekade platser där man faktiskt får ta sig ett bloss. Samtidigt får vi varje dag besök av patienter som fått hälsoproblem på grund av sin rökning och som kanske rentav är här för att få hjälp med att sluta röka. Det leder till att normer krockar lika kraftigt som i tv-serien. Galenskapen i 60-talets Mad Men finns alltså här, på våra arbetsplatser, år Detta väcker så klart känslor hos både hos patienter och vårdpersonal, rökare och icke-rökare, för att inte tala om de trädgårdsarbetare som får lägga tid på att städa fimpar från marken. På nästa sida i tidningen hör vi röster om rökning. Detta nummer av Puls innebär även starten för en ny vinjett. Vi fick tips om medarbetare som odlar ett passionerat intresse för bågskytte och beslutade att starta sidan På fritiden. Vi hoppas få anledning att återkomma med fler inblickar i medarbetarnas fritidsintressen. Tveka inte att höra av dig till Puls om du vill berätta vad just du pysslar med mellan ut- och inflexningar. Dessutom träffar vi människorna som gör det möjligt för medarbetare att resa smidigt i tjänsten. Jag vågar påstå att det knappast skulle bli någon personaltidning om det inte vore för Joakim, Lise-Lotte och alla andra som arbetar med bilpoolen. Trevlig läsning! Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls produceras av Landstinget Blekinge och distribueras till samtliga anställda inom Landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2

3 Förlåt, jag ska genast släcka Oj förlåt! Jag visste inte att det inte var tillåtet att röka här. Då ska jag genast släcka. Mannen som snabbt stampar ut en till hälften rökt cigarett heter Christer Sabel. Han har tänt ett bloss utanför Blekingesjukhusets huvudentré i Karlskrona, dit han kommit för ett läkarbesök. Att det råder rökförbud inne på sjukhuset vet han mycket väl. Att det även gäller utomhus, bortsett från utpekade zoner, hade han ingen aning om. Man tänker inte så mycket på att röken vållar besvär även när man är utomhus, ursäktar han sig. Nu är Christer inte ensam om att ta en cigg på otillåtna platser på sjukhusområdena och kring andra verksamheter i landstinget. Allvarligast är att reglerna inte efterlevs av alla landstingsanställda, något som fått bland annat landstingsdirektören Peter Lilja att reagera. Att rökning är en känslig fråga är uppenbart. Juana Lapogian, sjuksköterska vid kirurgmottagningen i Karlskrona, Ann-Mari Olsson har försökt att säga till kollegor som röker på otillåtna platser, men då blivit kyligt bemött. Jag vill inte vara cigarettpolis, säger hon. En annan sjuksköterska som Puls möter i närheten av en röktillåten zon gömmer snabbt cigaretten bakom ryggen. En medarbetare som står i en av rökzonerna vill inte uttala sig med namn men medger att man känner sig lite dum som rökare. Cirka hundra meter därifrån träffar vi på Ann-Mari Olsson. Två gånger i veckan besöker hon Blekingesjukhuset för sjukgymnastik. Hon tycker att det är toppen att landstinget är tobaksfritt och anser att rökandet utanför entréerna har minskat de senaste åren. Mest av allt uppskattar jag att ingen ur personalen jag möter inne på sjukgymnastiken luktar rök. Men jag har rökande släktingar som jobbar i landstinget. De är inte glada för tobaksreglerna. Bäst att jag förvarnar dem att jag uttalat mig i tidningen, ler Ann-Mari Olsson. Avslöjande spår visar hur vanligt det är med otillåten rökning utanför Blekingesjukhusets entréer. Trädgårdsarbetaren Stefan Bengtsson ägnar flera timmar i veckan åt att städa fimpar. Jag skulle hellre lägga tid på att plantera fler blommor, säger han. Följ reglerna för patienternas skull Det är inte acceptabelt att som patient tvingas se eller möta landstingsanställda som röker eller snusar. Så skriver landstingsdirektören Peter Lilja i månadsbrevet för september. Bakgrunden är att det förekommer att medarbetare röker på otillåtna platser. Det är något som vållar besvär för patienter, särskilt sådana som själva tagit sig an den mödosamma uppgiften att bli rökfria. Sjuksköterskan Monika Lind och kärlkirurgen Mac Schlyter möter dessa patienter i sitt vardagliga arbete. Tänk dig att du kommer till vården med svår tobaksabstinens och så möter du personal som röker, eller känner röklukt som kommer in i behandlingsrummet via fönster och ventilation. Det är så klart inte bra, säger Monika Lind, sjuksköterska vid kirurgmottagningen. En av hennes uppgifter är att motivera så många som möjligt att sluta röka, särskilt inför en operation. Risken för komplikationer efter operationen minskar då rejält. Kärlkirurgen Mac Schlyter är övertygad om att rökande personal kan påverka patienters motivation till att bli rökfria negativt. Men han tror inte att pekpinnar och hot är en effektiv lösning. Att röka är en form av missbruk. Det krävs därför ett långsiktigt arbete för att öka förståelsen hos rökande personal att deras beteende kan vara negativt, inte bara för dem själva utan även för deras patienter. Mac Schlyter Monika Lind 3

4 Kontroller ska avslöja dataintrång Att titta i en patientjournal utan att vara behörig innebär att du gör dig skyldig till dataintrång. Landstinget är skyldigt enligt lag att kontrollera åtkomsten till journaler. Kontrollerna är viktiga för den personliga integriteten, säger Helena Almtjärn, informationssäkerhetsstrateg och personuppgiftsombud. Enligt Landstinget Blekinges riktlinjer ska cirka 10 procent av personalen kontrolleras under en 24-timmarsperiod varje månad. Varje gång någon i vården läser i en elektronisk journal registreras det. Då går det att spåra via en så kallad logg vem som har läst journalen, var den personen arbetar och när det skedde. Vid kontrollen undersöker verksamhetschefen, eller någon som verksamhetschefen utsett, om medarbetare varit inne i en journal utan att ha en vårdrelation med patienten eller på annat sätt behöva uppgifterna i sitt arbete i vården. Helena Almtjärn Det är inte bara verksamheterna som utför kontroller. Patienter kan själva begära att få reda på vilka som har tittat i deras journaler. Fler och fler utnyttjar den möjligheten även om siffrorna, 14 hittills i år, är blygsamma. Vid misstanke om dataintrång görs en djupare utredning där den medarbetare som berörs alltid har rätt att yttra sig före beslut om åtgärder. Exempel på åtgärder är att utfärda en skriftlig varning, avstängning eller att lämna över ärendet till polisen. Ofta finns naturliga och godkända skäl till att man varit inne i journalen, påpekar Helena Almtjärn. För dataintrång kan straffet bli böter eller upp till två års fängelse. Om du därefter har lämnat informationen vidare kan du dessutom bli dömd för brott mot tystnadsplikten. Arbetsrättsligt kan landstinget välja mellan skriftlig varning, omplacering eller avsked. I avvaktan på beslut kan du bli avstängd från arbetet. Journaltillgång frågor och svar Får jag titta i min egen journal? Du har alltid samma rätt att ta del av dina egna journaler som alla andra patienter, men då ska du beställa dem på samma sätt. Du får alltså inte logga in i journalsystemet och titta i din egen journal. Ett undantag är legitimerade läkare, som har rätt att behandla sig själva och därmed ta del av sina egna journaler, men bara i detta sammanhang. Får jag titta flera gånger i samma journal? Ja, det är tillåtet i flera fall, till exempel om du väntar på ett resultat av ett provsvar. I dag är det inte ovanligt att journalen projiceras på väggen under röntgenronder. Bryter det mot lagen? Nej, för dem som deltar i ronden är det att likställa med att delta i ett teamarbete. Men man ska inte visa bilder där folk som inte är inblandade i vården har tillträde. Kommer man in i lokalen och är obehörig har man ett personligt ansvar att inte titta. Jag arbetar med verksamhetsutveckling. Vilka rättigheter har jag att gå in i patientjournaler i den rollen? Så länge det ingår i dina arbetsuppgifter har du rätt att titta i journalen. Om du är osäker på vad du har för befogenheter, be din chef göra en skriftlig uppdragsbeskrivning. Vilka säkerhetsåtgärder finns i journalsystemet för att underlätta att fel inte begås? Alla journaler öppnas genom ett aktivt val. Varningar kommer när du är på väg in i en journal som är spärrad, har en sekretessmarkering eller om personen är avliden. Medarbetare har olika behörighet beroende på var de arbetar och vad de jobbar med. Behörigheten är i första hand begränsad till din arbetsplats. Du kan även få läsbehörighet till andra vårdenheter som kan användas om du har en vårdrelation eller annat behov i tjänsten. Vem bär ansvaret om någon använder min inloggning för att titta i journaler hon eller han inte har behörighet till? Du har ansvaret för allt som sker på din inloggning. Låna inte ut din inloggning och var noga med att skydda dina inloggningsuppgifter och använda säkra lösenord. 4

