Fler får pengar tidigt sid 4 Våtmarken som förenar sid 8 Har du en åker i Brasilien? sid 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fler får pengar tidigt sid 4 Våtmarken som förenar sid 8 Har du en åker i Brasilien? sid 12"

Transkript

1 Fler får pengar tidigt sid 4 Våtmarken som förenar sid 8 Har du en åker i Brasilien? sid 12 Brist på svensk ekomjölk sid 13 Större skörd med bioångning sid 14 Spa för hästar ett projekt i tiden sid 6-7 Eko ger eko en välbesökt mässa sid Lyft fram din gårds värden sid 16

2 Steffo Törnqvist botaniserar bland västsvenska delikatesser. Under tre dagar i augusti hölls mässan Smaklust i Stockholm. Smaklust är den största matmässan med enbart småskaligt, lokalt och regionalt producerade livsmedel som någonsin arrangerats inom Norden. Som arrangör stod Nationella resurscentrum för småskalig livsmedelsproduktion i samarbete med Sveriges län och regioner. På mässan fick besökare möjligheten att göra en kulinarisk resa genom vårt avlånga land. Västra Götalands utställningsmonter var ett samarbete mellan Lokalproducerat i Väst, Västsvensk Mersmak och Lövträ Västra Götaland tillsammans med Grön affärsutveckling och en driftig producent och förädlare vars företag heter Tuacultura. Flygande start En kvart innan mässan öppnade sände TV4 direkt från vår monter med profilen Steffo Törnqvist i huvudrollen. Steffo botaniserade bland ostron, skaldjur, hjort- och havtornsprodukter. En halvtimma senare var vår monter fullständigt invaderad av köplystna och intresserade besökare. Med på mässan fanns ett tjugotal förädlare från vårt län som, tillsammans med kockar och krögare från Västsvensk Mersmak, fyllde montern med unika mervärden. Vi höll miniseminarier i vårt specialdesignade kök, som var över sex meter i diameter och som skapade ytterligare intresse för just vårt län. Alla medverkande var eniga om att vi gjorde succé och att vi tillsammans skapade en positiv bild av vårt län som garanterat kommer att locka till besök i våra krogar och gårdsbutiker för att hitta det som är så unikt för oss. Peter Drotz Verksamhetsledare Lokalproducerat i Väst AB Bildtext. Foto:

3 Spannmål och klimat skapar hot och möjligheter! I huvudet på mig som landsbygdsdirektör har jag, utöver allt arbete på Länsstyrelsen, hemma på gården med skörd och höstsådd samt förberedelser inför höstens hästauktioner, funderat mycket kring ämnet spannmål och klimat. Framför våra ögon pågår just nu en enormt omvälvande förändring som sannolikt beror på en komplicerad ekvation av brist på mat, små världsmarknadslager, klimatförändringar, snabb omställning till bioenergi samt överkänsliga marknadskrafter. Våren 2005 blev jag kritiserad av såväl experter som deltagare på flera lantbrukarmöten för att jag förutspådde en 25-procentig höjning av spannmålspriset och 3-5 kr högre pris för nötkött redan till 2006, vilket vi också nådde. År 2007 har mina antaganden om bioenergiutvecklingen, minskad spannmålsodling och därmed Informationsskrift till lantbrukare i Västra Götalands län Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress: Box 224, SKARA Ansvarig utgivare: Ove Konradsson Redaktion: Malin Lennartsson Gunnel Holmberg Morgan Johansson Nina Goos Tryck: Rydins Tryckeri AB, Nossebro Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO14001:2004. Cert.no. GBG Tryckt på MultiArt Silk Utgivningsplan 2007 Nr 4 13 december Manusstopp 5 veckor före utgivning. högre pris i Europa beroende på den genomförda gårdsstödsreformen förverkligats men också överträffat även den mest optimistiska landsbygdsdirektör. Hösten 2007 har priset ökat från de öre/kg för havre och öre/kg för korn som betalades 2005 till öre/kg för havre och cirka öre/ kg för korn och vete. Vissa signaler pekar dessutom på att taket inte är nått! Prisökningar och kraftsamlingar Självklart är detta mycket positivt för svenskt jordbruk. Ett högt spannmålspris skapar på sikt bättre lönsamhet för hela näringen, men det kräver också handlingskraft för att inte animalieproduktionen och de gryende bioenergisatsningarna skall ödeläggas. Det vill till att vännerna inom köttbranschen och mejeriindustrin har modet, viljan och kraften att MYCKET snabbt höja priset på de förädlade produkterna till detaljhandeln och i sin tur till oss konsumenter. Främst gäller det naturligtvis det spannmålskrävande gris- och fågelköttet samt mjölkproduktionen men även nötköttet påverkas i hög grad. Klarar de inte det kan möjligheten för svenskt lantbruk snabbt bli ett allvarligt hot! Det tar bara 6-8 månader att ödelägga griskötts- och fågelköttsproduktionen samt ytterligare förvärra mjölkbristen. Förhoppningen att detaljhandeln med ICA i spetsen utan strid och massmedialt gnäll ska medverka frivilligt är en utopi. Här krävs nog tuffa tag från marknadsledarna! Världsläget Att maten skulle bli dyrare när den fick konkurrens om jordbrukets produkter av bioenergin var inte oväntat, men det gick snabbare än vad man kunnat ana! Orsakerna till årets enorma prisrally, som saknar motstycke i modern tid, är många. Missväxt på grund av torka i södra Europa, Australien, Nya Zeeland och delar av Nordamerika. Missväxt på grund av översvämningar och regn i Omslagsfoto: Morgan Johansson Klimatmyntet verkar ha minst 5-6 sidor Kina, Bangladesh, delar av Nordamerika, norra Europa samt vissa delar av lilla Sverige. Världsmarknadslagren var redan i somras mycket låga. Gårdsstödsreformen är genomförd i hela EU och det ger en minskning av spannmålsproduktionen på cirka 10 procent. En hypersnabb omställning till produktion av bioenergi har lett till ökad rapsodling (all time high med >300 öre/kg) och att spannmål används till produktion av diesel och etanol. Många vinklingar Om den uppkomna situationen direkt eller indirekt beror på klimatförändringarna tvistar de lärde om, men jag känner mig åtminstone övertygad om att så är fallet. Efter två veckors besök i USA, där amerikanerna susar fram på de filiga vägarna i bilar som slukar bensin som kostar 3 kr/l och rapporter från vänner som besökt Kina och Indien, känns det uppenbart. I korta ögonblick av pessimism kan undertecknad till och med känna viss uppgivenhet inför Sveriges alla ansträngningar inom miljöområdet när man inser inställningen från exempelvis vanliga amerikaner. Med denna övertygelse kan man ana att även om vi 2007 är vinnare med höga spannmålspriser och god lönsamhet så kan det felaktigt utnyttjat och överkapitaliserat bli ett hot. Om torkan i södra Europa kommit för att stanna kan klimatet även bli en möjlighet för turismen och att välutbildade människor väljer att bo i Sverige, naturligtvis främst i Västra Götalands län. Med andra ord, det är som det brukar, det finns alltid minst två sidor av ett mynt och klimatmyntet verkar ha minst 5-6 sidor! Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Ove Konradsson En för dagen grubblande landsbygdsdirektör

