Nr 6, oktober Vår vision. Bra bredband till alla! 1 år sedan första spadtaget Bleckstad Fiber Hur går bidragsprövningen till?

Transkript

1 Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun Vår vision. Bra bredband till alla! VÄSTRA HUSBY SÖDERKÖPING MOGATA STEGEBORG TYRISLÖT SANKT ANNA ÖSTRA RYD Nr 6, oktober år sedan första spadtaget Bleckstad Fiber Hur går bidragsprövningen till? Info om stamnätet

2 Fibernytt redaktion Ett år sedan grävstarten Ansvarig utgivare Michael Botvidsson, teknisk chef, Söderköpings kommun Projektägare utbyggnad stamnätsfiber etapp I E-post: michael.botvidsson@soderkoping.se Redaktör och skribent Eva Quist, EQ Kommunikation AB, E-post: info@eqkommunikation.se Form och illustration Klas Earlingh, Klas reklam, E-post: klas@klasreklam.se Foto Klas Earlingh och Susanne Lundbäck Kontakt, kundanslutning och spridningsnät Jörgen Filipsson, projektledare, Söderköpings kommun Kontaktperson för spridningsnät från stamnätet Telefon E-post: jorgen.filipsson2@soderkoping.se Talespersoner byalag Barbro Tjernström, ansvarig för byalag östra kommundelen (öst E22) Telefon: E-post: barbro.tjernstrom@tele2.se Östen Johansson, ansvarig för byalag västra kommundelen (väst E22) Telefon: , E-post: rydjohan@gmail.com Utskick Söderköpings kommun Nyhetsbrev blir månadsinfo på nätet Fibernytt har varit Söderköpings kommuns information till alla intressenter av den pågående utbyggnaden av fiberstamnät till landsbygden. Stamnätet etapp I närmar sig sitt slutförande. Detta nummer av Fibernytt är därmed det sista. Information om den fortsatta utbyggnaden av spridningsnäten, och kommande etapp II, sker hädanefter via information på kommunens hemsida och uppdateras med nytt en gång i månaden. Har du frågor och funderingar går det bra att vända sig till Michael Botvidsson eller Jörgen Filipsson kontaktinformation enligt ovan. Det är nu ett år sedan grävstarten för stamnätsfibern togs i Hörstorp, Östra Ryd. Vi vänder tillbaka och träffar Maggan Hultström i Harstorp för att höra hur det gått. Maggan var med vid första spadtaget och har därefter arbetat hårt som ordförande för Östra Ryd fiberområde 4, för att tillsammans med grannar och övriga bybor få till planeringen för utbyggnaden av det nät som ska koppla ihop alla fastigheter till stamledningen. Jag har idag, - läs; 12 september - varit hos Michael Botvidsson i Söderköpings kommun och lämnat över en låda med våra samtliga avtal. Vi har nått en 90 procentig anslutningsgrad. Totalt har vi inom vårt byalagsområde som omfattar Hörstorp-Harstorp, 50 permanentboende. Av dem har 45 tecknat avtal om fiber. Projekteringen Benny Dahlqvist gjorde projekteringsarbetet för området i början av juni. I det sammanhanget blev det också aktuellt att ansluta fastigheterna i Göstorp, som ligger i ett område väster om Gårdeby i riktning mot kommungränsen till Norrköping. Området ligger 4 km bort och bestod av 4-5 fastigheter trodde vi. När vi hade pratat runt där insåg byborna att det är nu eller aldrig som gäller. Om husen ska ha något värde i framtiden måste de gå med nu. Vi nådde 100 procent täckning där. Och det visade sig vara 12 fastigheter. Den äldsta personen är 95 år. Och - det blev heller ingen extra kostnad trots att de här fastigheterna ligger långt från stammen. Vi har varit lite bekymrade över grävkostnaden eftersom stamnätet ligger cirka 4 km bort från vårt område. Efter en del justeringar kom vi ner till kronor/ fastighet vilket är det belopp vi sökte bidrag på. Snabb handläggning Vi lämnade in vår ansökan med projekteringsunderlag och kartor till länsstyrelsen i juli. Efter en vecka fick vi besked att vi fått kronor i statsbidrag vilket motsvarar 37 procent av den faktiska kostnaden. Tala om snabb och smidig handläggning. Det hade vi inte riktigt väntat oss. Hur kommer det sig att det gått så bra att värva merparten av de boende? Mycket beror nog på att merparten av oss som bor här känner varandra. Vi hälsar på varandra och pratar med varandra. Många av oss har också varit engagerade i Östra Ryds byalag