5 Palliativa vårdplatser tar form På avdelning 57 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona byggs i höst fem specialdesignade vårdplatser för palliativa patienter. Samtidigt lanseras en ny struktur för den palliativa vården i Blekinge. Det är en klar förbättring jämfört med tidigare, menar Hans S Åkesson, verksamhetschef vid medicinkliniken. Palliativ vård är vård som underlättar för svårt sjuka att behålla sin livskvalitet. Palliativ vård ges av många verksamheter, men patienter som har särskilda behov kan få en remiss till palliativ specialistvård, som bedrivs av medicinklinikens sektion för palliativ vård. Mer jämn fördelning I fjol beslutade landstingsstyrelsen att avsätta 10 miljoner kronor för att bygga ut den palliativa vården och göra den mer jämnt fördelad över länet. Det har lett till att fem palliativa vårdplatser nu skapas i Karlskrona, för att matcha de resurser som sedan tidigare finns i Karlshamn. Men vi har inte nöjt oss med att ha parallella system för västra och östra Blekinge utan skapat en struktur som fungerar länsövergripande, säger Hans S Åkesson. Det innebär att ett konsultteam för hela länet har inrättats. Här finns en läkare och en sjuksköterska som fungerar som rådgivare och som bedömer de remisser som kommer in om palliativ specialistvård. Främst vård i hemmet I väst och öst finns sedan var sitt så kallat anslutningsteam, vars uppgift är att ta hand om patienter som konsultteamet bestämt ska vara anslutna till den palliativa specialistvården. Målet är att man ska kunna vårdas i hemmet. Men när situationen kräver eller det behövs tillfälliga insatser som inte kan göras i hemmet, finns vårdplatserna tillgängliga. Verksamheten är komplex och kräver bra samarbete. Stora insatser Hans S Åkesson, verksamhetschef vid medicinkliniken. har därför lagts på att skapa enhetliga rutiner mellan den palliativa specialistvården, primärvården och länets kommuner. Patienterna ska inte behöva märka att de byter vårdgivare. De ska kunna vila tryggt i organisationen, och då måste vi vara helt överens om vem som gör vad, poängterar Hans S Åkesson. Satsningen innebär att åtta nya sjukskötersketjänster och två nya läkartjänster har inrättats. Hans S Åkesson uttrycker tacksamhet för att uppdraget varit tydligt och att det funnits resurser kopplade till uppdraget. Allt vi föresatt oss att göra ligger inom ramen för de pengar vi fått. Nu är strukturen klar och så snart de nya vårdplatserna är redo att tas i bruk kan man säga att vi är i full gång. Kommer resurserna att räcka till alla som behöver? Totalt kommer vi nu att kunna ha cirka 40 patienter samtidigt inskrivna i hela länet. Det räcker till de mest behövande men betydligt fler än dessa 40 skulle ha nytta av palliativ specialistvård. Bakom denna dörr skapas vårdplatser med särskild kapacitet att ta emot palliativa patienter. Det handlar om enkelrum som är anpassade för rullstolsburna, har egna toaletter med dusch, och ytor som tillåter att en närstående sover över. 5

6 Onödiga artiklar har tagits bort, lagervolymerna har blivit mindre och placeringen av förråden har blivit smartare. Det är effekter av ett förbättringsarbete som genomförts vid bland annat avdelning 49. Från vänster: Jeanette Carlberg, avdelning 49, Carina Svensson, landstingsservice, Margareta Carlsson och Siv Magnusson, avdelning 49. Effektiva förråd frigör tid till vård Det vi behöver ska finnas där vi behöver det och vid rätt tidpunkt. Därmed får vi mer tid till att ta hand om patienterna. Det är tanken bakom ett projekt som drivits vid fyra av Blekingesjukhusets vårdavdelningar. Projektet fokuserar på materialoch textilförsörjning. Genom att förvara artiklar så nära patienten som möjligt slipper vårdpersonalen lägga tid på att gå långt för att hämta. Bättre ordning gör också att tid sällan försvinner till att leta. Borta är även de stora vagnar med material från centralförråden som tidigare stod i korridorerna. Detta har inte bara förbättrat arbetsmiljön utan även säkerheten, eftersom vagnarna ofta blockerade utrymningsvägar. De positiva effekterna kommer som ringar på vattnet, säger projektledaren Claes Håkansson, och nämner miljövinster som en positiv bieffekt. Exempelvis behöver kläder inte längre tvättas om för att de legat så länge i skåp att de blivit dammiga. Skåne förebild Projektet omfattar kirurgklinikens avdelning 48 och 49 i Karlskrona och medicinklinikens avdelning 8 och rehabiliteringsavdelningen i Karlshamn. Förebilden är Region Skåne, särskilt sjukhuset i Lund, vars koncept anpassats till Blekingesjukhusets förutsättningar. Patient- och sängkläder förvaras numera i skåp direkt utanför vårdsalarna, medan mer funktionella avdelningsgemensamma förråd inrättats. En viktig princip är att hålla nere volymerna i förråden så att de täcker behovet för nästa dag eller som mest över helgen. Omsättningen av artiklar i förråden följer ett smart system där artikeln som legat längst i skåpet plockas först. Beställningsetiketter som vårdpersonalen sätter på en metallremsa på insidan av skåpsdörren signalerar när lagret i skåpet är tömt till hälften. Då är det dags för mig att fylla på, berättar Carina Svensson, en av de två projektmedarbetare från landstingsservice som sköter beställningar och fyller på i lagren, arbete som vårdpersonalen tidigare var tvungna att göra själva. Nu bara rullar det på. Ser du vad fint det är? Ordning och reda, ropar Margareta Carlsson, ställföreträdande avdelningschef för avdelning 49, entusiastiskt när Puls kommer på besök. Allas ansvar Sedan berättar hon att förändringen i början väckte motstånd, eftersom det plötsligt inte längre var någon enstaka medarbetares lott att beställa material, utan allas ansvar att signalera när det var dags att fylla på i skåpen. Men det gick snabbt över när alla insåg fördelarna, och nu finns det ingen som vill byta tillbaka, säger undersköterskan Siv Magnusson. Vad som händer när pilotprojektet nu avslutas är inte bestämt, men personalen vid avdelning 49 hoppas liksom projektledaren Claes Håkansson att systemet införs över hela sjukhuset. Alla borde få tillgång till samma service, säger Siv Magnusson. 6

