Uppföljning av lagtillämpningsärenden enligt 3 kap konkurrenslagen (2008:579), KL

Transkript

1 KKV1000, v1.3, SKRIVELSE Dnr 617/ (20) Uppföljning av lagtillämpningsärenden enligt 3 kap konkurrenslagen (2008:579), KL Innehållsförteckning 1 1. Uppföljning av lagtillämpningsärenden enligt 3 kap konkurrenslagen (2008:579), KL 2 2. Ärendehantering Ärendeflöde Ärendebeskrivning Handläggningstid Nulägesbeskrivning Ärendegenomgång Rekvisiten i 3 kap. 27 KL har inte uppfyllts Konkurrensbegränsande effekter har inte kunnat visas Verksamheten eller förfarandet har varit konkurrensneutralt Förutsättningar har saknats att utreda och bevisa en överträdelse Frivilliga åtgärder har vidtagits av den offentliga aktören Domstolsprocesser Sammanfattande slutsatser 19 Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 Dnr 617/ (20) 1. Uppföljning av lagtillämpningsärenden enligt 3 kap konkurrenslagen (2008:579), KL Syftet med denna skrivelse är att följa upp de lagtillämpningsärenden som Konkurrensverket utrett enligt reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet ( KOS ). Reglerna trädde i kraft den 1 januari I skrivelsen beskrivs Konkurrensverkets praktiska erfarenheter av reglerna. Därtill ges exempel på lagtillämpningsärenden som visar på vanligt förekommande avskrivningsgrunder i Konkurrensverkets utredningar. Det statistiska underlaget sträcker sig från den 1 januari 2010 till den 31 december 2012 med undantag för statistik över inkomna klagomål som sträcker sig fram till och med den 30 juni Nulägesbeskrivningen sträcker sig till mitten av november Inkommande tips, klagomål och förfrågningar hanteras initialt av Konkurrensverkets tipsfunktion. Tipsfunktionen gör en första preliminär bedömning av om ett ärende ska utredas vidare mot bakgrund av verkets prioriteringspolicy. De ärenden som har avslutats redan hos tipsfunktionen ingår därför inte i uppföljningen. Den avgränsning som gjorts innebär därmed att det är endast de ärenden som har förts vidare från tipsfunktionen till en konkurrensavdelning som har följts upp. 2. Ärendehantering Konkurrensverket prioriterar vilka ärenden som ska drivas och fokuserar på att utreda ärenden av generellt intresse som leder till tydliga resultat. Vid prioriteringen väger Konkurrensverket bland annat in hur allvarligt ett problem eller en företeelse är, hur viktigt det är att få ett vägledande avgörande samt om någon annan myndighet eller aktör är bättre lämpad att agera i frågan eller om frågan bättre kan tas omhand med annat regelverk. I bedömningen vägs även Konkurrensverkets förutsättningar att utreda och bevisa en överträdelse in. Merparten av de tips och förfrågningar som kommer in till tipsfunktionen tas omhand redan där och skrivs därför av i ett tidigt skede. När ett ärende skrivs av ges klaganden möjlighet att själv driva ärendet i domstol 1. I de fall verket bedömer att det är motiverat att närmare undersöka ett tips eller klagomål startas en förstudie. I detta skede förs ärendet över från tipsfunktionen till den avdelning som i första hand berörs av klagomålet, det vill säga den avdelning som ansvarar för den bransch som frågeställningen avser. Förstudien resulterar antingen i att ärendet skrivs av eller att en fördjupad utredning påbörjas. 1 I ett ärende, såvitt Konkurrensverket vet, har klaganden själv drivit ett ärende till domstol efter det att verket utlöst den subsidiära talerätten (Konkurrensverkets dnr 533/2011). Klagomålet gällde ett kommunalförbunds försäljning av läromedel. Verket skrev av ärendet mot bakgrund av att försäljningen till externa kunder endast utgjorde en mindre del. Huvudförhandling i Stockholms tingsrätt är planerad till april 2014.

3 Dnr 617/ (20) 2.1 Ärendeflöde Tipsfunktionen har hanterat drygt 300 tips och förfrågningar som rör offentlig säljverksamhet under perioden 1 januari 2010 till 30 juni Det kan jämföras med drygt 100 tips och förfrågningar som avsett missbruk av dominerande ställning (2 kap. 7 KL) och närmare 500 tips och förfrågningar som avsett konkurrensbegränsande samarbeten under samma tidsperiod (2 kap. 1 KL). Figur 1: Antal tips och förfrågningar i tipsfunktionen från 2010 till 2013 fördelat på ärendetyp och kvartal. Figuren ovan illustrerar flödet av tips och förfrågningar rörande offentlig säljverksamhet i jämförelse med det totala inflödet 2 av tips och förfrågningar till Konkurrensverkets tipsfunktion. Figur 1 visar att inflödet av tips och förfrågningar var som mest intensivt under år 2010 när KOS-reglerna infördes. Flödet av tips och förfrågningar har därefter stabiliserats och utgjorde under första halvåret 2013 cirka 25 procent av det totala antalet tips och förfrågningar som kom in till Konkurrensverket. 2.2 Ärendebeskrivning Av de totalt drygt 300 tips och förfrågningar rörande KOS-reglerna som har kommit in till Konkurrensverket har cirka 70 ärenden förts över från tipsfunktionen till konkurrensavdelningarna för vidare utredning. De mest frekventa klagomålen har gällt kommunala bolag. De branschområden som har aktualiserats i relativt hög grad är gymverksamheter, hotell-/restaurang-/konferensverksamheter, försäljning av bredbandstjänster och försäljning av diverse konsulttjänster. Det kan dock inte uteslutas att detta kan ha påverkats något av att Konkurrensverket under slutet av 2009 vid olika tillfällen och i olika forum nämnt hotell/restaurang, bredband och avfallshantering som exempel på områden som skulle komma att prioriteras i och med ikraftträdandet av KOS-lagstiftningen. 2 Avseende konkurrensreglerna i 2 kap. 1 KL,2 kap. 7 och 3 kap. 27 KL.

4 Dnr 617/ (20) Av tabell 1 nedan kan utläsas att inflödet av KOS-ärenden till konkurrensavdelningarna minskat de senaste två åren. År 2010 registrerades 43 nya ärenden, år 2011 registrerades 19 ärenden och år 2012 registrerades 3 ärenden. Tabell 1: Antal KOS-ärenden Ärendestatistik Ingående balans Registrerade Avslutade Utgående balans En förbättrad prioritering och utredningsprocess har medfört att antalet prioriterade ärenden minskat. Samtidigt har de ärenden som prioriterats varit mer komplexa vilket medfört att Konkurrensverkets utredningar krävt mer resurser. Handläggningstiden per ärende har därmed ökat vilket illustreras i tabell 2 nedan. Hårdare prioriteringar har också inneburit en möjlighet att fokusera på de ärenden som bedöms skapa rättspraxis. 2.3 Handläggningstid Handläggningstiden för olika typer av ärenden och år varierar, vilket visas i tabell 2 nedan. Det kan konstateras att KOS-ärenden tar relativt mycket tid i anspråk. Ett KOS-ärende som förts över till en konkurrensavdelning för fördjupad utredning tog i genomsnitt 307 kalenderdagar att utreda (år 2012), vilket i princip är i linje med ärenden som rör missbruk av dominerande ställning. Specifik tidsåtgång för ärenden som har resulterat i domstolsprocesser redogörs för under avsnitt 3.6, Domstolsprocesser. Tabell 2: Genomsnittlig handläggningstid i kalenderdagar fördelat på ärendetyp. 3 Ärendetyp Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Missbruk av dominerande ställning Konkurrensbegränsande samarbete År 2010 utredde verket 43 KOS-ärenden vilka sammanlagt tog arbetstimmar i anspråk. År 2011 utreddes 29 ärenden vilka tog arbetstimmar i anspråk. Det kan jämföras med år 2012 då de elva ärenden som utreddes sammanlagt tog arbetstimmar i anspråk, se tabell 3 nedan. Antalet KOSärenden som verket utreder har således minskat de senaste två åren. I jämförelse med antalet nedlagda arbetstimmar per år ser vi dock tydligt att KOS-ärenden tar mycket resurser i anspråk. 3 Från det datum då ärendet öppnades till att det avslutats.

5 Dnr 617/ (20) Tabell 3: Antalet nedlagda arbetstimmar registrerade per ärendetyp år Ärendetyp Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Missbruk av dominerande ställning Konkurrensbegränsande samarbete Nulägesbeskrivning För närvarande utreder Konkurrensverket tre ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Ett ärende gäller ett kommunalt bolags försäljning av hamnadministrativa- och terminaloperativa system utanför kommungränsen 4, det andra ärendet gäller ett kommunalförbunds förmedling av tolk- och översättningstjänster till andra kommuner än kommunalförbundets medlemmar och statliga myndigheter 5 och det tredje ärendet gäller ett kommunalt bolag som driver beställningstrafik med buss där även andra än kommunen är beställare. 6 Konkurrensverket har ansökt om stämning i sex ärenden. Två av dessa ärenden är avgjorda i Stockholms tingsrätt. Det ena rör ett yrkande om förfarandeförbud där en kommun nekat en privat aktör tillträde till ett övningsfält 7. Konkurrensverkets talan ogillades i tingsrätten och ärendet ligger nu för prövning i Marknadsdomstolen med planerad huvudförhandling i slutet av november Det andra ärendet rör ett verksamhetsförbud för ett kommunalt aktiebolag att bedriva kommersiell busstrafik 8. Konkurrensverkets talan vann bifall i tingsrätten och domen har nu vunnit laga kraft. Ett ärende har nyligen återkallats i tingsrätten av Konkurrensverket. Ärendet gällde ett yrkande om verksamhetsförbud avseende ett kommunalt aktiebolag som sålde bredbandstjänster i andra kommuner 9. Anledningen till att verket återkallade sin talan var att svaranden anpassade den ifrågasatta säljverksamheten så att den inte längre stred mot den kommunalrättsliga lokaliseringsprincipen. De tre övriga domstolsärendena rör två yrkanden om verksamhetsförbud och ett yrkande om förfarandeförbud. Yrkandena om verksamhetsförbud avser ett kommunalt aktiebolag som säljer gym- och dagspatjänster 10 och en kommunal förvaltning som säljer entreprenadtjänster 11. Yrkandet om förfarandeförbud gäller 4 Konkurrensverkets dnr 535/ Konkurrensverkets dnr 363/ Konkurrensverkets dnr 509/ Konkurrensverkets dnr 392/2011 ( Räddningstjänsten Dala Mitt ). 8 Konkurrensverkets dnr 391/2011 ( Skelleftebuss ). 9 Konkurrensverkets dnr 438/2011 ( Mälarenergi ). 10 Konkurrensverkets dnr 628/2012 ( Strömstad ). 11 Konkurrensverkets dnr 45/2012 ( Borås ).

6 Dnr 617/ (20) en kommun som, vid försäljning av tomtmark, ställt upp olika krav på anslutning till fjärrvärme Ärendegenomgång Av de ärenden som Konkurrensverket utrett har merparten skrivits av. Anledningarna till det har varierat. I ett antal ärenden har rekvisiten i 3 kap. 27 KL inte uppfyllts. I andra ärenden har den ifrågasatta verksamheten eller det ifrågasatta förfarandet varit konkurrensneutralt eller så har överträdelsen varit svår att påvisa. En del ärenden har skrivits av mot bakgrund av att den offentliga aktören förklarat att den har haft för avsikt att ändra en ifrågasatt verksamhet eller ett förfarande. Konkurrensverket har, som nämnts ovan, fört sex ärenden vidare till domstol för rättslig prövning. Nedan ges exempel på ärenden som har rört olika frågeställningar relaterade till offentlig säljverksamhet. En kort beskrivning ges även till de överväganden som har aktualiserats i ärendena. 3.1 Rekvisiten i 3 kap. 27 KL har inte uppfyllts I ett antal ärenden har det inte varit möjligt för Konkurrensverket att angripa ifrågasatta verksamheter eller förfaranden med gällande lagstiftning. Ett exempel är när en kommun inte har ett dominerande inflytande över den ifrågasatta verksamheten och därmed inte utgör en offentlig aktör i konkurrenslagens mening. Andra exempel är när det inte varit fråga om säljverksamhet i lagens mening eller när verksamheten eller förfarandet är förenligt med lag. Ytterligare ett exempel är när ett förfarande är försvarbart ur allmän synpunkt. Flertalet ärenden har berört konkurrensbegränsningskriteriet och behandlas därmed särskilt under avsnitt 3.2, Konkurrensbegränsande effekter har inte kunnat visas. Inte offentlig aktör i lagens mening Ett exempel där Konkurrensverket avskrev ärendet efter det att den offentliga aktören genomfört ägarförändringar rör Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag (NHS)/Europa Transport i Norrköping AB (ET) 13. Klaganden gjorde i huvudsak gällande att NHS och NHS delägda bolag ET hindrade eller försvårade konkurrensen i Norrköpings hamn. Vad avsåg påverkan på konkurrensen anförde klaganden att NHS styrde uppdrag till sitt delägda dotterbolag ET samt att NHS vägrat att lämna prisuppgifter på stuveritjänster vilket medfört att klaganden inte hade kunnat lämna anbud i upphandlingar. Av intresse är främst den granskning som Konkurrensverket gjorde avseende ET:s speditions- och skeppsmäkleritjänster. Utredningen visade att vissa av de tjänster som ET utförde sannolikt föll utanför den kommunala kompetensen varvid verket uttalade att 12 Konkurrensverkets dnr 380/2013 ( Växjö ). 13 Konkurrensverkets dnr 435/2010.

