Finlands rena stränder sanning eller myt?

Transkript

1 MARLIN-mellanrapport: Finlands rena stränder sanning eller myt? Åbo Sammanställt av: Hanna Haaksi 1

2 MARLIN-mellanrapport: Finlands rena stränder sanning eller myt? Innehållsförteckning Marlin... 3 Metod... 3 Finlands stränder... 5 Utö, Pargas... 5 Björkö, Pargas... 6 Mustfinn, Pargas... 7 Hovirinta, S:t Karins... 7 Runsala folkpark, Åbo... 8 Rönnskär, Helsingfors... 9 Lehmäsaari, Kotka Skräpsituationen på Finlands stränder Resultat från Utö Resultat från Björkö Resultaten från S:t Karins Resultat från Åbo Resultat från Helsingfors Resultat från Kotka Mustfinn Finland vs. de andra projektländerna År

3 Marlin Baltic Marine Litter (MARLIN) är ett gemensamt projekt mellan fyra Östersjöstater där man utreder skräpsituationen i Östersjön. Projektet är tvåårigt ( ) och finansieras ur EU:s Interreg IVA Central Baltic program. Projektets helhetsbudget är ca euro. Håll Skärgården Ren rf:s andel av helhetsbudgeten är ca euro, med 25 procents självfinansiering. I projektet deltar: Sverige, Finland, Estland och Lettland. Projektet som leds av svenska Håll Sverige Rent är gränsöverskridande eftersom Östersjöns problem är gemensamma för alla stater som ligger i avrinningsområdet, och Östersjöns tillstånd inte kan förbättras utan gemensamma insatser. Dessutom känner inte havets nedskräpning några gränser mellan länder eller administrativa områden. Förutom HSR rf deltar även Hoia Eesti Merd från Estland och Fee Latvia Från Lettland. Dessa tre organisationer ingår också i det år 1993 grundade nätverket Keep Baltic Tidy, som i sin tur är medlem i Östersjöstaternas råd (CBSS). Nedskräpningen av Östersjön är ett relativt okänt problem. Det finns ingen information om hur mycket skräp det finns i Östersjön, hur länge det skräp som finns i havet just nu funnits där, och man vet inte heller hur mycket skräpmängden ökar årligen. Enligt HELCOMs uppskattning från år 2007 sjunker 70 % av det skräp som hamnar i havet till botten, 15 % flyter i land och 15 % förblir flytande på havsytan. En annan allmän uppskattning är att 80 % av det skräp som finns i havet härstammar från land (transporterat med vinden eller via åar, eller skräp som antingen kastats i havet avsiktligt eller oavsiktligt vid kusten) och att 20 % har sitt ursprung från fartygs- och båttrafiken. Ett av Marlin-projektets målsättningar är att belysa detta problem inom Östersjöområdet. Andra syften är att informera om skräpproblemet och på detta sätt påverka människors beteenden, samt att utveckla en gemensam mätmetod. Östersjöns aktionsplan (HELCOM Baltic Sea Action Plan) och Europeiska Unionens havsstrategidirektiv har som mål att öka kännedomen om skräpets, som hamnar i havet, negativa effekter. Tillsvidare har dock de åtgärder som förebygger, minskar och hämmar nedskräpning varit blygsamma, och p.g.a. sinsemellan olika mätmetoder har resultaten varit svåra att jämföra. Även HELCOMs situationsrapport gällande Östersjöns nedskräpning understryker att det finns ett behov att göra analyserings- och rapporteringsmetoderna mer likformiga. Metod En av projektets målsättningar är att utveckla en gemensam mätmetod för skräpet. Denna mätmetod baserar sig på UNEPs (United Nations Environmental Programme) metodanvisningar. Enligt denna anvisning städas varje strand minst tre gånger årligen. Varje land har valt minst tre sinsemellan olika 3

4 stränder. I Finland var sammanlagt nio stränder med första året (Mustfinns strand har endast städats på hösten). I projektet indelas strandtyperna i tre olika klasser: urban strand, mellanform mellan urban strand och strand i naturtillstånd eller strand i naturtillstånd. Den urbana stranden hittas i en stad eller i dess omedelbara närhet, och den kan nås med ett offentligt kommunikationsmedel åtminstone under delar av året. På den urbana stranden kan man förvänta sig att hitta skräp som härstammar från land. Stranden i naturtillstånd ligger långt borta från staden, och det finns ingen kontinuerlig offentlig trafikförbindelse dit. På stranden i naturtillstånd kan man förvänta sig att hitta skräp som med nästan 100 % sannolikhet härstammar från havet. Mellanformen mellan dessa två strandtyper är mellanformen mellan urban strand och strand i naturtillstånd. På denna strand kan man förvänta sig att hitta skräp som flutit iland från havet, eller så härstammar skräpet från land, t.ex. kvarlämnat efter turister eller transporterat via åar som rinner genom staden. De utvalda stränderna städas tre gånger per år, en gång på våren, en gång på sommaren och en gång på hösten innan snön fallit. Om vintern råkar vara snöfri, kunde stränderna städas även vintertid. På varje strand definieras området som ska städas mycket noggrant. Området bör vara minst 100 m brett i strandlinjens riktning och ca 10 m djupt, men ändå så djupt att vågornas inverkan blir beaktade. Med våginverkan avses vågor av betydande storlek eller vattenstigning som orsakats av en kraftig storm. I samband med varje städning städas exakt detta samma område. På det utvalda området plockas allt skräp, och i formuläret nedtecknas alla skräp som är över 2,5 cm stora. I formuläret finns 80 st. olika skräpkategorier, i vilken varje skräp klassas och nedtecknas enligt traditionell avprickning (formuläret bifogat). Tobaksfimpar är en skild skräpkategori och dessa räknas endast längs 10 meters bredd. Resultatet från detta 10 meters område relateras till hela städområdet. Skräpmängderna som erhållits rapporteras till projektets gemensamma databas, som upprätthålls av Håll Sverige Rent. Från databasen kan skräprapporter per land, per strand eller t.ex. för hela Östersjöområdet skrivas ut. Databasen är tänkt att utvecklas även i framtiden, och den kan användas även för rapportering av andra skräpundersökningar. Varje strand har sitt eget städteam. Städteamet leds av en lokal aktiv person, som ansvarar för att samla städarna till stranden på den avtalade städdagen. Teamets ledare ansvarar också för rapporteringen av skräpmängderna till Håll Skärgården Ren rf. 4

5 Finlands stränder Alla Marlin projektstränder, Finlands stränder utmärkta med rött. Utö, Pargas Utö är den sydligaste av Marlins undersökningsstränder i Finland. Utö valdes med i projektet p.g.a. dess läge i ytterskärgården. Utö ligger vid öppet hav och i dess närhet finns en livligt trafikerad fartygsled. På somrarna är det även livlig fritidstrafik omkring Utö. Många turister besöker Utö året om och de anländer till ön med förbindelsefartyg. Stranden som städas på Utö är bergig och stenig. Utö har klassats som en strand i naturtillstånd i projektets strandklassificering. Stranden öppnas mot söder. Städteamet på Utö leds av Utö skolas lärare Brita Willström. Som städare fungerar eleverna vid Utö skola och öns invånare. 5

6 Björkö, Pargas Även Björkö valdes med som undersökningsstrand p.g.a. dess goda läge med tanke på projektet. Björkö ligger nära öppet hav och är ett populärt resemål för fritidsbåtfarare. Till skillnad från Utö, är Björkö en väldigt isolerad ö, och ön har egentligen inga andra besökare än de som anländer med egen båt. Stranden som städas på Björkö är bergig och stenig och öppnas mot söder. Björkö har klassats som en strand i naturtillstånd i projektets strandklassificering. Städteamet på Björkö leds av Krister Welander, som är ägare till en fritidsbostad på ön. Tillsammans med Krister städas stranden av Ann-Christine Welander. 6

