TILLGÄNGLIGHET TILL FLYGPLATSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLGÄNGLIGHET TILL FLYGPLATSER"

Transkript

1 Dokumenttyp Beteckning Sida RAPPORT TSL (35) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Annika Wallengren, TILLGÄNGLIGHET TILL FLYGPLATSER för samhällsviktiga insatser

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING MED FÖRSLAG UPPDRAGET Metod och tillvägagångssätt Avgränsningar BAKGRUND Utredningar (Flygplatsutredningen, Helikopterutredningen) VERKSAMHETER MED BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Statlig och kommunal räddningstjänst Annan samhällsviktig verksamhet Flygplanens behov Helikoptrars behov OPERATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR Flygplatser och öppethållning Publicerad öppethållningstid Extra öppethållning Möjlighet att öppna en stängd flygplats Skyldighet att öppna en stängd flygplats Skyldighet att meddela extra öppethållning Legalitet att landa på stängda flygplatser Säkerställande av legaliteten att landa på stängda flygplatser En lagreglering för att landa på stängd flygplats En avtalslösning för att landa på stängd flygplats Flygväder för beredskapsflygningar Tankanläggningar Utveckling av regelverk, metoder och teknik Regelverk för SAR-flygningar GPS-teknik för helikoptrar TILLGÄNGLIGA FLYGPLATSER Flygplatser som föreslås vara tillgängliga Inställelsetid och bemanning på flygplats Reglering av utpekade flygplatser FINANSIERINGSPRINCIPER Kostnadskomponenter Aktiveringskomponenten Avgiftssättning Beredskapskomponenten Beräknad kostnad Alternativa finansieringsprinciper Alternativ 1 - Finansiering genom anslag Alternativ 2 - Finansiering genom nyttjande organisationer Alternativ 3 - Flygplatser uppdras stå för beredskapen Krisberedskapsperspektivet INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

3 9 NATIONELL SAMORDNINGSFUNKTION KONSEKVENSANALYS BILAGOR...35 Förkortningar ACC AFIS AIP BCL EASA ECMO DME GPS HEMS IFR ILS LFV ATA METAR NDB NOTAM SAR SNAM TAF VFR Area Control Centre Aerodrome Flight Information Services Aeronautical Information Publication Bestämmelser för Civil Luftfart European Aviation Safety Agency Extracorporeal Membrane Oxygenation Distance Measuring Eqipment Global Positioning System Helicopter Emergency Medical Service Instrument Flight Rules Instrument Landning System Affärsområde flygplats- och inflygningskontrolltjänst Message d observation météorologique régulière pour l aviation Non-Directional Beacon Notice To Airmen Search And Rescue Svenska Nationella Ambulansflyget Terminal Aerodrome Forecast Visual Flight Rules - 4 -

4 FÖRORD Luftfartsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på ett system som ska skapa tillgänglighet till flygplatser på tider då de normalt inte är öppna för SAR-helikoptrar, luftburna sjuktransporter, polisflyg, kustbevakningsflyg, aktörer som deltar i räddningsinsatser, aktörer som genomför uppdrag av betydelse för krisberedskap eller annan samhällsviktig verksamhet. Luftfartsstyrelsens arbetsuppgifter flyttades den 1 januari 2009 över till den nya myndigheten Transportstyrelsen. Transportstyrelsen lämnar härmed sin rapport med förslag på hur tillgängligheten till flygplatser kan förbättras för ovanstående verksamheter. Vi har samrått med berörda myndigheter och organisationer enligt uppdraget. Rapporten har tagits fram med stöd från olika avdelningar och sektioner inom Transportstyrelsen. De som har arbetat med rapporten är Annika Wallengren (projektledare), Karl-Axel Edén, Jan Jardmark, Ann-Sofi Lorefält, Simon Posluk, Eva-Lotta Sandström, Mario Saric och Staffan L Söderberg. Norrköping Lena Byström Möller - 5 -

5 1 SAMMANFATTNING MED FÖRSLAG Nedanstående förslag innehåller ett antal åtgärder som tillsammans förbättrar tillgängligheten till flygplatser på tider då de normalt inte är öppna för beredskapsflyg såsom SAR-helikoptrar, akuta luftburna sjuktransporter, polisflyg, kustbevakningsflyg och för de aktörer som deltar i räddningsinsatser, genomför uppdrag av betydelse för krisberedskap eller annan samhällsviktig verksamhet. Vi föreslår att det för beredskapsflyg bör finnas en beredskap om högst en timmes inställelsetid dygnet runt för att vid behov och med säkerhet kunna öppna trafikflygplatser på tio orter i Sverige. Tillgänglighet till flygplatser inom rimliga avstånd är väsentliga för att kunna planera och genomföra beredskapsflyg under svåra väderförhållanden. De utpekade orterna är främst utvalda med hänsyn till deras geografiska spridning i Sverige. Viss hänsyn är också tagen till de berörda verksamheternas ordinarie baseringar och tillgänglighet till akutsjukhus. Den föreslagna beredskapen skulle utgöra en grundläggande säkerhetsnivå för att genomföra insatser med beredskapsflyg, och den skulle innebära en infrastruktursäkring som underlättar möjligheten för beredskapsflygets samtliga intressenter att planera och genomföra flygningar. Intressenterna föreslås själva åtgärda eventuella ytterligare specifika behov utifrån den grundläggande säkerhetsnivån. Kostnaden för att säkerställa en tillräcklig beredskap beräknas årligen uppgå till mindre än 10 msek. Vi föreslår att finansieringen av detta sker genom anslag över statsbudgeten. Vi har vidare tagit fram ett förslag på en avtalsmodell mellan flygplatser och operatörer för att säkerställa legaliteten till att landa på och nyttja stängda flygplatser. Om en flygplats är förklarad som skyddsområde, kan tillträdet och möjligheten till landning begränsas i de fall då luftfartygets personal inte har behörighet att tillträda flygplatsen. Ett avtal mellan operatören och flygplatsen säkerställer legaliteten till att landa. Avtalet kan dessutom säkerställa operatörernas behov av tillgång till flygdrivmedelsanläggningar på flygplatser och helikopterbaser samt tydliggöra avgiften för landningen vilken i nuläget kan variera stort. För att få tillgång till tankanläggningar i fjällvärlden rekommenderar vi att operatörer träffar överenskommelser om tillgång till varandras tankanläggningar. Andra förslag är att utveckla lättnader i regelverket om flygväderinformation då det nuvarande regelverket begränsar möjligheterna att genomföra insatser. Flygräddningscentralen föreslås vara den samordningsfunktion som bidrar till ett system som underlättar öppnandet av flygplatser som har beredskap för beredskapsflyg. Vi föreslår att regeringen uppdrar åt Sjöfartsverket att flygräddningscentralen ska svara för förmedling av begäran att flygplatser med - 6 -

6 beredskap ska öppnas. Övriga flygplatser uppmuntras att lämna kontaktuppgifter till flygräddningscentralen för att underlätta öppnande vid behov. Transportstyrelsen avser dessutom att utveckla ett regelverk för SAR flygningar, och myndigheten planerar för att genomföra en analys inför ett eventuellt införande av inflygningsprocedurer baserade på GPS för att ytterligare förbättra förutsättningarna för beredskapsflyget. 2 UPPDRAGET Regeringen har uppdragit åt Luftfartsstyrelsen att lämna förslag på ett system som skapar en tillgänglighet till flygplatser på tider då de normalt inte är öppna för SAR-helikoptrar, luftburna sjuktransporter, polisflyg, kustbevakningsflyg och för de aktörer som deltar i räddningsinsatser, genomför uppdrag av betydelse för krisberedskap eller annan samhällsviktig verksamhet. Se bilaga 1. I denna rapport benämns de ovanstående verksamheterna som utpekas i uppdraget gemensamt som beredskapsflyg. Händelser som genererar behov av beredskapsflygningar karaktäriseras av att det är oförutsägbart om var och när de inträffar och hur stort behovet av flyginsatser är. Flyginsatserna går alltså inte att planera i förväg. 2.1 Metod och tillvägagångssätt Vi har samrått med berörda myndigheter och organisationer enligt uppdraget. Den 2 september 2008 hölls ett samverkansmöte i Stockholm där Luftfartsstyrelsen presenterade en första analys av uppdraget. Den 4 mars 2009 presenterade Transportstyrelsen sitt förslag för berörda myndigheter och organisationer. Under utredningens gång har vi löpande fört en dialog med berörda intressenter. Transportstyrelsen har även presenterat arbetet för och diskuterat arbetet med bland andra uppdragsgivaren Näringsdepartementet, Helikopterutredningen, samverkansområdet Skydd, undsättning och vård (numera inom myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Luftfartsverket ANS ledningsgruppsmöte. Förslaget presenterades också på luftfartens branschdagar i september Samtliga instrumentflygplatser samt godkända icke instrumentflygplatser har fått en enkät med frågor om extra öppethållning och eventuella rutiner för att vid behov kunna öppna en stängd flygplats. Enkäten innehöll också frågor om tankningsmöjligheter dygnet runt samt möjlighet att tända banbelysningen via radio. Flygplatsernas svar på enkäten redovisas i bilaga Avgränsningar I uppdraget anges att vi ska lämna förslag på ett system som skapar en tillgänglighet för bl.a. luftburna sjuktransporter till flygplatser. Operatörer som utför luftburna sjuktransporter har uttalat ett behov av tillgänglighet till samtliga trafikflygplatser i Sverige. Vi menar emellertid att sjukvårdens eventuella behov - 7 -