7 Dnr 617/ (20) kompetensstridig kommunal verksamhet som drivs i konkurrens med det privata näringslivet innebär betydande risker för att konkurrensbegränsningar uppstår. Den avgörande frågan var dock om Norrköpings kommun hade ett direkt eller indirekt dominerande inflytande över ET genom NHS. Under utredningens gång genomförde ET ändringar bland annat avseende styrelsens sammansättning vilket medförde att NHS inte längre hade samma möjligheter att styra över ET:s verksamhet. Eftersom ägarförhållandena hade justerats så hade inte längre NHS ett dominerande inflytande över ET i den mening som avses i 3 kap. 28 KL. KOSreglerna var därmed inte längre tillämpliga och ärendet avslutades. Inte säljverksamhet i lagens mening I vissa av ärendena har det inte har varit fråga om en säljverksamhet i konkurrenslagens mening. Ett sådant exempel rör Region Skåne 14. Klagomålet gällde Region Skånes roll som finansiär, köpare och beställare av tandregleringsbehandlingar som erbjöds kostnadsfritt och som finansierades av offentliga medel. Enligt Konkurrensverket bedömning utgjorde inte Region Skånes ifrågasatta verksamhet en sälj- eller företagsverksamhet enligt konkurrenslagen varvid utredningen avslutades. Förenlighet med lag Ett ärende där Konkurrensverket utredde om verksamheten var förenlig med lag gällde en ifrågasatt bussförarutbildning som Uddevalla kommun 15 bedrev. Klaganden ifrågasatte det pris som eleverna betalade för kommunens utbildning samt lagligheten i att anordna utbildningen. Konkurrensverket konstaterade att kommunal vuxenutbildning dels regleras av skollagen, dels av en förordning om statsbidrag för gymnasial vuxenutbildning och dels av särskilda föreskrifter. Med hänsyn till den lagstiftning som redan reglerade området fann Konkurrensverket inte skäl att vidare pröva de förhållanden som klaganden hade framfört varvid utredningen avslutades. Försvarbart från allmän synpunkt Utrymme ges i 3 kap. 27 KL att ta hänsyn till andra allmänna intressen som kan uppväga en konkurrensbegränsning som förfarandet kan ge upphov till. Ett ärende där frågan berördes gällde ett klagomål från ett bussbolag avseende AB Storstockholms Lokaltrafiks (SL) pendeltågstrafik till och från Arlanda flygplats (Arlandapendeln) 16. Klaganden gjorde gällande att SL underprissatte biljetterna till Arlandapendeln. Konkurrensverket bedömde att trafiken till och från Arlanda flygplats rymdes inom kollektivtrafiklagens definition av regional kollektivtrafik. Vidare konstate- 14 Konkurrensverkets dnr 25/ Konkurrensverkets dnr 366/ Konkurrensverkets dnr 567/2012.

8 Dnr 617/ (20) rade verket att lagens förarbeten tillerkände myndigheter stor befogenhet inom området i syfte att attrahera resenärer att välja kollektivtrafik. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av att syftet med den aktuella trafiken var att etablera pendeltågstrafik mellan Stockholm och Uppsala avskrev Konkurrensverket ärendet. 3.2 Konkurrensbegränsande effekter har inte kunnat visas Bestämmelsen i 3 kap. 27 KL kan tillämpas om en överträdelse leder till konkurrensförsvagande effekter av någon betydelse 17. I begreppet snedvrida och hämma ingår att förfarandet hejdar eller dämpar konkurrenstryckets styrka och att de konkurrensförsvagande effekterna är av någon betydelse. Frågan om de konkurrensbegränsande effekterna har varit av någon betydelse är en av de rättsfrågor som nu är aktuell för prövning i Marknadsdomstolen i ärendet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM). Frågan har dock varit uppe till prövning i ett flertal ärenden varav några exempel anges nedan. Louis de Geer Konsert och Kongress i Norrköping AB (LDG) 18 Ett exempel där Konkurrensverket prövat huruvida den offentliga aktörens verksamhet innebar en hämmande effekt av någon betydelse gällde det kommunalägda bolaget LDG:s konferensverksamhet i privatägda lokaler. Klaganden menade att verksamheten inte låg inom den kommunala kompetensen samt att LDG genom sin verksamhet konkurrerade med privata alternativ. Konkurrensverket konstaterade att endast en liten del av den verksamhet som LDG bedrev föll utanför den kommunala kompetensen. Utredningen gav inte heller stöd för att det förelåg en hämmande effekt av någon betydelse som medförde att privata alternativ inte kunde utvecklas på grund av LDG:s närvaro på marknaden varpå ärendet avslutades. Lantmäteriet 19 I ett annat ärende prövade Konkurrensverket om Lantmäteriets uppdragsverksamhet i anslutning till lantmäteriförrättningar utgjorde ett konkurrensproblem. Konkurrensverkets utredning visade att det fanns flera aktörer som skulle kunna konkurrera med Lantmäteriets uppdragsverksamhet. Dessa aktörer uppgav även att de inte betraktade Lantmäteriet som någon större konkurrent och mot denna bakgrund avslutade Konkurrensverket sin utredning. Uddevalla Turisttrafik ABs (Turisttrafik) 20 Ett annat exempel där den ifrågasatta kommunala verksamheten bedömdes vara ringa avsåg Turisttrafiks kommersiella restaurangverksamhet vid reguljära kryssningar och charterturer i samband med exempelvis bröllop och 17 Prop. 2008/09:231 s. 37 och s Konkurrensverkets dnr 148/ Konkurrensverkets dnr 233/ Konkurrensverkets dnr 670/2010.

9 Dnr 617/ (20) representation. Klaganden menade att restaurangverksamheten snedvred konkurrensen. Konkurrensverket uttalade att det kunde ifrågasättas om den reguljära restaurangverksamhet som Turisttrafik bedrev var förenlig med den kommunala kompetensen särskilt när servering av mat framstod som det huvudsakliga syftet med exempelvis skaldjurs- och julbordskryssningar. Samma bedömning gällde charterverksamheten. Utredningen visade dock att den ifrågasatta verksamheten var av ringa omfattning. Någon expandering av verksamheten var inte heller planerad och det var oklart om det fanns privata intressen som önskade etablera sig på marknaden. Mot denna bakgrund avskrev Konkurrensverket ärendet. Stiftelsen Forum 21 Konkurrensverket har utrett om den hotellverksamhet som Oskarshamns kommun bedrev via Stiftelsen Forum stod i strid med den kommunala kompetensen och därmed var sådan verksamhet som kan förbjudas med stöd av KOS-reglerna. Enligt verket talade flera faktorer för att driften av hotellverksamheten inte var förenlig med den kommunala kompetensen, någon slutlig bedömning i den delen gjordes dock inte. Konkurrensverket konstaterade att det inte hade framkommit något som talade för att hotellverksamheten erhöll någon form av stöd eller bidrag som påverkade konkurrenstrycket negativt. Utredningen visade också att flera nya hotell och jämförbara verksamheter hade etablerats i Oskarshamn de senaste åren och mot denna bakgrund avslutade verket sin utredning. Borlänge kommuns telefontolkförmedling (Borlänge kommun) 22 I ett ärende som gällde Borlänge kommun anförde klaganden att Borlänge kommun, genom att sälja telefontolkförmedlingstjänster till andra än kommunen, snedvred förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Av utredningen framgick att Borlänge kommun hade agerat utanför den egna kommungränsen vilket i sig skulle kunna strida mot lokaliseringsprincipen. Utredningen visade dock att den geografiska marknaden var nationell och konkurrensbegränsningen var därmed inte av någon betydelse varvid ärendet avslutades. 3.3 Verksamheten eller förfarandet har varit konkurrensneutralt En del beteenden kan vara neutrala för konkurrensen och bör därför i vissa fall inte omfattas av KOS-reglerna. Så kan vara fallet när det saknas förutsättningar för en marknad exempelvis där det råder ett bristande kommersiellt utbud såsom i glesbygd. Luleå Bogersbåts AB (LBAB) 23 Ett exempel på ett ärende där verksamheten ansågs vara konkurrensneutral rörde de bogserings- och isbrytningstjänster som Luleå kommuns helägda dotterbolag 21 Konkurrensverkets dnr 147/ Konkurrensverket dnr 198/ Konkurrensverkets dnr 751/2011.

10 Dnr 617/ (20) LBAB utförde i Bottenviken. Enligt Konkurrensverket utförde LBAB tjänster utanför Luleå Hamn, det vill säga utanför kommungränsen. Konkurrensverket bedömde därefter verksamhetens effekter på konkurrensen varvid verket uttalade att det var viktigt att i det enskilda fallet ta ställning till om ett beteende skadar drivkrafterna till konkurrens. Konkurrensverket konstaterade vidare att vissa beteenden kan vara neutrala för konkurrensen och därför inte bör omfattas av förbudet exempelvis när det finns ett bristande kommersiellt utbud. Mot denna bakgrund avslutade Konkurrensverket ärendet. Östra Göinge Renhållnings AB (Ögrab) 24 I ett annat ärende utredde Konkurrensverket om Ögrab, ett kommunalt avfallsbolag, agerat i strid med 3 kap. 27 KL. Utredningen syftade till att klargöra om Ögrabs förfarande, att erbjuda småhushåll fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar utan tillkommande kostnad, stod i strid med konkurrenslagen. Under utredningen framkom att kostnader som härrörde sig från insamlingen av förpackningar och tidningar från småhus lades till grund för den generella renhållningstaxan för hushållsavfall som småhusen betalade. Enligt verket kunde därmed insamlingen av förpackningar och tidningar från småhusen anses vara subventionerad genom ett högre pris på hushållsavfallet. Ögrabs erbjudande att, utan särskild avgift för de enskilda hushållen, samla in förpackningar och tidningar medförde att de faktiska kostnaderna för insamlingen inte täcktes. Konkurrensverket uttalade att en ordning där kostnader för producentansvarsavfall ingår i underlaget för den renhållningstaxa som sätts för insamling av hushållsavfall kan leda till att konkurrensen snedvrids eller hämmas på marknaden för producentansvarsavfall. Verket uttalade vidare att det är viktigt att kostnader som uppstår i olika verksamhetsgrenar hålls isär för att undvika risken för att korssubventionering sker från verksamheter som bedrivs under ensamrätt till konkurrensutsatt verksamhet. Under utredningen framkom dock att det fanns svårigheter och begränsningar att vara verksam inom fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar bland annat mot bakgrund av det låga materialvärdet och osäkerheten kring betalningsviljan hos småhus. Konkurrensverket uttalade att vissa beteenden kan vara neutrala för konkurrensen, såsom åtgärder som avser att upprätthålla service och infrastruktur på områden där kommersiellt utbud saknas. Mot denna bakgrund avslutade verket utredningen. Växjö Energi AB (VEAB) 25 I detta ärende utredde Konkurrensverket om VEAB:s drift av bredband i annan kommun stod i strid med 3 kap. 27 KL. Konkurrensverket konstaterade att VEAB:s verksamhet som kommunikationsoperatör utanför den egna kommunen 24 Konkurrensverkets dnr 226/ Konkurrensverkets dnr 377/2010.

11 Dnr 617/ (20) kunde stå i strid med lokaliseringsprincipen. Vad avsåg effekterna för konkurrensen uttalade verket att det är viktigt att i det enskilda fallet ta ställning till om ett beteende kan skada konkurrensen. Vissa beteenden kan vara neutrala för konkurrensen på marknaden och bör därför inte omfattas av regeln exempelvis om det finns ett bristande kommersiellt utbud. Konkurrensverkets utredning visade att det rörde sig om nät av begränsad omfattning och med begränsade anslutningsmöjligheter. Kontakter med marknadens aktörer tydde på lågt incitament att vara verksam i de aktuella kommunerna. Mot denna bakgrund saknades enligt verket skäl att utreda ärendet vidare och utredningen avslutades. 3.4 Förutsättningar har saknats att utreda och bevisa en överträdelse Vissa ärenden är resurskrävande och svåra att utreda. Generellt kan sägas att ärenden som rör ifrågasättanden av den offentliga aktörens priser och prissättning kan höra till den kategorin. Konkurrensverket har hanterat ett tiotal KOS-ärenden som rör offentliga aktörers priser och prissättning. GävleDala Företagshälsas (GävleDala) 26 I ärendet gjorde klaganden gällande att GävleDalas anbud i en upphandling låg betydligt lägre än övriga anbudsgivares anbud. Klaganden menade att Gävleborgs läns landsting subventionerade GävleDalas verksamhet för företagshälsovård med skattemedel och resurser från landstinget och att konkurrensförhållandena därigenom snedvreds (underprissättning). Konkurrensverkets utredning visade dock att GävleDala hade kostnadstäckning för den ifrågasatta upphandlingen vilket indikerade att det faktiska anbudspriset hade full kostnadstäckning. Mot denna bakgrund avslutade Konkurrensverket utredningen. Vectura Consulting 27 Ett exempel där Konkurrensverket bedömde att det med rimliga resurser var svårt att utreda och bevisa en överträdelse avsåg påstådd underprissättning vid anbudsgivning inom anläggningsbranschen. Klaganden anförde att Vectura Consulting, ett statligt bolag, begränsade eller hotade att begränsa konkurrensen genom att de vid ett flertal tillfällen hade underprissatt sina anbud i offentliga upphandlingar. Konkurrensverkets utredning visade att många parametrar var avgörande när anbudsgivarna lämnade anbud i de aktuella upphandlingarna och att det därför fanns utrymme för företagen att göra olika bedömningar avseende såväl timmar som sammansättning av personal vilket påverkade prissättningen i det enskilda fallet. Eftersom pris och kostnadsuppgifter kunde variera avsevärt mellan företagen var det svårt att påvisa en överträdelse av konkurrenslagen i form av underprissättning. Enligt verket saknades förutsättningar att med rimliga resurser utreda och bevisa en överträdelse varvid utredningen avslutades. 26 Konkurrensverkets dnr 27/ Konkurrensverkets dnr 215/2011.

12 Dnr 617/ (20) 3.5 Frivilliga åtgärder har vidtagits av den offentliga aktören Konkurrensverket har möjlighet att acceptera icke förbindande frivilliga åtgärder från en offentlig aktör för att komma tillrätta med ifrågasatta verksamheter eller förfaranden. Verket kan även välja att driva ärenden till domstolsprövning med yrkande om vite. En anledning till att Konkurrensverket i vissa fall godtar frivilliga åtgärder är effektivitetsskäl. I cirka 15 ärenden som utretts har den offentliga aktören aviserat att denne avser att justera en ifrågasatt verksamhet eller ett förfarande. Genomgången visar att i de fall där en offentlig aktör ändrar sin verksamhet så sker det ibland i ett sent skede av utredningen. Konkurrensverkets uppföljning av offentliga aktörers frivilliga åtgärder visar att i de fall där utredningen har varit långtgående och närmat sig en stämningsansökan och i de fall där det har funnits tydligt angivna handlingsplaner från den offentliga aktören så har viljan att ändra en ifrågasatt verksamhet eller ett ifrågasatt förfarande varit högre. Den uppföljning som Konkurrensverket har gjort visar att aviserade förändringar har genomförts i flertalet av de ärenden där den offentliga aktören utlovat förändringar. Vanligtvis har utlovade förändringar dragit ut på tiden. I vissa fall beror det dock på att det visat sig vara svårare än förväntat att exempelvis sälja av vissa verksamheter. Nedan ges några exempel på när den offentliga aktören har ändrat en verksamhet eller ett förfarande. Helsingborgs kommun försäljning av logistiklösningar till terminaler och hamnar 28 En av Konkurrensverkets pågående utredningar rör Helsingborg hamns helägda dotterbolag InPorts försäljning av IT-lösningar för hamnar och terminaler utanför den egna kommunen. Av uppgifter i media framgår att kommunen avser att sälja InPort vid årsskiftet 2013/ samt att det är Konkurrensverkets pågående utredning som har medfört att kommunen beslutat att sälja InPort. Parterna har inte bekräftat de uppgifter som framkommit i media varför Konkurrensverkets utredning alltjämt pågår. Malmö kommuns intentioner att uppföra och hyra ut en nationalarena för bowling i Malmö 30 Ett exempel där den offentliga aktören vidtagit frivilliga åtgärder, efter det att Konkurrensverket initierat en utredning, rör Malmö kommuns förslag på att låta uppföra och hyra ut en nationalarena för bowling i Malmö. Konkurrensverkets preliminära bedömning var att samtliga rekvisit för ett verksamhetsförbud enligt 3 kap. 27 KL var uppfyllda samt att den planerade verksamheten inte var förenlig med lag. Konkurrensverkets utredning pekade på att det fanns överkapacitet 28 Konkurrensverkets dnr 535/ Helsingborgs Dagblad, Efter kritiken: Hamnen säljer omdiskuterat it-bolag, publicerad den 11 oktober Konkurrensverkets dnr 62/2012.

13 Dnr 617/ (20) på marknaden för bowling redan under rådande marknadsförhållanden och om förslaget gick igenom skulle ett överutbud skapas. De privata entreprenörer som tillfrågades menade att den hyra som kommunen krävde inte var möjlig att erlägga och verksamheten skulle därmed behöva finansieras med kommunalt stöd. Malmö kommuns fritidsnämnd beslutade vid ett nämndsammanträde i december 2012, efter cirka ett års utredning, att avveckla planen på en nationalarena för bowling. Mot denna bakgrund avskrev Konkurrensverket ärendet. Sveriges metrologiska och hydrologiska instituts (SMHI) försäljning av väderdata 31 Ett annat exempel när den offentliga aktören vidtagit frivilliga åtgärder gäller SMHI:s försäljning av väderdata. SMHI ska, enligt särskild förordning, bedriva affärsverksamhet på företagsekonomiska grunder. SMHI:s affärsverksamhet har en stark ställning på vissa marknader där myndighetens basinformation används för att framställa produkter och tjänster. Konkurrensverket utredde bland annat huruvida SMHI gynnade den egna affärsverksamheten i förhållande till andra företag vilket skulle kunna leda till konkurrensbegränsningar. Utredningen inriktades främst på SMHI:s avgiftspolicy för uttag av basinformation såsom data och produkter från SMHI:s anslagsfinansierade verksamhet. Under Konkurrensverkets utredning beslutade SMHI att från den 1 januari 2014 fritt tillgängliggöra basinformationen och sätta leveransavgiften till högst marginalkostnad. Mot bakgrund av SMHI:s beslut om förändrade avgifter avskrev Konkurrensverket ärendet. Vid Konkurrensverkets förnyade kontakt med SMHI i oktober 2013 uppgav myndigheten att aviserade förändringar har genomförts inom två av tre verksamhetsgrenar. Räddningstjänstens försäljning av larmcentralstjänster i Kristianstad 32 En av Konkurrensverkets mer långtgående utredningar som resulterade i frivilliga åtgärder gällde den kommunala förvaltningen Räddningstjänsts försäljning av larmcentralstjänster i Kristianstad. Verket konstaterade att Räddningstjänsten hade möjlighet att bedriva sin verksamhet på andra villkor än privata aktörer eftersom de hade finansiella fördelar vad gällde låga kapitalkostnader för lokaler och garanterad efterfrågan på larmcentraltjänster. Så sent som vid utskick av utkast till stämningsansökan uppgav Räddningstjänsten att de avsåg att säga upp de avtal om larmcentraltjänster som Konkurrensverket hade bedömt begränsade konkurrensen. Vid Konkurrensverkets kontakt med Räddningstjänsten i oktober 2013 uppgav förvaltningen att uppsägning av avtal som avser larmcentraltjänster sker löpande. 31 Konkurrensverkets dnr 800/ Konkurrensverkets dnr 270/2011.

14 Dnr 617/ (20) AB Svenska spel (Svenska Spel) genom Casino Cosmopols restaurangverksamhet 33 Ett annat exempel på ärende där en handlingsplan och uppföljningsrapportering har skett gäller AB Svenska Spels dotterbolag Casino Cosmopol och dess restaurangverksamhet. Konkurrensverket uttalade att det var mycket som talade för att restaurangverksamheten snedvred eller hämmade konkurrensen. Marknadspåverkan syntes även uppstå genom den omfattande marknadsföring som Casino Cosmopol bedrev. En uppföljningsplan fastslogs mellan Konkurrensverket och Svenska Spel varvid avrapportering skulle ske vid två tillfällen. Vid den första avrapporteringen framkom att Svenska Spel hade genomfört ett flertal av de åtgärder som de hade aviserat. Svenska Spel hade bland annat minskat sin marknadsföring, fördelningen av kostnader mellan spel- och restaurangbolaget hade förtydligats och nöjesutbudet hade förändrats. Vid den andra avrapporteringen framkom att Svenska Spel dessutom hade justerat priserna i restaurangerna. Därtill hade underhållningen förändrats och antalet evenemang minskats. Vid Konkurrensverkets förnyade kontakt med Svenska Spel i oktober 2013 uppgav bolaget att Casino Cosmopols verksamhet bedrivs i enlighet med de åtgärder som aviserats. Kalmar Vattens spolning av ledningar 34 Ytterligare ett exempel där den offentliga aktören har upprättat handlingsplaner är Kalmar Vattens uppdragsverksamhet på den privata delen av vatten och avloppsnätet (VA-nätet). Kalmar Vatten antog under Konkurrensverkets utredning en spolbilspolicy enligt vilken bolaget endast skulle utföra arbeten på den privata delen av VA-nätet vid akuta behov. Bolaget upphörde även med rena underhållsarbeten på det privata nätet samt med försäljning av tjänster utanför Kalmar kommun med undantag för akuta behov. Kalmar Vatten upphörde dessutom med sin marknadsföring av uppdragsverksamheten. Mot denna bakgrund avslutade verket utredningen. Enligt uppgift från Kalmar Vatten i oktober 2013 ingriper de endast vid akuta jobb i angränsande kommuner som inte har möjlighet att lösa problemen själva och kontakterna med privata kunder är idag nästintill obefintliga. Räddningstjänstens försäljning av larmtjänster i Bergslagen 35 Konkurrensverket utredde i detta ärende kommunalförbundet Berglagens räddningstjänst försäljning av larmtjänster till externa kunder inom medlemskommunerna och andra kommuner. Räddningstjänsten påbörjade enligt utsago en avveckling av larmverksamheten under 2010 vilket även bekräftades till verket i en förbundsskrivelse med en handlingsplan för avveckling av larmanslutningar. Mot denna bakgrund avslutade verket utredningen. Enligt uppgift till 33 Konkurrensverkets dnr 451/ Konkurrensverkets dnr 15/ Konkurrensverkets dnr 72/2010.

15 Dnr 617/ (20) Konkurrensverket i oktober 2013 har alla åtgärder genomförts enligt handlingsplanen och idag utför Räddningstjänsten enbart larmtjänster inom medlemskommunerna. Sjöfartsverkets kurs- och konferensverksamhet vid Arkö kursgård 36 I några ärenden har det visat sig svårare än väntat att till exempel sälja av ifrågasatta verksamheter vilket har påverkat de frivilliga åtgärder som den offentliga aktören utlovat. Ett exempel rör Sjöfartsverkets kurs- och konferensverksamhet vid anläggningen Arkö kursgård. Anläggningen nyttjas för internt bruk, men även externa kunder har haft möjlighet att anlita kursgården för olika ändamål. Sjöfartsverket uttryckte tidigt under utredningens gång att avsikten var att avyttra verksamheten och mot denna bakgrund avslutades ärendet. Försäljningen drog emellertid ut på tiden. Sjöfartsverket har vid förnyade kontakter i oktober 2013 uppgett att kursgården inte längre tar emot några externa konferensgäster och att kursgården numera används uteslutande för Sjöfartsverkets interna kurser och utbildningar. Örebro kommuns kurs- och konferensverksamhet Kilsbergen i Örebro AB (Kilsbergen) 37 Ett annat exempel där aviserad försäljning har varit svår att genomföra gäller Örebro kommuns ägande och drift av Kilsbergen. Under utredningen framkom att kommunens avsikt var att sälja Kilsbergen och påbörja en försäljningsprocess och mot denna bakgrund avslutade Konkurrensverket ärendet. Vid Konkurrensverkets uppföljning år 2011 framkom att en försäljning ännu inte skett. Enligt kommunen berodde det på att man inväntade en dom från Vattendomstolen som i sin tur skulle påverka försäljningspriset på konferens-anläggningen. Vid Konkurrensverkets förnyade kontakter våren 2013 framkom att dom meddelats men att en försäljning ännu inte hade skett på grund av oenighet kring köpeavtalet. Vid Konkurrensverkets senaste kontakt i oktober 2013 framkom att ett köpekontrakt är påskrivet för både konferensanläggningen och därtill närliggande skidbacke. Köpekontraktet är dock villkorat av att kommunfullmäktige godkänner försäljningen vilket förväntas ske under Konkurrensverkets dnr 126/ Konkurrensverkets dnr 736/2009.

16 Dnr 617/ (20) 3.6 Domstolsprocesser KOS-reglerna är nationella bestämmelser som inte har sin grund i gemenskapsrätten. Någon vägledning finns därför inte att hämta från praxis på EU-rättslig nivå eller riktlinjer från Kommissionen. För att skapa praxis måste verket driva ärenden till domstol. Konkurrensverket har fört sex ärenden till domstol. Från det att en anmälan har inkommit till verket till stämningsansökan lämnats in till tingsrätten har ärendena i genomsnitt tagit 545 kalenderdagar eller ett och ett halvt år i anspråk att utreda. Tabell 4 Handläggningstid i kalenderdagar fördelat på ärende. Ärende Utredning Domstolsprocess Skelleftebuss Räddningstjänst Dala Mitt 307 Pågående Mälarenergi 516 Återkallat Borås Servicekontor 623 Pågående Strömstads Badanstalt 594 Pågående Växjö fjärrvärme 721 Pågående Tabell 4 ovan ger en översikt över Konkurrensverkets handläggningstid i de ärenden som drivits till domstol samt handläggningstiden i domstol. Det finns idag endast en lagakraftvunnen dom (Skelleftebuss). Ärendet initierades i januari 2010 och en stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt i maj Drygt två år senare, i juli 2013, meddelade tingsrätten dom. Sammantaget innebär det en period om drygt tre och ett halvt år från det att ärendet initierades till dess att domen vann laga kraft. Till det tillkommer en avvecklingsperiod för verksamheten om sex månader. Att notera är att domen inte överklagades, något som ytterligare hade förskjutit processen fram till lagakraftvunnen dom. Konkurrensverket har möjlighet att yrka att domstolen, i avvaktan till dess att frågan slutligt avgjorts, ska meddela ett interimistiskt förbud. Utgångspunkten är att förbud ska kunna meddelas om det finns särskilda skäl för att en så pass ingripande åtgärd vidtas. Ett sådant yrkande kan framställas tidigast i samband med att talan väcks i domstol vilket medför att Konkurrensverkets utredning i princip måste vara avslutad. Konkurrensverket har, än så länge, inte yrkat interimistiskt i ett KOS-ärende. Anledningen till det är att verket inte funnit att kriteriet fara i dröjsmål varit uppfyllt. Det skulle dessutom kunna framstå som oproportionerligt att framställa ett interimistiskt yrkande och samtidigt tillåta en avvecklingsperiod för en verksamhet. Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) - förfarandeförbud 38 Det första ärende som Konkurrensverket förde till domstol efter KOS-reglernas 38 Konkurrensverkets dnr 392/2011.

17 Dnr 617/ (20) ikraftträdande rör kommunalförbundet RDM:s vägran att ge det konkurrerande företaget Niscayah tillträde till brandövningsområdet Bysjön, ett område som arrenderas av RDM. Niscayah kontaktade RDM med en förfrågan om tillträde till Bysjön inför några upphandlingar som Myndigheten för samhällskydd och beredskap gjorde avseende utbildningen Räddningsinsats. Niscayahs förfrågningar besvarades nekande och upphandlingarna vanns av en konkurrent till Niscayah med RDM som utförare och Bysjön som angivet övningsområde. Konkurrensverket yrkade i tingsrätten att RDM skulle förbjudas att vägra ge Niscayah tillträde till övningsområdet och att förbudet skulle förenas med vite. Verket menade att RDM:s vägran begränsade konkurrensen på marknaden för utbildningen Räddningsinsats. Tingsrätten ogillade verkets talan 39. Enligt tingsrätten stod det visserligen klart att RDM:s vägran att upplåta övningsområdet medförde att Niscayah inte kunde erbjuda marknaden tillgång till utbildningen Räddningsinsats på Bysjöns övningsområde men domstolen menade att det i sig inte var synonymt med att konkurrensen hade begränsats. Effekterna av tillträdesvägran måste dock, enligt domstolen, analyseras med avseende på rådande marknadsförhållanden. Det fanns, enligt tingsrätten, flera övningsområden som kunde användas i det geografiska upptagningsområdet och domstolen menade att verket inte hade visat att det skulle vara ekonomiskt ofördelaktigt eller att chanserna att vinna upphandlingen skulle minska för de som lade anbud med ett annat övningsområde än Bysjön. Tingsrätten uttalade att de konkurrenshämmande effekterna bör vara av någon betydelse och menade att verket inte hade uppfyllt beviskravet i den delen. Konkurrensverket menar att tingsrätten uppställt högre krav på effekter än vad lagstiftaren avsett och har därför överklagat domen till Marknadsdomstolen. Huvudförhandling i målet är utsatt till slutet av november Skelleftebuss Aktiebolag (Skelleftebuss) - verksamhetsförbud 40 Skelleftebuss är det enda ärende där det i dagsläget finns en lagakraftvunnen dom avseende KOS-reglerna. För en förståelse av ärendet kan nämnas att ansvaret för linjetrafiken i Skellefteå tätort är delegerat till Skellefteå kommun (kommunen) som i sin tur har gett Skelleftebuss uppdraget att driva stadstrafiken i Skellefteå. Utöver det köper kommunen dessutom i stort sett samtliga beställningsuppdrag från Skelleftebuss. Viss del av beställningstrafiken riktar sig till privata kunder såsom idrottsföreningar och privata företag och det är den delen som Konkurrensverket invände mot och menade föll utanför den kommunala kompetensen. Tingsrätten bedömde att den beställningstrafik som Skelleftebuss utförde åt privata aktörer föll utanför den kommunala kompetensen och därmed inte var 39 Tingsrättens mål nr T Konkurrensverkets dnr 391/2011 och tingsrättens mål nr T

18 Dnr 617/ (20) förenlig med lag. Mot bakgrund av Skelleftebuss omsättning inom beställningstrafiken och dess starka position på den relevanta marknaden ansåg tingsrätten att konkurrenshämningen var av någon betydelse. Närvaron på beställningsmarknaden ansågs inte heller vara konkurrensneutral då det fanns andra aktörer på marknaden som kunde tillmötesgå efterfrågan. Tingsrätten förbjöd därvid Skelleftebuss, vid vite om en miljon kronor, att bedriva säljverksamhet i form av beställningstrafik där annan än kommunen var beställare. Domen vann laga kraft den 2 augusti En omställningstid om sex månader inkluderas i domen och verksamheten ska i enlighet därmed avvecklas senast den 3 februari Mälarenergi Stadsnät AB (Mälarenergi) - verksamhetsförbud 41 Detta ärende har nyligen återkallats i domstol av Konkurrensverket. Återkallelsen föranleddes av ägarförändringar som medförde att svaranden anpassade den ifrågasatta säljverksamheten så att den inte längre strider mot den kommunalrättsliga lokaliseringsprincipen. Kort kan dock nämnas att verket i domstolen yrkade att Mälarenergi, vid vite om tre miljoner kronor, skulle förbjudas att bedriva säljverksamhet bestående i att tillhandahålla kommunikationsoperatörstjänster i Eskilstuna och Hallstahammars kommun. Som grund för sin talan anförde verket i huvudsak att Mälarenergi hade ingått avtal om att vara kommunikationsoperatör utanför hemkommunen Västerås. Konkurrensbegränsningskriteriet var, enligt verket, uppfyllt och verksamheten var inte förenlig med lag. Borås kommun - verksamhetsförbud 42 Konkurrensverket har yrkat att Borås kommun, vid vite om tre miljoner kronor, ska förbjudas att tillhandahålla mark- och anläggningsentreprenader, eller väsentligen överensstämmande arbeten till andra än Borås kommun. Undantaget gäller bland annat akuta vatten- och avloppsarbeten och viss snöröjning. Som grund för sin talan har verket angett att Borås kommun, genom den kommunala förvaltningen Servicekontoret, erbjuder tjänster bland annat på marknaden för mark- och anläggningsentreprenader. Servicekontoret har i egenskap av offentlig aktör konkurrensfördelar jämfört med privata aktörer som begränsar konkurrensen. Den säljverksamhet som Servicekontoret bedriver är, enligt verket, inte kompetensenlig, den strider mot lokaliseringsprincipen och är inte förenlig med lag. Verket har i andra hand yrkat att för det fall tingsrätten skulle bedöma att det är fråga om ett förfarande så menar verket att förfarandet inte är försvarbart. I vart fall väger konkurrensintresset tyngre än kommunens intresse att tillämpa det ifrågasatta förfarandet. Huvudförhandling är utsatt till februari Tingsrättens mål nr T Tingsrättens mål nr T

19 Dnr 617/ (20) AB Strömstads Badanstalt (Badanstalten) - verksamhetsförbud 43 Konkurrensverket har yrkat att Badanstalten ska förbjudas att bedriva gym- och dagspaverksamhet och därmed liknande verksamhet vid vite om två miljoner kronor. Som grund för sin talan har verket anfört att Badanstalten bedriver sin säljverksamhet på andra och mer förmånliga villkor än privata aktörer. Vidare har Badanstalten en stark position på de i målet relevanta marknaderna. Badanstaltens säljverksamhet leder till att konkurrensen begränsas. Det minskade konkurrenstryck som uppstår kan, enligt Konkurrensverket, på sikt leda till en ineffektiv marknad, ett mindre omfattande utbud, sämre kvalitet och lägre konsumentnytta. Huvudförhandling i målet är planerad till början av mars Växjö kommun (fjärrvärme) - förfarandeförbud 44 Konkurrensverket har yrkat att Växjö kommun ska förbjudas, vid vite om fem miljoner kronor, att uppställa villkor i avtal om försäljning av tomtmark för uppförande av småhus som innefattar av krav på anslutning till fjärrvärme för uppvärmning av bostad på tomten eller förbud att installera värmepump eller tillämpa förfaranden som väsentligen överensstämmer med nämnda förfarande. Som grund för sin talan har verket anfört att tomförsäljningsverksamheten utgör säljverksamhet som omfattas av konkurrenslagen. Växjö kommuns förfarande att ställa krav på anslutning till fjärrvärme och förbud mot värmepumpar skadar konsumenterna och konkurrensen begränsas. Förfarandet är inte försvarbart från allmän synpunkt. Stämningsansökan lämnades in till tingsrätten juni 2013 och ärendet bereds för närvarande i domstolen. 4. Sammanfattande slutsatser Konkurrensverket har sedan KOS-reglernas ikraftträdande hanterat ett betydande antal ärenden gällande konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet inom varierande områden. I cirka 15 av de ärenden som verket utrett har offentliga aktörer uppgett att de avser att ändra en ifrågasatt verksamhet eller ett ifrågasatt förfarande. Ett exempel är Malmö kommun som, efter verkets utredning, avstod från sina planer på att uppföra och hyra ut en nationalarena för bowling i Malmö. Ett annat exempel är SMHI som ändrade sin avgiftspolicy och ytterligare ett exempel är Kalmar Vatten som vidtog åtgärder för att begränsa sin uppdragsverksamhet. Sådana förändringar medför typiskt sett att konkurrensförutsättningarna på marknaden förbättras och friktionen mellan offentligt och privat företagande minskar. Uppföljningen visar dock också att Konkurrensverket har haft svårigheter att komma åt vissa typer av upplevda konkurrensproblem som uppkommer när 43 Tingsrättens mål nr T Tingsrättens mål nr T

20 Dnr 617/ (20) offentliga aktörer konkurrerar med privata aktörer. Konkurrensverket har främst identifierat följande problem: bristande särredovisning av konkurrensutsatt verksamhet och lång handläggningstid innan förbud meddelas. Särredovisning saknas Konkurrensverket har identifierat svårigheter att påvisa ifrågasatta förfaranden som gäller den offentliga aktörens priser och prissättning, se exempelvis Ögrabärendet ovan. En orsak är att den offentliga aktören inte har separerat intäkter och kostnader från den konkurrensutsatta och icke-konkurrensutsatta verksamheten. Det har därigenom varit svårt och resurskrävande att utreda huruvida den offentliga aktören har haft full kostnadstäckning när särredovisning saknats. Bristande särredovisning torde på motsvarande sätt försvåra för offentliga aktörers möjligheter att följa upp resultat och effektivitet. Lång handläggningstid innan förbud meddelas För klaganden och övriga aktörer på marknaden är det problematiskt att ärenden som rör offentlig säljverksamhet tar lång tid att utreda och att det tar lång tid innan ett ifrågasatt konkurrensproblem upphör. En misstänkt överträdelse kan därför pågå under en mycket lång tid innan förbud meddelas och praxis skapas. Ett exempel är Skelleftebussärendet där det tog cirka tre och ett halvt år innan den otillåtna verksamheten förbjöds med tillägg av en avvecklingsperiod om sex månader.