7 Mustfinn, Pargas Mustfinns strand kom med som Marlins undersökningsstrand först vid höstens städomgång, och därmed har den städats endast en gång före mellanrapportens publicering. Stranden valdes med p.g.a. dess intressanta läge. Mustfinn ligger vid Erstans strand och framför den pågår livlig fartygstrafik året om. Under båtsäsongen är även fritidstrafiken livlig utanför Mustfinn. Stranden är Pargas stads badstrand och öppnas mot väster. Mustfinn har klassats som en mellanform mellan urban strand och strand i naturtillstånd i projektets strandklassificering. Som ledare av städteamet på Mustfinn fungerar lärarna Hanna Jalkanen och Helena Särkijärvi vid Livia Yrkesinstitut. Livias elever fungerar som städare. Hovirinta, S:t Karins Hovirinta strand valdes med i projektet p.g.a. att den används aktivt som badstrand och dess läge skiljer sig markant jämfört med de andra undersökningsstränderna i Finland. Stranden utnyttjas väldigt flitigt som badstrand under somrarna och den är också en av S:t Karins stads badstränder. Stranden är belägen vid ett litet sund, framför vilken ingen fartygstrafik går. Det pågår en del fritidstrafik eftersom det finns en båtled utanför stranden. Stranden består av sand och öppnas mot söder. Hovirinta har klassats som en urban strand i projektets strandklassificering. Som städteamets ledare på Hovirinta fungerar Kristiina Tarkiainen, lärare vid S:t Karins gymnasium och städarna består av gymnasiets elever. 7

8 Runsala folkpark, Åbo Runsala folkpark, som är känd för festivalen Ruisrock, valdes med som undersökningsobjekt p.g.a. den livliga fartygs- och fritidstrafiken som pågår utanför stranden, och p.g.a. Auraås avrinningsområdes inverkan på stranden. Både Auraå och Kakolabackens vattenreningsverk släpper ut sitt vatten i hamnbassängen nära undersökningsstranden. Utanför stranden trafikerar såväl tunga fartyg som fritidsbåtar. Stranden används för rekreation, men är ingen officiell badstrand. Stranden består av sand och lera och den öppnas mot söder. Folkparkens strand har klassats som en urban strand i projektets strandklassificering. Städteamet på folkparken leds av lärare Katja Tauriainen, lärare vid Turun Suomalainen Yhteiskoulus gymnasium. Som städare fungerar gymnasiets elever. 8

9 Rönnskär, Helsingfors Rönnskärs strand representerar som undersökningsstrand både badstrand och strand utanför en stor stad i projektet. Rönnskär ligger på södra sidan av Busholmen och är läckert nära de stora byggarbetsplatserna på fastlandet. Stranden på Rönnskär är en sandstrand och används som badstrand på somrarna. Stranden öppnas mot norr. Rönnskär klassas som en urban strand i projektets strandklassificering. Rönnskärs städteam leds av Sanna Kallionpää och Raimo Lehtinen, anställda vid Helsingfors stads idrottsverk. Som städare fungerar anställda vid Helsingfors stad. 9

10 Lehmäsaari, Kotka På Lehmäsaari i Kotka är två undersökningsstränder med. Den inre delen, som ligger vid en skyddad lagun, används för rekreation, och där finns en brygga för båtar och badare. Den yttre delen som är öppen används likväl för rekreation, men där finns inga bryggor. Den öppnare delen ligger också i närheten av en fartygsled. Båda stränderna är sandstränder. Den inre delen öppnas mot öster och den yttre delen mot väster. Den inre delen vid lagunen är klassad som en urban strand i projektets strandklassificering. Den yttre delen som öppnas mot havet är klassad som en mellanform mellan urban strand och strand i naturtillstånd i projektets strandklassificering. Som ledare för Kotkas städteam fungerar Jouni Kelkka, båtklubbs- och miljöaktiv kotkabo. Jouni har hjälp av sin son Joonas Kelkka och talkohjälp fås av medlemmarna i Kymen Navigaattorit. Skräpsituationen på Finlands stränder Då vi gick med i projektet antog vi att Finlands stränder är i snyggt skick. Antagandet grundade sig på den rådande uppfattningen och upplevelsen om att Finland är ett snyggt och rent land. Detta antagande visade sig felaktigt genast vid vårens städomgång. På varje strand hittades skräp, men situationen förbättrades nästan på varje strand medan städningarna fortskred, då vårens och höstens siffror jämförs med varandra. Dessa siffror är dock endast resultat från det första årets undersökningsstädningar, och på basis av dem kan ännu inga slutsatser dras gällande mängden skräp som hamnar eller redan länge funnits i havet. Efter år 2013 kan slutsatser om mängden skräp dras, då vinterns påverkan på vårens skräpmängd fås. Alla de undersökta stränderna i Finland, förutom Mustfinn, städades tre gånger under år Nedan finns mer detaljerad information om skräpmängd, typ av skräp och förändringskurvor per undersökt strand. Följande tabell med varje strands egna värden visas i styckena nedanför. antal tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt medeltal av alla städningar medeltal av alla städningar sammanlagt resultat av alla städningar 10

11 Resultat från Utö Vid inledandet av städningarna antogs, att det skulle hittas mycket skräp på Utös undersökningsstrand. Det förväntade resultatet låg högt, eftersom Utö befinner sig nära fartygsfarleder. Mycket skräp hittades, men inte så mycket som förväntats. Med tanke på strandens lite skyddade läge hittades det ändå mycket skräp. Skräpet hade tydligt flutit iland från havet, och var inte kvarlämnat på stranden efter besökare. tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 0 stycken 227 stycken 680 stycken Säsongsbetonad variation i den sammanlagda skräpmängden Det finns en märkbar nedgång i mängden skräp på Utö då man går mot hösten. Detta har kunnat påverkas av att stranden inte har städats systematiskt tidigare, och vårens stora mängd har ansamlats under en lång tid. Tapani-stormen i slutet av år 2011 har kunnat lyfta upp en stor mängd skräp på stranden från havet och detta kunde förklara den stora mängden skräp på våren. En intressant detalj är att den sammanlagda skräpmängden minskade med nästan 100 stycken under sommarens städning jämfört med våren, och inte steg som en följd av den ökade fritidstrafiken. Det kommer att vara intressant att se om variationen år 2013 ser likadan ut. 11

12 Plastens andel av skräpet Av allt skräp som hittades på Utö strand var 58,1 % plast. Av plasten var en påfallande mängd klassad i Other-kategorin. Plasterna i denna kategori är i allmänhet plast, antingen hård eller mjuk, som brutits ner till oigenkännligt. Den näststörsta kategorin som hittades var plastpåsar följt av plastrep. Resultat från Björkö Den natursköna och nästan isolerade Björkö, som är berömd för sin insjö, överraskade under den första undersökningsstädningen. Antagandet var att det inte skulle hittas en betydande mängd skräp på Björkö. Verkligheten visade sig vara en annan. tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 0 stycken 150 stycken 450 stycken Säsongsbetonad variation i skräpmängden 12

13 Det skedde en rejäl nedgång i mängden skräp på Björkö genast efter den första undersökningsstädningen. Synen var nästan hopplös under vårens städning. Den undersökta stranden var nästan helt täckt av olika plastskräp. Skräpmängden minskade dock dramatiskt under sommarens städning, så man kan anta att vårens stora skräpmängd var ett resultat av många års ackumulering. I likhet med Utö så ökade säkert Tapani-stormen i slutet av år 2011 mängden skräp på våren. Mellan sommarens och höstens skräpmängd fanns inga stora skillnader. En intressant detalj från Björkö är att det hittades ballonger på stranden under varje städomgång. Den senaste ballongen som hittades på stranden hade en logo av en dansk bollklubb på sig. Ballongen har troligen alltså färdats en lång väg. Krister Welander, ledare för Björkös städteam, har varit i kontakt med Danmark för att reda ut ballongens ursprung. Våren 2013 städning och dess resultat kommer att vara intressanta. Hur påverkas skräpmängden av vintern och isen, och kommer de att märkbart flytta upp skräpet på land. Plastens andel av skräpet 85,6 % av allt skräp som hittades på Björkö var plast. Även i detta fall var den största kategorin Other, d.v.s. plast som inte kunde identifieras så att det kunde ha lagts i en viss kategori. Plastet i Other-kategorin är sådan som redan brutits ned, och denna kategori innehåller både hård och mjuk plast. Den näststörsta kategorin var plastflaskor som rymmer mindre än 2 liter, plastpåsar, flaskkorkar och -lock samt snören av plast. Resultaten från S:t Karins Det fanns egentligen inga antaganden gällande skräpmängden på S:t Karins Hovirinta strand före undersökningens inledning. Stranden används aktivt som badstrand på sommaren, men annars används den inte aktivt och det går inga fartyg utanför den, utan endast fritidsbåtar under båtsäsongen. En medelmåttig mängd skräp hittades jämfört med de andra inhemska projektstränderna. En betydande mängd tobaksfimpar hittades dock på stranden. Denna betydande mängd är intressant eftersom stranden 13

14 städas dagligen under tiden som den är officiellt öppen för badare, men trots detta hittades det mycket fimpar. tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 21 stycken 152 stycken 456 stycken Säsongsbetonad variation i skräpmängden På S:t Karins Hovirinta strand finns en tydlig upp- och nedgång i skräpmängden under ett år. Detta förklaras troligtvis med att stranden är, som redan nämnt, en populär badstrand på sommaren. Stranden städas dagligen under sommaren före badgästernas ankomst, men i synnerhet steg mängden trä-, tyg-, papper/papp- och organiskt skräp under sommaren. Att dessa skräpkategorier ökade förklaras sannolikt med att det äts matsäck på stranden. 14

15 Plastens andel av skräpet Av allt skräp som hittades på stranden var 55,3 % plast. I likhet med de andra undersökta stränderna i Finland, var även den största av S:t Karins plastskräpskategori Other -kategorin. Den största plastkategorin efter detta var plastkorkar och -lock. Resultat från Åbo På Runsala folkparks strand gjordes år 2011 en teststädning av den städmetod som används i projektet, på basis av vilken vi kunde misstänka en stor skräpmängd. I samband med städningen hittades hundratals tobaksfimpar på stranden, så vi kunde förbereda oss på ett enormt fimpantal. Utanför stranden pågår livlig trafik året runt, och även Auraå hämtar med sig olika typer av skräp. Ett nytt och modernt vattenreningsverk är i bruk i Åbo, vilket har förbättrat vattenkvalitén i hamnbassängen, dit vattnet leds från reningsverket. Vattenreningsverket kan dock inte inverka på bortfiltreringen av sådant skräp som människorna kastar direkt i ån eller på marken. Det skräp som kastats i ån eller på marken kommer med mycket stor sannolikhet att hamna i havet. Speciellt den stora mycket mängden tobaksfimpar är oroväckande. Det finns en femfaldig mängd fimpar jämfört med grannstaden S:t Karins. tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 101 stycken 584 stycken 1753 stycken 15

16 Säsongsbetonad variation i skräpmängden Grafen över Åbos skräpmängd är helt avvikande, då mängden skräp vid varje städning ökade jämfört med föregående gång. Under den första undersökningsstädningen på våren hittades lite mer än 300 stycken skräp. Under sommaren hittades ännu en skälig mängd mer. Detta kan eventuellt förklaras med en ökad mängd besökare på stranden, sommarens båtmängd, mängden passagerare ute på passagerarfärjorna som passerar samt med skräp som Auraå fört med sig. Det kan antas att mängden skräp som hamnar i Auraå ökar under sommaren, eftersom Auraås stränder är sommartid mycket populära att tillbringa fritid och kvällar på. Under höstens städning hittades ca 600 stycken mer skräp än under våren. Förändringen är dramatisk. Hittills har två möjliga bidragande orsaker till förändringarna i mängden hittats. Den första är att städningen avslutas, efter sommaren städas inte stranden längre så ofta från stadens sida. Den andra och med sannolikhet större orsaken är störtregnen och de bräddningar som skett p.g.a. detta. Dessa bräddningar och förbiledningar i avloppsnätverket gjordes och höstens undersökningsstädning utfördes den Bräddning eller förbiledning sker då det rör sig så mycket vatten i avloppsnätverket, att avloppet inte kan transportera allt till avloppsreningsverket. Då kommer dagvatten som spätts med avloppsvatten att direkt ledas från avloppsnätverket ut i vattendragen. Förbiledningar sker oftast under störtregn eller vid snösmältning. Dessutom kan funktionsstörningar på avloppspumpstationer leda till förbiledningar. Före höstens undersökningsstädning i oktober skedde två förbiledningar, vilka för sin del sannolikt påverkat höstens städresultat. 16

17 Plastens andel av skräpet Av allt skräp bestod 62,1 % av plast. Den största kategorin av plastskräpet var Other, i likhet med de övriga undersökningsställena. De näststörsta kategorierna var flaskkorkar och -lock samt engångsbestick och plastpinnar från bomullspinnar. Speciellt under höstens undersökningsstädning hittades exceptionellt mycket, uppemot hundra, plastpinnar från bomullspinnar. Plastpinnarnas stora antal på hösten kan ha påverkats av oktober månads 2012 störtregn, som ledde till att förbiledningar måste göras (se utredning tidigare i förra stycket). Vid varje städning i folkparken har även en stor mängd elektrisk tejp hittats. Resultat från Helsingfors Till Rönnskär kommer man med vattenbuss under maj-september. Detta inverkade på antagandet att det inte skulle hittas märkbara mängder skräp på Rönnskär under vårens eller höstens städningar, eftersom man endast kan komma till ön med egen båt utanför vattenbussens säsong. Detta antagande stämde till viss grad. Typen av skräp överraskade dock. tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 22 stycken 318 stycken 821 stycken 17

18 Säsongsbetonad variation i skräpmängden På våren hittades en betydande mängd stubintråd som används på byggarbetsplatser på stranden, och även under övriga städningar hittade det mycket av detta. En annan exceptionellt stor skräpgrupp var isolerande skum som används på byggarbetsplatser. Även detta skräp hittades i samband med alla städningar. Rönnskär är en mycket populär badstrand på somrarna, så den stora mängd skräp som hittades på sommaren förklaras av skräp som turisterna lämnat efter sig. På grund av turisterna ökade mängden tyg-, papper/papp- och organiskt skräp under sommaren, då det igen hittades ett litet antal under våren och hösten. Plastens andel av skräpet Plastens andel av allt skräp var 59,1 % och skumplastens andel (inkl. isoleringsplast) var 21,2 %; d.v.s. sammanlagt 80,3 % av allt skräp hade plastursprung (enligt kategoriseringen). Av plasten tillhörde den 18

19 största delen av skräpet till Other-kategorin. Till denna kategori räknades stubintrådar, eftersom de inte hade en egen kategori i klassificeringen. Bitar av glasfiber hittades näst mest bland plastkategorierna. Resultat från Kotka I Kotka städades de två stränderna på Lehmäsaari, lagunens del och delen som är öppen mot havet. Antagandet som gjorts före undersökningsstädningens inledning var att det skulle hittas skräp som har sitt ursprung från båtar i den delen som är öppen mot havet, medan lagunens del endast skulle ha skräp som lämnats kvar efter vandrare. Denna förmodan baserade sig på lokalbefolkningens erfarenheter. Antagandet bestyrktes under undersökningsstädningarnas gång år Inre, lagunens del tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 22 stycken 30 stycken 90 stycken Den yttre delen, öppen mot havet tobaksfimpar / 10 m2 7 stycken skräp i medeltal / 100 m 88 stycken skräp sammanlagt 265 stycken Säsongsbetonad variation i skräpmängden Inre, lagunens del Som antaget hittades det mycket skräp på sommaren vid lagunens del på Lehmäsaari. Speciellt skräp som tyder på friluftsliv, så som papp/kartong-, organiskt- och metallskräp, ökade i mängd efter vårens städning, för att sedan igen sjunka vid höstens städning då friluftslivet minskat. Till Lehmäsaari kommer man med vattenbuss under juni-augusti. 19

20 Den yttre delen, öppen mot havet Tvärtemot förväntningarna så överraskade den lilla mängden skräp som hittades vid den delen som är öppen mot havet. Under vårens undersökningsstädning hittades en betydande mängd skräp. Eftersom det ändå inte utförs regelbundna systematiska städningar på området, kan man anta att den stora skräpmängden troligtvis var resultat av gammal ackumulering, i likhet med Utö och Björkö. Grundantagandet var, att skräpet lätt skulle identifieras som fartygsursprunget. Baserat på 2012 års undersökningsstädningar bekräftades detta försiktigt, men det finns skäl att invänta 2013 års resultat från undersökningsstädningarna innan betydande slutsatser dras. Plastens andel av skräpet Inre, lagunens del På den skyddade delen var andelen plast av allt skräp exakt 50 %. Other-kategorin var den största kategorin. De näst största plastkategorierna var isolerande plast (skumplast), plastpåsar och olika matförpackningar. 20

21 Den yttre delen, öppen mot havet Plastens andel av allt skräp som hittades på Lehmäsaaris del som öppnas mot havet var betydligt större än på den inre delen. Plastens andel var 71,7 %. Som på de andra undersökningsplatserna var Other-kategorin den största plastkategorin. De andra stora plastkategorierna var plastpåsar, presenningar och tyg av plast samt rep. Presenningar, isolerande tyg och rep är starkt förknippade med yrkesinriktad sjöfart. Mustfinn Mustfinns strand kom med först i höstens städningar, så det finns än så länge inga siffror på variationen. Stranden hade städats efter badsäsongen. Trots denna städning hittades skräp under undersökningsstädningen enligt följande: tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 18 stycken 102 stycken 102 stycken 21

22 Plastens andel av skräpet Av allt skräp som hittades var 44,1 % plast. Av detta kan man dock än så länge inte dra några slutsatser, eftersom undersökningsstädningar endast utförts en gång. Finland vs. de andra projektländerna Finland uppfattas som ett rent och snyggt land. Så är säkert fallet också, om man granskar saken ur ett stort perspektiv. Ur Marlin-projektets mellanresultat kan man dock härleda att år 2012 var Finlands stränder vid Finska viken och Skärgårdshavet mer nedskräpade än de andra deltagande ländernas stränder. Vid tolkning av mängden sammanlagt skräp bör antalet undersökta stränder per land noteras. Finland 7 (8) Estland 6 Sverige 6 Lettland 5 Den sammanlagda skräpmängden i projektländerna FINLAND tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 16 stycken 210 stycken 4617 stycken SVERIGE tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 0,3 stycken 100 stycken 2698 stycken ESTLAND tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt 0,4 stycken 88 stycken 2116 stycken LETTLAND tobaksfimpar / 10 m2 skräp i medeltal / 100 m skräp sammanlagt* 0,3 stycken 111 stycken 1111 stycken *obs! Höstens undersökningsstädning saknas 22

23 Då man granskar den sammanlagda mängden skräp finns det tre iögonfallande drag i Finlands resultat. Det första som drar till sig uppmärksamhet är den synnerligen stora mängden skräp som hittats jämfört med de andra projektländerna. Det andra är att grafen har en annan form. I Finland sjönk mängden skräp mellan våren och sommaren, medan den igen ökade mellan sommaren och hösten. I de andra länderna som deltar i projektet har skräpmängden varit nedgående. Det tredje som väcker uppmärksamhet är det stora antalet tobaksfimpar i medeltal. Mängden tobaksfimpar är under en/10 m2 i de andra länderna som deltar i projektet, medan motsvarande tal i Finland är 16/10 m2. Orsakerna till varför det har hittats så mycket mer skräp på Finlands undersökningsstränder än på de andra ländernas stränder bör utredas. Det har sagts att nedskräpningen i Östersjöns område allmänt förknippas med turism och människors fritidsaktiviteter (HELCOM 2007). Denna generalisering bör utredas för Finlands del, eftersom speciellt skräpets stora mängd väcker misstankar om att det hamnar mer skräp från havet än landvägen på Finlands stränder, jämfört med de andra länderna som deltar i projektet. I de andra ländernas projektstränder har skräpet tydligt varit mer förknippat med människor som besöker stranden än skräp som flyter iland från havet. Plastens andel av skräpet Plastens andel av allt skräp som hittats var mycket lik i Finland, Sverige och Lettland. I Estland var andelen nästan 20 procentenheter lägre än i Finland. Det finns ännu ingen täckande kunskap gällande plastskräpets inverkan på havet, djuren och människorna. Det man i alla fall med säkerhet kan konstatera är att plastskräp i havet orsakar problem nu och i framtiden. Djuren trasslar eller fastnar i stort plastskräp. Djuren misstar medelstora bitar för mat, och de mindre plastbitarna och -partiklarna kan även de ätas upp av djuren i tron om att plastpartiklarna är djurplankton. Pulveraktig plast som sönderfördelats så man inte längre kan se det, är omöjligt att avlägsna ur havet. 23

24 År 2013 Strändernas undersökningsstädningar fortsätter år 2013, och på varje strand utförs minst tre undersökningsstädningar. I Finland finns det sammanlagt nio stränder som städas år Resultaten från Mustfinn kan tas med i jämförelsen, och en helt ny strand tas med, Sköthamn på Jussarö. Särskilda tyngdpunkter Projektets tyngdpunkter år 2013 är att utreda skräpets mängd och typ ännu noggrannare. För plastens del försöker vi speciellt specificera Other-kategorin, för att få exaktare information om Östersjöns plastskräp. Det finns även anledning att specificera de andra kategorierna närmare och eventuellt öka deras antal, om det är en förutsättning för att få exaktare data. På undersökningsstädningarna skall mer fokus läggas på att noggrannare utreda skräpets ursprung, och om det härstammar från land eller fartygs-/båttrafiken. Tilläggsutredningar Efter de tvååriga undersökningsstädningarna inom MARLIN-projektet bör man påbörja tilläggsutredningar. Det data som samlats in under projektet är en bra grund för fortsättning, eftersom informationen som insamlats är jämförbar mellan de länder som deltar i projektet. Tidigare har det inte funnits jämförbar information om Östersjöns skräpsituation. Följande saker bör bl.a. utredas under fortsatta undersökningar i samarbete med forskare och aktörer inom olika områden: Hur inverkar Finlands splittrade kust och skärgård på hur skräpet flyter iland? Hurdana betydande geografiska skillnader finns mellan Finlands och Sveriges kust som inverkar på strändernas skräpmängd? Hur mycket skräp finns det på bottnen av Finlands vattenområden, och vilka är de s.k. hot-spots? Hur påverkar havsströmmarna i Östersjön på skräpets transportering, och hur långt ifrån har skräpet drivit till Finlands stränder? Plastens inverkan på havet: ekonomiska och ekologiska Finns det för lite skräpkorgar vid gatorna och friluftsområden i Finland? 24

25 Är finländarnas attityd gentemot nedskräpning slappare än bland medborgare i de andra deltagande projektländerna? Finns det brister i finländarnas miljömedvetenhet gällande nedskräpning? Ses Östersjöns nedskräpning som ett för litet problem i Finland och de övriga projektländerna? Projektets finansiering upphör i slutet av år 2013, och inom den tiden görs en slutrapport om gjorda och rapporterade undersökningsstädningar. I hela projektets slutrapport kan man förhoppningsvis ta ställning till hur olika sektorer (turism, städer och yrkesmässig sjöfart) skräpar ner och i vilken grad. 25