Fiber till alla i Blekinge och Skåne

Transkript

1 Fiber till alla i Blekinge och Skåne Kommentar till följande text: Uppställning/rubriksättning följer till stora delar Tillväxtverkets blankett som nu finns på nätet. Kursiverad text är reflektioner till oss själva och till vår handläggare på Tillväxtverket. Text som inte är kursiverad är tänkt att finnas i ansökan i denna eller reviderad form. 1 Uppgifter om projektet 1.1Projektnamn: Fiber till alla i Blekinge och Skåne - FABS 1.2 Projektstart: Projektslut: plus tre månader 1.4 Län och kommuner som omfattas Alla 38 kommuner i Skåne och Blekinge 1.5 Typ av projekt Projekt 1.6 Finansiering ur flera programområden Omfattar bara ett område 2 Uppgifter om sökanden 2.1 Organisationens namn Region Skåne 2.2 Organisationsnummer 2.3 Juridisk form 2.4, 2.5, 2.6 Postadress, postnummer, ort 2.7 Arbetsställenummer 2.8 Arbetsställets namn 2.9, 2.10, 2.11 Besöksadress, postnummer, postort 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 2.13 Lagen om offentlig upphandling 2.14 Betalningssätt 2.15 Kontakt sökande Fyll i namn på den person som kan svara på frågor om projektet Kontakt projektledare (namn, telefon, e-post) Fyll i namn på den person som ska vara projektledare. Om personen inte är utsedd ännu, ange vem Tillväxtverket kan kontakta för mer detaljerade frågor om projektets verksamhet Kontakt Ekonomi (namn, telefon, e-post) Fyll i namn på den person som Tillväxtverket ska kontakta när det gäller ekonomiska frågor, specifika för projektet. 3 Samarbetsparter Vid en överläggning på Tillväxtverket kom vi fram till att projektet inte ska vara att anse som ett samverkansprojekt. (Anna: Var i blanketten ska samarbetsparterna anges? I löpande texter om arbetsformer och om finansiering?) Region Blekinge Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Blekinge län SkåNet AB (bolag ägt av Region Skåne och kommunförbundet i Skåne)

2 4 Bakgrund till projektet 4.1 Bakgrund Skäl Skåne-Blekinges främsta utmaningar är låg produktivitet, låg sysselsättningsgrad samt stora inomregionala skillnader. Bredband till alla i Skåne och Blekinge är grundläggande för områdets tillväxt och attraktivitet. Tillgång till bredband via fiber är en plusfaktor vid lokaliseringsbeslut, både för företag och hushåll. Inom bara några få år kommer det att vara ett grundkrav. Områden/fastigheter som inte kan erbjuda fiberuppkoppling kommer att ha mycket svårt att hävda sig. Idag är tillgången till bra bredband fiber otillräcklig och ojämnt fördelad mellan och inom kommuner i regionen hade 39 procent av samtliga hushåll samt 33 procent av arbetsställena i Skåne tillgång till bredband via fiber. I Blekinge var motsvarande siffror 21 respektive 17 procent. På landsbygden var siffrorna 6 procent för Skåne och 2 procent för Blekinge. (Finns det färskare siffror?). Dessutom går utbyggnaden sakta i många områden. I tätare områden kommer utbyggnaden att klaras av marknadens aktörer. En klok planering på kommunal nivå kan möjliggöra att marknadsstyrd utbyggnad i även relativt glesa områden. FABSprojektet kommer att bidra till att kommunerna utvecklar sin bredbandsplanering. Vissa områden landsbygd, småorter, glesare villaområden kommer inte att klaras av marknaden. För dessa, åtminstone landsbygd och småorter, finns medel att söka ur landsbygdsprogrammet. Det krävs dock ett intensivt och komplicerat arbete för att kommuner, byalag, villaföreningar, landsbygdsprojekt och andra aktörer ska mäkta planera och ansöka om medel för fiberutbyggnad inom Skånes och Blekinges glesare områden. FABS-projektet kommer att stödja det arbetet Horisontella kriterier Bredband till alla arbetsplatser och bostäder är gynnsamt för miljön eftersom behovet av person- och godstransporter kommer att minska. Befolkningen på landsbygden och i småorter måste sägas vara diskriminerade vad gäller tjänsteutbud och transportmöjligheter. Fiber till alla även till landsbygdsbor kommer därför att bidra till ökad jämställdhet eftersom alltmer av tjänsteproduktion och konsumtion idag sker via nätet. Vi måste fördjupa oss om minst två av de tre horisontella kriterierna: 1 jämställdhet, 2 miljö 3 likabehandling och ickediskriminering. 2 och 3 har jag snuddat vid i de två styckena ovan men mer behövs nog. Jag tar gärna emot förslag på tankar och texter kring detta. Se också kap Projektets relation till ordinarie verksamhet Region Skåne och Länsstyrelsen i Blekinge har båda ett regionalt utvecklingsansvar när det gäller bredband. Det innebär dock inte att dessa organisationer har möjligheter att aktivt samspela med kommuner och slutkundsgrupperingar i deras bredbandsplanering. Däremot har SkåNet AB, som ägs av Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne, ett uppdrag som tangerar det som projektet ska arbeta med. SkåNet AB är dock en liten organisation med två anställda (på deltid?) som inte kan

3 utökas för att för att klara den stora insats som nu krävs. Dessutom ingår inte Blekinge i SkåNets uppdragsområde. Under 00-talet genomförde Region Skåne och Kommunförbundet Skåne ett gemensamt projekt, BAS (Bredband till Alla i Skåne) som syftade till att skapa ett fibernät som sammanbinder alla orter i Skåne med mer än 200 invånare. (Nätet finns på plats sedan 20xx). Finansieringen åstadkoms genom en samlad upphandling, där bl.a. Regionens och ett antal kommuners behov av kommunikationstjänster ingick. Det projekt för vilket medel nu söks (FABS) har inspirerats av BAS-projektet, men utgör ingen direkt fortsättning Projektets förankring Projektet har generats i den högsta ledningen i Region Skåne och Region Blekinge - ur insikten om att de regionala tillväxtambitionerna och därav följande högt ställda mål om bredband, kräver aktiva insatser. Ansökan har sedan formats i en arbetsgrupp där alla sex parter har varit representerade. Förankring i kommunerna har skett vid möten i regi av Kommunförbundet Skåne respektive Region Blekinge. Kommunerna är dock inte tillfrågade individuellt. Förankring i näringslivet har främst skett på sammanträden med Skånskt Bredbandsforum. Där är både Företagarna Skåne-Blekinge och Sydsvenska Handelskammaren representerade liksom stora nätbyggare (Telia, IP-Only, Svenska stadsnät) Kolla. 4.2 Omvärld och samverkan Omvärldsanalys Projektansökningsgruppen har i sin omvärldsanalys bl.a. diskuterat bredbandets roll som tillväxtskapare, fibern som teknisk lösning, vilka nätbyggande aktörer agerar på marknaden, efterfrågesituation och prisbild, möjligheterna till offentliga bidrag samt följt några kommuners bredbandsplanering och några fiberföreningars aktiviteter Liknande verksamhet Den förra regeringen beslutade att inrätta regionala tjänster som bredbandskoordinatorer. Den nya regeringen kommer sannolikt att fullfölja. Om/när bredbandskoordinatorer etableras i Skåne och Blekinge, kommer FABS-projektet och koordinatorerna att samarbeta för att skapa bästa möjliga utväxling av insatserna. Flera kommuner har kommit långt i sin bredbandsutveckling. Deras arbetssätt och erfarenheter kommer att samlas in i det löpande samarbetet med kommunerna och vidarebefordras. Detta är en viktig del i projektet. Projektet kommer också att bevaka och dra lärdom av liknande regionala projekt på andra håll i landet, avslutade och pågående. Sådana finns, dock ej finansierade av Europeiska regionala utvecklingsfonden Tydliggöra EU:s medverkan Allt material som lämnar projektet, kommer att vara försedda med en logga och text som lyfter fram att projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det gäller t.ex. rapporter, broschyrer, PM och bildspelspresentationer.

4 4.3 Koppling till det regionala näringslivet Stora företag har resurser att köpa speciallösningar för att nå fram till det nationella och internationella stamnätet för sin datatrafik. Små och medelstora företag som utgör den stora majoriteten av näringslivet i Skåne och Blekinge är däremot beroende av att få sina bredbandstjänster levererade via ett gemensamt distributionsnät. Kapacitetsbegränsningar är idag tillväxthämmande för företagen och utgör ett hinder för såväl anställningar som nyetableringar. Från flera håll har rapporterats om företag och företagsorganisationer som till olika instanser, i första hand kommunerna, framfört starka önskemål om att fiberutbygganden måste påskyndas så att deras företag kan anslutas. FABS-projektet kommer att avhandlas vid varje sammanträde i ledningsgrupperna för Skånsk Bredbandsforum och NetPort (Blekinge). I dessa ingår bl.a. företrädare för näringslivsorganisationerna Företagarna i Skåne-Blekinge samt Sydsvenska Handelskammaren. Samarbetet har inletts redan under ansökningsarbetet (se kap 4.1.4). Kan vi jämställa NetPort med Skånskt bredbandsforum på det här sättet? Samarbete med regionala och lokala företagsorganisationer utgör en egen aktivitet i projektet. (se 2.3 i den bilagda aktivitetslistan). 4.4 EU:s strategi för Östersjöregionen Hanteras inte i detta projekt 5 Mål och resultat 5.1 Mål Långsiktigt mål: Alla slutkunder i Skåne-Blekinge företag, institutioner och hushåll är anslutna till ett operatörsneutralt fibernät. Mål 2020: 95 procent av alla företag och hushåll i Skåne och 90 procent i Blekinge har tillgång till fiberanslutning. Projektmål: Alla kommuner är långt komna i sin bredbandsplanering vilket bl.a. innebär att planering för fiberbyggande genomförts eller pågår i de områden som är berättigade till stöd för utbyggnad. 5.2 Målgrupper Kommuner, slutkundsgrupperingar samt fiberbyggare/ägare är de primära målgrupperna. De ska ju arbeta vidare med att verkställa och förvalta fiberutbyggnaden, hjälpta av de aktiviteter och processer som detta projekt ska driva.

5 Projektet har också en sekundär målgrupp bestående av företag, hushåll/ privatpersoner, institutioner, myndigheter, civilsamhället m.fl. i regionen. Alla dessa är ju betjänta av att kommunikationsmöjligheterna förbättras genom fiberutbyggnad. 5.3 Förväntat resultat vid projektslut Alla 38 kommuner har en aktuell bredbandsstrategi. Omfattande fiberutbyggnad är igång i alla kommuner, minst i samma takt som riksgenomsnittet. Sextio procent av alla företag och hushåll har tillgång till fiberanslutning. Ansökningar om projektstöd för utveckling av bredband på landsbygden är beviljade, inlämnande eller påbörjade för minst nittio procent av de områden (mätt i antal slutkunder) som är stödberättigade. 5.4 Förväntade effekter på lång sikt Projektet kommer definitivt att påverka utvecklingen så att det långsiktiga målet att alla ska vara anslutna till ett fibernät uppnås tidigare än vad som skulle skett utan projektet. Detta gynnar regionens attraktionskraft, produktivitet och sysselsättningsgrad samt minskar de inomregionala skillnaderna. Här ska in lite mer text som tillgodoser Tillväxtverkets önskemål i följande avseenden: Hur resultaten ska användas av er och på vilket sätt er målgrupp kommer att ha nytta av resultaten. Vad ni planerar ska hända med själva projektverksamheten efter projektperiodens slut, det vill säga inte resultaten. Vem/vilken funktion som ansvarar för att resultaten används efter projekttidens slut. Hur ni i projektet kommer att integrera de horisontella kriterierna på lång sikt. Hur projektet förväntas bidra till hållbar regional tillväxt Hur projektet förväntas bidra till målen i Europa 2020-strategin. 6 Organisation och genomförande 6.1 Projektorganisation Projektledare Ekonomi Administration Inköp/upphandling Projektgruppen Nyanställning Redan anställd (Region Skåne) Redan anställda (Region Skåne) Redan anställd (Region Skåne) Projektanställningar med kompletterande konsultinsatser.

6 Rekrytering av projektledare påbörjas våren Rekrytering av projektgruppen görs i samverkan mellan projektledaren och administrationen med start i augusti, förutsatt att positivt beslut om projektet då föreligger. Samarbetssparterna ska alla vara representerade i projektets ledningsgrupp som sammanträder (fysiskt eller via nätet) minst fyra gånger per år. Kommunförbundet Skåne och Region Blekinge har ansvaret för och administrerar informationsutbytet med kommunerna som grupp (33+5). Projektet svarar själv för kontakterna med enskilda kommuner eller kommungrupper. Länsstyrelserepresentanterna återkopplar ansökningar om landsbygdsstöd och deras hantering till projektet. Medarbetarna på SkåNet AB (2 personer) kommer inom ramen för sina anställningar att knytas till projektet som delprojektledare. 6.2 Arbetssätt Projektet kommer att rikta sina åtgärder till och samarbeta med 1) kommunerna samt 2) slutkundsgrupperingar. Till detta fogas 3) en idé om att påverka slutkunderna mer generellt. 1) Kommunen har en avgörande roll när det gäller att skapa förutsättningar för en snabbare fiberutbyggnad inom sitt område. En aktiv kommun kan genom att arbeta med strategisk planering och handlingsplaner, kanske också utbyggnad i egen regi, driva på utvecklingen. Projektet kommer att eftersträva samarbete med alla 38 kommuner. Samarbetets innehåll och form kommer att variera beroende på hur långt kommunerna kommit i sin bredbandsmognad. (Aktiviteterna ) 2) Befintliga och tillkommande byalag/fiberföreningar betyder mycket för utbyggnaden på landsbygden. Projektet kommer att samarbeta med dessa, liksom med villaägarföreningar, företagarföreningar m.fl. (Aktiviteterna ) 3) Hushållen i vissa geografiska områden och befolkningsgrupper är minst sagt avvaktande till att kosta på sig en bättre bredbandsuppkoppling, om de nu alls har någon. Detta bromsar utbyggnaden, till förfång för samhället (som har mycket att vinna på en utbyggnad) och för grannarna. Breda kommunikationsinsatser för att skapa en mer positiv inställning är motiverade. En särskild idé- och metodstudie görs, inte minst för att pröva effekt i förhållande till kostnad. Om resultatet blir positivt, görs en särskild ansökan om en mer heltäckande kampanj, vilken form den nu ska ha. (Aktiviteterna ) Hela projektarbetet (även 2 och 3) sker i ständig samverkan med kommunerna och slutkundsgrupperingar men också med de fiberbyggare/ägare som agerar på marknaden. Aktiviteterna drivs i nära samarbete med varandra vilket bidrar till kompetensuppbyggnad, erfarenhetsåterföring och effektivitet. Vi förväntas ange om vi ska använda någon projektstyrningsmodell i projektgenomförandet och i så fall vilken.

7 Här behövs också en text om hur projektet använder de horisontella kriterierna som ett verktyg för att nå projektets mål och resultat, samt för att fokusera på smarta, inkluderande och hållbara lösningar som kan öka innovationsförmågan och minska resurs- och energiförbrukningen. Se orisontellakriterier.4.7fbf624914b100155a66336b.html Projektresultat kommer att levereras under hela projektperioden både i form av skriftlig rapportering och framförallt i det dagliga samspelet med kommunerna och övriga målgrupper. Projektet och dess aktiviteter kommer att i hög grad fungera som katalysator för olika processer. Projektrapportering sker fyra gånger per år till ledningsgruppen. Särskilda projektseminarier, till vilka samtliga kommuner och flera slutkundsgrupper bjuds in, genomförs minst en gång om året. En särskild utvärdering görs när projektet pågått i två år. Är projektresultatet gott så här långt? Kommer projektmålet att vara uppfyllt när det tredje projektåret är slut? Är det motiverat att initiera ett fortsättningsprojekt? Finns det pengar kvar i fonden, görs i så fall en ny ansökan. Denna särskilda utvärdering hanteras som en egen delaktivitet (4.2 i aktivitetslistan). Det mesta och verkningsfullaste delen av projektet resultatspridning sker alltså under projektarbetets gång. Vid projektslut lämnas dessutom en slutrapport som vänder sig till målgrupperna. Kommuner och slutkundsgrupperingar kunna använda rapporten som stöd i sitt kommande arbete. Ett slutseminarium genomförs samtidigt som slutrapporten publiceras. (4.4 i aktivitetslistan) Utvärdering av projektet påbörjas i dess slutskede och fullföljs under en tremånadersperiod efter projektslut. För denna projektvärdering anlitas fristående konsult. (4.6 i aktivitetslistan) Projektets bestående resultat utgörs av ett färdigt fibernät. 7 Aktiviteter 7.1 Redogör övergripande för projektets aktiviteter I detta utkast till ansökan finns redogörelsen i bilaga Aktiviteter riktade till enskilda företag Ej aktuellt 7.3 Aktiviteter av socialfondskaraktär Ej aktuellt 7.4 Aktiviteter utanför programområdet Ej aktuellt 8 Indikatorer Jag hittar bara en mätbar indikator för vårt insatsområde den digitala förlagan: Antal organisationer som får stöd Är detta verkligen en relevant indikator? Det skulle enligt den vara bättre att ge stöd till tio små föreningar med sammanlagt 200 hushåll än till tre stora föreningar sammanlagt 2000 hushåll.

8 9 Budget Se bilaga 2 10 Bilagor