Nationella Riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Riktlinjer"

Transkript

1 Nationella Riktlinjer KOMPETENSSTÖDJARUTBILDNING TJÖRN 2-3 Juni 2009 R I S GIR Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Av: Alf Midholm & Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 KOMPETENSSTÖDJARUTBILDNING PÅ TJÖRN 2-3 JUNI 2009 Äntligen var det dags för kompetensstödjarutbildningen! Över 135 personer från sjukvård, socialtjänst och kriminalvård har träffats under tre regionvisa två-dagarsutbildningar. RIS och GIR brukar tala om sin huvuduppgift - att göra riktlinjerna kända och använda. På konferenserna betonades det senare HUR ska vi göra? Ännu tydligare blev det på konferenserna, när frågan hur gör vi i vårt lokala område behandlades i de lokala nätverken av kompetensstödjare. Först ut och störst var Göteborg med kranskommunerna Partille, Mölndal, Härryda och Öckerö samt SIMBA Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale. Konferensen hölls på sommarfagra Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Direkt efter kom Norra Bohuslän och Sjuhärad, följt av Skaraborgskommunerna med konferens på folkhögskolan i Vara. Konferenserna hade samma upplägg och innehåll, men föreläsarna från forskningsrådet för missbruks och beroendevård var delvis olika. Detta reportage handlar om första konferensen. (Viss dokumentation från de två andra hittar du under dokumentation på RIS hemsida.) Frukostsamling 1

3 Vårt reportage och våra sammanfattningar av föreläsningar mm följer nedan, efter rubrikerna. Sidan: 3 - RIS GIR Kunskap till praktik (Av: Alf Midholm) Forskningsrådet för missbruks- och beroendevård, vilket uppdrag har de? Sven Eric Alborn (Av: Kia Benroth) Nationella riktlinjer. Tom Leissner (Av: Kia Benroth) Nationella riktlinjer. Sven- Eric Alborn (Av: Kia Benroth) Samverkan en exposé över möjligheter och hinder. Björn Trägårdh (Av: Alf Midholm) Lokal FoU uppdrag och möjligheter. Elisabeth Beijer, Aina Granath - Information från den delregionala arbetsgruppen Berosam. Kristina Ljung (Av: Alf Midholm) Nytt utvärderingsinstrument för behandling. Marco Fredin, Stadskansliet i Göteborg (Av: Kia Benroth) Samverkan på lust och allvar Teatergruppen TILT, Peter och Anna (Av: Alf Midholm) Förhoppningar och farhågor grupparbeten kring mål, visioner och Problem (Av: Alf Midholm) Billströmska folkhögskolan på Tjörn 2

4 RIS GIR Kunskap till praktik Efter morgonfika samlades 65 kompetensstödjare i gymnastiksalen på Billströmska, där de ropades upp, fick presentera sig och hamnade vid sex olika bord. Dessa geografiskt sammanhållna grupper höll sedan ihop under hela konferensen och fick arbeta med olika frågor kring möjligheter och hinder i relation till samverkan. Till sin hjälp fick varje grupp en processledare, personer som fått utbildning genom Sveriges kommuners och landstings satsning Kunskap till praktik. Processledarna har ofta en del av sin tjänst finansierad av SKL och ska bl.a. hjälpa kompetensstödjarna i arbetet med utveckling av missbruks- och beroendevården. Katarina Thunander och Malin Sparrström Olers, projektledare i RIS, hälsade alla välkomna, redogjorde för agendan och praktiska arrangemang. Göran Eriksson talade om kompetensstödjarnas roll och uppmanade kompetensstödjarna att hålla frågan om implementering av riktlinjerna levande. Riktlinjer i Samverkan presenterades av Staffan Schött, projektledare i både GIR och RIS. Alf Midholm, projektledare i GIR, berättade om vad som händer i GIR- Göteborgs implementering av riktlinjerna. Inte minst betonade han vikten av att alla kompetensstödjare hjälps åt att sprida information om denna hemsida och allt matnyttigt som finns på den. Kia Benroth, journalist/webbredaktör, och Alf vill också ha in material till hemsidan, så att de kan sprida goda erfarenheter mellan stadsdelar och kommuner. GIR har arbetat mycket med tidig upptäckt och tidiga insatser, här finns reportage från stadsdelen Tuve på hemsidan ( direktlänk?). Alf berättade också om planer på ett gemensamt brukarråd för missbruks- och beroendevården i Göteborg (Berosam) Kristina E. Olsson, projektledare i RIS, talade om huvuddragen i Sveriges Kommuner och Landstings satsning Kunskap till praktik. I Västra Götaland är det Katarina Thunander och Kristina som är ansvariga gentemot SKL. På konferensen finns processledare inom Kunskap till praktik, som hjälper grupperna med deras arbete. Processledarna stöder kommunerna i länet i utvecklingsarbetet inom missbruks- och beroendevården, t ex med utbildning inom Audit/Dudit, ASI mm. Kristina berättade också om den kommande basutbildningen om missbruk och beroende. Den provas i ett län under våren, kommer till oss nästa år och omfattar 4 dagar. Kunskap till praktik, SKL Första dagens program bestod av flera föreläsningar men där också grupperna fick vara aktiva med de frågor som föreläsarna tog upp. 3