4 Tidig utbetalning av miljöersättningar och kompensationsbidraget Nytt för i år är att de flesta lantbrukare som har sökt miljöersättningar och kompensationsbidrag 2007 kommer att få en delutbetalning senast den 16 oktober. 75 procent av ett preliminärt beräknat belopp ska betalas ut. Det innebär att även företag som kontrolleras i fält kommer att få utbetalning tidigt. Några undantag finns dock och för gårdsstödet är inte tidpunkt för utbetalning bestämd ännu. Beräknat belopp Utbetalningen beräknas med utgångspunkt från de ansökta uppgifterna. Resterande belopp kommer att betalas ut Foto: Morgan Johansson vid de tidpunkter som Jordbruksverket bestämmer och när ansökningarna är slutligt handlagda. Fördelarna med delutbetalningen är att vi totalt sett kan betala ut ett större belopp till länets lantbrukare i oktober än tidigare år. Betydligt fler lantbrukare kommer också att få utbetalning i ett eller flera stöd. Undantag för utbetalning Vissa typer av ansökningar kan inte komma med i delutbetalningen den 16 oktober. Det gäller exempelvis: Ansökningar om betesmarker och slåtterängar där särskilda värden sökts på något block i åtagandet. Då måste en åtagandeplan vara klar för att utbetalning skall kunna göras. Ansökningarna kräver i många fall besök i fält och arbetet med att färdigställa dem kommer i huvudsak att ske senare i höst. Företag med stora avvikelser i en fältkontroll. Lantbrukare med gemensamma produktionsplatsnummer och där fördelningen av djur inte har kommit in till Länsstyrelsen i tid. I dessa fall kan kompensationsbidrag, ersättning för vallodling inom LFA-områden samt ersättning för ekologisk produktion, som även omfattar djurhållning, inte betalas ut. Ansökningar som är ofullständiga eller bristfälligt ifyllda. Risk för återkrav En nackdel med delutbetalningen är att Länsstyrelsen kan bli tvingad att göra återkrav i en del fall om det visar sig att det utbetalda beloppet överskrider det slutliga beloppet. Det är främst för företag som kontrollerats i fält som denna situation riskerar att uppstå, men även i en del andra fall kan det bli aktuellt. Thorleif Svensson Borås Länsstyrelsen och kommunerna kontrollerar tvärvillkor Vi är inne på det tredje året med tvärvillkor och nu när de svenska reglerna om djurskydd tillkommit är alla skötselkraven och verksamhetskraven i gång. Länsstyrelsens kontrollanter och kommunernas inspektörer delar på arbetet med att kontrollera att reglerna i tvärvillkoren efterföljs. För lantbrukare innebär det att även kommunernas inspektörer kan göra en tvärvillkorskontroll när de är ute på inspektion. När kommunerna utövar sin tillsyn inom verksamhetskraven gödsel och grön mark, slam, grundvatten, foder och livsmedel samt djurskydd ska de genomföra fullständiga tvärvillkorskontroller på ett bestämt antal gårdar. Då kontrolleras både verksamhetskraven och skötselkraven. Kommunerna ska dessutom rapportera om de vid tillsyn på övriga gårdar påträffar något allvarligt som bryter mot reglerna i tvärvillkoren. Hur tvärvillkoren bedöms och sanktioneras finns att läsa i broschyren Tvärvillkor 2007 eller på Jordbruksverkets hemsida, Sökväg via rubrikerna Stöd till landsbygden, Tvärvillkor och därefter Information till tillsynsmyndigheterna. Kajsa Lycke Uddevalla 4

5 SAM Internet mer än bara ansökan Att SAM Internet kan användas för att på ett smidigt sätt skicka in SAM-ansökan är det många som känner till. Det är inte lika många som vet att man har stor användning av SAM Internet även under andra tider på året. Via SAM Internet får du information om kommande och genomförda utbetalningar, beslut om åtagande för miljöersättning samt ditt innehav av stödrätter. Alla personer kan använda dessa funktioner oberoende av om man gör ansökan via SAM Internet eller inte. När kommer utbetalningen? Under rubriken Betalningsinformation visas både dina kommande utbetalningar och de som redan genomförts. Du kan endast se de utbetalningar som är beslutade av Länsstyrelsen. Informationen uppdateras dagligen så här kan du se utbetalningarna redan innan Länsstyrelsen har hunnit skicka ut underrättelse om utbetalning. Vad har jag för åtaganden? Klickar du på rubriken Mina åtaganden får du upp en sammanställning över dina åtaganden för miljöersättning. Sammanställningen innehåller alla gällande åtaganden som beslutats av Länsstyrelsen tidigare år och de som beslutas i år. Hur många stödrätter äger jag? Klickar du istället på Mina stödrätter finner du en sammanställning över ditt innehav av stödrätter. Har du begärt överföring av stödrätter kan du gå in här och se om ditt innehav har förändrats. Du kan bara se de uppgifter som beslutats av Jordbruksverket. Förbered inför SAM Internet 2008 Har du inte skickat in din SAM 2007 via SAM Internet men planerar att göra det 2008 kan du redan nu börja förbereda din ansökan. Logga in på SAM Internet 2007 och rita in dina skiften, ange areal och grödor. När SAM Internet 2008 öppnar nästa år kan du hämta in dessa uppgifter och använda det du redan förberett. Då kan även du som redan tidigare använt SAM Internet påbörja det nya årets ansökan. För att kunna använda SAM Internet måste du ha tillgång till en dator med Internetanslutning samt dina inloggningsuppgifter. Uppgifterna finner du på din Sammanställning 2007 som skickades ut tillsammans med övrigt SAM-material i våras. Eftersom lösenordet ändras inför varje ansökningsperiod är det viktigt att du använder uppgifterna från Du hittar SAM Internet på Jordbruksverkets hemsida, Maria Johansson Borås 5

6 Klart för beslut i landsbygdsprogra Spa för hästar ett projekt i tiden Susanne med galopphästen Hildis Due. Ale Häst Spa är ett av de landsbygdsföretag som nu har fått ett beslut att de kommer att få stöd från det nya landsbygdsprogrammet. Jag är väldigt glad och överraskad över att få det här stödet, säger Susanne Sivrup Rosenqvist. Förra gången jag ansökte fick jag avslag för då räknades inte hästverksamhet till lantbruksföretag. Susanne i det nybyggda gäststallet. Det var under stödperioden , men nu finns fler möjligheter. Rehabilitering för hästar Susanne och hennes make Sven bygger upp ett rehabiliterings- och träningscenter för i första hand tävlingshästar på sin gård i Ölanda, väster om Älvängen. När jag kommer dit, i slutet av augusti, är gäststallet med 16 boxar klart och rehabiliteringsbyggnaden uppbyggd men inredningen återstår. Invigningen av anläggningen beräknas äga rum i oktober. Smittskydd och säkerhet har varit viktigt när byggnaderna planerades. Hästarna ska inte kunna ha direkt kontakt med varandra vare sig i rehab eller i stallet. Susanne har planerat och ritat det mesta själv. Vattenträning på löpband I USA har Hydro Horse funnits länge och Susanne har importerat sin anläggning därifrån. Hydro Horse innebär vattenträning på löpband. Bandet finns nedsänkt i golvet vid ett vattendjup på 150 centimeter. På så sätt ger vattnet inte bara motstånd utan även en bärande effekt, vilket gör att det är mer skonsamt mot hästens ben och det skadade området. Placerat vid varje ben sitter fyra munstycken med jetstrålar som hjälper till att massera benen vilket påskyndar läkningen. Anläggningen kan också användas till motionsträning av hästar, eftersom hastigheten på bandet kan ökas så att hästen kan trava. 17 meter pool När hästen ska få sin behandling går den först igenom en dusch och sedan ner i den vattenfyllda sluttande rännan, som är 17 meter lång, tills den kommer till bandet i mitten. Där får hästen gå, allt från en halv minut till en kvart, beroende på hur allvarlig skadan är och hur långt behandlingen kommit. Hästen går sedan upp ur rännan och igenom ytterligare en dusch. Behandlingen avslutas i ett solarium med fläkt så att hästen kommer ut torr. Kompletterande verksamhet på gång Susanne har arbetat inom galoppsporten i 13 år och har länge drömt om att få möjlighet att rehabilitera hästar. Nu går den drömmen snart i uppfyllelse. Ett komplement till rehabiliteringsverksamheten är att hon också kan ta emot hästar för inridning och för träning. Eva Olsson Borås 6

7 mmet! Nu är vi igång! Över 500 ansökningar om företagsstöd har Länsstyrelsen samlat på sig under det halvår som vi väntat på godkännandet av det svenska landsbygdsprogrammet. Nu satsar vi på att få ut besluten och börja med utbetalningarna. Länsstyrelsen vill inte bromsa den investeringsvilja som finns på landsbygden med långa handläggningstider och vi har därför satt in extra personal. Trots detta så kommer besluten att ta tid och många kommer att få vänta på sina besked till efter årsskiftet. Mest till jordbruket De flesta ansökningar, drygt 250 stycken, gäller nya djurstallar och andra investeringar i mjölk-, kött- och svinproduktion. Här har budgeten i samråd med landsbygdsprogrammets partnerskap utökats till 93,5 miljoner kronor för perioden Suget efter startstöd är också stort och budgeten har utökats från 13 till 15 miljoner kronor. Även om vi har många ansökningar så är pengarna inte slut. Denna stödperiod pågår till och med 2013 och länet tilldelas nya pengar varje år fram till dess. Nya verksamheter ökar Färre är ansökningarna för förädling av jord- och skogsbruksprodukter, mikroföretag och turism. Vi tror dock att de kommer att öka eftersom intresset för dessa nya verksamheter har varit stort på våra informationsmöten. Här ser vi också att affärsplanerna är svårare att skriva. Framför allt är det svårt att bedöma marknad, efterfrågan och likviditet under uppbyggnaden. Icke desto mindre är dessa analyser viktiga, i första hand för att företaget ska överleva och i andra hand för att få ansökan godkänd av Länsstyrelsen. I tur och ordning Våren har vi ägnat åt att komplettera ansökningar och besluten fattas nu i den ordning ansökningarna har kommit in. Vi räknar med få avslag; de flesta känner till länsstrategin och vet vad man inte kan få stöd till. Länsstrategi: Alla län har en egen strategi anpassad till länets möjligheter och problem. I Västra Götalands läns strategi kan exempelvis stöd inte ges till vindkraftverk och spannmålstorkar. I länets strategi är maxbeloppet för modernisering i jordbruket kr per tvåårsperiod. Läs hela strategin på hemsidan Partnerskap: Länsstrategin förankrades i ett partnerskap. Personer från näringsliv, organisationer, kommuner och ideella föreningar deltog. Eventuella förändringar av strategin kommer att förankras i partnerskapet. Gabriel Skarbäck Skara Affärsplan: I det nya landsbygdsprogrammet som gäller under perioden kan de flesta landsbygdsföretag söka stöd. Grundregeln är att verksamheten i företaget ska ha anknytning till och betydelse för landsbygdens utveckling samt att företaget ska visa lönsamhet och skapa sysselsättning. För att få stöd måste företag presentera en affärsplan. Susanne Sivrup Rosenqvist från reportaget om Ale Häst Spa har visat upp en affärsplan där hon beskrivit sin affärsidé och en strategi för hur företaget kommer att utvecklas. Susanne har genomfört en marknadsundersökning så hon vet att intresset för att lämna hästar till rehabilitering är stort. Det finns redan några hästar inbokade som väntar på att anläggningen ska öppna. Susanne är en väl planerande och driftig företagare och företagarens egenskaper har stor betydelse när Länsstyrelsen bedömer en affärsplan. 7

8 Våtmarken som skapar gemenskap Våtmarken i maj 2007 strax efter att vattnet fyllts på. Projekt kan misslyckas för att man har svårt att samarbeta. Eller så kan de växa och föra grannar närmare varandra! Solen skiner och tröskning pågår för fullt i landskapet. Kurt ser rätt så belåten ut när han tittar ut över våtmarken som han har anlagt tillsammans med sina grannar Ivan, Stig, Torbjörn och Rolf. Liv i landskapet Det har blivit ett makalöst fågelliv i våtmarken säger Kurt och två kärrhökar lyfter som för att visa på vad han menar. Några kanadagäss har han inte sett till, men två inte helt önskade skarvar har varit på plats i sommar. Förutom flera olika sorters änder har även hägern varit på plats. Både häger och skarv är fiskätare och ett tecken på att det finns fisk i vattendraget. Våtmarken är ny men har redan givit liv åt det täckdikade åkerlandskapet med fjärilar, sländor och fåglar i luften. Våtmarken renar Våtmarken som ligger i Törestorp strax utanför Skara är anlagd i ån Dofsan, som är ett av länets mest kvävebelastade vattendrag. En av orsakerna är att vattnet från Skaras reningsverk släpps ut i Dofsan. Jag minns hur Dofsan såg ut och framförallt luktade här under sextiotalet säger Kurt. Svart och trög som tjockolja och det kunde lukta så det inte gick att vara utomhus. Trots reningsverk är alltså Dofsan mycket kväverik och fler våtmarker i området är en av många pusselbitar som är nyckeln till ett renare vatten. Projektet som växte Tre år efter idén först kläcktes är allt färdigt och i juli hade de våtmarkernas motsvarighet till taklagsfest en tillställning där alla som deltagit i arbetet var inbjudna. Från att ha varit tänkt att bli en mindre våtmark som skulle delas av Kurt och Stig har det blivit cirka 7 ha med fem grannar inblandade. Projektet växte i takt med grannarnas intresse och som en följd av att de fick höja vattennivån. Att tjänstemannen på Vägverket gav oss tillåtelse att dämma högre än vad vi först tänkt öppnade stora möjligheter säger Torbjörn. En lärdom av detta är att inte alltid hålla fast vid första idén utan att vara öppen för olika lösningar det kan finnas många fördelar med att få till lite större projekt tillsammans med sina grannar. Kostnader och riskbedömningar Kostnaderna som inte täckts av anläggningsstöd har de delat på och nu när våtmarken är färdig är var och en ansvarig för sin areal. Vi har funderingar på att bilda någon typ av förening för skötsel och andra gemensamma åtaganden säger Kurt. En tanke är att skapa en gemensam kassa och att göra skötseln till en gemensam sak även om var och en är ansvarig för sin del. Det fanns tidigt farhågor att det skulle bli problem med tillstånd eftersom det rörde sig om att dämma i ett relativt stort vattendrag där ett dämme skulle kunna bli ett hinder för vandrande fisk. När Vägverket gav tillåtelse att dämma, så att våtmarken kunde sträcka sig under vägen österut, innebar det att en äldre stenbro eventuellt kunde påverkas negativt. Genom att noga bedöma riskerna med den gamla stenbron och genom att bygga en fisktrappa lyckades våtmarken komma till stånd mycket tack vare ett gott samarbete, beslutsamhet och en klar vision hos markägarna. Skapa gemenskap Efter att ha följt projektet, från en kall dag i februari 2005 fram till nu, är det ingen tvekan om att projektet verkar ha skapat en ny slags gemenskap mellan grannarna, något de själva håller med om. Trots att de haft lite olika förutsättningar har samarbetet dem emellan fungerat bra och alla har hjälpt till med arbetet på olika sätt. Tankar och lärdomar från projektet På frågan om det är något de ångrar eller som de skulle ha gjort annorlunda är alla fem överens om att det mesta har gått bra. Relativ tur med vädret och inte minst en entreprenör som kunde sin sak har naturligtvis varit bra, säger Kurt. En sak som förvånade dem var att det var så många instanser på Länsstyrelsen som var inblandade, vilket gjorde det svårt att få snabba svar en kritik som vi på Länsstyrelsen bör ta åt oss. Under resans gång har de haft besök från bland annat Finland, skolor och Jordbruksverket. Men kommunen har inte varit på plats, säger Kurt. Kanske skulle våtmarksförvaltarna skicka en faktura till kommunen för att få lite betalt för att de renar utsläpp som kommunen står för. Att lantbrukare kan bli kretsloppsförvaltare och ta betalt för att rena vatten kan vara en affärsmöjlighet framöver. Fredrik Fredrikson Borås

9 Landsbygdsutveckling Västra Götaland i internationellt samarbete EU-projektet CREST arbetar för en landsbygdsutveckling med fokus på ökat samarbete lokalt, regionalt och internationellt. Under åren samarbetar Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen med fyra öar och en kuststad runt Nordsjön inom EU-projektet CREST för att utbyta erfarenheter om hur landsbygden kan utvecklas. Besöksnäringen i Sverige omsatte förra året 215 miljarder, varav 32 miljarder i Västra Götalands län. Syftet med CREST är att ta fram riktlinjer för utveckling av besöksnäringen och att dra lärdom av lyckade exempel på landsbygdsutveckling internationellt för att omsätta dessa goda förebilder på hemmaplan. CREST står för Creating Sustainable Tourism destinations och ingår i EUs Nordsjöprogram Interreg IIIB. Den svenska destinationen i projektet är Kosteröarna i Strömstad kommun. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är så kallad Lead Partner och ansvarar för att tillgodose det transnationella värdet i samband med projektets genomförande. Västra Götalandsregionen är en viktig medfinansiär i projektet via Regionutveckling. Vad gör CREST? En del som CREST arbetar med handlar om att belysa vikten av varje individs enskilda handlande. När länsinnevånarna eller besökarna ger sig ut för att lära känna Västra Götalands län kan de bidra till utvecklingen av landsbygden. Genom att ta del av det lokala utbudet och ha de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av sitt handlande i åtanke blir varje besökare en viktig del i en hållbar landsbygdsutveckling. Att verka för den lokala ekonomin och inhandling av lokalt och ekologiskt producerade matvaror är en viktig del i arbetet. Konsumtion av eko-glass producerad på orten, en skärgårdstur med en lokal guide eller inköp av rökt fisk fångad i hav eller insjö, är alla små men dock mycket goda exempel på viktiga bidrag till utveckling av den landsbygd vi alla strävar efter att hålla levande. Utveckling av turismnäringen Gemensamt för de fem orterna är att de har ett relativt högt antal besökare under en kort tid på året. Frågor som diskuteras i projektet är bland annat: Hur kan ortens besökare tas omhand på ett sätt som bidrar till utvecklingen av närområdet? Hur kan orten arbeta för att bli attraktiv under andra säsonger än sommartid? Frågorna är ganska komplicerade hur skall man kunna mäta hållbar turism, vilka kriterier finns och när har slutmålet nåtts? Planerade konferenser Under åren genomförs fem konferenser, en på varje ort. Nästa konferens kommer att hållas i september 2007 i Whitby, där det lokala engagemanget är mycket stort. Vi räknar med ett stort antal deltagare på den del av CREST-konferensen som är öppen för allmänheten säger Sue Boyce, lokal projektledare för CREST i Whitby. Slutkonferens blir ett samarrangemang mellan Hvaler i Norge och Kosteröarna i mars 2008 och därefter publiceras projektets resultat. Linda Carlsson, Länsledning och stab, Göteborg Projektledare för CREST Mer information finns på CREST hemsida Guidning vid fyr på Nordkoster. Foto: Susanne Enefors-Davis Orter som deltar i CREST är: Koster /Strömstad, Sverige Hvaler, Norge Læsø, Danmark Orkney, Skottland Whitby, England 9

10 Sveriges största ekologiska mötes Ekostaden från ovan. Den ekologiska staden och småproducenternas Lilla torget stod för succé på Interfood 07. Det framgick inte minst av ett pressmeddelande från Svenska Mässan. Det var första gången som så många ekologiska utställare och småproducenter samlades på ett och samma ställe. Mässan som ägde rum 4-6 september blev en manifestation som visade på mångfald av ekologisk produktion i landet och dess fortsatta utveckling. En väl besökt mässa Under de tre dagar som mässan pågick var det personer som besökte Interfood. Besökarnas kommentarer har kunnat sammanfattas till följande: Det bästa på denna mässa är Ekostaden och Lilla producenttorget. Det var 92 utställare i den ekologiska staden och ett 15-tal utställare på Lilla torget som deltog på den ekologiska matmässan. Totala antalet utställare på Interfood var 330 stycken. Foto: Anders Ryberg Seminarier förhöjde mässans värde Parallellt med mässan genomfördes seminarier och miniseminarier med aktuella teman som miljö, hälsa, marknadsföring och mycket mer. Totalt var det 500 personer som närvarade vid de olika seminarierna. Miniseminarierna, med korta anföranden och presentationer, pågick kontinuerligt i den ekologiska stadens centrum. De var mycket populära och drog många åhörare. En höjdpunkt var utdelningen av Interfood Stipendium som överlämnades av jordbruksminister Eskil Erlandsson. Stipendiet tilldelades Rolf Axel Nordström från Ängavallens Gård i Vellinge. Därefter tog jordbruksministern god tid på sig att vandra runt bland montrar och samtala med utställare. Jordbruksminister Eskil Erlandsson överlämnar Interfood Stipendium till Rolf Axel Nordström, Ängavallens Gård. Foto: Jorma Valkonen, Svenska Mässan 10

11 plats en succé Vad händer härnäst? För att ta vara på denna succé och smida medan järnet är varmt gjordes i anslutning till Interfood 07 ett avstamp inför en framtida mötesplats. I ett pressmeddelande från Svenska Mässan och Länsstyrelsen i Västra Götalands län meddelas att den maj 2009 blir EkoNord den största mötesplatsen för ekologisk mat i Norden. Välkomna såväl utställare som besökare! Foto: Anders Ryberg I Svenska kocklandslagets monter lagades många läckra rätter. Foto: Anders Ryberg Några synpunkter från utställare: Mässan blev mycket större än jag hade väntat mig Jag har hittat många nya kontakter, löst flera av mina problem och hittat nya leverantörer Det andas optimism i utställarnas montrar, en fin stämning Svenska folket efterfrågar ekologisk mat! Trots alla framgångar med ekologisk produktion är fortfarande bara 3 procent av all mat som man äter i Sverige ekologisk. Enligt den marknadsundersökning som företaget Growth from Knowledge har genomfört och som presenterades på Interfood efterfrågar 57 procent av det svenska folket en fördubbling av det ekologiska utbudet. 78 procent anser att ekologiska livsmedel bidrar till en bättre miljö och 56 procent att de är bättre för vår hälsa. Priset på produkterna bedöms dock fortfarande alltför högt och är det vanligaste argumentet varför konsumenter avstår från att köpa ekologiska livsmedel. Foto: Jorma Valkonen, Svenska Mässan Marta Göransson Uddevalla 11

12 Niklas har ingen åker i Brasilien! på Fårekulla där det drevs konventionellt. Märkligt att få samma avkastning och slippa den dryga räkningen på handelsgödsel, tyckte Niklas. En del av hemligheten anses ligga i att de har hittat en lämplig fröblandning som går under benämningen Kullingsblandning. Denna innehåller timotej, rajsvingel, hybridrajgräs, engelskt rajgräs, rödklöver, vitklöver och blåluzern i väl avvägda proportioner. Efter lite diskussion vid köksbordet bestämde sig Berit och Niklas för att gå över till ekologisk växtodling. De la om hela gården Niklas och Berit är nöjda med sin övergång till ekomjölk. Man kan fundera över på vilka grunder lantbrukare fattar beslut om övergång till ekologisk mjölkproduktion? Skälen varierar från gård till gård. Jordbiten besökte i augusti gården Fårekulla för att hämta in lite uppgifter om deras ekologiska mjölkproduktion och för att ta reda på varför de la om. Niklas och Berit Alfredsson började 1985 med mjölkproduktion på gården Fårekulla i Remmenedal strax utanför Herrljunga. Det har hänt mycket sedan dess. Först byggde de om från svin till 30 uppbundna mjölkkor gick de över till lösdrift med liggbås och installerade länets första robotmjölkning. För två år sedan stod en ny lösdrift för ungdjur klar. Senaste klivet i utvecklingen var att gå över till ekologisk mjölkproduktion. I november 2005 levererades den första ekomjölken. Utöver mjölkproduktionen har Berit ett stort intresse för hästavel, vilket hon ärvt efter sin far, som gjorde gården Fårekulla till ett känt namn i ardennerkretsar. Nu har dock ardenneraveln ersatts av halvblods- och fullblodsavel av hög klass. Grannarnas vallskördar inspirerade Niklas samarbetar med ett par ekologiska mjölkproducenter. Vid ensilageskörden upptäckte han att deras vallavkastning var väl så stor som hemma Höga kraftfoderräkningar På Fårekulla har man blandfoder till de 75 korna som mjölkar cirka kg ECM (energikorrigerad mjölk). Korna får en del kraftfoder i roboten och resterande via mixervagnen. Berit och Niklas tyckte att kraftfoderkostnaderna var alltför höga och redan före övergången till ekomjölk drog man ner kraftfodergivorna. Korna lyckades kompensera detta genom att äta mer grovfoder samtidigt som antagligen en del av överutfodringen minskade. När sedan Arla sökte nya leverantörer nappade de direkt. Foderstaten består numera av vallensilage, spannmål, åkerböna, rapskaka samt mineraler. Nu har vi ingen åker i Brasilien sedan vi tagit bort sojamjölet i foderstaten säger Niklas. 1. Här betar halvblodsstoet Nidina ihop med sitt stoföl Qallina. 12

13 Spaltgolvsstall blev häststall Spaltgolv som liggyta är inte tillåtet inom ekologisk djurhållning. Detta medförde att man byggde ett nytt kallt lösdriftsstall med fem grupper om vardera 20 liggbås för ungdjur från tre månaders ålder till vuxna djur > 650 kg. Gruppstorleken 20 kan tyckas stor men detta vållar inga problem då man kastrerar alla tjurkalvar och därför kan blanda kvigor och stutar. Lösdriften har öppen långsida mot söder. Gödselskraporna går kontinuerligt, vilket är viktigt vintertid, så att de inte fryser fast. Stallet har fungerat bra. Det gamla spaltgolvsstallet, som hade plats för 54 ungdjur, har nu blivit ett luftigt väl fungerande häststall för sex hästar i 18 kvadratmeter stora boxar. Amkor sköter kalvarna Efter råmjölksperioden flyttas kalvarna över till en grupp med amkor, så att de kan få 12 veckor med helmjölk. Detta är ett system som Berit och Niklas är mycket nöjda med. Under betesperioden är det säkert också bra då kalvarna, som inte får avmaskas förebyggande, får en mjuk kontakt med parasiter när de inte enbart är hänvisade till betet. Känsla och grannkontakter avgjorde Övergången till ekomjölk på Fårekulla grundades på att man uppfattade den som ekonomiskt lönsam. Som underlag för beslutet har man inte gjort några ingående ekonomiska beräkningar. Känsla och goda kontakter med andra ekomjölksproducenter har varit avgörande för deras beslut. Även om de, som andra mjölkproducenter, är besvikna på mjölkpriset i sig så är de mycket nöjda med att ha gått över till ekologisk mjölkproduktion. Slutorden hade vi inte gått över så hade vi inte fortsatt med mjölkproduktion vittnar om detta. 1. Sojabönor odlas i Sydamerika. I dag är sojaodlingarna ett av de mest akuta hoten mot världens största regnskog. Stor efterfrågan på ekomjölk Det råder brist på svensk ekomjölk vilket tvingar Arla att importera dansk ekomjölk. Men det finns lösningar. Fler leverantörer behövs Det råder brist på svensk ekologisk mjölk i höst och framöver behövs det en nyrekrytering. För att täcka höstens brist på ekologisk mjölk kommer Arla Foods ta in dansk ekomjölk (Arla Foods nyhetsbrev vecka 26, 2007). Även om dagsbehovet är akut så borde Sverige med enkla grepp kunna klara sin egen ekomjölksproduktion. Länsstyrelsen har under flera år haft ett antal kurser och rekryteringsmöten ihop med Arla. Dessa har tillkommit allt eftersom Arla behövt utöka antalet leverantörer. Vi har märkt att det blivit svårare att hitta nya producenter. Mer areal krävs Vid övergång till ekologisk mjölkproduktion ökar arealbehovet på grund av att vallfoder- och betesbehovet per ko ökar, samtidigt som vallskördarna inte är lika stora som vid konventionell drift. Att minska koantalet och ha tomma båsplatser är inte den bästa ekonomiska lösningen. Samma koantal som tidigare bör vara den självklara lösningen. För att lyckas med detta krävs ofta mer areal. Trädor eller samarbete kan vara lösningen! Med tanke på arealbehovet så kan grannens trädor användas bättre. Nog vore Varför odla baldersbrå och tistel när man kan odla vall? det väl bättre om man odlade arealen istället för att låta tistlar och baldersbrå frodas? Här finns en potential för den svenska ekomjölksproduktionen som ligger outnyttjad. En annan väg att täcka det ökade arealbehovet, för den som vill gå över till ekomjölk, kan vara att samarbeta med en ekologisk växtodlingsgård om det finns någon inom rimligt avstånd. I stället för att gröngödsla en tredjedel av arealen skulle vall kunna odlas som mjölkproducenten tog hand om i utbyte mot flytgödsel. Länsstyrelsen kommer under hösten verka för att få igång en sådan samverkan mellan ekologiska bönder i vårt län. Funderar du på vad en övergång till ekologisk mjölkproduktion skulle innebära? Boka då ett kostnadsfritt rådgivningsbesök så går vi igenom förutsättningarna på din gård och räknar på lönsamheten, tel Bertil Pettersson Uddevalla 13

14 Bioångning Oljerättika har djupa rotsystem och är användbar för jordsanering. Sedan medlet metylbromid förbjudits har det pågått ett intensivt sökande efter alternativa metoder. Bioångning är en biologisk teknik som desinficerar marken. För att slippa problem med nematoder, jordburna sjukdomar, skadedjur och fröogräs finns en stark önskan om att kunna desinficera jorden. Det skulle innebära kortare växtföljder och möjlighet att oftare kunna odla samma gröda på samma fält. Bioångning helt naturligt Det har länge varit känt att gasformiga svavelföreningar kan ta död på nematoder, skadedjur och svampar som finns i marken. Biofumigation (bioångning) är en metod där sådana gaser utvecklas och kommer ner i jorden på ett naturligt sätt. Svavelgas bildas naturligt vid nedbrytning av växter som har höga halter av svavel inbyggda i vävnaderna. Exempel på svavelrika växter är lökväxter, kålväxter och selleri. Även de flesta av våra oljeväxter som raps, rybs, senap och oljerättika är rika på svavel. Det är speciellt senap och oljerättika, med sina djupa och stora rotsystem, som används för bioångning. Från engelska försök finns uppgifter på att även broccoli har använts. Kom ihåg att vattna Bioångning sker under nedbrytningen då de svavelhaltiga växtdelarna omvandlas till gasformiga svavelföreningar och sprids i jordluften. För att få fram så mycket gas som möjligt bör hela växten sönderdelas och myllas ner. Mest gas bildas om nermyllningen sker strax före blomning. Det är viktigt att svavelföreningarna inte undslipper genom porer i markytan så därför bör marken vattnas strax efter myllningen. För extra bra effekt kan jorden täckas med plast. Det gäller främst vid behandling av särskilt värdefulla ytor som i växthus eller tunnlar där bioångning Rotnematoder biter av spetsen på sidorötterna så att plantan inte kan ta upp tillräckligt med näring och vatten. kan vara ett bra alternativ till ett dyrt och mödosamt byte av jorden eller flyttande av tunnlar. Hög jordtemperatur ger bästa effekt Beroende av temperaturen kan man räkna med att saneringsgrödan behöver växa på fältet i minst två månader för att ge en effektiv bioångning. Efter nermyllningen ska jorden ånga av sig under två veckor innan en ny gröda sås eller planteras. På våra breddgrader är det fullt möjligt att få en skörd av jordgubbar, tidiga grönsaker, tidig potatis eller höstsäd och ändå hinna med en effektiv bioångning under sensommaren eller hösten inför nästa års odling. En annan valmöjlighet är att så sena grönsaker, sommarplantera jordgubbar eller höstså spannmål efter en tidig saneringsgröda. Det senare alternativet är oftast det mest effektiva. Ju högre jordtemperatur under ångningsperioden desto bättre blir effekten. Vad fungerar bioångning mot? Tyvärr är det dåligt undersökt under svenska förhållanden vad bioångning fungerar mot, åtminstone när det gäller skadegörare på små kulturer som trädgårdsgrödor. Emellertid minskar dock följande skadegörare även i trädgårdsgrödor: Jordlevande nematoder. Väl undersökt är effekten på potatiscystnematoder, stjälknematoder (bland annat på raps, betor och jordgubbar), stubbrotsnematoder på potatis (rostringar och virusöverföring). Vissa jordlevande svampar som Pythium och Fusarium (vissnesjuka, groddbrand) samt rotbrand på betor och rotröta på ärter. Det är främst stationära organismer som stryker med. Exempelvis daggmaskar och många rovlevande nyttodjur söker sig längre ner till jordskikt dit inte gasen når och kan sedan, när gasen försvunnit, söka sig tillbaka till matjordsskiktet. Kirsten Jensen Skara 14

15 Behörighetsutbildning i brett samarbete Samarbete med andra aktörer i lantbruksnäringen har varit kännetecknet för många av Länsstyrelsens utbildningar under den gångna säsongen. Under dessa träffar har Länsstyrelsen informerat om hantering av kemiska bekämpningsmedel. Sven Ståhlberg, som har varit drivkraften bakom temadagarna, förklarar varför han har strävat efter ett bredare samarbete. Länsstyrelsens målsättning är att erbjuda fältvandringar med hög kvalitet och har därför valt att samarbeta med olika företag och organisationer. Ett samarbete skapar förutsättningar för ett bredare synsätt på olika frågeställningar och utbytet för deltagarna blir bättre. Fältvandringar är ett bra sätt att genomföra demonstrationer för att se effekter och resultat av olika åtgärder. Mer utbildningar i fält Kursutvärderingarna från vinterns behörighetsutbildningar för hantering av kemiska bekämpningsmedel visade att fältvandringar är ett uppskattat sätt att följa upp den teoretiska delen. Många uttryckte önskemål om uppföljningar i fält med diskussion och fokus på munstycksval, sprutteknik och hur man minskar riskerna för vindavdrift. Nya typer av munstycken Duschkvalitén, det vill säga fördelningen av droppstorlek, delas in i klasserna fin, medium och grov. På de flesta sprutor är det framför allt valet av munstycke och tryck som påverkar droppstorleken. De senaste åren har det skett en utveckling av spridarmunstycken. De flesta tillverkare säljer munstycken som inte är så känsliga för vindavdrift. När det är sprutsäsong och tiden är knapp kan det vara nödvändigt att utrusta sprutan med den här typen av avdriftsreducerande munstycken. Dessa ger större droppar som minskar risken för vindavdrift. Möjligheterna ökar att spruta med ett gott resultat trots något sämre förhållanden. De vanligaste munstyckstyperna finns presenterade i häftet Hjälpreda för vindanpassat skyddsavstånd. Hjälpredan kan du beställa på Säkert växtskydds hemsida Ett exempel på en triplett som tillsammans med rampfiltret gör att du slipper stopp när du sprutar. Bra hjälpmedel för snabba byten För snabba och effektiva byten av munstycken kan sprutan utrustas med en triplett och en bajonettfattning på munstyckshållaren. Bajonettfattningen gör att munstyckena snabbt kommer i rätt läge i förhållande till varandra och man undviker ett tidsödande arbete med att justera munstyckenas vinkel vid varje byte. Fältaktiviteter även nästa år Vi är beroende av intresserade företagare för våra fältvandringar som vi har under växtodlingssäsongen. Att ta emot besökare innebär merarbete. De som har ställt upp som värdar på årets fältvandringar ska ha ett stort tack. Nästa säsong hoppas vi på en god uppslutning med många intressanta diskussioner i ett brett samarbete för bästa möjliga utbyte. Behörighetsutbildningen är en kurs som ger tillstånd att använda kemiska bekämpningsmedel i yrkesmässig verksamhet. Diskussion i fält, vilket munstycke verkar bäst? Karin Almgren Skara 15

16 Kultur- och naturturism en framgångsfaktor! Kulturlandskapet vid Myggenäs på Tjörn visar avtryck efter bönders och deras djurs arbete genom århundradena. Intresset för den egna gårdens eller bygdens historia, kulturoch naturvärden har ökat de senaste åren. Människor värderar livskvalitet på landsbygden, tradition och det öppna landskapet allt högre. Turism som är kopplad till kultur och natur kan skapa mer inkomster till gården/det egna företaget. Det kan också vara en viktig resurs för den lokala utvecklingen i bygden. Kultur och natur kan ge mycket, till exempel som upplevelsenäring, en god livsmiljö, vara hälso- och kreativitetsfrämjande, ge marknadsmässiga fördelar och vara betydelsefull för profilering och marknadsföring. Identiprenörskap är en populär term som används för företagare som med stolthet vill visa sin lokala och regionala identitet. Samverkan mellan många aktörer i en bygd inom aktiviteter som kultur- och naturturism, marknadsföring och nätverk kan bidra till att framhäva det som är unikt och speciellt. Det kan även löna sig att utveckla det man väljer att marknadsföra till en typ av varumärke, något som alltid kommer att förknippas med bygden. Dalahästen är nog ett av de bästa exemplen på en sådan symbol. En sådan satsning kan även stimulera entreprenörskap och bidra till den regionala utvecklingen genom ökade chanser för lokala småföretagare och hantverkare, eftersom de då kan använda ortens varumärke som hjälp i sin marknadsföring. Upptäck din gårds kultur- och naturvärden Är du intresserad av att levandegöra och marknadsföra ditt företags kultur- och naturvärden så erbjuder vi dig stöd i detta arbete. Efter gårdsbesök tas en skötselplan fram som skall utmynna i ett förslag till vilka kultur- och naturvärden som du kan levandegöra i en kultur- och naturturismsatsning. Det kan vara skötselråd för röjningar i värdefulla miljöer, förslag till broschyr, tolkning av gamla historiska kartor, förslag till skyltar eller vandringsleder. Kunskapsmaterial kan också läggas in på en hemsida för företaget. Detta kan sedan turister som besöker gården antingen använda själva eller så kan du vara din egen gårdsguide! Unga som gamla, alla var intresserade av hur tjärbränning kunde gå till förr. Morjhult i Bollebygds kommun. Det finns alltid något som är speciellt i varje miljö förutom de kända kulturoch naturvärdena. Lyft fram det som är unikt hos just ditt företag och tänk på att det är du som förädlar och skapar detta unika värde. Se kulturlandskapet som en resurs som du kan utnyttja! Kanske har du dina egna smultronställen eller berättelser knutna till en speciell plats. Det är bra att ha en helhetssyn på hela kulturmiljön som du försöker utveckla för att profilera din affärsidé. Bygdens kultur- och naturarv kan vara ett avstamp för samverkan i en kulturturismidé. Turism är kulturutbyte som ger både turister och lokalbefolkning möjlighet att uppleva och förstå en plats och dess kultur säger en kulturturismdeklaration från 1999, och den måste vara till nytta för lokalbefolkningen. Är detta något för ditt företag? Intresseanmälningar tas emot av: Ann-Charlott Hajdu-Rafis tel Anders Ryberg tel Ann-Charlott Hajdu-Rafis Borås 16

17 Fisketurism Väst Fiskevattnet har för många varit en bortglömd resurs på gården. Nu upptäcker allt fler de möjligheter som vattnet erbjuder för ny verksamhet. Fisketurismen är idag en respekterad landsbygdsnäring med stora utvecklingsmöjligheter. Projektet Fisketurism Väst, som drivs av ett brett partnerskap bestående av LRF Väst, LRF Skaraborg, Fiskevattenägareförbundet Västra Sverige, Skaraborgs läns Fiskevattenägareförbund, Södra Älvsborgs Fiskevattenägareförbund, Sveriges Fiskevattenägareförbund, Hushållningssällskapen, Södra, Länsstyrelsen, Marknadsplats 7-härad och Det Naturliga Fisket, syftar till att öka kunskapen om denna nya näring. Inspirationsträffar om fisketurism Under hösten kommer vi att arrangera inspirationskvällar på temat Fisketurism ung näring på landsbygden. Under kvällarna kommer vi att beskriva fisketurismnäringen, redovisa koncept för utveckling av fisketurism samt låta er få träffa landsbygdsföretagare som idag har en framgångsrik verksamhet inom fisketurism baserad på gårdens fiskevatten. Vi kommer även att undersöka om ni är intresserade av att genomgå ett utvecklingsprogram för att utveckla fisketurismen som en del i landsbygdsföretagets verksamhet. Inbjudan riktar sig till dig som är jordbruks-, skogsbruks- eller landsbygdsföretagare. Om du är intresserad av att utveckla fisketurismen i ditt företag och önskar delta på en inspirationskväll så kontakta projektledare Thomas Lennartsson. Anmäl dig senast den 26 oktober. Du kommer sedan att få en inbjudan till en inspirationskväll i ditt närområde. Thomas Lennartsson Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Tel Fax E-post Nya grödor - kan det vara något? Funderar du på att börja odla alternativa grödor som till exempel frukt, bär eller grönsaker, udda oljeväxter eller spannmålssorter eller dylikt? Länsstyrelsen kommer under hösten att hålla tre likadana introduktionskvällar. 8 november i Rångedala (anmälan senast den 1 november) 13 november i Skövde (anmälan senast den 6 november) 15 november i Brålanda (anmälan senast den 8 november) Under kvällen kommer vi att ta upp marknad, försäljning, ekonomi och odlingsförutsättningar för olika ovanligare grödor och ni får möjlighet att ställa frågor. Mer information kan du få av Kirsten Jensen tel / eller Sven Ståhlberg tel Dessutom medverkar Peter Drotz från Lokalproducerat i Väst AB. Anmälan till utbudskod 5797 Rångedala, 5798 Skövde, 5799 Brålanda eller till ovannämnda. Fika till självkostnadspris kommer att serveras. 17

18 Lantbrukare med betesdjur! Har du frågor om skötselkrav för gårdsstödet och miljöersättningar i betesmark och kulturmiljöer kan vi hjälpa dig! Vi kommer hem till dig och din gård och pratar om hur du optimerar din köttproduktion på naturliga betesmarker. Du får en kombinerad betes- och skötselplan som beskriver din gårds produktion och natur- och kulturvärden. Utifrån dina förutsättningar beskriver vi konkreta skötselråd och utvecklingsförslag för att optimera din nötköttsproduktion och samtidigt skapa förutsättningar för att bibehålla natur- och kulturmiljöer. Rådgivningen är helt kostnadsfri! Kontakta Annika Samuelsson på tel , Calluna är ett naturvårdsföretag som arbetat med miljöstödsrådgivning sedan Vi har flera erfarna rådgivare med kunskap både om skötsel och restaurering av gårdens natur- och kulturmiljöer och de krav som är kopplade till gårdsstödet. Sedan ett år tillbaka samarbetar vi med LG-Husdjurstjänst för att kunna erbjuda en helhetsrådgivning. 18

19 För dig med grisproduktion! Smittskydd, ekonomi och optimal utfodring Tre aktuella delar för att lyckas med grisproduktion Länsstyrelsen i Hallands län i samarbete med Svenska Djurhälsovården arrangerar kurs vid två tillfällen. Välj en av dessa dagar! Tisdag den 13 november Vallberga Lantmän, Vallberga utanför Laholm kl Torsdag den 15 november Björkäng vägkrog, Tvååker (vid E6) kl Kursens innehåll: Aktuella ekonomiska kalkyler för konventionell och ekologisk grisproduktion Veterinären Malin Cerne pratar om grisgårdens smittskydd Paw Mathiesen rådgivare grisproduktion: Grisen och foder, vad vill vi uppnå? Utfodring av suggor, tillväxtgrisar och slaktsvin Fosfor/kväve - vad kostar det att ligga för högt? Kursen är öppen för alla i mån av plats. Länsstyrelsen bjuder på kursavgiften men ej förtäring. Lunch och kaffe finns att köpa. Anmäl dig senast den 1 november på tel eller För mer information kontakta: Elisabeth Giselsson tel eller Gudrun Edh tel

20 Posttidning B Länsstyrelsen Västra Götalands län Box 224, SKARA Länsstyrelsen i samverkan med Skaraborgs Biodlaredistrikt Våga växa som biodlare En kurs för dig som vill växa som biodlare, bli inspirerad eller få mer kunskap om biodling i Västra Götalands län. Två kursdagar under hösten 2007: 20 oktober i Vara Regler för hantering av honung samt marknadsföring för små livsmedelsföretag 24 november i Grästorp Modern kuputrustning och praktisk vaxhantering Kostnad inklusive mat och fika är 300 kr. Kursavgiften debiteras om man uteblir utan att avanmäla sig. Anmälan sker till Torbjörn Johnsson tel Vid frågor kontakta Arne Johansson tel Öka förädlingsvärdet på grönsakerna! Du som har café, gårdsrestaurang eller försäljning av grönsaker och vill lära dig mer om förädling av rot- och grönsaker är välkommen till Töreboda under fem eftermiddagar i november-december. Kursen behandlar praktiskt olika metoder som kan öka förädlingsvärdet på grönsakerna. Vi provar på inläggning, torkning, fritering, tillverkning av pesto och puréer av grönsaker ihop med vinäger/olja, smaksättning, rökning med mera. Plats: Kanalskolan i Töreboda Tid: Tisdagar 6, 13, 20 och 27 november samt 4 december 2007, kl Kursavgift: 300 kr (exkl. moms) Anmälan senast den 15 oktober till utbudskod 5721, via mail till eller på tel , Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten e-post: Borås Besöksadress: Österlånggatan 5 Postadress: Box 496, Borås Tel: Fax: Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 3 Postadress: Göteborg Tel: Fax: Skara Besöksadress: Skaraborgsgatan 30 Postadress: Box 224, Skara Tel: Fax: Uddevalla Besöksadress: Skansgatan 3 Postadress: Box 767, Uddevalla Tel: Fax: Expeditionstider: Växeln är öppen: (Juni-augusti ) Nästa nummer av Jordbiten kommer ut den 13 december!

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Nyheter från din kommun

Nyheter från din kommun Nyheter från din kommun Det här är Mariestads kommuns nyhetsbrev för näringslivet, här kan du läsa om vad som händer i kommunen och näringslivet. Har du nyheter som du vill lyfta i det här forumet tar

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider!

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider! Mot ljusare tider! Här på Nuntorp märks våren och ljusare tider på många sätt. Bland vårtecknen märks traktorer och maskiner som görs i ordning för vårbruket, stängsel för hästar och kor som ses över och

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Kostnadsfria seminarier

Kostnadsfria seminarier Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum Nyhetsbrev Vecka 51 December 2009 Kostnadsfria seminarier Lansering av vår nya hemsida! Kurser Öhrlings PricewaterhouseCoopers: - Visionsbyrån Online If: Prova-på-försäkring

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Checklista för lantbruksföretag som planerar för grönsaks-/bärodling Se checklistan som ett stöd i processen att komma igång med grönsaks- och bärodling.

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer