I. Kvalitetsredovisning för Möllevångens Montessoriförskola avseende tidsperioden

Transkript

1 Montessoriförskola I. Kvalitetsredovisning för Möllevångens Montessoriförskola avseende tidsperioden Verksamhetsansvarig Inger Setterhag 3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Vår verksamhetsidé Vi bedriver Maria Montessoris pedagogik med stora inslag av musik och motorik. På förskolan finns ett stort inslag av motorik bl. a genom rytmik, rörelselekar, gymnastik, drama, teater samt utflykter gärna med kulturinslag. Musik är en betydelsefull del eftersom den inbjuder till mycket rörelse, glädje och gemenskap. Barnen arbetar individuellt efter egen förmåga i den takt som passar varje enskilt barn och utvecklas även i samspel med gruppen. Traditioner är en viktig del på förskolan. Vi arbetar även aktivt på förskolan för att den sociala miljön ska vara utvecklande och trygg. Då menar vi att varje individ ska ha sin plats i gruppen och möta andra med respekt och också förvänta sig att själv bli bemött med respekt. Pedagogiken för att skapa förutsättningar för en trygg miljö är att konkret få uppleva andra människors känslor och behov. Vår vision Varje barn skall känna trygghet och kunna utvecklas socialt och i samspel med gruppen. Barnen skall respektera andra i sin omgivning men även förvänta sig att själva bli bemötta på samma sätt. Detta ger i sin tur möjlighet till social, kommunikativ, intellektuell och kunskapsmässig utveckling med vilja att lära, inte enbart för fortsatta studier, utan även för framtiden. Det svenska språket är alltid ett övergripande mål. Framgångsfaktorer 1. Våra barn skall erbjudas en förskola som inte bara tar fasta på kunskapsinlärning och individuella utvecklingsplaner utan även vill ge en god självkänsla och självförtroende, ha respekt för andra och sig själv, samt att skapa ett intresse och förutsättningar för fortsatt lärande. 2. Utvärdering av verksamheten skall ske kontinuerligt och med avsikt till ständiga förbättringar och samtidigt utgöra en del av underlaget till våra kvalitetsredovisningar. 3. Verksamheten skall innehålla en arbetsmiljö som är bra inte bara för våra elever utan även för personal och ledning. 4. Medarbetare som trivs på arbetet och är uppdaterade på verksamhetens mål och har initiativ till att ständigt förbättra verksamheten är en mycket viktig framgångsfaktor.

2 5. Att känna samhörighet med verksamheten och dess villkor är av stor betydelse. 6. Vilja att ständigt utveckla sin kompetens skall också ligga i den enskildes intresse. 7. Föräldrar som gärna rekommenderar förskolan till andra föräldrar samt en god föräldrasamverkan är ett bra mått på god kvalitet. Ekonomi Förskolans ekonomi är lättöverskådlig eftersom den är renodlad. Våra små grupper på småbarnsavdelningarna kostar i förlorade intäkter men ger igen med högre kvalitet. Vi har en stabil ekonomisk grund. Personal/organisation Inger Setterhag är ensam ägare och verksamhetsansvarig. Styrelsen består av ordinarie styrelseledamot Inger Setterhag, ordinarie styrelseledamot Jeanette Setterhag och suppleant Mikael Knutsson. Konsulttjänst för administration/ekonomi hyrs in och ger mer tid för förskolechef till pedagogiska frågor. Jeanette Setterhag arbetar även i verksamheten med en del administration samt utveckling och planering. Uppdelningen med två småbarnsavdelningar med c:a 10 heltidsbarn i varje, en avdelning för barn 3 4 år (ca 20 barn) och en avdelning för barn 4 6 år (ca 18 barn) står kvar och visar fortfarande på goda resultat för barn och personal. Vi tar gärna in yngre barn som vi kan ha hos oss en längre tid. Vår personalstyrka består av elva pedagoger, varav sju är Montessoriutbildade, och av dessa elva har vi även en musiklärare samt en danslärare. Våra pedagoger har många års erfarenhet från förskoleverksamhet och de flesta har långa anställningar hos oss. Vår personalomsättning är mycket låg; under läsåret har inga personalskiften skett. Vi har en låg sjukskrivningsgrad: 4 %. Vi arbetar för ett god personalvård och erbjuder all personal numera massage en gång/månad. Personalen har även fri kost. Förskolan har ett eget produktionskök med egen kock och detta är mycket uppskattat av alla parter. Vårterminen 2009 har Miljökontoret utfört en miljöinspektion i köket, denna blev väl godkänd. Styrelsen och verksamhetens ledning har dagligen tagit del av och följt upp verksamheten. Fortlöpande planeringsmöten har hållits och utvärderingar av verksamheten har genomförts. Barnens bakgrund Huvudparten av barnen kommer fortfarande från det geografiska närområdet. Jämfört med starten 1992 har vi idag en bredare sammansättning av barn från olika sociala miljöer och stadsdelar. Antal omsorgstimmar per barn är större i dag än tidigare. Materiella resurser De materiella resurserna har inte behövts utökats med mer montessorimaterial än vad som åtgår under terminerna. Alla avdelningar har det material de behöver för den åldersstruktur som finns på avdelningen. Vi lånar också regelbundet böcker från biblioteket. Inredningsmässigt har vi investerat en del i nya möbler och förbättrat vår miljö inomhus. Tekniken hos oss blir kontinuerligt uppdaterad. Vi använder oss av digitalkamera och

3 fotoprogram samt har nya datorer. Internetuppkoppling står numera alltid till vårt förfogande vilket underlättar vår kunskapsinhämtning. Rutiner finns för att åtgärda de fel som uppstår med vår teknik. Situationen för barn i behov av särskilt stöd Vi har haft goda förutsättningar att arbeta med de barn som haft behov av särskilt stöd, både ekonomiskt samt personalmässigt. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Vårt arbete för att upprätta kvalitetsredovisning börjar omgående vid terminsstart. Vi utvärderar och dokumenterar ständigt våra olika aktiviteter och förändringar. Vi bedömer då resultatet av varje aktivitet; hur den upplevts av personal, barn och, då det är aktuellt, av föräldrar, och ger förslag till förbättringar. All dokumentation sparas och ligger till grund för avdelningarnas respektive förskolans samlade utvärderingar. Personalen har en hel arbetsdag till förfogande för årsutvärderingen. Under hela året diskuterar vi kvalitet på våra personalmöten och mycket internutbildning sker från ledningens sida. Personalen har alltid tillgång till handledning. Vid föräldramöten har vi en öppen dialog med föräldrarna om kvaliteten och vårt föräldraråd är också mycket aktivt. Med ett aktivt fungerande föräldraråd har vi alltid insikt i hur föräldrarna upplever verksamheten och har en öppen dialog om förbättringar samt andra synpunkter. När den stora kvalitetsredovisningen framställs ligger alla avdelningars utvärderingar, protokoll från föräldra- och personalmöten samt mötesprotokoll från möten med externa resurser till grund. 5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning Kvalitetsarbetet är en pågående process som ska vara givande och meningsfull för att öka personalens kompetens, utvärdering ger utveckling. Vi har därför fortsatt att bättra på vår kunskap vad det gäller utvärdering genom bl.a. kurser och fortsatt genomgripande handledning av förskolechef. Våra lokaler ska vara funktionella och utnyttjas på bästa tänkbara sätt. Vi har därför arbetat för att förbättra och förändra så att vi nyttjar våra utrymmen på ett bra sätt, både praktiskt och estetiskt. Miljöarbetet är ett förbättringsområdes som vi har utvecklat ytterligare. Vi har fortsatt att arbeta med vår dokumentation för egenkontroll med inrikting på hygien och smitta. 6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Under perioden har vi prioriterat följande pedagogiska insatser i förhållande till de nationella målen: personalens pedagogiska utbildning, förmågan att utvärdera den egna verksamheten samt vår miljö. Samverkan mellan förskola och föräldrar är alltid prioriterad och har också varit så under detta verksamhetsåret.

