Nationella Riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Riktlinjer"

Transkript

1 Nationella Riktlinjer KOMPETENSSTÖDJARUTBILDNING TJÖRN 2-3 Juni 2009 R I S GIR Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Av: Alf Midholm & Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 KOMPETENSSTÖDJARUTBILDNING PÅ TJÖRN 2-3 JUNI 2009 Äntligen var det dags för kompetensstödjarutbildningen! Över 135 personer från sjukvård, socialtjänst och kriminalvård har träffats under tre regionvisa två-dagarsutbildningar. RIS och GIR brukar tala om sin huvuduppgift - att göra riktlinjerna kända och använda. På konferenserna betonades det senare HUR ska vi göra? Ännu tydligare blev det på konferenserna, när frågan hur gör vi i vårt lokala område behandlades i de lokala nätverken av kompetensstödjare. Först ut och störst var Göteborg med kranskommunerna Partille, Mölndal, Härryda och Öckerö samt SIMBA Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale. Konferensen hölls på sommarfagra Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Direkt efter kom Norra Bohuslän och Sjuhärad, följt av Skaraborgskommunerna med konferens på folkhögskolan i Vara. Konferenserna hade samma upplägg och innehåll, men föreläsarna från forskningsrådet för missbruks och beroendevård var delvis olika. Detta reportage handlar om första konferensen. (Viss dokumentation från de två andra hittar du under dokumentation på RIS hemsida.) Frukostsamling 1

3 Vårt reportage och våra sammanfattningar av föreläsningar mm följer nedan, efter rubrikerna. Sidan: 3 - RIS GIR Kunskap till praktik (Av: Alf Midholm) Forskningsrådet för missbruks- och beroendevård, vilket uppdrag har de? Sven Eric Alborn (Av: Kia Benroth) Nationella riktlinjer. Tom Leissner (Av: Kia Benroth) Nationella riktlinjer. Sven- Eric Alborn (Av: Kia Benroth) Samverkan en exposé över möjligheter och hinder. Björn Trägårdh (Av: Alf Midholm) Lokal FoU uppdrag och möjligheter. Elisabeth Beijer, Aina Granath - Information från den delregionala arbetsgruppen Berosam. Kristina Ljung (Av: Alf Midholm) Nytt utvärderingsinstrument för behandling. Marco Fredin, Stadskansliet i Göteborg (Av: Kia Benroth) Samverkan på lust och allvar Teatergruppen TILT, Peter och Anna (Av: Alf Midholm) Förhoppningar och farhågor grupparbeten kring mål, visioner och Problem (Av: Alf Midholm) Billströmska folkhögskolan på Tjörn 2

4 RIS GIR Kunskap till praktik Efter morgonfika samlades 65 kompetensstödjare i gymnastiksalen på Billströmska, där de ropades upp, fick presentera sig och hamnade vid sex olika bord. Dessa geografiskt sammanhållna grupper höll sedan ihop under hela konferensen och fick arbeta med olika frågor kring möjligheter och hinder i relation till samverkan. Till sin hjälp fick varje grupp en processledare, personer som fått utbildning genom Sveriges kommuners och landstings satsning Kunskap till praktik. Processledarna har ofta en del av sin tjänst finansierad av SKL och ska bl.a. hjälpa kompetensstödjarna i arbetet med utveckling av missbruks- och beroendevården. Katarina Thunander och Malin Sparrström Olers, projektledare i RIS, hälsade alla välkomna, redogjorde för agendan och praktiska arrangemang. Göran Eriksson talade om kompetensstödjarnas roll och uppmanade kompetensstödjarna att hålla frågan om implementering av riktlinjerna levande. Riktlinjer i Samverkan presenterades av Staffan Schött, projektledare i både GIR och RIS. Alf Midholm, projektledare i GIR, berättade om vad som händer i GIR- Göteborgs implementering av riktlinjerna. Inte minst betonade han vikten av att alla kompetensstödjare hjälps åt att sprida information om denna hemsida och allt matnyttigt som finns på den. Kia Benroth, journalist/webbredaktör, och Alf vill också ha in material till hemsidan, så att de kan sprida goda erfarenheter mellan stadsdelar och kommuner. GIR har arbetat mycket med tidig upptäckt och tidiga insatser, här finns reportage från stadsdelen Tuve på hemsidan ( direktlänk?). Alf berättade också om planer på ett gemensamt brukarråd för missbruks- och beroendevården i Göteborg (Berosam) Kristina E. Olsson, projektledare i RIS, talade om huvuddragen i Sveriges Kommuner och Landstings satsning Kunskap till praktik. I Västra Götaland är det Katarina Thunander och Kristina som är ansvariga gentemot SKL. På konferensen finns processledare inom Kunskap till praktik, som hjälper grupperna med deras arbete. Processledarna stöder kommunerna i länet i utvecklingsarbetet inom missbruks- och beroendevården, t ex med utbildning inom Audit/Dudit, ASI mm. Kristina berättade också om den kommande basutbildningen om missbruk och beroende. Den provas i ett län under våren, kommer till oss nästa år och omfattar 4 dagar. Kunskap till praktik, SKL Första dagens program bestod av flera föreläsningar men där också grupperna fick vara aktiva med de frågor som föreläsarna tog upp. 3

5 Sven-Eric Alborn Psykolog, Psykoterapeut och biträdande verksamhetschef vid Beroendekliniken, SU Forskningsrådet för Missbruks- och Beroendefrågor (FMB)- vilket uppdrag har de? Del 1 av Sven-Eric Alborns föreläsning kring Nationella Riktlinjerna Bakgrund till forskningsrådet organisatoriskt Sven-Eric Alborn är utvecklingsansvarig på beroendekliniken och sitter med i Forskningsrådet för Missbruks- och Beroendefrågor (FMB). Han var med och startade forskningsrådet när beroendekliniken skapades. Syftet var att skapa en koppling till Universitetet som inte bara handlade om de medicinska specialiteterna, utan även involverade ett nära samarbete Sven-Eric Alborn med de andra institutionerna, såsom institutionerna för socialt arbete och vårdvetenskap, psykologiska institutionen och handelshögskolan. Utifrån beslut taget 2005 i regionen skall man i alla delar av Västra Götaland organisera sig i beroendesamverkansgrupper och lokala samverkansgrupper. Det ingick även i förslaget kring planen att på sikt skapa någon form av kompetenscentrum. Som en följd av detta är idag forskningsrådet ett mer allmänt inriktat med tillgång till nätverk från socialtjänst, kriminalvård, primärvård, psykiatri och specialiserad beroendevård. Forskningsrådet är ett oavlönat nätverk. För tillfället finns projektmedel från länsstyrelsen, som täcker kostnader för Claudia Fahlke som ordförande för forskningsrådet, men i övrigt saknas medel. Tanken är en ökad koordination kring klinisk forskning samt ökade möjligheter att föra ut kunskap. Efter den här tiden när projektmedlen är slut så måste vi få fortsätta att föra ut ny kunskap kring beroendeforskning inom alla de här fälten, därför har vi också fått pengar för att kunna jobba med stöttning kring implementeringen, av de nationella riktlinjerna, säger Sven-Eric Alborn. 4

6 Att gå vidare med kunskap kring beroende handlar både om att på ett systematiskt sätt samla information, stimulera till klinisk forskning och utvärderingar från verksamheterna, likaväl som det handlar om att hitta vägar för att få ut aktuell forskning och implementering av evidensbaserade metoder. FMB har medverkat på flera olika större föreläsningar och seminarier och kommer även fortsättningsvis att anordna seminarier som är öppna för alla. Syftet med forskningsrådet är att man på olika sätt skall kopplas samman med andra FoUcentran samt att Universitetet blir en lättillgänglig del av kunskapsutvecklingen. Skall det fungera med klinisk forskning så måste det också finnas en lättillgänglighet att diskutera vad som är möjligt med den akademiska världen, på samma sätt som det pratas om vikten av lättillgänglighet för människor med beroende och missbruk Detta skall ske båda vägarna, information från verksamheterna och information från Universitet och aktuell forskning. Tom Leissner, docent Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, ingår i Forskningsrådet för Missbruks- och Beroendefrågor (FMB) Tom Leissner vill öppna den svarta lådan när det gäller forskningen, inte bara behandlingsdelen, samt skapa en djupare förståelse kring riktlinjerna. Hur skall de omsättas i praktik, vilka problemområden finns kring ämnet, hur kan vi själva göra oss delaktiga i processen? På Institutionen för socialt arbete i Göteborg används ordet kunskapsbildning istället för implementering. Implementering står för att folk inte gör det man vill att de skall göra, kunskapsbildning står för vad vi själva vill göra. Kanske är det bättre att använda ordet kunskapsbildning, inleder Tom Leissner. Han började undervisa om alkohol för mer än 30 år sedan och har under sin yrkesverksamma tid sett en mängd teorier och modeller påverka undervisningen på Institutionen för socialt arbete. För 30 år sedan användes boken Alkoholen och samhället av Bo Löfgren. Den innefattade psykodynamisk teoribildning och forskning, en helhetssyn på samhället och samhällsutvecklingen. Teorier om helhet och samhällsutveckling är med andra ord inget nytt. Efter detta kom en period inom socialt arbete där det pratades om stämpling och avvikelser (Becker) och de här teorierna är fortfarande till viss del aktuella. TA- transaktionsanalysen följdes av Primalskriket och därefter övergick man till Symptomteorier- det vill säga, alkoholismen var bara ett symptom på någonting underliggande. Härefter kom aversionsteorierna som efterlevdes på olika sätt, exempelvis slog man folk på händerna eller gav dem elektriska stötar för att frammana negativa effekter av att dricka alkohol. Nätverksteorier avlöstes av subkulturella teorierhur lever man i narkomankretsar? Ett tag var tänket lösningsfokuserat och sedan kom tillgänglighetsteorierna och totalkonsumtionsmodellen, vilka fortfarande är viktiga 5

7 modeller. Idag används till stor del Neuropsykiatriska beteendeteorier samt en hel del exkluderings- och inkluderingsteorier, vilka påminner och bygger väldigt mycket på stämplingsteorierna. Det har med andra ord funnits många olika teorier, fler än ovan nämnda, och frågan är om alla är lika tokiga? Och på vilket sätt är de tokiga, funderar Leissner, varpå han drar parallellen om de fem blinda som skall undersöka en elefant. De får tag på olika delar av elefanten, en får tag i snabeln, en ett ben och så vidare, därefter beskrivs elefanten på olika sätt. På samma vis är det förmodligen med alla dessa teorier, att de på olika sätt fångar upp olika saker som finns i hela problemområdet. Primalskriet Tom Leissner handlar till stor del om den aggression och frustration som många klienter känner över livet och över det som blivit, vad det blivit med dem. Transaktionsanalysens (TA) teorier om t ex vuxen- och barnjag går att använda för att förstå, mycket av detta handlar om de kränkningar som klienterna upplever då de kommer för att söka hjälp, de behandlas/bemöts ofta som om de vore barn. Äldre teorier behöver inte förkastas, men de kanske bör revideras och tolkas om. Tankarna och teorierna när det gäller riktlinjerna kan användas som en viktig balanskropp där det vetenskapliga området visar var vi idag befinner oss. De balanserar våra tidigare erfarenheter och är tänkta att ge oss en tryggare vägledning i arbetet. Riktlinjerna är ett premiärarbete, en gigantisk satsning som gjorts av forskare i samarbete med socialstyrelsen. Fördelen är att de riktar sig till ett brett område med många professionella grupper. I riktlinjerna vävs medicinska aspekter ihop med sociala och psykologiska synpunkter. Det var inte så många år sedan som vi på institutionen för socialt arbete hade ett väldigt krig mellan exempelvis den medicinska och sociala kunskapsbildningen. Att vi nu har samlat oss på det här sättet i olika konstellationer är ett tecken på att oerhört mycket har hänt, som jag nästan inte trodde var möjligt när jag började för många år sedan. Och det är viktigt att vi ser den här väldigt positiva utvecklingen, säger Leissner. Arbetet med de Nationella Riktlinjer är ett jätteprojekt som tagit 10 år att få till verkställighetsnivå. De senaste två åren har ägnats åt implementering. Socialstyrelsen trycker på att kunskaperna är färskvara som kontinuerligt skall uppdateras. Riktlinjerna innehåller 53 olika rekommendationer vilka indelats i 5 olika områden: 6

8 Tom Leissner var med i den första arbetsgruppen som påbörjade arbetet med riktlinjerna. Då han på olika sätt sökte efter studier inom förebyggande socialt arbete som visade på goda effekter hittade han inte en enda, varken nationell eller internationell. Han gick igenom de läroböcker som användes på institutionen för socialt arbete, han tittade vilka referenser de hade, vilket empiriskt material som användes men hittade ingenting. Inom arbetsgruppen gick man även ut bland de förebyggande organisationerna och frågade vad som gjordes inom verksamheten. Verksamhetsplaner och metodbeskrivningar fanns, men inget empiriskt material. Detta är typiskt för socialt arbete. Oerhört mycket bra arbete görs när det gäller förebyggande och erfarenheten är ofta stor, men dokumentationen är undermålig. Det är en stor utmaning att faktiskt ta tag i det här, säger Leissner. Deltagare Tom betonade tidigare hur lång tid det tar från att forskningen initieras till dess resultaten ska föras ut i praktiken. Forskarna som var aktiva i expertgrupperna i riktlinjearbetet avslutade sitt arbete Det börjar alltså bli dags att uppdatera forskningsresultaten. Internationellt händer det oerhört mycket och vi har väldigt många dokumentationsinstrument och metoder. Det är ett moget område/yrkesfält att beforska och ett moget område för riktlinjer. 7

9 Följande står i sammanfattningen om den psykosociala behandlingen i riktlinjerna: Ett flertal psykosociala behandlingsmetoder har visat sig effektiva. Dessa metoder kännetecknas av att de syftar till att förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende och att de riktar sig både mot den enskildes missbruk och eventuellt andra problem som kan ha funnits före eller är konsekvenser av missbruket. Det gäller inte minst vid behandling av psykiskt störda missbrukare. Detta är den första och största sammanställningen som finns inom området i Sverige. Samtidigt vilar den på tidigare forskning, t ex SBU- utredningen från

10 Forsknings- och kunskapsunderlag värderas utifrån sin pålitlighet, där s.k. RCT-studier har högst bevisvärde. Riktlinjerna bedömer och rangordnar flera olika former av kunskapsunderlag: Vi måste ha randomiserade studier som en bas för kunskap men detta betyder inte att den andra kunskapen (erfarenhetsbaserad kunskap) är meningslös. För att bekräfta någonting så bör vi dock använda oss av RCT-studier. Riktlinjerna har framkommit genom en sammanslagning av resultaten från forskarvärlden och socialstyrelsens bedömningar. En viktig aspekt vad det gäller utveckling av detta område tycker Leissner är att man inte säger vad folk skall göra så mycket som vad de inte skall göra. Vissa arbetssätt som definitivt inte fungerar kan på detta vis utrationaliseras. Evidensbegreppet Evidens betyder tecken på. Evidensbaserad praktik är den medvetna, direkta och omdömesgilla användningen av den bästa nuvarande kunskapen för att fatta beslut om en klient. Det handlar om kliniskt beslutsunderlag för en klient, vi skall vara medvetna om vad vi gör och vi skall kunna beskriva processen. Evidensbaserad kunskap förespråkas av flertalet forskare, vi skall göra det som forskningen har kommit fram till, det vill säga att har man inom forskningen kommit fram till att detta är den bästa metoden så är det denna som skall nyttjas. Men det som de flesta begagnar är evidensbaserad praktik. Evidensbaserad praktik innefattar inte bara forskningsevidens utan hänsyn tas även till patientens preferenser och handlingar (individen) samt organisation och omständigheter (vilka lagrum och resurser som finns tillgängliga). Här är det tre olika hänsyn, inte enbart forskningen utan här skall man även ta hänsyn till andra saker, och ett samspel skall ske mellan de olika faktorerna. RCT-studier- (randomized controlled trial- slumpmässigt kontrollerade försök) är konstaterat bra, men varför finns inte detta underlag när det gäller allt, exempelvis förebyggande socialt arbete? 9

11 Beror det på att metoden är på det sättet så att det inte går? Och är det så att vissa metoder är lättare att beforska? Och därmed får ett annat empiriskt underlag? Det kan vara några förklaringar, säger Leissner. En annan aspekt är styrkan. När man gör sammanslagningar av olika studier och väger ihop dem så visar några studier nolleffekt, medan andra påvisar väldigt positiva resultat. Då studierna med nolleffekt inte kan tas bort sjunker värdena. Denna effekt är inte gigantiskt stor, men den finns. Den här lilla skillnaden som ändå finns kommer vid ett konsekvent användande i längden att innebära stora skillnader. Det vill säga skillnader för väldigt många människor totalt sätt. Alla lösningar är långt ifrån färdiga, det här är en långsam process där våra barnbarn kommer att få fortsätta att axla arbetet. Den här lilla skillnaden görs idag för att det i slutändan skall bli en väldigt stor skillnad för väldigt många människor. Då studierna sammanställs är målgrupperna olika, ofta inte ens jämförbara. Dessutom antar man att Interventionerna är desamma, men olika saker görs i praktiken. Trots dessa olikheter försöker man ändå sammanföra och kategorisera. Utfallsmåtten, vad som mäts i förhållande till framgång och tidsintervallen, när man mäter, ser lite olika ut i olika studier men även här försöker man systematisera. Det finns mycket kritik och betänkligheter kring detta, å andra sidan finns det i dagsläget inga andra sätt att arbeta på. Det här är det sätt vi har. Tom ställde ett antal utmanande frågor till deltagarna, att diskutera i sina grupper: Hur bildas din kunskap? Hur skulle du vilja att din kunskap bildas? Vad fordras för att detta ska kunna ske? Finns systematisk kunskapsuppbyggnad i ditt arbete? När läste du en RCT-studie sist? Röster från deltagarna angående kunskapsbildning: För mig är kunskap en kombination av andras erfarenheter och mina erfarenheter och sammanställd erfarenhet, så kallade teorier och hypoteser. Jag brukar få ihop de olika delarna och försöker ta till mig de delar som andra presenterar för att göra något eget av detta. En mix mellan förtrogenhet och teori kan man säga. Forskningen är en del av detta men sedan är det brukarens historia och dennes erfarenheter, deras vänners erfarenheter, samt 20 års samlade erfarenheter från själva arbetet som påverkar kunskapen. Det är svårt som individ att själv läsa och hålla sig uppdaterad hela tiden, det är bra om verksamheten bygger upp en strategi som säger att det här är modellen vi skall jobba efter. Vi själva har självklart ett stort ansvar men det är bra att ha en organisation i ryggen där man har en linje med en genomtänkt strategi. 10

12 Diskussioner under pausen Att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling Göra - förstå - inre motiv Det är lite nytt det här att faktiskt ta del av empiriska studier och inte enbart av riktlinjer och sammanställningar. Man kanske skall flytta upp ett par nivåer, det är ett spännande utvecklingsområde att börja fundera på det här, säger Leissner. Det finns olika nivåer och poänger med att ta till sig kunskap, påverkas och förändras. Det är inte bara en organisatorisk fråga utan det är även en enskild fråga och här är det viktigt att sätta in det nya i ett större sammanhang för att till fullo kunna förstå. Leissner drar en parallell till KBT (kognitiv beteendeterapi), för att arbeta med KBT måste man kunna väldigt mycket mer. Man måste kunna sätta in teorin/modellen i sammanhang, se och förstå ur ett bredare perspektiv, det är först då man kan använda teorin. Även en inre drivkraft och övertygelse måste finnas, har vi inte glädjen, tron, hoppet och entusiasmen så lyckas vi heller inte. Att sätta in de manualbaserade metoderna i ett sammanhang och att förstå dem, det är den första delen. 11

13 Kontroll, egen Det kan kännas hotande att få en metod från en organisation som man inte känner sig riktigt bekväm med, eftersom man riskerar att tappa kontrollen över sin egen kunskapsutveckling. Detta kan hindra oss väldigt mycket, inte så mycket metoden i sig utan mer denna kontrollförlust över vår egen utveckling och den frihet som förenas med detta. Att kunna förstå och sätta in i sammanhang ger oss även kontroll över utvecklingen. Professionell utveckling Ett sätt är att säga att manualerna skall följas, gör man detta arbetar man professionellt. Att arbeta efter en samstämmig metod är ett alternativ som innebär att vi har ett arbetssätt som inte enbart förenar oss inom en organisation, utan även inom ett vidare samarbete. Att vi på olika sätt känner att vi har en del i sett större sammanhang, KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Delaktighet, meningsfullhet och hanterbarhet är alla viktiga begrepp för ett professionellt arbete. Det är även viktigt att känna kontroll över sin förändring. Var målmedvetna och styr er egen kompetensutveckling, manar Leissner. Att arbeta manualbaserat, att skriva journaler och dokumentera tar tid. Detta har vi sett t ex när vi infört DUR i Göteborg. Men det lönar sig i längden och ger oss inte bara oerhört värdefull information om våra klienter, utan är även en ovärderlig hjälp i arbetet. En del menar att det ändå är relationen som bär i behandling, att för sträng följsamhet till metod kan störa relationen till klienten. Onekligen har detta en poäng, t ex att bemötande är oerhört viktigt och att behandlingsrelationen är viktigare än val av metod. Men den grundpersonlighet vi har ändras inte av metoder. Evidensbaserade metoder ger struktur, men kommer inte åt personen bakom. Så därför: Håll er till manualerna och förhandla inte bort dem för mycket. Läs empiriska studier och för in dem i ert arbete, de är generellt sätt lite bättre än de personliga erfarenheterna, avslutar Tom Leissner föredraget och tackar för denna gång. Sven-Eric Alborn och Tom Leissner 12

14 Sven-Eric Alborns föreläsning kring Nationella Riktlinjerna, Del 2 Om man exempelvis skall installera en dator så är det naturligtvis enklare att följa manualen än att försöka koppla ihop den på måfå, inleder Sven-Eric Alborn. Människor kommer aldrig att följa manualer fullt ut, men man måste först lära sig hur man gör för att överhuvudtaget kunna integrera det med annan kunskap. Det är alltid nödvändigt att vi i någon utsträckning gör om, men vi skall inte börja med att göra om. Fördelen med manualbaserade inslag det är att man åtminstone ser till att det finns en lägstanivå, alla gör åtminstone detta. Men om vi har en framtid som består utav att vi slår i böcker och så kör vi det här mot aggression, det här mot beroende osv., där vi inte möter människor som helheter, då vill inte jag vara med längre. Därför att det blir inte ett värdigt bemötande och det blir heller ingen process. (Jonas från Linnéteamet i Göteborg) Däremot när vi arbetar specifikt med olika metoder så är de här teknikerna bra att använda, vi måste lära oss handgrepp och ha flera olika handgrepp för olika personer och olika situationer, säger Alborn. God samverkan Samverkan skall ske på alla nivåer, inte bara på basplanet. Man kan ha jättebra samverkan på basplanet, men strukturerna faller lätt om det inte även finns en fungerande samverkan på såväl politiskt/administrativ nivå som verksamhetsmässig. Samverkan skall ske inom tydliga ramar, den skall baseras på formella beslut och ett visst antal timmar av tjänsten skall ägnas åt samverkan. Samverkan uppstår då vi lär känna varandra men om detta enbart baseras på informella strukturer är det aldrig i längden hållbart. Om t ex folk slutar, kan samarbetet falla. Samverkan kräver även en acceptans i verksamheten, man måste förstå vad samverkan skall leda till, politiker, beställare och chefer måste ha ett intresse för målgruppen och ett engagemang i att driva samverkansfrågor, detta måste finnas på alla dessa nivåer. Man måste ha tydliga beslut, uppdrag och avtal om samverkan, på alla nivåer inom och mellan respektive organisationer. Regionala utvecklingsplanen för psykiatri och beroende Sven-Eric satt som ordförande i en delarbetsgrupp kring beroende, där representanter från psykiatrin, primärvården, socialtjänsten och kriminalvården fanns med tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Här utarbetades den regionala 13

15 utvecklingsplanen för beroende och det är denna som legat till grunden för arbetet inom beroendekliniken. Rent allmänt klargjordes ansvarsfördelningen i enlighet med statsmakternas direktiv utifrån de olika uppdragen. Innan diskussioner om överflyttning av ansvarsgränser måste man börja med att ta det ansvar som redan ålagts. Inom både psykiatrin och primärvården brister det vad det gäller ansvarstagandet för de här grupperna. Man måste hitta tydligare sätt att styra beroendevården och ha en bättre samplanering på individnivå. Ett förslag som framtogs var bildandet av myndighetsgemensamma konsultationsteam/grupper för att kunna lyfta gemensamma frågor. I Göteborg har grupper bildats och är på väg att fortsätta göra det, team finns på Hisingen, i Mölndal, Härryda, Partille och Öckerö. Nordost är på gång och förberedelser pågår även med representanter från sjukvård, socialtjänst och kriminalvård till ett team för Centrum/Väster. Detta beslutades politiskt redan år Specialiserade resurser för missbruk/beroende måste identifieras inom varje organisation, någon form utav specialistresurser skall alltså finnas, att sitta som handläggare på socialkontoret är exempelvis inte en behandlingsresurs. Vad det gäller psykiatrin så har man ett ansvar inte bara för slutenvårdsbehandling och akutbehandling, man har också ett ansvar för psykiatrisk problematik hos människor med beroende och missbruk, även i öppenvård och i långtidsuppföljning. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar hela vägen både vad det gäller tidig upptäckt, att arbeta förebyggande och behandlingsansvar hela vägen. De har ett långsiktigt rehabiliteringsansvar, men sjukvårdsorganisationerna har också ett delansvar. Då det gäller tidig intervention måste primärvården jobba nära socialtjänsten med de tidiga insatserna, t ex när det handlar om tyngre problematik. När det handlar mer om psykiatrisk problematik har psykiatrin ett ansvar, tillsammans med socialtjänsten. Med andra ord måste alla koordineras med socialtjänsten. Kriminalvården har inte ett behandlingsansvar när det gäller missbruk, men de har ett rehabiliteringsansvar vad det gäller kriminalitet och lagbrott och i detta så ingår även att ta ansvar för missbruksbilden. För att möjliggöra detta måste en sammanlänkning ske med socialtjänsten och sjukvården. En viktig del i detta är att tydliggöra psykiatrins behandlingsansvar för dubbeldiagnoser även i öppenvård och att organisera öppenvård, slutenvård och institutionsvård i vårdkedjor. Då det gäller mindre kommuner måste man också få möjligheter att kunna samorganisera sig mellan kommunerna, för att uppnå tillräckliga volymer för att kunna differentiera vården. Sjukvården måste, när det gäller mindre kommuner och mindre sjukvårdsområden, flytta in och finnas tillgängliga med sina resurser på socialtjänstens specialiserade enheter, ungefär så som nu görs i Kungälv. Man kan finnas med som konsultteam, dela ett ansvar för den öppenvård som också finns inom socialtjänsten, det kan finnas olika modeller. Sjukvården har alltså ett politiskt taget beslut på att man måste jobba på det här viset, ändå görs det inte. Ett ytterliggare förslag är en större differentiering, vilket bland annat 14

16 lett till att beroendekliniken fått ansvar för unga vuxnas slutenvård och även för metadonbehandlingen i regionen Vi måste hitta rutiner för tidig intervention vad det gäller primärvården, menar Alborn. Den stora majoriteten av personer med missbruk är alkoholmissbrukare och den här gruppen möter sällan eller aldrig socialtjänstens ekonomi- och vuxenenheter eller de specialiserade enheterna. Några stycken av dem återfinns på Nordhemskliniken men även de som är mer socialt etablerade har mycket svåra och tunga problem. Denna stora grupp är högkonsumenter och vissa personer har även utvecklat beroende, dessa individer når man egentligen endast i primärvården. Skall primärvården kunna arbeta med detta så måste tydliga länkar finnas till den specialiserade vården, tillsammans med kunskapssupport och möjlighet att lämna ifrån sig de patienter som behöver mer avancerade insatser. Den största delen människor som på sikt kostar mest, det är högkonsumenter och personer som riskerar att glida över i beroende. Även om man endast har ett påtagligt missbruk så leder detta på sikt, framförallt av alkohol, till somatiska konsekvenser som kommer att kosta sjukvården oerhört mycket i exempelvis pensioneringar, skador och trafikolyckor. Det här är de största grupperna och detta är befolkningen som helhet. Vi möter dem endast i primärvården och genom socialtjänstens försänkningar via exempelvis skolor och dagis. Inom socialtjänsten finns ett stort samarbetsfält som är väldigt dåligt utvecklat och det är kopplingen mellan vuxenhandläggning och funktionshinder. Många utav dem som valsar runt inom boenden, som är kvar långtida inom socialtjänstens vuxengrupper har parallellt psykiska funktionshinder enligt alla definitioner. Tar man bort missbruket så har de ändå de psykiska funktionshindren kvar. Dessa uppgifter är socialtjänstens men skall det byggas särskilda boenden och rehabilitering till de här grupperna med tunga problem måste sjukvården bistå med konsulthjälp. I nuläget pågår ett försök inom boendeorganisationen inom resurslänen i Göteborg där psykiatrisjuksköterskor är ute i boendena. Dessa är kopplade till beroendekliniken för att få kunskapsstöd och för att eventuellt kunna länka patienterna till beroendekliniken. Det är denna typ av samverksamheter och mellanvårdsformer som vi på sikt måste arbeta vidare med. En typ av modeller där vi håller på våra uppgifter men där vi samtidigt jobbar tillsammans runt klienten. Ett missbruk utan större psykiatrisk problematik, men som innehåller en omfattande konsumtion utav alkohol eller droger, kan visserligen leda till att man periodvis och ibland om det fortsätter för länge får psykiska problem. Men det finns också en grupp som har 15

17 mycket stora missbruksproblem utan att det i grund och botten egentligen föreligger någon allvarlig psykiatrisk problematik. Periodvis kan de bli psykotiska, periodvis kan de bli deprimerade, dricker man väldigt mycket alkohol så blir man inte bara periodvis deprimerad, man blir långsiktigt deprimerad och får ångest. I grund och botten är dessa personer dock inte psykiskt störda och då hamnar behandlingsansvaret till största delen hos socialtjänsten, men med stöd av den psykiatriska beroendevården. Det måste finnas en koppling mellan den specialiserade beroendevården, socialtjänst och primärvård för att detta skall kunna fungera. Deltagarbild Det vi vet är att ju mer frisk man är psykiskt och ju mindre omfattande missbruk desto större nytta har man utav korta, begränsade insatser, man kan få fantastiska resultat på vårdcentraler med väldigt korta, begränsade, rådgivande insatser. Därefter ökar magnituden ju mer man har dels missbruksproblem och dels psykiatriska problem. Detta innebär inte att det som står i Nationella Riktlinjerna inte gäller för alla grupperna, men man måste addera även annat i processen och man måste tänka i andra tidsperspektiv. Via Jan Blomqvists forskning vet vi att de grupper som slutar missbruka alkohol eller droger själva, de har en bättre bakgrund känslomässigt och mindre psykosociala missförhållanden, även om missbruket/beroendet kan vara svårt. De har kvar mer av social etablering, de har kvar det sociala nätverket. De som har kraft nog att själva ta sig ur och hitta rätt, de förändras därför att de hittar skäl att förändra i sina liv. Det kan vara en ovilja att må dåligt, rädsla att förlora frun eller jobbet eller också kanske en chans uppstår att arbetsmässigt få fortsätta på en bättre position. Men de med tung belastning, mer tung psykiatrisk och mer tung bakgrund och utan fungerande socialt nätverk, vissa av dem har överhuvudtaget aldrig haft något fungerande socialt nätverk. När dessa personer kommer i kontakt med vården är det inte för att de vill sluta missbruka, de kommer för att de saknar tak över huvudet och pengar för dagen eller för att de mår fruktansvärt psykiskt dåligt och är tvungna att lägga in sig. Där föds hoppet ur kontakten med vården och det är då dessa människor kan förändras. De insatser som handlar om hur man etablerar en kontakt och hur en struktur för de här personerna byggs upp finns det dock tyvärr väldigt lite forskat på. Detta på grund av att det tar väldigt lång tid och skall vi kunna forska på de processerna så måste vi bli bättre på att dokumentera och systematiskt samla information över en längre tid. Man måste kunna se vad det får för betydelse att klienten exempelvis får boendestöd. 16

18 Personerna inom den vanliga psykiatrin, det är en väldigt stor grupp inom denna kategori som inte alltid har ett så avancerat missbruk, men där missbruket leder till fruktansvärda konsekvenser. Enligt befolkningsstudier så är det bland dem med alkoholberoende som diagnos (i befolkningen, inte av dem som vi möter i vården för de har mycket högre siffror) där har omkring 40 % någon form av psykiatrisk problematik vid ett samtidigt alkoholberoende. Ser man på narkotikaberoende så är det omkring 60 % som under en livstidsprevalens utvecklar eller har psykosproblematik. De vanligaste psykiatriska åkommorna hos alla missbrukare är, liksom hos hela befolkningen, depression och ångest. Men om vi vänder på det och tittar på vilka grupper bland de psykiatriska patienterna som löper störst risk att utveckla missbruk, då följer det i skala som följer helt och hållet efter hur stor funktionsnedsättning man har utav sina psykiatriska problem. Bland exempelvis schizofrena så är det minst 50 % som utvecklar missbruk av något slag. Men dessa personer är en mycket liten grupp i befolkningen. Missbrukaren generellt är mer lik befolkningen i stort, men tittar man på de här specifika gruppernas diagnoser, så kommer över hälften av dem med bipolär sjukdom (där man tappar kontrollen över sina impulser osv.) att under sin livstid utveckla någon form av missbruk. Allt handlar med andra ord om från vilket perspektiv vi ser det. Skall då inte alla resurser skickas över från psykiatrin till psykiatrisk beroendevård måste den vanliga psykiatrin, allmänpsykiatrin och psykosvården börja föra in enkla, pedagogiska metoder som egentligen motsvarar det man behöver göra på primärvårdsnivå. För vi vet att de har effekter även på de här grupperna. Återfallspreventiva åtgärder, att jobba med att kontrollera folks levervärden, att kartlägga missbruksmönster, att använda AUDIT och DUDIT systematiskt i allmänpsykiatrin, det jobbar vi för som jobbar i specialiserade psykiatriska beroendevården, men det görs också dåligt och det är tråkigt. Det är kul att det är så många här från olika organisationer men var är den vanliga psykiatrin? De har en jätteuppgift som är motsvarande primärvårdens uppgift, säger Alborn. Fikapaus Det som sägs när det gäller de Nationella Riktlinjerna är att missbruk är en komplex problematik som både kan lösas med och utan olika former av professionell hjälp. Tillfrisknandet är en lång process som kräver stor lyhördhet och anpassning av insatsernas intensitet vilket är otroligt viktigt, det som är rätt i ett visst skede är inte rätt i ett annat. Att prata med en människa om dess totala livsinnehåll och livssyn är inte speciellt begåvat då patienten sitter och darrar av abstinens. Då existerar inte perspektivet och 17

19 kapaciteten att fundera är obefintlig, men det kan vara helt adekvat att prata om det senare då klienten tillnyktrat. Var fokus skall läggas handlar alltså om var vi befinner oss i processen, samt vilka vi har framför oss. Vid möten med exempelvis människor med Aspergers syndrom som missbrukar, kan ett bra sätt att få dem att sluta med missbruket vara att hitta nya tvångsmässiga mönster att ägna sig åt. Till exempel att dricka the klockan 23 på fredagskvällar istället för att dricka alkohol. Men handlar det om min högkonsumtion så krävs det andra åtgärder, då måste jag fundera över min stressituation och vilka bilder jag har kring missbruk, jag måste ta ställning till om jag vill eller inte vill ändra det. Åtgärderna blir olika. När det gäller exempelvis schizofrenigruppen så har boenden som t.ex. Alelyckan inneburit att flera personer har slutat missbruka, trots tidigare kraftiga missbruk, på grund av att de fått ett bättre boende. Och andra har minskat sitt missbruk radikalt. En del klienter åkte ut och in ur psykiatrisk slutenvård, år efter år, visserligen blev de inte friska efter att de hamnade på Alelyckan men de slutade att fara fram och tillbaka och fick ett drägligare liv. Alla insatser måste inte syfta till drogfrihet och nykterhet, även om vi kan försöka ha det målet. Det betyder inte att det är okey att inte försöka uppnå nykterhet och drogfrihet, men det handlar även om att kunna se, kan vi hålla någon nyktrare längre perioder och mer drogfria så är även detta rimliga målsättningar. Väldigt lite forskning återfinns vad det gäller psykosocialt stöd och forskningen är mycket tunn på området. För att kunna studera något med RCT-studier så kan man inte göra detta på annat sätt än via manualbasering, eftersom samma instrument måste kunna upprepas. Då det handlar om psykosociala stödinsatser finns det otroligt många komponenter, vilket medför svårigheter i att bryta ner det i korta interventioner, men vi måste även försöka att göra detta. Psykosocial behandling, det är systematiska och teoretiskt grundade och beprövade metoder som används till att hjälpa individen ifrån sitt missbruk och beroende. Men detta är också beroende av sammanhang. Specialiserad missbruksvård är och kan aldrig ske på ett socialkontor, däremot är det kanske någon av de viktigaste uppgifterna att vara en handläggare som håller ihop vården, koordinerar den och finns över tid, det kan ha mycket mer förändrande effekter på en person än en specifik behandling om det handlar om väldigt resurssvaga människor. Det som är viktigt det är att utövaren skall ha lämplig kompetens. Man ska också komma ihåg, att avfärdandet av allmänt stödjande insatser utgår från USA, där finns inte en socialtjänst liknande vår. Terapeutisk kontext: praktik utövas inom en verksamhet som är anpassad för behandlande aktiviteter Det innebär i sig att LVM-vård inte är en behandling, men däremot kan det naturligtvis kopplas behandling till LVM-vård. Man kan vara tvingad utav flera olika skäl men det är inte behandling i sig att låsa in människor, inte ens om man är snäll och gör det med hjälp av pedagogiskt stöd. Intention: avsikt att hjälpa enskilda individer att komma från sitt problem [missbruk/beroende] Detta skall kunna mätas på individnivå, när man arbetar med grupper skall förändringar kunna ses på individnivå. 18

20 Vad är målet med psykosocial behandlingen? Rehabilitering Återvinnande av förlorad förmåga, dvs. förutsätter att patienten kan gå tillbaka till den funktionsnivå han/hon tidigare haft Habilitering Främja utvecklingen av ny förmåga Om jag dricker p.g.a. av en skilsmässa så kan jag rehabiliteras för jag har klarat mig så många år innan utan att dricka. Även om jag druckit alldeles för mycket det senaste året så har jag någonting att återvända till. Då det handlar om människor som har missbrukat i större delen av sitt liv är det inte lätt att rehabiliteras, pratar vi om människor som aldrig har fungerat i samhället så är det inte heller en fråga om rehabilitering. En människa som har druckit eller knarkat sedan 11 års ålder har inte haft ett nyktert vuxenliv överhuvudtaget. Vissa människor har såpass vedervärdiga bakgrunder och är så psykiskt funktionsnedsatta att det är helt meningslöst att tänka i termer av rehabilitering. Då det gäller de tunga grupperna måste större fokus läggas på habilitering. Man måste börja med att gå in med åtgärder som främjar den yttre situationen. Därefter kan man gå vidare med att fokusera på den inre situationen, få insiktsterapi och fundera över sådant som kanske är omedvetet och som är möjligt att lyfta upp för att skapa en ökad självinsikt. En människa som ligger på gatan och kanske inte har någonstans att bo och som är fysiskt nergången har inte någon nytta av tolkningar av eventuella inre konflikter, det orsakar istället kaos i hjärnan. Vad som behövs i detta läge är konkreta yttre åtgärder och där är det fokus på de rena, traditionella, sociala stödinsatserna som gäller. Dessa åtgärder kan i sin tur leda till ett skapande av förtroende, vilket kan leda till en start av ett mer psykosocialt behandlingsarbete som handlar om att strukturera upp en större del av personens yttre och inre värld. Som vårdgivare måste du kunna se när du möter klienten att det finns så många tecken på att hon varit utsatt för övergrepp att det kanske inte är lämpligt att det är en man som bär in henne när hon ligger utslagen på gatan, och att det kanske inte är jättebra att skicka henne till ett LVM hem, där man blandar män och kvinnor. Och då skall du även veta att kvinnor som har den här typen av bakgrund ofta inte alls har lust att umgås med andra kvinnor. Det är också viktigt att veta vad som är referenskunskap och vad som är den kunskap man arbetar med, det här gör jag men jag vet att det finns mycket mer om andra teorier. Precis som Tom Leissner sa att för att kunna arbeta med KBT så måste man kunna så väldigt mycket mer. Likadant är det då man arbetar med psykodynamiskt inriktad insiktsterapi. Man bör begripa att det inte är bra att någon ligger och friassocierar som fortfarande är igång med ett aktivt missbruk, därför att då hamnar man helt snett. Socialt arbete och vissa psykosociala insatser får alltså större betydelse när man behöver strukturera tillvaron för vissa människor, stödterapi och KBT mer i en mellanfas och insiktsterapi när personen har en trygg yttre struktur; fokus går från yttre situation till inre utveckling. 19

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? Ny möjlighet att delta på SIPU:s missbrukskonferens! Konferensen hölls första gången i maj 2015, med 100% nöjda deltagare! Nu genomför SIPU åter konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks-

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009

Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009 Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009 TALARE FRÅN Beroendecentrum Stockholm Kriminalvården region Stockholm Daniel Uppström Kommunförbundet Norrbotten Marja-Leena

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Organisations- och gruppsykologi

Organisations- och gruppsykologi Organisations- och gruppsykologi samverkan team - parallellprocesser Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg. Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Pusselbiten som saknades

Pusselbiten som saknades Pusselbiten som saknades Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare, - samverkan för personer med komplexa vårdbehov i Partille kommun www.grkom.se/valfard Solveig Olauson Fil. dr., leg.

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare för Beroendevården Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Lärandeseminarier i missbruksvården

Lärandeseminarier i missbruksvården Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 4, 2011 Pedagogik Lärandeseminarier i missbruksvården en utvärdering av ett samverkansprojekt Maria Alm

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Varför inleddes samverkan? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, 2007 Riktlinjerna uppmanar

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer