Kvalitetsredovisning 2005 för Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2005 för Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola Område 9 Innehållsförteckning: 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Ansvarsområden sid Fornbackens förskola sid Vildmarkens förskola sid 4

2 1.1.4 Kyrkskolans, Lille Mats och Parkvillans fritidshem sid Röinge skolas fritidshem sid Kyrkskolan sid Röinge skola sid Magnarpskolonin sid Modersmålsundervisning sid Skolhälsovård sid Styrning ledning och kvalitetsarbete sid Årets verksamhet sid 6 2. Förskoleverksamhet sid Ekonomi sid Barn, elever och föräldrar sid Normer och värden sid Ansvar och inflytande sid Verksamhet sid Utveckling och lärande sid Barn i behov av särskilt stöd sid Samverkan och information sid Materiella resurser sid Medarbetare sid Analys av gemensamma medarbetarenkäter sid Kompetensutveckling sid Särskilda stadsbidrag sid Skolbarnsomsorg sid Barn, elever och föräldrar sid Normer och värden sid Ansvar och inflytande sid Verksamhet sid Utveckling och lärande sid Barn i behov av särskilt stöd sid Samverkan och information sid Materiella resurser sid Medarbetare sid Analys av gemensamma medarbetarenkäter sid Kompetensutveckling sid Grundskolor sid Ekonomi sid Barn, elever och föräldrar sid Normer och värden sid 24 2

3 4.2.2 Ansvar och inflytande sid Verksamhet sid Kunskaper sid Elever med behov av särskilt stöd sid Undervisning i NO och Matematik sid Bedömning (och betygssättning) sid Samverkan och information sid Materiella resurser sid Medarbetare sid Kompetensutveckling sid Särskilda stadsbidrag sid Planerade utvecklingsinsatser sid 39 Bilagor: Fornbackens utvärdering bil. 1 Vildmarkens utvärdering bil. 2 Kyrkskolans, Lille Mats och Parkvillans fritidshems utvärdering bil. 3 Röinge fritidshems utvärdering bil. 4 Kyrkskolans utvärdering bil. 5 Röinge skolas utvärdering bil. 6 Skolsköterskans utvärdering bil. 7 Galax-enkäter: Medarbetare ped personal förskola bil. 8 Elever i år 5 bil. 9 Föräldrar med barn i år 5 bil. 10 Medarbetare ped personal bil Beskrivning av verksamheten 1.1 Ansvarsområden Område 9 består av två F-6 skolor, Röinge skola och Kyrkskolan, med sammanlagt 337 elever. På varje skola finns fritidshem med fyra respektive tre avdelningar. 3

4 Fornbacken och Vildmarken är två förskolor med plats för sammanlagt 144 barn. Ledningsgruppen består av rektor 100%, en bitr. rektor 100% och en bitr. rektor 50%. På områdets kansli arbetar två assistenter, en 100% och en 60%. Magnarpskolonin samt modersmålsundervisningen administreras av område Fornbackens förskola för barn i åldrarna 1-5 år har 92 platser fördelade på fem avdelningar, fyra syskon avdelningar med 20 barn samt en småbarnsavdelning med 12 barn. Medarbetare: Barnskötare 8,55 tjänst Förskollärare 5,55 tjänst Kök 1,50 tjänst Assistent 1,50 tjänst Pooltjänster 1,32 tjänst Vildmarkens förskola för barn i åldrarna 1-5 år har tre avdelningar med plats för 52 barn. På Vildmarken finns en avdelning har 20 platser för barn i åldrarna 4-5 år och två avdelningar har 16 platser vardera för barn i ålder 1-3 år. Medarbetare: Barnskötare 2,89 tjänst Förskollärare 5,75 tjänst Kök 1,00 tjänst Assistent 0,44 tjänst Pooltjänster 0,69 tjänst Kyrkskolan, Lille Mats och Parkvillans fritidshem Sammanlagt är 63 elever inskrivna på fritidshemmet Medarbetare Fritidspedagog 3,63 tjänst Förskollärare 0,75 tjänst Barnskötare 0,63 tjänst Kök 0,31 tjänst Röinge skolas fritidshem består av tre avdelningar med 92 inskrivna barn Medarbetare Fritidspedagog 3,70 tjänst Förskollärare 0,30 Barnskötare 0,20 tjänst Ekonomibitr. 0,20 4

5 1.1.6 Kyrkskolan är en F-6 skola med sammanlagt 163 elever. På skolan fanns, vid årets början en integrerad särskolegrupp och en grupp för elever med neuropsykiatriska problem. Under hösten har en grupp med elever i behov av AKK (alternativ, kompletterande kommunikation) startat på Kyrkskolan, dessa elever är integrerade i klasserna. Medarbetare: Lärare 10,35 tjänst Specialpedagog 0,79 tjänst Assistenter 3,31 tjänst Kök 1,44 tjänst Röinge skola är en F-6 skolor med sammanlagt 175 elever. På skolan finns även en integrerad särskolegrupp. Medarbetare : Lärare 9,65 tjänst Specialpedagog 0,60 tjänst Speciallärare 1,30 Assistenter 1,63 tjänst Kök 1,44 tjänst Magnarpskolonin är en sommarkoloni för barn från hela kommunen som organiseras av område 9. Där vistas sammanlagt 96 elever fördelade på 4 perioder. Vistelsen i Magnarp är värdefull och positiv för de barn som får vara där. I år var antalet ansökningar 102 stycken till 96 platser. Personal: 7,5 tjänst som barn/ungdomsledare 1,5 tjänst Kokerska/ekonomibiträde Modersmålsundervisningen för hela kommunen organiseras och administreras i området. Modersmålsundervisning ges till de elever som använder sitt modersmål som ett levande umgängesspråk. Utbildningen syftar till att främja elevernas utveckling till flerspråklighet. Att befästa kunskaper i det egna språket är en väg att lära sig svenska. Det finns idag 384 sökande till 26 olika språk. 8 modersmålslärare undervisar idag sammanlagt 341 elever på 8 olika språk Skolhälsovård Skolsköterskan 50 %, har ansvar för eleverna på Kyrkskolan och Röinge skola. Skolläkaren har timmar per termin. 5

6 Även skolsköterskans arbete präglas av elever med invandrarbakgrund. Samarbetet med socialsekreteraren underlättar dock detta arbete till viss del. 1.2 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Fortlöpande under året skriver medarbetarna planeringar utifrån styrdokument och föregående års utvärdering. Det finns en hel del återkommande traditionella aktiviteter som att fira helger, gemensamma idrottsdagar o.s.v. Dessa aktiviteter utvärderas oftast i samband med att de genomförts. Förskolorna och fritidshemmen utvärderar året på kvällstid och grundskolans medarbetare har en dag i november då de utvärderar de olika punkterna i kvalitetsredovisningen. Medarbetarna delas in i grupper där varje grupp arbetar med en viss fråga. Biträdande rektorer gör en sammanställning som lämnas till rektor. Rektor sammanställer sedan de olika dokumenten och fyller i med vissa punkter till ett gemensamt dokument. 1.3 Årets verksamhet Under 2005 har, liksom föregående år, mycket arbete lagts ner på att försöka anpassa verksamheten efter budgetramen som tilldelats. Förflyttning av personal inom enheterna, ej ersätta långledig personal, återhållsamhet med vikarier och inköp är några av de åtgärder som vidtagits. Detta har resulterat i att många av medarbetarna känner sig otillräckliga då de upplever att de inte hinner ge eleverna den hjälp och det stöd de skulle behöva. Trots alla åtgärder hamnar området på minus i bokslutet. I alla verksamheter har 2005 präglats av förberedande diskussioner och arbete med att utveckla Individuella Utvecklingsplaner - IUP. Föreläsningar och diskussioner i form av bemötande och värderingar har genomförts för grundskolan och skolbarnsomsorgens personal. På förskolorna i området har många olika aktiviteter genomförts. Fornbacken firade 25-årsjubileum med olika aktiviteter som blev mycket uppskattat av barnen. På Vildmarken fortsätter arbetet med att skapa ett gemensamt utrymme för barnen. Under året har det byggts en scen där barnen ges tillfälle att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som musik, drama, rytmik, dans och rörelse. Ett arbete som kommer att fortsätta framöver. I skolbarnsomsorgen fortsätter arbetet mot målsättningen att barnen skall klara sig själva när de slutar på fritidshemmen. 6

7 De får pröva en hel del aktiviteter som bowling, simning, vara ute i naturen osv. Aktiviteter som väcker barnens nyfikenhet, lust att lära och engagemang. På Röinge fritidsavdelningar har personalomsättningen varit stor. Detta gör att mycket av tiden gått åt till att lära känna varandra såväl vuxna som barn och deras föräldrar. Under våren genomfördes Melodifestivalen för tredje året i följd. En föreställning som engagerar alla och som är väldigt uppskattat av personal, barn, föräldrar och anhöriga. På grundskolorna har arbetet med gemensamma temadagar planerats utvärderats och utvecklas. Målsättningen med dessa dagar är att eleverna skall lära känna varandra i åldersblandade grupper. Detta för skapa trygghet, att lära dem ta ansvar, friskvårdande, inspirera dem att prova på nya aktiviteter och som ett led i förebyggande mobbingarbete. På Röinge skola har man haft Skånes historia som ett övergripande tema. Kyrkskolan har firat 100-årsjubileum vilket bland annat innebar att eleverna fick en inblick i hur det var att gå i skolan för hundra år sedan. Den mångkulturella prägeln i våra verksamheter är krävande och vi kan konstatera att behovet av en socialsekreterare är mycket stort. På Kyrkskolan finns en aktiv föräldragrupp med representanter från föräldrar, BUN, personal och ledning. Denna grupp har regelbundna träffar och diskuterar olika frågor som rör verksamheten. Under hösten har Röinge skola bildat en aktiv föräldragrupp. Den gamla har varit vilande under ett par år. 2. Förskoleverksamhet 2.1 Ekonomi Förskolorna fick under året extra pengar till personalförstärkning i förskolan enligt ett regeringsbeslut. Målsättningen med pengarna var att öka kvaliteten genom att öka personaltätheten på varje avdelning med befintlig personal. Då behovet var stort av utökning av personal blev detta tillskott väldigt positivt. Pengarna användes i område 9 till utökning av befintliga tjänster på varje avdelning. Resultat Detta har skapat en större trygghet och avlastning för personal. Det har även resulterat i möjlighet att bättre hinna med varje barn då det blivit ännu fler småbarn i syskongrupperna och även fler barn med speciella behov. 7

8 Underlättat att få tid till enskild och i arbetslag, möjlighet till ökad flexibilitet. Sammantaget ger det en ökad kvalitet och därför bedöms måluppfyllelsen som vara god. Åtgärder för utveckling Då det under 2006 planeras nya extra pengar till förskolorna kommer dessa att användas till en specialpedagog. 2.2 Barn, elever och föräldrar Normer och värden Mål: Nationella mål: SL 1:2, Lpfö Kommunala mål: Skolplanen s 6 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning Förslagen till åtgärder från 2004 är ej genomförda. Arbetet har fortsatt enligt 2003 års redovisning. Arbetat mycket med konflikthantering och att visa hänsyn. Det är en evighetsprocess som går upp och ner. Arbetat med konflikthanteringar på avdelningarna. Arbetet kan utvecklas ännu mer. Då endast en förälder svarat på Galax-enkäten kommenteras inte den. Bedömning av måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god. Arbetet grundar sig i barngruppen och dess behov och är ett föränderligt arbete som pågår hela tiden. Sammanställa gemensamma mål Ansvar och inflytande Mål: Nationella mål Sl 4:2,5:2 Lpfö Kommunala mål: skolplanen s7 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Fortlöpande arbete som utvecklar barnen att bli mer självständiga samt ta mer ansvar för sin utveckling och sitt lärande. 8

9 Genom att barnet lär sig att klara av olika saker själv, stärks självkänslan. På varje avdelning arbetar man efter hur barngrupperna ser ut. Man har lagt stor vikt vid att barnen ska ta ansvar för sina handlingar och visa hänsyn. Barnens inflytande över verksamheten har ökat. Exempel är att de själva får bestämma när de vill äta sin frukt istället för att vi bryter för fruktstund. Barnen har valmöjligheter vid aktiviteter. Då endast en förälder med barn fött 2005 svarat på Galaxenkäten kommenteras inte den. Bedömning av måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms vara god. Barnens inflytande har ökat detta arbete kan utvecklas ännu mer. Arbetet med ansvar och inflytande kommer att fortsätta genom att barnen ges mer tid till att klara av olika situationer själva. Ta tillvara barnens intressen, öka deras inflytande över verksamheten. Se till att barnen uppmärksammas på att deras idéer tas tillvara. Diskutera mer mellan avdelningarna. 2.3 Verksamhet Utveckling och lärande Mål: Nationella mål: SL 2:3, Lpfö Kommunala mål: Skolplanen s 8 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Färre barn i barngrupperna. Skapa mindre grupper för barn med särskilda behov, fler digitalkameror för dokumentation samt mer fortbildning om portfolio/dokumentation. Vi har inte färre barn i barngrupperna. Vi jobbar mycket med naturen på olika sätt i vår verksamhet. Vi arbetar också mycket med ordförståelse och skriftspråk. Ex. barnen berättar och skriver till sina alster. Både för hand och på datorn. Digitalkameror har nyligen beställts till alla avdelningar. Mindre grupper har inte skapats, dock har personaltätheten ökat något tack vare statsanslaget. Vi har blivit bättre på att 9

10 fördela arbetet under dagen. Fortbildning i portfolio/dokumentation har varit knapphändig. Då endast en förälder med barn fött 2005 svarat på Galaxenkäten kommenteras inte den. Bedömning av måluppfyllelsen: Målet för inköp av digitalkameror bedöms vara god. Övriga mål är ej uppnådda. Vi försöker öka barnens datorvana genom att de får skriva (ordbehandling). Vi fortsätter att jobba i samma goda anda med barn och personal i positivt tänkande. Fortbildning om pedagogisk dokumentation för all förskolepersonal. Utveckling av arbetet med digitalkamera med stöd från Möjligheternas Centrum. Fortsatt utveckling av portfolion; innehållet i den och en röd tråd i användandet av den genom alla avdelningarna. Minska avbrotten för barnen under dagen, i leken utvecklas barnens lärande bäst. Fortbildning om pedagogisk dokumentation för all förskolepersonal Barn i behov av särskilt stöd Mål: Nationella mål: SL 2a:3, 2a:9, Lpfö , Allm råd till 2a:3, 2a:9 Kommunala mål: Skolplanen s 10 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Anpassa barngrupperna utifrån barnens behov, pedagogisk handledning och kompetent resurspersonal. Kontinuerliga möten med berörda personer där man utvärderar och skriver nya åtgärdsprogram. Extra resurser i grupper där det finns barn med behov av särskilt stöd. Hitta lösningar för skrymmande hjälpmedel till barn med fysiska handikapp. Resultat Barngrupperna är fortfarande för stora. Personalen har fått pedagogisk handledning genom PPRteamet. Resurspersonal finns i viss utsträckning på avdelningar med barn i behov av särskilt stöd. Resurser till att göra mindre 10

11 grupper så att den vuxne kan ägna sig mer åt varje barn saknas fortfarande till viss del. Två avdelningar har haft 50% resp 75% resurs. Kontinuerliga möten med berörda personer för utvärdering och skrivande av åtgärdsprogram har genomförts. Det är fortfarande svårt att hitta plats till skrymmande hjälpmedel. Måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms vara god. Skrivandet av åtgärdsprogram har fungerat bra. Måluppfyllelsen bedöms vara god vad det gäller handledning. Handledningen känns givande. Målen vad det gäller anpassning av barngrupperna utifrån barnen och tillgång till kompetent resurspersonal känns är ej uppnådda. Arbetet med barn med behov av särskilt stöd kommer att fortsätta enligt angivna riktlinjer. Om extrapengar till personalförstärkning räcker kommer de att användas till att anställa en specialpedagog med inriktning förskola. Målet är att elevvårdsteamet i området då kommer att utvecklas för att omfatta även förskolan. Sammanställa en pärm där man samlar information om vad som gäller när man arbetar med barn med behov av särskilt stöd och vart man kan vända sig för att få t ex handledning Samverkan och information Mål: Nationella mål: SL 2a.3, Allm råd till 2a.3, Lpfö Kommunala mål: Skolplanen s 7 Åtgärder för utveckling enligt Kvalitetsredovisning 2004: I mån av tid vore samverkan med skola och fritidshem önskvärt. Denna samverkan hade varit en tillgång för barnet i dess fortsatta utveckling och lärande. Ett önskemål hade varit att kommande lärare hälsat på barnen här i deras redan trygga miljö. Åtgärderna för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004 har genomförts till viss del. Röingeskolan bjöd på teater och vi bjöd de yngre barnen på Röingeskolan på olika aktiviteter samt korvgrillning hos oss. 11

12 Följande arbete kring samverkan och information har genomförts under året: Samverkan med föräldrar: Vi har haft daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning av barnen. Föräldramöte, utvecklingssamtal, föräldrafika samt trivselkväll har genomförts, någon avdelning har haft föräldrar som deltagit i verksamheten under en dag. Samverkan mellan personalen på Fornbacken: Vi hjälpt varandra vid öppningar och stängningar, planering, sjukdom, vikariebrist och överflyttning från småbarnsavdelningen. Vi har gett varandra tips och idéer som främjat verksamheten. Vi har haft gemensamt valborgsfirande, utfärd och samverkan med lokal trafikskola, teaterföreställning, busruset, 25-års jubileum m.m. Samverkan mellan avdelningarna vid vissa tillfällen. Samverkan med Vildmarken: vildmarksjoggen, gemensam teaterföreställning, sammanslagning vid semester, vissa personalmöten. Samverkan med skola och fritidshem: Information ges om vissa barn vid överlämnandekonferenser. En blankett för att underlätta överlämnandet av information om barn mellan förskola, skola och fritidshem har tagits fram, men det är svårt att hitta fungerande rutiner för att blanketten ska kännas meningsfull. Samverkan med övriga: Vi samarbetar med personal från BVC, habilitering, psykolog och logoped kring barn med behov av särskilt stöd. Då endast en förälder med barn fött 2005 svarat på Galaxenkäten kommenteras inte den. Bedömning av måluppfyllelse: Samverkan med föräldrarna: Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Samverkan mellan avdelningarna: Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god. Samverkan med Vildmarken: Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god. Samverkan med skola och fritidshem: Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god. Ett visst samarbete har genomförts men det kan utökas. Det råder oklarheter vad det gäller blanketten som ska underlätta överlämnandet av information. Samverka med förskoleklass: Måluppfyllelsen anses vara relativt god. Överlämnandekonferenser för barn i behov av 12

13 särskilt stöd har genomförts men det är oklart vilka som ska vara med på mötena och vem som ska ta initiativ till dem. Samverkan med övriga: Måluppfyllelsen bedöms vara god med dem vi samarbetar med. Vi har nära till t ex kulturhus och bibliotek. Samverkan med skolledningen: Måluppfyllelsen bedöms vara god. Skolledningen ställer upp för oss när vi behöver det men vi önskar mer kontakt och mer intresse för vårt arbete. Träffar med Fornbackens och Vildmarkens personal kontinuerligt, för fler pedagogiska diskussioner och gemensamma aktiviteter. I mån av tid vore samverkan med skola och fritidshem önskvärt. Denna samverkan hade varit en tillgång för barnet i dess fortsatta utveckling och lärande. Förtydligande vad det gäller blanketten för överlämnande av information och överlämnandekonferenser Materiella resurser Mål: Nationella mål: SL 2a:3, Allm. råd till 2a:3 Kommunala mål: Skolplanen s 11 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Önskvärt att det fanns mer tid för materielvård och ekonomiska resurser att ersätta det som slitits ut. Ersätta de träd som dött. Besluta vad Torget ska användas till och möblera det ändamålsenligt. Ordna fler lekmöjligheter ute. Vi har inte funnit tillräckligt med tid för materielvård och vi upplever inte att vi har tillräckliga ekonomiska resurser att ersätta det som slits ut. Arbetet med Torget har kommit en bit på väg. Små positiva förändringar har skett i vår utemiljö i form av leksakslådor och bänkar vid grillplatsen, men fortfarande finns många brister kvar att åtgärda. Då endast en förälder med barn fött 2005 svarat på Galaxenkäten kommenteras inte den. Måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god. Det finns fortfarande mycket kvar att göra. 13

14 Önskar tak över barnens sovplatser utomhus. Fortsätta att ändra efter barnens behov. Vi fortsätter vårt arbete med Torget och försöker vidareutveckla rummet i positiv riktning. Kontakt ska tas med ansvariga för utemiljön för att diskutera åtgärder och möjligheter 2.4 Medarbetare Analys av gemensamma medarbetarenkäter ( Galax ) Av 35 utskickade enkäter var det endast 13 (37%) som svarade. Då det inte når upp till en tillförlitlig (80%) svarsfrekvens bör resultatet ses utifrån det. När det gäller trivseln på våra förskolor bedöms den vara mycket god. Det råder en positiv stämning och man kan föra öppna diskussioner. Medarbetarna upplever att det är roligt att gå till ett arbete där de känner sig meningsfulla. Man känner sig uppskattat av barn, föräldrar och arbetskamrater. Däremot är det två stycken av de tretton som svarat att de inte känner sig uppskattade av sina chefer. Samarbetet mellan barn, föräldrar och annan personal upplevs som positivt. Däremot när det gäller samarbete mellan olika verksamheter kan man inte instämma med påståendet. När det gäller delegation från ledningen är det fem stycken som inte instämmer med påståendet. Men bara en är inte helt nöjd med sina möjligheter till inflytande. Beträffande arbetsmiljön är det flera som upplever att de inte är nöjda. Man är rädd att man inte skall hinna med sina arbetsuppgifter och har under de senaste månaderna haft fysiska besvär. Alla som arbetar på förskolorna känner till målen för verksamheten De är däremot inte helt nöjda med feedbacken på resultatet. När det gäller ledarskap var det sex stycken som inte upplever att ledningen har förmåga att få medarbetarna att arbeta mot gemensamma mål. Det var emellertid endast fyra som inte har förtroende för ledningen varav en instämde inte alls. Alla upplever att de har tillräcklig utbildning för att klara av jobbet och att deras kompetens tas tillvara. Däremot är man inte helt nöjd med möjligheter att utvecklas sin kompetens utifrån arbetsområde och verksamhetens mål och behov. Någon upplever är att arbetsförhållandena är olika för kvinnor och män på arbetsplatsen vid rekrytering och när det gäller lönevillkor. Men ändå är alla nöjda med de 14

15 förhållanden som råder på arbetsplatsen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. En medarbetare har under året känt sig utsatt för våld, hot eller annan kränkande behandling från arbetskamrat eller ledare. En medarbetare har känt sig utsatt från någon annan t ex förälder. Åtgärder: Framförallt att få fler att svara på nästa enkät så den blir statistisk relevant. När det gäller de frågor som tas upp i enkäten är det frågor som hela tiden bör diskuteras och förbättras ute i verksamheten. En hel del svar leder till följdfrågor som måste besvaras för att kunna åtgärdas Kompetensutveckling Mål: Nationella mål: SL 2a:3, 2:7 Kommunala mål: Skolplanen s Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Vi har för lite medel och tid till kompetensutveckling. Det vore önskvärt med mer av det. Fortfarande för lite tid och medel för fortbildning. All personal har fått utbildning i First Class via Möjligheternas centrum. Några i personalgruppen har fortbildat sig i kvalitetsarbete i förskolan, användning av digitalkameran, bokkväll, kultur, Information från PPR-teamet och Specialpedagogiska institutet, Reggio Emiliaträffar, dokumentation, rörelse, gymnastik, NIT (Furuboda), egen läsning av böcker och tidskrifter mm. Arbetet med portfolio har påbörjats under året efter att personalen har fått kompetensutveckling inom detta. Varje barn har tilldelats en personlig pärm där deras utveckling dokumenteras och synliggörs. Vi har påbörjat ett samarbete mellan avdelningarna med Hitta Vilse-kurser för barnen. Några i personalgruppen har gått utbildningen och i sin tur förmedlat den till andra. I december hade all personal på förskolan en ABC-utbildning (Andning, Blödning, Chock). Enligt Galax-enkäten upplever alla (13 av 35) att de har tillräcklig utbildning för att klara av jobbet och att deras kompetens tas tillvara. Däremot är man inte helt nöjd med möjligheter att utvecklas sin kompetens utifrån arbetsområde och verksamhetens mål och behov. Måluppfyllelse: 15

16 Måluppfyllelsen anses vara relativt god. Arbetet med portfolio bedöms vara god på Vildmarken. Använda resurser som finns i vår närhet, utnyttja kompetenser som finns i huset, egna studier, samt gratis föreläsningar. Detta under förutsättning att vi får tiden kompenserad. All fortbildning som personalen genomgår ska redovisas för övriga i personalgruppen på t. ex. personalmöten. Fortbildningspengarna kan användas till mer större satsningar på några i personalgruppen. All fortbildning ska redovisas till skolledningen för att skapa överskådlighet och möjlighet till vidare planering av kompetensutveckling Särskilda statsbidrag Mål: SKOLFS 2003:21 2, SFS 2001:161 Kommunala mål: BUN-beslut Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Inga åtgärder föreslagna. Extrapengar till förskolan har använts till pool-tjänst inom förskolan som en planeringsresurs och vikariepool. Särskilt statsbidrag till förskolan har använts för att öka personaltätheten på varje avdelning med 4 timmar/vecka. Måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god eftersom timmarna lagts där de behövs. Arbetet kommer att fortsätta enligt angivna riktlinjer. Om extrapengarna till personalförstärkning räcker kommer en specialpedagog med inriktning förskola att anställas. 3. Skolbarnsomsorg 3.1 Ekonomi 16

17 Mål: Tilldelade medel ska inom erhållen ram användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras för varje verksamhet. Under hela året har hela tiden anpassning till budgeten genomförts. Barnantalet har sjunkit på de enheter som tillhör Kyrkskolan. Personalminskning har skett genom att vi ej ersatt personal som sagt upp sig eller gått på längre ledighet. Vid frånvaro har stor återhållsamhet med vikarier rått. Dessa åtgärder har skett på bekostnad av att planerade aktiviteter inte alltid kunnat genomföras på grund av minskad personaltäthet. Måluppfyllelse: Målen är ej uppnådda. Fortsatt anpassning till budgeten. Redan i januari flyttas personal från fritids till förskola inom området där det finns en vakant tjänst. 3.2 Barn, elever och föräldrar Normer och värden Mål: Nationella mål: SL 1.2, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 6 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning Fler individ- och gruppstärkande aktiviteter, både inom avdelningarna och mellan avdelningarna. - Försöka få föräldrarna att förstå vikten av att ha en bra social kompetens och att hjälpa oss i detta arbete. Vi har ökat samverkan mellan fritidsavdelningarna. Personalen har varit lyhörda på barnens önskemål. Vi gör samarbetsövningar genom olika dramalekar. Vi har en öppen kommunikation med föräldrarna. Precis som under fjolåret ville barnen på Röinge fritidshem göra en melodifestival. Det var viktigt att varje barn fick göra det som de kände sig trygga inför. Därefter stöttade pedagogerna dem i sina respektive utföranden. 17

18 Måluppfyllelse: Den bedöms att vara god. Vi jobbar med den dagliga kontakten mellan pedagoger, barn och föräldrar. Vi upplever till stor del att vi når föräldrarna. Arbetet mellan avdelningarna kommer att fortsätta genom större samverkan. Som gruppstärkande aktivitet kommer vi att ha mer drama Ansvar och inflytande Mål: Nationella mål: Sl 2a:3, 4:2, 5:2, Lpo , Allm råd till SL 2a:3 Kommunala mål: Skolplanen s 7 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Fortlöpande arbete som föregående år men är lyhörda för nya förslag. Vi försöker få barnen till att påverka sin egen vardag genom att lyssna och stötta dem när de kommer med önskemål och tankar. Barnen är även med och önskar och bestämmer över utflyktsmål och de aktiviteter vi gör utanför fritidshemmet. De får även vara med och bestämma över sin fritid i den dagliga verksamheten samt den långsiktiga planeringen. Vi tar tillvara på barnens önskemål. Måluppfyllelse: Bedöms vara god. Vi känner att vi har delaktiga barn. På grund av tidsbrist så har vi inte kunnat fördela förtroendeuppdrag. Vi vill få barnen att plocka undan efter sig utan tillsägelser. Vi vill också ta hjälp av föräldrarna som vid hämtning kan fråga och uppmuntra barnen till att plocka undan efter sig. Då det gäller barnens handlande vid konflikt ska de inblandade, tillsammans med personal, reda ut situationen så alla kan förstå sin del i konflikten. Att om så önskas i barngruppen låta de äldre barnen ta ett ännu större ansvar i planerandet och genomförandet av aktiviteter. 18

19 3.3 VERKSAMHET Utveckling och lärande Mål: Nationella mål: SL 2:3, Allm råd till 2a:3 Kommunala mål: Skolplanen s 8 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Föreslagna åtgärder var att ha mindre grupper med olika aktiviteter samt att mer medvetet försöka tillgodose de barn som behöver mer vuxenkontakt. Genom att erbjuda barnen olika aktiviteter där de får träna grov- och finmotorik t ex klipp o klistra, gymnastiksalen, väva, spel, pärla och olika utflykter med mycket rörelser. Vi tränar även det sociala samspelet med andra barn och vuxna. Aktiviteter utanför fritids som t ex bowling, bad, skytte och biljard. På Röinge fritidshem arbetar man fortfarande med för stora barngrupper och hinner inte med varje enskilt barn utan arbetar mer utifrån gruppen. Bedömning av måluppfyllelse: Utifrån resurser bedöms måluppfyllelsen som god. På fritids erbjuds barn aktiviteter som många av dem inte har möjlighet till hemma. Vi utvärderar varje barn och skriver anteckningar som man kan blicka tillbaka på. Detta utvärderas sedan efter ett år, skrivs om och vi kan tydligare se barnets utveckling. För att kunna arbeta utifrån det enskilda barnet och kunna dela upp barngruppen i mindre grupper vid behov skulle man kunna ta hjälp av skolans personal, de som arbetar med de yngre barnen Barn och elever med behov av särskilt stöd Mål: Nationella mål: SL 2a:3, 2a:9, Allm råd till 2a:3 och 2a:9 Kommunala mål: Skolplanen s 10 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Samverkan mellan skolan och fritids bör bli bättre och att alla arbetar mot gemensamma åtgärdsprogram för resurskrävande barn. 19

20 Det har inte blivit bättre. Bedömning av måluppfyllelse: Målen är ej uppnådda. Det har inte framgått att man har ett gemensamt åtgärdsprogram skola/fritids. Svårt att få en tid som passar alla. Skriva åtgärdsprogram på fritids. Följa upp åtgärdsprogram med tätare intervall Samverkan och information Mål: Nationella mål: SL 2a:3, Allm råd till 2a:3. Kommunala mål: Skolplanen s 7 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Vid samtal ger vi förslag på att föräldern hör av sig genom att de kommer in eller ringer minst en gång i veckan. Mer gemensam planering. Fortsatt nära samarbete och utvärdering av resurserna i olika åldersgrupper. Daglig kontakt med de flesta föräldrar. Samarbetet med skolan har blivit bättre, mer sammanhängande tid i de klasser vi är inne och arbetar i. Problemet kan vara att man skulle behöva hitta tid för planering i det arbetslag man tillhör i skolan. Genom att vi omfördelat planeringstid på fritids så att det finns en gemensam halvtimme för all fritidspersonal anslutning till lunch kan vi utnyttja denna tid mycket bättre och lösa dagliga problem som uppstår. Bedömning av måluppfyllelse: Måluppfyllelsen är relativt god. De stora barnen går till och från fritids själva. Vi och föräldrarna tränar barnen på att lära dem att kunna ta eget ansvar. Ställa högre krav på föräldrarna och att de tar ansvar och meddelar förändringar gällande barnen. Se över och eventuellt lägga om personalens schema för att möjliggöra mer uppdelade barngrupper på eftermiddagen. Genom att lägga om arbetsschemat kan vi ge de äldre 20

21 barnen fler möjligheter att, tillsammans med personal, ge sig ut i närmiljön och skapa nya kontakter. Mer gemensam planeringstid med skolpersonalen för att diskutera våra lokala måldokument Materiella resurser Mål: Nationella mål: SL 2a:3, Allm råd till 2a:3 Kommunala mål: Skolplanen s 11 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Inomhus skulle vi vilja ha nya möbler, lite ny färg på väggarna samt att utredningen kring lokalerna fortlöper. Utomhus anser vi att skötseln av skog och mark måste förbättras. I Röinge är lokaler inte anpassade för antalet barn. Slitna och åldersstigna lokaler. Bortplockade gungor p.g.a. av en olycka då en gunga gick sönder. Det har tagit mer än ett halvår innan gungorna ersatts. Dålig röjning i skogen efter stormen. Dåligt underhåll av lokaler. Tillgången till materiel och utrustning styr vi utifrån den budget vi får tilldelat. På de avdelningar som tillhör Kyrkskolan fortsätter arbetet med att dela upp barnen i olika grupper genom att använda fritids lokaler både på skol- och fritidstid. Närmiljön utnyttjas lika flitigt som tidigare. Bedömning av måluppfyllelse: Den bedöms att vara mycket god vid Kyrkskolan. Personalen är medvetna om vilka möjligheter som finns att använda lokalerna och närmiljön. I Röinge är måluppfyllelsen avseende inne- och utemiljö är ej uppnådd beroende på samarbetet med annan förvaltning. Måluppfyllelsen avseende läromedel och annan utrustning bedöms vara relativt god. Arbetet med detta kommer att fortsätta som tidigare. Skapa mindre barngrupper i Röinge. Använda gymnastiksal, bibliotek och närmiljö så man får bättre spridning på barnen. 3.4 MEDARBETARE Analys av gemensamma medarbetarenkäter (Galax) 21

22 Då medarbetarna på fritidshemmen finns med bland personalen på grundskolorna är det omöjligt att göra en analys av enbart medarbetarna i skolbarnsomsorgen Kompetensutveckling Mål: Nationella mål: SL 2a:3, 2:7 Kommunala mål: Skolplanen s Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Att arbetsledningen uppmärksammar arbetstagarens önskemål samt använder den kompetens som redan finns på bästa sätt. Detta året har vi varit på enstaka föreläsningar och en endagskurs för en del personal. Föreläsningen bestod till stor del av positivt tänkande. Utomhuskursen handlade om mat i naturen. Det har varit en kompetensutvecklingsdag om Individuella Utvecklingsplaner med ett innehåll som inte berörde oss som personal på fritidshemmet. Vi skulle ha jobbat med de lokala målen men olika händelser inom personalstyrkan har gjort att detta inte blivit gjort. Ledningen skulle ta tillvara på de olika kompetenser som fanns inom arbetslaget vilket de inte gjort fullt ut. Bedömning av måluppfyllelse: Målen är ej uppnådda eftersom de inte genomförts. Söka information om kompetensutveckling mer effektivt tillsammans med sitt arbetslag. Inspirera varandra. Att vi skickar en eller två medarbetare på kompetensutveckling om något de verkligen vill och som kan vara av vikt för arbetslaget. Detta på grund av att pengarna inte räcker om alla vill gå. I stället turas vi om att gå och i sin tur delar man med sig till resten av arbetslaget. Vi måste sätta oss ned för att diskutera, under barnfri tid, mål och värdegrund inför varje termin. 4. GRUNDSKOLA 4.1 Ekonomi Mål: 22

23 Tilldelade medel ska inom erhållen ram så effektivt som möjligt användas utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras för varje verksamhet. Året har präglats av att anpassa verksamheten till den tilldelade ramen. Då det under ht 2004 startade upp en grupp med elever med neuropsykiatrisk problematik på Kyrkskolan har denna grupp påverkat verksamheten ekonomiskt. Tilldelade medel till gruppen fanns inte med i de budgeterade, så ovissheten om hur mycket som skulle tilldelas var osäkert fram till maj. Beräknade kostnader var 1046 kkr men då området vid årets början hade två egna elever blev tilldelningen 570 kkr. Under året ändrades förutsättningarna men inte tilldelade medel vilket påverkat övrig verksamhet. För andra året i följd har det nu skett personalminskning i området. Detta har fått till följd att området ligger lägst när det gäller veckotimmar/elev. Personalen upplever en otillräcklighet vad gäller undervisning. Man upplever att man inte har möjlighet att hjälpa de barn som skulle behöva extra stöd. Ej heller har man möjlighet att dela barnen i mindre grupper på grund av lokalbrist, i synnerhet på Röinge skola, där man har stora klasser (en på 30 elever). I slutet av året infördes även restriktioner när det gäller inköp. Måluppfyllelse: Måluppfyllelsen kan ses som mycket god om man ser det ekonomiskt. Den är däremot ej uppnådd om men ser det ur personalperspektiv. Då det är omöjligt med fler nerskärningar vad gäller personal om vi skall kunna garantera den undervisning och det stöd eleverna enligt lag har rätt till kommer 2006 års budget att överskridas. 4.2 Barn, elever föräldrar Normer och värden Mål: 23

24 Nationella mål: SL 1.2; Lpö Kommunala mål: Skolplanen s6 Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2004: Visa respekt för varandra och att alla ska känna trygghet. Vi behöver fler pedagogiska diskussioner initierade av ledningen. All personal bör ändra sin negativa inställning till detta forum för pedagogiskt utbyte. En satsning på jämställdhetsarbetet bör prioriteras, för att bryta traditionella könsmönster. Det dagliga arbetet med värderingar och konfliktlösningar har gett positivt resultat. - Barn och vuxna i en mångkulturell och integrerad verksamhet utvecklar empati och större förståelse för olikheter. - Det finns möjlighet för barn med särskilda behov att få specialundervisning, vilket ger resultat för eleven i gruppen. - Dagliga aktiviteter som t.ex. ögonkontakt, ta i hand, beröring. - Kompissamtal - Temadagar - Klassråd - Lägerskola. - Arbete med etiska läromedel Kamratstödjarverksamhet. - Fler kontinuerliga hälsoaktiviteter. Vårt arbete genomsyras av att eleverna ska kunna ta ansvar och samarbeta. Genom att ha en gemensam aktivitetsdag i början av ht lär eleverna känna varandra över åldersgränserna och det bidrar till ökad trygghet. Det ger även de yngre eleverna en möjlighet att känna igen all personal på skolan. Ansvaret att skapa en trygg miljö ligger på all personal i det dagliga arbetet! Det är viktigt att alla vuxna deltar aktivt i konflikthantering och lär eleverna att själva stå för sina handlingar och åsikter. Kamratstödjarna och personalen arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling. Det har under året kommit till vår kännedom att barn från Röinge skola ibland har uttalat sig negativt om barn från andra skolor. Vi har haft en pedagogisk diskussionskväll tillsammans med fritidspersonalen då vi pratade om bemötande och värden som ska genomsyra en bra organisation. Galax-enkät: Av 55 utlämnade enkäter besvarades 41 Elev åk 5,

25 De flesta eleverna i åk 5 trivs med sina lärare och kamrater, en elev instämmer inte att han/hon trivs med sina kamrater och en trivs inte med sina lärare och andra vuxna. En elev instämmer inte till att han/hon behandlas rättvist och två anser inte att de behandlas riktigt rättvist. Majoriteten anser dock att de trivs på skolan. Föräldrar åk 5, : Av 55 utdelade enkäter besvarades 12 varför underlaget är för litet för att dra några generella slutsatser. En förälder av de svarande upplever inte sig nöjd med hur barnet trivs i skolan. Elev åk 5, Av 55 svarade 41 Fem stycken elever upplever att de blir utsatta för våld, hot eller på annat sätt illa behandlade i skolan. En elev känner sig inte trygg på rasterna. Två elever upplever att de inte har någon vuxen att vända sig till på rasterna. Åtta elever ligger vakna på nätterna och funderar över det som händer på skolan. Förälder åk5, Av 55 utdelade svarade endast 12 En förälder har svarat att han/hon inte instämmer på någon av frågorna övriga instämmer - instämmer helt. Elev åk 5, elever upplever att de blivit utsatta för mobbing eller annan kränkande behandling i skolan det senaste året. Förälder åk5, 8.1 Tre föräldrar upplever att deras barn blivit utsatta för mobbing eller annan kränkande behandling i skolan det senaste året. Förälder åk5, Alla föräldrar anser sig bli bemötta på ett positivt sätt av personalen. De känner sig välkomna till skolan och upplever att de får tag i den person de söker via t ex telefon. Bedömning av måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms vara god men varierar mellan grupper och över tid. Arbeta på samma sätt som tidigare. Utveckla samarbetet mellan skolorna framförallt inom område 9. Arbetslag f-3 på Kyrkskolan efterlyser fler f-6 temadagar. Vi vill att kamratstödjarna presenterar sig tidigt på terminen. Tydligare konsekvenser vid respektlöshet. Dessa ska sammanställas och bestämmas i arbetslaget. 25

26 4.2.2 Ansvar och inflytande Mål: Nationella mål: SL 4.2, 5.2, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 7 Lokala mål: Att få eleverna att känna ansvar genom delaktighet i verksamheten. Fler elevråd under läsåret som fastställs i augusti. Ge elevrådet en del av majblommepengarna att förfoga över. Avdelade städ- och ansvarsområden utanför klassrummet. Detta har ej genomförts. Tidigare aktiviteter genomförs fortsättningsvis: - Elevråd och klassråd - Städdagar - Rullande klassvaktsschema - Tematvärgrupper med elever som ledare - Ansvar för skolarbetet genom veckoplanering i samråd med läraren I det fortlöpande skolarbetet får barnen möjlighet att efter mognadsnivå vara med och påverka sin skolsituation både vad det gäller innehåll och arbetssätt. Elevrådet har stor möjlighet att påverka och delta vid planering av temadagar och friluftsdagar. Arbetet med Friends har fortsatt under året med bl.a. en halv dags utbildning för kamratstödjarna. Under året pågår arbete med att ta fram Individuella Utvecklingsplaner för eleverna i skolan. Dessa ska börja användas hösten En av tankarna bakom IUP är att öka elevens ansvar och inflytande över undervisningen. Galax-Enkät Elev åk 5, Tre elever upplever inte att lärare och andra vuxna lyssnar till deras synpunkter. Sex elever anser inte att de får vara med och planera sitt arbete. Alla är emellertid nöjda med att de kan framföra sina synpunkter genom klassråd/elevombud. Samtidigt som alla är nöjda med sitt inflytande över skolarbetet och annat som sker i skolan. Föräldrar åk 2: Inga svar Bedömning av måluppfyllelse: Vi bedömer måluppfyllelsen som god. 26

27 Konstateras bör dock att man aldrig blir färdig med detta arbete, utan det krävs fortlöpande uppmärksamhet och insatser. Avdelade städ- och ansvarsområden utanför klassrummet för att uppnå trivsel och ansvarstagande i våra gemensamma utrymmen. Biträdande rektor diskuterar med elevrådet hur majblommepengarna kan användas på bästa sätt. Ett önskemål vore att personalen får fortlöpande information om kamratstödjarnas verksamhet. Införa Individuella utvecklingsplaner hösten VERKSAMHET Kunskaper Mål: Nationella mål: SL 4.1, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 8 Åtgärder för utveckling enligt Kvalitetsredovisning 2004: Läsprojekt för hela skolan som är anpassat för de olika stadierna. Ordkedjetestet slopas och ersätts av annat mätinstrument. Arbete i mindre grupper kommer vi att fortsätta med. Kontinuerlig undervisning av specialpedagog. Fonetiska undersökningar i förskolan bör diskuteras med mottagande lärare i år 1. Prioriterad tid för läsinlärning. Diskussioner med specialpedagog. En större satsning på elever med behov av särskilt stöd i F- 3. Av erfarenhet har vi märkt att det ibland varit för sent när eleverna är äldre. Läsprojekt för hela skolan har inte genomförts, utan varje klass har gjort sina läsprojekt. Ordkedjetestet har inte tagits bort, har genomförts under hösten. En lärartjänst har försvunnit i år 4-6 på Röinge skola, därför har arbetet i mindre grupper försämrats. Det medför att alla elever med behov av extra stöd inte får lika mycket hjälp som tidigare. 27

28 Kontinuerlig undervisning av specialpedagog har skett från vt år 1. Nationella prov genomfördes under våren i klass 5. Fonetiska undersökningar har genomförts i förskolan av talpedagog. Läsinlärning i mindre grupper. Ej tillräckliga diskussioner med specialpedagog. Galax-enkät. Elev åk 5, Två elever upplever att de inte lär sig så mycket i skolan. En elev vet inte vad som krävs för att han/hon skall lyckas bättre med skolarbetet. En elev anser sig inte få den hjälp som han/hon behöver. Elev åk 5, 5.5 Alla elever instämmer instämmer helt i påståendet att de är nöjda med undervisningens utformning och innehåll. Föräldrar åk 5, 6.1. Av 55 utdelade svarade endast 12 Alla föräldrar anser att deras barn får goda baskunskaper, d.v.s. att läsa, räkna och uttrycka sig i tal och skrift En förälder anser att barnet har för omfattande hemuppgifter. I övrigt är föräldrarna nöjda med undervisningens utformning och innehåll En förälder instämmer inte till att hans/hennes barn får utvecklas utifrån dess förutsättningar. Övriga föräldrar instämmer i påståendet plus att alla upplever att deras barn får den hjälp och det stöd det behöver. 7.4 Föräldrarna är nöjda med de möjligheter till utveckling och lärande som deras barn ges i skolan. Bedömning av måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms vara god. Resultaten på nationella proven var mycket bra. Ett kontinuerligt arbete bedrivs som ger positiva resultat. Ordkedjetestet slopas och ersätts av annat mätinstrument. Strävan att ha två lärare i varje klass, för att nå ett flexibelt arbetssätt med mindre grupper. När lärare och fritidspedagog samverkar, bör planeringstid vara schemalagd. 28

29 Önskemål att specialpedagogtjänsten skall utökas, med tanke på att kartläggningar av elever även i klass 1 ska utföras. Avsatt tid för samtal och uppföljning mellan respektive klasslärare och specialpedagog. Läsutvecklingsschema som följer eleven från F-6. Diskutera om det är relevant att genomföra tester för att få fram resultat och hur vi sedan går vidare. Årskurs 5 Röinge skola Ämne Godkända Ej uppnått målen Totalt Pojkar Flickor Pojkar Flickor Gk E u m E u m % 2005 Engelska % Matematik % Svenska Årskurs 5 Kyrkskolan Ämne Godkända Ej uppnått målen Totalt Pojkar Flickor Pojkar Flickor Gk E u m E u m % 2005 Engelska % Matematik ,4 % Svenska Elever med behov av särskilt stöd Mål: Nationella mål: SL 1:2, 5:4, 5:13, Lpo , 2.8 Kommunala mål: Skolplanen s 10. Åtgärder för utveckling enligt Kvalitetsredovisning 2004: Läxhjälp, åtgärdsprogram, individuellt stoff att bearbeta, utredning med snabb handläggning Specialpedagogen fortsätter sitt arbete med att testa eleverna. Barn med särskilda behov uppmärksammas och får extra hjälp i liten grupp och/eller specialundervisning. En lärartjänst har försvunnit i år 4-6 på Röinge skola, därför har arbetet i mindre grupper försämrats. Det medför att alla elever med behov av särskilt stöd inte får den hjälp de behöver. Läxhjälp finns för klass 4-6 på elevens val, men då har inte alla möjlighet att få det. Arbetet med åtgärdsprogrammen fungerar mycket bra. Utredningar för elev med särskilda behov tar oacceptabelt lång tid för såväl elev, föräldrar som lärare. På Kyrkskolan fortsatt samarbete mellan specialpedagog, lärare och föräldrar. 29

30 Elevvårdsteam där lämpliga insatser bestäms och följs upp. Åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Specialpedagogen undervisar eleverna enskilt eller i mindre grupper. Vissa punktinsatser genomförs vid behov vilket har gett lyckat resultat. Måluppfyllelse: Målen är ej uppnådda för samtliga elever med speciella behov på Röinge skola. Måluppfyllelsen bedöms vara god på Kyrkskolan. Arbetet med eleverna fungerar bra. Arbetssättet är flexibelt och verksamheten anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Eleven är alltid i fokus. Utökning av specialpedagogtjänsten och två lärare i varje klass. Rutiner för elever med särskilda behov måste göras tydliga. Se över rutiner gällande EVT och EVK. Vem gör vad? Klara direktiv vad som gäller. Elevvårdsteam bör finnas på både Röinge- och Kyrkskolan. F-1 bör få fem lektioner till/vecka. Detta kan enkelt lösas genom att de börjar kl På Kyrkskolan bör specialpedagogens roll ses över. Punktinsatser och tid för handledning. Tidigare insatser för att kunna sätta in åtgärder i tid Undervisning i NO och matematik Mål: Nationella mål: Bl a SKOLFS 2001:15 s 33, Grundskoleförordningen 7 kap 2, Lpo , samt skolverkets Allm råd 2004 Likvärdig bedömning och betygssättning. Lpo 94 eleverna ska behärska grundläggande matematiskt tänkande och kunna tillämpa det i vardagslivet. eleverna ska förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena eleverna ska känna till förutsättningarna för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang. 30

31 Projekt för att stimulera elevers intresse för studier i matematik och NO. Vi har genom vår samverkan med slöjden under höstterminen börjat med matteslöjd i år 4-6. Slöjdlärarna har under ett antal tillfällen undervisat klasserna i ritningslära i klassrummet för att sedan genomföra slöjdarbetet i slöjdsalen. Målet med samverkan är att eleverna ska få omsätta teori till praktik genom att göra egna ritningar i klassrummet till det som ska tillverkas i slöjden. F-3 Exkursioner i naturen med syfte att visa olika naturtyper och mångfalden av arter. 4-6 Vattentema i samband med att eleverna läser om Sverige. Experiment för att befästa elevernas kunskaper. Naturstudier vid våtmarken i samarbete med fritids. Lägerskola med olika NO-tema. Studiebesök på värmeverket. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god. Gemensam pedagogisk diskussion för att få en röd tråd i matematik och NO-ämnena. På Kyrkskolan behövs personal med NO-inriktning. Något att ta hänsyn till vid ev. nyanställning. Den gemensamma kompetensutvecklingen bör riktas mot detta område. Detta är ett område som kräver stora kunskaper och ett stort engagemang Bedömning (och betygssättning) Mål: Nationella mål: SKOLFS 2001:15 s. 33, Grundskoleförordningen 7 kap 2, Lpo , Skolverkets allmänna råd 2004 Likvärdig bedömning och betygsättning. Diagnoser i engelska och matematik finns och används i olika utsträckning. Varje lärare har dessutom eget material som underlag för bedömning. Nationella prov ger riktlinjer för bedömning av elever i klass 5. 31