4 Personalens utbildning är en hög prioritet för oss och under verksamhetsåret har våra lärare tagit del av följande kurser i pedagogik: - Våga vara - att visa barnen vägen till bättre självkänsla - Läroplanen-grunden till bättre kvalitet i förskolan - Kvalitet i förskolans vardag - Agera kraftfullt mot konflikter i förskola (skapa konstruktiva arbetslag, olika åsikter-samma regler - Specialkost - Kostföreläsning av friskvårdskonsulent (planering av föräldrarådet i senare stycke om samverkan) Intern utbildning sker kontinuerligt och i synnerhet under våra personalmöten som äger rum en gång per månad. Där lägger vi grunden för all utveckling av verksamheten. Ledningen tar alltid upp aktuella ämnen som rör pedagogik och ny forskning till diskussion i personalgruppen. Detta bidrar till att personalen alltid är insatta i förändringar i samhället och kan relatera dessa till verksamheten. Förskolan är på detta sätt anpassad efter nuet. Individuell vidareutbildning bidrar även till vår utveckling och förbättring av verksamheten. Under året har en lärare avslutat en två-årig Montessoriutbildning. Vi har nu sju specialutbildade lärare i Montessoripedagogik utav elva pedagoger, vilket bidrar starkt till kvaliteten. Efter förra läsårets förbättringar av vår hemsida används denna nu mer flitigt av blivande föräldrar. Vi har märkt en stor uppgång av intresserade som har använt sig av vår hemsida och genom denna fått en mycket bra introducering för vår verksamhet. Vi uppdaterar numera kontinuerligt informationen på sidan och anlitar en konsult för det tekniska arbetet med hemsidan. En väl fungerande hemsida är ett bra komplement i vår marknadsföring. Vår föräldrasamverkan har under läsåret varit mycket god; våra föräldrar är mycket engagerade och vi som verksamhet ger dem ett pedagogiskt utbyte genom att erbjuda kurser och föreläsningar. Våra föräldramöten har varit givande kunskapsmässigt; utvecklande ämne såsom kvalitet, kost, föräldraroll och Montessoripedagogik har diskuterats. Ämnet kvalitet ägnade vi mycket tid till; föräldrarna fick ut ett frågeformulär inför mötet så alla var väl förberedda och hade haft tid att tänka på vad kvalitet betyder för dem. Vi har ett väl fungerande föräldraråd där vi diskuterar praktiska aktiviteter samt pedagogiska frågor som ger samverkan och utveckling i verksamheten. Under året har även en verksamhetsplan med riktlinjer utarbetats för föräldrarådet så det är tydligare vilken funktion detta har. Under läsåret har de större avdelningarna arbetat med temat Från bondesamhället till nutid. Genom temat har barnen fått förståelse för vår historia, traditioner och olika levnadssätt. Vi har även utforskat historien i vår närmiljö. Småbarnsavdelningarna har haft temat Närmiljön där de har utforskat sin familj, bostad och sin dagliga miljö. Avdelningarna har haft ett gediget samarbete i dans och musik. Temat har, som även föregående år, avslutats med en gemensam föreställning med alla föräldrar inbjudna. Föräldrarådet har då också varit mycket engagerade i detta och varit en god samarbetspartner till förskolan. Tema-avslutningen är alltid mycket uppskattad och blir ett fint avslut för alla efter ett kunskapsgivande läsår. Miljön på förskolan har även varit i fokus under läsåret. Vi har nu ett Miljöombud på förskolan som ansvarar för egenkontrollen av vår miljö, denna utförs en gång/år. Detta är ett kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla ett väl fungerande miljö- och

5 hälsoskyddsarbete för verksamheten. Brandskyddet har även utvecklats genom att vi nu har ett systematiskt brandskyddsarbete. Kontinuerligt arbete med vårt brandskydd sker; två brandskyddsombud har tillsatts på förskolan och vi har intern inspektion var tredje månad tillsammans med ledning. På varje avdelning finns skriftliga rutiner för brand och en brandövning görs varje läsår som sedan utvärderas. Personalen genomgår en brandskyddsutbildning vart tredje år. Vi introducerar alltid våra brandrutiner för ny personal. Genom att vi numera har brandskyddsombud som använder sig utav checklistor, som utarbetats av förskolan tillsammans med extern brandkonsult, ser vi nu snabbare vilka åtgärder som behövs tas. Vår miljöpärm som behandlar förskolans hela enhet är uppdaterad. Skriftliga rutiner för städ, trygghet och utvärdering finns på varje avdelning. Som tidigare nämnts har vi även haft en genomgripande miljöförbättring i vårt tillagningskök med egenkontroll samt faroanalys. Skriftliga rutiner finns för detta och följs upp veckovis. Miljökontoret har också gjort sin årliga kontroll och köket är godkänt. Vi har utarbetat en skriftlig kvalitetspolicy i köket som säkerställer en bra matkvalitet. Detta har förbättrat överskådligheten för vår kock. Under detta läsår har vi även gjort en smittskyddsdokumentering och rutiner finns för risk för smitta. Funktionaliteten i våra lokaler har förbättrats något under året, men det är ett arbete som kvarstår. Kvalitetsarbetet har utvecklats mycket under läsåret genom utbildning, fler diskussioner i personalgruppen, tydligare samspel med Lpfö 98 samt mer samverkan med föräldrarna. Vi har även mer uppföljningar vid arbetssituationer där förbättringar gjorts. 7. Normer och värden 7.1 Verksamhetens mål Vi vill ge barnen: Respekt för sina medmänniskor Emotionell förmåga Social förmåga Stärkt kunskap och känsla för sin kultur och en medvetenhet och förståelse för andra kulturer Samarbetsförmåga Kommunikationsförmåga Förmåga att visa hänsyn och känna ansvar för sin närmiljö 7.2 Strategier för att nå målen I Likabehandlingsplanen, som är starkt förbunden med vår verksamhetsplan, är barnens sociala samt emotionella förmågor grundförutsättningar för fortsatt utveckling och lärande. Genom att ge barnen en lugn och trygg miljö kan de skapa sig en stark jag-känsla, visa hänsyn och känna ansvar både inför sig själv och andra, samt ha en kunskap om sin omgivning och världen runt omkring. Förskolan arbetar mycket i förebyggande syfte med mobbning,genom att återkommande ta upp på samlingarna hur man beter sig mot varandra och varför. Vi diskuterar och dramatiserar konfliktsituationer så att barnen får en förståelse för hur den som blir utsatt känner sig.när vi märker tendenser till utsatthet markerar vi tydligt att det inte är acceptabelt och tar även upp detta med deras föräldrar. I förskolans Likabehandlingsplan finns rutinbeskrivning för att upptäcka kränkande behandling. Denna följs av utredning och uppföljning. Vi gör ständig uppföljning och utvärdering av vårt arbete med Likabehandlingsplanen och detta dokumenteras.

6 7.3 Resultat Vi arbetar enligt vår likabehandlingsplan och stävjar all form av kränkning och mobbning tidigt. Vår likabehandlingsplan är fortfarande aktuell och inget behov finns att revidera denna i nuläget. 7.4 Analys och bedömning av måluppfyllelsen I enlighet med likabehandlingsplanen samt Montessoripedagogiken ser vi varje enskilt barn och bemöter dem på deras respektive nivå. Barnens självkänsla stärks genom att barnen blir bekräftade och benämnda. Barnen övas ständigt i att uppmärksamma andras känslor och olika levnadssituationer samt omvärlden. Pedagogernas roll, att föregå med gott exempel, är en stor del i barnens lärande av normer och värden. Enligt Montessoris tankar alla är vi en del av helheten Då barnen har god självkänsla är de mer benägna att behandla sin omgivning med respekt. Vårt arbetssätt vad gäller konflikthantering är att uppmuntra barnen att lösa sina konflikter utifrån sina egna tankar om hur en bra vän bör vara. Vi ger dem ej färdiga lösningar utan hjälper barnen att hjälpa sig själva. Vi poängterar vikten av empati, vara rädd om saker och omgivning,dela med sig, hjälpa varandra samt stå för sina handlingar. 8. Utveckling och lärande/kunskaper 8.1 Strategier för att nå målen Våra generella strategier för att barnen ska nå kunskapsmålen är arbete med Montessoripedagogiken. Vi arbetar efter Maria Montessoris pedagogik vilket skapar de bästa förutsättningarna för inlärning, både kunskapsmässigt och socialt. Montessorimaterialet är alltid tillgängligt för barnen och personalen är uppmärksam på varje enskilt barns inlärningsstadier. Materialet i kombination med övningar i barnets vardag ger det kompletta inlärningsverktyget. Svårighetsgraden på materialet ökar kontinuerligt vid avdelningsbyten och Montessorimaterial lånas mellan avdelningarna vid behov för att tillgodose varje barns utvecklingsnivå. Vidare används materialet på exakt samma sätt på alla avdelningar så att barnen känner igen sig. Då barnen flyttar till annan åldersavdelning har vi överflyttningssamtal mellan personalgrupperna på de berörda avdelningarna. Vi har samtal om varje enskilt barn där utvecklingsklockan redovisas, vilket talar om var barnen är i deras utveckling, både på grupp- samt individnivå, samt om ett barn är i behov av extra stöd. Under terminen har vi alltid öppen kommunikation och möten för att alla pedagoger ska vara uppdaterade och känna väl till varje enskilt barns utvecklingsnivå. Den sociala kompetensen får barnen genom att bli uppmärksammade på vikten av att kunna hantera olika vardagliga situationer. Strategier för att nå våra prioriterade mål: Utbildning kontinuerligt Mer arbetstid för utvärdering och planering Mer föräldrasamverkan Mer dokumentering 8.2 Resultat måluppfyllelse I förskolans miljöarbete har våra mål uppnåtts. Vi har gjort de dokumentationer som planerats. Vad gäller förbättring av funktionaliteten i våra lokaler så har vi uppnått en del mål, men en vissa förbättringar kvarstår. Målet med att förbättra vårt kvalitetsarbete har uppnåtts; vi har utvecklat våra utvärderingar och ökat vår kvalitet.

7 I vårt arbete med barn med särskilt stöd har vi uppnått våra mål. Barn med särskilda behov ges samma möjligheter och förutsättningar. I vårt arbete med hälsa och livsstil uppfyller vi mål enligt Lpfö98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande 8.3 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Miljöarbetet är ett förbättringsområde som vi har fortsatt att utveckla under läsåret. Vi har utarbetat dokumentation för egenkontroll med inrikting på hygien och smitta. Rutiner finns bl. a. nu för tvätt, smittsamma sjukdomar, förhindring av blodsmitta, lunginflammation, besök hos djur, personalhygien samt vid storstädning. Denna dokumentation finns tillgänglig på alla avdelningar. I arbetet med att förbättra funktionaliteten i våra lokaler har vi gjort en del förändringar. Vår stora gemensamma sal blir oftast outnyttjad och vi har försökt att använda oss av denna mer. De äldre barnen har numera dans och rytmik i denna sal och salen är idealisk för detta ändamål. Våra två småbarnsavdelningar har också utnyttjat sig mer utav den stora salen. Mer fri lek och samarbete mellan de två avdelningarna sker i salen. För att Montessorimaterialet ska synliggöras mer har material flyttats mellan rummen på en av syskonavdelningarna. Exempelvis har ett rum gjorts om till språkrum och är lite mer avskilt och de praktiska materialet är nu mer lätttillgängligt för de yngre barnen då det numera finns i det stora gemensamma rummet på avdelningen. På en av våra småbarnsavdelningar har ett Montessorirum inretts. Detta har gett de större barnen mer avskildhet och arbetsro när de arbetar med materialet. Lokalerna har vi även förbättrat estetiskt. Golven har genomgått reparationer; trösklar har bytts ut och även nytt golv har lagts på vissa ställen. Nya stolar har inhandlats och gjort lokalerna fräschare. En del förändringar kvarstår att göra till nästa läsår. Under läsåret har vi satsat på att utbilda oss för att förbättra vårt kvalitetssarbete. Två pedagoger har gått en fyra dagars utbildning Kvalitet i förskolans vardag. Vid de efterföljande personalmötena har de sedan förmedlat kunskapen till sina kollegor. Detta har hjälpt oss att utveckla våra utvärderingar/planeringar. Utvärderingarna är numera grundligare och vi relaterar till läroplanen vid varje avsnitt; detta gör det mer överskådligt. Vi utvärderar oss själva i våra arbetssituationer under terminens gång och sätter upp nya mål och förbättringsområden. För att skapa de bästa förutsättningarna har personalen numera en hel arbetsdag till förfogande för årsutvärderingen. I vårt arbete med att förbättra våra utvärderingar har vi även haft en del internutbildning ledd av ledningen på förskolan. Utvärderingarnas syften och mål har förtydligats och personalen har fått handledning i att skriva en utvärdering. All personal har varit delaktig i utvärderingsarbetet och detta ämne tas alltid upp till diskussion på våra personalmöten. I en jämförelse med föregående års utvärderingar ser vi en stor utveckling under detta läsår. Våra lärdomar är att vi ser att vi följer Läroplanen och ser en utveckling i vårt arbete, mer medvetna om vad vi gör. Barn i behov av särskilt stöd Vi har haft ett barn med behov av särskilt stöd. Vi har haft en assistent till detta barn som tillsammans med kommunens resursperson, förskolans ledning samt personal för övrigt har tagit fram handlingsplaner, åtgärdsprogram, gjort uppföljningar samt gjort utvärderingar.