vilket gjort att vi pratat fiber sedan hösten Inte ett möte/träff utan att vi talat fiber! Vad händer nu? Grävningsarbetet kommer att sätta igång i vecka 39 och vi har flera Östra Rydsbor som är med och arbetar med detta. Så när kan fibern vara inkopplad till fastigheten? Nu är det dessvärre så att kommunen saknar material. Hela Sverige gräver och materialet räcker inte till. Så även om vi är tidiga nu och snart har kanalisationen nergrävd i backen får vi vänta till mars-april 2014 innan den är inkopplad. Men vi har projektet i hamn och klarade det till den kostnad vi siktade på, kronor/anslutning. Det är vi stolta för och mycket nöjda med. 2 3

3 Bleckstad fiberförening 13 km spridningsnät Bleckstad fiberförening är ytterligare ett exempel på byalag som snabbt kommit igång och nu gräver för fiber. Fibernytt ringer upp Gösta Windolf en helgdag då grävningsarbetet tagit helgvila. Länsstyrelsen tog vi kontakt med direkt när vi bildade föreningen i början av sommaren och lämnade då in en förhandsansökan, som därefter kompletterades med den definitiva när föreningen var registrerad. Länsstyrelsen beviljade vår bidragsansökan i slutet på juni. På det viset vann vi tid, fick en kort handläggningstid och kunde snabbt sätta spaden i backen. 2/3 av sträckan nu grävd Vi har nu grävt två tredjedelar av den 13 km långa sträckan och räknar med att till största delen vara klara till månadens slut. Vi anpassar verksamheten efter skördearbetet så att det inte uppstår några störningar för jordbruket. En trång sektor är bland annat tillgången på grävresurser. Vi behöver bland annat kedjegrävare vilket är något som också bönderna behöver den här tiden för att gräva sina täckdiken. Vi har handlat upp en del av grävarbetet av den entreprenör kommunen har för sitt stamnät. De gör en fjärdedel av grävjobbet, resten gör vi i egen regi. Bra koncept att arbeta efter Det här konceptet kommunen arbetar efter med byalag som driver frågan med spridningsnäten lokalt ute i sina egna områden, är mycket bra. Det skulle inte fungera om det var kommunen själv som kom och skulle göra det här jobbet ute. De har inte den lokala förankringen och nära kunskapen. Söderköpings kommun har verkligen valt rätt metod. Vi har pressat på för att bland annat få fram material, och de har nog stundtals upplevt oss som lite jobbiga, men vi har ett mycket gott samarbete! När kommer då nätet vara klart? Vårt arbete löper på enligt plan. Vi förbereder för fibern och gör allt vi kan och har möjlighet att göra. Efter våra insatser kommer en rad andra aktiviteter som ligger utom vår kontroll. Varför brinner du för detta med fiber? Det är inte jag det är min hustru. Vi flyttade hit från Stockholm för 19 år sedan. Jag med lång erfarenhet i ledande befattning i ett stort entreprenadföretag och min hustru som datakonsult i byggbranschen. Det visade sig inte vara så lätt för henne att få iväg sina veckovisa produktioner från gården här i Björsätter via långsamt modem till uppdragsgivaren. Så det här med fiber och snabb uppkoppling har stått högt på önskelistan sedan dess. Vi har länge arbetat för fiber i Bleckstad under projektledning av Niklas Alberth. Vi har följt utvecklingen, deltagit i möten och diskuterat fiber. Allt var med andra ord väl förberett. Nu var tiden mogen att gå från ord till handling. Bleckstad fiberförening bildades i maj i år. Jag själv kom nu in som ordförande, arbetsledare och motor för den mer konkreta fas vi gick in i. Fiberfogdar för dialogen Vi var en arbetsgrupp om 4 personer som drog igång på allvar. Nu var det viktigt att ta tag i, konkretisera och sätta igång projektet. Tydliggöra det för alla parter. Sagt och gjort. Vi satte fart. Lade upp riktlinjerna kring hur arbetet skulle gå till. Arbetsgruppen bildade den ekonomiska föreningen då det måste finnas en juridisk person. Den 27 juni höll vi den extra föreningsstämma vi beslutat att ha. Nu skulle en permanent föreningsstyrelse utnämnas. Mötet resulterade i att den interimistiska arbetsgruppen fick förnyat mandat. Nu drog vi igång rejält. Vi fördelade arbetet genom att dela området i 5 delar och för varje delområde också utse en fiberfogde. Fiberfogdens uppgift var att informera och hålla kontakten med de boende inom området. En annan viktig uppgift var att se till att få in de viktiga fiberanslutningsavtalen och avtalen kring markupplåtelse. Ansökan och avtal inlämnade Arbetet har gått bra. Av 80-talet fastigheter har vi 57 stycken som medlemmar. De som valt att inte gå med är företrädesvis fritidsboende och de som inte ser behovet. Vi lämnade in alla anslutningsavtal till kommunen för cirka tre veckor sedan. Gösta Windolfs tips för ett byalagsarbete med driv: Det är viktigt att få till engagemang! Se till att få ut intresset till många individer Fördela arbetet på flera personer Bryt ner området i mindre geografiska enheter = närhet till individer Se till att hålla farten uppe Se vad som kan göras - och gör det! Försök engagera personer som kan och vågar fatta beslut och som är handlingskraftiga 4 5

4 Ökad konkurrens om stödpengar Hur långt räcker stödet för fiberutbyggnaden? Hallå där Michael Botvidsson Hur ligger vi till med utbyggnaden av fiberstamnätet? En folkrörelse är igång som arbetar för att få fiber till landsbygden. I Östergötland har vi varit duktiga. Linköping var tidigt ute och är ett föredöme, idag rankad på plats 24 av landets kommuner då 66,48 % av kommunens invånare har tillgång till fiber. Norrköping kommer på plats 37 med 60,42 %. Söderköping kommer först på plats 228 där 13,02% har tillgång till fiber. Valdemarsvik återfinns på plats 269 med 4,63 %. Men nu ritas kartan om. Samtliga länets kommuner har växlat upp sitt arbete. Det innebär också ökad konkurrens om de stödmedel som finns att söka. Söderköping och Linköping är de kommuner som sökt, och beviljats, flest och mest stöd. Det gäller såväl kommun som byalag. Hittills har medel för utbyggnaden av fiber till landsbygden erhållits från landsbygdsprogrammet och PTS efter ansökan till länsstyrelsen. Eftersom det varit en ojämn fördelning i utnyttjandegraden av ansökningar för stöd till fiberprojekt över landet har Jordbruksverket tagit in alla pengar till en central pott för landet som helhet och som alla nu kommer kunna avropa ifrån, berättar Jonas Jernberg, utredare på Länsstyrelsen Östergötland. Vad händer sedan? Vi har avropat en del därifrån men ännu inte fått besked om de kommer att falla ut, berättar Jonas Jernberg vidare. Vi vet också att det finns en stor efterfrågan i andra län. Konkurrensen är hård. Vi inväntar också besked om när nästa landsbygdsprogram ska sjösättas och hur budgeten för olika insatser kommer att se ut i detta. Det finns fortfarande möjlighet att söka kanalisationsstöd. Det stödet hanterar vi på länsstyrelsen. Det är inte någon stor pott och är egentligen avsedd för möjlighet att lägga ner slang när man gräver för annan infrastruktur. Viktigt kunna visa att det finns behov Det har tidigare visat sig att de län som kunnat visa på att det finns färdigprojekterade projekt i väntan på bidrag faktiskt får fördel av det när medel väl kommer fram. Det är därför viktigt att arbetet rullar på ute på bygden. Att man ser till att formera sig, göra sin projektering och sända in sina ansökningar även om vi just nu inte har riktigt klart för oss hur stor potten kommer att bli. För Söderköpings del kan vi konstatera att vi haft kontakt med väldigt många föreningar och att det har jobbats på mycket bra för att få till täckningen rent geografiskt. Söderköping är den kommun jämte Linköping där flest föreningar sökt stöd. Det närmar sig slutet av grävarbetena för stamnätet. Enligt tidplanen skulle all grävning vara klar sista september men vi har stött på relativt mycket berg i trakterna runt Bottna och har därför ställt om siktet och beräknar nu att grävningen ska vara klar till mitten av oktober. Arbetena med stamnätet är dock långt ifrån avslutade i och med det. Teknikbodar placeras ut Under september kommer sex teknikbodar att placeras ut längs sträckan. Det finns mycket som talar för att vi dessutom måste komplettera med ytterligare en eller två teknikbodar då Telia har en maxgräns på 10 km fiber från teknikbod till kund. När bodarna är på plats ska fibern blåsas eller flottas ut i nätet. Det är Tjällmo Grävmaskiner som utför dessa arbeten. Därefter ska fibern svetsas (skarvas) och kontakteras. Det görs av Topfibre, ett företag från Hultsfred. Topfibre kommer även vara det företaget som monterar fiber och utrustning i husen. Stamnät etapp I kommer - om allt går enligt plan - vara klart för drift i början på december i år. Lysande arbete av byalagen Parallellt med utbyggnaden av stamnätet pågår förberedelser för spridningsnätet. Byalagen gör ett fantastiskt arbete, idag 18 stycken, från Östra Ryd i väster till Norra Finnö i öster. Det är en folkrörelse som saknar motstycke och många eldsjälar offrar mycket fritid för att alla ska få möjligheten att ta ett stort kliv in mot framtiden. Etapp II Vi har tankar och idéer om den fortsatta utbyggnaden av stamnätet i etapp II. Det första vi jobbar med är att försöka tänja ut stamnätet genom att följa med byalagen för att nå ut till ännu inte utbyggda områden. Exempel på det är att vi förlänger stammen med en kilometer från Östra Ryd söder ut och från Bleckstad ut till Hjälsborgs återvinningscentral. Den andra inriktningen är att skapa en ekonomi byggd på intäkter från etapp I för att kunna förlänga stammen mot Ramsdal och Södra Finnö. För att det ska vara möjligt krävs en god anslutningsgrad och politiska beslut. Det är därför viktigt att byalagen fortsätter med sitt fantastiska arbete så att vi fortsatt har en hög anslutningsgrad då det avgör hur snabbt vi kan jobba vidare med stamnät etapp II till de södra kommundelarna. 6 7

5 Information om spridningsnäten Senaste nytt från projekteringen - Jörgen Filipson informerar om hur arbetet löper i de olika fiberföreningarna. Utmed stamnätsträcka I som just nu byggs har byalag/ekonomiska föreningar formerat sig för nästan hela sträckan och börjat med sitt arbete. De är i olika faser i sin process och ännu finns inga som är klara. Härligt är att se det ansvar som våra invånare faktiskt tar för att göra det här möjligt. Folk förstår att det här handlar om en överlevnad för vår landsbygd och att det ger en bra livsstandard med allt vad det innebär. Att få signal i sitt spridningsnät kommer att vara möjligt under våren nästa år För dig som fortfarande inte anmält intresse kommer här en förteckning över alla de olika byalagen/ekonomiska föreningarna. Avgränsningarna är inte exakta. Så kontakta den förening som verkar finnas i närheten av dig. Om du kommit fel blir du lotsad vidare till rätt område och kontaktperson! sjökabel och sprängning Projekteringsarbetet rullar vidare. Benny Dahlqvist har precis avslutat projekteringen för spridningsnätet i Bottna. Vi har i arbetet med stamnätet råkat på mycket berg i Bottna, mer än vi trodde, konstaterar Benny Dahlqvist. Det innebär rätt omfattande sprängningsarbeten, vilka är igång. Varje fastighet måste inspekteras före, under och efter sprängning för att säkerställa att allt gått som det ska. Det här gör dock att vi ligger lite efter i tidplanen med stamnätet. Jag kommer nu gå vidare med projekteringen för spridningsnät för samtliga byalag utmed sträckan till Tyrislöt inklusive öarna - Missjö, Kallsö, Äspholm, Risö med flera. Till Aspöja handlar det om förläggning av 5 km sjökabel. Projekteringen av samtliga sjökablar genomfördes under försommaren. Nu återstår att projektera dragningen på öarna. Östra ryd Hans Hagdahl hans.hagdahl@telia.com Östra ryd 4 Margaretha mahuharstorp@telia.com Gårdeby Ola Stenberg Olis.stenberg@gmail.com A-fiber/Översta kvarn m fl Ulf Wicksell ulf.wigzell@temiko.se Västra Husby Magnus Schönbeck magnus.schonbeck@telia.com Snöveltorp Tommy Patriksson Tommy.Patriksson@peab.se Luddingsbo Hans Bager hans@bager.se Bleckstad fiberförening Niklas Alberth niklas@alberth.com Mogata Barbro Tjernström barbro.tjernstrom@tele2.se Stegeborg-Torpa Lena Karlström karlstrom.lm@gmail.com Bottna Kristina Johansson hanejn@algonet.se Trännö m fl Lars Stanghed lars.stanghed@gmail.com Bottna Östra Fritidsområde Arne Larsson larsson_arne@telia.com Sankt Anna Fiber Thomas Hansson thomas@streamec.com Lagnö-Vrångö Bredband Ek Förening Boel Holgersson boelholgersson@gmail.com Gränsö Bredband Ek Förening Kjell Helbro kjell.helbro@gmail.com Mellersta N Finnö Ek Förening Ingela Gullstrand ingela@kompasshus.se Tyrislöt Bredband Ek Förening Börje Westling borje.westling@sanktanna.com 8 9

6 10 11

7 Skärgårdsrådet med tema IT-infrastruktur samverkan och dialog är ledorden Skärgårdsrådets senaste möte hölls i Grännäs, vid inloppet till Valdemarsvik, den 6 september. Temat var ITinfrastruktur och på plats fanns ett 40-tal representanter från kommuner och skärgårdsbefolkning i Östergötlands och Kalmar län. Skärgårdsrådet är ett forum för ömsesidig information och samverkan kring skärgårdsfrågor. Här finns företrädare för skärgårdsbefolkning, skärgårdskommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås, regionförbundet Östsam regionförbundet Kalmar och Länsstyrelsen i Östergötland. Länsråd Magnus Holgersson Östergötland och landshövding Stefan Karlsson, Kalmar län deltog också i mötet. Söderköpings kommun företräddes av Magnus Berge (ks-ordförande), Eva Grönwall, näringslivschef och Jörgen Filipsson, projektledare för spridningsnät. Dialog och samverkan Gästtalare Stina Levin, Bredbandsforum menade att utmaningarna i skärgården faktiskt är desamma som för landsbygden i övrigt. Det gäller att hitta en kreativ samverkan för att fler ska få ett framtidssäkrat bredband såväl i skärgården och på landsbygden som helhet. Det är viktigt att träffas, föra dialog och att sprida de goda exemplen. Täckning och kapacitet måste finnas där man behöver den. Mobilt och fiber hänger ihop Telia, beskrev sina utbyggnadsplaner genom att hänvisa till pressmeddelande om att Telia miljardsatsar på mobila nät. Mobilt och fiber hänger ihop så tillvida att masterna måste vara fiberanslutna. Vidare gäller att arbeta med en mix av infrastruktur. Fiber handlar om en utbyggnad som förändrar Sverige. Förutsättningarna på landsbygden är inte alltid dåliga de kan många gånger vara sämre i stan. Det är viktigt att utbyggnadsplaneringen görs i samverkan, i dialog. Vi är idag ärligare i vår dialog, mer handlingskraftiga. Fiber och mobilt går hand i hand. Skanova, som bygger, äger och underhåller koppar och fibernäten, är ett rikstäckande dotterbolag till Telia Sonera. Idag samarbetar de båda bolagen mer och bättre med varandra. Telestationerna som idag innehåller koppar är en naturlig punkt att knyta an till när fibern ska ut för att möjliggöra 4G-nätets utbyggnad. Fiberkabeln är lösningen på väldigt mycket. Det gäller att få med sig alla längs vägen utmed sin fiberkabel! Vidare gäller det att samverka. Vi kan inte bara konkurrera om godbitarna det fungerar inte. Vi måste bli överens om att det är fibernätet som måste byggas ut. Det mobila nätet löser inte problemen. I den mobila världen delar man på bandbredd. Fibern däremot täcker kapaciteten till alla i t.ex. ett hushåll. Den räcker till alla. Ju högre kapacitet i ett 4G-nät desto tätare blir det med master. Byalag, dvs att klustra och samverka, är enda möjligheten för att lyckas på landsbygden. Minst 50% måste gå med för att säkra finansieringen Skanova äger och köper gärna näten. Kopparnäten är dyra att driva. Nu konverterar många till fiber. När Magnus Berge ställde frågan om privat/offentligt samägande i det tidigare statsägda Telia Skanova-nät som kommunerna uppmanas investera i så var svaret att det kan man ännu inte göra Så är det i verkligheten! Bengt Almqvist, ordf Skärgårdarnas riksförbund, beskrev tre olika fall om hur det är i verkligheten. Han konstaterade att gemensamt för skärgårdarna är att vi är sist på linjen. Där blir det dyrast. Men - vi har kanske ännu större behov. Här finns många företag de måste försörja sig på orten. Då är det lite oroande med alla diskussioner om utbyggnad till 90%. Blir vi de 10% som inte får fiber? Att tvingas dra sjökabel och kostnaden för den är ofta ett skrämskott. I Möja har man förlagt 38 km sjökabel till en kostnad om 100kr/löpmetern det är faktiskt billigare än på land! Tänk bort mobilmaster tänk bort mobiltelefoni det är fiber vi ska ha. Sammanfattning: De aktiva får, de passiva får inte. Det är nu det händer! Det gäller att hitta billigare sätt att bygga! Det är fiber vi ska fokusera på. Vi måste bli bättre på att få ner kostnaderna lära av varandra och hjälpas åt. 100% måste vara ambitionen. Pressklipp NT Debatt [m.fl. tidningar], augusti 2013 Lokalt engagemang krävs för bredband Genom en större samsyn och mer samarbete med stadsnäten kan många kommuner se till att glesbygden får bredband, skriver Mikael Ek, vd, i ett debattinlägg, för svenska Stadsnätsföreningen. I Sverige finns ett tusental lokala byanät för bredbandsanslutning som har startats av frivilligt engagerade, något som är unikt i världen. Men regeringens beslutade stödpengar för utbyggnad av bredband på landsbygden räcker inte för att möta behovet och efterfrågan. Bredband har blivit en samhällskritisk infrastruktur lika självklar som vägar och elnät. Regeringens mål är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass för att säkerställa tillväxt, välfärd och hållbar utveckling. En viktig del av målet är att nio av tio hushåll och företag senast år 2020 ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit per sekund. För att nå målet krävs en snabb utbyggnad av fibernät. Kommunernas engagemang är viktigt för bredbandsutbyggnaden. Ofta väljer kommunen att stödja projekten på olika sätt och många byanät får hjälp via kommunala stadsnätet. Genom en större samsyn och mer samarbete med stadsnäten kan många kommuner se till att glesbygden får bredband. Det finns ett bredbandsindex från regeringens Bredbandsforum och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som bland annat mäter det kommunala engagemanget. Indexet visar hur engagemanget skiljer sig betydligt mellan Östergötlands kommuner. Tillgång till snabbt bredband är många gånger en förutsättning för att kunna bo kvar och verka på landsbygden. Men länsstyrelser, kommuner och stadsnät kan inte göra hela jobbet. Om boende på landsbygden i Östergötland ska få samma bredbandstjänster som stadsbor måste de bokstavligen ta saken i egna händer. Det lokala engagemanget från enskilda östgötar är alltså viktigt för att hela Sverige ska få ett bredband av världsklass. Men det räcker inte, det krävs också ett ökat statligt stöd. Regeringen har hittills avsatt dryga miljarden för att stödja bredbandsutbyggnaden men enligt PTS (Post- och Telestyrelsen) behövs ytterligare närmare en miljard under 2013 och 2014 för att möta landsbygdens efterfrågan. Regeringen behöver därför öka sin satsning i den kommande stadsbudgeten så att kommuner och enskilda i Östergötland kan få stöd i det så viktiga arbetet med att bygga bredband för hela Sverige. Mikael Ek VD för Svenska Stadnätsföreningen 12 13

8 Fiberbredband på landsbygden Det är ganska självklart att man måste ha bredband för att kunna leva här, säger Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötland. Jag är själv uppväxt i en liten by i Bottniska viken och vet hur viktigt det är med bra förbindelser. Unga familjer tycker det behövs bredband för att livet ska vara ok. Det är dessutom ofta en förutsättning för att driva någon form av affärsverksamhet. När det gäller yrkesverksamma är det ofta ett krav att ha möjlighet till kontakter med kunder och leverantörer på ett snabbt och smidigt sätt. Även upp i åren som pensionär har det blivit allt mer aktuellt och allt fler börjar fundera på vilken glädje det går att få ut av bredbandet. Sveriges riksdag har antagit något som kallas digital agenda. Det låter ganska teoretiskt men det handlar om att Sverige fysiskt och kunskapsmässigt ska vara ett land i framkant. Tillgången till digitala media och myndigheter ska vara likvärdig i hela landet och det ska vi sträva efter. För oss på länsstyrelsen är kommunikationen på landsbygden en prioriterad fråga. Vi har kommit en bra bit på väg men har ändå mycket kvar. Vi vet att det är ett antal områden som har en bristande täckning. Vi har beviljat bidrag till 26 byalag hittills och till dessa har vi anslutit 1500 hushåll. Det är mycket jobb som krävs när fiberprojekt startas. Här i Söderköping har vi just nu 19 byalag och ca 2000 hushåll som gör ett jättejobb och har ett fantastiskt engagemang. Vi måste satsa pengar på det här men även ge stöd och råd till föreningar som era. Jag hoppas att ni kan övertyga alla om att det här är bra. Ju fler som ansluter sig desto billigare blir det. Jag vill avsluta med att gratulera till den fina satsning som sker här i Söderköpings kommun. När vi bygger ett stamnät på drygt nio mil är det en förutsättning att det byggs på med spridningsnät och att det bildas fiberföreningar, säger kommunstyrelsens ordförande Magnus Berge. Det är glädjande att se den aktivitet som råder just nu och det bådar verkligen gott för kommunens framtid. Det har varit en krokig resa och för en liten kommun som Söderköping är det ett stort projekt. Det är inte så länge sedan staten lämnade över ansvaret till marknaden och många tror nog fortfarande att det är en man från Telia i en orange overall som kommer när man ringer men den tiden är förbi. Nu måste vi själva ta tag i det om det ska bli något gjort och det hade varit svårt om inte staten via länsstyrelsen hjälpt till med 18 miljoner. Det är ett tufft arbete att nå de nationellt satta målen fram till 2020 och de mindre bidragen från länsstyrelsen till föreningarna är till stor hjälp. Vi startade vårt projekt i Östra Ryd för ett år sedan och med hjälp av byalaget har det löpt på väldigt bra. Inom några veckor har vi grävt färdigt hela stamnätet. Kommunen jobbar hårt med detta med Michael Botvidsson som projektägare och Jörgen Filipsson som projektledare. Michael Botvidsson säger att detta är en folkrörelse utan dess like och att det aldrig varit så stort som just nu, med 19 byalag och 2000 hushåll inblandade. Detta skapar frågor och det krävs information. Ibland känner vi att vi har svårt att räcka till men vi gör vad vi kan för att möta upp behovet. Byalagens uppdrag är att gräva, ordna markavtal och skapa intresse. Det låter enkelt men kan vara svårt och tidskrävande. När de underskriva avtalen kommit in till oss ska det ta högst 20 veckor till det går att börja använda tjänster. Det är tio olika leverantörer inblandade och när Topfibre kommer till er och sätter upp en liten dosa är det inte långt tills det är klart för inkoppling och anslutning till de tjänster som önskas

9 VÄSTRA HUSBY ÖSTRA RYD SÖDERKÖPING MOGATA STEGEBORG SANKT ANNA TYRISLÖT Rapportnummer Datum PTS-ER 2013: VÄSTRA HUSBY ÖSTRA RYD SÖDERKÖPING MOGATA STEGEBORG SANKT ANNA TYRISLÖT Detta var det sista från oss på Fibernytt Fibernytt har varit Söderköpings kommuns information till alla intressenter av den pågående utbyggnaden av fiberstamnät till landsbygden. Stamnätet etapp I närmar sig sitt slutförande. Detta nummer av Fibernytt är därmed det sista. Information om den fortsatta utbyggnaden av spridningsnäten, och kommande etapp II, sker hädanefter via information på kommunens hemsida och uppdateras med nytt en gång i månaden. Har du frågor och funderingar går det bra att vända sig till Michael Botvidsson eller Jörgen Filipsson. Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun VÄSTRA HUSBY SÖDERKÖPING MOGATA ÖSTRA RYD STEGEBORG SANKT ANNA TYRISLÖT Nr 3, februari 2013 Jörgen Filipsson, projektledare med driv Plöjning av kabel Börje Westling och byalaget på Norra Finnö Så går projekteringen Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun Vår vision. Bra bredband till alla! PTS Bredbandskartläggning 2012 Nr 4, april 2013 PTS bredbandskartläggning för 2012 Kommunikationsoperatör Byalagskonceptet 10 steg för att ansluta din fastighet en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Nr 5, juni 2013 Spridningsnätet på gång i Östra Ryd Marie mäter Karin Jonsson om Norrköpings arbete Nystartat byalag i Gårdeby