7 Personalen är aaah och o för munhälsan Att gapa stort och låta någon hålla på i din mun kan vara jobbigt för många vuxna i sina bästa år. Är du gammal och skör kan det vara ännu värre. Ändå är munhälsan viktig för de allra äldsta. Därför har landstinget i år satsat ytterligare på att utbilda personal vid länets alla särskilda boenden. Personalen här är A och O. Det är de som sköter den dagliga tandvården, konstaterar tandhygienisten Irene Hansson vid ett besök på Eklidens särskilda boende i Karlskrona. I sin roll som tandhygienist utför hon munhälsobedömningar hos personer, oftast äldre, med särskilda omvårdnadsbehov. Hon vet allt om vilka munhälsoproblem som är vanliga hos äldre och vilka utmaningar personalen möter i sitt vardagliga omhändertagande. Sår i munnen, tandköttsinflammationer och proteser som fungerar dåligt munnen krymper i samband med den viktminskning som ofta kommer med hög ålder är vanliga bekymmer. Dessutom finns ökad risk för karies eftersom många äldre har muntorrhet, ökat sug efter sötsaker och ibland behöver äta något när de är oroliga på natten, förklarar Irene Hansson. Obehag inför borsten Att borsta tänderna är inte heller den lättaste sak i världen för den som behöver mycket omvårdnad. Få kan borsta själva, och många, inte minst dementa, känner obehag av att få hjälp med tandborstningen. Det kräver mycket tålamod och rätt tajming. Även om ambitionen är att borsta både morgon och kväll får vi ibland nöja oss med att det blir en gång om dagen, medger undersköterskan Gunnel Olsson. Att ändå anstränga sig för att de dagliga rutinerna ska fungera är angeläget, eftersom dålig munhälsa orsakar smärta och lidande som påverkar och hänger samman med hälsan som helhet. Le utan skam Det är genom munnen maten ska in, och vi vet ju att många äldre är undernärda. Dessutom är det en viktig social fråga att kunna prata och le utan att skämmas för att man inte har tänder eller för att man luktar illa i munnen, poängterar Irene Hansson. Sedan början av året har fyra tandhygienister på deltid utbildat undersköterskor inom Blekinges särskilda boenden, i allt om olika munsjukdomar till hur man motverkar muntorrhet och tar ut, rengör och sätter in tandproteser. Det uppskattas av Gunnel Olsson. Vi behöver hela tiden nya lärdomar men även påminnelser om sådant vi känner till sedan förut. Uppsökande tandvård Människor med ett stort omvårdnadsbehov har rätt till uppsökande tandvård. Den som får intyg på uppsökande tandvård, så kallat grönt kort, har rätt till uppsökande munhälsobedömning av en tandhygienist. Munhälsan är viktig, även i hög ålder. Samtidigt måste alla insatser ske på den äldres villkor, utan att kränka hans eller hennes integritet. Det är ett etiskt dilemma, men personalen gör ett fantastiskt fint och viktigt jobb för att få den vardagliga tandvården att fungera, konstaterar Irene Hansson, till vänster om Gunnel Olsson, utanför Eklidens särskilda boende. Intyg om att man har rätt till uppsökande tandvård skrivs av biståndshandläggare, LSS-handläggare (lagen om särskilt stöd och service), distriktssköterskor och kommunens sjuksköterskor. Grönt kort ger också rätt att få nödvändig tandvård till samma kostnad som för vanliga besök inom hälsooch sjukvården. 7

8 Nu ska Östen få mer tid med resten Han är administratören som aldrig helt släppte drömmen att bli lantbrukare, som blivit såväl Landstinget Blekinge som sina hemtrakters jord trogen. Fast egentligen skulle han ha blivit australier. På sin sista arbetsdag före pensioneringen tog Puls med den forne personaldirektören Östen Sjösten på en resa genom ängar, skog och ett helt yrkesliv. Det har varit många fina år i landstinget, där jag trivts och fått utvecklas, summerar han. När Östen var liten emigrerade hans far till Australien, med planen att snart ta dit familjen. Ödet ville annorlunda. Pappan dog i en trafikolycka när Östen och hans tvillingbror var fyra år. Två år senare dog mamman i sjukdomen MS. Barnen togs om hand först av morföräldrarna i Jämjö, öster om Karlskrona, men Jag har löst många svåra arbetsfrågor här ute på fälten. blev sedan fosterbarn hos en moster på Möcklö, en halvö ett antal kilometer därifrån. Jag har inte många minnen från tiden kring föräldrarnas död, men påverkades nog på så vis att jag tidigt började ta ansvar för vardagsrutiner. Jag var lugn och ordningssam i skolan och höll även efter min bror. Vår biltur går först till bostaden, som han byggt själv, i ett litet villaområde på Möcklö. Därefter bär färden vidare mot morföräldrarnas gård i Jämjö, som i dag ägs av Östen och bebos av sonen Patrik med familj. Pryoplatsen var början Det var en pryoplats (dåtidens prao) vid landstingets löneadministration som blev vägen in i landstinget för Östen, som fått upp intresset för administration och ekonomi under skolåren. Pryoperioden ledde till jobb vid skolledigheterna som kontorsbiträde, och på hösten 1967 timanställning som bland annat kontorist. 1973, när Östen skulle bygga hus, gick han till sjukhusets högsta chef, intendent Elof Björk, och hörde sig för om möjligheten till tillsvidareanställning. Svaret löd kort och koncist: Du är från och med nu fast anställd vid Karlskrona lasarett. Ett år senare blev Östen löneföreståndare, det första av flera chefsuppdrag, som ledde fram till titeln personaldirektör. Jag har alltid ansträngt mig för att klara mina uppdrag och visat intresse för arbetet, vilket gjorde att jag fick allt större ansvar. Det skulle vara helt omöjligt att göra samma resa i dag, konstaterar Östen utan omsvep, och påpekar att förändringen med allt större formella krav på utbildning är ett tecken på att samhället har utvecklats. Samtidigt är det viktigt att det finns jobb för alla, även människor som inte är intresserade av eller har förutsättningar för högre utbildning. Uppfattningen att alla yrkeskategorier i landstinget är lika viktiga har varit en ledstjärna för Östen i rollen som personaldirektör, liksom att vara principfast, inte minst när det kommer till yrkets svåraste sida, då beslut om uppsägning blir nödvändigt. Man måste vara konsekvent och behandla alla lika. Samtidigt är det en människa som drabbas, så inom ramen för de regler som finns är det viktigt att försöka hjälpa. Ofta handlar det om att skapa förutsättningar att komma vidare i arbetslivet. Nära naturen Vi stannar till vid en havreåker som är en del av ägorna kring morföräldragården. Kontrasten mellan kavaj och lie, mellan kontorsmiljö och skog och mark, har varit stor. Och berikande. Jag har löst många svåra arbetsfrågor här ute på fälten, säger direktören, som brukar jorden själv, tillsammans med sin familj. Bilen rullar vidare förbi platsen där Östen sköt sin första älg jakt är ett annat av hans stora intressen och strax är vi framme vid gården. Östen visar byggprojekt som är klara, pågår eller planeras. Han berättar att beslutet att lämna yrkeslivet kom i höstas när tvillingbrodern blev svårt sjuk och så småningom dog. Man vet inte hur många år man har kvar. Jag vill få ut så mycket som möjligt av den tiden, inte minst ta igen en del av all tid jag missat med min familj under alla långa arbetsdagar. 8

9 Kort om Östen Sjösten Ålder: 62 år. Familj: Fru, två barn och fyra barnbarn. Yrke: Pensionerad personaldirektör. Fritidsintressen: Jaga och bygga, skog och lantbruk. Ser på tv: Följer nyheterna noga, men annars har tv låg prioritet. Personer som betytt mycket: Hustrun Viola som ställt upp och tagit stort ansvar för hem och barn, och forne landstingsdirektören Jan Larsson som varit en följeslagare genom arbetslivet. Blir glad av: Familjen, att alla är krya och friska. Blir ledsen av: När människor struntar i att ta ansvar och kör sitt eget race utan hänsyn till de spelregler som gäller. 9

10 Att kolla lufttrycket står på Joakim Kjellanders checklista. Mellan varje resa kontrollerar han bilpolens bilar. Här är dina bilpoolare En vanlig golf slukar mer spolarvätska än man tror. Vad är det som går mil om året och gör så att du kommer fram säkert. Svar: landstingets bilpool. Puls har träffat människorna som fixar så att du enkelt kan resa i jobbet. Jag kontrollerar bilarna och ser till att de har bensin, att all utrustning finns där den ska, att bilen är någorlunda ren, men viktigast av allt, säker att köra, berättar Joakim Kjellander. Han är en av tre transportarbetare i Karlshamn som arbetar halvtid i fordonsgruppen, enligt ett rullande schema (oavsiktlig ordvits). En vanlig dag hämtar han bilar vid Blekingesjukhusets bilpoolsparkering och kör den korta sträckan till garaget längre in på sjukhusområdet. Är det fint väder kör jag inte in i garaget utan arbetar här utanför. Värst är det på vintrarna, med all snö och slask som smutsar ner bilarna. Vi hoppas få en parkering med tak. Det skulle verkligen underlätta både för oss och för kunderna. På Joakims checklista står bland annat att spolarvätska, belysning och däckens lufttryck ska kontrolleras på varje inkommen bil, liksom om det finns några utvändiga skador på bilen. En vit golf dricker girigt spolarvätska ur Joakims kanna medan han berättar att oljenivå, reservdäck, varningstriangel och första hjälpen-utrustning kollas regelbundet. Ungefär var tredje vecka tvättas bilen. Tankar den gör Joakim när tanken är mindre än halvfull, vid en närbelägen mack som landstinget har avtal med. All större service sker vid en bilfirma vi har avtal med, säger Joakim och kör ner händerna i de blå arbetsbyxornas fickor. Den vita golfen är nu färdig att köras tillbaka till bilpoolens parkering där den snart ska hämtas av nästa kund. Ett väldigt bra gäng Knappt har Joakim fått frågan om hans jobb är ensamt förrän det hörs buller och rop och en truck 10

11 med tre vagnar dyker upp runt hörnet. Två glada uppsyner frågar om vägen till Malmöcentralen innan skratten bryter ut. Det är transportarbetarna Kjell Göran Dahlberg och Kent-Ernie Mattsson som är på väg med gamla patientjournaler som ska arkiveras. Vad Malmöcentralen är? Vi har våra interna skämt som är omöjliga att hänga med i. Det är ingen idé att vi förklarar, deklarerar Kent-Ernie. Vi är ett väldigt bra gäng som kan skoja och prata allvar och det är väldigt sällan konflikter. Själva jobbet när jag tar hand om bilarna är ensamt men vi träffas alltid till fika och lunch, säger Joakim. Behandlar beställningar Mötet med människor är något som även Lise-Lotte Svensson alltid värdesatt under sina 40 år i landstinget. Hon har arbetat i vården och med e-handel. För några år sedan blev hon reseansvarig med huvuduppgift att administrera tjänsteresor med kollektivtrafik. Men när ordinarie bilpoolsadministratör inte är på plats eller behöver uppbackning träder hon in i den rollen. När du beställer en bil behandlas beställningen först av receptionen i Wämö center. Därefter kommer den till mig. Min uppgift är att hitta och reservera en bil till kunden. Det sker via systemet Landlord, som skapar boknings bekräftelser till kunden. Men ofta har jag även kontakt via mejl och telefon, till exempel om det uppstår något problem eller någon fråga. Ibland har kunden särskilda önskemål. Vad kan det vara för önskemål? Ibland skriver kunden att hon eller han behöver en stor bil. Det har även hänt att det står jag kör bara golf, säger Lise-Lotte och ler snett. Vad gör du när du får ett sådant önskemål? Finns den bil man vill ha får man den. Vi gör alltid allt för att tillmötesgå önskemålen. Vi gör alltid allt för att tillmötesgå kundens önskemål, säger Lise-Lotte Svensson, administratör, här tillsammans med chefen Glenn Ekholm. Doft av häst I Lise-Lottes rum på Wämö center, sjukhusområdets administrativa del i Karlskrona, står radion på. På skrivbordet sitter en postit-lapp med den iögonfallande texten smutsig, luktar häst och ett registreringsnummer. Telefonen ringer gång på gång under intervjun med olika frågor kring beställningar, frågor som Lise-Lotte besvarar med säker röst. Hon ombesörjer mellan 25 och 45 beställningar per dag. Dessutom ser hon till att bilnycklar lämnas ut till avhämtningsställena Wämö center och Blekingesjukhusets växel. Blekingesjukhuset i Karlshamn har sin egen uppsättning bilar och nycklar, som lämnas ut via växeln. Arbetsplatser utanför sjukhusområdena har oftast egna bilar på långtidsleasing. De flesta kunder är nöjda men Lise-Lotte berättar att det inte alltid finns förståelse för att allt inte går att lösa, särskilt inte med kort varsel. Det händer tyvärr att hon och chefen Glenn Ekholm, som har rummet mitt emot, får högljudda telefonsamtal från upprörda kunder. Ibland blir jag illa berörd. Jag sitter ju inte här för att vara taskig mot någon. Vi försöker verkligen att lösa allt. Men vi kan inte trolla. Hårresande fynd i landstingets bilar Mobiltelefoner, paraplyer, handskar, glasögonfodral och anteckningar. Det hör till vanliga saker som landstingets medarbetare glömmer kvar när de hyrt en bil. Men ibland gör bilpoolens personal mer iögonfallande fynd. Senast i dag hittade vi en bagagelucka full av trädgårdsavfall. Det tyder på att någon använt bilen för privat bruk. Det är så klart inte tillåtet, säger Lise-Lotte Svensson. Ännu värre är att bilar ibland lämnas tillbaka med säten fulla av hår från husdjur, något som inte bara är besvärligt att ta bort utan även kan vålla besvär om en kommande kund har pälsallergi. Joakim Kjellander berättar om andra fynd han ogärna gör. Matrester. Det är inte tillåtet att äta i bilarna, ändå hittar vi ofta matrester eller matförpackningar. Värst är om man spillt eller kladdat, det kan vara mycket besvärligt att få bort. Prylar som hittas i bilpoolens bilar lämnas till Blekingesjukhusets växel i Karlshamn eller till Wämö centers reception i Karlskrona. På sidan 17 hittar du vanliga frågor och svar om bilboolen. 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 9 september. Landstinget ska följa cancerstrategi Landstinget Blekinge ska följa den regionala strategi för cancervård som Regionalt Cancercentrum Syd har tagit fram. Strategin har tidigare antagits av Södra regionvårdsnämnden och nu har även landstingsstyrelsen fastställt att landstinget ska arbeta i enlighet med strategin. Arbetet med kultur och hälsa stärks Landstinget Blekinge och Region Blekinge ska stärka sitt arbete med kultur och hälsa. Det framkommer av en avsiktsförklaring som landstingsstyrelsen har godkänt. Kultur ska vara en naturlig del av folkhälsoarbetet, enligt avsiktsförklaringen. Utgångspunkten är de resurser och aktiviteter som finns i dag, bland annat det projekt om kultur och hälsa som startats i år. Landstinget stödjer plan om infrastruktur Det är viktigt med en positiv utveckling av infrastrukturen i Blekinge. Det anser landstinget i ett remissvar på länstransportplanen. Planen beskriver länets transportsystem och dess behov av utveckling. Syftet är att bidra till utvecklingen av länet, som har ett strategiskt viktigt läge i Östersjöregionen. I sitt remissvar understryker landstinget vikten av god tillgänglighet genom transportsystem och kollektivtrafik. Landstinget anser också att planen i högre utsträckning bör präglas av hållbar utveckling, bland annat en snabbare omställning till fossilfria bränslen i kollektivtrafiken. Avtal kring Blekingetrafiken godkänns Landstingsstyrelsen har beslutat att godkänna det avtal som reglerar att Region Blekinges trafiknämnd tar över ansvaret för Blekinges kollektivtrafik, samtidigt som bolaget Blekingetrafiken AB avvecklas. Landstinget skänker ambulanser till balkanländer Landstinget Blekinge kommer att skänka två ambulanser till sjukhus i balkanländerna Kroatien och Kosovo. Det handlar om ambulanser som blivit för gamla för att använda i Blekinge, men som kan hjälpa till att förbättra vården vid sjukhuset i Imotski i Kroatien, respektive sjukhuset i Istog i Kosovo. Bakgrunden är en förfrågan från de två sjukhusen, som fångats upp av Håkan Klementsson, specialistläkare i akutsjukvård. Redan år 2010 skänkte landstinget en gammal ambulans till ett sjukhus i Peje i Kosovo. Extra pengar till Blekingesjukhuset Blekingesjukhuset får 40 miljoner kronor i budgetförstärkning i år. Det har landstingsstyrelsen beslutat, ett beslut som dessutom fastställts av landstingsfullmäktige. Sjukhuset har under året fått ökad vårdproduktion, vilket har lett till ökade kostnader för personal. Även kostnaderna för köpt vård har ökat. Därför får Blekingesjukhuset 20 miljoner kronor extra för köpt vård, 10 miljoner extra för personalkostnader och 10 miljoner extra för ökad produktion. Budgettillskottet påverkar inte andra förvaltningars budget utan tas från centrala anslag. En återbetalning från Blekingetrafiken bidrar till finansieringen. Landstinget svarar revisorer Landstinget överväger att återgå till styrsystemet balanserat styrkort. Det framkommer av ett svar till landstingets revisorer, på grund av den kritik revisorerna framfört kring landstingets årsredovisning. Revisorerna kritiserar bland annat att budgeten inte varit ett styrinstrument för stora delar av verksamheten, kritik som landstinget i Ungdomsarbetslösheten ska minska till hälften Landstinget kommer att delta i projektet Ungdomskraft Blekinge, vars syfte är att minska ungdomsarbetslösheten i länet. Projektet är långsiktigt och drivs tillsammans med andra offentliga organisationer i länet. Målet är att halvera ungdomsarbetslösheten fram till 2017, vilket skulle innebära att cirka 300 fler ungdomar får jobb eller utbildning. stora delar tillbakavisar. Av svaret framkommer också att landstinget på försök kommer att testa Kostnad Per Patient (KPP), ett system som ger möjlighet att följa upp och analysera verksamheten ur ett produktionsperspektiv. Detta kan på sikt ge möjlighet till omfördelningar och effektiviseringar i vården, skriver landstinget. 12

13 Peter Lilja om Karlshamn och Karlskrona. Här kommer sjukhusverksamheten i Blekinge att fortsatt bedrivas, enligt ett framtidsförslag från landstingsdirektören. Framtida vård med tydlig profilering Framtidens hälso- och sjukvård i Blekinge rymmer en tydlig profilering inom bland annat hjärt- och lungsjukvård, ryggkirurgi och gynekologisk cancerkirurgi. Det visar den rapport som landstingsdirektören Peter Lilja i höst har presenterat. Profilområden Hälso- och sjukvården i Blekinge föreslås få följande profilområden: hjärt- och lungkirurgi gynekologisk cancer robotkirurgi ryggkirurgi tryckkammarbehandling Rapporten föreslår även att mobila läkartjänster för akut sjuka äldre inrättas. Bakgrunden till behovet att peka ut en väg in i framtiden är att Landstinget Blekinge, liksom andra landsting och regioner i landet, står inför stora utmaningar. Andelen äldre som behöver vård kommer att öka. Den medicinska och den medicinsktekniska utvecklingen går snabbt framåt och möjligheterna att bota och lindra sjukdomar ökar. Samtidigt visar ekonomiska prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på en mindre gynnsam ekonomisk utveckling. Det finns också ett behov av att modernisera nuvarande sjukhuslokaler. Flera förslag till lösning har diskuterats, varav ett varit att bygga ett helt nytt sjukhus mitt i länet. Peter Liljas förslag förespråkar i stället fortsatt utveckling av nuvarande sjukhusområden i Karlshamn och Karlskrona. Vi har gjort en noggrann analys som visar att det skulle bli för kostsamt för Landstinget Blekinge att bygga ett nytt sjukhus på en helt ny ort i länet. I stället kan vi med fördel anpassa våra nuvarande lokaler etappvis, säger Peter Lilja. En första satsning på förnyade lokaler kan enligt utredningen bli ett nytt sjukhusblock för operations- och intensivvårdsverksamhet i Karlskrona. Inriktningen för Blekingesjukhuset i Karlshamn innebär fokus på bland annat geriatrik, palliativ vård och kirurgiska ingrepp där patienten åker hem samma dag. Karlskrona kommer liksom i dag att vara den enhet som bedriver akutsjukvård dygnet runt. Rapporten om framtidens hälso- och sjukvård har presenterats för landstingsstyrelsens arbetsutskott och kommer att behandlas av landstingsstyrelsen den 11 november och landstingsfullmäktige den 25 november. Den finns att läsa via intranätet, och Framtiden formas av dig När jag för drygt en månad sedan på våra politikers uppdrag presenterade rapporten Framtidens hälso- och sjukvård var intresset minst sagt stort. Svaret många främst väntade på gällde var sjukhuset i Blekinge skulle ligga i framtiden. Vad min utredning förespråkar vet nog alla intresserade vid det här laget. Jag har full förståelse för att lokaliseringen av sjukhuset väcker många känslor, allt från önskemålen om att få något helt nytt, till intressen att arbeta nära där man bor, för att inte tala om önskan att vården ska finnas nära. Trots all uppmärksamhet som lokalfrågan fått har det viktigaste för mig ändå varit att skapa en välförankrad bild av vad vården behöver innehålla för att möta framtidens förutsättningar. Tänk den som hade en kristallkula och kunde blicka, säg 30 år framåt. Vilka kloka beslut man skulle kunna fatta med facit i hand! Vissa saker kan vi dock vara ganska säkra på: befolkningen kommer att bli allt äldre, ha ett större ansvar för sin egen hälsa och vård, vara mer upplysta och pålästa och därmed också ställa högre krav på vårdens innehåll. Detta medan hälso- och sjukvårdens finansiering ser ut att bli allt mer ansträngd. Det är på dessa välgrundade antaganden som framtidsrapporten vilar. Jag vill betona hur viktig samverkan mellan olika delar av vårdkedjan och olika vårdgivare kommer att vara i framtiden. De behov som rör sjukhusverksamheten har orättvist nog överskuggat andra delar av vården. Så om du arbetar i primärvården, psykiatrin, folktandvården, i länets kommuner eller i någon stödverksamhet, låt mig betona hur viktig även du är i framtidspusslet. Hur detta pussel ska läggas är nu upp till de politiska beslut som väntar. Men faktiskt även upp till dig. För stora planer och beslut till trots är det ändå i grund och botten du i din vanliga vardag, på din arbetsplats, som formar dagens och framtidens hälso- och sjukvård. Hälsningar, Peter Lilja 13

14 Förebyggande åtgärder kan stoppa tre av tio cancerfall Sunda levnadsvanor kan förebygga 30 procent av all cancer och hela 80 procent av alla kranskärlssjukdomar. Med dessa fakta i ryggen arbetar nu landstinget för att vården i Blekinge ska bli mer förebyggande. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom för två år sedan och ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Tanken är att särskilda metoder ska stötta patienter att förändra en ohälsosam levnadsvana. Riktlinjerna fokuserar på tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Vården i Blekinge gör mycket inom detta område i dag men vi behöver stötta personalen och öka effektiviteten genom att arbeta mer systematiskt i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer, säger folkhälsostrategen Annika Mellquist. Ge verktyg Tillsammans med en arbetsgrupp av folkhälsoutvecklare, med stöd av chefläkarna Kennert Lenhoff och Peter Valverius, håller Annika Mellquist samtalsträffar och utbildningar som ska stötta verksamheterna i att arbeta enligt Socialstyrelsens riktlinjer, som framför allt är ett verktyg för att samtala om och ge råd i hälsofrågor. Enkätundersökningen Vårdbarometern visade tidigare i år att Blekingeborna och svenskarna är positiva till att diskutera levnadsvanor vid besök i vården. Även hos Annika Mellquist personalen är stödet för samtal om levnadsvanor stort, om än inte överallt, berättar Annika Mellquist. Vissa tycker inte att sjukvården ska lägga sig i hur människor lever sina liv. Jag resonerar så här: Om vi vet allt vi vet om sambandet mellan levnadsvanor och sjukdomar, men låter bli att vare sig fråga eller erbjuda åtgärder, då begår vi ett allvarligt fel. Men det är viktigt att frågorna ställs i rätt sammanhang och med respekt för patienten. Klargöra roller Förutom utbildning och attitydpåverkan är en viktig framgångsfaktor att utveckla patientjournalerna så att det enkelt går att dokumentera problem, åtgärder och resultat. Under hösten ska Annika Mellquist och hennes kollegor i samverkan med vårdverksamheterna försöka klargöra roller, arbetsflöden och hur landstingets resurser ska användas på bästa sätt för att hjälpa patienter i behov av en livsstilsförändring. Enklare för patienten att boka av och om Det ska bli enklare för patienter att avboka och omboka besök i vården. Därmed slipper vårdpersonalen administrativt arbete som i stället ger mer tid för patienten. Detta är poängen med ett pilotprojekt som för närvarande drivs vid Blekingesjukhusets öronmottagning och reumatismmottagning och vid Ronneby vårdcentral. Att avboka och omboka besök är en del av landstingets e-tjänster. Direkt i tidboken Tjänsterna i sig är inte nya. Det nya är att patienterna nu bokar direkt i den tidbok som finns i journalsystemet, samma som vårdpersonalen använder, förklarar projektledaren Jannice Jonasson. Projektets huvudsyfte är att göra vården tillgängligare och mer anpassad till dagens digitala samhälle. Patienterna ska själva via datorn eller en app i mobilen, kunna sköta sådant som man tidigare behövde göra genom en personlig kontakt med vården. Många av patienterna är äldre, men det är fördomsfullt att ta för givet att man därmed inte kan ta del av e-tjänster. Min egen pappa, till exempel, är 78 år och tycker att e-tjänsterna är jättebra, säger Jannice Jonasson. Även boka nya besök Ett förslag som väckts är att även låta patienter inte bara avboka och omboka besök utan även boka nya besök. Det är upp till varje vårdenhet att besluta att testa nybokningar. Men röster har redan höjts för att det kommer att leda till orättvisor i vården när tidbokningen läggs i handen på patienterna. Kritikerna menar att människor kommer att kunna hamstra läkartider, och därmed göra svårare för andra som behöver träffa en läkare. Jannice Jonasson bedömer att risken för detta är liten. Det har inte inträffat hos något av det flertal andra landsting som infört tjänsten. Varje vårdenhet styr själv vilka tider som ska vara tillgängliga för patienterna att boka själva, och vilka som ska bokas på traditionellt vis, exempelvis genom telefonkontakt. Nya e-tjäster prövas Andra e-tjänster som just nu prövas är att låta patienter vid Ronneby vårdcentral själva rapportera in blodtrycksvärden via en app. Patienter vid Blekingesjukhusets diabetesmottagning kan i sin tur på försök rapportera in sina egna blodsockervärden. 14

15 Handlingsplan ska förbättra kommunikationen Landstinget Blekinge har nyligen fått en handlingsplan som beskriver hur den interna kommunikationen i landstinget ska förbättras. Handlingsplanen bygger på det nya samverkansavtalet, som bland annat betonar vikten av dialog på arbetsplatserna. Planen beskriver bland annat vad som behövs för att alla medarbetare ska få tillgång till den information de behöver för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Det ska också finnas forum för dialog där man kan diskutera lösningar på olika frågeställningar och problem. Ytterst är målet att alla på arbetsplatsen ska förstå de mål som finns för arbetsplatsen och arbeta för att de ska bli verklighet. Kraven på synen blir allt större, bland annat till följd av den tekniska utvecklingen. Ögonsjukvården blir därför allt viktigare, menar ortoptisten Marita Sandin vid Blekingesjukhusets ögonmottagning i Karlshamn. Ortoptisterna vill bli fler Det råder brist på ortoptister i landet. Nu höjer det okända ögonvårdyrkets egen förening rösten för att få fler att vilja bli ortoptister. Vad gör en ortoptist? Ortoptisten undersöker, diagnostiserar och behandlar synnedsättningar på grund av brytningsfel och skelning, samsynsproblem, dubbelseende, störningar i ögonens rörlighet och ögondarr. De flesta ortoptister arbetar vid en ögonklinik på ett sjukhus. Ortoptisterna samarbetar där med ögonläkare och har självständiga mottagningar. Ögat är litet men oerhört fascinerande. Vill du ha ett utvecklande yrke med många spännande möten ska du bli ortoptist, säger Marita Sandin. Hon arbetar vid ögonmottagningen i Karlshamn och är en av tre ortoptister i Landstinget Blekinge. Det är tillräckligt många för att täcka behovet, men eftersom två av dem närmar sig pensionsåldern finns en risk att det kommer att råda brist framöver. Få ortoptister utbildas och konkurrensen om de cirka 120 som finns i Sverige är mycket hård. För att gå den ettåriga uppdragsutbildningen till ortoptist vid Karolinska institutet i Stockholm behöver du vara legitimerad ögonsjuksköterska. Förra året utbildades endast 5 ortoptister. I år ser läget lite ljusare ut, eftersom 13 blir klara i höst. Marita Sandin sitter i yrkesföreningen Sveriges Ideella Ortoptistförenings (SIOF) styrelse, som inlett en satsning för att marknadsföra yrket. Bland annat har ortoptisterna fått en särskild dag, World Orthoptic Day, den 3 juni, då yrket ska få särskild uppmärksamhet över hela världen. Mötet med alla människor är det allra bästa med mitt arbete. Intervjun med patienten är A och O. Det är där jag skapar kontakt och benar ut problemet för att så småningom komma fram till rätt åtgärd. Att få bra kontakt och samspel är särskilt viktigt med alla barn jag har som patienter. Patienterna är framförallt barn men även vuxna. Det finns även ortoptister på neurologiska avdelningar, syncentraler, rehabiliteringsenheter och på privata mottagningar. Några ortoptister arbetar också vetenskapligt på ögonkliniker som är anslutna till ett universitet. Källa: Sveriges ideella ortoptistförening Ny nationell webbplats för uppföljning Webbplatsen Uppföljningsguiden innehåller information, metoder och erfarenheter inom området uppföljning. Guiden innehåller övergripande information om hur arbetet med uppföljning kan göras och ett konkret metodstöd. Den riktar sig till förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, landsting och regioner. Bakom webbplatsen står Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Adressen är Fel koppla övertid till lex Maria Det finns inget samband mellan övertidsarbete och antalet anmälningar enligt lex Maria, anser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Bakgrunden är att massmedier uppmärksammat att vårdpersonalens övertidsarbete ökat i Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Detta har lett till debatt om att det skulle finnas ett samband mellan övertidsarbete och ökat antal anmälningar av vårdskador. SKL menar dock att antalet anmälningar beror på att den nya patientsäkerhetslagstiftningen gjort att vårdgivarna har skaffat sig bättre rutiner för att anmäla skador. 15

16 Marie Bohlin och Roberth Thorell känner varandra tack vare bågskyttet. Vi stöttar och hjälper varandra, det är en del av kulturen i klubben. Om jag undrar över något med utrustningen eller vill samåka till en tävling drar jag mig inte för att ringa till Roberth, säger Marie. Puls reporter, fruktande för sitt liv. Bågskytte ett trevligt sätt att träffa folk Bågskyttar är trevliga, hjälpsamma och lätta att umgås med i alla åldrar, om man får tro Marie Bohlin och Roberth Thorell. Bågkytte är ett sätt att träffa nya kompisar, skrattar Roberth. Påståendet är en ordvits men Roberth och Marie pratar båda så mycket om det sociala inom både Karlskrona bågskytteklubb och i sporten totalt att det inte går att missa att de även menar allvar. I sina arbeten i Landstinget Blekinge tillhör de skilda världar, trots att båda arbetar på sjukhusområdet i Karlskrona. Roberth Thorell är drifttekniker vid itenheten medan Marie Bohlin är avdelningschef vid akutkliniken. Jag tror inte att jag haft en aning om vem du är, Roberth, om det inte var för bågskyttet, konstaterar Marie Bohlin. Det var respektive familj som lockade dem båda till pil och båge. Roberth började träna samtidigt som sin son år I familjen Bohlin var maken och båda sönerna redan aktiva inom sporten när Marie, efter att ha tidigare bara coachat sönerna, för drygt två år sedan tyckte att hon hade tid att själv spänna bågen. Det är en utmärkt familjesport, eftersom man kan delta utifrån egna förutsättningar i alla åldrar, säger Marie, samtidigt som hon plockar fram och sätter ihop alla delar i vad som ser ut att vara en riktig proffsbåge. Ja, det är delvis en materialsport där det är en fördel om man, som hon, gillar att pilla med utrustningen, tillverka egna strängar och bygga egna pilar. Å andra sidan behöver du inga dyra prylar för att börja. Vem som helst som är intresserad kan anmäla sig till nybörjarträning, där man får lära sig bågskytte med lånad utrustning från klubben. Bågskytte Inom modernt tävlingsbågskytte finns olika klasser: barebow (klassisk) recurve (fristil) compound långbåge. I Sverige finns cirka 140 bågskytteklubbar. I Blekinge finns klubbar i Karlshamn, Karlskrona, Olofström och Ronneby. Egna träningsbanor Både Roberth och Marie är riktiga entusiaster, som åker på tävlingar med jämna mellanrum och har anlagt egna träningsbanor hemma i trädgården. Men att åka till klubben innebär två fördelar som hemmaträningen inte ger. Du träffar folk så klart, men så kan du också träna i inomhushallen. Man tävlar både utomhus och inomhus men i stort sett alla tävlingar som jag och Marie åker på sker inomhus, förklarar Roberth. Förutom bra utrustning tjänar man som bågskytt mer än man skulle kunna tro på att ha bra kondition. Det är fysiskt ansträngande att skjuta 60 pilar, som man gör på en tävling. Är du vältränad har du också lättare att inte bli mentalt trött. Och mental stabilitet är en av förutsättningarna för att lyckas på tävling. Hur gör ni för att hålla nerverna i styr? Jag har ett mantra som jag använder mig av för att hitta lugn och fokus, säger Marie. Jag försöker att inte tänka, bara lägga upp pilen och skjuta, säger Roberth. 16

17 Låt dig inte luras av nätfiskare! Det har blivit allt vanligare med nätfiske, så kallad phishing, där falska e-postavsändare försöker lura mottagaren att lämna ut känsliga uppgifter eller besöka falska hemsidor med skadlig kod. Det bästa skyddet är att vara misstänksam mot e-post som frågar efter känsliga uppgifter eller innehåller tvivelaktiga erbjudanden. Under det senaste året har det kommit allt tätare rapporter om nätfiskeförsök, framförallt dagarna kring löneutbetalning, där bedragarna använt falska identiteter och olika förevändningar för att komma åt lösenord och kontouppgifter i syfte att länsa dem på tillgångar. Nätfisket riktar sig också mot företag och organisationer i jakt på lösenord och andra känsliga uppgifter. Ofta försöker de lura mottagaren att besöka en falsk hemsida med skadlig kod som smittar den egna datorn. Den kan sedan användas av nätfiskaren för att tanka hem all information på din dator, inklusive alla lösenord du använder. Det gör att nätfiskaren kan få tillgång till interna system och känslig information. Landstinget Blekinges tekniska tillämpningar stoppar de flesta av dessa e-postmeddelanden men en del slinker ändå igenom. Så skyddar du dig Skydda dig mot nätfisket genom att tänka på att : it-enheten och servicedesk aldrig uppmanar landstingets användare att uppge sina inloggningsuppgifter eller personuppgifter via e-post det inte finns någon bank som uppmanar sina kunder att byta inloggningsnamn eller lösenord via e-postmeddelande inte följa länkar i misstänkta e-postmeddelanden till webbsidor som kan vara förfalskade och innehålla skadlig kod det är väldigt lätt att förfalska avsändaradresser och logotyper. Vanliga frågor och svar om bilpoolen Hur många bilar ingår i bilpoolen? För korttidsuthyrning finns 64 bilar, en buss och en sjusitsig bil. Om fler vill hyra än utbudet täcker, bokas bilar från en biluthyrningsfirma, men det är inte alltid det går att få tag på bilar med kort varsel. Du kan själv underlätta tillgängligheten till bilar genom att följa landstingets resepolicy och resa med kollektivtrafik i första hand. Bilarna ska bokas bara när resan inte kan göras med buss eller tåg. Hur lång tid före resan måste jag boka bilen? I så god tid som möjligt, men senast klockan 14 dagen före resan. Hur gör jag för att boka en bil? Du bokar alltid via intranätet och fliken Beställning och service. Klicka dig vidare till fliken Resor och bilar för att komma till bokningsformuläret. Jag vill resa enkel resa. Kan jag hämta ut bilen i Karlskrona och lämna den i Karlshamn? Tyvärr kan bilpoolen inte tillgodose dessa önskemål eftersom det inte finns resurser att transportera bilar mellan orterna. Därför måste bilarna lämnas på samma ort som de hämtas. Måste jag betala om jag bokat men inte hämtat ut en bil? Att inte hämta ut en bokad bil innebär att du uppehåller den för någon annan medarbetare. Därför får din avdelning betala en dygnshyra på 150 kronor om bilen inte avbokas i god tid. Varför måste jag visa körkort när jag hämtar ut bilen? Det är ett krav från landstingets försäkringsbolag. För att försäkringen ska gälla måste landstinget kontrollera att den som hämtar ut en bil är behörig att köra den. Vad gör jag om det blir en skada på bilen när jag kör den? Kontakta servicecenter, anknytning 6700, och berätta om skadan. Du får då anvisningar om att själv kontakta landstingets försäkringsbolag. För dem ska du uppge ett ärendenummer och ditt personnummer. Det är försäkringsbolaget som kräver dessa rutiner, men händelsen belastar inte på något vis din personliga bilförsäkring. Allt går på landstingets försäkring och självriskkostnaden betalas av avdelningen där du är anställd. Vad ska jag göra om jag krockar eller får motorstopp under resan? Under kontorstid kan du få hjälp via anknytning Om händelsen inträffar utanför kontorstid finns en pärm i bilen med instruktioner om hur du kontaktar landstingets försäkringsbolag. De hjälper dig med allt som behövs, exempelvis bärgning. Om det är mörkt och du behöver lämna bilen, använd den reflexväst som finns i varje bil. Vad är det längsta någon har rest med bilpoolens bilar? Någon gång har medarbetare rest till Polen. Även resor till grannländer inom Norden förekommer. Men de allra flesta resor går mellan Karlskrona och Karlshamn och görs av personal som tjänstgör på båda orter. Ett repotage om bilpoolen finns på sidan

18 Sommarjobb vi minns Sommarjobbare glädjekälla och viktig arbetskraft Marie Gäfvert, sjukgymnastikavdelningen vid Blekingesjukhuset i Karlshamn När jag var 15 var jag jordgubbsplockare i Risanäs utanför Ronneby. Bonden som ägde odlingen var snäll men det var viktigt att man plockade så att det gröna längst upp på jordgubben kom med. Och nej, man fick inte äta hur mycket man ville. Karina Håkansson, patienttransport vid Blekingesjukhuset i Karlskrona Jag jobbade på Långö i Karlskrona och sålde glass och godis i en liten holk, när jag var 17 år. Många kunder var utländska turister. Det var en som såg ut precis som skådespelerskan Sonya Hedenbratt, en danska som kom på motorcykel. Jonas Kullberg, personaldirektör Jag stod ensam i en närbutik i Kristianstad, 15 år gammal. Kreditkort var inte vanligt på den tiden och den första kunden med kreditkort fick själv visa hur man gjorde för att ta betalt. Landstinget tog i somras emot 252 sommarjobbande ungdomar. När två av dem själva fick göra ett reportage till intranätet möttes artikeln av glada tillrop från arbetsplatser. Puls tog kontakt med personaldirektören Jonas Kullberg för ett samtal om sommarjobbarnas betydelse. Jag blir så klart jätteglad. Det är kul och ett gott betyg till alla när det fungerar bra så att både ungdomarna, cheferna och medarbetarna är nöjda. Varför satsar landstinget på att ta emot sommarjobbare? Det handlar om ungdomar i åldern år och som offentlig organisation är det viktigt att vi bidrar till att få insyn i hur det är på riktiga arbetsplatser. Givetvis vill vi också att många ska bli sugna på att arbeta i landstinget och vidareutbilda sig till något av de yrken som finns här. Tar landstinget hänsyn till bristyrken när platserna skapas? Verksamheterna har fått ange vilka behov de har inför sommaren, men ur ett rekryteringsperspektiv är det svårt att veta om det till exempel är en blivande läkare eller en blivande sjuksköterska som kommer till oss. Hur viktiga är sommarjobbarna för att få vården att gå runt under semesterperioden? Mycket viktiga. Ungdomarna kan av naturliga skäl inte träda in i vårdyrkenas ordinarie roller, utan kan stötta med sådana arbetsuppgifter som man inte behöver vårdkompetens för, men det är nog så viktigt, för att inte säga avgörande. Det fanns 252 platser, men sökande. Borde vi inte ha tagit emot ännu fler? Ja, det var många som inte fick arbete hos oss, men vi hoppas att de fick jobb någon annanstans och att andra organisationer också tar sitt ansvar för att skapa sommarjobb. Jag tycker att vi gör det vi förmår att göra. Hade vi tagit emot alla hade de inte kunnat få en så bra upplevelse. Hampus Engquist, it-enheten Som motorman på skärgårdsbåten Ungskär hade jag hade lämnat hela Karlskronas kommunledning till en konstutställning på fyren God natt. Den ligger ju mitt ute i vattnet. När jag skulle hämta dem exploderade batteriet i båten. Det var förmodligen mitt fel eftersom jag glömt byta batterivatten. Det tog en hel del tid att få fram en ny båt till hämtningen. Sara Sara är en mycket pigg och glad tjej och vi är glada att fått ha henne hos oss varje eftermiddag här på kemlab =) Postad av Åsa och Andreas [ ] Vi är så glada för vår sommartjej Isabella Ronneby Vårdcentral Postad av Birgitta [ ] Sommarjobbare Sommarjobbare Vi är jätteglada för vår sommarjobbare Nickole, en pigg och glad tjej som verkligen tar ansvar för jobbet, och ser fram emot de nya som kommer senare Postad av Arbetsterapin [ ] 18

19 a n s l a g s ta v l a n Foto: Sydbild Grattis till 25 år i landsting et! arbetat i landstinget traditionsenligt de trotjänare som ber tem sep 4 den de fira ge kin gossen vid Marinmuseum. Landstinget Ble middagen på restaurang Skepps ms ileu jub d me d ban sam i s i 25 år. Bilden tog Pul attis t r g å s k c o r s s ä ge Knyp p frimä ling, r forsrä ken eller nning? Vilket ä tresse? r ditt stora f rit Skulle dig att du ku idsinn b n Tveka erätta om d a tänka et i Pu inte at ls t höra av dig?! ill: gymnast i till årets sjuk ts et nd. ts u m rén, so rs Riksförbu o te B as a n in m y st g ri k K e Sju Legitimerad Blekinge av vid Blekingestin Ström er K sartikel ch o m strö te forskning as n se s Magnus Ek ar v, valts edicinklinik lungsjukdom år sv et ck sjukhusets m y m lteten vid t till följd av icinska faku om lungsvik ed m id v el mmans med s artik skriven tillsa är till månaden n el ik rt A liniska ersitet. id Uppsala k v n Lunds Univ o ss an m alk Her Anna Bornef trum. forskningscen ver, gynekologiö rk jö B n ra Gö, som innokliniken läkare vid kv ch o er (Obstetrik fått OGU:s ning) d il under utb Gynekologer m uppmuntrar, e so pris för läkar främjar utbildch o ar tt underlä -läkare. T S ningen av Alla sätt är bra utom de dåliga Rökning är ett hett ämne i landstinget och detta nummer av Puls. Ett sätt att minska rökandet på offentliga pla tser är att skapa regler som gör det väldig t obekvämt att röka. 19

20 M I L J Ö M Ä R K T T R Y C K S A K Avsändare: Landstinget Blekinge, Karlskrona Lyssna på patienterna så blir vården bättre Patienten är ofta den enda som vid varje enskilt tillfälle har möjlighet att iaktta och följa ett vårdförlopp från början till slut skriver Patientmaktsutredningen i sitt slutbetänkande Ansvarsfull hälsooch sjukvård (SOU 2013:44) som kom i juni. Detta är ett bärande konstaterande i utredningen, som understryker att patienternas erfarenheter måste tas tillvara mera systematiskt än hittills i vården. Utredningen lämnar ett förslag till lag om organisation av hälso- och sjukvården som ska ersätta nuvarande hälso- och sjukvårdslag. Tidigare i år presenterade samma utredning ett förslag till en helt ny patientlag. Syftet med den är att stärka och utveckla patienternas ställning och inflytande i vården. Ibland bota, ofta lindra, alltid trösta, aldrig skada. Så sammanfattas ibland den åriga hippokratiska eden, som etisk plattform för hälso- och sjukvårdspersonalens handlande. I stort är den aktuell idag också. Fokus i vårdens utveckling har länge legat på bota, och också lindra. Det pågår också mycket arbete med aldrig skada. Men jag tror att trösta måste betonas mera, eftersom vården aldrig kommer att kunna bota eller ens lindra alla sjukdomar och skador, även om framstegen är många och ibland stora. Att trösta är att bekräfta, att visa att man ser och hör och är närvarande. Jag tror att hela organisationen, även delar som inte har direkt patientkontakt, måste vara mera inriktad på detta. Förtroendenämnden har fått in ungefär berättelser från patienter eller deras närstående under de 10 år jag arbetat här. Berättelserna innehåller naturligtvis någon negativ händelse eller besvikelse i något avseende. Det var ingen som lyssnade på mig, och varianter på detta, hör och läser vi ofta, även om huvudproblemet är ett annat. Man vet från olika sammanhang att en god och förtroendefull kontakt med sjukvården och dess personal har mycket stor betydelse för patienterna; följsamheten till ordinationer och råd ökar, man mår bättre och känner sig tryggare, söker inte akut så ofta, osv. De patienter som känner sig lyssnade till har dessutom större benägenhet att överse med det som är negativt. Det är också en tröst för patienter som råkat ut för negativa händelser i vården, att få veta att deras erfarenheter används till att förbättra vården. Se till att detta inte händer igen är en vanlig patientkommentar. Hur då? Naturligtvis önskar de att deras erfarenheter kommer till användning i förändringsarbete. Patientenkäter av olika slag som då och då görs är naturligtvis bra, men ger bara svar på fasta frågor, och måste naturligtvis vara kraftigt begränsade. Patienterfarenheter och synpunkter som lämnas på annat sätt, i fri form, ger flera nyanser och kan ta upp en rad olika saker som annars inte skulle komma fram. Här finns en rik källa till förbättringsidéer. För att hälso- och sjukvårdsverksamhetens viktigaste och mest centrala verksamhet, det vill säga vård- och behandlingssituationer och mötet mellan patient och personal som sker där, ska kunna fungera väl ur alla aspekter, måste också hela organisationen i övrigt stödja detta, såväl ledning, staber som serviceorganisation. För att kunna använda patienternas synpunkter och erfarenheter på bästa sätt som underlag för förbättringar måste man lyssna noga, vara ödmjuk och beredd att ändra sig. En uppgift för hela landstinget Blekinge! Ronny Andersson Chef för förtroendenämndens kansli 20