Kallelse och föredragningslista

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (11) Sammanträdestid , kl Plats Ledamöter Draken, Agnesfridsvägen 2, Malmö Andreas Konstantinides (S) Sadiye Altundal (V) Montaser Eneim (M) Lirije Latifi (S) Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Emin Chukru (S) Lena Hamilton (M) Lars Myllenberg (M) Marianne Norman (M) Elin Westerberg (MP) Ulla Herbert (FP) Anders Olsson (SD) Kallelse och föredragningslista Ersättare Övriga deltagare Valentina Stojanovska (S) Paul Anderssson (S) Maria Andersson (S)) Eyüp Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S Lutfi Zuta (MP) Ted Shirazi (V) Anders Fyhn (M) Christel Kampmark (M) Hannah Qvarsebo (M) Thomas Wallenberg (M) Halid Osman (FP) Nima Gholam Ali Pour (SD) Britt-Marie Pettersson, stadsområdesdirektör Annika Rausin, chef ekonomi Paul Noble, enhetschef områdesutveckling Stefan Svensson, sektionschef individ- och familjeomsorg Jesper Lindkvist, nämndsekreterare Eventuellt förhinder anmäls snarast till Jesper Lindkvist tel: , e-post: jesper.lindkvist@malmo.se

2 2 (11) 1. Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning 2. Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att utse Marianne Norman (M) och Preben Andersson (S) att jämte ordförande justera dagens protokoll, samt att protokollet justeras senast onsdagen den 10 december 2014 kl i stadsdelshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö. 3. Information och eventuell ajournering för medborgardialog Paul Noble presenterar resultatet av nämndsmålet att genomföra en enkätundersökning avseende barn och ungas fritidsvanor. Stefan Svensson presenterar information kring strukturell hemlöshet. 4. Stadsområdesdirektören informerar 5. Utfallsprognos SOFÖ Sammanfattning Utfallsprognos 2, 2014 redovisar ett prognostiserat underskott om sammanlagt 37 mkr. Justerat för hemlösheten uppgår underskottet till 10 mkr, vilket är en förbättring med 1 mkr jämfört med delårsrapport 2. Den ekonomiska utvecklingen inom vård och omsorg är fortfarande mycket bekymmersam. Befolkningens behov av hemtjänst och korttidsboende överstiger budget för 2014 medan behovet av särskilt boende har minskat under året och ligger nu, på årsbasis, i nivå med budget. Den totala kostnaden för hemlösheten prognostiseras till 52 mkr, vilket innebär att underskott motsvarande 36 mkr. Detta är en försämring med 2 mkr jämfört med föregående prognos. Det strategiska arbetet med att sänka kostnaderna för hemlösheten och det långsiktiga arbetet med anpassningarna inom vård och omsorg fortskrider. En reviderad åtgärdsplan antogs av nämnden i oktober Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta

3 3 (11) att godkänna Utfallsprognos 2, 2014 och lägga den till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU utfallsprognos Utfallsprognos Revidering av Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster beslutade senast att revidera stadsområdesnämndens delegationsordning. Delegationsordningen ska uppdateras i takt med att nya lagar och författningar tillkommer eller att organisationen ses över och förändras. En översyn har gjorts under hösten 2014 vilken föranleder en revidering av delegationsordningen. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning i enlighet med föreliggande förslag. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Revidering av Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning Ändringar i Delegationsordning stadsområdesnämnd Öster Delegationsordning stadsområdesnämnd Öster Rapport hemlöshet 2014 SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster ska varje år avge rapport om stadsområdets insatser för hem- och bostadslösa till Kommunstyrelsens folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Årets rapport visar att hemlösheten ligger på samma nivå som för Under året har det egna boendet Vandraren 2 öppnats och det har anställts ytterligare två bovärdar.

4 4 (11) Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna rapporten, samt att översända rapporten till Kommunstyrelsens folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Rapport hem och bostadslösheten öster AU Rapport - hem och bostadslösheten Öster 2014 (2) 8. Fördjupad granskning - Sociala lägenheter SOFÖ Sammanfattning Revisionskontoret har genomfört en granskning av Malmö stads sociala lägenheter i stadsområde Öster. Syftet med granskningen är att granska hur fördelningen av lägenheterna sker till stadsområdesförvaltningarna, hur reglerna för övertag ser ut och tillämpas samt hur tillsynen bedrivs och dokumenteras. Granskningen visar stora brister i förvaltningens arbete med sociala lägenheter, bland annat avseende att följa de regler som gäller för den tekniska tillsynen samt dokumentationen i ärendena. Förvaltningen instämmer i kritiken och har påbörjat en översyn av arbetet med sociala lägenheter som bland annat innebär tillskapande av en checklista vid teknisk tillsyn och en mall för hur dokumentationen skall se ut. Stadsområdesförvaltningen har lämnat in ansökan till Kommunstyrelsen om att utöka enheten med 7 tjänster, i syfte att förbättra bland annat arbetet med tillsyn. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna yttrandet och skicka det till revisorskollegiet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Stadsrevisionen Protokollsutdrag Revisorskollegiet Granskningsrapport G-Tjänsteskrivelse AU Fördjupad granskning - Sociala lägenheter Yttrande AU Fördjupad granskning - Sociala lägenheter

5 5 (11) 9. Rapport angående beviljade prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med att förhindra psykisk ohälsa hos barn och unga samt boendestöd riktad till vuxna med psykisk funktionsnedsättning SOFÖ Sammanfattning Under år 2012 beviljades Malmö stad stimulansmedel för att utveckla stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa. Medlen har delvis använts under år 2013 och kvarvarande medel har förts över till år Angående gruppen barn och unga Samtliga Stadsområdenämnder beslutade under våren 2014 om inriktningen att stimulansmedlen rörande barn och ungdomar ska användas till att säkerställa barnpsykologkompetens med fokus på flickor och pojkars utveckling och psykiska hälsa i såväl arbetet med barnavårdsutredningar som insatser riktade till målgruppen. Planeringen har varit att psykologkompetensen ska tillhandahållas av privata aktörer som upphandlas gemensamt av stadsområdeförvaltningarna. Upphandling och avtal med psykologkonsulter blev klart Medlen har därför ännu inte fullt ut kunnat användas. Med anledning av detta föreslås att inriktningen breddas till att även gälla generellt arbete med barn och ungas hälsa och utveckling samt de riskfaktorer som kan kopplast till det. Syftet är att kunna koppla på insatser i ett tidigare skede, än när en placering är ett faktum, och att därför tillsätta en socionom med den särskilda inriktningen. Angående gruppen vuxna Inom stadsområdesförvaltning Öster anställdes under hösten 2013 en socialsekreterare som genomförde en inventering av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa inom stadsområdet. Kostnaden för anställningen beräknas till kr. Kartläggningen visade att det fanns behov av att förbättra stödet till målgruppen. Utifrån kartläggningen beslutades att avdelningen för individ och familjeomsorg ska fortsätta sitt påbörjade arbete med förstärkta vräkningsförebyggande insatser samt att avdelningarna inom vård och omsorg ska inleda ett arbete för att utveckla och förstärka boendestödet i området. Utifrån handlingsplanen till ansökan om prestationsbaserade medel för det strategiska arbetet med socialpsykiatri inom stadsområdesförvaltning Öster för perioden har under år 2014 tagits fram ett projekt som bland annat syftar till att utveckla och förstärka stadsområdets boendestöd. I projektet har tre medarbetare anställts, två av dem från och med och den tredje från och med Av dem har en projektsamordnare rekryterats från avdelningen

6 6 (11) bistånd inom vård och omsorg, en socialsekreterare från avdelningen individ- och familjeomsorg samt en medarbetare från avdelningen verksamhet inom vård och omsorg. Medarbetaren från avdelningen verksamhet inom vård och omsorg kommer att arbeta aktivt med att identifiera personer inom målgruppen som är i behov av sysselsättning samt att motivera dem till olika former av sysselsättningar. Förväntade effekter av projektet är att medborgarna, som tillhör målgruppen, ska få stöd och hjälp med att behålla sina bostäder, att de motiveras till att ta emot stöd, att de får stöd i att kunna hitta, välja och behålla lämplig sysselsättning samt att de ska erbjudas rätt insats från början Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna Beslutsunderlag Redovisning av 2012 års prestationsbaserade medel - socialpsykiatri Protokoll från Kommunstyrelsens arbetsutskott G-Tjänsteskrivelse AU Rapport angående beviljade prestationsbaserade medel inom det strategiska Remiss angående förslag till Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad SOFÖ Sammanfattning Miljönämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 augusti 2014 att uppdra åt Miljöförvaltningen att sända Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad på remiss till nämnder och bolag inom Malmö stad. Förslaget till handlingsplan beskriver 17 åtgärder för kommunens miljöarbete under perioden för att nå målen i Miljöprogram för Malmö stad som är satta till år 2020 respektive år Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Miljönämnden i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Missivskrivelse

7 7 (11) Koppling mellan föreslagna åtgärder och miljöprogrammets mål Handlingsplan för miljöprogrammet Ansvarsfördelning i förslag till ny handlingsplan Förslag till Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad G-G-AU Arkitekturstaden Malmö SOFÖ Sammanfattning Samrådsförslaget Arkitekturstaden Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret för kännedom och synpunkter och är ett tillägg till Översiktsplan för Malmö som antogs av kommunfullmäktige i maj Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Arkitekturstaden Malmö - Samrådsförslag Samråd angående Arkitekturstaden Malmö G-AU Arkitekturstaden Malmö

8 8 (11) 12. Handlingsplan i syfte att minska timavlönade SOFÖ Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott har beslutat om riktlinjer för att minska andelen timavlönade. Stadsområdesförvaltningarna, sociala resursförvaltningen samt förskoleförvaltningen ska under 2014 ta fram en särskilt handlingsplan i syfte att minska andelen timavlönade timmar och antalet timavlönade medarbetare. Handlingsplanen ska innehålla en kartläggning av omfattningen av timavlönade timmar samt en beskrivning av eventuellt hindrande strukturer. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa Handlingsplan i syfte att minska timavlönade enligt upprättat förslag Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Handlingsplan timavlönade Handlingsplan i syfte att minska timavlönade Intern kontroll - Att rekryteringsprocessen genomförs i enlighet med regler och riktlinjer SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har beslutat att nedanstående kontrollmoment ska ingå i 2014 års interna kontrollplan: Att rekryteringsprocessen genomförs i enlighet med regler och riktlinjer. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Intern kontroll av rekryteringsprocessen

9 9 (11) 14. Intern kontroll Införandet av personaladministrativt system i Malmö stad. Att säkerställa rutiner för uppföljning av självservice avseende sjukfrånvaro och tillfällig föräldrapenning SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har beslutat att följande kontrollmoment ska ingå i den interna kontrollen 2014: Att säkerställa rutiner för uppföljning av självservice avseende sjukfrånvaro och tillfällig föräldrapenning. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Intern kontroll självservice 15. Intern kontroll Att förvaltningens handlingar diarieförs i enlighet med gällande lagar och riktlinjer SOFÖ Sammanfattning Tryckfrihetsförordningen (1949:105) samt Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) ställer krav på offentliga förvaltningar att tillhandahålla offentliga allmänna handlingar samt att hålla dessa ordnade. De huvudsakliga anledningarna som ligger till grund för dessa bestämmelser är bl.a. att en förvaltning ska kunna eftersöka handlingar på ett snabbt och smidigt sätt, hålla samtliga handlingar rörande ett och samma ärende samlade på ett och samma ställe samt veta var i processen ett ärende befinner sig. Om lagar och förordningar kring offentlighet och sekretess inte efterföljs kan detta leda till bristande insyn i nämndens och förvaltningens arbete. Det finns risk för att nämndens ansvar för myndighetsutövning inte kan uppfyllas. En väl fungerande registratur är i dessa avseenden avgörande för en förvaltnings dagliga arbete Föreliggande kontrollmoment syftar till att undersöka i vilken omfattning förvaltningen diarieför offentliga handlingar och om detta gör på ett tillfredsställande sätt. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna.

10 10 (11) Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Intern kontroll Att förvaltningens handlingar diarieförs i enlighet med gällande lagar och riktlinjer 16. Intern kontroll Att förhandsbedömning av barn/ungdomsutredning inom IOF sker inom två veckor SOFÖ Sammanfattning En orosanmälan angående barn och unga som inkommer till individ och familjeomsorgen ska handläggas inom 14 dagar. Intern kontroll har genomförts avseende rutiner att förhandbedömning av barn/ ungdomsutredning inom individ och familj sker inom två veckor. Resultatet av undersökningen visar att det krävs att åtgärder vidtas i verksamheten för att säkerställa att rutinerna efterföljs. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU intern kontroll förhandbedömning barn/ungdomsutredning 17. Inkomna och avgivna skrivelser Stadsområdesnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, projektbeskrivning #100 workshops, Stadsområdesförvaltning Öster, projektbeskrivning Utveckling av mötesplatser för äldre ungdomar, Stadsområdesförvaltning Öster, projektbeskrivning Ungas inflytande i kommuner och landsting Stadsområdesförvaltning Öster, Dialoggrupp 2 Minnesanteckningar, Stadsområdesförvaltning Öster, Dialoggrupp 1 Minnesanteckningar, Stadsområdesförvaltning Öster, Dialoggrupp 1 Minnesanteckningar, Stadsområdesförvaltning Öster, Samverkansgrupp Förvaltningsråd/skyddskommitté,

11 11 (11) Professional Management, Utvärdering av värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad, Stadsområdesförvaltning Öster, Dokumentation Trygghetsvandring, Kommunstyrelsen, protokoll, Delegationsbeslut Stadsområdesnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, IoF Boende, Stadsområdesförvaltning Öster, IoF Vuxna, Stadsområdesförvaltning Öster, IoF Barn och familj, Stadsområdesförvaltning Öster, IoF Barn och familj, Stadsområdesförvaltning Öster, IoF Ekonomiskt bistånd, Stadsområdesförvaltning Öster, IoF Barn och familj, Sekretess Yttrande i adoptionsärende Sammanfattning Ärendet delas ut under sammanträdet.

12 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (1) Datum Vår referens Annika Rausin Ekonomichef annika.rausin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos SOFÖ Sammanfattning Utfallsprognos 2, 2014 redovisar ett prognostiserat underskott om sammanlagt 37 mkr. Justerat för hemlösheten uppgår underskottet till 10 mkr, vilket är en förbättring med 1 mkr jämfört med delårsrapport 2. Den ekonomiska utvecklingen inom vård och omsorg är fortfarande mycket bekymmersam. Befolkningens behov av hemtjänst och korttidsboende överstiger budget för 2014 medan behovet av särskilt boende har minskat under året och ligger nu, på årsbasis, i nivå med budget. Den totala kostnaden för hemlösheten prognostiseras till 52 mkr, vilket innebär att underskott motsvarande 36 mkr. Detta är en försämring med 2 mkr jämfört med föregående prognos. Det strategiska arbetet med att sänka kostnaderna för hemlösheten och det långsiktiga arbetet med anpassningarna inom vård och omsorg fortskrider. En reviderad åtgärdsplan antogs av nämnden i oktober Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna Utfallsprognos 2, 2014 och lägga den till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU utfallsprognos Utfallsprognos Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Utfallsprognos 2, 2014 framgår av särskilt underlag. Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.] SIGNERAD

13 Utfallsprognos Stadsområdesnämnd Öster

14 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning av ekonomin Utfall och prognos Budgetavvikelse per verksamhet Investeringsram... 9 Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

15 1 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster redovisar i utfallsprognos 2 ett prognostiserat underskott om 37 Mkr. Justerat för hemlösheten beräknas ett underskott på 10 Mkr, vilket är en förbättring med 1 Mkr jämfört med delårsrapport 2. 9 Mkr avser täckning för 25 procent av underskottet avseende hemlösheten. Det strategiska arbetet med att sänka kostnaderna för hemlösheten och det långsiktiga arbetet med anpassningar inom vård och omsorg fortskrider. Den ekonomiska utvecklingen inom vård och omsorg är fortfarande mycket bekymmersam. Befolkningens behov av hemtjänst och korttidsboende har ökat under året och överstiger budget för 2014, medan behovet av särskilt boende har minskat under året och är nu, på årsbasis, i nivå med lagd budget. Stadsområdesnämnden beslutade i oktober om en reviderad åtgärdsplan med intensifierade åtgärder inom vård och omsorg för en verksamhet i balans med budget. Inom ramen för åtgärdsplanen har bland annat fokus lagts på uppföljning och omprövning av biståndsbeslut. Syftet är att säkerställa att den beviljade tiden motsvarar brukarens faktiska behov av stöd. Resultatet är en minskning av antal beviljade hemtjänsttimmar under hösten. Det är svårt att i nuläget bedöma de långsiktiga effekterna. Medborgarnas behov av stöd och insatser kan snabbt förändras, vilket innebär en viss osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen under resten av året. Fler brukare har större vårdbehov, beroende på svåra sjukdomstillstånd och tidigarelagd utskrivning från Region Skånes slutenvård. Detta medför ökade krav på stadsområdesförvaltningens insatser av såväl hemtjänst som hemsjukvård. Det medför också svårigheter att göra en tillförlitlig ekonomisk prognos. Införandet av teamet för samordnad vårdplanering (SVPL-team) bedöms bidra till att förbättra förutsättningarna för planering av brukarens ankomst till verksamheten och omfattningen av hjälpbehovet. Antalet hemlösa barnfamiljer har ökat under året, vilket innebär att många hänvisas till kostsamma tillfälliga lösningar såsom till exempel hotell. Den totala kostnaden för hemlösheten prognostiseras till 52 Mkr, vilket innebär att underskott motsvarande 36 Mkr. Detta är en försämring med 2 Mkr jämfört med föregående prognos. Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

16 2 Uppföljning av ekonomin 2.1 Utfall och prognos Utfall / prognos Tkr Nettokostnad Kommunbidrag Avvikelse Utfall jan-okt Prognos nov-dec Helårsprognos Resultaträkning Tkr Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse Intäkter Totala intäkter Lönekostnader PO-pålägg Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Totala övriga kostnader Nettokostnad exkl. finansnetto Kommunbidrag Finansiella intäkter 8 8 Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Periodavvikelse För perioden redovisas ett underskott om 34,9 Mkr. För hemlöshet redovisas för perioden ett underskott om 32,5 Mkr. Under våren 2014 ökade antalet hemlösa barnfamiljer. För individ och familjeomsorg, exklusive hemlöshet, redovisas för perioden ett överskott om 10,2 Mkr. Överskottet är bland annat ett resultat av den budgeterade reserven för hemlösheten och färre institutionsplaceringar av vuxna. Vård och omsorg redovisar ett underskott på 16,4 Mkr för perioden. Underskottet beror på att behoven inom äldreomsorgen överstiger budgeterade volymer. Behoven av särskilt boende och korttidsplats har under perioden motsvarat 270 platser per månad, jämfört med budgeterade 260 platser per månad. Behoven av insatser i ordinärt boende har under perioden motsvarat timmar per månad medan budgeterade antal timmar uppgick till timmar per månad. Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

17 2.1.2 Prognos För resursfördelad verksamhet prognostiseras ett underskott på 37,9 Mkr och för anslagsfinansierad verksamhet prognostiseras ett överskott på 0,9 Mkr. I prognosen ingår ett underskott avseende hemlösheten med 36 Mkr, där förvaltningen enligt huvudregeln belastas med 25 procent, vilket motsvarar 9 Mkr. Justerat för hemlösheten uppvisar resursfördelad och anslagsfinansierad verksamhet ett underskott om 10 Mkr, som i sin helhet återfinns inom vård och omsorg. För vård och omsorg redovisas ett underskott för perioden på 16,4 Mkr. För helåret prognostiseras ett underskott på 16,7 Mkr. Huvuddelen av underskottet återfinns inom ordinärt boende där periodens utfall ligger på timmar mer än budgeterat. Prognosen för november och december har justerats till ett genomsnitt på timmar per månad, vilket innebär ett årssnitt på timmar per månad. Denna prognos beräknas medföra ett underskott på 15,3 Mkr vilket är en förbättring på 1,4 Mkr jämfört med delårsrapport 2. Behoven av korttidsplats överstiger budget. Det budgeterade antalet platser är 30 per månad. Under perioden visar utfallet på en avvikelse på 10,2 platser per månad. Prognosen för resterande månader bygger på en snittavvikelse på 9,8 platser. Behovet har varierat från 32,5 platser i januari till 47,1 platser i juli för att i oktober minska till 37,5 platser. Stadsområdesnämnd Öster beslutade i oktober månad om en reviderad åtgärdsplan, se avsnitt nedan. Omprövning och uppföljning av biståndsbesluten inom vård och omsorg pågår. Vilka effekter detta kommer att få, på kort och lång sikt, är en osäkerhetsfaktor i prognosen. Förvaltningens kostnader på cirka 155 tkr till följd av skyfallet i augusti är beaktade i prognosen Beslutade/planerade åtgärder I Utfallsprognos 1, 2014 redovisades för Stadsområde Östers resursfördelade och anslagsfinansierade verksamhet justerat för hemlösheten ett sammanlagt prognostiserat underskott för året om 10 Mkr. För att uppnå en budget i balans 2014 beslutade Stadsområdesnämnd Öster ( , 63) om Åtgärdsplan för ekonomi i balans Då arbetet med att långsiktigt anpassa kostnader inom samtliga verksamheter inte väntas få full effekt 2014, var flera av de beslutade åtgärderna av kortsiktig karaktär. Åtgärdsplanen omfattade följande insatser: Generell återhållsamhet inom samtliga av förvaltningens verksamheter Anpassningar inom vård och omsorgsverksamheten Åtgärder kring personalkostnader inom individ- och familjeomsorg, områdesutveckling samt gemensam administration och övrigt Införande av mottagningsteam inom vård och omsorg i hela stadsområdet Strategiskt och systematiskt arbete för minskade hemlöshetskostnader Det strategiska arbetet med att sänka kostnaderna för hemlösheten och det långsiktiga arbetet med anpassningarna inom vård och omsorg har inte fullt ut mött den förväntade effekten under Åtgärdsplanen har inneburit anpassningar motsvarande 5 Mkr under året. I Delårsrapport 2, 2014 (DR2) prognostiserades ett underskott, justerat för hemlösheten, om 11 Mkr. Bedömd effekt av arbetet med tidigare beslutad åtgärdsplan vägdes in i denna bedöm- Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

18 ning. Mot bakgrund av prognosen i DR2 beslutade stadsområdesnämnd Öster om en reviderad åtgärdsplan ( 146). Då det prognostiserade underskottet med undantag från hemlösheten i sin helhet återfinns inom vård och omsorg utgick den reviderade åtgärdsplanen ifrån intensifierade åtgärder inom detta område. Den reviderade åtgärdsplanen omfattar följande åtgärder/ insatser: Införande av SVPL-team (samordnad vårdplanering) Omprövning och uppföljning av biståndsbeslut Särskild uppföljning av biståndsbeslut överstigande 150 timmar i månaden Särskild översyn inom särskilt boende Översyn av scheman och bemanning Översyn av hjälpmedelskostnader inom ordinärt och särskilt boende Senarelagd utbildningsinsats Mot bakgrund av uppföljningen av biståndsbeslut under hösten konstateras att det har skett en minskning av antal hemtjänsttimmar sedan september månad. Det är fortfarande för tidigt att bedöma de långsiktiga effekterna. Behoven av stöd och insatser från stadsområdets sida kan snabbt förändras, vilket innebär osäkerheter kring den ekonomiska utvecklingen under resten av året. Den reviderade åtgärdsplanen beslutades av nämnden i oktober månad då endast två månader återstod för genomförande av åtgärderna. Sammantaget gjordes bedömningen att arbetet med en ekonomi i balans ger full ekonomisk effekt först under Budgetavvikelse per verksamhet Individ och familj Budgetavvikelse Tkr Nettokostnad Kommunbidrag Avvikelse Utfall jan-okt Prognos nov-dec Helårsprognos varav hemlöshet Tkr Nettokostnad Utfall jan-okt Prognos nov-dec Helårsprognos Avstämningsbelopp Avvikelse För individ och familjeomsorg prognostiseras ett underskott om 22,9 Mkr på helåret. I prognosen ingår ett underskott avseende hemlösheten med 36,0 Mkr, varav förvaltningen enligt huvudregeln belastas med 25 procent motsvarande 9,0 Mkr. Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

19 För individ och familjeomsorg redovisas ett underskott, för perioden, om 22,3 Mkr. För individ och familjeomsorg, exklusive hemlöshet, redovisas för perioden ett överskott om 10,2 Mkr. Överskottet är ett resultat av den budgeterade reserven för hemlösheten, färre institutionsplaceringar av vuxna och de planerade anpassningarna inom verksamheten. För hemlöshet redovisas för perioden ett underskott om 32,5 Mkr. Under våren 2014 ökade antalet hemlösa barnfamiljer. För individ och familjeomsorg, exklusive hemlöshet, för helåret prognostiseras ett överskott om 13,1 Mkr. Justerat för 25 procent av underskottet i hemlöshetsbudgeten uppvisar verksamheten ett överskott om 4,1 Mkr. Överskottet är ett resultat av de planerade anpassningarna inom verksamheten för att få ekonomi i balans inom förvaltningen, däribland vakanshållning av vissa tjänster. Under året har verksamheten flyttat in i kontorshuset Tre Skåne. Flytten har inneburit oförutsedda kostnader motsvarande 1 Mkr. Vidare har ett nytt, upphandlat tolkavtal gjort att kostnaderna för tolk har ökat. Detta i kombination med ärendeökningar och fler antal personliga möten med klienter har medfört att det förväntade överskottet har begränsats Vård och omsorg Budgetavvikelse Tkr Nettokostnad Kommunbidrag Avvikelse Utfall jan-okt Prognos nov-dec Helårsprognos För helåret prognostiseras ett underskott om 16,7 Mkr vilket är en förbättring med 0,5 Mkr jämfört med delårsrapport 2. För vård och omsorg i sin helhet redovisas ett underskott för perioden på 16,4 Mkr. Huvuddelen av underskottet återfinns inom bistånd ordinärt boende där avvikelsen mellan det budgeterade antalet timmar ( timmar per månad) och periodens utfall ligger på fler timmar per månad. Prognosen november till december har justerats till ett snitt på timmar per månad vilket innebär ett årssnitt på timmar per månad. Detta beräknas medföra ett underskott på 15,3 Mkr vilket är en förbättring på 1,4 Mkr jämfört med delårsrapport 2. Det budgeterade antalet platser på särskilt boende är 230 platser per månad. Behovet av särskilt boende har vid årets början överstigit budget för att, från och med april månad, ligga under budget. För helåret prognostiseras ett snitt på 230 platser per månad, vilket är i nivå med budget. Trots att antalet prognostiserade platser stämmer med budgeterat antal platser prognostiseras ett överskott på 3,3 Mkr till följd av mindre kostsamma placeringar, vilket är samma prognos som i delårsrapport 2. Behovet av korttidsplats överstiger budget. Det budgeterade antalet platser är 30 per månad. Under perioden visar utfallet på en avvikelse på 10,2 platser per månad. Prognosen för resterande månader bygger på en snittavvikelse på 9,8 platser. Behovet har varierat från 32,5 platser i januari till 47,1 platser i juli för att i oktober minska till 37,5 platser. Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

20 Egen verksamhet, ordinärt boende redovisar ett överskott för perioden på 2,2 Mkr. För året prognostiseras ett överskott på 1,2 Mkr, vilket är en försämring jämfört med delårsrapport 2 då prognosen visade på ett överskott på 3,3 Mkr. Antal beviljade timmar har varierat kraftigt under perioden vilket gör prognosen svårbedömd. Enheten för särskilt boende redovisar ett underskott på 4,7 Mkr för perioden. För året prognostiseras ett underskott på 6,4 Mkr vilket är en förbättring i jämförelse med delårsrapport 2 då prognosen visade på ett underskott på 7,4 Mkr. Verksamheten har genomfört en översyn av bemanningen i sina verksamheter. Utifrån översynen har scheman i några av verksamheterna ändrats och nattbemanningen har effektiviserats. Enheten har gjort en investering i elektroniskt låssystem på demensavdelningarna, vilket har gjort att det blivit lugnare för brukarna och därmed har behovet av extrabemanning minskat. Allt fler brukare som kommer till verksamheten från externa vårdgivare har allt svårare diagnoser och allmänt dåligt hälsotillstånd vilket ökar krav på utförandet av insatserna och skapar svårigheter för en tillförlitlig ekonomisk prognos. Införandet av teamet för samordnad vårdplanering (SVPL-team) förväntas bidra till att öka verksamhetens förutsättningar för planering av brukarens ankomst till verksamheten och omfattningen av hjälpbehovet Fritid och kultur Budgetavvikelse Tkr Nettokostnad Kommunbidrag Avvikelse Utfall jan-okt Prognos nov-dec Helårsprognos För fritid och kultur prognostiseras för helåret ett överskott om 1,4 Mkr. För perioden redovisas ett överskott om 1,8 Mkr. Överskottet är ett resultat av de planerade anpassningarna inom verksamheten för att få verksamheten i balans med budget inom förvaltningen samt tillfälliga vakanser på personalsidan inom verksamheten Övrig och gemensam verksamhet Budgetavvikelse Tkr Nettokostnad Kommunbidrag Avvikelse Utfall jan-okt Prognos nov-dec Helårsprognos För övrig och gemensam verksamhet prognostiseras ett överskott om 1,2 Mkr för helåret. För perioden redovisas ett överskott på 2,0 Mkr. Överskottet är ett resultat av de planerade anpassningarna inom verksamheten för att få ekonomi i balans inom förvaltningen. Den anslagsfinansierade verksamhet som redovisas under övrig och gemensam verksamhet är Områdesprogram Herrgården. För perioden redovisas ett överskott om 0,6 Mkr och för helåret prognostiseras ett överskott om 0,2 Mkr. Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

21 2.3 Investeringsram Investeringsram Typ av investering Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse Bedömningen är att den beviljade investeringsramen inte kommer att utnyttjas helt. Vissa planerade investeringar har skjutits fram på grund av det kritiska ekonomiska läge som förvaltningen befinner sig i. Stadsområdesnämnd Öster, Utfallsprognos (9)

22 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens Jesper Lindkvist Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse Jesper.Lindkvist@malmo.se Revidering av Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster beslutade senast att revidera stadsområdesnämndens delegationsordning. Delegationsordningen ska uppdateras i takt med att nya lagar och författningar tillkommer eller att organisationen ses över och förändras. En översyn har gjorts under hösten 2014 vilken föranleder en revidering av delegationsordningen. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning i enlighet med föreliggande förslag. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Revidering av Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning Ändringar i Delegationsordning stadsområdesnämnd Öster Delegationsordning stadsområdesnämnd Öster Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Stadsområdesnämnd Öster beslutade senast att revidera stadsområdesnämndens delegationsordning. Delegationsordningen ska uppdateras i takt med att nya lagar och författningar tillkommer eller att organisationen ses över och förändras. En översyn har gjorts under hösten 2014 vilken föranleder en revidering av delegationsordningen. Tidigare bestämmelser i delegationsordningen redovisas med genomstruken text medan förslag till nya bestämmelser redovisas med röd text. SIGNERAD

23 2 (2) De paragrafer som lagts till i delegationsordningen och därmed ligger som grund till beslutet är: 3.30 Beslut om fritidspeng 6.10 Beslut om jäv De paragrafer som uppdaterats i delegationsordningen och därmed ligger som grund till beslutet är: Bistånd till vuxna i form av vård i hem för vård eller boende Inleda utredning på missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande Beslut om tecknande och uppsägning av avrop på ramavtal och serviceavtal Ansvariga Daniela Fernandez Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

24 Föreslagna ändringar i Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning Upprättad: Stadsområdesnämnd Öster Datum: Version: 1.0 Förvaltning: Stadsområdesförvaltning Öster 1

25 Innehållsförteckning 1. Om delegation Förkortningar Socialtjänst Individ och familjeomsorg Socialtjänst Vård- och omsorg Delegationsärenden Offentlighet och sekretess Delegationsärenden Övrigt Delegationsärenden Ekonomi..28 2

26 1. Om delegation En nämnd har till uppgift att fatta ett stort antal beslut. Det är emellertid praktiskt omöjligt att nämnden fattar beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Syftet med delegation är att avlasta nämnden från att behöva fatta beslut. Delegering innebär överföring av beslutanderätt från en nämnd till ett utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd som är underställda nämnden. En nämnds rätt att besluta om delegation regleras dels i kommunallagen (1991:900), KL, dels i speciallagstiftning. Stadsområdesnämnden är en kommunal nämnd enligt KL. Vilka beslut kan delegeras? Beslut av rent förberedande eller rent verkställande karaktär (ett beslutsfattande där beslutet är givet på förhand utan att det föreligger ett verkligt bedömningsutrymme, t.ex. beslut om debitering enligt en taxa) kräver ingen delegation utan sådana beslut kan tjänstemännen fatta autonomt. Nämndens rätt att delegera är inriktad på ett beslutsfattande där det finns ett utrymme för överväganden och bedömningar, dock utan att detta utrymme är forum för politiska värderingsfrågor, t.ex. myndighetsutövning som inte är av principiell natur och verkställighet av kommunfullmäktiges beslut. Genom delegation effektiviseras den kommunala förvaltningen, och medborgarna ges en bättre service. Bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd finns i 6 kap KL. Enligt 6 kap. 33 KL får en nämnd uppdra åt - ett utskott - en ledamot eller ersättare eller - en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden. Vilka beslut kan inte delegeras? I följande slag av ärenden får beslutanderätten med stöd av 6 kap. 34 KL inte delegeras: - ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, - framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, - ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, - ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och - vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Det är dock tillåtet att delegera ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda av principiell beskaffenhet som enligt specialförfattning får delegeras till utskott. Vidaredelegation Nämnden kan genom beslut ge direktören rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd enligt 6 kap. 37 kommunallagen. Nämnden ska hela tiden ha kännedom om vem som har rätt att fatta beslut. 3

27 Beslutsfattande Delegationen innebär att beslutanderätten i de i delegationsordningen angivna ärendena överlämnats till delegaten som träder i nämndens ställe. Beslut fattas sålunda på nämndens vägnar och har samma rättsverkan som beslut fattade av nämnden i plenum. Beslutsrätten enligt delegationsordningen gäller tills vidare och kan återkallas eller ändras av nämnden. Delegerad beslutanderätt ska utövas i överensstämmelse med gällande författningar samt kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndens styrdokument samt rymmas inom ramen för anslagna medel. Ärenden delegerade till nämndens ordförande beslutas vid förhinder av denna av vice ordföranden. Vid förfall för delegater i övrigt övertas beslutanderätten - av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst - om vikarie inte har förordnats, av den som enligt uppdragsbeskrivning är närmaste chef för delegaten. Som allmän princip bör dock gälla att ersättare inte bör besluta i viktigare ärenden om beslut utan större nackdel kan anstå tills delegaten återkommer. Den som är jävig i ett visst ärende får inte besluta i det eller ens delta i handläggningen. Bestämmelser om jäv finns i 6 kap KL. Om en delegat är jävig överlämnas ärendet för avgörande till närmaste chef eller nämnden. Till ett enligt förvaltningsbesvär överklagbart beslut ska fogas en korrekt överklagandehänvisning. Ärenden som inte finns i delegationsordningen Ärenden av ren verkställighetskaraktär upptas inte i en delegationsordning. Ärenden som är av principiell natur eller som enligt författning inte får delegeras finns självfallet inte heller upptagna i delegationsordningen. Anmälan av delegationsbeslut Enligt 6 kap. 35 KL ska beslut som fattats med stöd av delegation anmälas till nämnden. Alla beslut som har fattats med stöd av delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Alla beslut som har fattats med stöd av vidaredelegation från förvaltningschefen ska först anmälas till förvaltningschefen och sedan till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Viktigt vid anmälan av delegationsbeslut är att man genom nämndens protokoll kan identifiera varje delegationsbeslut med hänsyn till bl.a. möjligheten att överklaga besluten och för att delegationsbeslut ska kunna vinna laga kraft. Överklaganden Delegationsbesluten kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut d.v.s. antingen med stöd av 10 kap. KL genom laglighetsprövning eller med stöd i specialförfattning genom förvaltningsbesvär. 4

28 Ett beslut överklagas skriftligt. Laglighetsprövning Överklaganden enligt laglighetsprövningsinstitutet ska ske inom tre veckor från den dag då justering tillkännagivits på kommunens officiella anslagstavla av protokollet från det sammanträde, då delegationsbeslutet anmäldes. Beslutsfattaren har ingen skyldighet att bifoga anvisning om hur man begär laglighetsprövning. Överklagandet ska inges av klaganden direkt till Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, Malmö. Förvaltningsrätten kan endast pröva lagligheten men inte lämpligheten i ett beslut. Rätten kan upphäva det överklagade beslutet men inte sätta något annat beslut i dess ställe. Förvaltningsbesvär Bestämmelserna om laglighetsprövning gäller inte om det i en specialförfattning anges hur beslut enligt denna författning ska överklagas. Det blir då fråga om förvaltningsbesvär. Besluten överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten i Malmö är den domstol i första instans som är behörig att pröva överklaganden av Malmö kommuns beslut. Beslut om att inte lämna ut en allmän handling eller uppgifter i en allmän handling kan överklagas direkt till Kammarrätten i Göteborg. Överklagande genom förvaltningsbesvär ska ske inom tre veckor från den dag då klaganden fått del av beslutet. Överklagandet ska ges in till den myndighet som har meddelat beslutet, vilken i sin tur med eget yttrande överlämnar ärendet till anvisad överinstans senast inom en vecka. Har överklagandet kommit in för sent ska stadsområdesnämndens delegat fatta ett avvisningsbeslut, som i sin tur är överklagbart. Vid förvaltningsbesvär prövas både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Prövningsinstansen kan sätta ett nytt beslut i det tidigare beslutets ställe. Vilka ärenden som går att överklaga genom förvaltningsbesvär och till vilken instans framgår av denna delegationsordning i kolumnen Kommentarer. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling Ett beslut som lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig på får inte överklagas genom laglighetsprövning. En leverantör kan istället begära överprövning vid förvaltningsrätt av en pågående upphandling. När kommunen har meddelat tilldelningsbeslut i en upphandling inträder en avtalsspärr om minst 10 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats elektroniskt och om minst 15 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats på annat sätt. Avtalsspärren innebär både ett förbud mot att ingå avtal och en bortre tidsgräns för när en leverantör senast kan ansöka om överprövning av upphandlingen. Andra delegationsdokument Delegationsfrågor för arbetsmiljöområdet inklusive säkerhetsarbete, brandskydd och diskriminering finns i dokumentet. 5

29 2. Förkortningar AB Allmänna bestämmelser AGU Arbetsgivarutskott AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) BrB Brottsbalken (1962:700) FB Föräldrabalken (1949:381) KL Kommunallagen (1991:900) KörkF Körkortsförordningen (1998:980) LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PassF Passförordningen (1979:664) PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) SAM Arbetsmiljöverkets föreskrift (2000:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 6

30 3. Socialtjänst Individ- och familjeomsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner/ 2 a kap. SoL 3.1 Begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 3.2 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning 3.3 Ansökan om överflyttning av ärende hos Inspektionen för vård och omsorg till annan kommun 3.4 Överklagande till förvaltningsrätten av socialstyrelsens beslut i fråga om överflyttning av ärende till annan kommun 3.5 Utlämnande av uppgifter som behövs för att en socialnämnd ska kunna ta över ett ärende Ärende Rätten till bistånd 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL 3.6 Försörjningsstöd - skäliga kostnader enligt 4 kap. 3 SoL 3.7 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till högst ett basbelopp 3.8 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till över ett basbelopp 3.9 Ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 SoL Lagrum Delegat (lägsta nivå) Kommentar 2 a kap. 10 SoL 2 a kap. 10 SoL 2 a kap. 11 SoL 16 kap 4 SoL punkt 5 2 a kap 12 SoL Sektionschef ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn Enhetschef ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn Sektionschef ensamkommande barn: Myndighetsutskott Sektionschef Sektionschef Lagrum Delegat Kommentar 4 kap. 1 och 3 SoL Malmö stads beslutade Riktlinjer för handläggnin g av försörjningss töd och ekonomiskt bistånd 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 2 SoL Socialsekreterare, socialsekreterare social jour Socialsekreterare Sektionschef Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Endast laglighetsprövning 7

31 3.10 Försörjningsstöd med villkor om kompetenshöjande åtgärd 3.11 Avslag på eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 3.12 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i familjehem 3.13 Sluta avtal med familjehem/barn - i enlighet med SKL:s rekommendationer - utöver SKL:s rekommendationer 4 kap. 4 SoL 4 kap. 5 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 2 SoL 6 kap. 6 b SoL Socialsekreterare Socialsekreterare Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Familjehemssekretrare ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid SRF, verksamheten för ensamkommande barn. Enhetschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 3.14 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i jourhem under högst två månader efter att utredningen enligt 11 kap. 2 SoL avslutats 3.15 Tidsbegränsad förlängning av placering i jourhem utöver två månader efter avslutad utredning 3.16 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende, alternativt SiSungdomshem 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL Jfr 6 kap. 6 fjärde stycket SoL 4 kap. 1 SoL Sektionschef ensamkommande barn: IoF-sekreteraren vid verksamheten ensamkommande barn, social jour Enhetschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Interna boenden Sektionschef Externa boenden Sektionschef ensamkommande barn: - HVB för ensamkommande IoF-sekreteraren vid verksamheten ensamkommande barn, social jour - Övriga HVB/SiS: sektionschef Sluta avtal med hem för vård och boende/barn SiSungdomshem Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn 8

32 3.17 Bistånd till barn och ungdom i form av internationell placering 3.18 Bistånd till vuxna i form av vård i familjehem 3.19 Beslut om att sluta avtal med familjehem/vuxna - i enlighet med SKL:s rekommendationer 4 kap. 1 SoL jfr med 6 kap. 11 b SoL och 6 kap. 6 SoL 4 kap. 1 Sol 6 kap. 6 b SoL Myndighetsutskott Enhetschef f.d. ensamkommande barn: Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn - Enhetschef ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid verksamheten för ensamkommande barn - utöver SKL:s rekommendationer 3.20 Bistånd till vuxna i form av vård i hem för vård eller boende 3.21 Sluta avtal med hem för vård eller boende (vuxna) 3.22 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 3.23 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj utan vårdnadshavarens samtycke 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 b SoL - Enhetschef ensamkommande barn: sektionsschef vid verksamheten för ensamkommande barn Enhetschef Sektionschef f.d. ensamkommande barn: Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn Sektionschef ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 9

33 3.24 Förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj Sektionschef ensamkommande barn: Familjehemsekreterare (förordnande), socialsekreterare (entledigande) vid verksamheten ensamkommande barn Sluta avtal med kontaktperson/kontaktfamilj - enligt SKL:s rekommendationer - Sektionschef ensamkommande barn familjehemssekrete rare/socialsekreter are vid verksamheten för ensamkommande barn - utöver SKL:s rekommendationer - Enhetschef ensamkommande barn Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 3.25 Bistånd i form av boende 4 kap. 1 SoL 3.26 Bistånd i form av boendestöd 4 kap. 1 SoL 3.27 Bistånd i form av familjestöd 4 kap. 1 SoL 3.28 Bistånd i form av öppenvård - Internt inom stadsområdet - Externt Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Sektionschef Socialsekreterare vid SRF 4 kap. 1 SoL - Socialsekreterare ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn - Sektionschef ensamkommande barn: sektionschef vid verksamheten ensamkommande 10

34 - Externa drogtester 3.29 Bistånd i form av öppenvård utan vårdnadshavares samtycke 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 a SoL 3.30 Beslut om fritidspeng 4 a kap 1 SoL barn - Sektionschef ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Socialsekreterare Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Ärende/5 kap. SoL Lagrum Delegat Kommentarer 5 kap. 2 Myndighetsutskott SoL 3.30 Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. Ärende Vård i familjehem eller hem för vård eller boende/ 6 kap. SoL 3.31 Medgivande till privatplacering 3.32 Godkännande av familjehems lämplighet för stadigvarande vård och fostran 3.33 Godkännande av jourhems lämplighet för tillfällig vård och fostran 3.34 Övervägande om vård fortfarande behövs 3.35 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden 3.36 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder (avtal ska ingås) Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Lagrum Delegat Kommentarer 6 kap. 6 första stycket SoL 6 kap. 6 första och andra styckena SoL 6 kap. 6 tredje stycket SoL 6 kap. 8 första stycket SoL 6 kap. 8 andra stycket SoL 6 kap. 11 SoL Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Enhetschef ensamkommande barn: - Enl. SKL: familjehemssekrete rare - Utöver SKL: sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Laglighetsprövning Ensamkommande: bereds av SRF Ensamkommande: bereds av SRF Ensamkommande: bereds av SRF Ansökan/stämning om vårdnadsöverflyttning tas av stora nämnden med stadsjuristen som ombud Bereds av familjerättsbyrån 11

35 3.37 Beslut om godkännande av internationell placering på ansökan av utländsk myndighet 3.38 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 3.39 Beslut om att återkalla ett medgivande 3.40 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 3.41 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj Ärende: Avgifter/ 8 kap. SoL 3.42 Beslut om ersättning för uppehälle (egenavgift) vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär när bistånd ges i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 3.43 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna 3.44 Beslut om avgift för sociala tjänster Ärende Återkrav/ 9 kap. socialtjänstlagen 3.45 Återkrav av ekonomiskt bistånd 3.46 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 SoL 3.47 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 2 SoL eller avseende kostnader enligt 8 kap. 1 första och andra stycket SoL 3.48 Eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 och 2 samt 8 kap. 1 SoL 6 kap. 11 a SoL 6 kap. 6, 12 SoL 6 kap. 13 SoL 6 kap. 14 SoL 6 kap. 14 SoL Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Familjerättssekreterare Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Lagrum Delegat Kommentar 8 kap. 1 första stycket SoL, 6 kap. 1 SoF Socialsekreterare 8 kap. 1 Socialsekreterare andra stycket SoL, 6 kap. 2 SoF 8 kap. 2 Sektionschef SRF SoL Kommunalt beslut Lagrum Delegat Kommentar 9 kap. 1 och 2 SoL 9 kap. 3 SoL 9 kap. 3 SoL 9 kap. 4 SoL Socialsekreterare Myndighetsutskott Sektionschef Sektionschef Ansökan hos förvaltningsrätten Ansökan hos förvaltningsrätten 12

36 Handläggning av ärende/ 11 kap. SoL 3.49 Bedömning av barn och ungas behov av omedelbart skydd 11 kap 1 a SoL socialsekreterare Ska dokumenteras Beslut att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare, socialsekreterare vid social jour ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Beslut att inleda utredning, 11 kap. 1 och 2 11 kap. 1 och 2 SoL Socialsekreterare, socialsekreterare vid social jour ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour 3.50 Beslut att inte inleda utredning 3.51 Beslut att avsluta utredning utan åtgärd 11 kap. 1, 2 SoL 11 kap. 1 SoL Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Socialsekreterare ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn 3.52 Förlängning av utredningstid i ärende som rör barn 11 kap. 2 SoL 11 kap. 2 SoL 3.53 Beslut om uppföljning 11 kap. 4 a och b SoL Tillsynsärenden m.m. 13, 14, 16 kap. SoL 3.54 Yttranden till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Avdelningschef ensamkommande barn: Enhetschef Socialsekreterare ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Myndighetsutskott 13

37 3.55 Mottagande av rapporter 14 kap. 3 SoL 3.56 Beslut efter bedömning, 14 kap. 6 undanröja/avhjälpa genom SoL omedelbara åtgärder 3.57 Inleda utredning på missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande 3.58 Beslut om att godkänna åtgärd 3.59 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg 3.60 Godkännande av rapport om inte verkställda beslut samt överlämnande till kommunfullmäktige Ärende Föräldrabalken/familjerätt 3.61 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/föräld raskapsbekräftelse 3.62 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/föräld raskapsbekräftelse när föräldrarna sammanbor 3.63 Inleda och bedriva utredning om fastställande av faderskap/föräldraskap 3.64 Inleda och bedriva utredning om någon annan än äkta mannen ska anses vara förälder till barnet 3.65 Föra talan i mål om fastställande av faderskap/föräldraskap 3.66 Beslut om att godkänna/inte godkänna avtal mellan föräldrar om vårdnad, boende och umgänge 3.67 Medgivande att åtgärd får vidtas utan en av två vårdnadshavares samtycke 14 kap. 6 SoL 14 kap. 6 SoL 14 kap. 7 SoL 16 kap. 6 h SoL Sektionschef Sektionschef Planeringssekreterare Utvecklingssekreterare, enhetschefer Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Lagrum Delegat Kommentar 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB 2 kap. 1, 4-6, 8 FB/ 2 kap. 8 a FB 2 kap. 9 första stycket FB 3 kap /14 andra stycket FB 6 kap. 6, 14 a andra stycket, 15 a tredje stycket FB 6 kap. 13 a FB Familjerättssekreterare Familjerättsassistent Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Myndighetsutskott Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL e.c. för beslut enligt 2 kap. 7 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL för beslut enligt 2 kap. 9 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning Kan överklagas till Förvaltningsrätten i Malmö 14

38 3.68 Yttrande till allmän domstol gällande umgängesstöd och beslut om att utse viss person att medverka vid umgänget (umgängesstöd) 3.69 Beslut om att utse handläggare för samarbetssamtal 3.70 Beslut om att utse utredare mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge 3.71 Lämna upplysningar till domstol i ärende om vårdnad, boende och umgänge 3.72 Lämna upplysningar till domstol inför interimistiskt beslut 3.73 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag för längre period än tre månader 3.74 Yttrande vid behov från socialnämnd till allmän domstol i ärende om godmanskap och förvaltarskap 3.74 Yttrande till allmän domstol beträffande namnbyte 3.76 Lämna upplysningar och yttrande till allmän domstol beträffande äktenskapsskillnad, vilken avser äktenskap som ingåtts av underårig 3.77 Lämna upplysningar och yttrande till länsstyrelsen beträffande äktenskapsdispens 3.78 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 3.79 Beslut om att återkalla ett medgivande 6 kap. 15 c tredje stycket FB 6 kap. 18 FB 6 kap. 19 tredje stycket FB 6 kap. 19 andra stycket FB Sektionschef Sektionschef vid familjerättsbyrån Sektionschef vid familjerättsbyrån Socialsekreterare 6 kap. 20 Familjerättssekreterare andra stycket FB 7 kap. 7 FB Familjerättssekreterare 11 kap. 16 andra stycket andra meningen FB 45, 46 andra stycket namnlagen 5 kap. 5 tredje stycket äktenskapsbalken 15 kap. 1 andra stycket äktenskapsbalken 6 kap. 6, 12 SoL 6 kap. 13 SoL Socialsekreterare/biståndsh andläggare (stadsområde) Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Myndighetsutskott Myndighetsutskott 3.80 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 6 kap. 14 SoL Familjerättssekreterare 15

39 3.81 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj 3.82 Beslut inom ramen för handläggning av dödsbodelägarärenden 6 kap. 14 SoL 18 kap. 2 ärvdabalken 3.83 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a ärvdabalken 3.84 Ekonomiskt bistånd till 4 kap. 1,2 begravningskostnader enligt SoL riktlinjer samt villkor om återbetalning Myndighetsutskott Familjerättsassistent Familjerättsassistent Familjerättsassistent Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldigh et enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen 3.85 Bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet samt villkor om återbetalning 3.86 Beslut om att ordna gravsättning 3.87 Beslut till överförmyndare att anmäla att behov av god man/förvaltare föreligger/inte längre föreligger 4 kap. 1,2 SoL 5 kap. 2 begravningslagen 5 kap socialtjänstförordningen Familjerättsassistent Familjerättsassistent Socialsekreterare/biståndsh andläggare Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldigh et enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen 3.88 Beslut att till överförmyndare anmäla att sådana förhållanden föreligger som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på betryggande sätt 5 kap. 3 3 socialtjänstf örordningen Socialsekreterare/biståndsh andläggare (stadsområde) 3.89 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap. 2 socialtjänstf örordningen Socialsekreterare/biståndshandläggare (stadsområde) Lagrum Delegat Kommentar 3.90 Lämna ut uppgifter till 10 kap. 18 a Sektionschef polismyndigheten OSL 3.91 Lämna uppgifter 10 kap. 19 Socialsekreterare och 20 OSL 3.92 Lämna uppgifter 10 kap. 21- Socialsekreterare 23 OSL 3.92 Lämna uppgifter i form av polisanmälan av brott mot den egna verksamheten 10 kap. 2 OSL Sektionschef 16

40 3.94 Beslut att inte lämna uppgifter i form av polisanmälan 3.95 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister för forskningsändamål Ärende Övrigt inom socialtjänsten/iof 3.96 Yttrande till åklagarmyndigheten och domstolen i brottmål 3.97 Yttrande till åklagaren vid åtalsprövning 3.98 Yttrande till Transportstyrelsen i ärende rörande körkortsingripande 3.99 Yttrande till passmyndigheten i fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda pass för barn under 18 år Ansökan om uppehållstillstånd för barn som ska placeras här Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden Begäran till Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för barnbidrag Begäran till Försäkringskassanatt underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 10 kap , 10 kap. 2 OSL 12 kap. 6 SoL Avdelningschef Avdelningschef Lagrum Delegat Kommentar 11 LUL, 31 kap. BrB Sektionschef 46 LVM Sektionschef 3 kap. 8, 5 kap. 2 KörkF 3 2 st. PassF 5 kap. 15 c utlänningslagen 11 kap. 17 SFB 16 kap 18 SFB 106 kap. 6 SFB 18 kap. 19 SFB 98 kap. 10 SFB 107 kap. 5 SFB 9 kap. 2 SoL Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 17

41 3.106 Underrättelse till Försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till biologisk förälder Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp Beslut att ansöka hos överförmyndare om god man Ärende: Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Beslut att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon vård utan samtycke Beslut att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i utredning enligt 11 kap- 1 SoL Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare för denna Beslut om att ansöka om vård hos förvaltningsrätten Beslut om omedelbart omhändertagande Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt LVM ska upphöra Beslut om att begära polismyndighetens biträde med att föra missbrukaren till läkarundersökning och för inställelse till vårdinstitution Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig förhandling i mål enligt LVM i förvaltningsrätten och kammarrätten 2 förordningen om underhållsstöd 2 kap 33 andra stycket studiestödsförordningen 3 lagen om god man för ensamkomm ande barn Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Lagrum Delegat Kommentar 7 LVM Sektionschef Socialsekreterare vid socialjour 7 LVM Sektionschef 9 LVM Socialsekreterare 11 LVM Myndighetsutskott 13 LVM Myndighetsutskott, När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande 18 b LVM Sektionschef 45 LVM Sektionschef Sektionschef, stadsjurist 18

42 Ärenden/Vård av unga/lvu Lagrum Delegat Kommentar 4 LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF Beslut att ansöka om vård hos förvaltningsrätten Beslut om omedelbart omhändertagande Begäran om förlängd tid för ansökan om vård Beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till st LVU 6 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande 8 LVU Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 9 3 st. LVU Sektionschef ensamkommande barn: beredning hos SRF st. LVU 11 4 st. LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande Socialsekreterare ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Se förordnande ensamkommande barn: beredning hos SRF Övervägande om fortsatt vård av den unge Omprövning av fortsatt vård enligt LVU Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas Beslut att den unges vistelseort inte skall röjas för vårdnadshavare Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas, samt beslut att den unges vistelseort inte ska röjas för vårdnadshavare, i avvaktan på myndigutskottets beslut 13 1 st. LVU 13 2 st. LVU 13 3 st. LVU 14 andra stycket 1 LVU 14 andra stycket 2 LVU st. LVU Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF 19

43 3.129 Övervägande om beslut rörande rätt till umgänge, umgängesförbud eller hemlighållande av vistelseort för den unge ska kvarstå 14 3 st. LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF Beslut om upphörande av vård Beslut om individuellt förebyggande insatser som inte kan ges med samtycke av den unge Beslut om prövning respektive upphörande av insats enligt 22 3 st LVU 21 LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF 22 LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF 22 3 st LVU Myndighetsutskott Ansökan om flyttningsförbud 24 LVU Myndighetsutskott Övervägande om fortsatt 26 LVU Myndighetsutskott flyttningsförbud Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra Beslut om den unges umgänge med vårdnadshavare och med förälder som har reglerad umgängesrätt efter beslut om flyttningsförbud Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökning Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning Beslut om att begära biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig förhandling i mål enligt LVU i förvaltningsrätt, kammarrätt 30 2 st LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande 31 LVU Myndighetsutskott 32 1 st. LVU Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn Se förordnande 43 1 p LVU Sektionschef Ensamkommande barn: beredning hos SRF 43 2 p LVU Myndighetsutskott eller förordnad ledamot/tjänsteman Sektionschef och Stadsjurist Se förordnande 20

44 Ärende: Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 3.2 Beslut om storlek av introduktionsersättning avseende grund- och tilläggsbelopp, när rätt till introduktionsersättning föreligger Lagrum Delegat Kommentar Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktion sersättning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandläggare 3.3 Beslut att bevilja och avslå särskilda tillägg Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktion sersättning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandläggare 3.4 Beslut att bevilja och avslå särskilda tillägg Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktion sersättning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandläggare Ärende Ekonomiskt bistånd till nyanlända flyktingar i väntan på etableringsersättning 3.5 Beslut att inleda utredning 3.6 Beslut att avsluta utredning Beslut om försörjningsstöd enligt riksnorm och riktlinjer Beslut om ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt enligt riktlinjer Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Lagrum Delegat Kommentar 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 9 kap. 1 och 9 kap 2 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen 21

45 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 SoL och 9 kap. 2 SoL Beslut att polisanmäla misstänkt bedrägeri 9 kap. 4 SoL 6 bidragsbrott slagen Enhetschef vid Invandrarservice, sociala resursförvaltningen Enhetschef vid Invandrarservice, sociala resursförvaltningen 4. Socialtjänst Vård och omsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner/ 2 a kap. SoL 16 LSS 4.1 Beslut med anledning av ansökan om flyttning till annan kommun (förhandabesked) Ärende Bistånd 4.2 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform 4.3 Beslut om bistånd i form av hemtjänst eller livsföring i övrigt 4.4 Beslut i form av korttidsplats 4.5 Beslut om bistånd i form av sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt 5 kap. 7 SoL 4.6 Beslut om bistånd i form av boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar 4.7 Beslut i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 4.8 Beslut om upphörande av kontaktperson eller kontaktfamilj 4.9 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj samt sluta avtal med dessa, både enligt norm och riktlinjer och utöver norm och riktlinjer Lagrum Delegat Kommentar 2a kap. 8 SoL, 16 LSS Biståndshandläggare, Enhetschef Lagrum Delegat Kommentar 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Efter samråd med närmaste chef 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Socialsekreterare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL, 9 4 LSS Delegat vid sociala resursnämnden 22

46 4.10 Beslut om bistånd enligt 4 kap. 2 SoL Ärende: Avgifter inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.11 Beslut om avgift samt jämkning av avgift för service, boende och omvårdnad 4.12 Nedskrivning av eller befrielser från skuld avseende debiterad avgift inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.13 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna Ärende: Utredning inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.14 Beslut om inledning av utredning och att avsluta utredning utan åtgärd Ärende: Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 4.15 Beslut om personkretstillhörighet 4.16 Biträde av personlig assistent och ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent till den del kostnaderna inte täcks enligt LASS 4.17 Anmälan till Försäkringskassan av behov av ersättning för personlig assistent. Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt om personlig assistent enligt LSS, inte SoL 4.18 Återbetalning av sådan ersättning som givits i avvaktan på ersättning 4.19 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för högt belopp för assistansersättning 4 kap. 2 SoL Enhetschef Lagrum Delegat Kommentar 8 kap. 2 SoL Biståndshandläggare Utsedd assistent 8 kap. 2 SoL Nedskrivning: enhetschef Befrielse från skuld: Myndighetsutskottet 8 kap 1 2 st SoL Biståndshandläggare Lagrum Delegat Kommentar 11 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Lagrum Delegat Kommentar 1 LSS Biståndshandläggare 9 2 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Enhetschef 12 LSS Enhetschef 23

47 4.20 Beslut om ledsagarservice 4.21 Beslut om biträde av kontaktperson 4.22 Beslut om avlösarservice i hemmet 4.23 Beslut om korttidsvistelse utanför hemmet 4.24 Beslut om korttillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov 4.25 Godkännande av familjehem 4.26 Beslut om boende i familjehem 4.27 Beslut om bostad med särskild service för barn 4.28 Beslut om boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 4.29 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 4.30 Beslut om utbetalning av ekonomiskt stöd till annan person än den som är berättigad till insats 4.31 Utredning av behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och beslut om insatser enligt LSS 4.32 Beslut om avgift från förälder vars barn är under 18 år för omvårdnad i annat hem än det egna 4.33 Beslut om arvode- och omkostnadsersättning till familjehem 4.34 Beslut om arvode- och kostnadsersättning till kontaktperson och kontaktfamilj 9 3 LSS Biståndshandläggare 9 4 LSS Biståndshandläggare 9 5 LSS Biståndshandläggare 9 6 LSS Biståndshandläggare Efter samråd med närmaste chef 9 7 LSS Biståndshandläggare 6 kap. 6 SoL Myndighetsutskottet 9 8 LSS Myndighetsutskottet 9 8 LSS Enhetschef 9 9 LSS Enhetschef 9 10 LSS Biståndshandläggare 11 LSS Enhetschef/Sektionschef 16 3 st. LSS Enhetschef 20 LSS Biståndshandläggare Sektionschef/ Enhetschef Delegat vid sociala resursnämnden 4.35 Övervägande i likhet 6 kap. 8 SoL Myndighetsutskott 24

48 med 6 kap. 8 SoL om vård fortfarande behövs för barn som vistas i annat hem än det egna Ärende: Anmälan om skada eller missförhållanden inom omsorgen om äldre och funktionshindrade 4.36 Mottagande av skriftlig och muntlig rapport 4.37 Beslut om att undanröja eller avhjälpa genom omedelbara åtgärder Lagrum Delegat Kommentar 14 kap. 3 SoL, 24b LSS 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.38 Inleda utredning 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.39 Beslut att godkänna 14 kap. 6 SoL, åtgärd 24e LSS 4.40 Anmälan om allvarliga 14 kap. 7 SoL, missförhållanden eller 24f LSS risk för allvarliga missförhållanden till socialstyrelsen 4.41 Beslut om anmälan till socialstyrelsen av allvarlig skada i samband med vård, behandling eller undersökning (Lex Maria) Övriga ärenden 4.42 På begäran lämna uppgifter till smittskyddsläkare 4.43 Anmälningsskyldighet enligt Smittskyddslagen 4.44 Ansvarsfördelning medicintekniska produkter grupp Ansvarfördelning medicinsktekniska produkter grupp 2 och Fastställa hyresnivå för hyresgäst vid blockförhyrning efter framräkning av LiMa 4.47 Förändring av inriktningen av enstaka platser inom särskilda boendeformer för äldre vid behov Sektionschef Tjänstgörande sjuksköterska Sektionschef Tjänstgörande sjuksköterska Enhetschef Myndighetsutskott Myndighetsutskott 3 kap. 5 PSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska 6 kap smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sektionschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Enhetschef Enhetschef 5 kap. 5 SoL Sektionschef/Enhetschef 25

49 5. Delegationsärenden offentlighet och sekretess Ärende Lagrum Delegat Kommentar 2 kap. 12 TF, OSL 5.1 Beslut att lämna ut allmän handling, uppgifter i allmän handling 5.2 Utlämnande av patientjournalhandling Den som har vården om en handling Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut att inte lämna ut patientjournal/uppgifter i patientjournalen 5.3 Beslut att lämna ut allmän handling/uppgift i allmän handling till enskild med uppställande av förbehåll 5.4 Beslut att inte lämna ut allmän handling/uppgifter i allmän handling med stöd i TF och OSL 5.5 Yttrande vid överklagande Medicinskt ansvarig sjuksköterska 10 kap. 14 OSL Direktören Stadsjuristen kan sätta upp beslutsförslag Direktören Vederbörande beslutsdelegat Stadsjuristen kan sätta upp beslutsförslag Stadsjuristen kan sätta upp yttrandeförslag 26

50 6. Delegationsärenden Övrigt Ärende Lagrum Delegat Kommentar 6.1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6 kap. 36 KL Ordföranden i nämnden, första vice ordförande, vid dennes förfall andre vice ordförande 6.2 Föra stadsområdesnämndens talan i allmän domstol och förvaltningsdomstol 6.3 Överklaganden av förvaltningsdomstols dom och fortsatt kommunicering i målet, om ursprungsbeslutet fattats av delegat samt avgivande av yttranden till förvaltningsdomstol där ursprungsbeslutet fattas av delegat. 6.4 Yttrande till tillsynsmyndighet 6.5 Rättelse av skrivfel och omprövning av beslut 6.6 Rättidsprövning och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent Direktören med rätt att vidaredelegera samt stadsjurist Delegaten i ursprungsbeslutet Stadsområdesnämnd 26 och 27 FL Delegaten i ursprungsbeslutet 24 1 st. FL Kanslist/delegat i ursprungsbeslutet 6.7 Avvisande av ombud 9 FL Stadsområdesnämnd 6.8 Beslut om Stadsområdesnämnd förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst 6.9 Teckna samverkansavtal Stadsområdesnämnd och likande med kommuner, landsting m.m Beslut om jäv 6 kap. 24 kommunallagen Stadsområdesdirektör gällande tjänstemän Utskott gällande ledamöter och ersättare inom berört utskott Nämnd gällande ledamot och ersättare inom berörd nämnd samt stadsområdesdirektör. Avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut behöver endast fattas när den avseende vilken jävsfrågan uppkom vägrar att träda åt sidan, beslutet kan överklagas endast i samband med det primära beslutet 27

51 7. Delegationsärenden - ekonomi Vissa ekonomiska ärenden 7.1 Bevilja kassaförlag (Handkassa) 7.2 Bevilja kredit- och betalkort 7.3 Beslut om att bevilja anstånd med betalning samt upprätta avbetalningsplaner 7.4 Beslut om försäljning av egen produktion, bör ske efter samråd med ekonomichef 7.5 Beslut om periodisering av kommunbidrag Ärenden om upphandling och avrop 7.6 Beslut om att inleda upphandling och tilldelningsbeslut inom ramen för verksamhetens normala drift 7.7 Beslut om att inleda upphandling som alternativ till egenregi och underlag för infordran till anbud som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.8 Beslut om antagande av anbud (tilldelningsbeslut) samt tecknande av avtal avseende upphandlingar som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.9 Beslut om tecknande och uppsägning av avrop på ramavtal och serviceavtal Beslut om tecknande och uppsägning av Lagrum Delegat Kommentar Ekonomichef Firmatecknare enligt särskilt Se beslut, dnr beslut Budgetansvarig Budgetansvarig Ekonomichef Lagrum Delegat Kommentar Budgetansvarig Arbetsutskott Direktör Budgetansvarig 28

52 serviceavtal och övriga avtal inom verksamhetens normala drift. Avtal, hyresavtal, leasingavtal 7.10 Beslut om tecknande av leasingavtal - VISAB - Övriga 7.11 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för högst fem år med hyreskostnad högst 500 tkr/år 7.12 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för mer än fem år 7.13 Beslut om uthyrning av lokaler inom ramen för hyresavtalet med fastighetsägaren - Kortare tid än sex månader och internt - Längre tid än sex månader Investeringar, avskrivning, försäljning av inventarier, avskrivning förluster 7.14 Beslut om nedskrivning och avskrivning av anläggningstillgångar 7.15 Beslut om försäljning av inventarier 7.16 Beslut om avskrivning av förluster på fordringar (inte lön) - Upp till ett halvt basbelopp - Upp till två basbelopp - Över två basbelopp Delegat - Budgetansvarig - Ekonomichef Direktör Utskott - Budgetansvarig - Direktör Delegat Ekonomichef Ekonomichef - Ekonomichef - Direktör - Arbetsutskott 29

53 Skadestånd och ersättningar 7.17 Ersättning till personal för under arbetet av vårdtagare /omsorgstagare /patient förstörda persedlar och tillhörigheter och som utretts föreligga Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst kr 7.19 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst ett basbelopp 7.20 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, överstigande ett basbelopp Delegat Budgetansvarig Enhetschef Direktör Utskott 7. Delegationsärenden personal 7.1 Ärende Anställningsbeslut / Anställningsärenden Grundbefattningar Tillsvidareanställning Lagrum Delegat Kommentar 4 LAS Närmaste chef Tidsbegränsad anställning > 6 månader Provanställning - grundbefattning Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år < 90 dagar Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år > 90 dagar 5 LAS AB 4 mom. 2 5 LAS 5 LAS Närmaste chef Närmaste chef Närmaste chef AGU I samråd med HRavdelning I samråd med HRavdelning HR-chef gör framställan till HR-strategiska avdelningen Avdelningschef Tillsvidareanställning 4 LAS Direktör Lön och anställningsvillkor fastställs i 30

54 7.7 Tidsbegränsad anställning > 6 månader Övriga chefsbefattningar 7.8 Tillsvidareanställning - Enhetschef - Sektionschef 5 LAS Direktör samråd med HRstrategiska avdelningen 4 LAS Närmaste chef 7.9 Tidsbegränsad anställning > 6 månader AB 4 mom. 2 Närmaste chef Ärende: Lagrum Delegat Kommentar Arbetsmiljö 7.10 Arbetsmiljöuppgifter 3 kap. AML 6 SAM Förvaltningsdirektör Kan vidarefördelas. Den som mottar fördelningen ska ha kompetens att utföra uppgiften, befogenhet att vidta erforderliga åtgärder när problem uppstår samt möjlighet att returnera fördelad uppgift. 31

55 Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning Upprättad: Stadsområdesnämnd Öster Datum: Version: 1.0 Förvaltning: Stadsområdesförvaltning Öster 1

56 Innehållsförteckning 1. Om delegation Förkortningar Socialtjänst Individ och familjeomsorg Socialtjänst Vård- och omsorg Delegationsärenden Offentlighet och sekretess Delegationsärenden Övrigt Delegationsärenden Ekonomi..28 2

57 1. Om delegation En nämnd har till uppgift att fatta ett stort antal beslut. Det är emellertid praktiskt omöjligt att nämnden fattar beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Syftet med delegation är att avlasta nämnden från att behöva fatta beslut. Delegering innebär överföring av beslutanderätt från en nämnd till ett utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd som är underställda nämnden. En nämnds rätt att besluta om delegation regleras dels i kommunallagen (1991:900), KL, dels i speciallagstiftning. Stadsområdesnämnden är en kommunal nämnd enligt KL. Vilka beslut kan delegeras? Beslut av rent förberedande eller rent verkställande karaktär (ett beslutsfattande där beslutet är givet på förhand utan att det föreligger ett verkligt bedömningsutrymme, t.ex. beslut om debitering enligt en taxa) kräver ingen delegation utan sådana beslut kan tjänstemännen fatta autonomt. Nämndens rätt att delegera är inriktad på ett beslutsfattande där det finns ett utrymme för överväganden och bedömningar, dock utan att detta utrymme är forum för politiska värderingsfrågor, t.ex. myndighetsutövning som inte är av principiell natur och verkställighet av kommunfullmäktiges beslut. Genom delegation effektiviseras den kommunala förvaltningen, och medborgarna ges en bättre service. Bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd finns i 6 kap KL. Enligt 6 kap. 33 KL får en nämnd uppdra åt - ett utskott - en ledamot eller ersättare eller - en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden. Vilka beslut kan inte delegeras? I följande slag av ärenden får beslutanderätten med stöd av 6 kap. 34 KL inte delegeras: - ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, - framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, - ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, - ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och - vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Det är dock tillåtet att delegera ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda av principiell beskaffenhet som enligt specialförfattning får delegeras till utskott. Vidaredelegation Nämnden kan genom beslut ge direktören rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd enligt 6 kap. 37 kommunallagen. Nämnden ska hela tiden ha kännedom om vem som har rätt att fatta beslut. 3

58 Beslutsfattande Delegationen innebär att beslutanderätten i de i delegationsordningen angivna ärendena överlämnats till delegaten som träder i nämndens ställe. Beslut fattas sålunda på nämndens vägnar och har samma rättsverkan som beslut fattade av nämnden i plenum. Beslutsrätten enligt delegationsordningen gäller tills vidare och kan återkallas eller ändras av nämnden. Delegerad beslutanderätt ska utövas i överensstämmelse med gällande författningar samt kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndens styrdokument samt rymmas inom ramen för anslagna medel. Ärenden delegerade till nämndens ordförande beslutas vid förhinder av denna av vice ordföranden. Vid förfall för delegater i övrigt övertas beslutanderätten - av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst - om vikarie inte har förordnats, av den som enligt uppdragsbeskrivning är närmaste chef för delegaten. Som allmän princip bör dock gälla att ersättare inte bör besluta i viktigare ärenden om beslut utan större nackdel kan anstå tills delegaten återkommer. Den som är jävig i ett visst ärende får inte besluta i det eller ens delta i handläggningen. Bestämmelser om jäv finns i 6 kap KL. Om en delegat är jävig överlämnas ärendet för avgörande till närmaste chef eller nämnden. Till ett enligt förvaltningsbesvär överklagbart beslut ska fogas en korrekt överklagandehänvisning. Ärenden som inte finns i delegationsordningen Ärenden av ren verkställighetskaraktär upptas inte i en delegationsordning. Ärenden som är av principiell natur eller som enligt författning inte får delegeras finns självfallet inte heller upptagna i delegationsordningen. Anmälan av delegationsbeslut Enligt 6 kap. 35 KL ska beslut som fattats med stöd av delegation anmälas till nämnden. Alla beslut som har fattats med stöd av delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Alla beslut som har fattats med stöd av vidaredelegation från förvaltningschefen ska först anmälas till förvaltningschefen och sedan till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Viktigt vid anmälan av delegationsbeslut är att man genom nämndens protokoll kan identifiera varje delegationsbeslut med hänsyn till bl.a. möjligheten att överklaga besluten och för att delegationsbeslut ska kunna vinna laga kraft. Överklaganden Delegationsbesluten kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut d.v.s. antingen med stöd av 10 kap. KL genom laglighetsprövning eller med stöd i specialförfattning genom förvaltningsbesvär. 4

59 Ett beslut överklagas skriftligt. Laglighetsprövning Överklaganden enligt laglighetsprövningsinstitutet ska ske inom tre veckor från den dag då justering tillkännagivits på kommunens officiella anslagstavla av protokollet från det sammanträde, då delegationsbeslutet anmäldes. Beslutsfattaren har ingen skyldighet att bifoga anvisning om hur man begär laglighetsprövning. Överklagandet ska inges av klaganden direkt till Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, Malmö. Förvaltningsrätten kan endast pröva lagligheten men inte lämpligheten i ett beslut. Rätten kan upphäva det överklagade beslutet men inte sätta något annat beslut i dess ställe. Förvaltningsbesvär Bestämmelserna om laglighetsprövning gäller inte om det i en specialförfattning anges hur beslut enligt denna författning ska överklagas. Det blir då fråga om förvaltningsbesvär. Besluten överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten i Malmö är den domstol i första instans som är behörig att pröva överklaganden av Malmö kommuns beslut. Beslut om att inte lämna ut en allmän handling eller uppgifter i en allmän handling kan överklagas direkt till Kammarrätten i Göteborg. Överklagande genom förvaltningsbesvär ska ske inom tre veckor från den dag då klaganden fått del av beslutet. Överklagandet ska ges in till den myndighet som har meddelat beslutet, vilken i sin tur med eget yttrande överlämnar ärendet till anvisad överinstans senast inom en vecka. Har överklagandet kommit in för sent ska stadsområdesnämndens delegat fatta ett avvisningsbeslut, som i sin tur är överklagbart. Vid förvaltningsbesvär prövas både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Prövningsinstansen kan sätta ett nytt beslut i det tidigare beslutets ställe. Vilka ärenden som går att överklaga genom förvaltningsbesvär och till vilken instans framgår av denna delegationsordning i kolumnen Kommentarer. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling Ett beslut som lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig på får inte överklagas genom laglighetsprövning. En leverantör kan istället begära överprövning vid förvaltningsrätt av en pågående upphandling. När kommunen har meddelat tilldelningsbeslut i en upphandling inträder en avtalsspärr om minst 10 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats elektroniskt och om minst 15 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats på annat sätt. Avtalsspärren innebär både ett förbud mot att ingå avtal och en bortre tidsgräns för när en leverantör senast kan ansöka om överprövning av upphandlingen. Andra delegationsdokument Delegationsfrågor för arbetsmiljöområdet inklusive säkerhetsarbete, brandskydd och diskriminering finns i dokumentet. 5

60 2. Förkortningar AB Allmänna bestämmelser AGU Arbetsgivarutskott AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) BrB Brottsbalken (1962:700) FB Föräldrabalken (1949:381) KL Kommunallagen (1991:900) KörkF Körkortsförordningen (1998:980) LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PassF Passförordningen (1979:664) PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) SAM Arbetsmiljöverkets föreskrift (2000:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 6

61 3. Socialtjänst Individ- och familjeomsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner/ 2 a kap. SoL 3.1 Begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 3.2 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning 3.3 Ansökan om överflyttning av ärende hos Inspektionen för vård och omsorg till annan kommun 3.4 Överklagande till förvaltningsrätten av socialstyrelsens beslut i fråga om överflyttning av ärende till annan kommun 3.5 Utlämnande av uppgifter som behövs för att en socialnämnd ska kunna ta över ett ärende Ärende Rätten till bistånd 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL 3.6 Försörjningsstöd - skäliga kostnader enligt 4 kap. 3 SoL 3.7 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till högst ett basbelopp 3.8 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till över ett basbelopp 3.9 Ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 SoL Lagrum Delegat (lägsta nivå) Kommentar 2 a kap. 10 SoL 2 a kap. 10 SoL 2 a kap. 11 SoL 16 kap 4 SoL punkt 5 2 a kap 12 SoL Sektionschef ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn Enhetschef ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn Sektionschef ensamkommande barn: Myndighetsutskott Sektionschef Sektionschef Lagrum Delegat Kommentar 4 kap. 1 och 3 SoL Malmö stads beslutade Riktlinjer för handläggnin g av försörjningss töd och ekonomiskt bistånd 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 2 SoL Socialsekreterare, socialsekreterare social jour Socialsekreterare Sektionschef Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Endast laglighetsprövning 7

62 3.10 Försörjningsstöd med villkor om kompetenshöjande åtgärd 3.11 Avslag på eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 3.12 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i familjehem 3.13 Sluta avtal med familjehem/barn - i enlighet med SKL:s rekommendationer - utöver SKL:s rekommendationer 4 kap. 4 SoL 4 kap. 5 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 2 SoL 6 kap. 6 b SoL Socialsekreterare Socialsekreterare Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Familjehemssekretrare ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid SRF, verksamheten för ensamkommande barn. Enhetschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 3.14 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i jourhem under högst två månader efter att utredningen enligt 11 kap. 2 SoL avslutats 3.15 Tidsbegränsad förlängning av placering i jourhem utöver två månader efter avslutad utredning 3.16 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende, alternativt SiSungdomshem 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL Jfr 6 kap. 6 fjärde stycket SoL 4 kap. 1 SoL Sektionschef ensamkommande barn: IoF-sekreteraren vid verksamheten ensamkommande barn, social jour Enhetschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Interna boenden Sektionschef Externa boenden Sektionschef ensamkommande barn: - HVB för ensamkommande IoF-sekreteraren vid verksamheten ensamkommande barn, social jour - Övriga HVB/SiS: sektionschef Sluta avtal med hem för vård och boende/barn SiSungdomshem Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn 8

63 3.17 Bistånd till barn och ungdom i form av internationell placering 3.18 Bistånd till vuxna i form av vård i familjehem 3.19 Beslut om att sluta avtal med familjehem/vuxna - i enlighet med SKL:s rekommendationer 4 kap. 1 SoL jfr med 6 kap. 11 b SoL och 6 kap. 6 SoL 4 kap. 1 Sol 6 kap. 6 b SoL Myndighetsutskott Enhetschef f.d. ensamkommande barn: Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn - Enhetschef ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid verksamheten för ensamkommande barn - utöver SKL:s rekommendationer 3.20 Bistånd till vuxna i form av vård i hem för vård eller boende 3.21 Sluta avtal med hem för vård eller boende (vuxna) 3.22 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 3.23 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj utan vårdnadshavarens samtycke 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 b SoL - Enhetschef ensamkommande barn: sektionsschef vid verksamheten för ensamkommande barn Sektionschef f.d. ensamkommande barn: Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn Sektionschef ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 9

64 3.24 Förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj Sektionschef ensamkommande barn: Familjehemsekreterare (förordnande), socialsekreterare (entledigande) vid verksamheten ensamkommande barn Sluta avtal med kontaktperson/kontaktfamilj - enligt SKL:s rekommendationer - Sektionschef ensamkommande barn familjehemssekrete rare/socialsekreter are vid verksamheten för ensamkommande barn - utöver SKL:s rekommendationer - Enhetschef ensamkommande barn Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 3.25 Bistånd i form av boende 4 kap. 1 SoL 3.26 Bistånd i form av boendestöd 4 kap. 1 SoL 3.27 Bistånd i form av familjestöd 4 kap. 1 SoL 3.28 Bistånd i form av öppenvård - Internt inom stadsområdet - Externt Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Sektionschef Socialsekreterare vid SRF 4 kap. 1 SoL - Socialsekreterare ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn - Sektionschef ensamkommande barn: sektionschef vid verksamheten ensamkommande 10

65 - Externa drogtester 3.29 Bistånd i form av öppenvård utan vårdnadshavares samtycke 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 a SoL 3.30 Beslut om fritidspeng 4 a kap 1 SoL barn - Sektionschef ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Socialsekreterare Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Ärende/5 kap. SoL Lagrum Delegat Kommentarer 5 kap. 2 Myndighetsutskott SoL 3.31 Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. Ärende Vård i familjehem eller hem för vård eller boende/ 6 kap. SoL 3.32 Medgivande till privatplacering 3.33 Godkännande av familjehems lämplighet för stadigvarande vård och fostran 3.34 Godkännande av jourhems lämplighet för tillfällig vård och fostran 3.35 Övervägande om vård fortfarande behövs 3.36 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden 3.37 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder (avtal ska ingås) Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Lagrum Delegat Kommentarer 6 kap. 6 första stycket SoL 6 kap. 6 första och andra styckena SoL 6 kap. 6 tredje stycket SoL 6 kap. 8 första stycket SoL 6 kap. 8 andra stycket SoL 6 kap. 11 SoL Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott ensamkommande barn: Myndighetsutskott Enhetschef ensamkommande barn: - Enl. SKL: familjehemssekrete rare - Utöver SKL: sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Laglighetsprövning Ensamkommande: bereds av SRF Ensamkommande: bereds av SRF Ensamkommande: bereds av SRF Ansökan/stämning om vårdnadsöverflyttning tas av stora nämnden med stadsjuristen som ombud Bereds av familjerättsbyrån 11

66 3.38 Beslut om godkännande av internationell placering på ansökan av utländsk myndighet 3.39 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 3.40 Beslut om att återkalla ett medgivande 3.41 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 3.42 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj Ärende: Avgifter/ 8 kap. SoL 3.43 Beslut om ersättning för uppehälle (egenavgift) vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär när bistånd ges i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 3.44 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna 3.45 Beslut om avgift för sociala tjänster Ärende Återkrav/ 9 kap. socialtjänstlagen 3.46 Återkrav av ekonomiskt bistånd 3.47 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 SoL 3.48 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 2 SoL eller avseende kostnader enligt 8 kap. 1 första och andra stycket SoL 3.49 Eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 och 2 samt 8 kap. 1 SoL 6 kap. 11 a SoL 6 kap. 6, 12 SoL 6 kap. 13 SoL 6 kap. 14 SoL 6 kap. 14 SoL Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Familjerättssekreterare Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Lagrum Delegat Kommentar 8 kap. 1 första stycket SoL, 6 kap. 1 SoF Socialsekreterare 8 kap. 1 Socialsekreterare andra stycket SoL, 6 kap. 2 SoF 8 kap. 2 Sektionschef SRF SoL Kommunalt beslut Lagrum Delegat Kommentar 9 kap. 1 och 2 SoL 9 kap. 3 SoL 9 kap. 3 SoL 9 kap. 4 SoL Socialsekreterare Myndighetsutskott Sektionschef Sektionschef Ansökan hos förvaltningsrätten Ansökan hos förvaltningsrätten 12

67 Handläggning av ärende/ 11 kap. SoL 3.50 Bedömning av barn och ungas behov av omedelbart skydd 11 kap 1 a SoL socialsekreterare Ska dokumenteras Beslut att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare, socialsekreterare vid social jour ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Beslut att inleda utredning, 11 kap. 1 och 2 11 kap. 1 och 2 SoL Socialsekreterare, socialsekreterare vid social jour ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour 3.51 Beslut att inte inleda utredning 3.52 Beslut att avsluta utredning utan åtgärd 11 kap. 1, 2 SoL 11 kap. 1 SoL Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Socialsekreterare ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn 3.53 Förlängning av utredningstid i ärende som rör barn 11 kap. 2 SoL 11 kap. 2 SoL 3.54 Beslut om uppföljning 11 kap. 4 a och b SoL Tillsynsärenden m.m. 13, 14, 16 kap. SoL 3.55 Yttranden till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Avdelningschef ensamkommande barn: Enhetschef Socialsekreterare ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Myndighetsutskott 13

68 3.56 Mottagande av rapporter 14 kap. 3 SoL 3.57 Beslut efter bedömning, 14 kap. 6 undanröja/avhjälpa genom SoL omedelbara åtgärder 3.58 Inleda utredning på missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande 3.59 Beslut om att godkänna åtgärd 3.60 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg 3.61 Godkännande av rapport om inte verkställda beslut samt överlämnande till kommunfullmäktige Ärende Föräldrabalken/familjerätt 3.62 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/föräld raskapsbekräftelse 3.63 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/föräld raskapsbekräftelse när föräldrarna sammanbor 3.64 Inleda och bedriva utredning om fastställande av faderskap/föräldraskap 3.65 Inleda och bedriva utredning om någon annan än äkta mannen ska anses vara förälder till barnet 3.66 Föra talan i mål om fastställande av faderskap/föräldraskap 3.67 Beslut om att godkänna/inte godkänna avtal mellan föräldrar om vårdnad, boende och umgänge 3.68 Medgivande att åtgärd får vidtas utan en av två vårdnadshavares samtycke 14 kap. 6 SoL 14 kap. 6 SoL 14 kap. 7 SoL 16 kap. 6 h SoL Sektionschef Sektionschef Utvecklingssekreterare, enhetschef Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Lagrum Delegat Kommentar 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB 2 kap. 1, 4-6, 8 FB/ 2 kap. 8 a FB 2 kap. 9 första stycket FB 3 kap /14 andra stycket FB 6 kap. 6, 14 a andra stycket, 15 a tredje stycket FB 6 kap. 13 a FB Familjerättssekreterare Familjerättsassistent Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Myndighetsutskott Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL e.c. för beslut enligt 2 kap. 7 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL för beslut enligt 2 kap. 9 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning Kan överklagas till Förvaltningsrätten i Malmö 14

69 3.69 Yttrande till allmän domstol gällande umgängesstöd och beslut om att utse viss person att medverka vid umgänget (umgängesstöd) 3.70 Beslut om att utse handläggare för samarbetssamtal 3.71 Beslut om att utse utredare mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge 3.72 Lämna upplysningar till domstol i ärende om vårdnad, boende och umgänge 3.73 Lämna upplysningar till domstol inför interimistiskt beslut 3.74 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag för längre period än tre månader 3.75 Yttrande vid behov från socialnämnd till allmän domstol i ärende om godmanskap och förvaltarskap 3.76 Yttrande till allmän domstol beträffande namnbyte 3.77 Lämna upplysningar och yttrande till allmän domstol beträffande äktenskapsskillnad, vilken avser äktenskap som ingåtts av underårig 3.78 Lämna upplysningar och yttrande till länsstyrelsen beträffande äktenskapsdispens 3.79 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 3.80 Beslut om att återkalla ett medgivande 6 kap. 15 c tredje stycket FB 6 kap. 18 FB 6 kap. 19 tredje stycket FB 6 kap. 19 andra stycket FB Sektionschef Sektionschef vid familjerättsbyrån Sektionschef vid familjerättsbyrån Socialsekreterare 6 kap. 20 Familjerättssekreterare andra stycket FB 7 kap. 7 FB Familjerättssekreterare 11 kap. 16 andra stycket andra meningen FB 45, 46 andra stycket namnlagen 5 kap. 5 tredje stycket äktenskapsbalken 15 kap. 1 andra stycket äktenskapsbalken 6 kap. 6, 12 SoL 6 kap. 13 SoL Socialsekreterare/biståndsh andläggare (stadsområde) Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Myndighetsutskott Myndighetsutskott 3.81 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 6 kap. 14 SoL Familjerättssekreterare 15

70 3.82 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj 3.83 Beslut inom ramen för handläggning av dödsbodelägarärenden 6 kap. 14 SoL 18 kap. 2 ärvdabalken 3.84 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a ärvdabalken 3.85 Ekonomiskt bistånd till 4 kap. 1,2 begravningskostnader enligt SoL riktlinjer samt villkor om återbetalning Myndighetsutskott Familjerättsassistent Familjerättsassistent Familjerättsassistent Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldigh et enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen 3.86 Bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet samt villkor om återbetalning 3.87 Beslut om att ordna gravsättning 3.88 Beslut till överförmyndare att anmäla att behov av god man/förvaltare föreligger/inte längre föreligger 4 kap. 1,2 SoL 5 kap. 2 begravningslagen 5 kap socialtjänstförordningen Familjerättsassistent Familjerättsassistent Socialsekreterare/biståndsh andläggare Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldigh et enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen 3.89 Beslut att till överförmyndare anmäla att sådana förhållanden föreligger som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på betryggande sätt 5 kap. 3 3 socialtjänstf örordningen Socialsekreterare/biståndsh andläggare (stadsområde) 3.90 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap. 2 socialtjänstf örordningen Socialsekreterare/biståndshandläggare (stadsområde) Lagrum Delegat Kommentar 3.91 Lämna ut uppgifter till 10 kap. 18 a Sektionschef polismyndigheten OSL 3.92 Lämna uppgifter 10 kap. 19 Socialsekreterare och 20 OSL 3.93 Lämna uppgifter 10 kap. 21- Socialsekreterare 23 OSL 3.94 Lämna uppgifter i form av polisanmälan av brott mot den egna verksamheten 10 kap. 2 OSL Sektionschef 16

71 3.95 Beslut att inte lämna uppgifter i form av polisanmälan 3.96 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister för forskningsändamål Ärende Övrigt inom socialtjänsten/iof 3.97 Yttrande till åklagarmyndigheten och domstolen i brottmål 3.98 Yttrande till åklagaren vid åtalsprövning 3.99 Yttrande till Transportstyrelsen i ärende rörande körkortsingripande Yttrande till passmyndigheten i fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda pass för barn under 18 år Ansökan om uppehållstillstånd för barn som ska placeras här Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden Begäran till Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för barnbidrag Begäran till Försäkringskassanatt underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 10 kap , 10 kap. 2 OSL 12 kap. 6 SoL Avdelningschef Avdelningschef Lagrum Delegat Kommentar 11 LUL, 31 kap. BrB Sektionschef 46 LVM Sektionschef 3 kap. 8, 5 kap. 2 KörkF 3 2 st. PassF 5 kap. 15 c utlänningslagen 11 kap. 17 SFB 16 kap 18 SFB 106 kap. 6 SFB 18 kap. 19 SFB 98 kap. 10 SFB 107 kap. 5 SFB 9 kap. 2 SoL Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 17

72 3.107 Underrättelse till Försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till biologisk förälder Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp Beslut att ansöka hos överförmyndare om god man Ärende: Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Beslut att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon vård utan samtycke Beslut att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i utredning enligt 11 kap- 1 SoL Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare för denna Beslut om att ansöka om vård hos förvaltningsrätten Beslut om omedelbart omhändertagande Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt LVM ska upphöra Beslut om att begära polismyndighetens biträde med att föra missbrukaren till läkarundersökning och för inställelse till vårdinstitution Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig förhandling i mål enligt LVM i förvaltningsrätten och kammarrätten 2 förordningen om underhållsstöd 2 kap 33 andra stycket studiestödsförordningen 3 lagen om god man för ensamkomm ande barn Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Lagrum Delegat Kommentar 7 LVM Sektionschef Socialsekreterare vid socialjour 7 LVM Sektionschef 9 LVM Socialsekreterare 11 LVM Myndighetsutskott 13 LVM Myndighetsutskott, När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande 18 b LVM Sektionschef 45 LVM Sektionschef Sektionschef, stadsjurist 18

73 Ärenden/Vård av unga/lvu Lagrum Delegat Kommentar 4 LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF Beslut att ansöka om vård hos förvaltningsrätten Beslut om omedelbart omhändertagande Begäran om förlängd tid för ansökan om vård Beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till st LVU 6 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande 8 LVU Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 9 3 st. LVU Sektionschef ensamkommande barn: beredning hos SRF st. LVU 11 4 st. LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande Socialsekreterare ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Se förordnande ensamkommande barn: beredning hos SRF Övervägande om fortsatt vård av den unge Omprövning av fortsatt vård enligt LVU Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas Beslut att den unges vistelseort inte skall röjas för vårdnadshavare Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas, samt beslut att den unges vistelseort inte ska röjas för vårdnadshavare, i avvaktan på myndigutskottets beslut 13 1 st. LVU 13 2 st. LVU 13 3 st. LVU 14 andra stycket 1 LVU 14 andra stycket 2 LVU st. LVU Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Myndighetsutskott Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF ensamkommande barn: beredning hos SRF 19

74 3.130 Övervägande om beslut rörande rätt till umgänge, umgängesförbud eller hemlighållande av vistelseort för den unge ska kvarstå 14 3 st. LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF Beslut om upphörande av vård Beslut om individuellt förebyggande insatser som inte kan ges med samtycke av den unge Beslut om prövning respektive upphörande av insats enligt 22 3 st LVU 21 LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF 22 LVU Myndighetsutskott ensamkommande barn: beredning hos SRF 22 3 st LVU Myndighetsutskott Ansökan om flyttningsförbud 24 LVU Myndighetsutskott Övervägande om fortsatt 26 LVU Myndighetsutskott flyttningsförbud Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra Beslut om den unges umgänge med vårdnadshavare och med förälder som har reglerad umgängesrätt efter beslut om flyttningsförbud Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökning Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning Beslut om att begära biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig förhandling i mål enligt LVU i förvaltningsrätt, kammarrätt 30 2 st LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot, se förordnande 31 LVU Myndighetsutskott 32 1 st. LVU Sektionschef ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn Se förordnande 43 1 p LVU Sektionschef Ensamkommande barn: beredning hos SRF 43 2 p LVU Myndighetsutskott eller förordnad ledamot/tjänsteman Sektionschef och Stadsjurist Se förordnande 20

75 Ärende: Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 3.2 Beslut om storlek av introduktionsersättning avseende grund- och tilläggsbelopp, när rätt till introduktionsersättning föreligger Lagrum Delegat Kommentar Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktion sersättning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandläggare 3.3 Beslut att bevilja och avslå särskilda tillägg Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktion sersättning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandläggare 3.4 Beslut att bevilja och avslå särskilda tillägg Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktion sersättning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandläggare Ärende Ekonomiskt bistånd till nyanlända flyktingar i väntan på etableringsersättning 3.5 Beslut att inleda utredning 3.6 Beslut att avsluta utredning Beslut om försörjningsstöd enligt riksnorm och riktlinjer Beslut om ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt enligt riktlinjer Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Lagrum Delegat Kommentar 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 9 kap. 1 och 9 kap 2 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, sociala resursförvaltningen 21

76 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 SoL och 9 kap. 2 SoL Beslut att polisanmäla misstänkt bedrägeri 9 kap. 4 SoL 6 bidragsbrott slagen Enhetschef vid Invandrarservice, sociala resursförvaltningen Enhetschef vid Invandrarservice, sociala resursförvaltningen 4. Socialtjänst Vård och omsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner/ 2 a kap. SoL 16 LSS 4.1 Beslut med anledning av ansökan om flyttning till annan kommun (förhandabesked) Ärende Bistånd 4.2 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform 4.3 Beslut om bistånd i form av hemtjänst eller livsföring i övrigt 4.4 Beslut i form av korttidsplats 4.5 Beslut om bistånd i form av sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt 5 kap. 7 SoL 4.6 Beslut om bistånd i form av boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar 4.7 Beslut i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 4.8 Beslut om upphörande av kontaktperson eller kontaktfamilj 4.9 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj samt sluta avtal med dessa, både enligt norm och riktlinjer och utöver norm och riktlinjer Lagrum Delegat Kommentar 2a kap. 8 SoL, 16 LSS Biståndshandläggare, Enhetschef Lagrum Delegat Kommentar 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Efter samråd med närmaste chef 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Socialsekreterare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL, 9 4 LSS Delegat vid sociala resursnämnden 22

77 4.10 Beslut om bistånd enligt 4 kap. 2 SoL Ärende: Avgifter inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.11 Beslut om avgift samt jämkning av avgift för service, boende och omvårdnad 4.12 Nedskrivning av eller befrielser från skuld avseende debiterad avgift inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.13 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna Ärende: Utredning inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.14 Beslut om inledning av utredning och att avsluta utredning utan åtgärd Ärende: Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 4.15 Beslut om personkretstillhörighet 4.16 Biträde av personlig assistent och ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent till den del kostnaderna inte täcks enligt LASS 4.17 Anmälan till Försäkringskassan av behov av ersättning för personlig assistent. Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt om personlig assistent enligt LSS, inte SoL 4.18 Återbetalning av sådan ersättning som givits i avvaktan på ersättning 4.19 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för högt belopp för assistansersättning 4 kap. 2 SoL Enhetschef Lagrum Delegat Kommentar 8 kap. 2 SoL Biståndshandläggare Utsedd assistent 8 kap. 2 SoL Nedskrivning: enhetschef Befrielse från skuld: Myndighetsutskottet 8 kap 1 2 st SoL Biståndshandläggare Lagrum Delegat Kommentar 11 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Lagrum Delegat Kommentar 1 LSS Biståndshandläggare 9 2 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Enhetschef 12 LSS Enhetschef 23

78 4.20 Beslut om ledsagarservice 4.21 Beslut om biträde av kontaktperson 4.22 Beslut om avlösarservice i hemmet 4.23 Beslut om korttidsvistelse utanför hemmet 4.24 Beslut om korttillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov 4.25 Godkännande av familjehem 4.26 Beslut om boende i familjehem 4.27 Beslut om bostad med särskild service för barn 4.28 Beslut om boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 4.29 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 4.30 Beslut om utbetalning av ekonomiskt stöd till annan person än den som är berättigad till insats 4.31 Utredning av behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och beslut om insatser enligt LSS 4.32 Beslut om avgift från förälder vars barn är under 18 år för omvårdnad i annat hem än det egna 4.33 Beslut om arvode- och omkostnadsersättning till familjehem 4.34 Beslut om arvode- och kostnadsersättning till kontaktperson och kontaktfamilj 9 3 LSS Biståndshandläggare 9 4 LSS Biståndshandläggare 9 5 LSS Biståndshandläggare 9 6 LSS Biståndshandläggare Efter samråd med närmaste chef 9 7 LSS Biståndshandläggare 6 kap. 6 SoL Myndighetsutskottet 9 8 LSS Myndighetsutskottet 9 8 LSS Enhetschef 9 9 LSS Enhetschef 9 10 LSS Biståndshandläggare 11 LSS Enhetschef/Sektionschef 16 3 st. LSS Enhetschef 20 LSS Biståndshandläggare Sektionschef/ Enhetschef Delegat vid sociala resursnämnden 4.35 Övervägande i likhet 6 kap. 8 SoL Myndighetsutskott 24

79 med 6 kap. 8 SoL om vård fortfarande behövs för barn som vistas i annat hem än det egna Ärende: Anmälan om skada eller missförhållanden inom omsorgen om äldre och funktionshindrade 4.36 Mottagande av skriftlig och muntlig rapport 4.37 Beslut om att undanröja eller avhjälpa genom omedelbara åtgärder Lagrum Delegat Kommentar 14 kap. 3 SoL, 24b LSS 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.38 Inleda utredning 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.39 Beslut att godkänna 14 kap. 6 SoL, åtgärd 24e LSS 4.40 Anmälan om allvarliga 14 kap. 7 SoL, missförhållanden eller 24f LSS risk för allvarliga missförhållanden till socialstyrelsen 4.41 Beslut om anmälan till socialstyrelsen av allvarlig skada i samband med vård, behandling eller undersökning (Lex Maria) Övriga ärenden 4.42 På begäran lämna uppgifter till smittskyddsläkare 4.43 Anmälningsskyldighet enligt Smittskyddslagen 4.44 Ansvarsfördelning medicintekniska produkter grupp Ansvarfördelning medicinsktekniska produkter grupp 2 och Fastställa hyresnivå för hyresgäst vid blockförhyrning efter framräkning av LiMa 4.47 Förändring av inriktningen av enstaka platser inom särskilda boendeformer för äldre vid behov Sektionschef Tjänstgörande sjuksköterska Sektionschef Tjänstgörande sjuksköterska Enhetschef Myndighetsutskott Myndighetsutskott 3 kap. 5 PSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska 6 kap smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sektionschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Enhetschef Enhetschef 5 kap. 5 SoL Sektionschef/Enhetschef 25

80 5. Delegationsärenden offentlighet och sekretess Ärende Lagrum Delegat Kommentar 2 kap. 12 TF, OSL 5.1 Beslut att lämna ut allmän handling, uppgifter i allmän handling 5.2 Utlämnande av patientjournalhandling Den som har vården om en handling Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut att inte lämna ut patientjournal/uppgifter i patientjournalen 5.3 Beslut att lämna ut allmän handling/uppgift i allmän handling till enskild med uppställande av förbehåll 5.4 Beslut att inte lämna ut allmän handling/uppgifter i allmän handling med stöd i TF och OSL 5.5 Yttrande vid överklagande Medicinskt ansvarig sjuksköterska 10 kap. 14 OSL Direktören Stadsjuristen kan sätta upp beslutsförslag Direktören Vederbörande beslutsdelegat Stadsjuristen kan sätta upp beslutsförslag Stadsjuristen kan sätta upp yttrandeförslag 26

81 6. Delegationsärenden Övrigt Ärende Lagrum Delegat Kommentar 6.1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6 kap. 36 KL Ordföranden i nämnden, första vice ordförande, vid dennes förfall andre vice ordförande 6.2 Föra stadsområdesnämndens talan i allmän domstol och förvaltningsdomstol 6.3 Överklaganden av förvaltningsdomstols dom och fortsatt kommunicering i målet, om ursprungsbeslutet fattats av delegat samt avgivande av yttranden till förvaltningsdomstol där ursprungsbeslutet fattas av delegat. 6.4 Yttrande till tillsynsmyndighet 6.5 Rättelse av skrivfel och omprövning av beslut 6.6 Rättidsprövning och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent Direktören med rätt att vidaredelegera samt stadsjurist Delegaten i ursprungsbeslutet Stadsområdesnämnd 26 och 27 FL Delegaten i ursprungsbeslutet 24 1 st. FL Kanslist/delegat i ursprungsbeslutet 6.7 Avvisande av ombud 9 FL Stadsområdesnämnd 6.8 Beslut om Stadsområdesnämnd förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst 6.9 Teckna samverkansavtal Stadsområdesnämnd och likande med kommuner, landsting m.m Beslut om jäv 6 kap. 24 kommunallagen Stadsområdesdirektör gällande tjänstemän Utskott gällande ledamöter och ersättare inom berört utskott Nämnd gällande ledamot och ersättare inom berörd nämnd samt stadsområdesdirektör. Avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut behöver endast fattas när den avseende vilken jävsfrågan uppkom vägrar att träda åt sidan, beslutet kan överklagas endast i samband med det primära beslutet 27

82 7. Delegationsärenden - ekonomi Vissa ekonomiska ärenden 7.1 Bevilja kassaförlag (Handkassa) 7.2 Bevilja kredit- och betalkort 7.3 Beslut om att bevilja anstånd med betalning samt upprätta avbetalningsplaner 7.4 Beslut om försäljning av egen produktion, bör ske efter samråd med ekonomichef 7.5 Beslut om periodisering av kommunbidrag Ärenden om upphandling och avrop 7.6 Beslut om att inleda upphandling och tilldelningsbeslut inom ramen för verksamhetens normala drift 7.7 Beslut om att inleda upphandling som alternativ till egenregi och underlag för infordran till anbud som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.8 Beslut om antagande av anbud (tilldelningsbeslut) samt tecknande av avtal avseende upphandlingar som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.9 Beslut om tecknande och uppsägning av serviceavtal och övriga avtal inom verksamhetens normala drift. Lagrum Delegat Kommentar Ekonomichef Firmatecknare enligt särskilt Se beslut, dnr beslut Budgetansvarig Budgetansvarig Ekonomichef Lagrum Delegat Kommentar Budgetansvarig Arbetsutskott Direktör Budgetansvarig 28

83 Avtal, hyresavtal, leasingavtal 7.10 Beslut om tecknande av leasingavtal - VISAB - Övriga 7.11 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för högst fem år med hyreskostnad högst 500 tkr/år 7.12 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för mer än fem år 7.13 Beslut om uthyrning av lokaler inom ramen för hyresavtalet med fastighetsägaren - Kortare tid än sex månader och internt - Längre tid än sex månader Investeringar, avskrivning, försäljning av inventarier, avskrivning förluster 7.14 Beslut om nedskrivning och avskrivning av anläggningstillgångar 7.15 Beslut om försäljning av inventarier 7.16 Beslut om avskrivning av förluster på fordringar (inte lön) - Upp till ett halvt basbelopp - Upp till två basbelopp - Över två basbelopp Delegat - Budgetansvarig - Ekonomichef Direktör Utskott - Budgetansvarig - Direktör Delegat Ekonomichef Ekonomichef - Ekonomichef - Direktör - Arbetsutskott 29

84 Skadestånd och ersättningar 7.17 Ersättning till personal för under arbetet av vårdtagare /omsorgstagare /patient förstörda persedlar och tillhörigheter och som utretts föreligga Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst kr 7.19 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst ett basbelopp 7.20 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, överstigande ett basbelopp Delegat Budgetansvarig Enhetschef Direktör Utskott 7. Delegationsärenden personal 7.1 Ärende Anställningsbeslut / Anställningsärenden Grundbefattningar Tillsvidareanställning Lagrum Delegat Kommentar 4 LAS Närmaste chef Tidsbegränsad anställning > 6 månader Provanställning - grundbefattning Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år < 90 dagar Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år > 90 dagar 5 LAS AB 4 mom. 2 5 LAS 5 LAS Närmaste chef Närmaste chef Närmaste chef AGU I samråd med HRavdelning I samråd med HRavdelning HR-chef gör framställan till HR-strategiska avdelningen Avdelningschef Tillsvidareanställning 4 LAS Direktör Lön och anställningsvillkor fastställs i 30

85 7.7 Tidsbegränsad anställning > 6 månader Övriga chefsbefattningar 7.8 Tillsvidareanställning - Enhetschef - Sektionschef 5 LAS Direktör samråd med HRstrategiska avdelningen 4 LAS Närmaste chef 7.9 Tidsbegränsad anställning > 6 månader AB 4 mom. 2 Närmaste chef Ärende: Lagrum Delegat Kommentar Arbetsmiljö 7.10 Arbetsmiljöuppgifter 3 kap. AML 6 SAM Förvaltningsdirektör Kan vidarefördelas. Den som mottar fördelningen ska ha kompetens att utföra uppgiften, befogenhet att vidta erforderliga åtgärder när problem uppstår samt möjlighet att returnera fördelad uppgift. 31

86 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (1) Datum Vår referens Birgitta Nimgård Assistent birgitta.nimgard@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport hemlöshet 2014 SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster ska varje år avge rapport om stadsområdets insatser för hem- och bostadslösa till Kommunstyrelsens folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Årets rapport visar att hemlösheten ligger på samma nivå som för Under året har det egna boendet Vandraren 2 öppnats och det har anställts ytterligare två bovärdar. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna rapporten, samt att översända rapporten till Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Rapport hem och bostadslösheten öster AU Rapport - hem och bostadslösheten Öster 2014 (2) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Ärendet redovisas i sin helhet i bilagan. Ansvariga Annikki Tinmark Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör SIGNERAD

87 Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 stadsområdesförvaltning Öster Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Stefan Svensson stadsområdesförvaltning Öster Individ och familjeomsorg, enhet Vuxna

88 Innehållsförteckning Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster Hem- och bostadslösheten i stadsområdesförvaltning Öster... 3 Organisation av insatserna... 3 Boenden i egen regi... 4 Förebyggnade insatser... 4 Samarbete... 5 Psykiatrin... 5 Ideella föreningar... 5 Andra stadsområden... 5 Aktuellt projekt... 5 Pågående förändringsarbete stadsområdesförvaltning Öster Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014

89 Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 Stadsområdesnämnd Öster ska varje år avge rapport om stadsområdets insatser för hem- och bostadslösa till Kommunstyrelsens folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Hem- och bostadslösheten i stadsområdesförvaltning Öster Att vara hemlös innebär att man inte har något stadigvarande boende. Hemlösa är de familjer/personer som flyttar runt bland släkt och vänner, bor på hotell, vandrarhem, institution eller liknande. Bostadslösa har ett boende, oftast i form av lägenhet med andrahandskontrakt genom kommunen. Dessa är s.k. övergångsboende där man kan få ta över förstahandskontraktet, eller i genomgångboende typ Mosippan där man inte får ta över kontraktet men kan bo kvar under flera år. De hem- och bostadslösa i stadsområdesförvaltning Öster kännetecknas till största delen av barnfamiljer. Därtill kommer ensamstående och par utan barn som inte får en egen bostad på grund av dålig förankring på bostadsmarknaden. En del av de hemlösa har blivit av med sitt tidigare boende på grund av anmärkningar för störande i boendet eller betalningsanmärkningar. En ökande grupp hemlösa barnfamiljer har en social problematik som i kombination med bristen på bostäder bidrar till att tiden i hemlöshet ökar. I årets hemlöshetskartläggning fanns 173 barn registrerade i de familjer som begärt socialtjänstens hjälp med sin boendesituation under mätperioden Av totalt 269 ärenden i stadsområdet är orsaken till boendeproblemen bristande förankring på bostadsmarknaden i 212 fall, skulder / störningar i 34 fall och våld i familjen i 23 fall. En stor orsak till bristande förankring på bostadsmarkanden är att man är nyanländ i Sverige. Totalt sett har andelen familjer/personer som söker hjälp med anledning av hemlöshet ökat de senaste åren. Mellan åren 2013 och 2014 har ökningen planats ut. En markant ökande grupp hemlösa är de som under en kortare eller längre tid har haft ett andrahandsboende eller som har varit inneboende. Dessa familjer/personer uppsöker ofta Enhet vuxna akut med förhoppningen om att erhålla en lägenhet genom socialtjänsten. Många familjer och ensamstående personer bor inneboende i stadsområdet. Detta bidrar till att det finns en hög andel trångbodda familjer. Trångboddheten påverkar människor negativt, vilket bidrar till en ökad frustration hos befolkningen. Efterfrågan av lägenheter överstiger vida tillgången. Organisation av insatserna Insatserna för de hem- och bostadslösa i stadsområde Öster hanteras inom Individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen har ingen särskild boendeenhet. Hem- och bostadslöshetsfrågorna handläggs av E nhet vuxna 3 stadsområdesförvaltning Öster Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014

90 vars uppdragsområde även omfattar missbruk, hot- och våldsutsatta samt reception och gemensam administration. Inom enhet vuxna arbetar 17 socialsekreterare, 4 boendevärdar, 2 sektionschefer, 1 enhetschef, och 6 assistenter. Arbetet med de hem- och bostadslösa innefattar att utreda behovet, utarbeta insatser tillsammans med den/de sökande samt ansvara för insatsen och uppföljning av densamma. På grund av den mängd hemlösa som söker akut hjälp hos enhet vuxna finns ett mottag som innebär att tre socialsekreterare under kontorstid alltid fanns tillgängliga för att ta emot dessa akutbesök. Under perioden har 479 familjer/personer ansökt om akut hjälp relaterade till boende. Jämfört med 479 familjer/personer under samma period föregående år. Boenden i egen regi Stadsområdesförvaltningen driver i egen regi boendena Vandraren 1, Vandraren 2, Svea och Sångleken. Vandraren 1 är ett boende för barnfamiljer. Boendet har vandrarhemsstandard, det vill säga gemensamhetsytor och gemensamt kök och med plats för max 30 individer. Kostnad per år för Vandraren är kr, exklusive personal. Vandraren 2 är ett nytt boende för barnfamiljer som öppnade Boendet är ett genomgångsboende med lägenhetsstandard med plats för 13 barnfamiljer, eget kök och hygienutrymme. Kostnad per år för Vandraren 2 är kr, exklusive personal. Svea är ett boende för ensamstående kvinnor utan barn. Svea har 7 platser i enkelrum med gemensamt kök och 1 plats i lägenhet. Kostnad per år för Svea är kr, exklusive personal. Boendet Sångleken är två hus innehållande 12 lägenheter med genomgångsboende för hemlösa barnfamiljer. Marknadsmässig hyreskostnad utgår för lägenheterna på Sångleken. Knutna till samtliga boende finns fyra boendevärdar som arbetar aktivt med familjerna gällande samhällsinformation, läxläsning med barnen samt upprätthålla strukturen i boendena. Kostnad per år för boendevärdar och bil, kr. Förebyggnade insatser Det förebyggande arbetet ingår som en del i Enhet vuxna och Enhet ekonomiskt bistånd ordinarie uppdrag. Enhet vuxna reagerar och agerar på signaler från fastighetsägare och enskilda personer när det föreligger risk att förlora bostaden på grund av störande. Enhet vuxna kontaktar då den enskilde och erbjuder stöd och hjälp framför allt i kontakten med hyresvärden. En socialsekreterare på enhet vuxna har regelbundna träffar med MKB och med stöd av sektionschef utarbetar samarbetet för att förhindra att barnfamiljer vräks på grund av störningar i boendet. All hantering av hyresskulder utreds och handläggs av enhet ekonomiskt bistånd som agerar på skriftlig varning från fastighetsägarna då en hyresskuld har uppkommit. 4 stadsområdesförvaltning Öster Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014

91 De hemlösa barnen uppmärksammas särskilt. Boendevärdarnas tjänster inriktas mot barnens situation i de akutboende som stadsområdet erbjuder. Det handlar främst om att skapa kontakt med familjecentralen Sesam, informera om förskolor och skolor samt att visa föräldrarna vilka sätt det finns att aktivera barnen i närområdet. Samarbete Psykiatrin Individ och familjeomsorgen, Enhet vuxna samt Vård och Omsorg samarbetar kring boendestöd avseende vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Utöver detta föreligger inget organiserat övergripande samarbete med psykiatrin annat än vid förekommen anledning kring någon enskild person/familj. Ideella föreningar Enhet vuxna köper boende av ideella föreningar och samarbetar då kring enskilda individer. Bovärdar i de egna boendena samarbetar med områdesutveckling i Öster samt med ideela föreningar till exempel Röda korset och Rädda barnen. Andra stadsområden Stadsområdenas enhetschefer och sektionschefer har regelbundna träffar för erfarenhetsutbyte. I detta nätverk ingår även representanter från Sociala Resursförvaltningen. Ett tätt samarbete med representant från Fastighetskontoret föreligger kring de lägenheter som hyrs ut i andrahand till stadsdelens hemlösa/bostadslösa. Aktuellt projekt Individ och familjeomsorgen, Enhet vuxna, har under 2014 beviljats utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Detta utvecklingsarbete kommer fortsätta under våren Individ och familjeomsorgen, Enhet vuxna, har under 2014 beviljats prestationsbaserade medel för att tillsammans med Vård och Omsorg arbeta med boendestöd avseende vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 och Hemlösa ungdomar över 18 år kommer att erbjudas varannan liten lägenhet som stadsområdesförvaltningen tilldelas av Fastighetskontoret. Ungdomar som varit inom socialtjänstens vård prioriteras. Detta i syfte att ge dem en hjälpande hand in i vuxenlivet och på bostadsmarknaden. Pågående förändringsarbete Det interna arbetet mellan enheterna inom Individ och familjeomsorgen är under ständig utveckling. Hösten 2014 kommer verksamheten att utveckla arbetsprocesserna med stöd av LEAN. Syftet är att skapa en organisation som arbetar klientfokuserat. Utgångspunkten är att ta tillvara på samlad kompetens inom organisationen, omsätta befintlig kunskap i nya rutiner och konkreta verksamhetsförbättringar, vilket ska bidra till lägre arbetsbelastning och mindre stress. 5 stadsområdesförvaltning Öster Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014

92 Sociala resursförvaltningen kommer i slutet av 2014 att öppna ett nytt boende som vänder sig till hemlösa barnfamiljer. Detta kommer att underlätta sökandet efter alternativa boendeformer för målgruppen Enhet vuxna arbetar med. Enhet vuxna har tillsammans med Vård och omsorg, ansökt om finansiering till sociala investeringsfonden för ett boende till den gemensamma målgruppen, personer med fysiska sjukdomar och viss missbruksproblematik. Malmö Annikki Tinmark Avdelningschef Stefan Svensson Enhetschef 6 stadsområdesförvaltning Öster Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014

93 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens Birgitta Nimgård Assistent birgitta.nimgard@malmo.se Tjänsteskrivelse Fördjupad granskning - Sociala lägenheter SOFÖ Sammanfattning Revisionskontoret har genomfört en granskning av Malmö stads sociala lägenheter i stadsområde Öster. Syftet med granskningen är att granska hur fördelningen av lägenheterna sker till stadsområdesförvaltningarna, hur reglerna för övertag ser ut och tillämpas samt hur tillsynen bedrivs och dokumenteras. Granskningen visar stora brister i förvaltningens arbete med sociala lägenheter, bland annat avseende att följa de regler som gäller för den tekniska tillsynen samt dokumentationen i ärendena. Förvaltningen instämmer i kritiken och har påbörjat en översyn av arbetet med sociala lägenheter som bland annat innebär tillskapande av en checklista vid teknisk tillsyn och en mall för hur dokumentationen skall se ut. Stadsområdesförvaltningen har lämnat in ansökan till Kommunstyrelsen om att utöka enheten med 7 tjänster, i syfte att förbättra bland annat arbetet med tillsyn. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna yttrandet och översända det det till revisorskollegiet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Stadsrevisionen Protokollsutdrag Revisorskollegiet Granskningsrapport G-Tjänsteskrivelse AU Fördjupad granskning - Sociala lägenheter Yttrande AU Fördjupad granskning - Sociala lägenheter Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Revisionskontorets granskning visar på stora brister i förvaltningens arbete med de sociala lägenheterna. I granskningen konstateras att förvaltningen inte följt de regler/överenskommelser som finns vad gäller teknisk tillsyn. Förvaltningen instämmer i kritiken. SIGNERAD

94 En översyn av förvaltningens arbete med hem- och bostadslösa påbörjades redan innan revisionens granskning, bland annat tillföljd av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO), tillsyn av arbetet med hemlösa barn. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) granskning föranledde ett utvecklingsarbete gällande organiseringen inom enheten detta för att uppnå en tydlighet i arbetsfördelning och arbetsuppgifter. 2 (2) Omorganiseringen har gradvis lett till att regelbundna ärendegenomgångar med all personal som utför teknisk tillsyn med inriktning på övertag/överflytt, allmänt om vad som händer i ärendena samt dokumentation i verksamhetssystemet Procapita. Stadsområdesförvaltningen har lämnat in ansökan till Kommunstyrelsen om att utöka enheten med 7 tjänster i syfte att förbättra bland annat arbetet med tillsyn. Budgeten för hemlösheten är inte i balans och stadsområdet är ansvarig för 25 % av kostnaderna. Bedömning görs att om budgeten regleras för hemlösheten kommer fler tjänster att kunna tillsättas och tillsynen skötas enligt överenskommelse. I dagsläget måste den lagstyrda myndighetsutövningen prioriteras framför den tekniska tillsynen. Under hösten 2014 kommer följande att åtgärdas utifrån revisionens granskning: Arbetsbeskrivning för teknisk tillsyn av sociala lägenheter ska implementeras En gemensam checklista i Malmö Stad tas fram, för hur tillsyn ska utföras och dokumenteras, som är knuten till verksamhetssystemet Skriftlig rutin tas fram vid hyresskulder i verksamhetens andrahandslägenheter. Information om dokumentation och handläggning vid personalmöten och vid enskilda ärendegenomgångar. För att säkerställa att rutiner och checklistor efterföljs kommer ett visst antal ärenden per handläggare att granskas under Ansvariga Annikki Tinmark Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

95 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (2) Datum Adress Diarienummer SOFÖ Yttrande Till Revisorskollegiet Fördjupad granskning - Sociala lägenheter Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Revisionskontoret har genomfört en granskning av Malmö stads sociala lägenheter i stadsområde Öster. Syftet med granskningen är att granska hur fördelningen av lägenheterna sker till stadsområdesförvaltningarna, hur reglerna för övertag ser ut och tillämpas samt hur tillsynen bedrivs och dokumenteras. Granskningen visar stora brister i förvaltningens arbete med sociala lägenheter, bland annat avseende att följa de regler som gäller för den tekniska tillsynen samt dokumentationen i ärendena. Förvaltningen instämmer i kritiken och har påbörjat en översyn av arbetet med sociala lägenheter som bland annat innebär tillskapande av en checklista vid teknisk tillsyn och en mall för hur dokumentationen skall se ut. Stadsområdesförvaltningen har lämnat in ansökan till Kommunstyrelsen om att utöka enheten med 7 tjänster avseende boendestöd till barnfamiljer som i sin tur skulle frigöra resurser för den tekniska tillsynen. Yttrande Revisionskontorets granskning visar på stora brister i förvaltningens arbete med de sociala lägenheterna. I granskningen konstateras att förvaltningen inte följt de regler/överenskommelser som finns vad gäller teknisk tillsyn. Förvaltningen instämmer i kritiken. En översyn av förvaltningens arbete med hem- och bostadslösa påbörjades redan innan revisionens granskning, bland annat tillföljd av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO), tillsyn av arbetet med hemlösa barn. IVO s granskning föranledde ett utvecklingsarbete gällande organiseringen inom enheten detta för att uppnå en tydlighet i arbetsfördelning och arbetsuppgifter. Omorganiseringen har gradvis lett till att regelbundna ärendegenomgångar med all personal som utför teknisk tillsyn med inriktning på övertag/överflytt, allmänt om vad som händer i ärendena samt dokumentation i procapita.

96 Stadsområdesförvaltningen har lämnat in ansökan till Kommunstyrelsen om att utöka enheten med 7 tjänster avseende boendestöd till barnfamiljer som i sin tur skulle frigöra resurser för den tekniska tillsynen. 2 (2) Utvecklingen av hemlösheten har accelererat i stadsområdet under de senaste åren, från att i princip inte ha någon strukturell hemlöshet alls till att barnfamiljer flera gånger i veckan kommer akut och ansöker om tak över huvudet. Beredskapen för detta inom verksamheten har varit låg. Verksamheten ansvarar idag för ca 155 placeringar i tillfälliga övergångsboenden samt ca 200 placeringar i sociala lägenheter. Många av dessa är flickor och pojkar. Antalet boenden utökas ständigt. Personalen har fått prioritera det akuta arbetet med myndighetsutövningen. Personal för att både kunna hantera den utökade myndighetsdelen och de åtaganden verksamheten har gentemot fastighetsägare och andra samarbetspartners har inte kunnat anställas i tillräcklig omfattning då biståndet till akut boende går med underskott. De 25% av underskottet som verksamheten finansierar motsvarar för närvarande ca 9 miljoner kr. För att frigöra resurser och motverka undermåliga boendealternativ för barnfamiljerna utvecklar verksamheten egna boenden. Utvecklingen har nu börjat stabiliseras men fortfarande råder det brist på resurser till den tekniska tillsynen. Bedömning görs att om budgeten regleras för hemlösheten kommer fler tjänster att kunna tillsättas och tillsynen skötas enligt överenskommelse. I dagsläget måste den lagstyrda myndighetsutövningen prioriteras framför den tekniska tillsynen. Under hösten 2014 kommer följande att åtgärdas utifrån revisionens granskning: Arbetsbeskrivning för teknisk tillsyn av sociala lägenheter skall implementeras En gemensam checklista i Malmö Stad för hur tillsyn ska utföras och dokumenteras knuten till verksamhetssystemet Skriftlig rutin vid hyresskulder i verksamhetens andrahandslägenheter Information om dokumentation och handläggning på personalmöten och vid enskilda ärendegenomgångar För att säkerställa att rutiner och checklistor efterföljs kommer ett visst antal ärenden per handläggare att granskas under Ordförande Andreas Konstantinidis Stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson

97 Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGSRAPPORT Sociala lägenheter Projektledare: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor Beslutad av revisorskollegiet Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

98 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar SAMMANFATTNING INLEDNING/BAKGRUND SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING Syfte Revisionsfrågor Avgränsning REVISIONSKRITERIER GRANSKNINGSANSVARIG OCH STYRGRUPP METOD STATISTISKA UPPGIFTER Övergångslägenheter RESULTAT AV GRANSKNINGEN Lägenhetsenheten Fördelning av lägenheter Revisionskontorets kommentarer Övertag Granskning Revisionskontorets kommentarer Tillsyn Granskning Revisionskontorets kommentarer SLUTSATS Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 2 (15)

99 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar Sammanfattning Revisionskontoret har genomfört en granskning av kommunens sociala lägenheter. Syftet har varit att granska hur fördelningen av lägenheter sker till stadsområdena, hur reglerna för övertag ser ut och tillämpas samt hur tillsynen bedrivs och dokumenteras. Granskningen har utförts på fastighetskontorets lägenhetsenhet samt på stadsområde Norr och Öster. Lägenhetsenheten förvaltade vid utgången av 2013 drygt 1100 sociala lägenheter varav 64 procent var övergångslägenheter. Revisionskontorets granskning har koncentrerats till övergångslägenheterna som vid utgången av 2013 var 720 st. Granskningen har visat att stadsområdena är nöjda med lägenhetsenhetens fördelning av lägenheter och fördelning har skett enligt den fördelningsnyckel som finns. Uteblivna eller försenade hyresbetalningar eller andra ekonomiska orsaker är den största anledningen till att inte fler övergångslägenheter kan omvandlas till förstahandskontrakt. Stadsområdena bör därför om möjligt arbeta än mer förebyggande och aktivt. Antalet övertag är för lågt och lägenhetsenheten har kontinuerligt påpekat att övertagen måste öka i omfattning. Det kan konstateras att inget av stadsområdena följt de regler/överenskommelser som finns vad gäller teknisk tillsyn. Granskningen har avsett hur tillsynen bedrivits sedan juli 2013 för totalt 40 övergångslägenheter och inte i något granskat fall har den skett enligt gällande regler. Den kontroll av de boendes hyresbetalningar som ska ske i samband med tillsynen har inte heller fungerat. Merparten av de boende har haft anmärkningar vad gäller sena eller uteblivna hyresbetalningar men endast i ett fåtal fall finns dokumentation om att den boendes hyresbetalningar diskuterats i samband med tillsynen. Revisionskontorets slutsatser efter genomförd granskning är följande Lägenhetsenheten som bildades 2005 har på att framgångsrikt sätt anskaffat och ansvarat för andrahandsuthyrning av sociala lägenheter. Fördelningen av lägenheter till stadsområdena sker enligt en särskild fördelningsnyckel och stadområdena är nöjda med lägenhetsenhetens arbete och sättet att fördela lägenheterna. Lägenhetsbeståndet har ökat varje år. Det beror dels på lägenhetsenhetens framgångsrika arbete med att skaffa nya lägenheter men även på att andelen övertag varit betydligt lägre än nyanskaffningen. Stadsområdena bör därför arbeta både mer förebyggande och mer aktivt med att andrahandshyresgästerna ska ta över sina kontrakt. Det största hindret för övertag är att den boende inte sköter sina hyresbetalningar och det är därför där stadsområdena i första hand bör försöka öka såväl de förebyggande som aktiva insatserna. Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 3 (15)

100 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar Granskningen av tillsynen av andrahandslägenheter visar att den inte skett enligt gällande regler/överenskommelser. Lägenhetsenhetens samarbete med fastighetsägarna och arbetet med att anskaffa nya lägenheter riskerar att försämras/försvåras om inte kommunen utför den tillsyn som man utlovat när man erhåller lägenhetskontrakt för socialt boende. Det pågår en utredning på stadskontoret om den framtida tillsynen. Granskningen visar att tillsynen måste förbättras. 2 Inledning/bakgrund Lägenhetsenheten på fastighetskontoret, tekniska nämnden (TN), har ett ansvar att anskaffa och förvalta kommunens sociala lägenheter. Respektive stadsområde ansvarar för tilldelningen av lägenheter, tillsyn för att bland annat se till att det inte förekommer skadegörelse mm och för att initiera att den boende ska få ta över lägenheten. Denna granskning inriktas framförallt på hur samarbetet fungerar mellan lägenhetsenheten och stadsområdena. Granskningen berör tekniska nämnden och stadsområdena. Enligt TN/fastighetskontorets årsredovisning för 2013 har lägenhetsenheten 2013 fått 162 nya övergångslägenheter. Under perioden har 123 övertag skett, d.v.s. andrahandshyresgäster har övertagit hyresavtalet. Lägenhetsenheten bildades 2005 och förvaltade då ca 600 lägenheter för socialt boende förvaltades 1127 avtal, varav 64 % är övergångslägenheter. 3 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 3.1 Syfte Syftet har varit att granska hur fördelningen av lägenheter sker till stadsområdena, hur reglerna för övertag ser ut och tillämpas samt hur tillsynen bedrivs och dokumenteras. 3.2 Revisionsfrågor 1. Hur fördelas de lägenheter som lägenhetsenheten får av fastighetsägarna till stadsområdena? 2. Hur fördelar respektive stadsområde lägenheterna till sina klienter? Behandlas alla lika? 3. Hur bedriver respektive stadsområde sin tillsyn för att uppfylla kraven på att tillsyn ska ske minst en gång per månad om inget annat avtalats med fastighetsägaren? 4. Tillsynen ska enligt reglerna dokumenteras i verksamhetssystemet Procapita. Följs dessa regler? Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 4 (15)

101 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar Vilka regler finns för ett få förstahandskontrakt på en övergångslägenhet? Tilllämpas reglerna lika för alla som har ett andrahandskontrakt i en övergångslägenhet? 3.3 Avgränsning Granskningen har avgränsats till övergångslägenheterna. Övergångslägenhet är en lägenhet som hyrs ut i andra hand till en hyresgäst, som en stadsdel bedömer har förutsättningar att på sikt klara av ett förstahandskontrakt. Avtalen anskaffas av lägenhetsenheten. Avsikten är att den boende ska ta över kontraktet inom 2 år. Genomgångslägenhet är en lägenhet som är avsedd för en viss målgrupp och är inhyrd i grupp via blockhyresavtal. Hyresgästen kan inte ta över avtalet. LiMa 1 ansvarar för anskaffningen av genomgångslägenheter. Granskningen avgränsades också till två stadsområden. Öster som utmärker sig genom att ha flest hemlösa men minst andel lägenheter som omvandlas till förstahandskontrakt. Norr som har ungefär lika många övergångslägenheter som stadsområde innerstaden och söder. Norr väljs därför att stadsområdet varken ingått i granskningen av hemlöshet 2013 eller kommer att ingå i granskningen av försörjningsstödet Revisionskriterier Socialtjänstlagen (SoL) och dokumentet Arbetsfördelning mellan Lägenhetsenheten, Stadsområdena och Sociala resursförvaltningen i Malmö stad. 5 Granskningsansvarig och styrgrupp Projektledare från revisionskontoret: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor. Biträder i granskningen: Richard Magnusson Kvalitetsgranskare: George Smidlund, revisionsdirektör. Styrgruppen TSM ur revisorskollegiet: Tomas Nordin, Anneli Bojesson, Robabeh Taeri, Andreas Holmgren, Göran Hellberg och Bertil Ekelund Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 1 Fastighetskontorets lokalförsörjningsavdelning kallas även LiMa (Lokal i Malmö). LiMa är internkonsult för Malmö stads förvaltningar när det gäller lokalfrågor. Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 5 (15)

102 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar Metod Granskningen inleddes med att studera den dokumentation som fanns och som bedömdes som relevant för granskningen. Fokus lades på regelverket kring tillsynen och övertagandet av övergångslägenheterna, lägenhetsenhetens nyhetsbrev, TN/fastighetskontorets årsredovisning samt en rapport från 2011 från fastighetskontoret gällande problematiken kring övertag av lägenheter. Intervjuer har skett med nyckelpersoner på fastighetskontorets lägenhetsenhet och på stadsområde Öster och Norr. Intervjuerna på lägenhetsenheten fokuserade huvudsakligen på hur fördelningen av lägenheter till stadsområdena sker. Intervjuerna på stadsområdena fokuserade på hur tilldelningen av lägenheterna sker, hur tillsynen är organiserad och hur den bedrivs rent praktiskt samt hur man arbetar för att de boende ska få överta andrahandskontrakten. Med hjälp av lägenhetsenheten har revisionskontoret fått fram uppgifter på aktuella lägenhetsavtal och därefter med hjälp av erfarna handläggare på stadsområdena granskat i verksamhetssystemet procapita hur tillsynen bedrivits och dokumenterats för totalt 40 övergångslägenheter samt med hjälp av enhetscheferna fått uppgifter om varför övertag av andrahandskontrakt inte skett för 40 andra utvalda lägenheter där samma person/personer bott i lägenheten i mer än två år. 7 Statistiska uppgifter 7.1 Övergångslägenheter Antal övergångslägenheter i Malmö stad 2005: : : 720 Enligt TN/Fastighetskontorets årsredovisning för 2013 har man anskaffat 162 nya övergångslägenheter under året. Under 2013 har 123 övertag skett. Det totala antalet förvaltade avtal (övergångslägenheter och genomgångslägenheter) har ökat från 2012, från 1036 till Antalet nyanskaffade övergångslägenheter Antalet övertag Nettotillskott 40 Antal nyanskaffade övergångslägenheter Övertag MKB Stadsfastigheter Övriga fastighetsägare Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 6 (15)

103 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar För stadområde Norr har under 2014, tom juli, 19 nya övergångslägenheter erhållits samtidigt som 20 övertag skett. Stadsområdets totala antal kontrakt består av 210 övergångslägenheter och 87 genomgångslägenheter. För stadsområde Öster har under 2014, tom 15 augusti, 37 nya övergångslägenheter erhållits samtidigt som 18 övertag skett. Stadsområdets totala antal kontrakt består av 162 övergångslägenheter och 35 genomgångslägenheter. 8 Resultat av granskningen 8.1 Lägenhetsenheten Fastighetskontorets lägenhetsenhet bildades Innan dess sköttes anskaffning av sociala lägenheter samt den juridiska, tekniska och ekonomiska förvaltningen av respektive stadsdels bostadsenhet. Enheten består av en enhetschef, fem förvaltare och en assistent. Lägenhetsenheten svarar för juridisk, teknisk och ekonomisk förvaltning av kommunens inhyrda lägenheter för socialt boende. Lägenhetsenheten ansvarar för andrahandsuthyrning av lägenheter till personer som av olika skäl inte kan erhålla egna hyreskontrakt. Lägenhetsenhetens huvudsakliga arbetsuppgifter: teckna bostadshyreskontrakt med förstahandsvärden göra inflyttnings- och avflyttningsbesiktning teckna kontrakt med andrahandshyresgästen administrera reparation av lägenheter juridisk hantering av störningar juridisk hantering av obetalda hyror administrera hyresbetalningar överföra andrahandskontrakt till förstahandskontrakt 8.2 Fördelning av lägenheter Målet är att antalet införskaffade övergångslägenheter ska fördelas rättvist till stadsområdena. Det är andelen hemlösa i relation till antal aktuella lägenhetsavtal som avgör fördelningen. Därmed är följande faktorer avgörande 1. Kommunen gör en hemlöshetsräkning varje år på hösten. Antalet hemlösa i stadsområdet i relation till antalet lägenheter stadsområdet har avgör hur många lägenheter respektive stadsområde får nästkommande år 2. Antal övergångslägenheter där andrahandshyresgästen fått förstahandskontrakt. Ju fler övertag som sker under ett kalenderår, ju färre avtal har man vid kalenderårets slut. Det är antalet aktuella avtal vid årsskiftet som används av lägenhetsenheten när fördelningsnyckeln för nästkommande år ska beräknas. Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 7 (15)

104 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar För granskade stadsområden blir fördelningen 2014 enligt följande: Norr: 22 procent av kommunens hemlösa fanns i stadsområdet Norr hade i slutet av året 27 procent av kommunens lägenheter. För 2014 ska därför stadsområdet enligt fördelningsnyckeln ha 18 procent av de nya lägenheter som anskaffas av lägenhetsenheten. Öster: 28 procent av kommunens hemlösa fanns i stadsområdet Öster hade i slutet av året 18 procent av kommunens lägenheter. För 2014 ska därför stadsområdet enligt fördelningsnyckeln ha 39 procent av de nya lägenheter som anskaffas av lägenhetsenheten. För att lägenheterna som anskaffas av lägenhetsenheten ska fördelas optimalt sker en kontinuerlig dialog mellan lägenhetsenhetens förvaltare och stadsområdenas individ och familjeomsorg. Revisionskontoret har i samband med intervjuerna på stadsområdena frågat hur man där fördelar erhållna lägenheter till sina klienter. Såväl stadsområde Norr som stadsområde Öster har en förteckning som kontinuerligt uppdateras och som visar aktuellt behov av lägenheter inom stadsområdet. Det man i första hand tittar på vid tilldelning av en lägenhet är hur nuvarande boendesituation ser ut för de som är i behov av lägenhet. Barnfamiljer är alltid prioriterade. Kostnaderna för nuvarande boende har viss men ingen avgörande betydelse. Revisionskontoret frågade i samband med intervjuerna hur man arbetar med likabehandling, jämställdhet och diskriminering. Enligt stadsområdena behandlas alla i behov av stöd lika. Det är helt behovet som styr vid tilldelningen av lägenheter och när en ledig lägenhet finns gör man utifrån den förteckning över personer i behov av boende som finns en genomgång och tilldelar den lägenheten som är i störst behov av den. Det är nuvarande boende som är avgörande och barnfamiljer är prioriterade. Någon specifik könsbaserad statistik vad gäller tilldelning av lägenheter görs inte. Det går därmed endast manuellt att få fram hur många män respektive kvinnor som erhåller eller tar över lägenheter. Det är ytterst ovanligt, men har förekommit, att framförallt mindre fastighetsägare, baserat på personens hudfärg o dyl, ställt sig negativa till att en viss person ska erhålla en lägenhet. Malmö stad har då avvecklat samarbetet med dessa fastighetsägare Revisionskontorets kommentarer Enligt lägenhetsenhetens fördelningsnyckel ska stadsområde Öster under 2014 erhålla en betydligt större andel lägenheter än stadsområde Norr, och så har också skett enligt de uppgifter revisionskontoret erhållit och som presenteras under avsnittet statistiska uppgifter. Revisionskontoret har i samband med intervjuerna diskuterat med respektive stadsområde vad man anser om lägenhetsenhetens sätt att fördela lägenheter. Båda stadsområ- Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 8 (15)

105 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar dena anser att nuvarande fördelningsnyckel är bra. Ett av stadsområdena framförde också att dialogen med lägenhetsenheten har förbättrats. Stadsområde Öster påtalade att en stor andel av deras klienter i behov av bostad består av stora familjer men att det ofta är svårigheter att erhålla större lägenheter från lägenhetsenheten. Enligt lägenhetsenheten är andelen stora lägenheter i Malmö litet och extremt stora lägenheter mycket få. Det nämndes exempelvis att det funnits en bostadslös ensamstående kvinna med 12 barn och lägenhet av den storlek som det då finns behov av finns i princip inte i Malmö. Stadsområdets interna fördelning av erhållna lägenheter ligger inom myndighetsutövningen och har därför inte granskats av stadsrevisionen. 8.3 Övertag Övergångslägenheter är till för hemlösa malmöbor som inte har möjlighet att skaffa boende via den ordinarie bostadsmarknaden. De ger också möjlighet för de som tidigare inte skött sitt boende att återetablera sig på hyresmarknaden genom att visa att de nu kan sköta sitt boende i alla avseenden. Målet är att andrahandshyresgästerna så småningom kan få ett förstahandskontrakt. Det finns två möjligheter till eget kontrakt för dessa personer: 1. Hyresgästen söker bostad på egen hand via framförallt Boplats Syd. Övergångsbostaden fungerar som en referensbostad. 2. Hyresgästen tar efter prövotiden över sin övergångsbostad och tecknar ett förstahandskontrakt med hyresvärden. Prövotiden är normalt ett år hos MKB. Hos övriga hyresvärdar är prövotiden två år. Några privata hyresvärdar som tilldelat kommunen lägenheter är normalt inte intresserade av att låta andrahandshyresgästen ta över kontraktet. För att en hyresgäst ska kunna teckna ett förstahandskontrakt krävs att följande kriterier är uppfyllda Hyrorna ska ha blivit inbetalda i tid av hyresgästen eller av god man/förvaltare. Det får inte ha förekommit några störningar eller annan misskötsel under boendetiden. Lägenheten ska vara väl vårdad. Den boende får inte under boendetiden i övergångslägenheten ha fått nya skulder registrerade hos kronofogdemyndigheten. Regler för övertag finns beskrivna i dokumentet Arbetsfördelning mellan lägenhetsenheten, stadsområdena och sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Det är stadområdet som initierar ett övertag. En särskild blankett finns framtagen. Med blanketten skickar stadsområdet ett utdrag från kronofogdemyndigheten, som hyresgästen lämnat in eller tillsynspersonalen varit behjälplig med att beställa. Lägenhetsenheten tar fram en lista Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 9 (15)

106 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar på hyresinbetalningarna, som bifogas blanketten innan den skickas till fastighetsägaren. Fastighetsägarna har som redovisas ovan olika krav för övertag. I de fall ett övertag godkänns utifrån hyresinbetalningar och övrig skötsamhet utför fastighetsägaren en besiktning. Det är viktigt att lägenheten vid denna tidpunkt är välskött och välstädad. Detta ska stadsområdet ha kontrollerat innan besiktningen. Hittills har lägenhetsbeståndet ökat för varje år sedan Skillnaden mellan antalet nyanskaffade lägenheter och antalet övertag leder inte bara till en ökning av det totala lägenhetsbeståndet, utan ökar även arbetsbelastningen för personalen. Ökningen av lägenhetsbeståndet beror inte enbart på uteblivna övertag utan även på en ökning av antalet nyanskaffade övergångslägenheter samt på att antalet genomgångsboenden ökar och väntas göra så också framöver. Fastighetskontoret presenterade 2011 en rapport som bland annat tog upp problematiken med att antalet övergångslägenheter ökade kraftigt för varje år. Man skrev följande: Den ökade nyanskaffningen och det stigande antalet uteblivna övertag leder till en oroväckande ökning av antalet hanterade ärenden. Om denna utveckling fortsätter riskerar Lägenhetsenheten bli en kommunal bostadsförmedling och syftet med övergångsbostaden att hjälpa individen att återta kontrollen över sitt eget liv träder allt mer i bakgrunden. Under 2009 och 2010 låg andelen övertag i förhållande till antalet nyanskaffade lägenheter på bara drygt 50 procent efter att tidigare år legat på mellan procent. Under ökade därefter övertagen kraftigt och låg då på över 90 procent. Under 2013 minskade det återigen till drygt 75 procent. Under 2014, till och med augusti, har övertagen minskat ytterligare till 71,5 procent. I februari 2014 påtalade lägenhetsenheten i ett nyhetsbrev återigen problematiken med att andelen övertag var för lågt, att det var resurskrävande men även att fastighetsägarna framöver skulle minska viljan att ge kommunen nya kontrakt när beståndet hela tiden ökade. Revisionskontoret har frågat stadsområdena hur man arbetar för att öka övertagen. Främsta anledningen till att övertag inte sker är att den boende ej sköter hyresinbetalningarna och/eller har ekonomiska skulder. Stadsområde Norr driver en borådgivning där man kan få råd och hjälp vad gäller att sköta sitt boende och man ska även vid tillsynen diskutera frågor som handlar om att sköta hyresinbetalningarna och sin ekonomi i övrigt. I stadsområde Öster finns ingen motsvarande borådgivning men man har på sina egna boenden särskilda bovärdar som bl a har till uppgift att diskutera ekonomiska frågor med de boende. De boendes handläggare har till uppgift att aktivt arbeta med frågor som rör den boendes ekonomi och man ska vid tillsynen även kontrollera hur den boende sköter hyresinbetalningarna. Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 10 (15)

107 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar Båda stadsområdena kontrollerar att boende i övergångslägenheter är aktivt bostadssökande hos boplats syd och man har rätt till ekonomiskt bistånd för att betala den avgift det kostar att stå i deras bostadskö. Båda stadsområdena uppger att man vill att så många som möjligt ska få eget förstahandskontrakt på sina övergångslängenheter Granskning Alla övergångslägenheter administreras via fastighetskontorets fastighetssystem. Revisionskontoret har med hjälp av lägenhetsenheten fått en förteckning på samtliga andrahandshyreskontrakt som haft en löptid på längre än två år men där övertag inte skett. Revisionskontoret har slumpmässigt valt ut 20 kontrakt per stadsområde och bett stadsområdena förklara anledningen till att dessa kontrakt ej övertagits av hyresgästen. Resultatet visar att för stadsområde Norr beror det i åtta fall och i stadsområde Öster i 14 fall på att hyresgästen har hyresskulder, andra skulder eller misskött sina hyresbetalningar och därmed inte enligt reglerna kan överta kontraktet. I ett fall i Norr och sex fall i Öster har anledningen till att övertag ej kunnat ske uppgetts vara klagomål och misskötsel. I flera av fallen har det varit kombinerat med hyresskulder, andra skulder eller misskötsel med hyresbetalningar. I ett fall uppgavs orsaken till att övertag ej skett varit pågående missbruksbehandling. I Öster hade ett av de granskade kontrakten nyligen övertagits av hyresgästen och ett annat var på gång att omvandlas till förstahandskontrakt. I Norr har i fyra fall uppgetts att kontraktet inte kan övertas och i tre fall att kontrakten överflyttats från annan stadsdel/stadsområde och att detta varit anledningen till att övertag ej skett. I ett fall har ansökan om övertag skett Revisionskontorets kommentarer Uteblivna eller försenade hyresbetalningar eller andra ekonomiska orsaker är den största anledningen till att inte fler övergångslägenheter kan omvandlas till förstahandskontrakt. Stadsområdena bör därför om möjligt arbeta än mer förebyggande och aktivt med att de boende inser vikten av att betala sina hyror i tid och att bli skuldfria. Uppföljning och kontroll av hur hyresbetalningarna sköts bör ingå i den kontinuerliga tillsynen. I de fall ekonomiskt bistånd utgår till hyran bör man tillse att utbetalningsdatum så långt det är möjligt tidsmässigt matchar förfallodatum för hyran. Revisionskontoret har inte i övrigt granskat enskilda beslut om övertag då vi bedömer att dessa beslut ligger inom stadsområdets myndighetsutövning mot enskild, vilken inte granskas av stadsrevisionen. 8.4 Tillsyn När lägenhetsenheten tecknar kontrakt med fastighetsägarna ingår i avtalet att regelbunden tillsyn ska ske av andrahandslägenheterna. Om så inte sker riskerar lägenhetsenheten få problem att teckna nya hyreskontrakt. Det finns framtagna regler för hur tillsynen Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 11 (15)

108 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar ska bedrivas och det finns framtagna tillsynsmallar där det framgår vad som ska kontrolleras vid tillsynsbesöken. I begreppet tillsyn innefattas hembesök för att säkerställa att hyresgästen väl vårdar lägenheten. Detta ansvar vilar på stadsområdet. Tillsynen ska vara individuellt utformad utifrån behov, dock lägst en gång per månad om inget annat avtalats med fastighetsägaren. Tillsynen ska dokumenteras i verksamhetssystemet Procapita. I dokumentet Tillsyn framgår detaljerat vad som ska kontrolleras vid ett hembesök. Tillsynspersonalen ska kontrollera att bostaden vårdas, dvs att inget gått sönder och att det är rent i lägenheten. ventilation, kök/badrum, nikotinskador och målning ska särskilt kontrolleras och det anges i tillsynsmallen hur kontrollerna ska utföras. Stadsområdet har tillgång till fastighetssystemets webbportal och ska varje månad kontrollera vilka hyresgäster som inte har betalt hyran. I fastighetskontorets rapport Övergångsboende i Malmö stad, vi behöver en plan från 2011 skrivs det följande om den viktigaste orsaken till att övertag inte sker efter två år och vad som behöver förändras: Den viktigaste orsaken är att klienternas skuldsättning hittills fått för lite uppmärksamhet i arbetet mot ett övertag. Ofta uppdagas det först i samband med ansökan om övertag att hyresgästen har fått nya betalningsanmärkningar under de senaste tolv månaderna. För att få bättre kontroll föreslås att även skuldsättningen ska ingå i Socialtjänstens tillsyn, vilket innebär att skulderna kartläggs innan hyresgästen flyttar in i övergångsbostaden och att uppföljning sker regelbundet under boendetiden. Revisionskontorets granskning av orsakerna till att övertag inte skett visar också att det är ekonomiska orsaker som är den vanligaste anledningen till uteblivna övertag. Lägenhetstillsynen ser annorlunda ut organisatoriskt i de två granskade stadsområdena. I stadsområde Norr har man en särskild tillsynsgrupp på 12 personer varav åtta tjänster enbart arbetar med lägenhetstillsyn. I stadsområde Öster är det ordinarie handläggare som också genomför tillsynen, utom i de fall då den boende inte har något annat hjälpbehov än med själva boendet. Då genomförs tillsynen av förvaltningens särskilda bovärdar Granskning Revisionskontoret har granskat hur tillsynen bedrivits sedan (då respektive stadsområdesnämnd bildades) för 20 andrahandslägenheter per granskat stadsområde. Precis som när det gäller granskningen av övertagen har lägenhetsenheten ur fastighetssystemet tagit fram underlagen till revisionskontoret. Vi har valt att granska 10 kontrakt per stadsområde där den boende bott i lägenheten mellan 6-12 månader och 10 kontrakt där den boende bott i lägenheten i mer än två år. De kontrakten per stadsområde Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 12 (15)

109 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar har valts slumpmässigt utifrån de förteckningar som erhållits från lägenhetsenheten. Praktiskt har granskningen genomförts på stadsområdet där revisionskontoret tillsammans med en erfaren handläggare kronologiskt gått igenom vad som dokumenterats i verksamhetssystemet vad gäller tillsynen. All tillsyn ska dokumenteras. Om tillsyn som inte dokumenterats ändå genomförts är det inget som revisionskontoret kunnat granska. Stadsområdena har därför i efterhand ombetts kontrollera att ingen annan dokumentation finns utöver den som registrerats i Procapita. Inget av stadsområdena har återkommit med någon dokumentation utöver den som granskats. Resultatet av granskningen presenteras nedan och vad som framkommit har delats upp i tre kategorier 1. Aktiv tillsyn har enligt regelverket skett minst en gång per månad och dokumenterats. I dokumentationen framgår att teknisk tillsyn genomförts och resultatet av den samma. 2. Aktiv tillsyn enligt regelverket har bedrivits, dock inte en gång per månad. Tillsynen har dokumenterats utan att det i detalj framgår vad som kontrollerats vid hembesöket. 3. Inga eller endast sporadiska tillsynsbesök har skett och det framgår inte eller bara sporadiskt i dokumentationen vad som kontrollerats vid hembesöket Norr Öster Det framkommer, via dokumentationen i Procapita, endast i ett fåtal av de 40 granskade fallen ovan att man vid hembesöken diskuterat den boendes ekonomi och hyresbetalningar. Efter genomförd granskning av tillsynen för de 40 granskade lägenheterna har följande kontrollerats: Hur många av de boende hade hyresskulder? Hur många hade betalt hyrorna för sent? Hur många hade fått varningsbrev på grund av uteblivna hyresbetalningar? Hur många hade fått varningsbrev av andra orsaker? Resultatet blev enligt nedan Hyresskulder Sena hyresbetalningar Varningsbrev pga ej betalda hyror Varningsbrev övrigt Norr 8 av av 20 7 av 20 4 av 20 Öster 6 av av 20 5 av 20 5 av 20 Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 13 (15)

110 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar Sena hyresbetalningar = Enligt hyreslagen ska en hyra betalas senast sista vardagen före varje kalendermånads början. Lägenhetsenhetens definition ovan av sen hyra är när en hyra som förfaller till betalning den sista vardagen före kalendermånadens början inte är betald dag fyra den månad hyran avser. Varningsbrev skickas ut när den boende vid upprepade tillfällen betalar hyran för sent Revisionskontorets kommentarer Det kan konstateras att inget av stadsområdena följt de regler/överenskommelser som finns vad gäller teknisk tillsyn. Inte i något av de 40 granskade fallen har tillsyn skett minst en gång per månad och tydligt dokumenterats. Som vi bedömer det har i 28 av 40 fall ingen eller bara sporadisk tillsyn skett och det framgår inte i dokumentationen vad som egentligen kontrollerats vad gäller teknisk tillsyn eller den boendes hyresbetalningar. Samtidigt visar den genomgång som skett efter tillsynsgranskningen att merparten av de boende haft anmärkningar under boendetiden. Om anmärkningar finns borde enligt revisionskontorets uppfattning behovet av kontinuerlig tillsyn och stöd i boendet vara extra stort. Så har inte varit fallet. I Norr har exempelvis ingen tillsyn skett av en lägenhet mellan juli 2013 och april 2014 trots att den boende har stora hyresskulder, betalt hyran för sent 21 gånger och fått varningsbrev från lägenhetsenheten och i ett annat fall har inte ett enda tillsynsbesök gjorts sedan juli 2013 trots att den boende har hyresskulder, betalt hyran för sent 25 gånger och fått flera varningsbrev både för uteblivna hyresbetalningar och av andra orsaker. I Öster noteras att totalt fyra tillsynsbesök skett sedan juli 2013 av en lägenhet där den boende har hyresskulder, betalt hyran försent totalt 27 gånger och fått ett flertal varningsbrev både vad gäller uteblivna hyresbetalningar och av andra orsaker. Det framkom vid besöket på stadsområde Norr att man håller på att göra en översyn av rutiner och arbetssätt i tillsynsgruppen och man framförde därför att det var välkommet att stadsrevisionen genomförde en granskning, då det kan vara till hjälp i denna process. När det nyligen blev klart att resultatet av revisionskontorets granskning visade på stora brister i tillsynen togs en checklista fram som ska användas vid varje hembesök. Checklistan bygger på den checklista som redan finns och som tagits fram av lägenhetsenheten. Stadsområde Norr har också framfört att framöver kommer tillsyn att göras en gång i månaden om inget annat är överenskommet. Checklistan kommer efter tillsynen att sparas som dokumentation över genomförd tillsyn. Förvaltningen har också lyft frågan om att ha checklistan som en blankett i verksamhetssystemet Procapita. Både stadsområde Norr och Öster bör se över rutinerna för sin tillsyn. När lägenhetsenheten tecknar kontrakt med fastighetsägarna utlovar man att en aktiv tillsyn ska ske av övergångslägenheterna. Ansvaret för tillsynen ligger i dagsläget på stadsområdena. Tillsyn har inte skett enligt de överenskommelser som finns och det innebär att lägenhetsenheten framöver kan få stora problem med att anskaffa nya hyreskontrakt. Det pågår en utredning på stadskontoret kring organisationen av den framtida tillsynen av sociala lägenheter. Enligt uppgift är denna utredning i dagsläget vilande. Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 14 (15)

111 Malmö stad RAPPORT Revisionskontoret Olof Hammar Lägenhetsenheten bör också fundera på om inte mallen för tillsyn bör kompletteras. Det framgår i riktlinjer för hyresfordringar i Malmö stads sociala boenden att det ska kontrolleras att hyrorna betalas av de boende. Stadsområdenas tillsynspersonal har behörighet till en webbportal i fastighetssystemet, vilket gör att de har tillgång till hyresstatusen på aktuella hyresavtal. Om riktlinjerna för den tekniska tillsynen kompletterades med att man även i samband med tillsynsbesöken ska kontrollera och diskutera med den boende hur man sköter hyresbetalningarna skulle det bli tydligare för tillsynspersonalen vad som ska genomföras vid en tillsyn vad gäller de krav som lägenhetsenheten har i sina regler. Reglerna är framtagna i samverkan mellan lägenhetsenheten, stadsdelarna/stadsområdena och stadskontoret. 9 Slutsats Revisionskontorets slutsatser efter genomförd granskning är följande Lägenhetsenheten som bildades 2005 har på att framgångsrikt sätt anskaffat och ansvarat för andrahandsuthyrning av sociala lägenheter. Fördelningen av lägenheter till stadsområdena sker enligt en särskild fördelningsnyckel och stadområdena är nöjda med lägenhetsenhetens arbete och sättet att fördela lägenheterna. Lägenhetsbeståndet har ökat varje år. Det beror dels på lägenhetsenhetens framgångsrika arbete med att skaffa nya lägenheter men även på att andelen övertag varit betydligt lägre än nyanskaffningen. Stadsområdena bör därför arbeta både mer förebyggande och mer aktivt med att andrahandshyresgästerna ska ta över sina kontrakt. Det största hindret för övertag är att den boende inte sköter sina hyresbetalningar och det är därför där stadsområdena i första hand bör försöka öka såväl de förebyggande som aktiva insatserna. Revisionskontorets granskning av tillsynen av andrahandslägenheter visar att den inte skett enligt gällande regler/överenskommelser. Lägenhetsenhetens samarbete med fastighetsägarna och arbetet med att anskaffa nya lägenheter riskerar att försämras/försvåras om inte kommunen utför den tillsyn som man utlovat när man erhåller lägenhetskontrakt för socialt boende. Det pågår en utredning på stadskontoret om den framtida tillsynen. Granskningen visar att tillsynen måste förbättras. Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp 15 (15)

112 Malmö stad Revisorskollegiet 1 (2) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Tid och plats Stadshuset, Triangeln 1-2 klockan Paragrafer 77 Ledamöter Övriga deltagare Dahlvid Sten (S) ordförande Lilja Per (M) vice ordförande Bojesson Anneli (FP) Carlsson Claes (S) Ekelund Bertil (M) Hellberg Göran (V) Holmgren Andreas (MP) Larsson Gösta (SD) Nordin Tomas (M) Otterström Åsa (S) Sjövall Berit (M) Söderholm Berit (S) Taeri Robabeh (S) Smidlund George revisionsdirektör Christin Menander sekreterare Olof Hammar, tom 77 Fia Lindher, tom 77 Justerat datum Fördjupad granskning - Sociala lägenheter SR Fördjupad granskning - Sociala lägenheter Sammanfattning Olof Hammar redogör för granskningen av stadens sociala lägenheter vad gäller anskaffning, fördelning, övertag och tillsyn. Beslut Revisorskollegiet beslutar att översända rapporten till tekniska nämnden och stadsområdesnämnd Norr och Öster för yttrande. Av yttrandet ska framgå vilka åtgärder de avser vidta med anledning av de synpunkter som redovisas i rapporten. Yttrandet ska vara ställt till revisorskollegiet och vara revisionskontorets expedition tillhanda senast att översända rapporten till kommunstyrelsen, stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder och Väster för kännedom med möjlighet att avlämna ett yttrande.

113 Malmö stad Revisorskollegiet 2 (2) Beslutsunderlag Rapport Sociala lägenheter G-Tjänsteskrivelse Revisorskollegiet sociala lägenheter

114 SIGNERAD Malmö stad Stadsrevisionen 1 (2) Datum Vår referens Olof Hammar Revisor Tjänsteskrivelse Olof.Hammar@malmo.se Fördjupad granskning - Sociala lägenheter SR Sammanfattning Revisorerna har granskat stadens sociala lägenheter vad gäller anskaffning, fördelning, övertag och tillsyn. Förslag till beslut Revisorskollegiet föreslås besluta att översända rapporten till tekniska nämnden och stadsområdesnämnd Norr och Öster för yttrande. Av yttrandet ska framgå vilka åtgärder de avser vidta med anledning av de synpunkter som redovisas i rapporten. Yttrandet ska vara ställt till revisorskollegiet och vara revisionskontorets expedition tillhanda senast att översända rapporten till kommunstyrelsen, stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder och Väster för kännedom med möjlighet att avlämna ett yttrande. Beslutsunderlag Rapport Sociala lägenheter G-Tjänsteskrivelse Revisorskollegiet sociala lägenheter Beslutsplanering Revisorskollegiet Ärendet Granskningen visar att antalet sociala lägenheter ökar varje år. Tekniska nämnden/ fastighetskontorets lägenhetsenhet har varit framgångsrika såväl i arbetet med att anskaffa lägenheter som att fördela dem till stadsområdena. Målet är att boende i övergångslägenheter efter en prövotid ska ta över förstahandskontrakten för lägenheterna. Granskningen visar att andelen övertag är lågt och revisorerna anser att arbetet bör ses över för att öka andelen övertag. Stadsområdesnämnderna har åtagit sig att utföra kontinuerlig tillsyn av de boende i övergångslägenheter. Granskningen visar på stora brister i tillsynen såväl vad gäller omfattningen, innehållet som dokumentationen.

115 Ansvariga George Smidlund Direktör 2 (2)

116 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (5) Datum Vår referens Susanna Ramberg Avdelningschef susanna.ramberg@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport angående beviljade prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med att förhindra psykisk ohälsa hos barn och unga samt boendestöd riktad till vuxna med psykisk funktionsnedsättning SOFÖ Sammanfattning Under år 2012 beviljades Malmö stad stimulansmedel för att utveckla stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa. Medlen har delvis använts under år 2013 och kvarvarande medel har förts över till år Angående gruppen barn och unga Samtliga Stadsområdenämnder beslutade under våren 2014 om inriktningen att stimulansmedlen rörande barn och ungdomar ska användas till att säkerställa barnpsykologkompetens med fokus på flickor och pojkars utveckling och psykiska hälsa i såväl arbetet med barnavårdsutredningar som insatser riktade till målgruppen. Planeringen har varit att psykologkompetensen ska tillhandahållas av privata aktörer som upphandlas gemensamt av stadsområdeförvaltningarna. Upphandling och avtal med psykologkonsulter blev klart Medlen har därför ännu inte fullt ut kunnat användas. Med anledning av detta föreslås att inriktningen breddas till att även gälla generellt arbete med barn och ungas hälsa och utveckling samt de riskfaktorer som kan kopplast till det. Syftet är att kunna koppla på insatser i ett tidigare skede, än när en placering är ett faktum, och att därför tillsätta en socionom med den särskilda inriktningen. Angående gruppen vuxna Inom stadsområdesförvaltning Öster anställdes under hösten 2013 en socialsekreterare som genomförde en inventering av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa inom stadsområdet. Kostnaden för anställningen beräknas till kr. Kartläggningen visade att det fanns behov av att förbättra stödet till målgruppen. Utifrån kartläggningen beslutades att avdelningen för individ och familjeomsorg ska fortsätta sitt påbörjade arbete med förstärkta vräkningsförebyggande insatser samt att avdelningarna inom vård och omsorg ska inleda ett arbete för att utveckla och förstärka boendestödet i området. Utifrån handlingsplanen till ansökan om prestationsbaserade medel för det strategiska arbetet med socialpsykiatri inom stadsområdesförvaltning Öster för perioden har under år SIGNERAD

117 2014 tagits fram ett projekt som bland annat syftar till att utveckla och förstärka stadsområdets boendestöd. 2 (5) I projektet har tre medarbetare anställts, två av dem från och med och den tredje från och med Av dem har en projektsamordnare rekryterats från avdelningen bistånd inom vård och omsorg, en socialsekreterare från avdelningen individ- och familjeomsorg samt en medarbetare från avdelningen verksamhet inom vård och omsorg. Medarbetaren från avdelningen verksamhet inom vård och omsorg kommer att arbeta aktivt med att identifiera personer inom målgruppen som är i behov av sysselsättning samt att motivera dem till olika former av sysselsättningar. Förväntade effekter av projektet är att medborgarna, som tillhör målgruppen, ska få stöd och hjälp med att behålla sina bostäder, att de motiveras till att ta emot stöd, att de får stöd i att kunna hitta, välja och behålla lämplig sysselsättning samt att de ska erbjudas rätt insats från början Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna Beslutsunderlag Redovisning av 2012 års prestationsbaserade medel - socialpsykiatri Protokoll från Kommunstyrelsens arbetsutskott G-Tjänsteskrivelse AU Rapport angående beviljade prestationsbaserade medel inom det strategiska...rapport angående beviljade prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med att förhindra psykisk ohälsa hos barn och unga samt boendestöd riktad till vuxna med psykisk funktionsnedsättning Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Barn och unga som riskerar utveckla psykisk ohälsa Avdelningarna för individ och familjeomsorg i Malmö Stad har, tillsammans med välfärdsavdelningen på stadskontoret, enats om att stimulansmedlen bör användas i syfte att det inom ramen för barnavårdsutredningar och insatser för barn och ungdomar ska finnas tillgång till psykologkompetens med fokus på kompetens om barns utveckling och psykiska hälsa. Målet är att öka förutsättningarna så att de barn och ungdomar, som är aktuella för åtgärder via socialtjänsten, ska få bättre möjligheter att utveckla en god hälsa och få en positiv skolgång. De viktiga och prioriterade behovsområdena är barnens hälsa och utbildning som enligt flertal forskningsrapporter är en viktig och i vissa fall en avgörande skyddsfaktor för barnets utveckling och hälsa. Uppdragen till psykologerna ska bl. a vara utredningar av barns emotionella och kognitiva utveckling, samspelsbedömningar mellan barn och förälder, konsultativt stöd i barnavårdsutredningar, kris- och behandlingssamtal samt i vissa fall handledning till familjehem. Prio-

118 riterade målgruppen är barn som är placerade utanför hemmet och barn med flera och/eller allvarliga riskfaktorer som kan innebära risk att utveckla psykisk ohälsa. 3 (5) Planeringen har varit att psykologkompetensen ska tillhandahållas av privata aktörer som upphandlas gemensamt av stadsområdeförvaltningarna. Under våren 2014 startades en upphandlingsprocess vilken avslutades och avtal skrevs med två företag som kan tillhandhålla psykologtjänster med särskild och dokumenterad barnkompetens. Det har därför inte varit möjligt att använda de prestationsbaserade medlen till psykologtjänster såsom det beskrivs i handlingsplanen. Istället har barn och unga fått de stödinsatser som de behöver genom samarbete med barn och ungdomspsykiatri och i vissa fall institutioner, som har psykologkompetens bland sin personal. I ett fall har ett barn varit placerat för utredning på institution. Utredningen leddes av psykolog samt att psykologen genomförde samtal och olika psykologiska tester. Kostnaden för psykologens insatser på 30 timmar beräknas till tkr. Det är viktigt att ha särskild fokus på de riskfaktorer som kan leda till psykisk ohälsa hos barn, särskilt inom områdena hälsa och utbildning. Målet är att erbjuda förebyggande insatser i det tidiga utredningsarbetet så att placeringar kan undvikas. Avtalet med psykologkonsulter tillförsäkrar tillgång till psykologkompetens inom barnavården. Det finns behov av att samordna uppdragen som lämnas till psykologerna samt identifiera barn som är i behov av psykologinsatserna. Planeringen är att anställa en socionom som får uppdraget att koordinera psykologinsatserna och se till att insatserna används för barn som har riskfaktorer i sin omgivning och/eller i sin utveckling. Socionomen ska ha särskilt fokus på barns hälsa och utbildning. Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar Inom stadsområdesförvaltning Öster anställdes under hösten 2013 en socialsekreterare som genomförde en inventering av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa inom stadsområdet. Stadsområdesförvaltning Öster har beslutat att via avdelningen individ och familjeomsorg intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. Medarbetarna från avdelningarna inom vård och omsorg kommer att fokusera på att utveckla boendestödet, öka samarbetet med brukarorganisationer samt arbeta med möjlighet till ökad sysselsättning för målgruppen. Arbete med fortbildning samt handledning för personal inom boendestödet kommer även att ingå i det arbete som planeras. Målet med arbetet är att, bättre än idag, kunna stödja den enskilde att behålla sitt boende, motivera den enskilde att ta emot hjälp och stöd samt att visa på möjligheter för sysselsättning. Effekten förväntas därmed bli att den enskilde får en ökad social samvaro och därmed en bättre hälsa och livskvalitet. Planeringen har varit att internt rekrytera medarbetare från avdelningen individ och familjeomsorg, avdelningen vård och omsorg, myndighet samt avdelningen vård och omsorg, verksamhet. Rekrytering av medarbetare inom individ och familjeomsorg samt vård och omsorg, myndighet är avslutad och medarbetarna började sin anställning Rekrytering för medar-

119 betare inom vård och omsorg, verksamhet pågår och planeras vara färdig (5) Medarbetaren från vård och omsorg, myndighet kommer att vara samordnare i projektet, kartlägga de insatser som finns för målgruppen, samt utarbeta rutiner som främjar samarbetet internt i förvaltningen. För att kunna fullgöra dessa uppgifter behöver samordnaren utrustas med en bärbar dator. Samordnaren i projektet kommer att dela lokaler med boendestödet på Högatorpsvägen 1. Medarbetaren från individ och familjeomsorg kommer att utgå från befintliga lokaler på Tre Skåne. För att medarbetarna i projektet lätt och smidigt ska kunna kommunicera med varandra behöver samtliga tre utrustas med varsin mobiltelefon samt den gemensamma kontorslokalen på Högatorpsvägen 1 behöver utrustas med en fast telefon. Medarbetaren från individ och familjeomsorg kommer att arbeta med att förbättra samarbetet med stadsområdets hyresvärdar, öka samarbetet med psykiatrins öppenvård, motiveringsarbete för den enskilde, utarbeta interna rutiner samt kartlägga och anordna utbildning för personal. Denna medarbetare kommer även att fungera som en länk för klienten mellan enheterna ekonomiskt bistånd, barn och familj samt AF och Jobb Malmö. Medarbetaren från vård och omsorg, verksamhet kommer framförallt att arbeta med att kartlägga möjligheter till sysselsättning för målgruppen samt att motivera den enskilde till sysselsättning. Medarbetaren skall även identifiera personer inom målgruppen som är i behov av sysselsättning. En del av arbetet ska även riktas mot personal inom boendestöd där medarbetaren ska fungera som handledare samt utbilda personal vid behov. Medarbetaren från vård och omsorg, myndighet, ska arbeta med att samordna projektet, kartlägga de insatser som finns för målgruppen, skapa samarbete med brukarorganisationer och gå vidare med den kartläggning som gjordes av målgruppen under Medarbetaren ska även fungera som en länk mellan enheterna inom vård och omsorg för att samordna de olika delarna av projektet. Till arbetsuppgifterna hör även att utarbeta rutiner och samarbeta med andra aktörer. Sammantaget bedöms dessa insatser möjliggöra för den enskilde att leva ett liv med större social samvaro, bättre hälsa samt en ökad livskvalitet. Kostnader för projektet fram till Avseende barn och unga Kostnader för psykolog externt via SiS (statens institutionsstyrelse) totalt kr. Avseende Vuxna Inom stadsområdesförvaltning Öster anställdes under hösten 2013 en socialsekreterare som genomförde en inventering av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa inom stadsområdet. Lönekostnaden beräknas till kr inklusive sociala avgifter. Lönekostnaden de tre projektanställda under perioden oktober-december beräknas till kr inklusive sociala avgifter.

120 Bärbara datorer till en beräknad kostnad av kr. 5 (5) Lokalhyra hos boendestödet på Högatorpsvägen 1. Hyreskostnaden beräknas till kr per månad eller kr för perioden oktober december st mobiltelefoner samt en fast telefon till en kostnad av kr samt löpande abonnemangskostnader. Sammanlagd kostnad för projektet fram till beräknas till kr Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

121 MALMÖ STAD Stadskontoret Administrativ rutin för projektet PRESTATIONSBASERADE MEDEL Projektnummer stadskontoret: 3744 Projekttid: fr.o.m hösten 2013 t.o.m. år 2014 Projektledare: Carina Lindkvist Malmö stad har för 2012 i efterskott erhållit tkr som följd av att grundkrav och prestationskrav i användningen av riktat statsbidrag för insatser inom området psykisk ohälsa har uppfyllts under Medlen kan erhållas även för 2013 om grundkrav och prestationskrav uppfylls för innevarande år. Merparten av erhållna prestationsbaserade medel 2012 ska fördelas på Malmö stads fem stadsområden samt Sociala Resursförvaltningen enligt beslutet i kommunstyrelsen den 4 september Enligt samma beslut ska delar av medlen administreras av stadskontoret för gemensamma satsningar och för samverkan med brukarorganisationerna. Fördelning av 2012 års prestationsmedel enligt KS beslut Förvaltning Barn och unga som riskerar utveckla psykisk ohälsa Vuxna med psykiska funktionsnedsättn ingar SOF Norr SOF Öster SOF Söder SOF Väster SOF Innerstaden Sociala resursförvaltningen (SRF) SRF Kartläggningsproj sysselsättning 0 686,5 Stadskontoret ,5 Totalt, tkr

122 - Medlen ska användas fr.o.m. hösten 2013 t.o.m. år De fördelade medlen ska användas enligt angiven inriktning och lokala förutsättningar inom respektive stadsområde/förvaltning. - Senast i december 2014 ska stadskontoret redovisa till kommunstyrelsen hur medlen har använts samt komma med förslag på fortsatt fördelning av kommande prestationsbaserade medel. Avrop och redovisning av medel - Stadsområden/förvaltningar ska avropa medel genom en intern vidarefaktura till förvaltning 102 stadkontoret med extern motpart 701 Socialstyrelsen. - Medlen samt all kostnad som rör de utförda insatserna bör särredovisas från ordinarie verksamhet. Det rekommenderas att redovisningen ang. insatser för Barn och unga som riskerar utveckla psykisk ohälsa inte blandas med redovisningen av insatser för Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Särredovisningen kan uppnås genom två olika objektnummer i kodplanen som bör kopplas till en projektkod. Det är viktigt att tänka och lägga upp redovisningen av medlen så att det kvarvarande medlet i slutet av 2013 ska kunna föras över till nästa år. - Medlen ang. Kartläggningsprojekt sysselsättning (SRF) ska avropas månadsvis bara under Underlaget för avrop inom detta kartläggningsprojekt ska vara den faktiska kostnaden som redovisas i samband med insatsen. - I december 2014 ska stadskontoret enligt KS-beslutet redovisa till kommunstyrelsen hur medlen har används. Rapport och redovisningar kommer att krävas av alla stadsområden/förvaltningar för att vara grund till en samlad rapport till kommunstyrelsen. Fakturor till Stadskontoret En intern vidarefaktura ska ställas till stadskontoret med extern motpart 701.

123 Vår referens: Carina Lindkvist Fakturatext: Projekt 3744, Avrop prestationsmedel Kontaktpersoner på stadskontoret - Carina Lindkvist, psykiatrisamordnare, för frågor om planering och utförande av insatserna. - Vesna Avdic, ekonom stadskontoret administrativa avdelningen - för fakturering och ekonomi.

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens Julia Magnusson Planeringssekreterare Julia.Magnusson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss angående förslag till Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad SOFÖ Sammanfattning Miljönämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 augusti 2014 att uppdra åt Miljöförvaltningen att sända Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad på remiss till nämnder och bolag inom Malmö stad. Förslaget till handlingsplan beskriver 17 åtgärder för kommunens miljöarbete under perioden för att nå målen i Miljöprogram för Malmö stad som är satta till år 2020 respektive år Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Miljöförvaltningen i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Missivskrivelse Koppling mellan föreslagna åtgärder och miljöprogrammets mål Handlingsplan för miljöprogrammet Ansvarsfördelning i förslag till ny handlingsplan Förslag till Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad G-G-AU Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Miljönämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 augusti 2014 att uppdra åt Miljöförvaltningen att sända Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad på remiss till nämnder och bolag inom Malmö stad. Förslaget till handlingsplan beskriver 17 åtgärder för kommunens miljöarbete under perioden för att nå målen i Miljöprogram för Malmö stad som är satta till år 2020 respektive år Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till att en handlingsplan för miljöprogrammet har SIGNERAD

135 tagits fram. Handlingsplanen är i det stora hela tydlig och konkret, det krävs dock en större överskådlighet kring vilka nämnder och bolagsstyrelser som har ansvar för vilka rapporteringspunkter. Dessutom borde stadsområdena kunna vara mer involverade i genomförandet av fler åtgärder i handlingsplanen. Stadsområdesnämnderna bör stå som delansvariga för åtgärderna Malmö som forskningskommun samt Tät och grön stad då bland annat stadsutveckling, folkhälsa, närdemokrati och näringsliv är uppdragsområden på stadsområdesnivå. Stadsområdesnämnd Öster finner det svårt att uttyda i handlingsplanen när arbetet ska påbörjas och framförallt vilka ekonomiska och personella resurser som krävs. Det är därmed svårt för stadsområdesnämnd Öster att förhålla sig till vad det eventuellt skulle kräva för resurser för stadsområdet. 2 (2) Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

136 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (3) Datum Adress Diarienummer SOFÖ Yttrande Till Miljöförvaltningen Remiss angående förslag till Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad : Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Miljönämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 augusti 2014 att uppdra åt Miljöförvaltningen att sända Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad på remiss till nämnder och bolag inom Malmö stad. Förslaget till handlingsplan beskriver 17 åtgärder för kommunens miljöarbete under perioden för att nå målen i Miljöprogram för Malmö stad som är satta till år 2020 respektive år Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till att en handlingsplan för miljöprogrammet har tagits fram dock anser nämnden att det krävs en större tydlighet kring vilka nämnder och bolagsstyrelser som har ansvar för vilka rapporteringspunkter samt att stadsområdena bör vara ansvariga för genomförandet av fler åtgärder i handlingsplanen. Yttrande Miljöförvaltningen har efterfrågat att remissvaret utgår ifrån följande frågeställningar: - Är rätt nämnder och bolagsstyrelser ansvariga för ledning och samordning respektive genomförande av åtgärderna? - Har rapporteringspunkterna rätt ambitionsnivå eller kan vi prestera bättre under den kommande mandatperioden? - Finns det särskilda aspekter inom de prioriterade åtgärdsområdena som behöver belysas ytterligare? Är rätt nämnder och bolagsstyrelser ansvariga för ledning och samordning respektive genomförande av åtgärderna? Handlingsplanen är generellt tydlig och uppdelad efter de 17 åtgärderna som rubriker med en kort beskrivning av syftet med åtgärden, ansvarig för ledning och samordning, ansvariga för genomförande samt rapporteringspunkter. Det är dock svårt att uttyda vilken nämnd eller bolagsstyrelse som är ansvarig för genomförandet av vilken rapporteringspunkt, när arbetet ska påbörjas och framförallt vilka ekonomiska och personella resurser som krävs. I handlingsplanens inledning framkommer att ansvaret för att genomföra handlingsplanens åtgär-

137 der är gemensamt för alla Malmö stads nämnder och styrelser. Det beskrivs bland annat att: Alla medarbetare i staden måste använda sin kreativitet för att skapa förbättringar i sina verksamheter. Ekonomiska och personella resurser för genomförande av handlingsplanens åtgärder måste avsättas inom ramen för nämndernas och styrelsernas egna budgetar. Med en otydlighet kring vilken nämnd eller bolagsstyrelse som ansvarar för vilken/vilka åtgärder är det svårt att förhålla sig till vad det skulle komma att innebära för ekonomiska och personella resurser för stadsområdet. 2 (3) Stadsområdesnämnd Öster förutsätter att ansvarig för ledning och samordning även bidrar med uppstart av samtliga rapporteringspunkter inom åtgärdena då det inte går att utläsa i handlingsplanen när insatserna ska påbörjas utan endast när det senast ska ha genomförts. Vidare anser stadsområdesnämnd Öster att nedan åtgärder bör ses över med anledning av ansvariga nämnder och bolagsstyrelser för genomförandet. Åtgärden Malmö som forskningskommun syftar till att förstärka Malmö stads förmåga att utveckla staden inom området miljö och stadsutveckling, detta i samarbete med universitet, högskolor och forskningsinstitutioner. Stadsområdesförvaltning Öster ingår idag i nätverk och samtal med Malmö högskola och SLU Alnarp kring stadsutveckling på lokal nivå där den sociala hållbarheten är central. Stadsområdesförvaltningarna har ett uppdrag att arbeta med bland annat stadsutveckling, folkhälsa, närdemokrati och näringsliv något som faller väl in i området miljö och stadsutveckling. Stadsområdesnämnderna bör därmed vara ansvariga för genomförandet av åtgärderna tillsammans med de tekniska nämnderna. Av samma anledning bör även stadsområdesnämnderna vara ansvariga för genomförandet av insatser inom åtgärden Tät och grön stad där bland annat nämndernas och styrelsernas arbetssätt och samarbete ska ses över och förnyas. Under denna åtgärd nämns även att investeringssvaga områden ska särskilt beaktas i arbetet. Stadsområdesnämnd Öster ser därmed även att det finns en klar fördel att även stadsområdena är ansvariga i genomförandet. Har rapporteringspunkterna rätt ambitionsnivå eller kan vi prestera bättre under den kommande mandatperioden? Stadsområdesnämnd Öster framhåller att det är svårt att kommentera ambitionsnivå kring rapporteringspunkter som berör tekniska aspekter dock hade det varit mer överskådligt om även nuläget presenterades i rapporteringspunkterna. Exempelvis så står det under rapporteringspunkten på åtgärd Effektivare användning av energi att 40 % av bostadsrättföreningarna i Malmö är brukare av det webbaserade energieffektiviseringsverktyget Energiporten senast För att uppfatta ambitionsnivå som staden sätter bör nuläget presenteras, hur många brukare handlar det om i dagsläget? Liknade rapporteringspunkter återfinns i handlingsplanen under åtgärderna Produktion av förnybar energi samt Tät och grön stad. Under åtgärden Kunskap och engagemang för hållbar utveckling beskrivs under den sista rapporteringspunkten att Antalet aktiviteter kring lärande för hållbar utveckling som innefattar offentlig verksamhet i samverkan med privat och/eller ideell sektor har ökat 2018 jämfört med Det hade under denna rapporteringspunkt varit önskvärt att det beskrivs med hur mycket det ska öka.

138 Skulle det öka med endast en aktivitet uppfylls målet och kan därmed inte anses som tillräckligt hög ambitionsnivå i sammanhanget. 3 (3) Finns det särskilda aspekter inom de prioriterade åtgärdsområdena som behöver belysas ytterligare? Stadsområdesnämnd Öster ser inte någon särskild aspekt inom åtgärdsområdena som anses behöva belysas ytterligare. En kort kommentar är att det finns ett behov av att se över i handlingsplanen samt i framtida strategier och dokument förekomsten av benämningen stadsdelar där det istället bör stå stadsområden. Ordförande Andreas Konstantinides Stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson

139

140

141 Förslag till Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad

142 Förord Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. 2

143 Inledning Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad pekar ut åtgärder där arbetet måste drivas på särskilt för att vi ska kunna nå stadens högt satta miljömål. Dessa åtgärder är ett resultat av ett gemensamt arbete där samtliga bolag och förvaltningar haft möjlighet att delta. I detta förslag till handlingsplan har 17 åtgärder identifierats där omfattande arbete måste struktureras och genomföras och resurser samlas under mandatperioden Arbetet med Avfallsplanen är redan väletablerat och mål och åtgärder för detta område skrivs in i aktuellt program. Därför är frågor om avfall och avfallshantering inte inkluderade i handlingsplanen. Detta gör dem inte mindre prioriterade i stadens miljöarbete. Ansvaret för att genomföra handlingsplanens åtgärder är gemensamt för alla Malmö stads nämnder och styrelser. För att vi ska nå resultat måste vi samarbeta, både internt i Malmö stad och med externa aktörer, där inte minst malmöborna och näringslivet är viktiga. Alla medarbetare i staden måste använda sin kreativitet för att skapa förbättringar i sina verksamheter. Ekonomiska och personella resurser för genomförande av handlingsplanens åtgärder måste avsättas inom ramen för nämndernas och styrelsernas egna budgetar. Ibland uppstår intresse- och målkonflikter mellan stadens olika uppdrag och krav. Liksom i genomförandet av miljöprogrammet i sin helhet ska konflikter så långt som möjligt undvikas genom utökat samarbete mellan alla berörda parter. Dialog kring kritiska ämnesområden ska pågå kontinuerligt och långsiktig hållbar utveckling ska vara den gemensamma strävan. Miljöprogrammets och handlingsplanens fokus ligger i den ekologiska aspekten av hållbarhetsbegreppets tre delar, men resultatet av åtgärderna genererar också positiva effekter inom både de sociala och ekonomiska hållbarhetsområdena. 3

144 Om åtgärderna Åtgärder Handlingsplanen innehåller 17 åtgärder, listade utan inbördes prioritering. Varje åtgärd inleds med en intentionstext där avsikten med åtgärden, de bakomliggande tankarna och behoven beskrivs. Texten ska skapa samsyn och enighet kring åtgärden så att de som ska arbeta med den förstår hela dess syfte och själva kan bidra med förslag och idéer till hur den ska kunna genomföras så framgångsrikt som möjligt. Ansvarsfördelning Den nämnd eller styrelse som är ansvarig för ledning och samordning av arbetet med åtgärden ska bedriva aktiv dialog med övriga ansvariga nämnder och styrelser och ha översikt och helhetsperspektiv. Det innebär också ansvar för rapportering av rapporteringspunkterna. De nämnder och styrelser som är ansvariga för genomförandet av åtgärden har ett gemensamt och enskilt ansvar för att planera och genomföra de aktiviteter som ska bidra till att åtgärden genomförs. Miljönämnden har ett övergripande ansvar för att leda och samordna arbetet med Malmö stads miljömål och handlingsplanens åtgärder. Genomförande För att de 17 åtgärderna ska kunna anses som genomförda i sin helhet måste en rad aktiviteter genomföras. Med hjälp av rapporteringspunkterna som hör till respektive åtgärd kan en bedömning av genomförandegraden göras. Revidering En revidering av handlingsplanen ska genomföras i slutet av år 2016 och ska bland annat omfatta en genomlysning av rapporteringspunkterna. Revideringen ska genomföras av de nämnder som är ansvariga för ledning och samordning av åtgärderna tillsammans med miljönämnden. 4

145 Biodiversitet och ekosystemtjänster Öka biodiversitet och stärka ekosystemtjänster Detta arbete ska syfta till att utveckla och stärka ekosystemtjänster, biodiversitet och andra gröna och blå kvaliteter i Malmö. Med ekosystemtjänster avses de nyttor som naturen och ekosystemen genererar och som vi människor använder oss av. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, luft- och vattenrening, livsmedelsproduktion samt rekreation och upplevelser. Arbetet omfattar skydd och skötsel av naturområden, nyskapande av natur och andra gröna och blå miljöer i såväl stadsmiljö som landsbygd samt kompensation av sådana områden och miljöer samt ekosystemtjänster. Ambitionen är att såväl areal som kvaliteter ska öka och att även Malmös havsområde ska inkluderas i arbetet. De värden och kvaliteter som tillhandahålls genom ekosystemtjänster och biodiversitet ska vara allmänt kända och tas i beaktande vid ekonomiska och politiska ställningstaganden. Samtliga målsättningar kring gröna och blå frågor från bland annat Malmö stads miljöprogram, översiktsplan, naturvårdsplan, grönplan, trädplan och plan för Malmös vatten ska vägas samman samt, i de fall det behövs, kompletteras med nya målsättningar. Åtgärder ska identifieras, prioriteras och kostnadsberäknas. Kommunikation och pedagogiskt stöd kring natur, biodiversitet och ekosystemtjänster behöver stärkas liksom den ekologiska kompetensen inom Malmö stads förvaltningar. Ansvarig för ledning och samordning: Tekniska nämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Grundskolenämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Anpassning till klimatförändringarna Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas - God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart - Jordbruket i Malmö ska vara hållbart - Malmönaturen ska värnas Rapporteringspunkter 1. En genomförandestrategi med reviderade mål och syften för arbetet med natur, biodiversitet och ekosystemtjänster har tagits fram senast En kommunikationsplan för natur, biodiversitet och ekosystemtjänster har tagits fram senast Klagshamnsudden har skyddats som naturreservat senast år Möjliga tillvägagångssätt för att skapa mer natur och grönska vid och i närheten av bostadsområden, skolor och förskolor, arbetsplatser och färdvägar har kartlagts senast Utöver Klagshamnsudden har ytterligare minst 40 ha naturmark skyddats genom reservatsbildning och/eller detaljplaneläggning senast år

146 Effektivare användning av energi Minska energianvändningen i befintlig och ny bebyggelse Malmö stads mål är att sänka energianvändningen med minst 20 procent per person fram till 2020 (jämfört med genomsnittlig användning ) och med ytterligare 20 procent till Arbetet ska fokusera på nya och innovativa lösningar vad gäller teknik, affärsmodeller och finansieringslösningar för hållbar utveckling av såväl ny som befintlig bebyggelse samt bidra till beteendepåverkan hos brukare och invånare. Lösningarna ska vara replikerbara och kunna användas även på andra håll och i större skala. Erfarenheter från utbyggnadsområden ska användas vid förtätning och renovering av befintlig bebyggelse. Malmö stads tillsyns- och rådgivningsarbete ska vara viktiga strategiska verktyg för effektivare användning av energi. Staden ska arbeta med att genom olika incitament och styrmedel öka investeringsviljan hos viktiga aktörer och på så vis stärka utvecklingsmöjligheterna. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Minskade utsläpp Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - Resurserna ska användas smartare Rapporteringspunkter 1. Lösningar och/eller modeller för tjänster, teknik, finansiering och beteendepåverkan som bidrar till effektivare användning av energi har identifierats senast Minst tre samarbetsprojekt, mellan Malmö stad, fastighetsägare och/eller näringslivet, för att effektivisera energianvändningen i fastigheter har initierats senast procent av bostadsrättsföreningarna i Malmö är brukare av det webbaserade energieffektiviseringsverktyget Energiporten senast procent av de bostadsrättsföreningar i Malmö som är brukare av Energiporten har vidtagit minst en åtgärd för energieffektivisering senast Minst hälften av de identifierade lösningarna och/eller modellerna för effektivare energianvändning har provats och utvärderats senast

147 Giftfritt Malmö Arbeta för att användningen av farliga ämnen ska minska Produktionen och användningen av kemikalier har ökat radikalt sedan förra seklet. De flesta av de produkter vi använder dagligen, såsom hygienprodukter, kläder, datorer och möbler, innehåller kemikalier och exponeringen genererar många gånger negativa effekter på såväl miljö som människors hälsa. Staden har bestämt sig för att arbeta aktivt med kemikaliefrågor med fokus på barn och unga. Ett första steg i detta arbete är att ta fram en kemikaliestrategi och kemikalieplan. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål I Malmö är det lätt att göra rätt - Användningen av farliga ämnen ska minska - Hållbar konsumtion och livsstil Insatser för ökad medvetenhet om farliga kemikalier och stärkt handlingskraft i vardagen hos Malmöborna ska genomföras och arbetet ska även kopplas till pedagogisk verksamhet och stadens miljötillsyn. Malmö stads verksamheter ska aktivt arbeta för att minska Malmöbornas exponering för skadliga ämnen. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Alla nämnder och bolagsstyrelser Rapporteringspunkter 1. En kemikaliestrategi och en kemikalieplan för att minska Malmöbornas exponering för farliga ämnen har antagits av KS senast Minst en extern informationsinsats för minskad kemikalieanvändning är genomförd och utvärderad årligen. 3. Löpande krav har ställts på giftfria byggvaror vid om- och nybyggnad inom Malmö stad, motsvarande exempelvis BASTA-kraven, med början senast Miljöbyggprogram Syd har kompletterats med en ny del om giftfritt byggande senast år

148 Hållbar konsumtion Öka förutsättningarna för hållbar konsumtion Hållbar konsumtion handlar om vad vi konsumerar, men också hur mycket vi konsumerar och på vilket sätt. Hållbar konsumtion innebär minskad belastning på miljö och ekonomi, samtidigt som det kan ge högre livskvalitet och bekvämlighet. Fördelarna finns både på samhälls- och på individnivå. Minimerad resursanvändning, gemensam eller delad konsumtion samt återanvändning är några sätt att uppnå detta. Malmö stad ska vara ett föredöme genom de beslut som fattas och ska aktivt stödja aktiviteter som skapar förutsättningar för hållbar konsumtion. Arbetet behöver inkludera utvecklandet och användandet av både varor och tjänster. Ett bra exempel är tjänsten Malvin som underlättar återanvändning av bland annat kontorsmöbler inom Malmö stadsorganisation. När staden planeras och utvecklas ska förutsättningar skapas för hållbara konsumtionsmönster det ska vara lätt att göra rätt. Vid utvecklingen av såväl nya som befintliga områden i staden ges möjligheter för etablering av system för hållbar konsumtion. Tillgängligheten till produkter, kompetenser och tjänster såsom bil-, cykel- och verktygspooler, klädbibliotek, reparationsverkstäder och andra forum för byten, utlåning och återanvändning ska skalas upp och utvecklas. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Minst ett samarbetsprojekt har inletts kring hållbar konsumtion av varor mellan offentlig, privat och ideell sektor senast Minst ett samarbetsprojekt har inletts kring hållbar konsumtion av tjänster mellan offentlig, privat och ideell sektor senast Olika system för hållbar konsumtion i Malmö har testats och utvärderats senast Förutsättningarna för att konsumera hållbart har ökat för dem som bor och verkar i Malmö. Var och en av Malmö stads nämnder ska ha deltagit i genomförandet av minst tre aktiviteter som gagnar detta senast Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Minskade utsläpp - Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - Staden ska bli renare och tystare Naturtillgångar brukas hållbart - Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt - Hållbar upphandling - Malmö - en kunskapsoch innovationsstad - Hållbar konsumtion och livsstil 8

149 Hållbar upphandling Förbättra det systematiskta arbetet med hållbar upphandling Malmö stad ska utveckla sitt systematiska arbete med hållbar upphandling och förstärka det med exempelvis innovationsupphandling och innovativ upphandling. Miljömässig hållbarhet men även sociala och ekonomiska aspekter, ska tas i beaktande. Malmö stads organisatoriska struktur ska utvecklas för att säkerställa att resurser finns för att genomföra hållbara upphandlingar. Exempelvis ska spetskompetens på Malmö stads förvaltningar finnas tillgängliga för dem som arbetar med upphandling inom Malmös förvaltningar och bolag. Medarbetare i Malmö stad som arbetar med upphandling eller avropar från upphandlingar ska få ökad kompetens och handlingskraft för att i större utsträckning kunna bidra till hållbar upphandling. Ansvarig för ledning och samordning: Kommunstyrelsen Ansvariga för genomförande: Alla nämnder och bolagsstyrelser Rapporteringspunkter 1. Kompetenshöjande insatser inom metoder, arbetssätt och verktyg för hållbar upphandling har genomförts årligen för upphandlare inom Malmö stad. 2. Insatser för att öka kunskapen om hållbar upphandling har genomförts årligen för dem som avropar inom Malmö stads upphandlingsavtal. 3. Den organisatoriska strukturen har säkerställt att tillräckliga resurser finns för genomförande och uppföljning av upphandlingar senast En strategi för hållbar upphandling har tagits fram senast år Andelen miljö- och etiskt märkta produkter och tjänster som ingår i Malmö stads upphandlingsavtal har ökat med 15 procentenheter från 2014 till Inom de upphandlingsavtal där det är möjligt att välja produkter och tjänster som är miljö- eller etiskt märkta har avropen på dessa ökat med 15 procentenheter från 2014 till Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Mer förnybar energi - Minskade utsläpp - Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Staden ska bli renare och tystare Naturtillgångar brukas hållbart - Jordbruket i Malmö ska vara hållbart I Malmö är det lätt att göra rätt - Hållbar upphandling - Användningen av farliga ämnen ska minska - Avfallet ska återvinnas - Malmö en kunskaps- och innovationsstad - Hållbar konsumtion och livsstil 9

150 Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Förstärka och utveckla hållbart användande av Malmös landsbygd I dialog med berörda aktörer ska strategier tas fram för hur Malmös landsbygd ska användas, utvecklas och skyddas så att den stadsnära jordbruksmarken blir en resurs för livsmedels- och energiproduktion samt exempelvis pedagogik och rekreation, näringslivsutveckling och turism. Landsbygdens utvecklingspotential ska gynna såväl landsbygdens som stadens invånare. Ett mer hållbart jordbruk med hög andel ekologiskt brukad mark ska prioriteras och läckage av närsalter till vattendrag ska förhindras. Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna Söder, Väster och Öster, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Senast 2015 har arrendetiderna för Malmö stads mark blivit möjliga att justera för den arrendator som önskar ställa om till ekologisk produktion. 2. En dialogprocess med aktiva landsbygdsaktörer har genomförts senast 2016 i syfte att hitta verksamma strategier för landsbygden. 3. En plan där strategier och åtgärder för Malmös landsbygd sammanfattas har påbörjats senast Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Mer förnybar energi Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Resurserna ska användas smartare Naturtillgångar brukas hållbart - Malmö ska växa resurssnålt - Jordbruket i Malmö ska vara hållbart - Vattentillgångarna ska skyddas - Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt - Användningen av farliga ämnen ska minska - Malmö en kunskapsoch innovationsstad 10

151 Hållbart transportsystem Öka andelen transporter som drivs av förnybara drivmedel i Malmö Malmö växer och blir tätare, vi blir fler som ska bo, arbeta och besöka staden, vilket innebär mer rörelser och transporter av både människor och gods. Det ska vara lätt att göra rätt. Trafiksystemet ska anpassas mer efter människan samtidigt som klimat- och miljöpåverkan måste minska. Cykel-, gång- och kollektivtrafik ska utgöra grunden i transportsystemet och det för ändamålet bäst lämpade hållbara transportsättet ska väljas. Folkhälsan påverkas negativt av buller och dålig luftkvalitet, exempelvis ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, stress, astma och sömnsvårigheter. Barn, unga och äldre är särskilt utsatta grupper. Eloch vätgasdrivna transporter bidrar till förbättrad luftkvalitet och ljudmiljö i staden. El- och gasdrivna transporter bidrar till minskad klimatpåverkan. Genom rätt planering av stadsrummet förbättras malmöbornas förutsättningar att transportera sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Andra viktiga insatsområden är att öka tillgängligheten till hyrsystem för cykel och elbilar, att genomföra samlastning av varutransporter till cykel och elfordon vid förskolor, skolor och i tät stadsmiljö. Vidare behövs satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för elbilar samt etablering av hållbara servicestationer med 100 % förnybara drivmedel. Ansvarig för ledning och samordning: Tekniska nämnden Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. En ny miljöbilsstrategi för Malmö stad har tagits fram senast Ett hyrcykelsystem har etablerats senast Laddinfrastrukturen har byggts ut och ökat med 100 % till 2016 och ytterligare 100 % till år 2018 jämfört med Samlastning av varutransporter till cykel och elfordon har prövats senast 2016 och har etablerats i stor skala Byggandet av en hållbar servicestation som enbart tillhandahåller 100 % förnybara drivmedel har påbörjats senast Ett hyrbilsystem med enbart elbilar har etablerats senast Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Minskade utsläpp - Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - Staden ska bli renare och tystare - God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart - Malmö ska växa resurssnålt I Malmö är det lätt att göra rätt - Användningen av farliga ämnen ska minska - Hållbar konsumtion och livsstil 11

152 Industriell symbios Skapa förutsättningar för optimerad användning av energi och restprodukter Industriell symbios innebär att industrier utnyttjar varandras flöden av råvara, produkt och avfall för att skapa en så hållbar helhet som möjligt. Genom industriell symbios kan stora effektiviseringsvinster göras som är viktiga för att nå Malmös miljömål och som samtidigt bidrar till bättre ekonomi. I de norra hamnområdena i Malmö finns merparten av energiproduktion, avfallsanläggningar och Malmös största avloppsreningsverk samt flera industrier med stora energibehov, energiöverskott, samt råvaru- och avfallsflöden, vilket gör området särskilt intressant för satsningar på industriell symbios. Malmö stad ska vara pådrivande i arbetet med industriell symbios och verka som facilitator. Utrymme måste säkerställas för energi- och kretsloppsanläggningar för stadens behov såväl på kort som på lång sikt. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för CMP, Styrelsen för SYSAV, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Minst ett samarbete kring utnyttjande av resursflöden har etablerats mellan två eller flera aktörer senast Ett större värmelager har etablerats för effektivare fjärrvärme i Malmö senast I planarbetet har möjligheter skapats för nödvändiga kretslopps- och energianläggningar senast Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Minskade utsläpp Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Resurserna ska användas smartare Naturtillgångar brukas hållbart - Malmö ska växa resurssnålt - Jordbruket i Malmö ska vara hållbart - Vattentillgångarna ska skyddas - Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt - Avfallet ska återvinnas 12

153 Klimatanpassade Malmö Stärka Malmö stads förmåga att hantera klimatförändringar och resiliens Malmö stads förmåga att hantera risker med höga havsvattenstånd och extrema väderhändelser, nu och i framtiden, ska förstärkas. Arbetet ska minska eller utesluta att skador eller problem över acceptabel risknivå uppstår. Insatserna innefattar exempelvis åtgärder mot och beredskap för höga sommartemperaturer på vårdboenden, iordningställande av ytor som förutom sin ordinarie funktion även kan fördröja stora nederbördsmängder samt beredskap och skydd mot höga havsvattenstånd. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av utförda insatsers ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet skall vägleda arbetet. Investeringsbehov och tidplan för arbetet ska tas fram tillsammans med förslag på hur samordningen mellan berörda aktörer ska ske. Kunskap och erfarenheter från såväl Malmö som andra platser ska sammanställas. Arbetet ska vara förenligt med de strategier och riktlinjer som länsstyrelsen pekar ut i sin egenskap av regional samordnare för klimatanpassningsarbetet och i relevanta delar utgöra underlag för Plan för Malmös vatten och fördjupade översiktsplaner. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Anpassning till klimatförändringarna Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas - God vistelsemiljö för alla i Malmö Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Servicenämnden, Sociala resursnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Styrelsen för Räddningstjänsten Syd, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. En definition av vad som kan anses vara acceptabel risknivå ska tas fram senast Inom ramen för fördjupad översiktsplan för Nyhamnen senast 2015 visa på lösningar för klimatanpassningar i havsnära lägen. 3. En analys av karteringen av effekten av höga havsvattenstånd och extrema nederbördsmängder är genomförd senast 2016 och har inkluderats i Plan för Malmös vatten. 4. En handlingsplan för att klimatanpassa Malmö med avseende på extrema väderhändelser och höga vattenstånd, är initierad senast

154 Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Öka handlingskompetensen för en hållbar utveckling Malmö står inför stora utmaningar och ambitionerna i Miljöprogrammet är höga. För att uppnå dessa mål är kunniga och engagerande medborgare en förutsättning. Vad människor lär sig, och hur de sedan väljer att handla, är avgörande för en hållbar utveckling. Samtidigt måste staden ta ett ansvar för att skapa strukturer som underlättar för medborgarna. Lärande för hållbar utveckling är ett nödvändigt verktyg för att nå en förändring. Malmöborna måste förstå konsekvenserna av sina val, men också känna att de är delaktiga i beslut och att de har både möjlighet och vilja att påverka samhällsutvecklingen. Viktigt är också att se sambanden mellan en lokal handlingskraft och global utveckling. Malmö stad ska därför fortsätta satsa på medborgarnas handlingskompetens. Prioriterade insatsområden inom lärande för hållbar utveckling fram till 2018 är att stödja barn och unga som medskapare i hållbar utveckling, att satsa på utomhuspedagogik, att arbeta med globala frågor i såväl Malmö som i omvärlden samt ett permanent samarbete om lärande för hållbar utveckling mellan Malmö och Köpenhamn. En rad aktörer på lokal, nationell och internationell nivå måste involveras för att nå framgång. Särskilt viktiga aktörer är skolan och andra pedagogiska aktörer, näringslivet och föreningar. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Kulturnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsområdesnämnderna, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Malmö ska vara en drivande aktör inom UNESCO:s Global Action Plan för lärande för hållbar utveckling under perioden Arbetet ska utvärderas årligen. 2. En strategi för att utöka det pedagogiska stödet för undervisning om natur, miljö och hållbar utveckling i skolan, via exempelvis utomhuspedagogik, är beslutad och har börjat implementeras senast Ett permanent samarbete om lärande för hållbar utveckling har etablerats mellan Malmö och Köpenhamn senast Samtliga skolor inom Malmö stads organisation arbetar aktivt med utomhuspedagogik senast Antalet aktiviteter kring lärande för hållbar utveckling som innefattar offentlig verksamhet i samverkan med privat och/eller ideell sektor har ökat 2018 jämfört med Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Mer förnybar energi - Minskade utsläpp - Omställning av transporter och resvanor - Anpassning till klimatförändringarna Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - Resurserna ska användas smartare - Staden ska bli renare och tystare - De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas - God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart - Malmö ska växa resurssnålt - Jordbruket i Malmö ska vara hållbart - Vattentillgångarna ska skyddas - Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt - Hållbar upphandling - Användningen av farliga ämnen ska minska - Avfallet ska återvinnas - Malmö - en kunskaps- och innovationsstad - Hållbar konsumtion och livsstil 14

155 Malmö som forskningskommun Förstärka Malmö stads förmåga att utveckla staden inom området miljö och stadsutveckling För att nå Malmös miljömål behövs närmare samarbete mellan staden och universitet, högskolor och forskningsinstitutioner. Malmö ska därför bli en forskningskommun enligt koncept utarbetat av Kommunförbundet Skåne. Detta innebär bland annat aktivt deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt samt satsningar på kommundoktorander som, genom sin koppling till Malmö stad å ena sidan och forskningsinstitutioner å andra sidan, kan bidra till att snabbare omsätta nya rön i praktiken. Malmö stad ska knyta sitt arbete med miljöprogrammets mål närmare forskning och utveckling. Genom att vara en forskningskommun inom miljö och samhällsbyggande skapas förutsättningar för nödvändig kunskaps- och kompetensförsörjning. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling I Malmö är det lätt att göra rätt - Malmö en kunskapsoch innovationsstad Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Malmö stad har medverkat aktivt i minst tre ansökningar till forsknings- och utvecklingsprojekt inom området miljö och stadsutveckling per år med början Minst ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom området miljö och stadsutveckling har påbörjats år Minst en forskningsansvarig person som ansvarar för samverkan med högskola och universitet har utsetts senast Minst en kommundoktorand eller kommunlicentiand har påbörjat sin forskarutbildning inom området miljö och stadsutveckling senast

156 Produktion av förnybar energi Etablera produktionsanläggningar för förnybar energi Malmö stads mål är att andelen förnybar energi ska vara 100 procent i Malmö stads verksamheter år Därför måste beslut fattas som möjliggör etablering av ny förnybar energiproduktion. Etableringen av förnybar energi ska även möjliggöra att målet för Malmö stads geografiska område avseende 100 procent förnybar energiproduktion uppnås Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Mer förnybar energi - Minskade utsläpp De goda förutsättningar som finns för att producera el från vindkraft i Malmö ska tas till vara och utnyttjas på bästa sätt. Prioriterade områden för etablering av vindkraft är utpekade i översiktsplanen. Malmö stad ska även arbeta för att främja energi från sol samt aktivt stödja etableringen av en termisk förgasningsanläggning. Malmö ska driva på etablering av småskalig energiproduktion och bidra till att göra det möjligt för hittills oetablerade tekniker såsom vätgas/bränsleceller att etableras. Energiåtervinningen ur befintligt avfall ska maximeras utan att andelen avfall som går till förbränning ökar. Alternativa finansieringsmodeller för etablering och utveckling av förnybar energiproduktion ska utredas. Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för CMP, Styrelsen för SYSAV, Styrelsen för VA SYD och Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Handlingsplan för energistrategi har antagits senast har beslut fattats gällande vilken andel förnybar energiproduktion som ska ske inom Malmös geografiska gränser. 3. Malmö stad har säkerställt sin egen försörjning med förnybar energi till 75 % år Försörjning av kommunens geografiska område med förnybar energi har ökat med 10 % till år 2018 jämfört med år Malmö stad har påbörjat arbetet med att driva på formuleringen av tydliga nationella spelregler gällande etablering av anläggningar för förnybar energi senast år

157 Renare vattenflöden Förhindra att oönskade ämnen når vattendrag och hav Farliga och oönskade ämnen, exempelvis vattendirektivsämnen, prioriterade utfasnings- och riskminskningsämnen, tungmetaller och oljor, ska förhindras att nå Malmös recipienter via spillvattensystem, dagvattensystem eller på annat sätt. Metoder för att redan vid källan, exempelvis vid vårdboenden och liknande, minska utflödet av mängden farliga och oönskade ämnen såsom läkemedelsrester ska identifieras och prövas. Praktiska åtgärder ska tas fram och börja implementeras. Arbetet ska i relevanta delar kopplas till Plan för Malmös vatten. Ansvarig för ledning och samordning: Styrelsen för VA SYD Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Sociala resursnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för Räddningstjänsten Syd, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Naturtillgångar brukas hållbart - Vattentillgångarna ska skyddas I Malmö är det lätt att göra rätt - Användningen av farliga ämnen ska minska Rapporteringspunkter 1. Informationsinsatser riktade mot hushåll ska genomföras årligen med syfte att minska mängden farliga och oönskade ämnen i avlopps- och dagvatten. 2. Möjligheterna att införa rening av läkemedelsrester på något av kommunens reningsverk ska börja utredas senast Ett pilotprojekt för att reducera så många farliga och oönskade ämnen som möjligt har genomförts på minst ett vårdboende senast Krav på att vidta åtgärder för att fasa ut farliga ämnen och minska utsläppen vid källan ska ställas på yrkesmässiga verksamheter senast Minst en metod som kan bidra till att minska utflödet av farliga och oönskade kemikalier från exempelvis vårdboenden till Malmös vattensystem ska vara tagen i bruk i stor skala senast

158 Slutna kretslopp för närsalter Vidareutveckla ett kretsloppsanpassat och kostnadseffektivt system för återföring av närsalter till jordbruk Ett kretsloppsanpassat och kostnadseffektivt system för att kunna återföra fosfor och andra närsalter till jordbruk och andra ändamål ska vidareutvecklas, antingen i nuvarande form (exempelvis REVAQ), eller genom identifiering av andra tänkbara system. Insamling av matavfall för produktion av biogas och biogödsel utgör en viktig del i kretsloppsarbetet. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Naturtillgångar brukas hållbart - Jordbruket i Malmö ska vara hållbart - Vattentillgångarna ska skyddas Förbättring av kvaliteten på inkommande avloppsvatten till reningsverken ska ske genom ett aktivt arbete med utsläppskällor. Arbetet ska i relevanta delar kopplas till Plan för Malmös vatten. Ansvarig för ledning och samordning: Styrelsen för VA SYD Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Styrelsen för SYSAV, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Med syfte att förändra attityd och beteende hos hushåll och verksamheter har informationsinsatser genomförts årligen. 2. Förbättring av avloppsvattnets kvalitet har skett fortlöpande genom att krav ställts på yrkesmässiga verksamheter vid prövningar senast Frågan om hur användning av varor hos konsumenter och verksamheter påverkar avloppsvattenkvaliteten har undersökts senast Befintligt REVAQ-system har vidareutvecklats senast år 2016, bland annat genom identifiering av och krav på utsläppskällor. 5. Andra möjliga system för återföring av näringsämnen har identifierats och utvärderas senast

159 Smartare resursanvändning Utveckla system för smartare resursanvändning med hjälp av tekniska lösningar I en hållbar stad samspelar människor och verksamheter med system för energi, mobilitet och kretslopp. Genom att bättre styra och matcha tillgång och efterfrågan på energi kan efterfrågan på förnybar energi optimeras och användning av fossil energi minimeras. Det ökar dessutom driftssäkerheten. På så sätt minskar utsläppen och vi får en renare stadsmiljö. Ett begrepp som beskriver detta sätt att arbeta med hållbar stadsutveckling är Smart City. I Hyllie genomförs åtgärder för att skapa smarta system för energi, mobilitet och avfall. Malmö stad ska fortsätta att satsa på denna utveckling. De åtgärder som genomförs ska utvärderas och möjligheten till överföring till andra områden i staden, i samma form eller utvecklade, ska undersökas. Arbetet ska genomsyra alla ny- och ombyggnadsprojekt som Malmö stad är involverad i och en plan för införande av åtgärder i fler stadsdelar ska upprättas. Genom ett konsekvent arbete med hållbar stadsutveckling kommer företag att etablera sig i staden, något som leder till tillväxt inom hållbara sektorer och ger attraktiva arbetstillfällen. Den kostnadseffektivisering som blir en naturlig följd av arbetet kommer både Malmöbor och näringsliv till del. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Minskade utsläpp - Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - Resurserna ska användas smartare - Staden ska bli renare och tystare Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. En definition av Malmö som smart stad (Smart City) har tagits fram senast år Tre större utvecklings- och demonstrationsprojekt med fokus på optimerad resurs- och energianvändning samt driftssäkerhet har genomförts eller påbörjats senast Dessa ska genomföras i Hyllie, Sege park och Holma/Kroksbäck. 3. Erfarenheter och kunskaper från utbyggnadsområdena har överförts i större skala till minst ett projekt inom förtätning respektive omvandlingsområden senast har Malmö stad etablerat minst tio strategiska samarbeten med näringslivet kring prioriterade insatsområden inom effektivare resursanvändning. 19

160 Stadens tekniska system Säkerställa att stadens tekniska system främjar det hållbara Malmö Målet är att Malmö ska bli en hållbar stad. Därför måste stadens tekniska system, inklusive taxor, avgifter och policies, skapa incitament och bli drivkrafter som leder till den utveckling staden behöver. De mål som kan uppnås berör bland annat energieffektivisering, produktion av förnybar energi och markanvändning. Med stadens tekniska system avses exempelvis fjärrvärmenät, vattenoch avloppssystem samt annan infrastruktur. Externa kostnader ska inkluderas i beräkningen av taxor och avgifter och det ska bli möjligt att justera taxor och avgifter så att hållbara alternativ främjas. Ansvarig för ledning och samordning: Kommunstyrelsen Ansvariga för genomförande: Alla nämnder och bolagsstyrelser Rapporteringspunkter 1. En internrevision av samtliga taxor, policies och avgifter som styr stadens tekniska system och som Malmö stads nämnder och bolag råder över, har genomförts senast Ett samarbete med experter från universitet, högskola och näringsliv kring stadens tekniska system har påbörjats Fokus ska ligga på att identifiera synergieffekter, hävstångspunkter och utvecklingsmöjligheter. 3. En systemanalys av stadens tekniska system, inklusive samtliga taxor, policies och avgifter har genomförts senast En justering av prioriterade system har påbörjats senast Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Mer förnybar energi - Minskade utsläpp - Omställning av transporter och resvanor - Anpassning till klimatförändring Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - Resurserna ska användas smartare - Staden ska bli renare och tystare - De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas - God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart - Malmö ska växa resurssnålt - Jordbruket i Malmö ska vara hållbart - Vattentillgångarna ska skyddas - Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt - Hållbar upphandling - Användningen av farliga ämnen ska minska - Avfallet ska återvinnas - Malmö en kunskaps- och innovationsstad - Hållbar konsumtion och livsstil 20

161 Tät och grön stad Öka handlingskompetensen för att bygga den täta, gröna och blandade staden Den täta, gröna och funktionsblandade staden är på många sätt sinnebilden av en hållbar stad. De praktiska tillvägagångssätten för att skapa den är däremot sällan tydliga. Vi behöver därför samla kunskap från satsningar som lyckats och förstå vilka drivkrafter som funnits och vilka framgångsfaktorerna varit, vilka hinder som har identifierats och röjts ur vägen och vilka förändringar i styrning och ledning som varit nödvändiga. Malmö stads nämnders och styrelsers uppdrag måste ses över och vid behov ändras så att dessa inte står i konflikt med varandra och utgör hinder för skapandet av den täta, gröna och blandade staden utan istället kan stärka de aktörer som vill bidra till arbetet. Vi behöver även se över och förnya nämndernas och styrelsernas arbetssätt och samarbete. Byggnation, infrastruktur och grönstruktur är viktiga frågor att arbeta med. Verktyg som kan användas för att utveckla och verkställa exempelvis multifunktionella ytor och funktionsblandade strukturer, biodiversitet och grönska av hög kvalitet samt yteffektiva och hållbara trafiklösningar måste utvecklas och användas. Ny kunskap ska lyftas in i pågående projekt såsom Holmastan och Greenhouse i Augustenborg och noggranna analyser ska göras av var hinder identifieras och hur de kan lösas. Investeringssvaga områden ska särskilt beaktas i detta arbete. Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för MKB, Tekniska nämnden Rapporteringspunkter 1. Identifiering av nyckeltal som mäter graden av tät och blandad stad har i samarbete med universitet/högskola påbörjats senast En genomlysning och sammanställning av målsättningar för Malmö stads nämnder och styrelser, där konflikter och synergier för att uppnå målet om den täta gröna staden identifierats, är genomförd senast En slutrapport från projektet Levande Malmö är färdigställd senast år En grönytefaktor som även innefattar ekosystemtjänster för allmän platsmark är tagen i bruk senast år procent av alla Malmöbor har tillgång till minst en grönyta av god kvalitet inom 300 meter från sin bostad senast Med god kvalitet avses att området är minst 2 hektar stort och klassat i minst fyra av åtta parkkvaliteter (natur, kultur, utsikt, social, rymd, artrik, skydd och rofylld). Åtgärden bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål Sveriges klimatsmartaste stad - Effektivare användning av energi - Minskade utsläpp - Omställning av transporter och resvanor - Anpassning till klimatförändring Framtidens stadsmiljö finns i Malmö - Hållbar stadsutveckling - Resurserna ska användas smartare - Staden ska bli renare och tystare - De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas - God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart - Malmö ska växa resurssnålt - Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt - Malmö en kunskaps- och innovationsstad 21

162 Ordlista BASTA BASTA ställer krav på kemiskt innehåll i bygg- och anläggningsprodukter. EU:s lagstiftning REACH är kärnan i BASTA: s krav på kemiskt innehåll. BASTA är ett icke-vinstdrivet bolag som drivs och utvecklas gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier. Biodiversitet Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från bl a landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Dagvattensystem De konstruktioner (t ex rör) i stadsmiljön som tar hand om vattenavrinning från bl a regn och smältande snö. Ekosystemtjänster Med ekosystemtjänster avses de nyttor som naturen och ekosystemen genererar och som vi människor använder oss av. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, luft- och vattenrening, livsmedelsproduktion samt rekreation och upplevelser. Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering från Fairtrade Sverige. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Forskningskommun Kommunförbundet Skåne har tillsammans med SLU Alnarp utvecklat konceptet forskningskommun inom miljö och samhällsplanering. Det gör det möjligt för skånska kommuner att få en kvalitetsstämpel på att man utnyttjar möjligheterna att använda medverkan och engagemang i forskning som en del av kommunens strategiska utvecklingsarbete inom miljö och samhällsplanering. Funktionsblandade strukturer Staden och dess strukturer byggs med en så stor blandning av funktioner som möjligt. Inom samma område ryms bostäder, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet, kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande. Variation i bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer eftersträvas. Global Action Plan En global handlingsplan för lärande för hållbar utveckling som Unesco antagit. Grönytefaktor För att få så mycket grönska som möjligt tillämpas ett system med grönytefaktor i samband med nybyggnation. Systemet innebär att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs med andra gröna ytor, t ex gröna tak, klängväxtväggar på respektive tomt. Handlingskompetens Handlingskompetens för hållbar utveckling innebär att man är emotionellt kompetent, att man har lust att engagera sig och att man har en problemmedvetenhet, både på samhälls- och naturvetenskaplig nivå. Det innebär 22

163 även att man har kunskap om strukturella orsaker, har handlingsstrategier och ser möjliga lösningar. Industriell symbios Det innebär att industrier utnyttjar varandras flöden av råvara, produkt och avfall för att skapa en så hållbar helhet som möjligt. Innovationsupphandling Den nationella innovationsstrategin från oktober 2012 definierar innovationsupphandling som upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Innovativ upphandling Genom ökad kunskap och dialog mellan upphandlare och leverantörer (även mindre, lokala leverantörer) skapa bra förutsättningar för upphandlingar inom lagen för offentlig upphandling. Kemikalieplan En handlingsplan med åtgärder för att uppnå satta måloch visioner i kemikaliestrategin (se nedan). Kemikaliestrategi Ett mål- och visionsdokument för att malmöborna ska exponeras mindre av skadliga ämnen. Kommundoktorand En person som inom ramen för sin anställning på kommunen på deltid går en forskarutbildning på högskola eller universitet och forskar inom ett område som är relevant för uppdraget inom kommunen. Kommunlicentiand En person som inom ramen för sin anställning på kommunen på deltid går en forskarutbildning på högskola eller universitet och forskar inom ett område som är relevant för uppdraget inom kommunen. Licentiat är graden innan doktorat. Levande Malmö Levande Malmö är ett följduppdrag till översiktsplanen och arbetet i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Fokus ligger på att genom förtätning, funktionsblandning, nya kopplingar och mötesplatser brygga över sociala, mentala och fysiska barriärer. Malvin Malvin är en förmedlingstjänst som kan beskrivas som ett internt blocket där Malmö stads förvaltningar kan förmedla möbler, böcker, hjälpmedel och annan utrustning mellan förvaltningarna. Miljöbyggprogram Syd Miljöbyggprogram Syd är Malmö stads och Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Programmet drivs i samarbete med Lunds universitet. Krav som ställs på byggande på av kommunen ägd mark; Närsalter Gödslande ämnen. De viktigaste är några av näringsämnena kväve, fosfor och kalium. Dessa ämnen göder sjöar, vattendrag och hav. 23

164 Plan för Malmös vatten Hanterar samtliga vattenrelaterade frågor (grundvatten, dagvatten, ytvatten, havsvatten etc) i Malmö och ska utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för framtagandet. Recipient Resiliens REVAQ Natur- eller vattenområde/vattendrag etc som slutligen mottar utflödet från t ex ett avloppsreningsverk. Resiliens betyder ordagrant förmågan att återhämta sig från eller motstå olika störningar. Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverket bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Riskminskningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet, t ex allergiframkallande eller mycket hög akut giftighet. Olika åtgärder kan vara aktuella beroende på vilken grupp det aktuella ämnet tillhör. När det gäller prioriterade riskminskningsämnen måste dessa alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Spillvattensystem De rör i hus och gator som tar hand om vattenavrinning från toaletter, bad, dusch, disk och handfat. UNESCO Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization), är ett av Förenta nationernas fackorgan, bildat Utfasningsämnen Utfasningsämnen anses ha sådana egenskaper att de oberoende av hur de används inte bör förekomma, t ex cancerframkallande eller hormonstörande ämnen. Vattendirektivsämnen I EU:s vattendirektiv finns för närvarande 33 ämnen/ämnesgrupper som är särskilt prioriterade för åtgärder, utfasning eller minskad användning. Värmelager T ex en ackumulatortank för lagring av varmvatten eller varmvattenlagring nere i en berggrund, antingen i ett bergrum eller i ett spricksystem. Värmelagring (ej vattenburen) kan även ske i tjocka murade eller gjutna husväggar. 24

165 Ansvarsfördelning i förslag till ny handlingsplan Åtgärd/nämnd Fritidsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Servicenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljönämnden Sociala resursnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsområdesnämnderna Styrelsen för CMP Styrelsen för MKB Styrelsen för VA Syd Styrelsen för Räddningstjänsten Syd Styrelsen för SYSAV Biodiversitet och ekosystemtjänster x x x x x x A Effektivare användning av energi x x x A x x x x x x x Giftfritt Malmö x x x x x x A x x x x x x x x x x Hållbar konsumtion x A x x Hållbar upphandling x x x x A x x x x x x x x x x x x Hållbar utveckling av Malmös landsbygd x x A x x Hållbart transportsystem x x A Industriell symbios x A x x x x x Klimatanpassade Malmö x x x x x A x x x x x Kunskap och engagemang för hållbar utveckling x x x x x A x x x Malmö som forskningskommun A x x Produktion av förnybar energi x x A x x x x Renare vattenflöden x x x x x A x Slutna kretslopp för närsalter x x A x Smartare resursanvändning A x x x Stadens tekniska system x x x x A x x x x x x x x x x x x Tät grön stad x x x x x A x x A = ansvar för ledning och samordning av åtgärdens genomförande x = ansvar för åtgärdens genomförande Tekniska nämnden

166 Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Mer förnybar energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Anpassning till klimatförändringarna Effektivare användning av energi Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Hållbar upphandling Hållbar upphandling Effektivare användning av energi Hållbar konsumtion Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för Kunskap och engagemang för Hållbart transportsystem Hållbar upphandling hållbar utveckling hållbar utveckling Produktion av förnybar energi Hållbar upphandling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Industriell symbios Stadens tekniska system Industriell symbios Smartare resursanvändning Tät och grön stad Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Smartare resursanvändning Produktion av förnybar energi Tät och grön stad Stadens tekniska system Smartare resursanvädning Tät och grön stad Stadens tekniska system Tät och grön stad

167 Koppling mellan föreslagna åtgärder och miljöprogrammets mål På de följande sidorna visas kopplingen mellan Malmö stads övergripande miljömål och de föreslagna åtgärerna i handlingsplanen. I den översta rutan finns ett av miljömålen och nedanför detta de delområden som målet består av. Under vart och ett av delområdena listas de åtgärder som, om de genomförs, bidrar till att uppnå respektive delområde. Varje åtgärd kan bidra till uppfyllandet av flera delområden inom olika övergripande miljömål. Övergripande miljömål från Malmö stads miljöprogram Delområde Delområde Delområde Delområde Åtgärdsförslag A Åtgärdsförslag B Åtgärdsförslag D Åtgärdsförslag A Åtgärdsförslag B Åtgärdsförslag D Åtgärdsförslag E Åtgärdsförslag E Åtgärdsförslag C Åtgärdsförslag F Åtgärdsförslag F

168 Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö Effektivare användning av energi Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Effektivare användning av energi Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Smartare resursanvändning Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Hållbar upphandling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Smartare resursanvändning Biodiversitet och ekosystemtjänster Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Tät och grön stad Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbart transportsystem Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Malmö som forskningskommun Stadens tekniska system Stadens tekniska system Tät och grön stad Smartare resursanvändning Transporter och resvanor Tät och grön stad Stadens tekniska system Tät och grön stad Tät och grön stad

169 Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas Hållbart transportsystem Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbar konsumtion Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Renare vattenflöden Slutna kretslopp för närsalter Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbar konsumtion Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Tät och grön stad Slutna kretslopp för närsalter Stadens tekniska system Stadens tekniska system Stadens tekniska system Tät och grön stad

170 I Malmö är det lätt att göra rätt Hållbar upphandling Användningen av farliga ämnen ska minska Avfallet ska återvinnas Malmö en kunskaps- och innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil Hållbar konsumtion Giftfria vattenflöden Hållbar upphanling Hållbar konsumtion Giftfritt Malmö Hållbar upphandling Hållbart transportsystem Industriell symbios Hållbar upphandling Hållbar konsumtion Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Hållbar upphandling Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Malmö som forskningskommun Hållbart transportsystem Hållbar upphandling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Renare vattenflöden Stadens tekniska system Stadens tekniska system Stadens tekniska system Tät och grön stad

171 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens Julia Magnusson Planeringssekreterare Julia.Magnusson@malmo.se Tjänsteskrivelse Arkitekturstaden Malmö SOFÖ Sammanfattning Samrådsförslaget Arkitekturstaden Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret för kännedom och synpunkter och är ett tillägg till Översiktsplan för Malmö som antogs av kommunfullmäktige i maj Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Stadsbyggnadskontoret i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Arkitekturstaden Malmö - Samrådsförslag Samråd angående Arkitekturstaden Malmö G-AU Arkitekturstaden Malmö Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Samrådsförslaget Arkitekturstaden Malmö är ett tillägg till Översiktsplan för Malmö som antogs av kommunfullmäktige den 22 maj Tillägget är tänkt att fungera som stadens arkitekturpolitiska program som beskriver hur arkitektur blir ett verktyg för att förverkliga de övergripande målen för hur Malmö ska bli en attraktiv och hållbar stad som beskrivs i Översiktsplan för Malmö. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till ett framtagande av detta program som tydligare beskriver Malmö stads arkitektoniska ambitioner. Ett stort fokus läggs i programmet på stadens centrumområden något som möjligen begränsar användandet av programmet. Stadsområdesnämnd Öster vill framhäva att det ibland kan vara av ett ännu större värde att upprätthålla en hög arkitektonisk kvalité på de offentliga rummen samt främjandet av livet mellan husen i områden som i större utsträckning präglas av otrygghet och trångboddhet. Stadsområdesnämnd Öster betonar vikten av att slutsatserna från Kommissionen för ett socialt SIGNERAD

172 hållbart Malmö används som grund i planeringen för hur vi ska bevara, utveckla och förnya staden. Nämnden framhåller därmed att Arkitekturstaden Malmö bör kopplas samman med Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. 2 (2) Stadsområdesnämnd Öster anser att Arkitekturstaden Malmö kan vara ett relativt svårtillgängligt dokument för medborgaren utan förkunskaper. Möjliggen skulle en lightversion av programmet underlätta för en bred och hållbar dialog kring arkitektoniska frågor med malmöbor. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

173 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (2) Datum Adress Diarienummer SOFÖ Yttrande Till Stadsbyggnadskontoret Arkitekturstaden Malmö Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Samrådsförslaget Arkitekturstaden Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret och är ett tillägg till Översiktsplan för Malmö som antogs av kommunfullmäktige i maj Tillägget är tänkt att fungera som stadens arkitekturpolitiska program som beskriver hur arkitektur blir ett verktyg för att förverkliga de övergripande målen för Malmö som beskrivs i Översiktsplan för Malmö. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till framtagandet av tillägget där ett förtydligande kring de arkitekturambitioner staden har och på vilka sätt vi ska arbeta för att bevara, utveckla och förnya staden. Yttrande Samrådsförslaget Arkitekturstaden Malmö är ett tillägg till Översiktsplan för Malmö som antogs av kommunfullmäktige den 22 maj Tillägget är tänkt att fungera som stadens arkitekturpolitiska program som beskriver hur arkitektur blir ett verktyg för att förverkliga de övergripande målen för hur Malmö ska bli en attraktiv och hållbar stad som beskrivs i Översiktsplan för Malmö. Programmet Arkitekturstad Malmö formulerar Malmö stads arkitekturambitioner i form av nio teser. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till ett framtagande av detta program som tydligare beskriver Malmö stads arkitektoniska ambitioner och det värde arkitekturen kan frambringa i staden. Ett stort fokus läggs i programmet på stadens centrumområden något som möjligen begränsar användandet av programmet. Under kapitel 7 Arkitekturen ska främja livet mellan husen beskrivs att husens funktion, gestaltning och deras läge i staden påverkar förutsättningarna för livet mellan husen. Precis som beskrivet kan inte livet mellan husen vara likadant överallt utan skiljer sig mellan intensiva gator och platser med mycket liv och rörelse till det mer stillsamma och rofyllda och båda kvaliteterna behövs i en stad. Det beskrivs vidare under rubriken Rummets zoner att Det är stadens ansvar att de offentliga rummen håller hög arkitektonisk kvalitet och är demokratiska mötesplatser. Stadsområdesnämnd Öster vill framhäva att det ibland kan vara av ett ännu större värde att upprätthålla en hög arkitektonisk kvalité på de offentliga rummen samt främjandet av livet mellan husen i områden som i

174 större utsträckning präglas av otrygghet och trångboddhet. Där blir de offentliga rummen kanske till och med än viktigare mötesplatser för malmöbor. 2 (2) Stadsområdesnämnd Öster anser att kapitlet: Arkitekturen ska bidra positivt till Malmös utveckling berör många viktiga sociala aspekter. Det är angeläget att slutsatserna från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö används som grund i planeringen för hur vi ska bevara, utveckla och förnya staden. Nämnden framhåller därmed vikten av att Arkitekturstaden Malmö bör kopplas samman med Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Bland annat följande uppdrag i kommissionsrapporten kan tillämpas i arkitekturprogrammet: Skala upp arbetet med brukarinflytande som en del av kvalitetsarbetet, Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö samt Förstärk arbetet med att utveckla demokratiska verktyg i stadsplaneringen. I programmet beskrivs att syftet med Arkitekturstaden Malmö är att väcka engagemang för arkitekturens olika värden för den enskilda medborgaren och för staden som helhet. Lokala aktörers kunskaper och erfarenheter ska involveras i ett tidigt skede. Återkommande i programmet nämns det goda samtalet, dialog och debatt där ambitionerna för en medborgardelaktighet kring arkitekturen i Malmö är högt ställda. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till denna strävan men för att få till stånd den önskvärda arkitekturdebatt som beskrivs så kan det komma att krävas ett tydligare handlingsprogram för detta. Här skulle frågor såsom formerna för en arkitekturdebatt samt hur staden ska uppmuntra den på bästa sätt tydliggöras. I programmets inledning beskrivs att dokumentet är till för alla och syftar till att väcka engagemang. Stadsområdesnämnd Öster anser att Arkitekturstaden Malmö kan vara ett relativt svårtillgängligt dokument för medborgaren utan förkunskaper. Möjliggen skulle en lightversion underlätta för en bred och hållbar dialog kring arkitektoniska frågor med malmöbor. På ett flertal ställen i programmet benämns stadens stadsdelar här bör istället den korrekta benämningen stadsområden användas, se exempelvis sida 18, 30, 68 och 73. Ordförande Andreas Konstantinides Stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

175 UNDERRUBRIK 1 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samrådsförslag Juli 2014

176 A R K I T E K T U R S TA D E N M A L M Ö Disposition Arkitekturstaden Malmö är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för Malmö, ÖP2012 och är stadens arkitekturpolitiska program. ÖVERSIKTSPLAN 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ ÖP2012 PLANSTRATEGI Utställningsförslag ri ua Inledning Malmös arkitekturidiom teser om arkitektur Tes 1 Stadens sammanhang Stadens människor Stadens varumärke Stadens ekonomi Tes 2 Stadens karaktär Stadens parker Stadens siluett Staden och vattnet Tes 3 Stadens förtätning Stadens natur Stadens bostäder Stadens offentliga byggande Tes 4 Husets hållbarhet Husets flexibilitet Husets tillgänglighet Tes 5 Husets uttryck Husets ljus Husets detaljer Husets inomhusmiljö Tes 6 Husets livscykel Huset och arkitekturarvet Husets skönhetsvärde Tes 7 Rummet och stadens liv Rummets zoner Rummets bottenvåning Rummets rekvisita Tes 8 Rummets skala och variation Rummets väggar och golv Rummets grönska och ekologi Rummet, ljuset och konsten Tes 9 Rummets kulturhistoria Rummets robusthet Rummets föränderlighet Arkitekturens dialoger och processer Kommunens roll Arkitekturpolitiska verktyg Programmering Arkitekttävlingar och metodutveckling Medborgardialog Arkitekturpriser Arkitekturdebatt Nätverk och samarbete jan Innehåll De pla nn ww ne a skr w.m n me ift är alm d kar en o.s tor dast e/o och en p/k pla del art ne av a rin öve gsr rsik iktl tsp inje lan r kan en. ses Hela på 2 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ övergripande arkitekturpolitiskt verktyg för Malmö stad UNDERRUBRIK 1 ARKITEKTURSTADENMALMÖ ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ ARKITEKTURPROGRAM Samrådsförslag (ÖP2038) 9 teser om arkitektur för Malmö stad 9 teser om arkitektur i Malmö formulerar syfte och vision för stadens arkitektur ANDRA ARKITEKTURPOLITISKA VERKTYG Tematiska riktlinjer Plan och gestaltningsprogram Dialog-PM Synpunkter Lämna gärna dina synpunkter på Arkitekturstaden Malmö senast 30 november 2014 till: Malmö stadsbyggnadskontor Malmö e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se eller För upplysningar om samrådsförslaget, kontakta Susanne Käsper, tel eller e-post: susanne.kasper@malmo.se

177 FÖRORD 3 Förord Varje stad är i ständig utveckling. Från att ha varit en industristad i kris har Malmö blivit en internationell förebild som en attraktiv, innovativ och hållbar stad. Nu blickar vi framåt. Våren 2014 antog kommunfullmäktige den nya översiktsplanen ÖP2012 med siktet inställt på 2030-talets Malmö. Översiktsplanen tecknar Malmö stads långsiktiga utvecklingsvisioner och ska fungera som kompass för hur den fysiska planeringen ska bidra till ännu större hållbarhet. Det är viktigt inte minst som Malmö hör till de snabbast växande städerna i Europa. En grundläggande byggsten är stadens hus och rum, deras funktion och form. Arkitekturen blickar både framåt och bakåt i tiden, genom att gestalta stadens historia och identitet och samtidigt den stad vi bygger för vår samtid och framtida generationer. I detta tematiska tillägg till översiktsplanen Arkitekturstaden Malmö formuleras visionerna för hur vi ska bevara, utveckla och förnya vår fantastiska stad. Som andra städer har Malmö sina unika förutsättningar, utmaningar såväl som styrkor. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö redovisar segregation, stora skillnader i folkhälsa och ökade ekonomiska klyftor bland Malmöborna som några av de kvarstående utmaningarna. Under kommande år ska därför minskad boendesegregation, fler mötesplatser och trygga och hälsosamma stadsmiljöer prioriteras. Här har kommunen, både som planmyndighet och offentlig byggherre och förvaltare, en unik roll. För att vi ska lyckas krävs dialog och samverkan med alla berörda aktörer. Den mångfald som finns i stadens befolkning, näringsliv och civilsamhälle är vår styrka. Med Arkitekturstaden Malmö vill vi ta ett helhetsgrepp om arkitekturens alla värden för att främja den goda dialogen. Arkitektur berör oss alla den enskilda individen och staden som helhet. Arkitektur är att göra sociala, ekonomiska, ekologiska och kulturella investeringar, och att vilja förändra samhället till det bättre. Med den viljan bygger vi Arkitekturstaden Malmö. Katrin Stjernfeldt Jammeh Kommunstyrelsens ordförande Vad är ett tillägg till översiktsplanen? Översiktsplan och tillägg Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. En gång under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige uttala sig om den gällande översiktsplanen är aktuell eller anta en ny översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling och ska säkerställa en beredskap, men är inte juridiskt bindande. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen och tematiska tillägg till denna. I den nya översiktsplanen ÖP2012, som antogs av kommunfullmäktige , anges att En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på och utvecklar Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska utarbetas. Arkitekturstaden Malmö är en vidarutveckling av handlingsprogrammet från 2005 och har formellt status som ett tillägg till översiktsplanen (TÖP). Ett tillägg är kommuntäckande och behandlar tematiska frågor mer fördjupat än översiktsplanen. Process Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen och tematiska tillägg till denna. Förslaget har utarbetats av stadsarkitektavdelningen vid stadsbyggnadskontoret, i samarbete med övriga förvaltningar inom kommunen. Projektledning: Ingemar Gråhamn och Khadidja Ouis. Samråd Ett tematiskt tillägg tas fram och beslutas på samma sätt som översiktsplanen. Tillägget ska ställas ut i minst två månader under ett samråd med myndigheter, förvaltningar och andra berörda inom kommunen. En viktig del i detta samråd är det utåtriktade arbetet med kommuninvånare och stadens olika aktörer inom arkitektur- och stadsbyggnadsområdet.

178 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Inledning Tycker du att arkitektur är tråkigt? Tycker du att arkitektur är dyrt och onödigt? Tycker du att alla nya hus är fula och ser likadana ut eller tycker du att gamla hus är mossiga och ålderdomliga? Tycker du en massa om arkitektur eller tycker du inget alls? Grattis! Då är det här just för dig! Ingemar Gråhamn Stadsarkitekt Av alla konstformer är arkitektur den enda som inte går att välja bort. De hus vi bor i, jobbar i, går i skola och tillbringar hela vår barndom i, där vi spenderar vår fritid, där vi vårdas när vi är gamla eller sjuka alla har de att göra med arkitektur. Lägg därtill allt som inte är hus. Rummen mellan husen gator, torg, parker de handlar också om arkitektur. Hela vår fysiska tillvaro formas av arkitektur och vi förhåller oss ständigt till den. Arkitektur är en konstform, men det är också en bunden sådan. Arkitekturen formas av många villkor; resurser, politik, ekonomi. En rad krav ska uppfyllas och många viljor förenas. Det är verkligen en konst att kunna förena allt detta till god arkitektur. Vad är då god arkitektur? Vi är medvetna om att det kan vara svårt att definiera, men menar ändå att det är något vi behöver lyfta till diskussion. En liten vink om vad god arkitektur är, får man ganska snart av en kort cykeltur genom Malmö. Här finns många goda exempel, gamla såväl som nya. God arkitektur är rätt i förhållande till sitt sammanhang och tillför värden till hela staden. God arkitektur kommunicerar omsorg om de människor som ska bruka den, i helhet såväl som i detaljerna, och får människor att må bra. God arkitektur åldras med värdighet och skönhet för att det är byggt funktionellt, estetiskt

179 INLEDNING 5 och konstruktionsmässigt hållbart. God arkitektur håller och det tjänar vi alla på. Det kan låta självklart, men är det inte alltid. För så var det också konsten att kunna förena resurserna, politiken och ekonomin. God arkitektur blir det först när ambitionerna finns med från början; hos byggherrar, arkitekter, brukare, politiker och tjänstemän. God arkitektur kan byggas om det goda samtalet och viljan finns mellan dessa aktörer. Det är därför vi har tagit fram nio teser för Malmös arkitektur, som en grund för det goda samtalet och processerna. Om översiktsplanen drar upp de stora linjerna för Malmös utveckling fram över, ska arkitekturprogrammet teckna vilken stad vi ser i ögonhöjd i den mänskliga skalan. Vi är övertygade om att vi kan bygga den goda staden det har vi ju visat så många gånger förr. Det är ett privilegium att ägna sig åt arkitektur i allmänhet och i en stad som Malmö i synnerhet. Här finns ett rikt arkitekturarv som representeras i byggnader och områden från skilda epoker, var och en med sina kvaliteter och karaktärer. Här finns ett unikt läge, i Sverige och regionen, som ger många möjligheter. Inte minst har vi ambitionerna, kompetenserna och idéerna. Allt detta är en bördig jordmån att bygga Arkitekturstaden Malmö på.

180 6 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Sammanfattning Det kan vara svårt, om inte omöjligt, att definiera en "malmöitisk" arkitektur. Men det finns historiska och geografiska omständigheter som har format det Malmö vi ser i dag och som vi ska fortsätta att utveckla. Arkitekturstaden Malmö ska bygga på dessa idiom för att bevara och utveckla stadens särart. ambition, historia och geografi Med fötterna i den skånska myllan och blicken mot omvärlden har Malmös arkitektur förankring i den lokala byggnadstraditionen och har samtidigt tydliga regionala influenser utifrån. Inte minst präglas Malmös arkitektur av de många aktörer som gemensamt bygger staden och som utmärks av kreativitet och framåtanda, vilket avspeglas i stadsmiljön och arkitekturen. Det är det som har utgjort stadens särart Malmös arkitekturidiom och det är det som vi ska fortsätta att bygga på. "Malmös arkitektur formas av stadens ambitioner." malmö visar vägen Malmö som ett föredöme inom hållbar stadsutveckling är något att vara stolt över, men vi kan alltid utvecklas och bli bättre, som begreppet stadsutveckling antyder. Stadens hus och rum har här en central roll och för att Malmös arkitektur ska hålla en hög nivå ska staden gemensamt verka för en bättre arkitekturkultur. De nio teserna för Malmös arkitektur som formuleras i detta program, ska utgöra grunden för de goda processerna så att vi bygger Malmö ännu bättre. Hur vi bygger staden formas av samtidens människosyn och samhällsstruktur. Omvänt är arkitektur och stadsbyggnad att gestalta och påverka människans fysiska tillvaro. När Malmö bygger ska arkitekturen kännetecknas av hög ambitionsnivå från alla aktörer. Ett humanistiskt perspektiv ska genomsyra utvecklingen av Malmö och dess arkitektur. Det offentliga byggandet spelar här en särskilt viktig roll och här måste staden föregå med gott exempel. Bostadsbyggandet är ett annat fundamentalt viktigt område som ska hålla hög arkitektonisk kvalitet. Alla människor ska kunna bo bra i Malmö. Arkitekturstaden Malmö ska visa vägen för hållbar, kreativ och inspirerande arkitektur i regionen, Sverige och omvärlden.

181 SAMMANFATTNING 7 malmö värnar arkitekturarvet Malmös omväxlande historia syns i arkitekturen och stadsmiljön. Brokigheten och mångfalden av olika tidsåldrar, stadsplaneringsideal och arkitekturformer är en viktig del av stadens identitet. Spåren av Malmös utvecklingshistoria är värdefulla för både dagens generation och för kommande och därför ska stadens arkitekturarv värnas. Att värna om arkitekturarvet handlar om att värdesätta befintliga hus och miljöer, deras arkitektoniska kvaliteter och kulturhistoriska värden. Men det handlar lika mycket om att värna det arkitekturarv som vår samtid lämnar efter sig. Genom att känna stolthet och ta ansvar för stadens arkitekturarv ska Malmö åldras hållbart och med värdighet och skönhet. "Malmös arkitektur formas av stadens historia." malmö välkomnar världen Malmös unika läge har präglat arkitekturen. Stadens bebyggelse har förankring i den skånska byggnadskulturen och har tydliga regionala influenser från främst Danmark och Tyskland. Malmö har en lång tradition av att utländska arkitekter verkat här och flera av stadens framstående arkitekter de senaste seklerna fick sin utbildning i Köpenhamn och Berlin. Inte långt från Malmö ligger dessutom arkitektskolan i Lund. I gestaltningen av arkitekturstaden Malmö ska såväl lokala, nationella som internationella arkitekter vara delaktiga. Malmös internationella och mångkulturella atmosfär syns i stadens karaktär och stadsliv. I dag är var tredje Malmöbo född utomlands och de goda kommunikationerna i och med Öresundsbron innebär ett stort utbyte mellan olika människor, länder och kulturer. Allt fler väljer att besöka och flytta till Malmö. Arkitekturen är en avgörande tillväxtfaktor och ett viktigt varumärke för stadens attraktivitet. Därför ska Malmö vara öppet och välkomnande för alla att verka och leva i. "Malmös arkitektur formas av stadens geografi."

182 8 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 9 teser om arkitektur Staden och dess arkitektur berör oss alla. Arkitekturen får aldrig komma i sista hand som en kosmetisk utsmyckning, utan ska ha en given plats i Malmös utveckling som en vacker, hållbar och attraktiv stad. Med våra nio teser om arkitektur formuleras stadens ambitioner för hur vi vill bygga Arkitekturstaden Malmö. 3 x 3 = ett program för Malmös arkitekturpolitik Arkitektur handlar om husen vi bygger och förvaltar, men är så mycket mer än så. Hur vi bygger staden ger förutsättningarna för livet i och mellan husen, men framför allt handlar det om vilket Malmö vi vill utforma. Arkitektur kan vara konkreta fakta som kan mätas i kvadratmetrar och kronor, men handlar minst lika mycket om mer omätbara värden som har att göra med våra minnen och sinnen. Arkitektur är att ge fysisk form åt en funktion som behövs och som ska hålla för lång tid fram över. Staden Huset Rummet Dessa begrepp utgör de tre horisontella grundpelarna i arkitekturprogrammet. När arkitektur byggs i Malmö ska resonemang föras kring vad det får för betydelse för staden i stort, för husen och för rummen mellan dem. Funktion Form Framtid Dessa begrepp utgör de tre vertikala grundpelarna i arkitekturprogrammet. Avsnittet om funktion berör aspekter om hur arkitekturen fungerar, avsnittet om form berör hur den ser ut, och framtid om hur det blir på längre sikt. Så funkar arkitekturprogrammet Detta arkitekturprogram är uppbyggt kring just dessa faktorer: Staden Huset Rummet och Form Funktion Framtid. I kryssfälten mellan dessa formuleras nio teser om arkitektur med en öppningsfråga och därtill hörande resonemang. Programmet är disponerat så att varje tes beskrivs med en kortare inledningstext. Frågan som hör till ska mana till reflektion och öppna aspekter som hör till tesen. Hela arkitekturprogrammet illustreras rikligt med exempel på god arkitektur från Malmö, både för att inspirera och i pedagogiskt syfte. Ambitionen är att arkitekturprogrammet på ett enkelt och tydligt sätt ska beskriva Malmös hållning i en rad arkitekturfrågor. Framför allt ska arkitekturprogrammet komma åt resonemangen bakom ställningstaganden och väcka intresse och förståelse för Malmös arkitektur och stadsutveckling.

183 9 TESER OM ARKITEKTUR 9 Det programmatiska, den funktion som stadens hus och rum har, ser vi som en grundläggande aspekt av arkitekturen. Arkitektur ska ge form till en funktion och här lyfts frågor som handlar om gestaltning, material, estetik och arkitekturens symbolvärden. Malmö ska utvecklas långsiktigt och hållbart och därför ska arkitekturen hålla både i vår samtid och för vår framtid. 1. Staden / Funktion; Arkitekturen ska tillföra värden till hela Malmö. 2. Staden / Form; Arkitekturen ska stärka Malmö som arkitekturstad i framkant. 3. Staden / Framtid; Arkitekturen ska bidra positivt till Malmös utveckling. I stadsbyggnadsprocesserna ska vi ha ett helhetsperspektiv på arkitekturens betydelse för hela staden. 4. Huset / funktion; Arkitekturen ska vara hållbar, tillgänglig och flexibel. 5. huset / form; Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser. 6. huset / framtid; Arkitekturen ska åldras med värdighet och skönhet. Här är fokus på bebyggelsen, det vill säga objektet huset. 7. rummet / funktion; Arkitekturen ska främja livet mellan husen. 8. rummet / form; Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning. 9. rummet / framtid; Arkitekturen ska ge kvaliteter till stadsmiljön som varar länge. Lika viktigt som det som händer inne i huset är det som händer mellan husen i staden, det vi här kallar för rummet.

184 10 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Vy mot Kronprinsen och Turning Torso sett från dammarna i Pildammsparken.

185 TES Arkitekturen ska tillföra värden till hela Malmö God arkitektur tillför värden till hela Malmö. Det kan handla om ekonomiska, sociala, ekologiska eller kulturella värden. Arkitekturen är, en grundläggande byggsten när vi utvecklar staden hållbart. När vi bygger nytt eller förändrar i stadens byggda strukturer ska vi därför alltid ha ett helhetsperspektiv och göra en bedömning av vad det får för konsekvenser så att arkitekturen tillför värden till hela Malmö. 1. Staden / Funktion; Vilka värden tillför arkitekturen Malmö?

186 12 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / funktion "När vi med arkitektur utvecklar Malmö ska vi alltid ha ett helhetsperspektiv och göra en bedömning av vilka konsekvenser det får för hela staden." Stadens sammanhang Staden kan ses som ett pussel av bitar från olika tidsåldrar. Pusselbitarna, som tillsammans bildar staden, har var sina funktioner och tillför något till staden i stort. Varje bit tar en del av stadens mark i anspråk, men ger samtidigt värden tillbaka till staden i form av bostäder, arbetsplatser, handel och rekreationsmöjligheter. Staden är i ständig förändring för att det finns olika behov och intressen som driver stadens utveckling. Malmö ska utvecklas som en nära, tät, grön och funktionsblandad stad. En central strategi fram över kommer därför att vara att förtäta inom de befintliga bebyggelsestrukturerna, något som innebär både utmaningar och nya möjligheter. När vi med arkitektur utvecklar Malmö ska vi alltid ha ett helhetsperspektiv och göra en bedömning av vilka konsekvenser det får för hela staden. I våra stadsutvecklingsprojekt ska vi bygga vidare på befintliga kvaliteter och strukturer för att skapa nya sammanhang i hela staden. Arkitekturen ska ta sin utgångspunkt i stadens sammanhang och värdena som tillförs hela Malmö. "I Malmö ska det alltid vara en självklarhet att människors vardagsmiljö ska hålla hög arkitektonisk kvalitet och utformas med omsorg." Stadens människor Allt fler väljer att bo i Malmö. Det senaste decenniet har befolkningen vuxit med i genomsnitt invånare per år, en siffra som förväntas hålla i sig den kommande tjugoårsperioden. Det gör oss till en av Europas snabbast växande städer. I många avseenden har Malmö haft en positiv utveckling de senaste decennierna, men i vissa avseenden har inte utvecklingen hängt med. Ökad segregation, skillnader i folkhälsan och otrygghet är några av de sociala utmaningar som Malmö står inför. Att ha möjlighet och bo och leva bra är grundläggande för alla människor. I Malmö ska det alltid vara en självklarhet att människors vardagsmiljö ska hålla hög arkitektonisk kvalitet och utformas med omsorg. Malmös befolkning präglas av mångfald ur många aspekter och det är en styrka, samtidigt som det kan medföra utmaningar. Arkitekturen i Malmö ska anamma stadens mångfald och skapa nya möten och möjligheter.

187 UNDERRUBRIK 13 Vy över Malmö sett mot Öresundsbron med områden som Augustenborg, Eriksfält och Limhamn.

188 14 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / funktion "Arkitekturscenen i Malmö ska inspirera andra städer, både i Sverige och runtom i världen." Stadens varumärke Malmö framhålls i dag som ett nationellt och internationellt föredöme inom hållbar stadsutveckling och där spelar arkitekturen en avgörande roll. Vår framgång bygger på den positiva resurs som finns i synergin av offentliga och privata aktörer som går samman om en gemensam vision om stadens utveckling. Vi ska fortsätta att vara en arkitekturstad i framkant som verkar för högsta kvalitet i vardagsarkitekturen såväl som för nyskapande och experimentell arkitektur. Arkitekturscenen i Malmö ska inspirera andra städer, både i Sverige och runtom i världen. När arkitekturen priori teras ger det värden till hela Malmö eftersom allt fler kommer att vilja bo, besöka och investera här. Arkitekturens pris är inte främst vad den kostar att bygga, utan vilka värden arkitekturen ger tillbaka när den väl blivit byggd. Det är ett förhållningssätt vi ska bära med oss genom hela stadsbyggnadsprocessen, särskilt på ett tidigt stadium. Stadsutvecklingen av Malmö ska fortsätta att genomsyras av ett positivt förhållningssätt där vi frågar oss vad arkitekturen kan ge tillbaka i det långa loppet, snarare än vad vi kan rationalisera och prioritera bort i kortsiktiga kalkyler. "Med andra ord har arkitektur större ekonomiska värden för hela staden på längre sikt och inte bara för den enskilda aktör som bygger den." Stadens ekonomi Företag och andra aktörer vill investera i Malmö och så även i sina hus. Som vi kan se i dag är flera av stadens finaste arkitekturexempel, äldre som nyare, byggda av aktörer som har prioriterat att hålla hög arkitektonisk kvalitet. Det har gett estetiska och ekonomiska värden till hela staden. Om husen håller hög arkitektonisk kvalitet redan från början, kan byggnaderna få andra användningsområden i framtiden. Med andra ord har arkitektur större ekonomiska värden för hela staden på längre sikt och inte bara för den enskilda aktör som bygger den. Ur ett större perspektiv är stadsmiljön och arkitekturen värdeskapande för hela Malmös attraktivitet. För att turister ska vilja besöka Malmö och företag investera här, behöver vi värna om den befintliga bebyggelsens kulturhistoriska värden och den goda vardagsmiljön, samtidigt som vi satsar på experimentell och nyskapande arkitektur.

189 TES 1 15 Malmö Live Malmö Live kommer att bli en kongress-, konsert- och hotellanläggning med tillhörande hotell. Utmed kanalkanten skapas en ny promenadkant mot gamla väster. World Maritime University Det gamla hamnkontoret vid Bagers plats kommer att få en ny tillbyggnad som ska vara lokaler för World Maritime University, en internationell organisation under FN. Niagara På Universitetsholmen och i närheten av Lärarhögskolan Orkanen byggs ytterligare nya byggnader för Malmö högskola. I Malmö har det varit ett medvetet val att förlägga högskolecampus centralt i staden nära goda kommunikationer för att främja stadslivet.

190 16 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Moderna Museet Med tillbyggnaden av det gamla Elektricitetsverket har både Malmös kultur och arkitektur blivit rikare. Museet är ett gott exempel på hur äldre och nyare arkitektur kan samspela med varandra och bli ett positivt och värdefullt tillskott till stadsmiljön.

191 TES Arkitekturen ska stärka Malmö som arkitekturstad i framkant Malmö är fantastiskt. Arkitekturen rymmer samma mångfald som befolkningen och parkerna och vattnet som förskönar och förgrönar är viktiga delar av stadens identitet. När vi utvecklar staden ska vi bevara och utveckla Malmös arkitektoniska och kulturhistoriska värden, samtidigt som ny arkitektur blir värdefulla tillägg som tolkar sitt sammanhang och tillför nya kvaliteter. 2. Staden / Form; Hur förhåller sig arkitekturen till Malmös särart?

192 18 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / form "Förståelse för och tolkning av platsens karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar görs i Malmö." Stadens karaktär Malmö är en liten storstad. Kännetecknande för stadens bebyggelse är att det på relativt liten yta finns många stadsdelar med olika karaktärsdrag. I sin helhet erbjuder Malmö en spännande historielektion i stadsplaneringens historia. I dag ser vi att Malmö är en relativt tät och koncentrerad stad med många bebyggelseformer och strukturer. Med mycket bördig mark omkring har Malmö historiskt sett hushållit med stadens mark, men det beror också på att det redan under efterkrigstiden fanns en ambition från kommunens sida om en stad utan förorter. Ansvarsfull, effektiv och hållbar hushållning med stadens mark är lika relevant i dag. Stadens fortsatta expansion kommer fram över huvudsakligen att ske inom de befintliga bebyggelsestrukturerna så att Malmö utvecklas som en nära, tät, grön och funktionsblandad stad. När Malmö förtätas och utvecklas ska viktiga karaktärsdrag bevaras, samtidigt som nya möjligheter uppstår att förbättra det som fungerar mindre bra i dag. Förståelse för, och tolkning av, platsens karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar görs i Malmö. Genom att värna om arkitekturarvet det befintliga såväl som det vi lämnar efter oss ska arkitekturen tillföra staden nya kvaliteter och sammanhang och utveckla Malmös särart.

193 UNDERRUBRIK 19 Vy mot hus sett från kanalerna med bl a stuckatör Notinis hus i bakgrunden (vita huset med runda fönster)

194 20 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / form "Malmös varumärke som parkernas stad ska stärkas och bekräftas genom hög arkitektonisk, konstnärlig och ekologisk nivå." Stadens parker Malmö är känt som parkernas stad för sina många och vackra parker och dessa ska värnas. Det blir särskilt viktigt när staden förtätas, samtidigt som vi ska verka för att nya gröna rum och förbindelser skapas. Parkerna är viktiga mötesplatser i staden och för människors hälsa och välbefinnande. Staden ska främja landskapsarkitektur som gör att alla får tillgång till parker och gröna rum för lek, rekreation, aktivitet och möten. Det ska vi göra genom att fortsätta vara framstående inom landskapsarkitektur och det gäller både i den lilla och i den stora skalan. Malmös varumärke som parkernas stad ska stärkas och bekräftas genom hög arkitektonisk, konstnärlig och ekologisk nivå, där vi ska utveckla befintliga parker och samtidigt utveckla nya gröna urbana koncept i såväl ny som befintlig bebyggelse. Parker och stadens uterum är, liksom bebyggelsen, viktiga för stadens arkitekturarv. Genom bevarande och utveckling av Malmös gröna arkitekturarv förstärks och utvecklas stadens särart. Kroksbäcksparken Kroksbäcksparken med sina karakteristiska kullar anlades i samband med bostadsområdets tillkomst under 1970-talet. Parken har på senare tid rustats upp och här finns bl a Puckelbollplanen, som är den första i världen.

195 TES 2 21 Temalekplatserna Genom medveten satsning på temalekplatser har barns utemiljöer i Malmö markant förbättrats. I dag finns ett tjugotal lekplatser med olika teman som Saga, Frukt, Betong, Ljud m m. Här exempel på lekplats med tema Rörelse (Enskifteshagen). Folkets park Folkets park är en av Malmös populäraste parker och Sveriges äldsta folkpark. Den har varit förebild för andra folkparker i landet och har varit viktig för stadens arbetarrörelse, särskilt under 1900-talets första hälft. Än i dag är parken en viktig social mötesplats. Daniaparken Daniaparken i Västra Hamnen är ett lyckat exempel på en park, som blir ett värdefullt tillskott till hela staden. Parken är byggd i robusta och varierade material och är särskilt populär under sommarhalvåret.

196 22 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / form "Med Öresundsbron och två internationella flygplatser i närheten är Malmö en stad som dagligen ses både uppifrån och utifrån av många." Stadens siluett Malmö ligger nära havet och är omgivet av det platta och vidsträckta landskap som kännetecknar Skåne. Med Öresundsbron och två internationella flygplatser alldeles i närheten är Malmö en stad som dagligen ses både uppifrån och utifrån av många. Från att tidigare ha haft en relativt jämn stadssiluett med huvudsakligen kyrkospiror som stuckit upp, har Malmös stadssiluett successivt blivit allt taggigare det senaste seklet. Byggnader som Turning Torso och Kronprinsen står som solitärer i strategiska lägen och har i dag blivit symboler för hela Malmö. Höga hus blir orienteringspunkter särskilt i ett platt och ibland svårorienterat stadslandskap som Malmös, men kan också medföra problem med vind, skugga och buller och därför ska konsekvenserna för den nära omgivningen beaktas. När vi bygger höga hus i Malmö ska de vara strategiskt placerade i staden och som solitärer med starkt eget uttryck fungera som värdiga representanter för sin plats och för Malmö som stad inför resten av omvärlden. De äldre hamnindustriområdena Hamnen och havets betydelse för Malmös historia och identitet kan inte underskattas. Malmös hamnläge har varit viktigt för stadens utvecklingshistoria, från industristad till kunskapsstad. Till höger skymtar lärarhögskolans byggnad Orkanen vid Hjälmarekajen.

197 TES 2 23 Staden och vattnet Närheten till vattnet, kanalerna som går genom staden och sjöarna i parkerna är stora kvaliteter för Malmös stadsmiljö i dag. Dessutom berättar de om viktiga delar av stadens utveckling, exempelvis kanalerna om de forna stadsgränserna eller hamnen om dess centrala roll för Malmös utvecklingshi storia som fiskeristad och senare till industristad. I den nuvarande omvandlingsprocessen från industristad till kunskapsstad har allt fler vattennära områden, som tidigare varit otillgängliga för den större allmänheten, i dag blivit allt mer tillgängliga och uppskattade av Malmö borna och utifrån kommande besökare. I den fortsatta omvandlingen av de tidigare hamnområdena ska de kulturhistoriska värdena tillvaratas, som kvaliteter för dessa områden. Malmös samhörighet med havet ska fortsätta att stärkas genom innovativ landskapsarkitektur som tillgängliggör vattnet för fler Malmöbor. Här finns outnyttjade potentialer i stadskärnans kanalkanter som med kreativa arkitektoniska lösningar behöver aktiveras, tillgängliggöras och integreras ännu mer i stadens liv. "Malmös samhörighet med vattnet ska stärkas genom innovativ landskapsarkitektur som tillgängliggör vattnet för fler Malmöbor."

198 24 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Vy mot Triangeln sett från Bergsgatan bildar ett collage av stadens hus från olika tidsåldrar en stadsbild typisk för Malmö och som säger något om stadens identitet med dess mångfald av arkitekturformer.

199 TES Arkitekturen ska bidra positivt till Malmös utveckling Mycket har hänt i Malmö de senaste decennierna och staden fortsätter att utvecklas. Stadens utveckling påverkar arkitekturen, men på samma sätt påverkar arkitekturen stadens utveckling. Vi ser arkitektur som en positiv resurs för hela stadens utveckling och det är i den andan vi vill bevara, utveckla och förnya Malmös arkitektur. 3. Staden / Framtid; Hur bidrar arkitekturen positivt till Malmös utveckling?

200 26 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / framtid "När vi förtätar Malmö ska det alltid innebära att vi förbättrar vår stad." Stadens förtätning I Malmö är det nära till det mesta och allt fler väljer att bo och verka här. Det är kvaliteter som vi ska bygga vidare på. Eftersom Malmö ska vara en tät, nära, grön och funktionsblandad stad, ska det finnas en stor blandning av olika bostadsformer, handel, kultur och andra funktioner. Stadens fortsatta expansion kommer fram över främst att ske genom förtätning i befintliga bebyggda strukturer. När vi förtätar Malmö ska det alltid innebära att vi förbättrar vår stad. Stadens programmering, det vill säga de funktioner byggnaderna och rummen mellan dem har, ska vara vårt verktyg för att skapa en trygg och levande stad för alla. Multifunktionalitet och flexibilitet innebär att samma hus och rum kan användas för olika ändamål och av olika aktörer. Att stadens hus och rum kan användas till flera funktioner är dessutom yteffektivt och hållbart. Förtätningen av staden innebär högre krav på att tillvarata platsspecifika och kulturhistoriska värden. Samtidigt innebär det möjligheter att förbättra vad som fungerar mindre bra i dag, att skapa integration och nya möten. Det är ett positivt förhållningssätt vi ska bära med oss eftersom en stad alltid är i ständig utveckling. "Vi behöver grönska och natur, även när vi bor i städer." Stadens natur Vi behöver grönska och natur, även när vi bor i städer. Parkerna och de gröna stadsrummen samt havet, kusten och kanalerna gör Malmö till en både grön och blå stad och är en viktig del av stadens identitet. Stadsnaturen behövs både i den lilla och i den stora skalan. Sköna och gröna rum har stora sociala värden för människor och är viktiga offentliga miljöer. Grönska och natur kan ge en ökad upplevd hälsa, minska stress och främja fysisk rörelse som promenader, lek och sport. Samtidigt bidrar stadsnaturen till att förbättra luftkvaliteten, minska buller, fördröja dagvatten och till att reglera temperaturen i stadsmiljön. Husen och rummen omkring dem kompletterar varandra och därför ska byggnadsarkitekturen och landskapsarkitekturen integreras med varandra tidigt i processerna. Att värna om stadens gröna kvaliteter kommer i ännu högre grad att bli aktuellt då Malmö förtätas allt mer.

201 UNDERRUBRIK 27 Slussplan En allt viktigare fråga för Malmös stadsutveckling fram över är förtätning. Ett exempel är kring Slussplan som förtätats med bostads hus med hög exploatering. I bakgrunden syns byggandet av Malmö Live.

202 28 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / framtid "I Malmö ska bostadsbyggandet hålla hög arkitektonisk kvalitet för alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar eller var i staden man bor." Köpenhamnsvägen Kvarteren Pukan och Trumman är mycket fina exempel på god vardagsarkitektur som håller. Husen är välplanerade och gediget byggda med vackra variationer i material och detaljer. Området har en levande stadsmiljö och vackra bostadsgårdar. Kontrasten mellan å ena sidan en stadsmässig gata med små butikslokaler och å andra sidan en trädallé är ovanlig och en stor kvalitet. Stadens bostäder En välfungerande bostadsmarknad är grundläggande för stadens tillväxt och välfärd. Med stadens växande befolkning ställs bostadsbyggandet inför utmaningar. I Malmö ska bostadsbyggandet hålla hög arkitektonisk kvalitet och den ska vara tillgänglig för alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar eller var i staden man bor. Här ska vi föra vidare den skandinaviska bostadstraditionen som grundar sig i humanistiska ideal om allas rätt till en värdig bostad och god vardagsmiljö. Malmö ska ha en varierad och all sidig bostadsproduktion med en blandning av upplåtelseformer, hus typer och lägenhetsstorlekar och det gäller i hela staden. De sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna ska väga lika tungt när Malmö fortsätter att utvecklas som en förebild inom hållbar stadsutveckling. För att staden ska kunna uppnå sina mål behöver stadens många aktörer inom bostadsområdet tillsammans arbeta för att förverkliga dem. Med bostadsprojekt som exempelvis Bo100, Bo01 och UngBo 12 har Malmö flera gånger tidigare visat öppenhet för att utveckla innovativa bostadsformeroch processer, och det ska vi fortsätta med.

203 TES 3 29 Bo100 Bo100 är ett unikt bostadsprojekt av byggherre, arkitekt och hyresgäster i samarbete. Husets speciella arkitektur kommer av att varje hyres gäst involverades i utformningen av sin lägenhet. Bostadshuset är väldigt uppskattat av hyresgästerna och har väckt mycket intresse, också utomlands. Urbana Villor Detta bostadshus i Västra Hamnen byggdes som en byggemenskap och är ett gott exempel på hur nya boende- och entreprenadformer kan utveckla bostadsarkitekturen. Tilldelat Kasper Salin-priset 2009.

204 30 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; staden / framtid "Det offentliga byggandet har ett stort symbolvärde för omvärlden." Stadens offentliga byggnader och miljöer En stor del av människors liv tillbringas i offentliga byggnader för vård, skola, omsorg och kultur, men också i offentliga rum som gator, torg och parker. De offentliga byggnaderna och miljöerna är en väsentlig del av människors vardagsliv och det är en självklarhet att de ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet. Malmö är en stad med många olika befolkningsgrupper och det är något som ska beaktas i utformningen av stadens offentliga byggnader och miljöer. Arkitektur ska vara ett av våra verktyg för att olika befolkningsgrupper ska kunna mötas och integreras med varandra. Tillgänglighet vare sig det handlar om ekonomisk, social eller fysisk ska vara ett ledord i utformandet av Malmös offentliga byggnader och miljöer. I Malmö finns det inte bara olika befolkningsgrupper, men också olika områden med sina karaktärer. Offentliga byggnader och miljöer kan vara sätt att skapa mötesplatser i de olika stadsdelarna så att dessa blir attraktiva för människor i hela staden. Akutmottagning och infektionsklinik Malmös universitetssjukhusområde har en blandad bebyggelse från olika tidsepoker. Ett av de nyare tillskotten är den nya akutmottagningen och infektionskliniken. Med sin cirkulära form och färgglada uttryck sticker byggnaden ut i gaturummet.

205 TES 3 31 Ängsdals skola Ängsdals skola är ett gott exempel på en nyare skola som håller hög arkitektonisk kvalitet, i både inne- och utemiljöerna och ner på detaljnivå. Konsthögskolan Många av Malmös äldre folkskolor står kvar än i dag. Med gedigna material och med en enkel inre organisering står sig arkitekturen än i dag, drygt ett sekel senare. I mitten av 1990-talet byggdes skolan varsamt om till konsthögskola. Den robusta arkitekturen har tålt en ny funktion samtidigt som husets karaktär bibehållts. Lärarhögskolan Orkanen Högskolans centrala placering i Malmö var en medveten ambition från kommunens sida. Genom att placera högskolan vid Hjälmarekajen vitaliserades hela området.

206 32 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket är ett enastående exempel på arkitektur som är öppen och tillgänglig för alla och skapar möten mellan olika människor. Tilldelat Kasper Salin-priset 1997 och Malmö Stadsbyggnadspris samma år.

207 TES Arkitekturen ska vara hållbar, flexibel och tillgänglig Malmö ska utvecklas hållbart och här har arkitekturen en central roll. För att staden ska utvecklas hållbart behöver arkitekturen hålla för lång tid fram över. Eftersom vi aldrig helt kan förutspå framtiden, måste vi bygga så att arkitekturen är flexibel inför kommande förändringar. Dessutom ska arkitekturen vara socialt hållbar genom att vara tillgänglig för alla oavsett fysiska, sociala eller ekonomiska förutsättningar. 4. Huset / funktion; Hur, och av vem, används arkitekturen?

208 34 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; huset / funktion "Hållbar arkitektur är att bygga långsiktigt, energieffektivt och att välja miljövänliga metoder och material på ett sådant sätt att det får värde för det framtida Malmö." husets hållbarhet Att det vi bygger ska vara hållbart ska alltid vara en självklarhet. Hur vi hushåller med jordens resurser är avgörande för vår överlevnad och här ska Malmö fortsätta vara ledande inom hållbar stadsutveckling. Här handlar det både om hur vi bygger husen, deras konstruktion och materialval, men det handlar lika mycket om deras energikonsumtion och hur de används. Hållbar arkitektur är att bygga långsiktigt, energieffektivt och att välja miljövänliga metoder och material på ett sådant sätt att det får värde för det framtida Malmö. En stor del av stadens byggnader är befintliga hus och om eller när det krävs åtgärder för att minska deras energianvändning ska det göras med varsamhet om husens arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Klok förvaltning av byggnader är att föra vidare deras historia i framtiden. "Genom att bevara och utveckla husen, istället för att riva och bygga nytt, bevaras husens arkitektoniska och kulturhistoriska värden och det är så vi vill utveckla staden hållbart." husets flexibilitet Hållbar arkitektur är att utveckla staden med långsiktiga perspektiv, så att det vi bygger i dag håller för lång tid fram över. Vad vi ser i dag är att de hus som varar längst, är de som är robusta och med inneboende flexibilitet som möjliggör att husen kan användas till annat även om funktionen ändras. Husens funktion ändras oftare än deras konstruktion. Det blir särskilt tydligt när staden förändras där hus kan transformeras och renoveras om de är byggda robusta från början. Genom att bevara och utveckla husen, istället för att riva och bygga nytt, bevaras dessutom husens arkitektoniska och kulturhistoriska värden och det är så vi vill utveckla staden hållbart. När vi bygger nytt i Malmö ska vi alltid vara medvetna om att funktionen kan komma att ändras med tiden. Därför ska vi bygga robusta hus som står sig över tid och är flexibla för förändringar i framtiden. Det vi bygger i dag måste ha ett funktionellt, historiskt och estetiskt värde även för framtida generationers Malmö.

209 UNDERRUBRIK 35 Bo01 Med Bo01 tog Malmö ett stort kliv i att profilera sig inom hållbar stadsutveckling. Många av husen har högt ställda miljömål- och ambitioner. Hela området har blivit en nationell och internationell förebild för hur en stad kan arbeta med hållbar stadsutveckling.

210 36 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; huset / funktion "I utformningen av stadens hus och rum behöver vi ständigt vara medvetna om aspekter som rör kön, ålder, klass och etnicitet." husets tillgänglighet Arkitektur berör oss alla. God arkitektur behöver inte vara dyr eller exklusiv, utan tvärtom öppen och tillgänglig för alla oavsett fysiska, sociala och ekonomiska förutsättningar. God arkitektur är inkluderande och får människor att mötas. I Malmö, som är en stad med många olika befolkningsgrupper, är det särskilt viktigt att det finns platser för dessa människor att mötas. Här fyller stadens offentliga byggnader och miljöer en särskilt viktig roll. När vi bygger staden mer tät och funktionsblandad ska arkitekturen främja social integration och interaktion. I utformningen av stadens hus och rum behöver vi vara ständigt medvetna om aspekter som rör kön, ålder, klass och etnicitet. Malmö ska vara en öppen och välkomnande stad där olika människor kan leva sida vid sida och där har arkitekturen en central roll.

211 TES 4 37 Triangelns station I och med Citytunneln fick Malmö två nya stationer, Triangeln och Hyllie. Triangelns stationsområde innebär att denna del av Malmö blir en allt viktigare knutpunkt i staden. Tilldelat Kasper Salin-priset Hyllie Station och stationstorget Den nya stationen ersatte Svågertorps station och får en viktig roll i det Hyllie som växer fram. Det intilliggande stationstorget håller en hög konstnärlig och arkitektonisk nivå och ramar in Emporia och Arenan. Malmö Centralstation Centralstationen har genomgått flera ombyggnader sedan det byggdes i mitten av 1800-talet, senast i samband med Citytunneln då två nya stationer (Triangels station och Hyllie station) också tillkommit. Stationerna har tillfört staden nya kvaliteter och den offentliga konsten har prioriterats och integrerats i arkitekturen. Centralstationen har tilldelats flera priser, däribland Malmö Stadsbyggnadspris 2013.

212 38 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Konsthallen Konsthallen är ett utmärkt exempel på ett enkelt rum med stor flexibilitet och många rumsliga kvaliteter. Det stora norrvända takfönstret och de mer än 500 taklanterninerna ger rummet ett helt speciellt ljusinfall. Tilldelat Kasper Salin-priset 1974.

213 TES Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser Arkitektur är kommunikation och upplevs med känslor och sinnen. Vad arkitektur förmedlar kan vara svårt att definiera och varierar från person till person men ändå finns det eviga värden vi kan tala om. Ljus, ljud, lukt, färger och proportioner påverkar hur arkitekturen upplevs. När arkitekturen ger vackra och behagliga sinnesupplevelser trivs också människor och det är så vi vill bygga hus i Malmö. 5. huset / form; Vilka sinnesupplevelser ger arkitekturen?

214 40 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; huset / form "Att vara delaktig i att forma stadens arkitektur är en priviligierad möjlighet att fysiskt förändra samhället till det bättre." husets uttryck Hus är formade av olika idéer och ambitioner och har därför olika uttryck. Skolor formas av olika tiders syn på bildning och barn, sjukhus av synen på hälsa och välbefinnande och en bostad kan representera sin tids samhällsstruktur och människors livsstilsideal. Lokala förutsättningar som hi storia, material, klimat och resurser formar också husens uttryck. Ambition och kompetens hos aktörerna som bygger arkitekturen avgör hur bra huset blir. När vi skapar arkitektur i Malmö ska vi alltid vara medvetna om vilket intryck den ger hos de människor som berörs av den. Det handlar om vad vi kommunicerar, för all arkitektur kommunicerar något. Att vara delaktig i att forma stadens arkitektur är en priviligierad möjlighet att fysiskt förändra samhället till det bättre. I Malmö ska det vara en självklarhet att den ambitionen tillvaratas och uttrycks i stadens hus. "Ljus kan ses som ett grundläggande byggnadsmaterial: Utan ljus upplevs inte arkitekturen." husets ljus Ljus kan ses som ett grundläggande byggnadsmaterial: Utan ljus upplevs inte arkitekturen. Det är med ljuset som färger, skuggor, proportioner och material framträder och skapar rummets särskilda stämning. Det sägs ofta att fönstren är husets ögon och det är inte svårt att förstå varför. De har stor betydelse för hur vi ser och upplever arkitekturen, både inifrån och utifrån. Som kontaktyta mellan inomhus och utomhus påverkar de ljusinfallet i rummet och övergången mellan det privata och offentliga rummet. På våra breddgrader där ljuset varierar mycket under årets gång, skapas särskilda förutsättningar för ljuset i arkitekturen. I det hela taget intar fönstren en framträdande roll genom arkitekturhistorien. Fönstrens proportioner, rytm och symmetri formar fasadens uttryck och samspelet med omgivande hus och berättar vilken tidsepok huset är ifrån. Ur klimatsynpunkt är fönstren viktiga för huset och det gäller både äldre och nyare hus. Eftersom Malmö ska värna om sitt arkitekturarv och stadens hus ska åldras med värdighet och skönhet, ska fönstrens arkitektoniska och kulturhistoriska värden vägas in lika mycket som de energimässiga.

215 UNDERRUBRIK 41 Ribersborg Ribersborg ses ofta som den främsta representanten för Malmös funkis. Arkitekturstilen var banbrytande för sin tid och husen fick ett radikalt annorlunda uttryck än tidigare arkitekturstilar. Mycket ljus och luft var viktigt och i Malmö uppfann byggherren Eric Sigfrid Persson de breda perspektivfönstren.

216 42 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; huset / form "Det är i detaljerna som människor kommer arkitekturen verkligt nära." husets detaljer Det är i detaljerna som människor kommer arkitekturen verkligt nära. Omsorg om detaljerna talar till människor och får oss att känna att de som ritat och byggt huset har brytt sig om de som ska bruka det. Bra detaljer är vackra, praktiska, slittåliga och höjer husets värde. I miljöer som tilltalar oss väcks vår nyfikenhet och där finns ständigt nya detaljer att upptäcka. Att prioritera detaljerna är att bry sig om människors vardagsmiljö eftersom det är där, i ögonhöjd och på handgriplig nivå, som den arkitektoniska kvaliteten blir särskilt synlig. Husets detaljer gör helheten. "Vi tillbringar den största delen av våra liv inomhus och därmed är inomhusmiljön en avgörande faktor för vår hälsa och vårt välbefinnande." husets inomhusmiljö Vi tillbringar den största delen av våra liv inomhus och därmed är inomhusmiljön en avgörande faktor för vår hälsa och vårt välbefinnande. Hur huset är byggt påverkar luftkvaliteten, akustiken och hur vi trivs i huset. När vi bygger i Malmö ska vi tilllämpa försiktighetsprincipen, vilket betyder att vi använder material och lösningar där vi av erfarenhet känner till effekterna på människor och miljön. Det handlar helt enkelt om sunt förnuft, eftersom sunda hus får människor att må bra.

217 TES 5 43 Detaljerna gör helheten Detaljerna har en avgörande betydelse för helhetsupplevelsen. Bra detaljer är funktionella, vackra och höjer husets värde. För den som kikar närmare finns otaliga detaljer att upptäcka i Malmös arkitektur, äldre som nyare. Detaljerna är vackra, välbearbetade och viktiga bitar av arkitekturens historia och karaktär.

218 44 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Östra kyrkogården Kyrkogården har blivit utbyggd etappvis under flera decennier och är ett exempel på hur byggnadsarkitektur och landskapsarkitektur förnyat synen på kyrkogårdar. Trots kyrkogårdens ålder upplevs den förvånansvärt tidlös och byggnaderna åldras värdigt och vackert i samklang med landskapet.

219 TES Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet Malmö har ett rikt arkitekturarv och det ska vi värna om. Men att värna om arkitekturarvet handlar om mer än det befintliga. Det handlar lika mycket om att vår tid ska efterlämna ett värdigt och vackert arkitekturarv till kommande generationers Malmö. Det gör vi genom att lära av den befintliga arkitekturen, och genom att förstå vad som gör att arkitektur åldras hållbart ska vi utveckla och förbättra vår tids arkitekturkultur. 6. huset / framtid; Hur åldras arkitekturen?

220 46 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; huset / framtid "Vi ska bygga ekonomiskt inte snålt. Det tjänar vi alla på." husets livscykel Att bygga hus tar tid, innebär stora ekonomiska investeringar och många aktörer som ska involveras men så ska huset också stå i lång tid fram över. Hus lever längre än människor och när vi bygger i Malmö ska vi alltid betrakta arkitekturens ekonomi ur livscykelperspektivet. Det innebär att vi väljer material och lösningar som lönar sig i längden, framför det som är billigast på kort sikt. God arkitektur går hand i hand med förnuftig ekonomi och hållbar förvaltning. De som betalar för arkitekturen byggherrar, fastighetsförvaltare och staden ska förstå arkitekturens livscykel. På samma sätt ska de som ger förslag på arkitektoniska lösningar kunna argumentera för dessa utifrån byggnadens livscykel. Malmös arkitekturkultur ska kännetecknas av att vi bygger ekonomiskt, funktionellt och estetiskt hållbart. Vi ska bygga ekonomiskt inte snålt. Det tjänar vi alla på.

221 UNDERRUBRIK 47 Chokladfabriken / Kulturhuset Mazetti Från att ursprungligen ha varit en livsmedelsfabrik rymmer den för detta chokladfabriken i dag kulturverksamheter, restaurang och bostäder. Kvarterets arkitektoniska och kulturhistoriska värden har tagits tillvara när byggnadens funktion har ändrats.

222 48 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; huset / framtid "Staden är i kontinuerlig utveckling och är något vi har ärvt från tidigare generationer att förvalta för kommande generationer" huset och arkitekturarvet Varje hus speglar sin tid och tillsammans bildar bebyggelsen ett collage av stadens historia och utveckling. Staden är i kontinuerlig förändring och är något vi har ärvt från tidigare generationer att förvalta för kommande generationer. När vi utvecklar staden ska förvaltandet av det befintliga arkitekturarvet präglas av varsamhet och ödmjukhet inför varje byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden. När vi gör det, utvecklar vi bebyggelsen så att den kan hålla ännu längre. När vi å andra sidan bygger nytt ska vi ta ansvar och känna stolthet inför det vi lämnar efter oss till det framtida Malmö. Eftersom det vi bygger i dag utgör framtidens kulturarv, ska vi lära oss av de befintliga hus som efter sekler och decennier står än i dag, och ha förståelse för varför. "Det som har utformats med omsorg om både helhet och detaljer får affektionsvärden som gör att det håller under lång tid eftersom vi vårdar det vi tycker om." husets skönhetsvärde Vi behöver tala mer om estetisk hållbarhet, inte mindre. Estetisk hållbarhet handlar inte om att framhäva en viss arkitekturstil framför en annan, utan att husen håller hög arkitektonisk kvalitet redan från början i form av materialval, detaljer, komposition och konstruktion. Det vi bygger ska hålla under lång tid och klara yttre påverkan från väder och slitage. På våra breddgrader skiljer sig temperatur, nederbörd och vind mycket åt under året. Det märks särskilt i en kuststad som Malmö med öppet landskap runt omkring. Väder och vind och människors användning sätter sina spår i arkitekturen. När arkitekturen slits och åldras berättar det om dess historia, men det är likaväl en indikator på hur väl huset klarar tidens tand. Det som har utformas med omsorg om både helhet och detaljer får affektionsvärden som gör att det håller under lång tid på grund av dess affektionsvärde. Det vi tycker om, vårdar vi väl. Hållbar arkitektur åldras värdigt och vackert och det är det arkitekturarv vi ska lämna efter oss till kommande generationers Malmö.

223 TES 6 49 Stadsteatern Efter mer än fyra decenniers planering stod Malmös nya stadsteater färdig 1944, mitt under andra världskriget. När den byggdes ansågs den vara norra Europas mest moderna teater, ett modernistiskt monument. Interiören är avskalad med vackra detaljer som håller än i dag. Sedan 1994 är Stadsteatern byggnadsminne.

224 50 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Friisgatan Friisgatan är en av Malmös få svängda gator, utformad av stadsplaneraren Anders Nilsson, inspirerad av medeltida krökta gator. På senare år har Friisgatan blivit ett levande stadsrum som myllrar av caféer, restauranger, butiker och människor.

225 TES Arkitekturen ska främja livet mellan husen Det ska finnas plats för både det stillsamma och det intensiva stadslivet i Malmö. En av stadens kvaliteter är att stadslivet varierar och att det finns plats för båda delar. Husens funktion, gestaltning och deras läge i staden påverkar förutsättningarna för livet mellan husen. När vi bygger stadens hus och rum ska de främja det liv vi önskar mellan husen så att Malmö blir en trygg och levande stad för alla. 7. rummet / funktion; Hur påverkar arkitekturen livet omkring den?

226 52 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / funktion "När vi planerar och bygger i Malmö ska vi skapa ett stadsliv som är levande och tryggt dygnet runt och under hela året." rummet och stadens liv Livet i staden uppstår för att det alltid finns ett behov för människor att förflytta sig mellan hem, jobb och fritid, för att möta andra, för att utföra ärenden eller köpa varor. Det andra, rekreation och nöjen, uppstår där det är behagligt, spännande och vackert att vara. Livet mellan husen kan inte vara lika dant över allt, för en av stadens kvaliteter är just blandningen mellan intensiva gator och platser med mycket liv och rörelse, och det mer stillsamma och rofyllda. Båda delar behövs och tillför staden olika kvaliteter. När vi utformar stadens hus och rummen mellan dem, är vi på sätt och vis både regissörer och scenografer för stadens liv. Husens funktion, skala och gestaltning skapar scenen för stadens liv. När vi planerar och bygger i Malmö ska vi skapa ett stadsliv som är levande och tryggt dygnet runt och under hela året.

227 53 Möllevångstorget Ett av Malmös större torg är Möllevångstorget. Den livliga torghandeln, de många butikerna och restaurangerna och den blandade befolkningen präglar torget. Kring torget finns flera exempel på jugendarkitektur, där ibland det karakteristiska vita fondhuset.

228 54 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / funktion "Stadens rum ska utformas så att Malmö är en trygg, trivsam och spännande stad att leva och verka i." rummets zoner Precis som livet mellan husen varierar i staden, varierar också graden av offentlighet och privatliv. Uppdelningen mellan privata och offentliga rum, och deras utformning, har varierat över tid beroende på stadsplaneringsideal. De olika stadsplaneringsidealen har sina kvaliteteter och brister och typiskt för Malmö är att det här finns många olika stadsrumskaraktärer. Variationen av både offentliga och mer privata stadsrum är en kvalitet i staden. De offentliga rummen fyller en särskild roll eftersom de ska vara öppna och tillgängliga för alla människor, oavsett fysiska, sociala och ekonomiska förutsättningar. Det är stadens ansvar att de offentliga rummen håller hög arkitektonisk kvalitet och är demokratiska mötesplatser. Men lika viktiga som de offentliga rummen, är också de av mer privat karaktär som exempelvis bostadsgårdar, förgårdsmarker, stadsdelsparker eller skolgårdar. Dessa typer av stadsrum är ofta en större del av människors vardagsmiljöer och har betydelse för hur staden upplevs. När vi utvecklar Malmö ska rummen omkring husen utformas med lika stor omsorg som husen själva. Med utgångspunkt i den nära mänskliga skalan och tydliga hierarkier mellan offentliga och privata rum, ska det finnas möjligheter för människor av olika bakgrunder att mötas. Stadens rum ska utformas så att Malmö är en trygg, trivsam och spännande stad att leva och verka i. "Det är i ögonhöjd som människor upplever staden." rummets bottenvåning Det är i ögonhöjd som människor upplever staden. Hur bottenvåningen är utformad spelar därför stor roll för hur staden upplevs, oavsett om de är av mer privat karaktär som bostäder eller mer publik som butiker, restauranger eller olika offentliga verksamheter. Med levande bottenvåningar känns staden trygg, trivsam och spännande. Arkitekturen ska främja många och varierade former av stadsliv, så att olika människor får plats i staden. I och kring bottenvåningarna som kan ses som gränssnittet mellan gata och hus ska det finnas möjlighet för människor att uppehålla sig och möta andra. Visuell kontakt mellan ute och inne påverkar vilket stadsrum som skapas och vilka förutsättningar som ges för stadsliv. Var och hur man går in i ett hus är den viktigaste övergången mellan det offentliga till det privata. Portarna och bottenvåningarnas utformning kommunicerar husets inre värld till sin omgivning och till omvärlden. I Malmö ska arkitekturen skapa en vacker, levande och människovänlig stadsmiljö.

229 TES 7 55 Stadsmiljöer i Malmö Exempel på Malmös varierade stadsmiljöer från den äldre stadskärnan med anor från medeltiden, till den klassiska stenstaden till senare tiders modernistiska stadsplanering med mer storskaliga bostadsområden.

230 56 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / funktion "De många små detaljerna är viktiga för helhetsupplevelsen av en stad och dess atmosfär." rummets rekvisita Om stadens hus, gator och platser är scenografin kan stadens bänkar, skyltar, belysning och annan utrustning beskrivas som dess rekvisita. De är till för att informera människor och tydliggöra stadsrummet, men också för att försköna vår stadsmiljö. Dessutom är de grundläggande för stadens liv eftersom de fyller viktiga praktiska funktioner. De många små detaljerna är viktiga för helhetsupplevelsen av en stad och dess atmosfär. I Malmö finns ett stadsmiljöprogram vars syfte är att förstärka och förtydliga stadens identitet och som Skånes huvudstad. Stadens många små detaljer ska vara funktionellt och estetiska tilltalande och tillsammans skapa sammanhängande stadsmiljöer. Det ska vara trivsamt och vackert att uppleva Malmös stadsliv.

231 TES 7 57 Malmöfärgen Den mörkt gröna färg som används i stadens bänkar, belysning, räcken och annan utrustning har använts länge i Malmö. Stadsmiljön ska upplevas som enhetlig och spegla Malmös identitet och därför används samma färg och ett begränsat urval av utrustning.

232 58 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Triangelns station Med Citytunneln och Triangelns station har Malmö fått ett arkitektoniskt värdefullt tilllägg i stadsmiljön. Stationerna och platsen omkring är gestaltade i relation till sin omgivning.

233 TES Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning Malmös varierade stadsmiljö har många tidslager och är en viktig del av stadens karaktär. Variation är viktigt i stadsmiljön och att varje hus har sitt arkitektoniska uttryck, men variation är inte ett självändamål. Arkitekturen i Malmö ska gestaltas i relation till sin omgivning så att nya tillägg och förändringar förskönar helhetsintrycket och förbättrar upplevelsen av stadsmiljön. 8. rummet / form; Hur förhåller sig arkitekturen till sin omgivning?

234 60 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / form "Den varierade stadsmiljön är en del av Malmös identitet och bär många kvaliteter." rummets skala och variation Variation behövs i stadsmiljön. Utan variation upplevs stadsmiljön som enformig, men med för mycket variation kan den upplevas som kaotisk. En stor kvalitet i Malmös stadsmiljö är att det finns många olika typer av stadsrum och bebyggelsekaraktärer. Husens skala, placering och inbördes variation påverkar hur vi upplever dessa miljöer. Den varierade stadsmiljön är en del av Malmös identitet och bär många kvaliteter. En allt viktigare fråga för Malmö fram över är stadens förtätning och hur vi utformar ny bebyggelse i befintliga bebyggelsestrukturer. Många områden i Malmö i dag är sammanhängande vad gäller husens skala, placering och utformningen av stadsmiljöerna. Ofta är detta en kvalitet eftersom enhetligheten upplevs som harmonisk. I andra fall kan nya hus berika och förbättra miljön genom att kontrastera i sin skala och gestaltning. I helt nya områden blir tydliga spelregler viktiga för vad det är som håller ihop bebyggelsen som byggnadshöjder- och bredder, materialval och kulörer. När vi bevarar och utvecklar Malmös stadsmiljöer ska vi värna deras arkitektoniska och kulturhistoriska värden och det gäller särskilt när staden förtätas. Ny arkitektur ska gestaltas i relation till den befintliga omgivningen så att Malmös stadsmiljöer är i kontinuerlig utveckling.

235 UNDERRUBRIK 61 Södertull Malmös stadsmiljö präglas av en påfallande variation med hus från olika tidsåldrar. Längs Regementsgatan finns påkostade bostadshus från 1890-talet, ritade av flera framstående arkitekter. I bakgrunden syns Kronprinsen, ett modernistiskt landmärke i Malmö.

236 62 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / form "När vi förändrar eller gör nya tillägg i stadens arkitektur ska vi ta utgångspunkt i den befintliga stadsmiljöns karaktär för att förstärka och bevara Malmös särart." rummets väggar och golv Husen bildar väggarna i stadens rum och marken, gatorna och platserna är golven. Tillsammans bildar stadsmiljöer en helhet som speglar stadens identitet. En viktig del av Malmös identitet är mångfalden och brokigheten vilket avspeglas i bebyggelsen. Kontrasterna i fasadernas kulör- och materialsättning bildar likväl en helhet eftersom fasaderna är i samma färgspektrum och har gemensamma drag. Viktiga byggnadsdelar som fönster och dörrar bär också typiska malmöitiska drag liksom det månghundraåriga användandet av tegel som har en stark regional förankring. När vi förändrar eller gör nya tillägg i stadens arkitektur ska vi ta utgångspunkt i den befintliga stadsmiljöns karaktär för att förstärka och bevara Malmös särart. Husens fasader ska gestaltas i relation till den omgivande stadsmiljön. Husens skala, färg och material bildar väggarna i stadens rum, men viktigt för upplevelsen av stadsmiljön är också golven. När vi utformar stadens golv ska markbeläggningen och detaljutförandet göras så att helhetsintrycket och det stadsliv vi önskar ska främjas. Gatorna ska kunna läsas som en helhet och de ska ge rätt signaler för brukaren.

237 TES 8 63 Stadsmiljöernas väggar och golv Utsnitt av vanligt förekommande material i Malmös stadsmiljöer, som tegel, betong, klinker och glas i en varierad färgskala. Gula eller röda kakelplattor som markbeläggning (bild till vänster) är ett för Malmö typiskt markbeläggningsmaterial, särskilt i områden som byggdes under och 30-talen som exempelvis Davidshall.

238 64 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / form "Malmö uppmuntrar initiativ för att integrera grönska och miljöanpassade lösningar än mer i arkitekturen." rummets grönska och ekologi Malmö är en stad som är grön ur flera aspekter. Parkerna, träden och grönskan i staden rum är en stor del av Malmös identitet och tillför många kvaliteter till människorna i staden. Stadens många träd förskönar och förgrönar stadsmiljön. Förbättring av mikroklimatet och luftkvaliteten, fördröjning av dagvattnet och minskning av buller är bara några av de kvaliteter som grönska i stadens rum tillför. Dessutom minskar grönska stress och har positiva effekter på människors hälsa i stort. Malmö ska fortsätta att utvecklas som en allt grönare stad och ska därför arbeta strategiskt och långsiktigt för mer grönska i stadens hus och rum. På flera håll i staden har grönska och miljövänliga lösningar integrerats på ett positivt sätt i arkitekturen, en resurs som i dag är relativt outnyttjad. Malmö uppmuntrar initiativ för att integrera grönska och miljöanpassade lösningar än mer i arkitekturen eftersom vi ser vilka värden det kan ge huset, stadsmiljöerna och för stadens människor.

239 TES 8 65 Ekostaden Augustenborg och grönytefaktorn I Augustenborg finns världens första botaniska takträdgård där man undersöker hur gröna tak och väggar kan integreras i arkitekturen. Ekostaden Augustenborg (bilderna ovan) är ett enastående exempel på hur ekosystemtjänster har integrerats i ett bostadsområde och har fått mycket positiv uppmärksamhet, också internationellt. Ett sätt att mäta och kvalitetssäkra grönska i utemiljöerna är grönytefaktorn. Första gången grönytefaktor användes som ett stadsplaneringsredskap i större skala var i Bo01 (till vänster).

240 66 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / form " I Malmö ska det vara tryggt och trivsamt för alla att vara i staden, även under de mörka timmarna." Julbelysning, Gustav Adolfs torg Malmö har ett stadsmiljöprogram och en viktig del är ljussättningen av staden. Varje år ljussätts exempelvis Gustav Adolfs torg vid jul. rummet, ljuset och konsten På våra breddgrader förändras ljuset och vädret mycket under årets lopp. Eftersom staden upplevs dygnet runt och året om, i ur och skur, är upplevelserna av den olika beroende på dessa faktorer. Hur staden upplevs under kalla och mörka dagar är lika viktigt som hur den upplevs under de varma och soliga dagarna. Natt är natt och dag är dag, och ljus behövs under de mörka timmarna. Medveten ljussättning av staden under årets och dygnets mörka tid förskönar gaturummet, samtidigt som staden blir tryggare och tydligare. I Malmö ska det vara tryggt och trivsamt för alla att vara i staden, även under de mörka timmarna. Malmö har som målsättning att vara en av Europas ledande ljusstäder. Både mörker och ljus ska finnas där det behövs och ljus ska finnas för att visa vägen och där det är vackert. Konst, liksom ljussättning, medverkar också till att försköna och tillföra kvaliteter till stadens rum. Ofta integreras konst och ljus med varandra och skapar tillsammans stadens scenografi. Konst i det offentliga rummet kan vara tillfällig eller permanent och få oss att uppleva stadsrummet på helt nya sätt. Konst och ljus kan integreras i husens arkitektur eller i de offentliga rummen. Eftersom Malmö ska vara en vacker, trygg och upplevelserik stad ska de konstnärliga inslagen i stadens hus och rum främjas.

241 TES 8 67 Malmö by Light Vart fjärde år hålls ljusfestivalen Malmö by Light, ett samarbete mellan Malmö stad och olika konstnärer för att iscensätta olika offentliga rum. Konsthallsplatsen (tävling) Kring de två nya stationsuppgångarna vid Triangelns station har ljussättningen varit viktig i gestaltningen av de offentliga rummen. Bubbla (lekskulptur), Folkets Park Konstverket uppfördes som en del av Malmö by Light, men är numera en permanent del av lekplatsen i Folkets Park.

242 68 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Bokalerna och Örtagårdstorget Bostad + Lokal = Bokal, är ett framgångsrikt koncept som utvecklats i Rosengård. Genom att bygga till en verksamhetslokal i bottenvåningen har Bennets väg blivit mer stadsmässig. I anslutning till dessa har dessutom anlagts Örtagårdstorget, vilket är stadsdelens första torg och en del av Rosengårdsstråket.

243 TES Arkitekturen ska tillföra kvaliteter till stadsmiljön som varar länge Arkitekturen påverkar hela staden, men framför allt den närmsta omgivningen, kvarteret och stadsdelen. När vi utvecklar staden, vill vi att arkitekturen ska tillföra kvaliteter till sin omgivning och till de människor som först och främst berörs av den. Staden är alltid i kontinuerlig utveckling och eftersom Malmö ska utvecklas hållbart på lång sikt vill vi att arkitekturen ska ge kvaliteter till stadsmiljön som varar länge. 9. rummet / framtid; Vilka kvaliteter tillför arkitekturen till sin stadsmiljö?

244 70 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / framtid "Vi ska i ännu högre grad värna de arkitektoniska och kulturhistoriska värdena i Malmös stadsmiljöer." rummets kulturhistoria Överallt i staden syns spår av Malmös utvecklingshistoria. Varje gång vi förändrar något i stadens arkitektur förändras också vilka spår vår samtid kommer att efterlämna till kommande generationer. En stad är i ständig utveckling och det är omöjligt och inte heller önskvärt att frysa tiden. Varje tid måste få sätta sin prägel på staden, men det betyder också att vi väljer vad vi vill bevara till framtiden. Några hus och miljöer har högre kulturhistoriska och arkitektoniska värden, för att de är unika eller för att de berättar något särskilt om sin samtid, arkitektur, för Malmö eller ibland för hela riket. Med särskilda bestämmelser kan dessa hus och miljöer ges ett särskilt skydd så att de kan bevaras för framtiden. Vi ska i ännu högre grad värna de arkitektoniska och kulturhistoriska värdena i Malmös stadsmiljöer. Det gäller både i den allra mest småskaliga bebyggelsen till de större byggnaderna och offentliga rummen. Att bevara och utveckla istället för att riva och bygga nytt är en fråga om historisk och miljömässig hållbarhet och det är så vi vill bygga vårt Malmö. Med ökad kunskap om Malmös bebyggelses arkitektoniska och kulturhistoriska värden ska byggherrar, fastighetsförvaltare, husägare och arkitekter känna stolthet och ansvar inför varje hus unika historia.

245 UNDERRUBRIK 71 Gamla Väster Gamla Väster är den västra delen av den gamla staden i Malmö. Bebyggelsen präglas av variation i skalan, en följd av att området har byggts under en längre tid och att flera äldre hus har rivits och ersatts i den saneringsvåg som var stark i Malmö under och 70-talen.

246 72 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; rummet / framtid "Om stadens rum är robusta finns det plats för det föränderliga och det tillfälliga." rummets robusthet Det är i gatunivå som stadens liv utspelar sig och därmed är det också de offentliga rummen som utsätts för mest slitage eftersom det är här som flest människor uppehåller sig. När vi utformar stadens rum ska vi använda hållbara material och lösningar som tåler dagligt bruk och åldras med skönhet och värdighet. Att göra stadens rum robusta handlar om det fysiska utformandet, men också om den funktionella användningen. Stadens rum ska kunna användas till mycket och av många. Ett torg ska kunna användas till många olika ändamål för sociala sammankomster, evenemang, försäljning, demonstrationer eller konst. Om stadens rum är robusta finns det plats för det föränderliga och det tillfälliga helt enkelt det som gör en stad mer spännande och upplevelserik. "Att bygga med beredskap för framtida förändringar är att bygga staden långsiktigt och hållbart." rummets föränderlighet Precis som hus förändras med tiden, kan också stadens offentliga rum förändras. Vad som ursprungligen varit en stillsam gata kan över tid utvecklas till en handelsgata, och tvärtom. Förändringar i stadens utveckling hänger samman med samhällsutvecklingen. När vi bygger och planerar i dag kan vi sällan förutspå framtidens förändrade behov, men vi kan underlätta för framtida förändringar. Stadens hus och rum måste vara flexibla så att de kan förändras i takt med stadens utveckling. I vissa fall kan det betyda att i husens bottenplan möjliggöra för handel och verksamheter om behovet skulle uppstå i framtiden även om det inledningsvis saknas underlag för det. Det gäller framför allt i strategiskt viktiga lägen i staden; kring befintliga handelsstråk, stationsnära lägen och centrumbildningar. Att bygga med beredskap för framtida förändringar är att bygga staden långsiktigt och hållbart. Det gäller särskilt i en stad som Malmö som har förändrats mycket under de senaste decennierna och alltjämt fortsätter att omvandlas.

247 TES 9 73 Culture Casbah (tävling) Med det vinnande tävlingsförslaget föreslås en strategi för förtätning av stadsdelen Rosengård, där den storskaliga strukturen bryts ner med mer småskalig bebyggelse. I förslaget ingår också ett torn, Törnrosen Tower, som kommer att fungera som landmärke för hela Rosengård. Förslaget innebär en mer varierad skala i bebyggelsen än i dag.

248 74 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Flygbild över Malmö

249 ARKITEKTURENS DIALOGER OCH PROCESSER 75 Arkitekturens dialoger och processer Att bygga och utveckla en stad är en ständig utvecklingsprocess och involverar många aktörer med egna intressen. Malmös främsta styrkor är att vara en liten storstad, det geografiska läget och den mångfald av kompetenser och aktörer som finns här. Allt det ska vi tillvarata när vi bygger Arkitekturstaden Malmö, en stad som är känd för att vara kreativ, ambitiös och i framkant inom hållbar stadsutveckling. 1. Staden / Funktion; Vilka värden tillför arkitekturen Malmö? 2. Staden / Form; Hur förhåller sig arkitekturen till Malmös särart? 3. Staden / Framtid; Hur bidrar arkitekturen positivt till Malmös utveckling? 4. Huset / funktion; Hur, och av vem, används arkitekturen? 5. huset / form; Vilka sinnesupplevelser ger arkitekturen? 6. huset / framtid; Hur åldras arkitekturen? 7. rummet / funktion; Hur påverkar arkitekturen livet omkring den? 8. rummet / form; Hur förhåller sig arkitekturen till sin omgivning? 9. rummet / framtid; Vilka kvaliteter tillför arkitekturen till sin stadsmiljö?

250 76 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; arkitekturens dialoger och processer "Malmö stads arkitekturprogram, Arkitekturstaden Malmö, ska vara verktyget för utvecklingen och bevarandet av stadens arkitektur." stadens ansvar I stadsbyggnadsprocessen finns många aktörer med sina intressen och kom pe - tenser. En central aktör är vår kommun, Malmö stad. Under ledning av ett demokratiskt valt styre intar staden en särskild roll eftersom vi ska bevaka och främja stadens gemensamma intressen för att ständigt utveckla Malmö som en hållbar, attraktiv och framgångsrik stad i Öresundsregionen. Lika viktigt är att ge service och information till den enskilda medborgaren. För att en demokratisk dialog ska upprätthållas i stads bygg - nadsprocessen behöver meto derna för medborgardialog konstant utvecklas och utvärderas. Malmö stads arkitekturprogram, Arki tekturstaden Malmö, ska vara verktyget för utvecklingen och bevarandet av stadens arkitektur. Syftet är att väcka engagemang för arkitekturens kulturella, sociala, ekologiska och ekonomiska värden för den enskilda medborgaren och för staden som helhet. "Det offentliga byggandet ska kännas igen på att det håller hög konstnärlig nivå, är miljömässigt och ekonomiskt hållbart och genomsyras av demokratiska och humanistiska värderingar." det offentliga byggandet Med instrument som översiktsplaner, detaljplaner och bygglov vill Malmö stad att Malmös stadsutveckling håller hög arkitektonisk kvalitet, i alla skalor. Staden är myndighet och rådgivare och ska dessutom vara inspiratör för att främja en stark efterfrågan på hög arkitektonisk kvalitet från den privata sektorn. Arkitekturens kvalitet behöver höjas och denna ambition måste finnas bland både privata och offentliga byggherrar, förvaltare och konsulter. Malmö stad har en central roll som byggherre och förvaltare för många av Malmös hus och stadsmiljöer. Med det medföljer ett ansvar, men också möjligheter. Staden vill axla det ansvaret genom att gå före i utvecklingen. Det offentliga byggandet och förvaltandet har ett stort symbolvärde och ska därför hålla särskilt hög arkitektonisk kvalitet. Det offentliga byggandet ska kännas igen på att det håller hög konstnärlig nivå, är miljömässigt och ekonomiskt hållbart och genomsyras av demokratiska och humanistiska värderingar. Det visar att Malmö är en stad som prioriterar god arkitektur för sina medborgare och deras livsmiljöer.

251 UNDERRUBRIK 77 Kommunens roll i stadsutvecklingen Kommunen fyller en särskild roll i stadsbyggnadsprocessen och ska fungera både som rådgivare och inspiratör. Dessutom styrs kommunen av en politisk och demokratiskt vald ledning.

252 78 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; arkitekturens dialoger och processer "Malmö vill att staden innehåller blandade funktioner över hela staden med rätt funktion på rätt plats." programmering Om de fysiska strukturerna är stadens hårdvara, är mjukvaran de funktioner stadens hus och rum innehåller. Malmö vill att staden innehåller blandade funktioner över hela staden med rätt funktion på rätt plats. När vi gör program för stadens utveckling, vare sig det handlar om gestaltningsprogram, värdeprogram eller detaljplaneprogram, ska vi se till att programmet arbetas fram av människor med relevanta kompetenser. Lokala aktörers kunskaper och erfarenheter ska involveras redan i ett tidigt skede. I programmeringen av staden är tillfällig konst och arkitektur ett positivt verktyg för att pröva nya lösningar och experiment. Tillfällig arkitektur och konst kan dessutom vara ett konkret sätt för lokala aktörer att involveras och öppna upp för kreativa oväntade program. "Det är Malmös övertygelse att bäst resultat uppnås om det finns en mångfald bland förslagsställarna." arkitekttävlingar och metodutveckling Många av vår stads finaste arkitekturexempel är resultat av arkitekttävlingar. Hur vi förändrar och förädlar stadens arkitektur har stor betydelse för lång tid fram över och därför vill Malmö att så många arkitekturprojekt som möjligt ska belysas ur flera vinklar för att besvara ett program. Arkitekttävlingar kan vara öppna och allmänna eller inbjudna efter prekvalificering och är ett verktyg för att få fram nya kreativa infallsvinklar och förslag. Det är Malmös övertygelse att bäst resultat uppnås om det finns en mångfald bland förslagsställarna och ska därför uppmuntra att såväl lokala, nationella och internationella aktörer deltar i arkitekttävlingar. Som ett viktigt led i Malmös arbete för jämställdhet och mångfald, ska staden verka för att fler, mindre och oetablerade aktörer ges möjlighet att delta i arkitekttävlingar t ex som wild cards eller i nya konstellationsformer. Som en stad i ständig utveckling ska nya kreativa processer utvecklas och prövas samtidigt som de mer beprövade tävlingsformerna löpande utvärderas. "För att vilja engagera sig i utvecklingen av staden, krävs en ökad förståelse för stadsbyggnadsprocessen, men också ett större intresse för arkitektur generellt." medborgardelaktighet Att ha medborgardelaktighet i stadsprocessen är självklart av grundläggande demokratiska skäl. Malmö är en stad vars befolkning präglas av stor mångfald. Det breda spektrumet av åsikter, kompetenser och erfarenheter är en resurs i stadens utveckling. En tidig medborgarrdelaktighet är ofta avgörande för ett bättre planeringsunderlag och därför vill vi att metoderna för medborgardielaktighet ständigt ska utvecklas och förbättras. För att vilja engagera sig i utvecklingen av staden, krävs en ökad förståelse för stadsbyggnadsprocessen, men också ett större intresse för arkitektur generellt. Därför uppmuntrar Malmö initiativ som ska väcka intresse och engagemang för arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor hos medborgarna. En viktig kanal är skolorna, som har förutsättningarna att på ett kreativt och tvärvetenskapligt sätt grundlägga ett intresse för vår gemensamma stad redan i tidig ålder hos medborgarna.

253 ARKITEKTURENS DIALOGER OCH PROCESSER 79 Norra Sorgenfri Norra Sorgenfri är ett av Malmös största och mest prioriterade omvandlingsområden. I planprogrammet för hela området är kärnvärdena mångfald, småskalighet och variation. Därmed kommer det nya som växer fram bygga vidare på befintliga kvaliteter. UngBo UngBo består av både en idétävling och en arkitekttävling för yngre arkitekter. Med tävlingen väcktes frågan om bostadsfrågan för unga samtidigt som det var ett sätt att få fram nya idéer i den viktiga bostadsfrågan. Europan Europan är världens största arkitekttävling för unga arkitekter. Här ses ett av vinnarförslagen från Europan 11 (2011) då en av tävlingstomterna var stadsdelen Holma, Malmö.

254 80 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ; arkitekturens dialoger och processer "Sverige behöver stärka sin ställning på den internationella arkitekturscenen och här ska Malmö gå i bräschen som arkitekturstad i framkant." arkitekturpriser Att premiera arkitektur som har särskilt framstående kvaliteter är ett etablerat arkitekturpolitiskt verktyg. Stadens främsta arkitekturpris är Årets Stadsbyggnadspris som utdelas årligen inom flera kategorier för att belöna den som givit stadsmiljön i Malmö ett värdefullt och funktionellt tillskott. Arkitekturpriser är ett erkännande av utomstående bedömare och ska uppmuntra till hög arkitektoniskt kvalitet i stadsbyggandet. Priser kan delas ut av staden själv, men också av nationella och internationella organisationer för att premiera enskilda stadsbyggnadsprojekt eller tematiska projekt. Malmö har vunnit många nationella och internationella priser särskilt inom social och ekologisk hållbarhet. Det är något att vara stolt över lika mycket som en uppfordran att fortsätta med detta viktiga arbete. Sverige behöver stärka sin ställning på den internationella arkitekturscenen och här ska Malmö gå i bräschen som en arkitekturstad i framkant. Malmö ska vara känt långt utanför stadens och rikets gränser för sin arkitektur och hållbar stadsutveckling. Att Malmö är en liten storstad är en fördel för att kunna utnyttja de kompetenser som finns inom näringslivet, arkitektbranschen och akademin i hela regionen. "Det är ofta lätt att vara efterklok, men det är ännu bättre att vara klok längs vägen." arkitekturdebatt Hur Malmö utvecklas är något som angår alla som lever och verkar här. En vital debatt om stadens utveckling är viktigt för att tillföra kritiska och relevanta infallsvinklar. Det är ofta lätt att vara efterklok, men det är ännu bättre att vara klok längs vägen. Malmö tror att en öppen och kritisk debatt är grundläggande för stadens utveckling. Därför uppmuntras kommunen, branschen, media och akademiker och enskilda medborgare i egenskap av privatperson eller yrkesperson att göra sin röst hörd i debatten för att diskutera frågor som rör Malmös stadsutveckling. En kritisk, öppen och jämlik debatt är avgörande för en hållbar och demokratisk utveckling av staden. "Lika mycket som Malmö ska inspireras av andra städer, ska vi vara en inspirationskälla för andra städer i hur vi arbetar med arkitektur och stadsbyggnad." nätverk och samarbete För Malmö, som har ett unikt och centralt läge i Öresundsregionen, är det nödvändigt med ett allsidigt nätverk och samarbete med andra aktörer och städer. Syftet med att ingå i nätverk och olika samarbetsformer är att utbyta erfarenheter, få inspiration och kunna driva projekt samman. Lika mycket som Malmö ska inspireras av andra städer, ska vi vara en inspirationskälla för andra städer i hur vi jobbar med arkitektur och stadsbyggnad. För att kunna vara ett inspirerande föredöme ska vi använda oss av de kompetenser som finns i regionen. Samarbeten med lärosätena i Malmö, Lund och Köpenhamn, näringslivet och arkitektprofessionen i regionen ska stärkas.

255 ARKITEKTURENS DIALOGER OCH PROCESSER 81 Årets Stadsbyggnadspris Att premiera arkitektur som håller särskilt hög kvalitet är viktigt för att främja goda initiativ och höga ambitioner. Det främsta arkitekturpriset i Malmö är Årets Stadsbyggnadspris som delas ut inom kategorierna Verksamheter eller Bostäder. Dessutom delas ut Årets Gröna Lansen och Årets Skylt. Forever Young!? Uppföljande konferens efter UngBo om bostadsbristen bland unga. Deltagarna var representanter för organisationer, kommunen, byggherrar och politiker. Nordic City Network Malmö ingår i flera nätverk med andra städer för att utbyta kunskap och idéer. Ett av dem är Nordic City Network med 17 medlemsstäder från Sverige, Danmark, Norge och Finland.

256 82 A R K I T E K T U R S TA D E N M A L M Ö Appendix 1: Samband med övriga styrdokument och riksintressen sa mband m ed översikts p l an f ö r ma l m ö, ö p MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING till Översiktsplan för Malmö ÖP2012 Utställningsförslag januari ja nu ari D p enn w lane a s w n kri w.m m ft e ä alm d k r en a o.s rto das e/o r oc t en p/k h p de ar lane l av ta rin öv gs ers rik ikts tlin p jer lan ka en. ns H es ela på ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ ÖP2012 PLANSTRATEGI Utställningsförslag Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun i Sverige ha en aktuell översiktsplan (ÖP). Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men vägledande i beslut som rör användningen av mark- och vattenområden och hur stadsmiljön ska utvecklas. I områden som behöver redovisas mer i detalj, kan kommunen utarbeta en fördjupad översiktsplan (FÖP). För frågor som behöver behandlas djupare, kan ett tematiskt tillägg göras till översiktsplanen (TÖP), som liksom översiktsplanen är kommuntäckande. Både när ett tematiskt tillägg eller en fördjupad översiktsplan tas fram, ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen redovisas. Formellt är Arkitekturstaden Malmö ett tematiskt tillägg till Malmös gällande översiktsplan, ÖP2012. I översiktsplanen, i kapitlet om Stadens gestaltning, anges att En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på och utvecklar Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska utarbetas. Arkitekturstaden Malmö syftar till att, på ett inspirerande, pedagogiskt och resonerade sätt, redovisa hur översiktsplanen ska förverkligas med arkitektur som verktyg. Prioriterade inriktningar i denna är att Malmö ska förtätas inåt för att bli en nära, tät, grön och funktionsblandad stad. Andra viktiga mål är att stödja en mer allsidig och varierad bostadsmarknad, att minska skillnaderna i folkhälsan och att Malmö ska vara en trygg och tillgänglig stad för alla. Byggandet ska vara resurseffektivt och miljövänligt och präglas av ett långsiktigt tankesätt så att Malmös byggnader och stadsmiljöer varar länge, funktionellt, kulturellt och estetiskt. Kulturhistoriska och arkitektoniska värden i den befintliga bebyggelsen ska värnas och ny bebyggelse ska bli positiva tillskott till stadsmiljön med utgångspunkt i platsens värde och potential. Med det goda exemplets makt och en resonerande tankemodell vill Malmö stad att detta tematiska tillägg ska inspirera samtliga aktörer i stadsbyggnadsprocessen hur arkitektur är ett av våra främsta verktyg att göra Malmö till en än mer hållbar, attraktiv och framgångsrik stad. Riksintressen Områden som bedöms vara av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som exempelvis berör naturtillgångar, friluftsliv, fiske eller kulturhistoriska miljöer, kan pekas ut som områden av riksintressen enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Riksintressena syftar till att ge långsiktigt skydd åt dessa särskilt värdefulla platser, objekt eller miljöer. Flera myndigheter har ansvar för att bevaka riksintressena, men det är Boverket som samordnar riksintressemyndigheternas arbete. Det är länsstyrelsernas ansvar att samordna och tillvarata statens intressen i den kommunala planprocessen. I kommunens aktuella översiktsplan (och fördjupningar och tillägg till denna) ska det redovisas hur kommunen tänker tillgodose riks intressena. Malmö har flera riksintressen, bl a för kulturmiljövård, naturvård, kustzonen och fiske, och hur dessa ska tillgodoses redovisas i den aktuella översiktsplanen. Några av dessa handlar om arkitektur och stadsmiljö, däribland de riksintressen för kulturmiljövård som finns inom kommunens gränser. Motiveringarna till de

257 appendix 1 83 riksintressen som berör Malmös arkitektur och stadsmiljö, stämmer väl överens med avsikten för Arkitekturstaden Malmö. Med detta tematiska tillägg vill Malmö stad, genom bilder, resonemang och goda exempel, tydliggöra Malmös särart och stadens unika kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Flera av de uttryck för riksintressen som nämns beskriver den komplexa och heterogena stadsbilden med många tidslager, parkernas betydelse för stadens identitet och historia, hur Malmös utvecklingshistoria kan avläsas i exempelvis stadsstrukturen och betydelsefulla verksamhets- och industrimiljöer. Malmö stad vill med Arkitekturstaden Malmö understryka vikten av att i alla stadsutvecklingsprojekt tillvarata de kulturhistoriska och arkitektoniska värden som uttrycks i riksintressena. För att Malmös särart ska bevaras, vill staden också belysa det arkitekturarv som vår tid efterlämnar till kommande generationer. Stadens omväxlande historia representeras i den befintliga stadsmiljön och på samma sätt berättar Malmös samtidsarkitektur historien om en industristad i kris, till en stad som satsar på hållbar arkitektur och stadsutveckling. Med detta tematiska tillägg vill Malmö stad framhäva stadens unika kvaliteter och sätta vår samtidsarkitektur i historiskt per - s pektiv, så att all arkitektur tar utgångspunkt i varje plats värde och potential. Genom att öka ambitionen i arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor får också kommande generationer ett Malmö att vara stolta över och förvalta vidare. handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad Med anledning av Arkitekturåret 2001 inleddes arbetet med att utforma Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (antaget av kommunfullmäktige 2005). Programmet hade sin grund i det av riksdagen antagna nationella handlingsprogrammet Framtidsformer handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design som uppmanade kommunerna att utarbeta lokala handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekterna och miljökvaliteter i den byggda miljön. Handlingsprogrammet från 2005 bestod av fyra delar som utgick från viktiga aspekter av Framtidsformer; 1. Hållbarhet ( Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden ), 2. Stadens struktur ( Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas ), 3. Teser förvaltning och upphandling ( Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandling skall stärkas och breddas ) och avslutningsvis del 4. Goda exempel. Arkitekturstaden Malmö är en vidareutveckling och aktualisering av handlingsprogrammet. De fyra delarna ligger till grund för detta tematiska tillägg. Genom att lyfta fram goda exempel på arkitektur och stadsbyggnad visas hur arkitektur är ett våra främsta verktyg för att bygga en hållbar stad. I Arkitekturstaden Malmö betonas också vikten av det offentliga byggandet och stadens roll i att öka ambitionen i arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. En viktig del av handlingsprogrammet var att identifiera olika stads- och landskapskaraktärer i Malmös befintliga stadsmiljöer och utarbeta förhållningssätt för dessa. Dessa karaktärer och kommunens förhållningssätt till dessa beskrivs utförligt i del 2. Stadens struktur och ligger även till grund för planeringsriktlinjer i Malmös översiktsplan. Riktlinjerna ska också vara ett stöd i frågor som rör kulturhistoriska aspekter.

258 84 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Appendix 2: Bildregister s. 10 Pildammsparken Av: Erik Erstad-Jørgensen, Erik Bülow-Hübe (landskap), Harald Boklund, Ferdinand Boberg m fl (byggnader) År: Kronprinsen Av: Thorsten Roos (arkitekt), Hugo Åberg (byggherre) År: Turning Torso Av: Santiago Calatrava (arkitekt), HSB Sundsfastigheter (byggherre) År: Foto: Khadidja Ouis s. 13 Flygbild Foto: Bojana Lukac s. 15 Malmö Live Av: schmidt hammer lassen architects (arkitekt), Skanska Sverige AB (byggherre) År: (förväntat) Illustration: shl architects World Maritime University Av: Kim Utzon (arkitekt), Malmö stad (byggherre) År: (förväntat) Illustration: Kim Utzon Arkitekter Niagara Av: Lundgaard & Tranberg Arkitekter (arkitekt), Akademiska Hus (byggherre) År: (förväntat) Illustration: Lundgaard & Tranberg Arkitekter s. 16 Moderna Museet / Elektricitetsverket Av: John Smedberg (Elektricitetsverket), Tham & Videgård (arkitekt, till- och ombyggnad), Malmö stad (byggherre) År: 1901 / 2011 Foto: Bojana Lukac s. 19 Stadsbild från Malmö Foto: Khadidja Ouis s Kroksbäcksparken Av: Johan Ferner Ström (konstnär), Ramböll genom Siv Degerman (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) År: 1970-talet / 2007 / 2012 Foto: Tomaz Lundstedt Temalekplatserna Av: Malmö stad (arkitekt och byggherre) År: Sedan 1996 Foto: Peter Kroon Folkets park Av: Aron W Krenzisky (Moriska paviljongen), August Lönnberg, Carl-Axel Stoltz m fl År: 1892 Foto: Khadidja Ouis Daniaparken Av: FFNS genom Thorbjörn Andersson (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) År: 2001 Foto: Linnea Svensson Arbab s Vy från Dockan Foto: Khadidja Ouis s. 24 Vy mot Triangeln Foto: Khadidja Ouis s. 27 Slussplan Av: White Arkitekter Ab (arkitekt), JM (byggherre) År: 2012 Foto: Khadidja Ouis s Mellanheden Av: Gunnar Lindman (stadsplan), Thorsten Roos och HSB arkitektkontor i Malmö (arkitekt), HSB, MKB m fl (byggherre) År: Foto: Khadidja Ouis Bo100 Av: Ivo Waldhör (arkitekt), MKB (byggherre) År: Foto: Khadidja Ouis Urbana Villor Av: Cord Siegel, Pontus Åqvist, Karin Larsson (arkitekt, landskapsarkitekt, byggherre) År: 2009 Foto: Peter Carlsson s Akutmottagning och infektionsklinik Av: C F Møller A/S med SAMARK Arkitektur & Design (arkitekt), Regionservice (byggherre) År: Foto: Tyke Tykesson Ängsdals skola Av: Metro Arkitekter (arkitekt), Ängsdals skola (byggherre) År: 2003 / 2008 Foto: Metro Arkitekter Konsthögskolan Av: Salomon Sörensen (arkitekt), White Arkitekter AB (ombyggnad), Malmö stad (byggherre) År: 1898 / mitten av 1990-talet Foto: Bojana Lukac Lärarhögskolan Av: Diener & Diener Architekten med FOJAB arkitekter (arkitekt), Deutsche Bank / DIL Nordic och Malmö högskola (byggherre) År: Foto: Bojana Lukac s. 32 Stadsbiblioteket Av: Henning Larsens Tegnestue (arkitekt), Malmö stad (byggherre) År: Foto: Khadidja Ouis s. 35 Bo01 Av: Klas Tham med Malmö stadsbyggnadskontor (detaljplan), Malmö stad m fl (byggherre) År: Foto: Bojana Lukac s Stadsbild från Södra förstadsgatan Foto: Martin Lindeborg Station Triangeln Av: KHR Arkitekter A/S, Sweco Architects AB (arkitekt), Banverket (byggherre) År: 2010 Foto: Bojana Lukac Hyllie Station Av: Metro Arkitekter (arkitekt, station), Sweco Architects AB (landskapsarkitekt, stationstorget), Jernhusen (byggherre) År: 2010 Foto: Jesper Lindgren Malmö Centralstation Av: A. W. Edelswärd, Folke Zetterwall (arkitekt), Metro Arkitekter m fl (arkitekt om- och tillbyggnad), Jernhusen och Trafikverket (byggherre) År: 1858 / 2011 (senaste ombyggnad) Foto: Christina Hauschildt

259 APPENDIX 1 85 s. 38 Konsthallen Av: Klas Anshelm (arkitekt), White Arkitekter (arkitekt ombyggnad), Malmö stad (byggherre) År: 1974 / 1994 (ombyggnad) Foto: Bojana Lukac s. 41 Ribershus Av: Erik Bülow-Hübe (stadsplan), David Helldén och Stig Dranger (arkitekt), Eric Sigfrid Persson (byggherre) År: Foto: Khadidja Ouis s. 43 Detaljbilder från hus i Malmö Foto: Khadidja Ouis, Bojana Lukac, Lotta Swahn s. 44 Östra kyrkogården Av: Sigurd Lewerentz (arkitekt), Malmö stad och Kyrkogårdsförvaltningen (byggherre) År: Foto: Khadidja Ouis s. 47 Chokladfabriken / Kulturhuset Mazetti Av: Fredrik Reimer, Valdemar & Bernahrd Ingemann m fl (arkitekter), Mazetti, Richters bryggeri, Malmö stad m fl (byggherre) År: 1888 / 2004 (senaste ombyggnad) Foto: Khadidja Ouis s. 49 Malmö Opera Av: Sigurd Lewerentz, David Helldén, Erik Lallerstedt (arkitekt), Bygg-a Arkitekter (restaurering), Malmö stad (byggherre) År: / Foton: Khadidja Ouis s. 50 Friisgatan Av: Anders Nilsson (stadsplan) År: 1904 Foto: Khadidja Ouis s. 53 Möllevångstorget Av: Anders Nilsson (stadsplan), Axel Ebbe (staty) År: 1904 Foto: Khadidja Ouis s. 55 Stadsmiljöbilder Foto: Khadidja Ouis och Lotta Swahn s Stadsmiljöbilder Foto: Khadidja Ouis, Lotta Swahn, Jenny Leyman s. 58 Station Triangeln (för arkitekt och byggherre, se not till s 37) Foto: Khadidja Ouis s. 61 Södertull Foto: Anna-Karin Jangmark s Detaljbilder Foto: Khadidja Ouis s Grönytefaktorn, Bo01 Foto: Bojana Lukac Ekostaden Augustenborg Av: Gunnar Lindman (stadsplan), SWECO / FFNS Arkitekter m fl (arkitekt, renovering av hus), Svenska Landskap m fl (landskapsarkitekter, renovering av utemiljöer), Malmö stad och MKB (byggherre) År: / 1998 Foto: Khadidja Ouis, Lotta Swahn och Bojana Lukac s Gustav Adolfs torg Av: Nils Mannerkrantz (stadsplan), Sven-Ingvar Anderssons tegnestue (renovering), Malmö stad (byggherre och ljusdesign) År: 1811 / (renovering) Foto: Martin Lindeborg Malmö by Light 2012 Av: Malmö stad i samarbete med konstnärer År: 2012 Foto: Kasper Dudzik Konsthallstorget Av: White Arkitekter År: 2010 Illustration: White Arkitekter Bubbla (lekskulptur), Folkets park Av: Monika Gora År: 2004 Foto: Merja Diaz s. 68 Bokalerna i Rosengård / Örtagårdstorget Av: Jaenecke & Samuelsoon (arkitekt, bokalerna), Gatukontoret Malmö stad (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) År: Foto: Khadidja Ouis s. 71 Gamla Väster Foto: Khadidja Ouis s. 73 Culture Casbah (tävling) Av: Lundgaard & Tranberg Arkitekter (arkitekt), MKB (byggherre) År: 2011 Illustration: Lundgaard & Tranberg Arkitekter s. 74 Flygbild Foto: Bojana Lukac s. 77 Medborgardialog Foto: Bojana Lukac s. 79 Norra Sorgenfri Visionsbild: Mandaworks UngBo Foto: Johan Hansson Europan Illustration: Ett av två vinnande förslag Greenish Village av Karin Kjellson, Malin Dahlhielm, Anna Edblom. s. 81 Årets Stadsbyggnadspris 2013 Foto: Bojana Lukac Forever Young!? Foto: Bojana Lukac Nordic City Network Foto:

260 86 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

261 UNDERRUBRIK 87

262 88 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Våren 2014 antog kommunfullmäktige den nya översiktsplanen ÖP2012 med siktet inställt på 2030-talets Malmö. Översiktsplanen tecknar Malmö stads långsiktiga utvecklingsvisioner och ska fungera som kompass för hur den fysiska planeringen ska utveckla Malmö hållbart, socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Syftet med översiktsplanen är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men ska säkerställa en beredskap och ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Till översiktsplanen kan det utarbetas fördjupade översiktsplaner, t ex för ett särskilt område i staden, eller tematiska tillägg. Arkitekturstaden Malmö är just ett tematiskt tillägg och handlar om arkitektur mer fördjupat än översiktsplanen ÖP2012. Med Arkitekturstaden Malmö formuleras för första gången Malmö stads vision om hur arkitektur blir ett verktyg för att utveckla vår stad. Arkitektur berör oss alla; från den enskilda individens vardagsmiljöer till staden i stort. Som ett arkitekturpolitiskt program ska Arkitekturstaden Malmö formulera hur stadens arkitektur ska bevaras, utvecklas och förnyas. Detta samrådsförslag är ett underlag för en första dialogfas, ett så kallat samråd. Syftet är att stimulera till en diskussion om stadens arkitektur och dess framtid och att samla in synpunkter från ett brett spektrum av aktörer.

263 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (1) Datum Vår referens Anne Simu HR-konsult Anna.Johansson82@malmo.se Tjänsteskrivelse Handlingsplan i syfte att minska timavlönade SOFÖ Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott har beslutat om riktlinjer för att minska andelen timavlönade. Stadsområdesförvaltningarna, sociala resursförvaltningen samt förskoleförvaltningen ska under 2014 ta fram en särskilt handlingsplan i syfte att minska andelen timavlönade timmar och antalet timavlönade medarbetare. Handlingsplanen ska innehålla en kartläggning av omfattningen av timavlönade timmar samt en beskrivning av eventuellt hindrande strukturer. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa Handlingsplan i syfte att minska timavlönade enligt upprättat förslag Beslutsunderlag Handlingsplan i syfte att minska timavlönade G-Tjänsteskrivelse AU Handlingsplan timavlönade Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Förslag till Handlingsplan i syfte att minska timavlönade redovisas i särskild bilaga. Ansvariga Elisabeth Bengtsson Hall HR-chef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör SIGNERAD

264 Handlingsplan i syfte att minska timavlönade Stadsområdesförvaltning Öster Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Elisabeth Bengtsson-Hall Stadsområdesförvaltning Öster HR-avdelning