5 Sven-Eric Alborn Psykolog, Psykoterapeut och biträdande verksamhetschef vid Beroendekliniken, SU Forskningsrådet för Missbruks- och Beroendefrågor (FMB)- vilket uppdrag har de? Del 1 av Sven-Eric Alborns föreläsning kring Nationella Riktlinjerna Bakgrund till forskningsrådet organisatoriskt Sven-Eric Alborn är utvecklingsansvarig på beroendekliniken och sitter med i Forskningsrådet för Missbruks- och Beroendefrågor (FMB). Han var med och startade forskningsrådet när beroendekliniken skapades. Syftet var att skapa en koppling till Universitetet som inte bara handlade om de medicinska specialiteterna, utan även involverade ett nära samarbete Sven-Eric Alborn med de andra institutionerna, såsom institutionerna för socialt arbete och vårdvetenskap, psykologiska institutionen och handelshögskolan. Utifrån beslut taget 2005 i regionen skall man i alla delar av Västra Götaland organisera sig i beroendesamverkansgrupper och lokala samverkansgrupper. Det ingick även i förslaget kring planen att på sikt skapa någon form av kompetenscentrum. Som en följd av detta är idag forskningsrådet ett mer allmänt inriktat med tillgång till nätverk från socialtjänst, kriminalvård, primärvård, psykiatri och specialiserad beroendevård. Forskningsrådet är ett oavlönat nätverk. För tillfället finns projektmedel från länsstyrelsen, som täcker kostnader för Claudia Fahlke som ordförande för forskningsrådet, men i övrigt saknas medel. Tanken är en ökad koordination kring klinisk forskning samt ökade möjligheter att föra ut kunskap. Efter den här tiden när projektmedlen är slut så måste vi få fortsätta att föra ut ny kunskap kring beroendeforskning inom alla de här fälten, därför har vi också fått pengar för att kunna jobba med stöttning kring implementeringen, av de nationella riktlinjerna, säger Sven-Eric Alborn. 4

6 Att gå vidare med kunskap kring beroende handlar både om att på ett systematiskt sätt samla information, stimulera till klinisk forskning och utvärderingar från verksamheterna, likaväl som det handlar om att hitta vägar för att få ut aktuell forskning och implementering av evidensbaserade metoder. FMB har medverkat på flera olika större föreläsningar och seminarier och kommer även fortsättningsvis att anordna seminarier som är öppna för alla. Syftet med forskningsrådet är att man på olika sätt skall kopplas samman med andra FoUcentran samt att Universitetet blir en lättillgänglig del av kunskapsutvecklingen. Skall det fungera med klinisk forskning så måste det också finnas en lättillgänglighet att diskutera vad som är möjligt med den akademiska världen, på samma sätt som det pratas om vikten av lättillgänglighet för människor med beroende och missbruk Detta skall ske båda vägarna, information från verksamheterna och information från Universitet och aktuell forskning. Tom Leissner, docent Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, ingår i Forskningsrådet för Missbruks- och Beroendefrågor (FMB) Tom Leissner vill öppna den svarta lådan när det gäller forskningen, inte bara behandlingsdelen, samt skapa en djupare förståelse kring riktlinjerna. Hur skall de omsättas i praktik, vilka problemområden finns kring ämnet, hur kan vi själva göra oss delaktiga i processen? På Institutionen för socialt arbete i Göteborg används ordet kunskapsbildning istället för implementering. Implementering står för att folk inte gör det man vill att de skall göra, kunskapsbildning står för vad vi själva vill göra. Kanske är det bättre att använda ordet kunskapsbildning, inleder Tom Leissner. Han började undervisa om alkohol för mer än 30 år sedan och har under sin yrkesverksamma tid sett en mängd teorier och modeller påverka undervisningen på Institutionen för socialt arbete. För 30 år sedan användes boken Alkoholen och samhället av Bo Löfgren. Den innefattade psykodynamisk teoribildning och forskning, en helhetssyn på samhället och samhällsutvecklingen. Teorier om helhet och samhällsutveckling är med andra ord inget nytt. Efter detta kom en period inom socialt arbete där det pratades om stämpling och avvikelser (Becker) och de här teorierna är fortfarande till viss del aktuella. TA- transaktionsanalysen följdes av Primalskriket och därefter övergick man till Symptomteorier- det vill säga, alkoholismen var bara ett symptom på någonting underliggande. Härefter kom aversionsteorierna som efterlevdes på olika sätt, exempelvis slog man folk på händerna eller gav dem elektriska stötar för att frammana negativa effekter av att dricka alkohol. Nätverksteorier avlöstes av subkulturella teorierhur lever man i narkomankretsar? Ett tag var tänket lösningsfokuserat och sedan kom tillgänglighetsteorierna och totalkonsumtionsmodellen, vilka fortfarande är viktiga 5

7 modeller. Idag används till stor del Neuropsykiatriska beteendeteorier samt en hel del exkluderings- och inkluderingsteorier, vilka påminner och bygger väldigt mycket på stämplingsteorierna. Det har med andra ord funnits många olika teorier, fler än ovan nämnda, och frågan är om alla är lika tokiga? Och på vilket sätt är de tokiga, funderar Leissner, varpå han drar parallellen om de fem blinda som skall undersöka en elefant. De får tag på olika delar av elefanten, en får tag i snabeln, en ett ben och så vidare, därefter beskrivs elefanten på olika sätt. På samma vis är det förmodligen med alla dessa teorier, att de på olika sätt fångar upp olika saker som finns i hela problemområdet. Primalskriet Tom Leissner handlar till stor del om den aggression och frustration som många klienter känner över livet och över det som blivit, vad det blivit med dem. Transaktionsanalysens (TA) teorier om t ex vuxen- och barnjag går att använda för att förstå, mycket av detta handlar om de kränkningar som klienterna upplever då de kommer för att söka hjälp, de behandlas/bemöts ofta som om de vore barn. Äldre teorier behöver inte förkastas, men de kanske bör revideras och tolkas om. Tankarna och teorierna när det gäller riktlinjerna kan användas som en viktig balanskropp där det vetenskapliga området visar var vi idag befinner oss. De balanserar våra tidigare erfarenheter och är tänkta att ge oss en tryggare vägledning i arbetet. Riktlinjerna är ett premiärarbete, en gigantisk satsning som gjorts av forskare i samarbete med socialstyrelsen. Fördelen är att de riktar sig till ett brett område med många professionella grupper. I riktlinjerna vävs medicinska aspekter ihop med sociala och psykologiska synpunkter. Det var inte så många år sedan som vi på institutionen för socialt arbete hade ett väldigt krig mellan exempelvis den medicinska och sociala kunskapsbildningen. Att vi nu har samlat oss på det här sättet i olika konstellationer är ett tecken på att oerhört mycket har hänt, som jag nästan inte trodde var möjligt när jag började för många år sedan. Och det är viktigt att vi ser den här väldigt positiva utvecklingen, säger Leissner. Arbetet med de Nationella Riktlinjer är ett jätteprojekt som tagit 10 år att få till verkställighetsnivå. De senaste två åren har ägnats åt implementering. Socialstyrelsen trycker på att kunskaperna är färskvara som kontinuerligt skall uppdateras. Riktlinjerna innehåller 53 olika rekommendationer vilka indelats i 5 olika områden: 6

8 Tom Leissner var med i den första arbetsgruppen som påbörjade arbetet med riktlinjerna. Då han på olika sätt sökte efter studier inom förebyggande socialt arbete som visade på goda effekter hittade han inte en enda, varken nationell eller internationell. Han gick igenom de läroböcker som användes på institutionen för socialt arbete, han tittade vilka referenser de hade, vilket empiriskt material som användes men hittade ingenting. Inom arbetsgruppen gick man även ut bland de förebyggande organisationerna och frågade vad som gjordes inom verksamheten. Verksamhetsplaner och metodbeskrivningar fanns, men inget empiriskt material. Detta är typiskt för socialt arbete. Oerhört mycket bra arbete görs när det gäller förebyggande och erfarenheten är ofta stor, men dokumentationen är undermålig. Det är en stor utmaning att faktiskt ta tag i det här, säger Leissner. Deltagare Tom betonade tidigare hur lång tid det tar från att forskningen initieras till dess resultaten ska föras ut i praktiken. Forskarna som var aktiva i expertgrupperna i riktlinjearbetet avslutade sitt arbete Det börjar alltså bli dags att uppdatera forskningsresultaten. Internationellt händer det oerhört mycket och vi har väldigt många dokumentationsinstrument och metoder. Det är ett moget område/yrkesfält att beforska och ett moget område för riktlinjer. 7

9 Följande står i sammanfattningen om den psykosociala behandlingen i riktlinjerna: Ett flertal psykosociala behandlingsmetoder har visat sig effektiva. Dessa metoder kännetecknas av att de syftar till att förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende och att de riktar sig både mot den enskildes missbruk och eventuellt andra problem som kan ha funnits före eller är konsekvenser av missbruket. Det gäller inte minst vid behandling av psykiskt störda missbrukare. Detta är den första och största sammanställningen som finns inom området i Sverige. Samtidigt vilar den på tidigare forskning, t ex SBU- utredningen från

10 Forsknings- och kunskapsunderlag värderas utifrån sin pålitlighet, där s.k. RCT-studier har högst bevisvärde. Riktlinjerna bedömer och rangordnar flera olika former av kunskapsunderlag: Vi måste ha randomiserade studier som en bas för kunskap men detta betyder inte att den andra kunskapen (erfarenhetsbaserad kunskap) är meningslös. För att bekräfta någonting så bör vi dock använda oss av RCT-studier. Riktlinjerna har framkommit genom en sammanslagning av resultaten från forskarvärlden och socialstyrelsens bedömningar. En viktig aspekt vad det gäller utveckling av detta område tycker Leissner är att man inte säger vad folk skall göra så mycket som vad de inte skall göra. Vissa arbetssätt som definitivt inte fungerar kan på detta vis utrationaliseras. Evidensbegreppet Evidens betyder tecken på. Evidensbaserad praktik är den medvetna, direkta och omdömesgilla användningen av den bästa nuvarande kunskapen för att fatta beslut om en klient. Det handlar om kliniskt beslutsunderlag för en klient, vi skall vara medvetna om vad vi gör och vi skall kunna beskriva processen. Evidensbaserad kunskap förespråkas av flertalet forskare, vi skall göra det som forskningen har kommit fram till, det vill säga att har man inom forskningen kommit fram till att detta är den bästa metoden så är det denna som skall nyttjas. Men det som de flesta begagnar är evidensbaserad praktik. Evidensbaserad praktik innefattar inte bara forskningsevidens utan hänsyn tas även till patientens preferenser och handlingar (individen) samt organisation och omständigheter (vilka lagrum och resurser som finns tillgängliga). Här är det tre olika hänsyn, inte enbart forskningen utan här skall man även ta hänsyn till andra saker, och ett samspel skall ske mellan de olika faktorerna. RCT-studier- (randomized controlled trial- slumpmässigt kontrollerade försök) är konstaterat bra, men varför finns inte detta underlag när det gäller allt, exempelvis förebyggande socialt arbete? 9

11 Beror det på att metoden är på det sättet så att det inte går? Och är det så att vissa metoder är lättare att beforska? Och därmed får ett annat empiriskt underlag? Det kan vara några förklaringar, säger Leissner. En annan aspekt är styrkan. När man gör sammanslagningar av olika studier och väger ihop dem så visar några studier nolleffekt, medan andra påvisar väldigt positiva resultat. Då studierna med nolleffekt inte kan tas bort sjunker värdena. Denna effekt är inte gigantiskt stor, men den finns. Den här lilla skillnaden som ändå finns kommer vid ett konsekvent användande i längden att innebära stora skillnader. Det vill säga skillnader för väldigt många människor totalt sätt. Alla lösningar är långt ifrån färdiga, det här är en långsam process där våra barnbarn kommer att få fortsätta att axla arbetet. Den här lilla skillnaden görs idag för att det i slutändan skall bli en väldigt stor skillnad för väldigt många människor. Då studierna sammanställs är målgrupperna olika, ofta inte ens jämförbara. Dessutom antar man att Interventionerna är desamma, men olika saker görs i praktiken. Trots dessa olikheter försöker man ändå sammanföra och kategorisera. Utfallsmåtten, vad som mäts i förhållande till framgång och tidsintervallen, när man mäter, ser lite olika ut i olika studier men även här försöker man systematisera. Det finns mycket kritik och betänkligheter kring detta, å andra sidan finns det i dagsläget inga andra sätt att arbeta på. Det här är det sätt vi har. Tom ställde ett antal utmanande frågor till deltagarna, att diskutera i sina grupper: Hur bildas din kunskap? Hur skulle du vilja att din kunskap bildas? Vad fordras för att detta ska kunna ske? Finns systematisk kunskapsuppbyggnad i ditt arbete? När läste du en RCT-studie sist? Röster från deltagarna angående kunskapsbildning: För mig är kunskap en kombination av andras erfarenheter och mina erfarenheter och sammanställd erfarenhet, så kallade teorier och hypoteser. Jag brukar få ihop de olika delarna och försöker ta till mig de delar som andra presenterar för att göra något eget av detta. En mix mellan förtrogenhet och teori kan man säga. Forskningen är en del av detta men sedan är det brukarens historia och dennes erfarenheter, deras vänners erfarenheter, samt 20 års samlade erfarenheter från själva arbetet som påverkar kunskapen. Det är svårt som individ att själv läsa och hålla sig uppdaterad hela tiden, det är bra om verksamheten bygger upp en strategi som säger att det här är modellen vi skall jobba efter. Vi själva har självklart ett stort ansvar men det är bra att ha en organisation i ryggen där man har en linje med en genomtänkt strategi. 10

12 Diskussioner under pausen Att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling Göra - förstå - inre motiv Det är lite nytt det här att faktiskt ta del av empiriska studier och inte enbart av riktlinjer och sammanställningar. Man kanske skall flytta upp ett par nivåer, det är ett spännande utvecklingsområde att börja fundera på det här, säger Leissner. Det finns olika nivåer och poänger med att ta till sig kunskap, påverkas och förändras. Det är inte bara en organisatorisk fråga utan det är även en enskild fråga och här är det viktigt att sätta in det nya i ett större sammanhang för att till fullo kunna förstå. Leissner drar en parallell till KBT (kognitiv beteendeterapi), för att arbeta med KBT måste man kunna väldigt mycket mer. Man måste kunna sätta in teorin/modellen i sammanhang, se och förstå ur ett bredare perspektiv, det är först då man kan använda teorin. Även en inre drivkraft och övertygelse måste finnas, har vi inte glädjen, tron, hoppet och entusiasmen så lyckas vi heller inte. Att sätta in de manualbaserade metoderna i ett sammanhang och att förstå dem, det är den första delen. 11

13 Kontroll, egen Det kan kännas hotande att få en metod från en organisation som man inte känner sig riktigt bekväm med, eftersom man riskerar att tappa kontrollen över sin egen kunskapsutveckling. Detta kan hindra oss väldigt mycket, inte så mycket metoden i sig utan mer denna kontrollförlust över vår egen utveckling och den frihet som förenas med detta. Att kunna förstå och sätta in i sammanhang ger oss även kontroll över utvecklingen. Professionell utveckling Ett sätt är att säga att manualerna skall följas, gör man detta arbetar man professionellt. Att arbeta efter en samstämmig metod är ett alternativ som innebär att vi har ett arbetssätt som inte enbart förenar oss inom en organisation, utan även inom ett vidare samarbete. Att vi på olika sätt känner att vi har en del i sett större sammanhang, KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Delaktighet, meningsfullhet och hanterbarhet är alla viktiga begrepp för ett professionellt arbete. Det är även viktigt att känna kontroll över sin förändring. Var målmedvetna och styr er egen kompetensutveckling, manar Leissner. Att arbeta manualbaserat, att skriva journaler och dokumentera tar tid. Detta har vi sett t ex när vi infört DUR i Göteborg. Men det lönar sig i längden och ger oss inte bara oerhört värdefull information om våra klienter, utan är även en ovärderlig hjälp i arbetet. En del menar att det ändå är relationen som bär i behandling, att för sträng följsamhet till metod kan störa relationen till klienten. Onekligen har detta en poäng, t ex att bemötande är oerhört viktigt och att behandlingsrelationen är viktigare än val av metod. Men den grundpersonlighet vi har ändras inte av metoder. Evidensbaserade metoder ger struktur, men kommer inte åt personen bakom. Så därför: Håll er till manualerna och förhandla inte bort dem för mycket. Läs empiriska studier och för in dem i ert arbete, de är generellt sätt lite bättre än de personliga erfarenheterna, avslutar Tom Leissner föredraget och tackar för denna gång. Sven-Eric Alborn och Tom Leissner 12

14 Sven-Eric Alborns föreläsning kring Nationella Riktlinjerna, Del 2 Om man exempelvis skall installera en dator så är det naturligtvis enklare att följa manualen än att försöka koppla ihop den på måfå, inleder Sven-Eric Alborn. Människor kommer aldrig att följa manualer fullt ut, men man måste först lära sig hur man gör för att överhuvudtaget kunna integrera det med annan kunskap. Det är alltid nödvändigt att vi i någon utsträckning gör om, men vi skall inte börja med att göra om. Fördelen med manualbaserade inslag det är att man åtminstone ser till att det finns en lägstanivå, alla gör åtminstone detta. Men om vi har en framtid som består utav att vi slår i böcker och så kör vi det här mot aggression, det här mot beroende osv., där vi inte möter människor som helheter, då vill inte jag vara med längre. Därför att det blir inte ett värdigt bemötande och det blir heller ingen process. (Jonas från Linnéteamet i Göteborg) Däremot när vi arbetar specifikt med olika metoder så är de här teknikerna bra att använda, vi måste lära oss handgrepp och ha flera olika handgrepp för olika personer och olika situationer, säger Alborn. God samverkan Samverkan skall ske på alla nivåer, inte bara på basplanet. Man kan ha jättebra samverkan på basplanet, men strukturerna faller lätt om det inte även finns en fungerande samverkan på såväl politiskt/administrativ nivå som verksamhetsmässig. Samverkan skall ske inom tydliga ramar, den skall baseras på formella beslut och ett visst antal timmar av tjänsten skall ägnas åt samverkan. Samverkan uppstår då vi lär känna varandra men om detta enbart baseras på informella strukturer är det aldrig i längden hållbart. Om t ex folk slutar, kan samarbetet falla. Samverkan kräver även en acceptans i verksamheten, man måste förstå vad samverkan skall leda till, politiker, beställare och chefer måste ha ett intresse för målgruppen och ett engagemang i att driva samverkansfrågor, detta måste finnas på alla dessa nivåer. Man måste ha tydliga beslut, uppdrag och avtal om samverkan, på alla nivåer inom och mellan respektive organisationer. Regionala utvecklingsplanen för psykiatri och beroende Sven-Eric satt som ordförande i en delarbetsgrupp kring beroende, där representanter från psykiatrin, primärvården, socialtjänsten och kriminalvården fanns med tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Här utarbetades den regionala 13

15 utvecklingsplanen för beroende och det är denna som legat till grunden för arbetet inom beroendekliniken. Rent allmänt klargjordes ansvarsfördelningen i enlighet med statsmakternas direktiv utifrån de olika uppdragen. Innan diskussioner om överflyttning av ansvarsgränser måste man börja med att ta det ansvar som redan ålagts. Inom både psykiatrin och primärvården brister det vad det gäller ansvarstagandet för de här grupperna. Man måste hitta tydligare sätt att styra beroendevården och ha en bättre samplanering på individnivå. Ett förslag som framtogs var bildandet av myndighetsgemensamma konsultationsteam/grupper för att kunna lyfta gemensamma frågor. I Göteborg har grupper bildats och är på väg att fortsätta göra det, team finns på Hisingen, i Mölndal, Härryda, Partille och Öckerö. Nordost är på gång och förberedelser pågår även med representanter från sjukvård, socialtjänst och kriminalvård till ett team för Centrum/Väster. Detta beslutades politiskt redan år Specialiserade resurser för missbruk/beroende måste identifieras inom varje organisation, någon form utav specialistresurser skall alltså finnas, att sitta som handläggare på socialkontoret är exempelvis inte en behandlingsresurs. Vad det gäller psykiatrin så har man ett ansvar inte bara för slutenvårdsbehandling och akutbehandling, man har också ett ansvar för psykiatrisk problematik hos människor med beroende och missbruk, även i öppenvård och i långtidsuppföljning. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar hela vägen både vad det gäller tidig upptäckt, att arbeta förebyggande och behandlingsansvar hela vägen. De har ett långsiktigt rehabiliteringsansvar, men sjukvårdsorganisationerna har också ett delansvar. Då det gäller tidig intervention måste primärvården jobba nära socialtjänsten med de tidiga insatserna, t ex när det handlar om tyngre problematik. När det handlar mer om psykiatrisk problematik har psykiatrin ett ansvar, tillsammans med socialtjänsten. Med andra ord måste alla koordineras med socialtjänsten. Kriminalvården har inte ett behandlingsansvar när det gäller missbruk, men de har ett rehabiliteringsansvar vad det gäller kriminalitet och lagbrott och i detta så ingår även att ta ansvar för missbruksbilden. För att möjliggöra detta måste en sammanlänkning ske med socialtjänsten och sjukvården. En viktig del i detta är att tydliggöra psykiatrins behandlingsansvar för dubbeldiagnoser även i öppenvård och att organisera öppenvård, slutenvård och institutionsvård i vårdkedjor. Då det gäller mindre kommuner måste man också få möjligheter att kunna samorganisera sig mellan kommunerna, för att uppnå tillräckliga volymer för att kunna differentiera vården. Sjukvården måste, när det gäller mindre kommuner och mindre sjukvårdsområden, flytta in och finnas tillgängliga med sina resurser på socialtjänstens specialiserade enheter, ungefär så som nu görs i Kungälv. Man kan finnas med som konsultteam, dela ett ansvar för den öppenvård som också finns inom socialtjänsten, det kan finnas olika modeller. Sjukvården har alltså ett politiskt taget beslut på att man måste jobba på det här viset, ändå görs det inte. Ett ytterliggare förslag är en större differentiering, vilket bland annat 14

16 lett till att beroendekliniken fått ansvar för unga vuxnas slutenvård och även för metadonbehandlingen i regionen Vi måste hitta rutiner för tidig intervention vad det gäller primärvården, menar Alborn. Den stora majoriteten av personer med missbruk är alkoholmissbrukare och den här gruppen möter sällan eller aldrig socialtjänstens ekonomi- och vuxenenheter eller de specialiserade enheterna. Några stycken av dem återfinns på Nordhemskliniken men även de som är mer socialt etablerade har mycket svåra och tunga problem. Denna stora grupp är högkonsumenter och vissa personer har även utvecklat beroende, dessa individer når man egentligen endast i primärvården. Skall primärvården kunna arbeta med detta så måste tydliga länkar finnas till den specialiserade vården, tillsammans med kunskapssupport och möjlighet att lämna ifrån sig de patienter som behöver mer avancerade insatser. Den största delen människor som på sikt kostar mest, det är högkonsumenter och personer som riskerar att glida över i beroende. Även om man endast har ett påtagligt missbruk så leder detta på sikt, framförallt av alkohol, till somatiska konsekvenser som kommer att kosta sjukvården oerhört mycket i exempelvis pensioneringar, skador och trafikolyckor. Det här är de största grupperna och detta är befolkningen som helhet. Vi möter dem endast i primärvården och genom socialtjänstens försänkningar via exempelvis skolor och dagis. Inom socialtjänsten finns ett stort samarbetsfält som är väldigt dåligt utvecklat och det är kopplingen mellan vuxenhandläggning och funktionshinder. Många utav dem som valsar runt inom boenden, som är kvar långtida inom socialtjänstens vuxengrupper har parallellt psykiska funktionshinder enligt alla definitioner. Tar man bort missbruket så har de ändå de psykiska funktionshindren kvar. Dessa uppgifter är socialtjänstens men skall det byggas särskilda boenden och rehabilitering till de här grupperna med tunga problem måste sjukvården bistå med konsulthjälp. I nuläget pågår ett försök inom boendeorganisationen inom resurslänen i Göteborg där psykiatrisjuksköterskor är ute i boendena. Dessa är kopplade till beroendekliniken för att få kunskapsstöd och för att eventuellt kunna länka patienterna till beroendekliniken. Det är denna typ av samverksamheter och mellanvårdsformer som vi på sikt måste arbeta vidare med. En typ av modeller där vi håller på våra uppgifter men där vi samtidigt jobbar tillsammans runt klienten. Ett missbruk utan större psykiatrisk problematik, men som innehåller en omfattande konsumtion utav alkohol eller droger, kan visserligen leda till att man periodvis och ibland om det fortsätter för länge får psykiska problem. Men det finns också en grupp som har 15

17 mycket stora missbruksproblem utan att det i grund och botten egentligen föreligger någon allvarlig psykiatrisk problematik. Periodvis kan de bli psykotiska, periodvis kan de bli deprimerade, dricker man väldigt mycket alkohol så blir man inte bara periodvis deprimerad, man blir långsiktigt deprimerad och får ångest. I grund och botten är dessa personer dock inte psykiskt störda och då hamnar behandlingsansvaret till största delen hos socialtjänsten, men med stöd av den psykiatriska beroendevården. Det måste finnas en koppling mellan den specialiserade beroendevården, socialtjänst och primärvård för att detta skall kunna fungera. Deltagarbild Det vi vet är att ju mer frisk man är psykiskt och ju mindre omfattande missbruk desto större nytta har man utav korta, begränsade insatser, man kan få fantastiska resultat på vårdcentraler med väldigt korta, begränsade, rådgivande insatser. Därefter ökar magnituden ju mer man har dels missbruksproblem och dels psykiatriska problem. Detta innebär inte att det som står i Nationella Riktlinjerna inte gäller för alla grupperna, men man måste addera även annat i processen och man måste tänka i andra tidsperspektiv. Via Jan Blomqvists forskning vet vi att de grupper som slutar missbruka alkohol eller droger själva, de har en bättre bakgrund känslomässigt och mindre psykosociala missförhållanden, även om missbruket/beroendet kan vara svårt. De har kvar mer av social etablering, de har kvar det sociala nätverket. De som har kraft nog att själva ta sig ur och hitta rätt, de förändras därför att de hittar skäl att förändra i sina liv. Det kan vara en ovilja att må dåligt, rädsla att förlora frun eller jobbet eller också kanske en chans uppstår att arbetsmässigt få fortsätta på en bättre position. Men de med tung belastning, mer tung psykiatrisk och mer tung bakgrund och utan fungerande socialt nätverk, vissa av dem har överhuvudtaget aldrig haft något fungerande socialt nätverk. När dessa personer kommer i kontakt med vården är det inte för att de vill sluta missbruka, de kommer för att de saknar tak över huvudet och pengar för dagen eller för att de mår fruktansvärt psykiskt dåligt och är tvungna att lägga in sig. Där föds hoppet ur kontakten med vården och det är då dessa människor kan förändras. De insatser som handlar om hur man etablerar en kontakt och hur en struktur för de här personerna byggs upp finns det dock tyvärr väldigt lite forskat på. Detta på grund av att det tar väldigt lång tid och skall vi kunna forska på de processerna så måste vi bli bättre på att dokumentera och systematiskt samla information över en längre tid. Man måste kunna se vad det får för betydelse att klienten exempelvis får boendestöd. 16

18 Personerna inom den vanliga psykiatrin, det är en väldigt stor grupp inom denna kategori som inte alltid har ett så avancerat missbruk, men där missbruket leder till fruktansvärda konsekvenser. Enligt befolkningsstudier så är det bland dem med alkoholberoende som diagnos (i befolkningen, inte av dem som vi möter i vården för de har mycket högre siffror) där har omkring 40 % någon form av psykiatrisk problematik vid ett samtidigt alkoholberoende. Ser man på narkotikaberoende så är det omkring 60 % som under en livstidsprevalens utvecklar eller har psykosproblematik. De vanligaste psykiatriska åkommorna hos alla missbrukare är, liksom hos hela befolkningen, depression och ångest. Men om vi vänder på det och tittar på vilka grupper bland de psykiatriska patienterna som löper störst risk att utveckla missbruk, då följer det i skala som följer helt och hållet efter hur stor funktionsnedsättning man har utav sina psykiatriska problem. Bland exempelvis schizofrena så är det minst 50 % som utvecklar missbruk av något slag. Men dessa personer är en mycket liten grupp i befolkningen. Missbrukaren generellt är mer lik befolkningen i stort, men tittar man på de här specifika gruppernas diagnoser, så kommer över hälften av dem med bipolär sjukdom (där man tappar kontrollen över sina impulser osv.) att under sin livstid utveckla någon form av missbruk. Allt handlar med andra ord om från vilket perspektiv vi ser det. Skall då inte alla resurser skickas över från psykiatrin till psykiatrisk beroendevård måste den vanliga psykiatrin, allmänpsykiatrin och psykosvården börja föra in enkla, pedagogiska metoder som egentligen motsvarar det man behöver göra på primärvårdsnivå. För vi vet att de har effekter även på de här grupperna. Återfallspreventiva åtgärder, att jobba med att kontrollera folks levervärden, att kartlägga missbruksmönster, att använda AUDIT och DUDIT systematiskt i allmänpsykiatrin, det jobbar vi för som jobbar i specialiserade psykiatriska beroendevården, men det görs också dåligt och det är tråkigt. Det är kul att det är så många här från olika organisationer men var är den vanliga psykiatrin? De har en jätteuppgift som är motsvarande primärvårdens uppgift, säger Alborn. Fikapaus Det som sägs när det gäller de Nationella Riktlinjerna är att missbruk är en komplex problematik som både kan lösas med och utan olika former av professionell hjälp. Tillfrisknandet är en lång process som kräver stor lyhördhet och anpassning av insatsernas intensitet vilket är otroligt viktigt, det som är rätt i ett visst skede är inte rätt i ett annat. Att prata med en människa om dess totala livsinnehåll och livssyn är inte speciellt begåvat då patienten sitter och darrar av abstinens. Då existerar inte perspektivet och 17

19 kapaciteten att fundera är obefintlig, men det kan vara helt adekvat att prata om det senare då klienten tillnyktrat. Var fokus skall läggas handlar alltså om var vi befinner oss i processen, samt vilka vi har framför oss. Vid möten med exempelvis människor med Aspergers syndrom som missbrukar, kan ett bra sätt att få dem att sluta med missbruket vara att hitta nya tvångsmässiga mönster att ägna sig åt. Till exempel att dricka the klockan 23 på fredagskvällar istället för att dricka alkohol. Men handlar det om min högkonsumtion så krävs det andra åtgärder, då måste jag fundera över min stressituation och vilka bilder jag har kring missbruk, jag måste ta ställning till om jag vill eller inte vill ändra det. Åtgärderna blir olika. När det gäller exempelvis schizofrenigruppen så har boenden som t.ex. Alelyckan inneburit att flera personer har slutat missbruka, trots tidigare kraftiga missbruk, på grund av att de fått ett bättre boende. Och andra har minskat sitt missbruk radikalt. En del klienter åkte ut och in ur psykiatrisk slutenvård, år efter år, visserligen blev de inte friska efter att de hamnade på Alelyckan men de slutade att fara fram och tillbaka och fick ett drägligare liv. Alla insatser måste inte syfta till drogfrihet och nykterhet, även om vi kan försöka ha det målet. Det betyder inte att det är okey att inte försöka uppnå nykterhet och drogfrihet, men det handlar även om att kunna se, kan vi hålla någon nyktrare längre perioder och mer drogfria så är även detta rimliga målsättningar. Väldigt lite forskning återfinns vad det gäller psykosocialt stöd och forskningen är mycket tunn på området. För att kunna studera något med RCT-studier så kan man inte göra detta på annat sätt än via manualbasering, eftersom samma instrument måste kunna upprepas. Då det handlar om psykosociala stödinsatser finns det otroligt många komponenter, vilket medför svårigheter i att bryta ner det i korta interventioner, men vi måste även försöka att göra detta. Psykosocial behandling, det är systematiska och teoretiskt grundade och beprövade metoder som används till att hjälpa individen ifrån sitt missbruk och beroende. Men detta är också beroende av sammanhang. Specialiserad missbruksvård är och kan aldrig ske på ett socialkontor, däremot är det kanske någon av de viktigaste uppgifterna att vara en handläggare som håller ihop vården, koordinerar den och finns över tid, det kan ha mycket mer förändrande effekter på en person än en specifik behandling om det handlar om väldigt resurssvaga människor. Det som är viktigt det är att utövaren skall ha lämplig kompetens. Man ska också komma ihåg, att avfärdandet av allmänt stödjande insatser utgår från USA, där finns inte en socialtjänst liknande vår. Terapeutisk kontext: praktik utövas inom en verksamhet som är anpassad för behandlande aktiviteter Det innebär i sig att LVM-vård inte är en behandling, men däremot kan det naturligtvis kopplas behandling till LVM-vård. Man kan vara tvingad utav flera olika skäl men det är inte behandling i sig att låsa in människor, inte ens om man är snäll och gör det med hjälp av pedagogiskt stöd. Intention: avsikt att hjälpa enskilda individer att komma från sitt problem [missbruk/beroende] Detta skall kunna mätas på individnivå, när man arbetar med grupper skall förändringar kunna ses på individnivå. 18