8 Samarbetet med föräldrarna har varit mycket bra; de har varit delaktiga i förskolans arbete. Vårt samarbete med Skol- och fritidsförvaltningen har också varit mycket bra. Hälsa och livsstil I vår verksamhet lägger vi stor tyngd vid motion, kost, hygien samt utevistelse. Då barn idag rör sig mindre än tidigare vill vi inspirera dem till att röra sig mycket i vardagen och få en rörelseglädje som de har med sig vidare i livet. Vi gör dagliga promenader, har schemalagd gymnastik och rytmik två gånger i veckan samt har mycket utevistelse i skog och parker med mycket motion. Från slutet av april till augusti/september (beroende på vädret) är vi ute i Pålsjö skog två heldagar i veckan. I våra dagliga samlingar tas alltid rörelsesånger med och barnen får då utlopp för sitt rörelsebehov och har då lättare att koncentrera sig och ta in kunskap. Vid arbetet med Montessorimaterialet ingår även ett visst rörelsemönster. Barnen får genom rörelse en bättre kroppsuppfattning. Vi arbetar även för att barnen ska inspireras till en bättre och nyttigare kost. Vår kost är näringsriktigt balanserad under dagen och vi har en dietist som ser över vår kost ca en gång per år. Köket har vidareutbildning fortlöpande. Internt har vi kontinuerliga samtal om barnens kost; matsedel, balans i måltider under dagen av protein kolhydrater etc. En föreläsning om kost har även bidragit till vår förbättrade matkvalitet. I denna föreläsning deltog kock, lärare samt föräldrar.variationen av kosten har utökats med fler olika grönsaker och vår kock har introducerat ny mat/grönsaker för barnen i samlingen. Vi skapar nyfikenhet för maten hos barnen; vår kock kommer ofta och introducerar maten för barnen, ex. berättar om olika grönsaker och frukter så de får smaka och lukta. Eftersom vårt kök finns i lokalerna får barnen uppleva doft från den tillagade maten och kan även se köket där maten tillagas. Vi har även minskat salt- och sockerintaget samt sett över tillsatserna i kosten. Näringsintaget är också uträknat under dagens alla måltider på förskolan. Barnen får också tidigt lära sig god hygien, genom exempelvis övningar i att tvätta händerna, och ser detta som en naturlig del. På våra föräldramöten diskuterar vi hälsa och livsstil och föräldrasamverkan inom hälsa och livsstil är väl fungerande. Vår kock har även medverkat i våra föräldramöten och informerat om vår kost, vilket gör föräldrarna mer insatta och delaktiga 9. Ansvar och inflytande för barn 9.1 Verksamhetens mål Barnen ska lära sig: Tänka självständigt Förstå och handla efter demokratiska principer Våga uttrycka sina åsikter och känslor inför en grupp Ha inflytande och ansvar över sin miljö 9.2 Strategier för att nå målen Miljön är anpassad för att barnen ska kunna arbeta självständigt, exempelvis var sak på sin plats och inom räckhåll för barnen. Barnen är även delaktiga i städning av material, vattning av blommor, lätt sopning och annat som rör vården av deras miljö. Barnen får lära sig att handla efter demokratiska principer i vardagliga situationer, exempelvis vid lunchen; vänta på sin tur, vänta in alla innan man börjar äta, vänta tills alla är färdiga. I den dagliga samlingen lär barnen sig att lyssna på andra och vänta in sin tur, tala och våga

9 uttrycka sig inför grupp. I de större grupperna får barnen även ibland rösta om olika förslag. 9.3 Resultat Barnen känner ett ökat ansvar för sin miljö på förskolan och är mer rädda om sin omgivning. De har utvecklat en förståelse för demokratiska principer och känner styrka i att våga uttrycka sig inför grupp. Barnen har även utvecklat en förmåga att göra självständiga val. 9.4 Analys och bedömning av måluppfyllelsen I Montessoripedagogiken är principen att det endast finns ett exemplar av de olika utlärningsmaterialen och barnen får då naturligt vänta på sin tur och respektera andras val. I Montessori har också var sak (material) sin bestämda plats och barnen får då lära sig känna ansvar då det är viktigt för alla att ställa tillbaka på samma plats så att oordning ej skapas. Städning av avdelning och material sker en gång i veckan och detta görs med barnen. De får då vårda sin miljö och respekterar denna mer. I våra samlingar har barnen fått träna på att lyssna, bli hörda och sedda samt vänta på sin tur. För att träna det självständiga tänkandet har de större barnen varje dag fått göra ett självständigt val, val av aktivitet. I början av läsåret hade barnen mycket svårt att välja utan att påverkas av de andra barnen men under året och den dagliga träningen i detta har de nu blivit mycket mer självständiga i sina val. De äldsta barnen har även börjat träna i att rösta på olika förslag, vilket har fungerat bra och varit berikande för barnen; de har tyckt att det var kul att vara med i beslutsprocessen. 10. Samverkan med hemmet 10.1 Verksamhetens mål Ha en bra dialog med föräldrarna Föräldrarna ska känna trygghet Föräldrarna ska känna sig delaktiga i sina barns verksamhet och utveckling på förskolan Föräldrar och förskola ska ha gemensamma mål att sträva efter 10.2 Strategier för att nå målen Förskolan har ett samarbete med föräldrarna genom månadsbrev, ett föräldraråd där alla kan vända sig till föräldrarepresentanter med ris och ros, gemensamma temaavslutningar, drop-in kaffe en gång per termin, utvecklingssamtal samt föräldramöte en gång per termin, kontaktdagar samt en årlig basar där alla medverkar på något sätt. Vid tidigare föräldramöten har det varit för lite dialog med föräldrarna och detta ville vi förändra. Vid vårens föräldramöte hade vi ämnet Vad är kvalitet i förskolan för dig? uppe till diskussion. Föräldrarna fick då ut enkäter för att förbereda sig och oss inför mötet. Vid hämtning och lämning av barnen ges alltid tid till att berätta om dagen som varit eller lyssna på föräldrars frågor eller funderingar. Ledningen är även alltid tillgänglig om föräldrar känner behov av att driva sina frågor vidare Resultat Vi har haft ett gott samarbete mellan förskola och hem. Vi har fått mycket god respons från föräldrarna under föräldramöte. Vårt väl fungerande föräldraråd har även under detta läsåret varit en viktig del i samverkan mellan förskola och hemmet.

10 10.4 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Våra uppsatta mål bedömer vi att vi har uppnått till fullo. Under vårterminen har vi lagt stor tonvikt på diskussioner kring föräldrarnas delaktighet i vår verksamhet, bl. a. i våra föräldramöten. I vårt senaste föräldramöte förbereddes, genom enkäter, föräldrarna på vilket ämne som var aktuellt till mötet och inbjöds under mötet till diskussion i grupper. Föräldrarna var mycket engagerade och gav sina, mycket konstruktiva, synpunkter om vår kvalitet. Föräldrarnas mått för bra kvalitet är trygghet, förtroende, ständig pedagogisk utveckling, närvarande och engagerad förskolechef, mötena med pedagoger vid hämtning/lämning, kostutveckling, likabehandling, flexibilitet, engagemang, aktivt arbete med läroplanen, barnens bekräftelse, bra personalgrupp, bra med information samt en lugn och trivsam arbetsmiljö. Föräldrarna anser att förskolan gott och väl uppnår dessa kvalitetsmått. En reservation lämnades dock om förskolans öppettider då det finns önskemål om tidigare öppning samt senare stängning. Detta finns det i nuläget inget utrymme för då det rör sig om för få barn som skulle behöva mer omsorgstid. Under föräldramötet framkom också att föräldrarna har önskemål om fler småmöten avdelningsvis; detta är något att ta upp till diskussion igen nästa termin. 11 Samverkan 11.1 Verksamhetens mål Vi strävar efter att barnen skall få det stöd de behöver vid övergång till förskoleklass Vi strävar efter att ha ett förtroendefullt samarbete med skolan Vi strävar efter att förbereda barnen för fortsatt kunskapsinhämtande i skolan Vi strävar efter ett väl fungerande samarbete med externa resurser (BUP, barnhabiliteringen, specialpedagoger, skola) i vårt arbete med barn med särskilda behov 11.2 Strategier för att nå målen Förutsättningarna för förskola har ändrats en del. Tidigare hade vi ett mer intensivt samarbete vid övergång förskola/skola men eftersom det nu är fritt skolval kan det bli många olika skolor, vilket gör det svårt för oss att vara mer delaktiga i skolövergången. Föräldrarna besöker skolan tillsammans med sina barn och om frågor uppkommer finns förskolan som stöd. Förskolan lämnar över barnens dokumentation under förskoletiden till förälder som sedan kan vidarebefordra denna till skolan. Denna förhandsinformation är behjälplig i skolan då barnens kunskapsnivå samt sociala utveckling finns dokumenterad. I vårt arbete med barn med särskilda behov har vi ett väl fungerande samarbete med specialpedagoger. Vår personliga assistent träffar specialpedagog var sjätte vecka och har extra möten vid behov. Förskolan har även haft viss kontakt med BUP samt logoped. Sjukgymnast har introducerat övningar för personlig assistent som sedan har arbetat med dessa med barnet. Ledningen har också haft kontakt med Skol- och Fritidsförvaltningens kontaktperson. När det gäller övergång till skola har samarbetet mellan förskola/skola varit kontinuerligt. Under ett första möte med rektor, föräldrar, skolpsykolog samt förskolans personliga assistent för barnet föreslogs av förskolan att en successiv introduktion i skolan behövde ske. Under våren har fyra träffar ägt rum på skolan där både personlig assistent och barnet varit med. Personlig assistent har informerat skolan om barnets särskilda behov och finns tillgänglig om skola anser sig behöva med information Resultat Den samverkan med skola inför övergång som vi har haft har fungerat.

11 Samverkan med externa resurser för barn med särskilda behov har varit mycket tillfredställande. Förskolan upplever att den hjälp som behövts har satts in vid behov. Samverkan har också fungerat när det gäller förskolans syn på behov och resurser Analys och bedömning av måluppfyllelsen Enligt riktlinjerna i Lpö 98, 2.5, ska arbetslaget utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem samt tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Eftersom samarbete vid övergång till skola ej är så omfattande upplever vi att det önskvärda kunskapsutbytandet mellan förskola och skola ej är uppnått. Vidare har förskolan tystnadsplikt och måste ha föräldrars tillstånd för att lämna över information om barnet, detta begränsar möjligheten att ha denna dialog. Då föräldrarna nu är ansvariga för att behövlig information om barnet lämnas över till skola har vi mindre insyn och påverkan. Samverkan i samband med barn med särskilda behov har varit mycket tillfredsställande. Alla våra möten med kontaktperson från Skol- och Fritidsförvaltningen har varit professionella, noggrann dokumentation om barnets utveckling på förskolan har utlämnats. Kommunikationen mellan förskola och externa resurser har fungerat bra, en lyhördhet har funnits och arbetet med barnet kommer att fortsätta på skolan med en extra resurs insatt även där. Det har på förskolan funnits en enormt engagemang, i både personlig assistent och ledning, som har bidragit till måluppfyllelsen. 17. Åtgärder för utveckling Vi kommer att prioritera utveckling av planeringsmetoder det kommande läsåret. Detta ska hjälpa oss planera för att få ett mer strukturerat samarbete mellan avdelningarna. Våra föräldramöten kommer att utvecklas ytterligare. Föräldrarna behöver bli mer delaktiga och har uttryckt en önskan om mer samverkan och diskussioner. Förbättringar vad gäller våra lokaler och utnyttjandet av dessa kommer att fortsätta prioriteras. 18. Inger Setterhag