7 av tillgänglighet till ett större antal flygplatser är ett specifikt sjukvårdsintresse och bör därför utredas vidare av Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Efter samråd med uppdragsgivaren har uppdraget avgränsats till att enbart omfatta akuta och prioriterade sjuktransporter vilka beskrivs i punkt 4.1. Se även specifika behov i punkt 6.1. Tillgängligheten för andra luftburna sjuktransporter av kommersiell karaktär analyseras inte i denna utredning. 3 BAKGRUND Försvarsmakten genomförde tidigare ett stort antal beredskapsflygningar och de ansvarade även, inom den egna myndigheten, för tillgängligheten till öppna flygplatser, flygtrafikledning, väderinformation, möjlighet att tanka osv. Beredskapsflygningar genomförs numera av flera civila operatörer. Antalet flygplan och helikoptrar som utför olika former av beredskapsflyg för samhället har ökat och många av operatörerna flyger numera enligt instrumentflygregler (IFR). Det innebär att transportflygningar kan genomföras som instrumentflygningar genom sämre väder fram till en flygplats i närheten av en olycksplats, förutsatt att flygplatsen är öppen så att det går att genomföra en instrumentlandning. Samtidigt har flygplatsernas krav på kostnadseffektivitet lett till en begränsad öppethållning på civila flygplatser under senare år. Flygplatserna bestämmer själva över öppethållningstider, bemanning etc. vilket innebär att beredskapsflyget många gånger har svårighet att få tillgänglighet till flygplatser. Utöver de publicerade öppettiderna saknas ett system som garanterar öppethållning vid akuta behov. Den bristande tillgängligheten har lett till problem med försenade och förhindrade insatser. Förutsättningarna för samhällets beredskapsflygningar har ändrats då de olika aktörerna som flygplatser, flygtrafikledning, väderinformation med mera som behövs för att genomföra en beredskapsflygning har olika huvudmän. Sammantaget innebär detta att förutsättningarna för att utföra beredskapsflygningar har försämrats. Transportstyrelsen har fått ett antal exempel på att insatser inte gått att genomföra på grund av att flygplatser har varit stängda. Problematiken har även aktualiserats i ett krisberedskapsperspektiv, då dagens samhälle förutsätter en tillgänglig infrastruktur. Vid kriser och katastrofer finns en förväntan på att samhällets resurser ska kunna medverka med kort varsel i hela landet, vilket förutsätter att det finns flygplatser tillgängliga inom rimliga avstånd

8 3.1 Utredningar (Flygplatsutredningen, Helikopterutredningen) Frågan om beredskapsflygets tillgång till flygplatser har uppmärksammats tidigare. Flygplatsutredningen (SOU 2007:70) uppmärksammade problematiken om behovet av tillgänglighet till flygplatser och beskrev följande: Svårigheter för beredskapsflyg att nyttja flygplatser på vissa tider Avsaknad av ett organiserat system med jour på strategiska flygplatser Förslag om nationell samordning för att kunna öppna flygplatser (via flygräddningscentralen) Helikopterutredningen (Fö 2007:05) summerade problemen i promemorian Beredskapsflygets tillgång till flygplatser och överlämnade ärendet till Näringsdepartementet. Se bilaga 2. 4 VERKSAMHETER MED BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET I Sverige finns flygplan och helikoptrar som har beredskap dygnet runt med beredskapstider som varierar mellan fem och sextio minuters inställelsetid. Aktörerna är för närvarande baserade på tio orter i Sverige. Orterna redovisas i bilaga 3. Andra baseringar som har hög beredskap (dock inte beredskap dygnet runt) visas i bilaga 4. Aktörernas verksamheter beskrivs i bilaga 2. Av de luftburna beredskapsverksamheter som i praktiken har haft ett behov av att öppna stängda flygplatser uppskattas att det framför allt rör sig om sjuktransporter som begärt att öppna stängda flygplatser. Samtliga verksamheter med behov av att genomföra insatser med beredskapsflyg är dock intresserade av att det finns en beredskap att öppna flygplatser inom rimliga avstånd när behov uppstår. Nedan beskrivs de verksamheter som berörs enligt uppdraget. 4.1 Luftburna sjuktransporter Luftburna sjuktransporter innefattar ambulanstransporter som sker med helikopter och flygplan. Det ska noteras att terminologin i de luftfartsrelaterade föreskrifterna skiljer sig från den terminologi som används inom hälso- och sjukvården. Luftburna sjuktransporter kan genomföras med specialiserade ambulanshelikoptrar. Det förekommer också att t. ex. SAR-helikoptrar och försvarets helikoptrar används för luftburna sjuktransporter i Sverige. Ambulanstransporter med flygplan kan ske med särskilda ambulansflygplan eller med anpassade flygplan från t.ex. försvaret. I Sverige finns även en katastrofmedicinsk resurs i form av det svenska nationella ambulansflyget (SNAM), som innebär att flygplan från SAS görs om för att transportera patienter. SNAM beskrivs närmare i helikopterutredningens - 9 -

9 betänkande kapitel 4.7. SNAM har en inställelsetid på cirka sex timmar, men kan ändå vid vissa tillfällen drabbas av samma problematik som andra beredskapsverksamheter som beskrivs här. Ambulanshelikoptrarna i Uppsala och Visby används även för så kallade ECMOtransporter. ECMO-team med utrustning behandlar patienter som inte klarar av att syresätta sitt blod. Dessa team dessa finns vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vissa transporter sker även med en specialanpassad ambulans inuti Försvarsmaktens C-130 Hercules. ECMOtransporterna har en inställelsetid på åtta timmar, men de kan starta betydligt snabbare i vissa fall. Ambulansuppdrag brukar delas in i primär- och sekundärtransporter. Primärtransporter sker direkt till en skadad eller sjuk patient. De kan i sin tur ha olika prioriteringsgrader. Prio 1 innebär akuta livshotande symptom. Prio 2 innebär akuta men inte livshotande symptom, medan prio 3 är övriga uppdrag med vård- eller övervakningsbehov där en rimlig väntetid inte bedöms påverka en patients tillstånd. Sekundärtransporter avser transporter av patienter eller organ mellan sjukhus. Vid sekundärtransporter kan både helikopter och flygplan användas. Sådana transporter kan vara av såväl akuta som icke-akuta. Uppdragen kan också genomföras med eller utan intensivvård. Vissa typer av intensivvårdstransporter är extra krävande med avseende på kompetens och medicinteknisk utrustning. HEMS är en prioriterad sjuktransport med helikopter där tidsfaktorn är avgörande. Sjukvårdspersonal avgör om flygningen bör prioriteras. HEMS-helikoptrar får flyga på lägre minima än en normal personbefordran. HEMS-helikoptrar får också flyga till icke godkända flygplatser. Det finns också lättnader i regelverket när det gäller väder vid HEMS-flygningar. HEMS-flygningar kan jämföras med en vägambulans med påslagna utryckningsljus som då har rätt att åsidosätta vissa trafikregler. Luftburna sjuktransporter där tiden inte är av avgörande betydelse är en icke prioriterad flygning och betraktas som en normal kommersiell personbefordran och har inte samma lättnader i regelverket om flygväder som en HEMS-flygning. Transporten kan jämföras med en icke akut sekundärtransport mellan två sjukhus där ambulansen inte har påslagna utryckningsljus och följer normala trafikregler. Utredningen är avgränsad till att enbart beröra prioriterade (prio 1 och prio 2) och akuta sjuktransporter. Se avsnitt 2.2. Det finns ingen formell indelning av vilka sjukhus som är akutsjukhus. För att få en uppfattning om vilka sjukhus som kan vara aktuella för luftburna sjuktransporter så har vi grupperat sjukhus med kirurgisk och medicinsk akut- och

10 intensivvård och kallat dessa akutsjukhus. En karta som visar lokaliseringen av svenska akutsjukhus finns i bilaga 5. Prioriterade och akuta luftburna sjuktransporter som genomförs med helikopter eller flygplan kan delas in i följande kategorier: Hämtning av en skadad eller sjuk patient på en skadeplats. Kan genomföras som en sjuktransport (prio 1 eller prio 2) och definieras som HEMS eller SAR, alltså prioriterad flygning. Denna flygning är i grunden en flygning som genomförs enligt visuellflygreglerna (VFR), med krav på vissa sikt- och molnhöjdsminima, men kan i undantagsfall utföras enligt instrumentflygreglerna (IFR) med övergång till VFR i slutfasen av flygningen. Att flygningen övergår till VFR i slutfasen innebär att landningen kan ske på andra platser än instrumentflygplatser. Hämtning respektive lämning av en patient på en flygplats. Kan genomföras som en prioriterad eller en akut sjuktransport med HEMS eller ambulansflygplan, och definieras som en prioriterad flygning, om tiden är en viktig faktor. Akuta sjuktransporter till, från eller mellan sjukhus. Landning vid sjukhus måste genomföras enligt VFR då det i dagsläget inte existerar några instrumentlandningsplatser vid svenska sjukhus. Utöver ambulansflygsverksamheten finns även en omfattande verksamhet med transplantationsflygningar. Se bilaga Statlig och kommunal räddningstjänst Den statliga räddningstjänsten använder flygande räddningsresurser inom följande ansvarsområden: Efterforskning av försvunna personer Fjällräddning Flygräddning Sjöräddning Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Inom polismyndigheternas samt Sjöfartsverkets ansvar för räddningstjänst finns behov av att efterforska, lokalisera och undsätta nödställda. Flygningarna genomförs oftast under VFR. Pejling av nödsändare och transportflygning till och från olycksområdet kan genomföras under IFR. Inom länsstyrelsernas ansvarsområde Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen kan det uppstå behov av tillgängligt beredskapsflyg för transporter, mätning med sensorer, varning till allmänheten etc. Den kommunala räddningstjänsten har vid vissa tillfällen behov av beredskapsflyg vid skogsbränder, naturkatastrofer (undsättning och

11 rekognosering,) vattenlivräddning, transport (dykare, personal och utrustning) och vinschning (höga höjder, otillgänglig terräng). 4.3 Annan samhällsviktig verksamhet Tillgänglighet till alternativa flygplatser inom rimliga avstånd är väsentligt för polismyndigheterna, Kustbevakningen, Försvarsmakten och myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att kunna planera och genomföra samhällsviktiga flyginsatser. 4.4 Flygplanens behov Operatörer som utför beredskapsflygningar med flygplan har uttryckt behov av följande service: Tankning av luftfartyg Öppnande av grindar för ambulans etc. Vid denna typ av verksamhet finns inga krav på luftfartsskydd (vår anmärkning) Flygtrafikledningstjänst Radarledning, övervakning av inflygningshjälpmedel (ILS, NDB, DME) Hantering av högintensiv banbelysning Väderobservationer, manuella METAR för utfärdande av TAF Fälthållning så som t.ex. snöröjning, halkbekämpning och banbesiktning Stationstjänst Lastning, lossning och ström Rangering och bogsering Operatörer som utför organtransporter har uppgett behov av att ha tillgång till vilorum med anledning av nya tjänstgöringstidsbestämmelser. Den luftfartsrättsliga regleringen föreskriver tillgång till räddningstjänst och möjlighet till avisning vid flygningar endast för flygplan med maximal startmassa om mer än 10 ton eller som har fler än 19 passagerare ombord. Operatörer som verkar med flygplan av denna storlek har normalt lång räckvidd och kan därför lättare planera för landning på en öppen flygplats. 4.5 Helikoptrars behov Beredskapsflygningar som genomförs av helikoptrar med uppdrag av samhällsviktig verksamhet kan oftast genomföras utan tillgång till en öppen flygplats. Helikoptrar har en relativt kort räckvidd och problem uppstår ofta vid de tillfällen då det aktuella vädret ställer krav på en öppen flygplats där det finns möjlighet att genomföra en instrumentlandning som en förutsättning för att genomföra insatsen (se punkt 5.6). Operatörer som utför beredskapsflygningar som genomförs med helikoptrar har uttryckt behov av följande service: Anpassat regelverk för räddningshelikoptrar Landningsminima som är lägre jämfört med minima för flygplan

12 Utökad tillgänglighet till väderprognoser alternativt förenklingar i regelverket Tillgänglighet till tankning Öppnande av grindar för ambulans etc. Möjlighet att tända lågintensiv banbelysning via radio Flygtrafikledningstjänst då det flygvädret ställer krav på instrumentlandning Radarledning, övervakning av inflygningshjälpmedel (ILS, NDB, DME) Hantering av högintensiv banbelysning Utveckling av regelverk för helikoptrar som möjliggör nya metoder med GPS-teknik Erfarenheter från bland annat sjöräddningsinsatsen vid handelsfartyget Finnbirchs förlisning utanför Öland den 1 november 2006 visade på fördelen med tillgång till en flygplats som kunde öppnas och fungera som uppehållsplats och uppsamlingsplats Se SHK:s rapport RS 2008:03 för mer information. 5 OPERATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Flygplatser och öppethållning En karta som visar svenska trafikflygplatser och helikopterflygplatser finns i bilaga 7a. Flygplatsernas ägandeförhållanden framgår av bilaga 7b. För att hålla nere kostnaderna har flygplatsernas ägare alltmer anpassat sina öppethållningstider mot lönsamhetskravet. Många civila flygplatser har dessutom infört konceptet Basic Airports, vilket är ett besparingssystem som innebär att en och samma person utför olika slags arbetsuppgifter på flygplatsen. Öppethållning dygnet runt på både flygledningen i tornet och på fältet finns i nuläget endast på orterna Stockholm (Arlanda), Nyköping (Skavsta), Göteborg (Landvetter och Säve) och Malmö Publicerad öppethållningstid Flygledningens ordinarie öppethållningstid är den produktionstid som ägaren av flygplatsen avtalar om och ersätter LFV ATA för. De ordinarie öppethållningstiderna publiceras i AIP. Aktuell information visas i bilaga 8. När det uppstår avvikelser som har en varaktighet på mer än tre timmar publiceras dessa i NOTAM. Öppethållningstiderna på flygplatsen och flygledningen kan variera Extra öppethållning Utöver den ordinarie öppethållningstid som publiceras i AIP har ett antal flygplatser även separata avtal med posten, fraktbolag, landsting och övriga intressenter. Exempel på flygplatser med avtalad extra öppethållning är Luleå, Umeå, Sundsvall, Västerås, Karlstad, Växjö och Jönköping. Under den extra öppethållningstiden är flygplatserna endast bemannade med de funktioner som är specifikt beställda. De som utför beredskapsflyg har oftast ingen

13 kännedom om extra öppethållningstider. Den extra öppethållningen som görs med anledning av separata avtal publiceras inte och är inte heller känd för andra än beställaren. Tiden för öppethållningen ändras många gånger med kort varsel. 5.2 Möjlighet att öppna en stängd flygplats Vid förfrågan kan man i vissa fall öppna en stängd flygplats enligt något av de alternativ som anges nedan, men det finns ingen garanti för att flygplatsen kan öppnas. Se bilaga 15. Några operatörer och landsting har överenskommelser med specifika flygplatser att hålla beredskap för att kunna öppna flygplatsen med önskad kapacitet på förfrågan. Vissa flygplatser har ett beredskapstelefonnummer där personalen på ledig tid medverkar till att frivilligt (utan beredskapsersättning) öppna flygplatsen vid behov. Andra flygplatser har meddelat en telefonlista som finns tillgänglig vid flygräddningscentralen. Vid några flygplatser finns flygledningspersonal som övernattar (på fritiden eller på betald arbetstid) på arbetsplatsen på tider utöver de ordinarie och på avtalade öppethållningstider med anledning av anslutande arbetspass. Frivilligheten att öppna flygplatser på förfrågan varierar. Några flygplatser uppger att de känner sig utnyttjade. Den nya arbetstidslagen har inneburit svårigheter då den ställer större krav på viloperioder. 5.3 Skyldighet att öppna en stängd flygplats Det finns reglering som ger en skyldighet att hålla flygplatser tillgängliga. Den skyldigheten gäller dock endast vid flygräddningstjänst. För övrig räddningstjänst kan det också finnas en skyldighet att hålla flygplatser tillgängliga, men skyldigheten är då inte oinskränkt eftersom den görs beroende av resurser och att ett deltagande inte får förhindra den ordinarie verksamheten. Den luftfartsrättsliga regleringen samt regleringen enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) beskrivs i bilaga 9. För andra insatser som kan kräva tillgänglighet till flygplats såsom ambulanstransporter och beredskapsinsatser finns ingen rättslig reglering som kan tvinga en flygplats att öppna eller hålla öppet. 5.4 Skyldighet att meddela extra öppethållning Det finns för närvarande ingen skyldighet för en flygplats att meddela vilka tider flygplatsen har bemanning men officiellt inte har öppet. Det finns därför begränsad kännedom hos exempelvis flygräddningscentralen om vilka eventuella extra öppethållningstider en flygplats kan ha. I 59 luftfartsförordningen (1986:171) bemyndigas Transportstyrelsen att föreskriva vilka upplysningar av

14 betydelse för säkerheten som innehavaren av flygplatsen är skyldig att lämna. Med stöd av bemyndigandet bör Transportstyrelsen sannolikt kunna föra in en skyldighet för flygplatserna att rapportera in till flygräddningscentralen när det är möjligt för flygplatserna att öppna utanför ordinarie öppethållningstider. En sådan skyldighet eller alternativt ett allmänt råd kan med fördel föras in i föreskrifterna som reglerar drift av en godkänd flygplats. Förslag Vi föreslår att Transportstyrelsen inför ett allmänt råd om att flygplatser lämnar kontaktuppgifter till flygräddningscentralen. 5.5 Legalitet att landa på stängda flygplatser Säkerställande av legaliteten att landa på stängda flygplatser Det finns flygoperativa regler och flygplatsbestämmelser som fastställer kraven som gäller för rätten att landa. Dessa regler kan föreskriva att landningar inte får genomföras på en stängd flygplats. Är en flygplats förklarad som skyddsområde, kan tillträdet och möjligheten till landning begränsas i de fall luftfartygets personal inte är behörig att tillträda flygplatsen. I förslaget till ny luftfartslag (se SOU 1999:42) ges dessutom ett förslag på en uttrycklig reglering om förbud att beträda en sådan del av flygplatsområdet där det framgår av stängsel eller skyltar eller annat att allmänheten inte har tillträde. Vid en nödsituation, för att rädda liv, kan omständigheterna trots det vara sådana att det är berättigat att landa på en flygplats som inte är öppen. På luftfartens område kan det handla om situationer där inte finns tid eller möjlighet att efterfråga samtycke eller tillstånd till landning, t.ex. helikopter i räddningstjänst (eller annan samhällsnyttig funktion) men där andra intressen, såsom säkerhet, bör anses ha företräde. Det kan vara en svår avvägningsfråga för den enskilde flygplansoperatören att avgöra om det föreligger en straffriande situation som ger rätt att landa med nödrätten som grund. Det kan därför diskuteras om det inte borde säkerställas att legalisera landningar på stängda flygplatser. Den nuvarande rättsliga regleringen beskrivs utförligare i bilaga En lagreglering för att landa på stängd flygplats En möjlig lösning är att i lag ge beredskapsflyg rätten att nyttja en flygplats som är stängd. Detta bör vara möjligt även med beaktande av det grundlagfästa egendomsskyddet, eftersom nyttjandet av flygplatsen får anses syfta till att tillgodose angelägna allmänna intressen (jfr 2 kap. 18 regeringsformen). Fördelen med en lagreglering är att det klart framgår när det är tillåtet att landa på en stängd flygplats. Därmed kan förutsägbarheten för beredskapsflyget öka och möjligheterna till en bättre tillgänglighet ökar

15 Nackdelarna med en lagreglering är att det känsligt att inskränka någons rätt att råda över sin egendom som regleringen kommer att innebära. Liknande inskränkningar är också något främmande och sällsynta för den svenska lagstiftningen. Det är också relativt komplicerat att utforma en lagreglering eftersom det kan krävas ändringar i både skyddslagstiftning och luftfartslagstiftning. Dessutom medför en reglering svåra avvägningsfrågor vad gäller ersättning mellan nyttjaren och flygplatsen. Det bör också framhållas att en lagreglering av rätten att landa på en stängd flygplats inte skulle lösa tillgången till bränsle på flygplatserna. Frågan om användning av tankanläggningar skulle i och med det också behöva regleras, vilket ytterligare skulle komplicera utformningen av bestämmelserna eftersom tankanläggningarna ofta ägs av någon annan än flygplatsen. Med anledning av de nackdelar som redovisats, avråder vi från en lösning genom lagreglering och förordar en enklare lösning En avtalslösning för att landa på stängd flygplats De bestämmelser som reglerar villkoren för flygoperatörernas nyttjande av en flygplats kan sägas vila på en avtalsrättslig grund. Därför ligger det närmare tillhands enligt vår uppfattning att lösa frågan om rätten att landa på en stängd flygplats genom civilrättsliga avtal snarare än genom lagstiftning. Vi förordar därför att flygplatser och operatörer träffar överenskommelser om rätten att få nyttja flygplatsen. Ett sådant avtal ska reglera förutsättningarna för nyttjandet och ersättning som ska utgå. Denna lösning sker till viss del redan idag. Fördelarna med en avtalsmässig lösning är desamma som med en lagreglering, dock med betydligt färre nackdelar. Visserligen kan en avtalsrättslig lösning medföra en viss resursåtgång i samband med framtagandet och tecknandet av överenskommelserna, men i gengäld kan lokala och individuella förutsättningar bättre beaktas än genom exempelvis en generell lagreglering. Förslag Vi rekommenderar att de operatörer som har behov av att nyttja en flygplats när den är stängd sluter avtal med flygplatserna. Avtalen kan utformas enligt modellen i bilaga 11. Det ska påpekas att modellen måste anpassas till förutsättningarna vid varje flygplats. När det gäller t.ex. radiostyrd flygplatsbelysning kan sådan inte erbjudas av alla flygplatser. Likaså kan det, när det gäller tankanläggningar, finnas begränsningar i möjligheten för operatören och flygplatsen att avtala eftersom tankanläggningen inte alltid ägs av flygplatsen. Ett avtal mellan en flygoperatören och en flygplats åsidosätter naturligtvis inte de flygoperativa kraven. 5.6 Flygväder för beredskapsflygningar Väderinformation kan bl.a. ges i form av observationer, exempelvis METAR, och flygplatsprognos (TAF). En TAF utfärdas av en meteorolog, medan en METAR görs av en observatör, som kan vara en flygledare eller AFIS-tjänsteman. Utifrån METAR skapar meteorologerna TAF. Observationerna görs, på de flesta instrumentflygplatserna av flygtrafikledningen, med 30 minuters mellanrum

16 Tillgången till aktuella METAR är ett flygsäkerhetskrav, medan det inte finns något krav på tillgång till TAF. Utan TAF begränsas emellertid den operativa förmågan för flygoperatören, eftersom det då krävs två alternativa landningsflygplatser istället för en. Detta kräver större bränslemängder och begränsar räckvidden. Regeln om två alternativa landningsflygplatser vid planering är begränsande särskilt för helikoptrar eftersom det extra bränsle som måste medföras reducerar aktionstiden och den möjliga utrustningsnivån. En helikopter ska ha en bränslereserv för 30 minuters flygning vid planering för flygning enligt instrumentflygreglerna (IFR). Dessutom ska en säkerhetsmarginal på någon procent räknas in i det totala bränslebehovet för planerad flygning, alternativ och andrahandsalternativ om sådant krävs. Tillgången till TAF dygnet runt är begränsad till sex svenska flygplatser: Umeå, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Skavsta, Göteborg-Landvetter, Göteborg-Säve samt Malmö-Sturup. Under helger är tillgången på flygplatsprognoser mer begränsad än under veckan då många flygplatser är helt eller delvis stängda. Sedan november 2007 ges en möjlighet att med stöd av Annex 3 till Chicagokonventionen godkänna användandet av automatiska väderobservationer (AUTO METAR) som underlag för att utfärda och följa upp TAF. Transportstyrelsen har tillsvidare inte godkänt AUTO METAR som enda underlag för TAF. För att producera en första flygplatsprognos ställer SMHI krav på att minst två METAR har gjorts vid den aktuella flygplatsen. SMHI utfärdar TAF på underlag från METAR eller AUTO METAR tidigast 2 timmar och senast 30 minuter innan en flygplats öppnar. Dock vill man ha en manuell METAR från flygplatsen senast 10 minuter före öppning och sedan kontinuerligt var 30:e minut under öppethållningen eller TAF:ens giltighetstid. Automatiska observationer, som AUTO METAR, har vissa begränsningar. Sådana begränsningar kan t.ex. vara att mätning sker på en plats - inga observationer kan göras i närheten av flygplatsen, sikt- och molnvärden endast är uppmätta i en punkt och är inte säkert representativa för hela himlen kring flygplatsen, rapportering av dimbankar har begränsningar, såvida de inte finns vid sensorerna, vissa typer av nederbörd kan vara svåra att identifiera, speciellt blandformer som snöblandat regn, den inte kan observera åska och blixt vid flygplatsen, den inte kan observera bymoln eller upptornande stackmoln. Dessa begränsningar gör att SMHI inte anser sig kunna uppfylla kvalitetskraven på en TAF med avseende på uppföljning av den utfärdade flygplatsprognosen

17 Automatiska observationer har också fördelar. De mäter sikt på samma sätt, oavsett ljusförhållande, såväl dag som natt. Automatiska observationer påverkas inte av trötthet och störs inte av andra arbetsuppgifter. Meteorologen har även tillgång till observationer som är en del av underlaget för att producera TAF. Väderradar, blixtlokalisering och satellitbilder är några ytterligare exempel på underlag som hjälper till att skapa en bild av nuläget. Själva prognosen bygger till stor del på numeriska modeller. METAR skulle också kunna kompletteras med kameror på flygplatsen. I projektet Remote Operated TWR som drivs av Luftfartsverket har man bland annat använt kameror på flygplatser för att utföra flygtrafiktjänst. Detta skulle eventuellt kunna vara en metod för att i framtiden få tillgång till information som kompletterar de automatiska observationerna. Transportstyrelsen avser utveckla följande förslag/kombination av förslag Den uppstartstid som föreslås för flygplatser ska göra det möjligt också för meteorologen att utfärda en TAF, och att meteorologen får tillgång till manuella METAR liksom idag, senast 10 minuter innan flygplatsen öppnar och sedan kontinuerligt under öppethållningen som underlag för uppföljning av TAF. Den som förmedlar begäran om ett öppnande av en flygplats kontaktar också SMHI för att beställa att en TAF ska utfärdas för den utpekade flygplatsen under den aktuella tidsperioden. Transportstyrelsen godkänner att AUTO METAR används som underlag för att utfärda TAF. Systemet bör utvärderas efter två år. Den uppstartsstid som föreslås för flygplatser ska möjliggöra att den som utfärdar TAF får tillgång till manuella METAR som underlag för uppföljning av TAF. Planering för beredskapsflyg sker utan giltig TAF med de begränsningar som nämns i inledningstexten. Uppdrag kan starta utan att det finns någon giltig TAF utfärdad för flygplatsen. Vädertjänsten utfärdar TAF så snart som en första manuell METAR finns att tillgå, varvid flygoperatör kan minska antalet alternativa landningsplatser. 5.7 Tankanläggningar Flygdrivmedel regleras i Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga gaser och vätskor på försäljningsställen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är ansvarig myndighet inom området. Varje bensinbolag har tillämpningar baserade på Sprängämnesinspektionens föreskrifter. Dessutom finns krav i BCL-F avseende flygdrivmedelstjänst på flygplatser med bl.a. krav på kompetens på personal som utför tankning och avtankning. Flygdrivmedel levereras och lagerhålls på flygplatserna genom avtal

18 med respektive bensinbolag. Upplägget är i stort sett lika på alla flygplatser, vilket innebär att ett bensinbolag äger cisternerna för förvaring på flygplatsen och levererar drivmedel. Tankning av flygplan utförs av flygplatsens egen personal. På de större flygplatserna kan det finnas andra lösningar. Exempelvis kan bensinbolagens egen personal även hantera tankningen av flygplanen. På de flygplatser som inte har öppet dygnet runt kan det finnas överenskommelser med flygoperatörer som behöver tillgång till flygdrivmedel även när flygplatsen är stängd. Genom avtal och utbildningar kan flygplatsen tillåta flygoperatörerna att själva tanka, genom att ge dem nycklar eller kort till tankanläggningen. Förutom cisterner på flygplatser finns det i fjällvärlden ett relativt stort antal mindre tankanläggningar för helikoptrar som ägs av olika helikopteroperatörer. I dessa fall levereras drivmedlet av ett bensinbolag, men cisternerna ägs och underhålls vanligtvis av respektive helikopteroperatör. Rikspolisstyrelsen, Norrlandsflyg och Scandinavian Medicopter har tillfrågats om egna tankanläggningar. Polisflyget äger ett 10-tal av dessa tankanläggningar. I bilaga 12 framgår lokaliseringen av samtliga tankanläggningar som finns tillgängliga dygnet runt. De flesta av dessa tankanläggningar är låsta och man behöver således nyckel för att kunna tanka. De helikopteroperatörer som verkar i fjällvärlden har ofta överenskommelser för att använda varandras tankanläggningar. En förutsättning är dock att operatörerna har samarbetsavtal och utbildning för att kunna använda anläggningarna. Förslag Respektive flygoperatör tillgodoser sitt behov av tankanläggningar på flygplatser och helikopterbaser enligt det bifogade avtalsförslaget. Se bilaga 11 och bilaga 15. För att få tillgång till tankanläggningar i fjällvärlden rekommenderar vi att flygoperatörer träffar överenskommelser om tillgång till varandras tankanläggningar. 5.8 Utveckling av regelverk, metoder och teknik Regelverk för SAR-flygningar Luftfartsstyrelsen har tidigare drivit frågan om att utforma ett gemensamt regelverk för SAR-flygningar inom EU. Ett sådant regelverk har dock inte varit möjligt att etablera på grund av medlemsländernas olika system för SARflygningar. Transportstyrelsen ska utveckla ett regelverk för SAR-flygning då det inte finns något sådant regelverk. Regelutvecklingen ska om möjligt göras i samverkan med

19 våra grannländer, då enheter från olika nationer ofta samarbetar vid räddningsinsatser GPS-teknik för helikoptrar HEMS-flygningar regleras i dag av regelverket JAR-OPS 3 1. Det finns även grundläggande bestämmelser i EG-förordningen 216/ som reglerar HEMS. Bestämmelserna ska dock inte tillämpas förrän det har utarbetats tillämpningsföreskrifter på området inom EU. Dessa tillämpningsföreskrifter ska träda i kraft senast den 8 april Tänkbara utvecklingsområden med hjälp av GPS-teknik beskrivs i bilaga 13. Nedan anges några exempel på hur tekniken skulle kunna användas. Inflygningsprocedurer baserade på GPS-teknik skulle kunna medge framtagande av procedurer för helikoptrar till en sjukhusflygplats. Det skulle sannolikt kunna möjliggöra mörkerlandning vid lägre siktvärden. GPS Standalone-procedur enligt norsk modell, genom vilken en procedur kan utvecklas utan markutrustning och ge minima motsvarande en kurssändare. Lågflygrutter enligt norsk modell som ger möjlighet att hålla marschfart under normala IFR-höjder där risken för isbildning är lägre. Väderminima för HEMS-flygning framgår av bilaga 14. Transportstyrelsen planerar för att genomföra en analys om att eventuellt införa inflygningsprocedurer baserade på GPS för att ytterligare förbättra förutsättningarna för beredskapshelikoptrar. 6 TILLGÄNGLIGA FLYGPLATSER 6.1 Flygplatser som föreslås vara tillgängliga Flygplan som genomför uppdrag av samhällsviktig verksamhet har vanligtvis behov av öppna flygplatser. Helikoptrar som genomför uppdrag av samhällsviktig verksamhet har behov av öppna flygplatser vid vissa vädersituationer. De öppna flygplatserna behövs både för planering och genomförande av uppdragen. Behoven finns i hela landet. 1 Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:36) om kommersiella flygtransporter med helikopter (JAR-OPS 3). 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEC, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG

20 Transportstyrelsen har analyserat olika nivåer av antal flygplatser som behöver vara tillgängliga för att beredskapsflyget ska kunna planera och genomföra insatser som bidrar till en grundläggande säkerhetsnivå. Vi har strävat efter att avstånden mellan flygplatserna inte bör överstiga en timmes flygtid med en helikopter under transportflygning. Avståndet får anses vara rimligt med tanke på möjligheten att påbörja räddningsinsatser inom en tidsperiod som överensstämmer med de ansvariga myndigheternas egna ambitioner. Det längsta avståndet mellan två av de föreslagna flygplatserna är cirka 270 km, vilket motsvaras av cirka en timmes flygtid med en helikopter under transportflygning. Se bilaga 7a. För att uppnå ovanstående föreslår vi tillgänglighet till flygplatser på tio geografiska orter i Sverige. Vi har utgått från Kiruna, den trafikflygplats som ligger längst i norr. Därpå följer orter med ca en timmes flygtid med helikopter söderut. Vidare föreslagna orter är Luleå, Umeå, Östersund, Sundsvall, Stockholm, Göteborg, Visby, Ronneby ner till Malmö som är den trafikflygplats som ligger längst i söder. Vi förordar att det bör vara tillgänglighet till Säve flygplats i Göteborgsområdet då samtliga beredskapsverksamheter som innebär flygningar med polishelikopter, SAR-helikopter, HEMS-helikopter samt ambulansflygplan är baserade på Säve flygplats. I Stockholmsområdet är Arlanda den flygplats som ligger närmast beredskapsbaseringarna. I området mellan Östersund och Stockholm är flygplatserna Sundsvall eller Mora tänkbara alternativ. Vi förordar Sundsvall flygplats då det finns instrumentlandningssystem till båda landningsbanorna. Sundsvall, Visby och Ronneby är angelägna med tanke på att tillgängligheten till dessa flygplatser ökar regulariteten för att utföra räddningsuppdrag till havs. De flesta orterna sammanfaller med de av regeringen beslutade driftsbidragen till flygplatser, vilka beskrivs som nationellt strategiska flygplatser enligt propositionen 2008/09:35 Framtidens resor och transporter - infrastruktur för hållbar tillväxt. Trafikflygplatsernas ägandeförhållanden framgår av bilaga 7b. Operatörer som utför luftburna sjuktransporter har uttalat ett behov av tillgänglighet till samtliga trafikflygplatser i Sverige. Vi menar att sjukvårdens eventuella behov av tillgänglighet till ett större antal flygplatser är ett specifikt sjukvårdsintresse och bör därför utredas vidare av Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner- och Landsting. Se avgränsningar i punkt 2.2. Förslag Efter att ha sammanvägt ovanstående anser Transportstyrelsen att flygplatserna Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Sundsvall, Stockholm (Arlanda), Göteborg (Säve), Visby, Ronneby och Malmö uppfyller syftet

21 6.2 Inställelsetid och bemanning på flygplats När en flyginsats har startat är det sannolikt att luftfartyget behöver lämna skadade vid en flygplats för vidare transport med ambulans till sjukhus efter cirka en timme efter det att insatsen påbörjades. Om inställelsetiden för flygplatspersonalen skulle vara längre än en timme riskerar man att insatsen inte får det stöd som man behöver för att kunna landa enligt instrumentflygreglerna, öppna grindar etc. Om inställelsetiden för personalen på flygplatserna skulle vara kortare än en timme måste personalen ha jour, vilket skulle generera ett ökat behov av utbildad personal och väsentligt högre kostnader för att upprätthålla beredskapen, vilket i sin tur minskar sannolikheten för att förslaget är möjligt att genomföra. Vi gör också bedömningen att det sällan uppstår behov att öppna flygplatsen inom kortare tid. Minimibemanning som har beredskap för att öppna flygplatsen för insatser med beredskapsflyg på en grundläggande säkerhetsnivå föreslår vi vara en person i ATS (flygtrafikledning) samt en person på fältet. I kalkylen för kostnader av beredskapen ingår ett tillägg om 25 % högre bemanning med anledning av extra bemanning för snöröjning under vinterperioden. Bemanningen utgör endast en grundläggande säkerhetsnivå. Målet är att möjliggöra enstaka flygningar under kategori 1-förhållanden. Vi har därför bortsett från procedurer vid låga siktvärden. Vi vill också påpeka att det vid vissa väderförhållanden inte kommer att vara möjligt att flyga på flygplatserna med denna låga bemanning. Besättningscheferna på respektive beredskapsflygning har alltid ansvaret för att avgöra om flygning är möjlig eller inte utifrån aktuella förutsättningar. Förslag Vi föreslår att en person i flygtrafikledningspersonalen och en person i fältpersonalen bör ha en timmes beredskap eller inställelsetid för att kunna öppna flygplatsen inom en timme efter förfrågan. 6.3 Reglering av utpekade flygplatser Reglering av flygplatser och övrig markorganisation finns i 6 kap. luftfartslagen och luftfartsförordningen. Bestämmelserna i lagen och förordningen och de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa riktar sig till bl.a. flygplatserna och ställer krav på dessa. Ett krav på flygplatsers tillgänglighet kan därför lämpligen införas i 6 kap. luftfartslagen. Förslag

22 Vi föreslår att en reglering som ålägger vissa flygplatser att hålla beredskap förs in i 6 kap. luftfartslagen med följande lydelse. 6 kapitlet xx luftfartslagen: En flygplats ska upprätthålla beredskap för att öppna för luftfartyg som utför prioriterade/akuta sjuktransporter, räddningsinsatser, uppdrag av betydelse för krisberedskap eller annan samhällsviktig verksamhet. Regeringen får föreskriva vilka flygplatser som ska upprätthålla denna beredskap. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva om omfattningen av beredskapen. Formuleringen av första meningen är vald med utgångspunkt i den formulering som regeringen valt i sin utformning av uppdraget till Luftfartsstyrelsen. Vi anser dock att det är nödvändigt att förtydliga att beredskapen avser prioriterade/akuta sjuktransporter. Vårt förslag kommer att innebära ålägganden inte bara för statliga flygplatser utan även för en flygplats som till viss del är kommunal- och privatägd (Säve) och därför bör man i lag reglera vilka flygplatser som avses. En förteckning över vilka flygplatser som ska omfattas av åläggandet kan dock komma att behöva ändras och det är därför lämpligt att regeringen ges ett bemyndigande att peka ut vilka flygplatser som ska upprätthålla beredskapen. Vi bedömer att det är möjligt med ett sådant bemyndigande. Till Transportstyrelsen bör ges en rätt att meddela de närmare föreskrifter som behövs avseende krav på innehållet i beredskapen. Vi föreslår en reglering i luftfartsförordningen med följande lydelse. xx luftfartsförordningen: Flygplatserna Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Sundsvall, Stockholm (Arlanda), Göteborg (Säve), Visby, Ronneby samt Malmö ska upprätthålla beredskap för att öppna för luftfartyg som utför prioriterade/akuta sjuktransporter, räddningsinsatser, uppdrag av betydelse för krisberedskap eller annan samhällsviktig verksamhet. Transportstyrelsen får föreskriva om omfattningen av beredskapen som anges i 6 kap xx luftfartslagen. Samråd ska ske med Försvarsmakten om det är fråga om inverkan på militära anläggningar. 7 FINANSIERINGSPRINCIPER 7.1 Kostnadskomponenter Kostnaderna avseende beredskapen för en ökad tillgänglighet på svenska flygplatser kan delas upp i två komponenter enligt följande:

23 1. Aktiveringskomponenten (kostnader vid avrop för att faktiskt utnyttja beredskapen) 2. Beredskapskomponenten (kostnader för att tillhandahålla en beredskap) De olika komponenterna är av olika karaktär. Kostnaderna för aktiveringskomponenten är rörlig och uppstår först när en operatör/uppdragsgivare kräver att beredskapen faktiskt utnyttjas. Vidare är kostnaderna för aktiveringskomponenten enkel att härleda till en motprestation där det tydligt framgår vad kostnaderna avser. Öppnandet av en annars vid tidpunkten stängd flygplats utförs för en specifikt utpekad rörelse. Kostnaderna för beredskapskomponenten kan ses som en fast kostnad, vilken inte påverkas av ett eventuellt aktiverande. Vidare är det inte lika tydligt vad den aktuella motprestationen kan avses vara, eller vem som har nytta av denna. 7.2 Aktiveringskomponenten Det föreslås att aktiveringskostnaderna finansieras av den operatör som väljer att aktivera flygplatsen. En aktivering kan ske av såväl organisationer som bedriver trafik i det syfte för vilken beredskapen är avsedd (exempelvis ambulansflyg), som av kommersiell trafik och annat privatflyg som vill nyttja flygplatsen. Det anses inte möjligt att kräva av flygplatsen att man endast ska öppna för specifika flygningar beroende på dess syfte. I realiteten innebär detta att även kommersiell verksamhet kan dra nytta av beredskapen. Det är därför naturligt att de olika operatörerna debiteras för kostnaden att aktivera flygplatsen. När flygningen är rent kommersiell får respektive operatör stå för kostnaderna de gånger man väljer att nyttja en annars stängd flygplats. När flygningen avser exempelvis en sjuktransport debiteras också operatören. Därefter får respektive operatör debitera kostnaden mot den aktuella uppdragsgivaren. Den föreslagna finansieringsprincipen innebär att kostnaderna når rätt organisation i den utsträckning som det är praktiskt möjligt Avgiftssättning Enligt 6 kap. 13 luftfartslagen (1957:297) och 75 luftfartsförordningen (1986:171) kan Transportstyrelsen meddela föreskrifter om avgiftssättning för användning av allmänna flygplatser eller andra allmänna anläggningar eller tjänster för luftfarten. Enligt andra stycket i 75 luftfartsförordningen ska Luftfartsverket, med iakttagande av Transportstyrelsens föreskrifter om avgiftssättning, meddela föreskrifter om avgifter för att nyttja de statliga flygplatserna. Detta görs idag via Luftfartsverkets föreskrift (TSFS 2009:10) vilken bland annat redogör för aktuella landningsavgifter utanför ordinarie öppethållningstid. Avgiften för detta är drygt kr för 30 minuters extra öppethållande. Vad gäller amulansflygningar med status HOSP debiteras endast

Flygräddning Search And Rescue (SAR)

Flygräddning Search And Rescue (SAR) ` Flygräddning Search And Rescue (SAR) Nödsändare Presentation av Annika Wallengren 1 Search And Rescue lag om skydd mot olyckor Flygräddningstjänstens uppgifter regleras i 4 kap. 2 lagen (2003:778) om

Läs mer

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen Konsekvensutredning 1 (7) Datum Handläggare Jörgen Andersson Sjö- och luftfartsavdelningen Konsekvensutredning - Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:29)

Läs mer

Flygräddning Search And Rescue (SAR)

Flygräddning Search And Rescue (SAR) ` Flygräddning Search And Rescue (SAR) Nödsändare Presentation av Annika Wallengren 1 Flygräddningstjänstens uppgifter regleras i 4 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Efterforska och lokalisera

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om transport av farligt gods med luftfartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om transport av farligt gods med luftfartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om transport av farligt gods med luftfartyg; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 12 kap. 4 och 14 kap. 16 luftfartsförordningen

Läs mer

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting 2010-12- 2 2 l S Dnr...' töl2-lö«2_ 1 Utredningens uppdrag Helikopterutredningens uppdrag är att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om transport av farligt gods med luftfartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om transport av farligt gods med luftfartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om transport av farligt gods med luftfartyg; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 12 kap. 4 och 14 kap. 16 luftfartsförordningen

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper Dokumentnummer D 2013- SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper RAPPORT 2013-06-03 00.01 D 2013-2(7) Revisionsteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2013-06-07

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA)

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Missiv 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Bakgrund

Läs mer

Luftfartsstyrelsens författningssamling

Luftfartsstyrelsens författningssamling Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Maria Melchersson Tell ISSN 1652-8956 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om ändring i Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2008:21) om kompletterande flygarbetstidsregler;

Läs mer

Information till VFR piloter

Information till VFR piloter Information till VFR piloter från LFV/NUA Denna information är framtagen av LFV och NUA, med syfte att påminna VFR-piloter om några viktiga områden, för att förebygga luftrumsintrång i svensk kontrollerad

Läs mer

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord:

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: räddningstjänst, helikopter, Sjöfartsverket, SAR, räddning, drunkning, livräddning Markus Planmo

Läs mer

Promemoria. Förslag till ändring i luftfartsförordningen (2010:770) Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Förslag till ändring i luftfartsförordningen (2010:770) Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Förslag till ändring i luftfartsförordningen (2010:770) Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till ändring i luftfartsförordningen (2010:770). Förslaget syftar till

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst

Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Eva Noréus Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Rapport. Nordiskt samarbete Beredskapsflygplatser

Rapport. Nordiskt samarbete Beredskapsflygplatser Rapport Nordiskt samarbete Beredskapsflygplatser Titel: Rapport Nordiskt samarbete - Beredskapsflygplatser Utgivningsdatum: December 2014 Ärendenummer: TRV 2014/100032 Utgivare: Trafikverket Författare:

Läs mer

Information till VFR piloter

Information till VFR piloter Information till VFR piloter från LFV/NUA Denna information är framtagen av LFV och NUA, med syfte att påminna VFR-piloter om några viktiga områden, för att förebygga luftrumsintrång i svensk kontrollerad

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 20 juli 2009. Ändringar införda t.o.m TSFS 2013:20.

Läs mer

Luftfartsstyrelsens författningssamling

Luftfartsstyrelsens författningssamling Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Maria Melchersson Tell ISSN 1652-8956 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om kompletterande flygarbetstidsregler; LFS 2008:21 Serie OPS Utkom från trycket

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; beslutade den 28 februari 2019. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 7 luftfartsförordningen

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA)

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Bakgrund

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd vid svenska mindre flygföretag

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd vid svenska mindre flygföretag LUFTFART Serie SEC Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd vid svenska mindre flygföretag Innehåll Inledande bestämmelser...1 Tillämpningsområde...1 Definitioner och förkortningar...1

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd för flygtrafikledningstjänst

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd för flygtrafikledningstjänst LUFTFART Serie SEC Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd för flygtrafikledningstjänst Innehåll Inledande bestämmelser...1 Tillämpningsområde...1 Definitioner och förkortningar...1

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetshandlingar; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetshandlingar; (konsoliderad elektronisk utgåva) Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetshandlingar; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 15 juni 2016. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2018:34. Den konsoliderade elektroniska

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om ömsesidigt erkännande, godkännande eller utbyte av utländskt certifikat eller behörighetsbevis;

Transportstyrelsens föreskrifter om ömsesidigt erkännande, godkännande eller utbyte av utländskt certifikat eller behörighetsbevis; Transportstyrelsens föreskrifter om ömsesidigt erkännande, godkännande eller utbyte av utländskt certifikat eller behörighetsbevis; beslutade den 5 mars 2018. Transportstyrelsen föreskriver följande med

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat för flygledare och flygledarelev (konsoliderad elektronisk utgåva);

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat för flygledare och flygledarelev (konsoliderad elektronisk utgåva); Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat för flygledare och flygledarelev (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 20 juli 2009. Ändringar införda t.o.m TSFS 2013:19. Den

Läs mer

Nationella luftfartygs bemanning

Nationella luftfartygs bemanning utkast Luftfartsföreskrift 1 (8) Utfärdad: 11.4.2013 Träder i kraft: 12.4.2013 Rättsgrund: 60 i luftfartslagen (1194/2009) Giltighetstid: Tills vidare Ändringsinformation: Genom denna föreskrift upphävs

Läs mer

Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om luftvärdighet

Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om luftvärdighet TSL 2010-565 Konsekvensutredning 1(7) Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om luftvärdighet 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? BCL-M är ett samlingsbegrepp för nationella föreskrifter

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetshandlingar;

Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetshandlingar; Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetshandlingar; beslutade den 15 juni 2016. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 3 kap. 1 och 4 och 14 kap. 16 luftfartsförordningen

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev; beslutade den 20 juli 2016. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 20 luftfartsförordningen

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utnämning av leverantörer av flygtrafikledningstjänst (ATS)

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utnämning av leverantörer av flygtrafikledningstjänst (ATS) Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Morgan Sundell Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänster Konsekvensutredning av Transportstyrelsens

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om hantering av avgifter för flygtrafiktjänst;

Transportstyrelsens föreskrifter om hantering av avgifter för flygtrafiktjänst; Transportstyrelsens föreskrifter om hantering av avgifter för flygtrafiktjänst; beslutade den 17 februari 2017. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 10 luftfartsförordningen (2010:770)

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:145) om trafikregler

Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:145) om trafikregler TSL 2011-4270 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:145) om trafikregler 1. Vad är problemet och vad ska uppnås?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor; SFS 2008:1220 Utkom från trycket den 12 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Konsekvensutredning anpassning av nationella föreskrifter med anledning av EU:s nya flygoperativa regler för icke-kommersiell verksamhet

Konsekvensutredning anpassning av nationella föreskrifter med anledning av EU:s nya flygoperativa regler för icke-kommersiell verksamhet Konsekvensutredning 1 (9) Datum Handläggare Ulf Wallman Sjö- och luftfartsavdelningen Juridikenheten Juridiska sektionen för operatörer, fartyg och luftfartyg Konsekvensutredning anpassning av nationella

Läs mer

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag.

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Omremiss Förslag till ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats samt Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetsorganisationer;

Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetsorganisationer; Transportstyrelsens föreskrifter om nationella luftvärdighetsorganisationer; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 3 kap. 4 och 14 kap. 16 luftfartsförordningen

Läs mer

TSFS 2019:xx. beslutade den xxxx 2019.

TSFS 2019:xx. beslutade den xxxx 2019. Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:25) om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats; beslutade den xxxx 2019. Utkom från trycket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om transport av farligt gods; SFS 2006:311 Utkom från trycket den 23 maj 2006 utfärdad den 4 maj 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1

Läs mer

Konsekvensutredning - Ändringsföreskrift trafikregler för luftfart

Konsekvensutredning - Ändringsföreskrift trafikregler för luftfart Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Loella Fjällskog Sjö- och luftfartsavdelningen Konsekvensutredning - Ändringsföreskrift trafikregler för luftfart Ändringarna i föreskriften var

Läs mer

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting Dnr. 2013-05- 0 7 Uppdraget och utgångspunkter Utredaren har haft regeringens uppdrag att se över samhällets alarmeringstjänst i syfte att säkerställa att

Läs mer

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7)

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-04-17 LS 1303-0325 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 00025 Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis;

Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis; Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och ; beslutade den DATUM ÅR. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 förordningen (1994:1808)

Läs mer

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (7) Datum

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (7) Datum Konsekvensutredning 1 (7) Datum Handläggare Maria Nilsson Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning av föreskrifter med kompletterande bestämmelser

Läs mer

Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård

Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård Ärende 32 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-14 Diarienummer 170556 Sida 1 (2) Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om gemensamt avgiftsutjämningssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage.

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om gemensamt avgiftsutjämningssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. TSL 2011-5241 Konsekvensutredning 1(5) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om gemensamt avgiftsutjämningssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. 1. Vad är problemet

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om flygplatsavgifter; SFS 2011:866 Utkom från trycket den 30 juni 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Samverkan mellan kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar

Samverkan mellan kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar 2014-06-02 1 (6) CIRKULÄR 14:13 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Markus Planmo markus.planmo@skl.se 08-452 79 65 Kommunala räddningstjänster Kommunala räddningsnämnder SOS Alarm Samverkan mellan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den [ ] EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Utkast till Bryssel den C KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den [ ] om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med icke-kommersiell flygdrift och

Läs mer

LUFTFARTSBESTÄMMELSE

LUFTFARTSBESTÄMMELSE LUFTFARTSBESTÄMMELSE PB 186, 01531 VANDA, FINLAND, tel. 358 (0)9 4250 11, fax 358 (0)9 4250 2898 OPS M3-2 ändring 1 4.7.2008 www.luftfartsforvaltningen.fi BEGRÄNSNINGAR AV FLYGTJÄNST- OCH TJÄNST- GÖRINGSTIDEN

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om ömsesidigt erkännande, godkännande eller utbyte av utländskt certifikat eller behörighetsbevis;

Transportstyrelsens föreskrifter om ömsesidigt erkännande, godkännande eller utbyte av utländskt certifikat eller behörighetsbevis; Transportstyrelsens föreskrifter om ömsesidigt erkännande, godkännande eller utbyte av utländskt certifikat eller behörighetsbevis; beslutade den DATUM ÅR. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Flyghinderanalys gällande uppförande av fastighet i Oxelösunds kommun del av Oxelö 8:39 och 7:41

Flyghinderanalys gällande uppförande av fastighet i Oxelösunds kommun del av Oxelö 8:39 och 7:41 2014-08-29 Staffan Stenvall SWECO Box 8 721 03 VÄSTERÅS Flyghinderanalys gällande uppförande av fastighet i Oxelösunds kommun del av Oxelö 8:39 och 7:41 Ni har sänt en förfrågan om flyghinderanalys till

Läs mer

Roger Fredriksson. Kenneth Michaelsson (c) JanAnders Palmqvist (s) Roger Gardell (fp) Tommy Andersson 1(4) Sammanträdesprotokoll

Roger Fredriksson. Kenneth Michaelsson (c) JanAnders Palmqvist (s) Roger Gardell (fp) Tommy Andersson 1(4) Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll 1(4) 2012-06-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 08.30-08.40 Beslutande Roger Fredriksson (m) Kenneth Michaelsson (c) JanAnders Palmqvist

Läs mer

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Sträckflygning med TMG BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Innehåll Flygoperativa Procedurer Flygförberedelser och förfarande vid genomförande av flygning Trafikregler Luftrumsbestämmelser Höjdmätarinställning

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

Luftfartsverkets författningssamling

Luftfartsverkets författningssamling Luftfartsverkets författningssamling LFS 1993:7 Ansvarig utgivare: V M Brusén ISSN 0280-0233 Bestämmelser för Civil Luftfart (BCL) Driftbestämmelser LFS 1993:7 Utkom från trycket den 1 juni 1993 beslutade

Läs mer

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag.

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Omremiss Förslag till ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:25) om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade raketer och uppsläpp av föremål för rörelse i luften

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade raketer och uppsläpp av föremål för rörelse i luften Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Eva Noréus Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Uppdrag att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare

Uppdrag att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare Regeringsbeslut II 7 2018-06-28 N2018/03935/MRT N2017/02238/MRT (delvis) Näringsdepartementet Transportstyrelsen 601 73 Norrköping Uppdrag att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare Regeringens

Läs mer

Kravet på tillstånd från Transportstyrelsen för drönare som väger under 7 kilo och som flygs inom synhåll är borttaget. Läs mer om de nya reglerna.

Kravet på tillstånd från Transportstyrelsen för drönare som väger under 7 kilo och som flygs inom synhåll är borttaget. Läs mer om de nya reglerna. Drönare på Elmia Från den 1 februari 2018 gäller nya regler för dig som flyger drönare. Den största förändringen är att reglerna även gäller för dig som flyger privat, samt att tillståndskravet från Transportstyrelsen

Läs mer

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och utformning av luftrum

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och utformning av luftrum Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Linnéa Ekström Sjö- och luftfart Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och utformning av luftrum

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis;

Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis; Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis; beslutade den 15 mars 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 förordningen

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade raketer och uppsläpp av föremål för rörelse i luften;

Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade raketer och uppsläpp av föremål för rörelse i luften; Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade raketer och uppsläpp av föremål för rörelse i luften; beslutade den 7 december 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 kap. 10 luftfartsförordningen

Läs mer

DOM 2012-09-10 Meddelad i Jönköping

DOM 2012-09-10 Meddelad i Jönköping KAMMARRÄTTEN Avdelning l DOM 2012-09-10 Meddelad i Jönköping Sida l (3) Mål nr 2594-12 KLAGANDE Magnus Hellström TV 4 Uppsala Kungsgatan 62 753 18 Uppsala ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Transportstyrelsens beslut

Läs mer

Flyghinderanalys gällande Uppförande av vindkraftverk Filipstads kommun på fastigheten Filipstad Torskbäcken 1:9

Flyghinderanalys gällande Uppförande av vindkraftverk Filipstads kommun på fastigheten Filipstad Torskbäcken 1:9 2015-04-10 Pia Hjalmarsson Stena Renewable AB Box 7123 402 33 Göteborg Flyghinderanalys gällande Uppförande av vindkraftverk Filipstads kommun på fastigheten Filipstad Torskbäcken 1:9 Ni har sänt en förfrågan

Läs mer

TSFS 2009:21. beslutade den 16 april 2009.

TSFS 2009:21. beslutade den 16 april 2009. Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2006:15) Bestämmelser för Civil Luftfart - Luftfartsskydd (BCL-SEC) 6.1 Bestämmelser för flygfraktverksamhet - Säkerhetsgodkännande

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Luftrumsmöte för brukare. Transportstyrelsen

Luftrumsmöte för brukare. Transportstyrelsen Luftrumsmöte för brukare Transportstyrelsen 2017-04-24 Agenda 10:00-14:00 (lunch 12:00-13:00) 1. Presentation av deltagare 2. Föregående protokoll 3. Information från Transportstyrelsen 3.1 Förändringar

Läs mer

Trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU6. Marktjänster på flygplatser. Sammanfattning. Propositionen. Motionen 1999/2000 TU6 1999/2000:TU6

Trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU6. Marktjänster på flygplatser. Sammanfattning. Propositionen. Motionen 1999/2000 TU6 1999/2000:TU6 Trafikutskottets betänkande Marktjänster på flygplatser 1999/2000 TU6 Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 1999/2000:41 Marktjänster på flygplatser samt en motion som väckts med

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och utövande av trafikrättigheter;

Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och utövande av trafikrättigheter; Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och utövande av trafikrättigheter; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 kap. 4 och 6 luftfartsförordningen

Läs mer

Operativa procedurer (Operational procedures)

Operativa procedurer (Operational procedures) PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 070 Operativa procedurer (Operational procedures) Version 1, 2010-02-02 070 00 00 00 OPERATIVA PROCEDURER 071 01 00 00 GRUNDLÄGGNDE KRAV 071 01 01 00

Läs mer

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av

Ändring av avgift för säkerhetskontroll av Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning 2014-12-10 TSF 2014-260 Enligt sändlista Ändring av avgift för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage Välkommen att ta del av remiss av förslag till ändring

Läs mer

Transportstyrelsens författningssamling Föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats 1 Introduktion Enligt Luftfartslagen 6 kap, 8 är en myndighet ansvarig för att utfärda tillstånd för

Läs mer

Luftfartsstyrelsens författningssamling

Luftfartsstyrelsens författningssamling Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Lena Byström Möller ISSN 1652-8956 LFS 2006:2 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om ändring i Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2005:36) Bestämmelser

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utbildning av personal för flygtrafiktjänst;

Transportstyrelsens föreskrifter om utbildning av personal för flygtrafiktjänst; Transportstyrelsens föreskrifter om utbildning av personal för flygtrafiktjänst; beslutade den 20 juli 2009. Transportstyrelsen föreskriver 1 med stöd av 74 och 84 luftfartsförordningen (1986:171) följande.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:24 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:23 av Åke Holmström och Sara Frykman (kd) om kombinerad räddnings- och ambulanshelikopter Föredragande landstingsråd: Inger Ros

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat för flygledare och flygledarelev;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat för flygledare och flygledarelev; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat för flygledare och flygledarelev; beslutade den 20 juli 2009. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 30, 32 och 76 luftfartsförordningen

Läs mer

EASA-förordningen Förordning (EG) 216/ /GAV 1

EASA-förordningen Förordning (EG) 216/ /GAV 1 EASA-förordningen Förordning (EG) 216/2008 1 Bakgrund EASA-förordningen Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 även kallad EASA-förordningen, infördes gemensamma regler för den

Läs mer

Ny luftfartslag och luftfartsförordning. Ulf Wallman Enheten för juridik och strategiska frågor

Ny luftfartslag och luftfartsförordning. Ulf Wallman Enheten för juridik och strategiska frågor Ny luftfartslag och luftfartsförordning Ulf Wallman Enheten för juridik och strategiska frågor Bakgrund Luftfartslagen (SFS 2010:500) 1. Kommittédirektiv: 1996 2. SOU: 1999 (Lufträttsutredningen) 3. Ds:

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av flygningar i skyddade fjällområden

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av flygningar i skyddade fjällområden Remissammanställning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av flygningar i skyddade fjällområden Magnus Axelsson (e-post 22 jan 2018) AR p 7 7. Kommersiell

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och utövande av trafikrättigheter;

Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och utövande av trafikrättigheter; Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och utövande av trafikrättigheter; beslutade den 8 juni 2017. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 kap. 4 och 6 luftfartsförordningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den C Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] om ändring av kommissionens förordning (EU) nr xxxx/2012 om tekniska krav och administrativa

Läs mer

Konsekvensutredning Uppdatering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:6) om flygtrafikledningstjänst (ATS)

Konsekvensutredning Uppdatering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:6) om flygtrafikledningstjänst (ATS) Konsekvensutredning 1 (10) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anders Erzell Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning Uppdatering av Transportstyrelsens

Läs mer

Den konsoliderade elektroniska utgåvan kan innehålla fel. Observera därför att det alltid är den tryckta utgåvan som gäller.

Den konsoliderade elektroniska utgåvan kan innehålla fel. Observera därför att det alltid är den tryckta utgåvan som gäller. Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och ; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 15 mars 2013. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2018:17.

Läs mer

Den reviderade. Eurocontrolkonventionen. Trafikutskottets betänkande 2003/04:TU9. Sammanfattning

Den reviderade. Eurocontrolkonventionen. Trafikutskottets betänkande 2003/04:TU9. Sammanfattning Trafikutskottets betänkande Den reviderade Eurocontrolkonventionen Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2003/04:67 om den reviderade Eurocontrolkonventionen. Eurocontrol är

Läs mer

Svenska regler för obemannade luftfartyg från 1 feb Rémi Vesvre ledningsstrateg

Svenska regler för obemannade luftfartyg från 1 feb Rémi Vesvre ledningsstrateg Svenska regler för obemannade luftfartyg från 1 feb 2018 Rémi Vesvre ledningsstrateg Remisser och ikraftträdande Har varit på omremiss delvis på grund av remisskommentarer om att omhänderta säkerheten

Läs mer

Landstingsrådsberedningen LS Yttrande över promemoria Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige (Ds 2016:43)

Landstingsrådsberedningen LS Yttrande över promemoria Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige (Ds 2016:43) P 30, 2017-04-04 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-03-29 LS 2016-1651 Landstingsstyrelsen Yttrande över promemoria Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige (Ds 2016:43) Föredragande

Läs mer

TSFS 2009:22. beslutade den 16 april 2009.

TSFS 2009:22. beslutade den 16 april 2009. Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2006:16) Bestämmelser för Civil Luftfart - Luftfartsskydd (BCL-SEC) 6.2 Bestämmelser för flygfraktverksamhet - Säkerhetsgodkännande

Läs mer

Personuppgiftsbiträdesavtal

Personuppgiftsbiträdesavtal 1 Personuppgiftsbiträdesavtal Parter Klubb Organisationsnummer Adress Postadress Nedan: ansvarig Bolag Organisationsnummer Adress Postadress Nedan: biträdet Kontaktperson: Telefonnummer: Mejladress: Kontaktperson:

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och om utövande av trafikrättigheter;

Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och om utövande av trafikrättigheter; Transportstyrelsens föreskrifter om trafiktillstånd och om utövande av trafikrättigheter; beslutade den 2 november 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 kap. 4 luftfartsförordningen

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET) Konsekvensutredning 1 (18) Datum Handläggare Ann-Sofi Lorefält Luftfartsavdelningen Enheten för flygplats, flygtrafiktjänst och luftfartsskydd Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning - Transportstyrelsens

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Luftfartsstyrelsens författningssamling

Luftfartsstyrelsens författningssamling Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Lena Byström Möller ISSN 1652-8956 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om villkor för flygning med utrustning ur funktion; LFS 2007:29 Serie OPS Utkom från

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; beslutade den 9 juli 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 7 luftfartsförordningen

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL);

Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL); Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL); beslutade den 15 mars 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap.

Läs mer

2014-11-21 Fredrik Joråd Kontur Arkitektkontor AB Triewaldsgränd 1 111 29 Stockholm

2014-11-21 Fredrik Joråd Kontur Arkitektkontor AB Triewaldsgränd 1 111 29 Stockholm 2014-11-21 Fredrik Joråd Kontur Arkitektkontor AB Triewaldsgränd 1 111 29 Stockholm Flyghinderanalys gällande Uppförande av fastighet i Upplands Väsby kommun - Vatthagen 1:103 Ni har sänt en förfrågan

Läs mer