20 Vad är målet med psykosocial behandlingen? Rehabilitering Återvinnande av förlorad förmåga, dvs. förutsätter att patienten kan gå tillbaka till den funktionsnivå han/hon tidigare haft Habilitering Främja utvecklingen av ny förmåga Om jag dricker p.g.a. av en skilsmässa så kan jag rehabiliteras för jag har klarat mig så många år innan utan att dricka. Även om jag druckit alldeles för mycket det senaste året så har jag någonting att återvända till. Då det handlar om människor som har missbrukat i större delen av sitt liv är det inte lätt att rehabiliteras, pratar vi om människor som aldrig har fungerat i samhället så är det inte heller en fråga om rehabilitering. En människa som har druckit eller knarkat sedan 11 års ålder har inte haft ett nyktert vuxenliv överhuvudtaget. Vissa människor har såpass vedervärdiga bakgrunder och är så psykiskt funktionsnedsatta att det är helt meningslöst att tänka i termer av rehabilitering. Då det gäller de tunga grupperna måste större fokus läggas på habilitering. Man måste börja med att gå in med åtgärder som främjar den yttre situationen. Därefter kan man gå vidare med att fokusera på den inre situationen, få insiktsterapi och fundera över sådant som kanske är omedvetet och som är möjligt att lyfta upp för att skapa en ökad självinsikt. En människa som ligger på gatan och kanske inte har någonstans att bo och som är fysiskt nergången har inte någon nytta av tolkningar av eventuella inre konflikter, det orsakar istället kaos i hjärnan. Vad som behövs i detta läge är konkreta yttre åtgärder och där är det fokus på de rena, traditionella, sociala stödinsatserna som gäller. Dessa åtgärder kan i sin tur leda till ett skapande av förtroende, vilket kan leda till en start av ett mer psykosocialt behandlingsarbete som handlar om att strukturera upp en större del av personens yttre och inre värld. Som vårdgivare måste du kunna se när du möter klienten att det finns så många tecken på att hon varit utsatt för övergrepp att det kanske inte är lämpligt att det är en man som bär in henne när hon ligger utslagen på gatan, och att det kanske inte är jättebra att skicka henne till ett LVM hem, där man blandar män och kvinnor. Och då skall du även veta att kvinnor som har den här typen av bakgrund ofta inte alls har lust att umgås med andra kvinnor. Det är också viktigt att veta vad som är referenskunskap och vad som är den kunskap man arbetar med, det här gör jag men jag vet att det finns mycket mer om andra teorier. Precis som Tom Leissner sa att för att kunna arbeta med KBT så måste man kunna så väldigt mycket mer. Likadant är det då man arbetar med psykodynamiskt inriktad insiktsterapi. Man bör begripa att det inte är bra att någon ligger och friassocierar som fortfarande är igång med ett aktivt missbruk, därför att då hamnar man helt snett. Socialt arbete och vissa psykosociala insatser får alltså större betydelse när man behöver strukturera tillvaron för vissa människor, stödterapi och KBT mer i en mellanfas och insiktsterapi när personen har en trygg yttre struktur; fokus går från yttre situation till inre utveckling. 19

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland Region Värmland Dm.. LSTADe KOMMU', Kommunstyrelsen 2013 -Oij- 2 7 JJpI. Revideringsförslag överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso - och sjukvårdens verksamhet

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 27 Feb 2009 Utbildningsdel 2 Tidig upptäckt och tidiga insatser Kapitel 3 & 4 Föreläsare docent Sven Andreasson RIS Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland GIR Text/bild/layout:

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? Ny möjlighet att delta på SIPU:s missbrukskonferens! Konferensen hölls första gången i maj 2015, med 100% nöjda deltagare! Nu genomför SIPU åter konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks-

Läs mer

Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014

Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014 Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014 Bakgrund Från Kunskap till praktik; efter överenskommelsen mellan kommunerna och landstinget; fortsatt

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra

Läs mer

Motivation och bemötande

Motivation och bemötande Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer