Den svenska sjöfartsnäringens ekonomiska och geografiska nätverk och kluster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den svenska sjöfartsnäringens ekonomiska och geografiska nätverk och kluster"

Transkript

1 Den svenska sjöfartsnäringens ekonomiska och geografiska nätverk och kluster Johanna Palmberg Börje Johansson och Charlie Karlsson Institutet för Näringslivsanalys Internationella Handelshögskolan i Jönköping Jönköping International Business School (JIBS) P.O.Box 1026, SE Jönköping, Sweden Fax: Phone: Maj 2006

2 Förord I Riksdagens tidigare andrakammarsal finns fyra stora freskmålningar från 1920-talet. Dessa beskriver Sveriges fyra basnäringar för inte så länge sedan. En av dessa var sjöfarten. Föreliggande studie sätter in den nutida svenska sjöfartsnäringen i ett ekonomiskt och geografiskt perspektiv. Sjöfarten är den mest internationella av alla branscher. I globaliseringens tidevarv märks detta särskilt tydligt. Sjöfarten spelar en nyckelroll i världsekonomin. Ju mer den internationella handeln ökar desto mer behövs sjötransporterna. De är i många avseenden också en förutsättning för handel. Sjöfartsnäringen är dessutom en av de branscher som har längst historia. Betydelsen för Sveriges välstånd har varit stort och blir allt viktigare. Sjöfartsklustrets kärna, rederinäringen, visar sig spela en betydande roll för den svenska ekonomin. Internationella Handelshögskolan i Jönköping gjorde i början av 2000-talet en inledande studie vars syfte var att beskriva den svenska sjöfartsnäringens betydelse från sysselsättningssynpunkt. Sedan dess har mycket hänt och metoderna har förfinats. Föreliggande arbete är en ambitiös ansats att beskriva sjöfarten och den svenska sjöfartsnäringens roll i den svenska ekonomin. Studien knyter an till flera europeiska studier som beskrivit sjöfartsklustren i andra länder. Arbetet har pågått i ett och ett halvt år och finansierats av Västra Sveriges Redarekrets Fond för utbildning, undervisning och forskning, Sveriges Redareförening och Sjöfartsverket. Forskarstuderanden Johanna Palmberg, som är doktorand vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) har på ett förtjänstfullt sätt utfört en betydande del av det utredande arbetet och sammanställt detta. Vetenskapligt ansvariga och medförfattare har varit professorerna Börje Johansson och Charlie Karlsson vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Börje Johansson är Professor i nationalekonomi vid JIBS, gästprofessor vid KTH i Stockholm och chef för CESIS (Centre of Science and Innovation Studies) vid KTH. Charlie Karlsson är professor i nationalekonomi, särskilt teknikutveckling, vid JIBS, docent i regional planering vid KTH i Stockholm och gästprofessor i nationalekonomi vid Högskolan Väst. En styr- och referensgrupp bestående av direktör Per A. Sjöberger, som är ansvarig för näringspolitiska frågor vid Sveriges Redareförening, och enhetschef Maria Gelin samt samhällsekonom Emil Hesse vid Sjöfartsverket har följt arbetet. Eftersom mycket av det officiella statistiska material som finns tillgängligt visat sig svåranvändbart och ibland föråldrat har i vissa stycken nya ansatser utvecklats för att så långt som möjligt fånga verkligheten. Det är för mig ett stort nöje få överlämna denna rapport till sjöfartsnäringens intressenter. Jag vill samtidigt tacka de tre författarna och styrgruppen för ett väl utfört arbete. Studien utgör enligt min uppfattning en mycket god grund för fortsatta arbeten på detta viktiga område. Göteborg i maj 2006 Håkan Friberg Verkställande direktör i Sveriges Redareförening

3 Jönköping maj 2006 Innehållsförteckning Ordlista...i Figur-, diagram- och tabellförteckning...iv Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer...1 Summary, Conclusions and Recommendations Sjöfartsnäringens nätverk och kluster Inledning, syfte och mål Disposition Definition av svensk sjöfart och dess omgivningsföretag Metod och teori Metodproblem Marknader och ekonomiska nätverk Nätverkens geografi Geografiska kluster Sjöfartsnäringen i ett integrerat Europa i en global ekonomi Nya leveranskedjor Sjöfartens kabinfaktor Sjöfartens centrala noder i Europa Kluster i hamn- och sjöfartsregioner Vilken betydelse har den maritima sektorn i svensk ekonomi? Sjöfartsnäringen i en globaliserad ekonomi Sjötransporter i den globala ekonomin Internationell handel och ekonomisk tillväxt Transporter, internationell handel och ekonomisk tillväxt Den internationella handeln och dess transporter ett ömsesidigt samband Globala leveranskedjor och specialisering inom sjöfartssektorn Sjöfartsmarknadernas specifika karakteristika Hög känslighet för internationella kriser och konflikter Stora svängningar i sjöfartens transportarbete Stort men minskande beroende av råvarutransporter Produktionskapaciteten anpassas med fördröjning till efterfrågeförändringar En nätverksmarknad med starka monopoltendenser Genuint internationella marknader Sjöfartspolitik i en globaliserad värld Sjöfartspolitikens motiv och mål Sjöfartspolitikens medel Sjöfartspolitikens nivåer Svensk sjöfartspolitik...76

4 Jönköping maj Svensk sjöfart och utrikeshandel sedan Global ekonomisk utveckling Svensk utrikeshandel med transporttjänster Världshandelsflottans utveckling Handel och sjötransporter Den svenska handelsflottans utveckling Den svenskkontrollerade handelsflottan sedan 1995 enligt SAI:s beräkningar Den svenska handelsflottan sedan 1970 enligt SIKA:s/SCB:s beräkningar Handelsflottans ålder Handelsflottans föryngring Sveriges sjöfartsnäring sammanfattning och utblick Sjöfartstjänster i svensk ekonomi Försörjningsbalans för sjöfartsnäringen Försörjningsbalansens tillgångssida i detalj Försörjningsbalansens användningssida i detalj Branscher som köper sjötransporttjänster Branscher som levererar tjänster till sjöfartsnäringen Sjöfart i svensk ekonomi Sammanfattning Sjöfartsmarknadens transaktionsnätverk Sjöfartsmarknadernas institutionella ramar Sjöfartsnäringens institutioner Informella institutioner Formella institutioner Marknadsstruktur och styrning Sjöfartsnäringens marknadsstruktur Köp och försäljning av sjötransporter Utbud och efterfrågan på sjötransporter Ekonomiska nätverk inom den maritima sektorn Sjöfartsnäringens nätverk fraktmarknaden Sjöfartsnäringens nätverk Färje- och passagerartrafik Köp och försäljning av fartyg Den maritima finansmarknaden Innovationssystem i svensk sjöfartsnäring Sammanfattning Ägarnätverk och företagsstruktur i svensk rederinäring Företagen i ett kontraktsperspektiv Ekonomiska kontrakt och nätverksteori Företaget och dess kontraktspartners Företagsförvärv inom rederinäringen De 15 största rederiföretagen i Sverige Rederiföretagets interna struktur Det kompletta rederiet...160

5 Jönköping maj Ägar- och företagsstruktur i tre svenska rederikoncerner Stenasfären Walleniusrederierna Broström AB Sammanfattande observationer Sjöfartens geografiska kluster Kluster och funktionella regioner Den svenska sjöfartsnäringens geografiska lokalisering Stödtjänster till sjöfart Rederiers och skeppsmäklares geografiska lokalisering Geografisk specialisering av sjöfartsnäringen Specialiseringskvoter inom sjöfartsnäringens kärna Sjöfartsnäringens omgivningsföretag Den svenska sjöfartsnäringen och dess omgivningsföretag Den svenska sjöfartssektorn Den svenska sjöfartssektorn i sjöfartsregionerna De fyra största sjöfartsregionerna Utbildningsnivån i svensk sjöfartsnäring Utbildningsnivå i omgivningsnäringar till sjöfarten Sjöfartsregioner och lokalisering av exportföretag Specialiseringskvoter inom svensk export- och importnäring Framtiden Referenser Bilagor

6 Jönköping maj 2006 i Ordlista Agglomerationsteori Befraktare Bekvämlighetsflagg Bruttodräktighet Bulk Cabotage C.I.F Demurrage Dispatch Dödvikt (DwT) Fraktrater Teori som antar att en ökad regional koncentration av företag innebär positiva samlokaliseringseffekter, t.ex. antas produktionskostnaderna för varje enskilt företag att sjunka i samband med att antalet företag inom branschen i regionen ökar. Lastägaren eller den som hyr fartyget. Även tjänstemän som arbetar som skeppsmäklare på rederier benämns befraktare. Land som tillåter registrering av utländska fartyg i obegränsad utsträckning och som underlåter att utöva säkerhetsmässig och social kontroll över nationens handelsflotta. Anger fartygets storlek och bygger på fartygets totala inneslutna rymd. Oemballerad fartygslast, t ex kol, malm och spannmål. Inrikes sjöfart i ett annat land än där rederiet har sitt säte. Cost Insurance Freight är en handelsterm som innebär skyldighet för säljaren att anskaffa fartyg eller boka lastutrymme för överförande av godset till av köparen angiven hamn, ombesörja att lasten kommer ombord i fartyget, försäkra lasten tillfredsställande och betala för frakten i förskott eller genom kreditering i faktura. Kompensation, som ska betalas av befraktaren, avlastaren eller mottagaren per dygn eller pro rata för överliggetid i last- och/eller lossningshamn jämfört med vad som stipuleras i befraktningsavtal (eller ibland i sjötransportavtal). Den gottgörelse, som rederiet betalar befraktaren, avlastaren eller mottagaren per dygn eller pro rata för insparad tid i lastnings- och/ eller lossningshamn jämfört med vad som stipuleras i befraktningsavtal. Vikten av den last, bunker och lös utrustning som fartyget förmår bära. Den överenskomna frakten räknat per ton lastad vikt- eller volymenhet eller, vid tidsbefraktning, per tidsenhet.

7 Jönköping maj 2006 ii Frakttariff F.O.B Förädlingsvärde Klassificeringssällskap Kvantumkontrakt (COA) Kognitiva faktorer Linjekonferens LM Nautisk mil Nettomodellen OBO-fartyg (Oil, bulk and Ore) Resebefraktning Ro-pax-fartyg Ro-ro Partredare Förteckning över de frakter ett linjerederi debiterar för olika varuslag på olika transportsträckor. Free on board är en handelsterm som betyder att lasten lämnas fritt ombord i fartyget men inte innesluter kostnaden för eventuell trimning eller stuvning. Det värde som skapas i produktionen. Det vill säga produktionens värde minus kostnaderna för använda insatsvaror. Oberoende organisation som kontrollerar fartygs säkerhet och kvalitet mot såväl egna som nationella myndigheters regler. Kvantumkontraktet är egentligen en variant på resebefraktning. I kontraktet åtar sig redaren att genomföra en serie resor under en given tidsperiod mellan angivna hamnar. Faktorer som i vid bemärkelse kan sägas omfatta människors tankar och känslor. Samtliga (eller vissa, beroende på om det finns sk outsiders) linjerederier som trafikerar samma trad. Inom konferensen regleras trafikutbud, frakter osv. Lane meter, dvs. filmeter. Mått som används när storleken på ett fartyg som transporterar rullande gods skall anges. En nautisk mil (sjömil, distansminut) är meter. Den svenska Nettomodellen är baserad på EU:s State Aid Guidelines for Maritime Transport och innebär att rederierna redovisar sociala avgifter i särskild ordning samt krediteras sjömännens inkomstskatt. Fartyg som kan användas både som tank- och bulkfartyg. Även kallat kombinationsfartyg. Kontraktet innebär att befraktaren ger redaren i uppdrag att transportera en enskild last från en hamn till en annan. Färjor som kombinerar ro-ro-fartygens lastkapacitet med färjornas passagerarutrymmen. Lastning och lossning genom att lasten köres ombord via en eller flera ramper i fartygets ändskepp eller sidor. Delägare i ett fartyg som drivs i en samarbetsform som kallas partrederi. Partredare kan vara fysisk eller juridisk person.

8 Jönköping maj 2006 iii PAX Sjöfartsnetto Skalekonomi Specialiserad sektor Specialiseringskvot (specialiseringsgrad) Spotmarknaden TEU Third flag carrier (cross trader) Tidsbefraktning Tonnageskatt Torrlastfartyg Partrederiet är inte en juridisk person och partredarna beskattas var för sig. Reglerna om partrederi finns i Sjölagen. Passagerare. Antal passagerare. Egentligen passagerarmax. Export minus import av sjöfartstjänster När ett företag kan dra fördel av stordrift eftersom de genomsnittliga produktionskostnaderna sjunker med en ökad produktion. En sektor kan sägas vara specialiserad om den, i förhållande till sin storlek, genererar en mycket stor andel export relativt importen Specialiseringskvoten definieras som branschens sysselsättningsandel i regionen dividerat med branschens sysselsättningsandel i riket. Se trampmarknaden Twenty Feet Equivalent Unit, måttenhet för standardiserade lastbärare, vanligen containers och flak. Motsvarar en 20-fots container. Rederi som transporterar gods mellan utländska hamnar. Redare hyr ut sitt fartyg komplett och bemannat för en betalning som utgår med en viss summa per dag eller en viss summa per DwT och månad. Under ett tonnageskattesystem beräknas en teoretisk vinst på grundval av antalet fartyg och deras storlek och denna teoretiska vinst beskattas sedan med normal bolagsskatt. Fartyg som transporterar olika sorters skogs- och massaprodukter, stenkol och malm, emballerad last bl. a. spannmål. Inkluderar även styckegods-, ro-ro-, container- och bulkfartyg. Trampmarknad Den del av sjöfartsmarknaden där fartyg hyrs för enstaka resor eller på kortare tidsbefraktning. Även kallad spotmarknaden. Källor: Förklaringar till sjöfartstermer är i huvudsak hämtade från Sjöfartens Bok I övrigt är författarna källor.

9 Jönköping maj 2006 iv Figur-, diagram- och tabellförteckning Figurförteckning Figur 1.1 Figur 1.2 Figur 1.3 Figur 1.4 Figur 1.5 Studiens disposition Externa skalfördelar, fallande kostnader och samlokalisering Samlokalisering och kumulativ tillväxt Kluster och deras omgivning av leverantörer och kunder Klusterdynamikens drivfaktorer Figur 4.1 Sjöfartens viktigaste kunder år 2000 Figur 4.2 Sjöfartens viktigaste insatsleverantörer år 2000 Figur 5.1 Figur 5.2 Figur 5.3 Figur 5.4 Figur 5.5 Figur 5.6 Figur 5.7 Den institutionella teorins domän Sjöfartens fyra marknader Fraktmarknadens struktur Rederiernas nätverk - sjötransporter Rederiets nätverk last- och passagerarfärjetrafik Nätverk vid köp och försäljning av fartyg Sjöfartsnäringens innovationsnätverk Figur 6.1 Företagets kontraktsstruktur Figur 6.2 Företagsstruktur i ett stort rederi Figur 6.3 Stenasfären - Ägarbilden januari 2003 Figur 6.4 Wallenius Lines - företagsstruktur Figur 6.5 Broström AB:s företagsstruktur Figur 7.1 De 15 största sjöfartsregionerna i Sverige Figur 7.2 Sjöfartsnäringens kärna och dess omgivning av leverantörer och kunder Figur 7.3 Sysselsättning i svensk sjöfartsnäring och dess omgivningsföretag 2002 Figur 7.4 Sysselsättning i svensk sjöfartsnäring och dess omgivningsföretag i sjöfartsregionerna 2002 Diagramförteckning Diagram 2.1 Fraktmängder (miljoner ton, vänster skala) och transportarbete (miljarder tonmil, höger skala) i den internationella sjöfarten Diagram 2.2 Genomsnittsdistanser i internationell sjöfart Diagram 2.3 Den fartygsburna internationella handeln fördelad på varugrupper (miljoner ton, logaritmisk skala) Diagram 2.4 Fördelning av den sjötransporterade internationella handeln i volym på varugrupper (andel) Diagram 2.5 Det internationella sjötransportarbetets fördelning på olika produktgrupper (andel) Diagram 2.6 Världshandelsflottans kapacitet (milj. dwt)

10 Jönköping maj 2006 v Diagram 2.7 Jämförelse av sjötransportkapacitet (milj. dwt) och efterfrågeutveckling (miljarder tonmil) Diagram 3.1 Världshandel med varor, 2004 (miljarder dollar) Diagram 3.2 Utveckling av internationell sjöburen handel, (miljoner ton) Diagram 3.3 Transportslagens andel av total svensk export av transporttjänster, (löpande priser) Diagram 3.4 Transportslagens andel av total svensk import av transporttjänster (löpande priser) Diagram 3.5 Sveriges export och import av sjöfartstjänster (löpande priser) Diagram 3.6 Världshandelshandelsflottans utveckling Diagram 3.7 Den svenskkontrollerade handelsflottan (antal fartyg med en bruttodräktighet om minst 300) Diagram 3.8 Tonnagets utveckling i DwT, 2:a och 4:e kvartalet (fartyg med ett bruttotonnage om minst 300) Diagram 3.9 Förändring av andelen svenskkontrollerade lastfartyg respektive passagerarfartyg, (antal fartyg med ett bruttonnage om minst 300) Diagram 3.10 Den svenska handelsflottan (antal fartyg med en bruttodräktighet om minst 100) Diagram 3.11 Den nordeuropeiska handelsflottans genomsnittsålder 2004 Diagram 7.1 En regions förväntade antal exportprodukter (logaritmerad skala) Tabellförteckning Tabell 1.1 De femton största hamnarna i Europa 2004 efter hanterad total godsmängd i tusentals ton Tabell 3.1 Svensk utrikeshandel som andel av bruttonationalprodukten (BNP) Tabell 3.2 Sveriges export och import transporttjänster (järnväg, flyg och sjöfart) (miljoner kronor, löpande priser) Tabell 3.3 Utveckling av världshandelsflottan uppdelad på fartygstyper (miljoner DwT, mätt i början av året.) Tabell 3.4 Sveriges ekonomiska utveckling (kvantitet i miljoner ton och värde i miljarder kronor, 2000 års priser) Tabell 3.5 Ankommande sändningar från utlandet, uppdelat på transportsätt, 2001 Tabell 3.6 Varutrafik med fartyg mellan Sverige och utlandet uppdelat på avsändar- respektive mottagarland, 2000 och 2003 (godsmängd i tals ton) Tabell 3.7 De tio största hamnarna i Sverige, efter hanterad godsmängd, 2004 Tabell 3.8 Den svenskkontrollerade handelsflottans utveckling, avseende fartygstyp (fartyg med ett bruttotonnage om minst 300) Tabell 3.9 SIKA: Den svenska handelsflottans åldersfördelning 2003 (fartyg med en bruttodräktighet om minst 100)

11 Jönköping maj 2006 vi Tabell 3.10 SAI: Tonnagets medelålder fördelat per fartygstyp 1 januari 2006 (fartyg större än 300 brutto) Tabell 3.11 Medelålder för respektive fartygstyp i den nordeuropeiska handelsflottan 2004 Tabell 3.12 Svenska rederiers 57 fartygsbeställningar mars 2006 (andel i procent) Tabell 3.13 De nordiska rederiernas orderböcker Tabell 4.1 Försörjningsbalans för produktionen av sjöfart, stödtjänster till sjöfart samt byggande och reparation av fartyg 2000 (2000 års priser) Tabell 4.2 Sysselsättning i olika näringsgrenar (1995, 2001 och 2005) Tabell 4.3 Förädlingsvärde i olika näringsgrenar, 1995 och 2001 (2001 års priser) Tabell 4.4 Förädlingsvärde per sysselsatt i olika näringsgrenar, 1995 och 2001 (2001 års priser) Tabell 4.5 Svensk sjöfart i europeisk jämförelse Tabell 4.6 Försörjningsbalansen tillgångssida för produkterna sjöfart, stödtjänster till sjöfarten samt byggande och reparation av fartyg (miljoner SEK, 2000) Tabell 4.7 Försörjningsbalansen användning av leveranser av sjöfart, stödtjänster till sjöfart samt byggande och reparation av fartyg (miljoner sek 2000) Tabell 5.1 Svenska skeppsmäkleriförtegs geografiska fördelning 2005 Tabell 5.2 Olika typer av skeppsmäklare och deras uppgifter Tabell 5.3 Aktörernas samarbetspartners i innovationsnätverket Tabell 6.1 Sysselsättning i de 15 största rederierna i Sverige efter antal anställda 2004 Tabell 6.2 Omsättning i de 15 största rederiföretagen i Sverige efter omsättning 2004 Tabell 6.3 De 10 största aktieägarna i Broström AB (31 december 2005) Tabell 7.1 Tabell 7.2 Sysselsättning inom svensk sjöfartsnäring i de olika sjöfartsregionerna Antal personer med minst en på- eller avmönstring på svenska fartyg, Tabell 7.3 Stödtjänster till sjöfart och godshantering oavsett transportslag 2002 Tabell 7.4 Antal anställda i Sveriges hamnar 1995 och 2005 Tabell 7.5 Antal sysselsatta i hamnar i sjöfartsregionerna 2005 Tabell 7.6 Antal sysselsatta i övriga stödtjänster till sjöfartsnäringen Tabell 7.7 Svenska rederiers och skeppsmäklares geografiska lokalisering 2005 (efter postadress) Tabell 7.8 Specialiseringskvoter inom sjöfartsnäringen i de 15 sjöfartsregionerna Tabell 7.9 Branscher i sjöfartsregionerna som uppvisar mycket stark samlokalisering med sjöfart Tabell 7.10 Branscher i sjöfartsregionerna som uppvisar stark samlokalisering med sjöfart Tabell 7.11 Branscher som är anslutna till sjöfarten Tabell 7.12 Sjöfartsnäringens sysselsättning i sjöfartsregionerna 2002

12 Jönköping maj 2006 vii Tabell 7.13 Antal sysselsatta i omgivningsföretagen i de fyra största sjöfartsregionerna 2002 Tabell 7.14 Göteborgsregionens sjöfartskluster 2002 Tabell 7.15 Stockholmsregionens sjöfartskluster 2002 Tabell 7.16 Helsingborgsregionens sjöfartskluster 2002 Tabell 7.17 Malmöregionens sjöfartskluster 2002 Tabell 7.18 Procentuell andel av arbetskraften med lång eftergymnasial utbildning i de tre sjöfartssektorerna 1997 och 2002 Tabell 7.19 Andel med lång högskoleutbildning i branscher relaterade till varutransporter 2002 Tabell 7.20 Andel med lång högskoleutbildning i branscher relaterade till resor och persontransport 2002 Tabell 7.21 Andel med lång högskoleutbildning i kunskapslevererande branscher, 2002 Tabell 7.22 Andel med lång högskoleutbildning i branscher relaterade till insatsleverantörer till sjöfartsnäringen, 2002 Tabell 7.23 Specialiseringskvoter för export- och importnäringarna i sjöfartsregionerna 2003

13 Jönköping maj Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer Syftet med denna studie är att beskriva sjöfarten och sjöfartsnäringens roll för svensk ekonomi och belysa dess inverkan på samhällsekonomin. När sjöfarten betraktas i ett långt tidsperspektiv framträder stora variationer i dess betydelse för Sverige och svensk ekonomi. Förutom att stimulera ekonomiska kringaktiviteter i form av näringsgrenskluster har sjötransporterna medfört ett kulturellt utbyte som drivit samhällsutvecklingen framåt. Denna kulturella vinst har i förlängningen bidragit till en lång moderniseringsprocess av den svenska ekonomin och framväxten av den svenska välfärdsstaten. Fram till Berlinmurens fall i slutet av 1980-talet fanns det även försvarspolitiska skäl till att behålla delar av svensk sjöfartsnäring. Idag är sjöfarten en viktig faktor för att upprätthålla en mångsidig kommersiell aktivitet i svensk ekonomi. I denna rapport analyseras svensk sjöfartsnäring utifrån ett lokalt såväl som ett internationellt nätverksperspektiv. Studiens syfte är att beskriva och analysera strukturen hos svensk sjöfartsnäring och dess roll i svensk ekonomi. Nätverksperspektivet motiveras av att den maritima sektorn binds samman av komplexa, ofta gränsöverskridande, nätverk mellan en rad specialiserade aktörer som skeppsmäklare, speditörer, lastägare, försäkringsgivare, andra transportföretag med flera. Sjöfartsnäringen producerar transporttjänster i samspel med en rad andra logistikföretag där kunden (befraktaren) värderar den sammansatta transporttjänsten. Svensk sjöfartsnäring är starkt geografiskt koncentrerad. Tidigare svenska studier visar att den svenska maritima sektorn kännetecknas av samlokalisering och kluster. Hur ser den framtida utvecklings- och innovationspotentialen ut för den svenska maritima sektorn? Utvecklingsmöjligheterna beror till stor del på den maritima sektorns konkurrenskraft vilken bl. a. förklaras av hur välutvecklade de regionala maritima klustren är. Större regioner med ett brett sammansatt nätverk har bättre förutsättningar för att skapa en stark innovations- och utvecklingspotential. Danmark och Nederländerna har starka ambitioner att utveckla sina maritima kluster. Detta för att skapa stora sjöfartsregioner med hög förnyelsepotential som står sig i den internationella konkurrensen. I jämförelse med dessa länder är det svenska maritima klustret relativt litet även om det maritima klustret har en betydelse i den svenska ekonomin. Frågor som man kan ställa sig är: Har de mindre svenska sjöfartsregionerna tillräcklig förnyelseförmåga för att klara sig i den internationella konkurrensen? Behövs en ökad geografisk koncentration av den svenska sjöfartsnäringen till Göteborgs- och Stockholmsregionen? Inom Europa har ett hubsystem ( hubs and spoke ) utvecklats med ett fåtal centrala noder (stora hamnar) såsom Hamburg, Bremen, Rotterdam och Antwerpen. Det är till dessa hamnar som det oceangående godset avgår och ankommer. Från dessa större hamnar transporteras sedan godset vidare till mindre hamnar runtom i Europa. Svensk sjöfartsnäring är starkt inriktad på den europeiska marknaden och bl a på denna marknad finns näringens framtida expansionsmöjligheter. Förankringen på hemmamarknaden kan

14 Jönköping maj även fungera som plattform för svenska rederier när de bryter in på mer avlägsna exportmarknader. Sjöfartsnäringen i ett globalt och europeiskt perspektiv Den internationella sjöfarten är starkt beroende av den ekonomiska och politiska utvecklingen i världen. Detta resulterar i att sjöfarten ständigt verkar i en osäker miljö. En utmärkande karaktäristik för sjöfartsnäringen är att den opererar på genuint internationella marknader och att den geografiskt är extremt rörlig. Det kan även noteras att sjöfartsnäringen är en nätverksbransch. Noderna i sjöfartens fysiska nätverk utgörs av hamnarna och länkarna av handels- och sjöfartsrutter. Sjöfartsnäringen skiljer sig från andra traditionella nätverksbranscher genom sin markerat internationella inriktning. I rapporten sätts sjöfartsnäringen in i ett globalt och europeiskt perspektiv och dess utveckling sedan 1960-talet beskrivs. Tillväxten av de internationella sjötransporterna under 1900-talets andra hälft har skett i två stora vågor: under 1960-talet fram till mitten av 1970-talet ökade sjötransportarbetet kraftigt liksom under perioden efter 1980-talets mitt fram till dagsläget. Oljekriserna som inträffade på 1970-talet resulterade i en kraftig nedgång i sjötransportarbetet. Under den efterföljande perioden skapades ett stort kapacitetsöverskott som kvarstod ända in på mitten av 1990-talet. Under perioden minskade det internationella sjötransportarbetet med nästan 1/3. Sedan mitten av 1980-talet har det skett en näst intill kontinuerlig tillväxt i såväl transportarbete, fraktad mängd som i värdet av den fartygsburna handeln. Under perioden har det internationella sjötransportarbetet ökat med drygt 100 procent. Den internationella sjöburna handeln har sedan 1960-talet volymmässigt dominerats av ett fåtal produkter såsom råolja inklusive oljeprodukter, järnmalm, kol och spannmål. Ungefär procent av det internationella sjötransportarbetet avser råolja och oljeprodukter. Denna dominans har även effekter på andra sjöfartsmarknader, t ex. på priset på nybyggnation av fartyg och därmed på fraktmarknaden oberoende av fartygstyp. Världshandelns omfång har stor betydelse för sjötransporternas utveckling. Under det senaste halvseklet har handelns omfång vuxit snabbare än BNP (i OECDländer). Den svenska utrikeshandeln, summan av export och import, utgjorde i början av 1950-talet ca 25 procent av BNP. I början av 2000-talet var den svenska utrikeshandeln ungefär 60 procent av BNP. Det har under de senaste årtiondena skett en ökad internationell ekonomisk integration. En genomgång av existerande internationella handelsteorier visar att fri handel leder till högre ekonomisk tillväxt och ekonomiskt välstånd än om länder inte handlar med varandra. Detta innebär att internationell integration medför stora välfärdseffekter.

15 Jönköping maj Empiriska analyser av transporter och transportkostnadernas betydelse för den internationella handeln visar bl.a. att en halvering av transportkostnaderna leder till en flerfaldig ökning av den internationella handeln. I den handelsrelaterade forskningen saknas det däremot en djupgående analys av sambandet mellan handelsvolymer, transportkostnader och kvalitet. De studier som gjorts visar indikationer på att en ökad kvalitet leder till höjda transportkostnader samtidigt som den höjda kvaliteten på transporttjänster främjar den internationella handeln. Bättre och billigare transporttjänster bidrar liksom en sänkning av handelstullar eller borttagande av icke-tariffära handelshinder till en ökad internationell handel. Förhållandet är simultant dvs. förbättrade transporttjänster leder till ökad internationell handel och en ökad handel leder till förbättrade transporttjänster. Detta gäller såväl den globala handeln som den inomregionala handeln. Under de senaste årtiondena har även den inomregionala handeln ökat, exempelvis inom EU. Delar av denna handel var tidigare inomnationell handel, men beroende på ökad ekonomisk integration inom regionen handlar länder i större utsträckning med varandra. Den ökade regionala integrationen ska ses som ett resultat av och en komponent i den totala globaliseringsprocessen. Som exempel kan den ökade integrationen inom EU nämnas. Inom EU är man på god väg att skapa en gemensam marknad för transporttjänster bl.a. har gemensamma regler för transportnäringen införts. Inom EU-området har det även öppnats för fritt cabotage på sjötransportsidan. Mer handel leder till bättre och billigare transporttjänster inom EU, vilket i sin tur stimulerar till en ökad inomregional handel. Den europeiska marknaden har sedan 1990-talet fungerat som en hemmamarknad för svenska rederier. Numera sker den största ekonomiska tillväxten i länder som Kina och Indien. Svenska rederier har redan börjat utvidga sin verksamhet till att i större utsträckning omfatta även dessa marknader. De närmaste åren kan innebära en fortsatt europeisk integration i kombination med en fortsatt globalisering. En fast förankring på den europeiska hemmamarknaden kan komma att fungera som en plattform för internationell expansion. Det har under de senaste årtiondena skett en ökad globalisering. Denna utveckling påverkar även svensk sjöfartsnäring eftersom den opererar på genuint internationella sjötransportmarknader. Förloppet för med sig att även de långa sjömotorvägsförbindelserna blir allt viktigare för Europas utveckling. Globaliseringen och dess underliggande marknadskrafter har haft stor betydelse för sjöfartsnäringens utveckling. Sjöfartsbranschen är en av de mest globaliserade branscherna och sjötransporterna kan ses som en av globaliseringens fyra hörnstenar. Två fenomen är särskilt tydliga: Globaliseringen av transport- och logistikkedjor. I syfte att stärka sin konkurrenskraft satsar företag i allt större utsträckning på sin kärnkompetens. Detta har resulterat i att inköps- och leveransarrangemang för råvaror, komponenter och delsystem från globala källor blir allt mer strategiska. Förbättrad infrastruktur och bättre och billigare transporttjänster har lett till en ökad användning av underleverantörer och utläggning av produktion till

16 Jönköping maj lågkostnadsländer. Detta skapar en ökad efterfrågan på mer sofistikerade logistiktjänster. För att klara denna nya efterfrågan måste logistikföretagen i större utsträckning erbjuda fördelaktiga leveranskedjor. Denna typ av logistiktjänster kräver att företagen i leveranskedjan går samman i strategiska allianser, alternativt att företag som ingår i logistikkedjan integreras genom t.ex. uppköp och fusioner. Ökad specialisering. Inom sjöfartsnäringen finns det numera specialiserade marknader för de flesta typer av tjänster. Denna specialisering har skett parallellt med den övergripande specialiseringen i den globala ekonomin. Exempel på specialiserade sjöfartstjänster är företag specialiserade på fartygskonstruktion, tekniska system för fartyg, skepps- och motorreparationer, skeppsregistrering, bemanning, finansiering, försäkring, befraktning, mäkleri, etc. Graden av specialisering beror positivt på marknadens storlek, ökad marknadsstorlek leder till högre grad av specialisering. Även den tekniska utvecklingen påverkar specialiseringen eftersom det blir möjligt att utveckla speciella tjänster. Sjöfartspolitikens betydelse I rapporten diskuteras även sjöfartspolitikens betydelse för den internationella sjöfartsnäringen. Viktigt att notera, när man diskuterar sjöfartspolitik, är att den internationella sjörättslagstiftningen och internationella konventioner bygger på principen om havens frihet. Det har sedan flera hundra år tillbaka funnits intresse att bedriva sjöfartspolitik, först på nationell nivå och sedermera på supranationell (EU-nivå) och internationell (global) nivå. I rapporten diskuteras kopplingen mellan de internationella sjöfartsmarknadernas karaktäristika och sjöfartspolitiken. Motiven för sjöfartspolitik kan i detta sammanhang klassificeras i tre grupper: Konkurrensargument. I denna grupp återfinns regler som syftar till att bekämpa monopoltendenser och missbruk av dominerande ställning. Hantering av marknadsmisslyckande dvs. när marknaden inte klarar av att allokera resurserna på ett effektivt sätt. Marknadsmisslyckande orsakas bl.a. av förekomsten av externaliteter 1, asymmetrisk information 2 och kollektiva varor 3. Blandade argument. I denna grupp inkluderas bl.a. sociala argument, utjämning av konjunktursvängningar, ekonomisk integration, koordinering, nationell prestige, försvarspolitiska motiv, internationellt inflytande och ekonomisk utveckling. Med ekonomisk utveckling avses att sjöfartsnäringen genererar sysselsättning (direkt och indirekt) och exportinkomster. Dessutom främjar sjöfartsnäringen den egna exportindustrin. Denna punkt knyter direkt an till syftet med denna studie, som är att 1 Externalitet: Kostnad eller vinst som uppkommer i samband med en ekonomisk aktivitet och som drabbar tredje part. Ett exempel är utsläpp i samband med transporter. 2 Asymmetrisk information: När aktörerna inte har tillgång till samma information. 3 Kollektiva varor: En vara eller service som alla kan konsumera samtidigt, exempelvis användning av hav i samband med sjötransporter.

17 Jönköping maj beskriva sjöfartsnäringens roll i svensk ekonomi samt att visa hur en utveckling av sjöfartsnäringen kan väntas påverka hela samhällsekonomin. Sjöfartspolitiken kan delas in i tre nivåer: (i) internationell nivå (ii) supra-nationell och (iii) nationell nivå. På den internationella nivån verkar bl.a. de två FN-organen IMO (International Maritime Organisation) och UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development). IMO verkar främst för att upprätta internationella standarder för säkerhet och miljö medan UNCTAD fokuserar på att förbättra de allmänna ekonomiska förhållandena i u- länder bl. a. genom en utvecklad sjöfartsnäring. Andra viktiga internationella organ är WTO, GATT, ILO (International Labour Organisation) och OECD. Förenta Nationernas Havsrättskonvention, UNCLOS, kodifierar den internationella havsrätten. Internationella frågor som berör sjöfarten kan även styras av regler och principer nedlagda i den allmänna folkrätten. EU:s (supra-nationella nivån) sjöfartspolitik omfattar ett vitt spektrum av ämnesområden, bl.a. konkurrenspolitik, näringspolitik, miljöskydd, sjösäkerhet och sjöfartsskydd. Svensk sjöfartspolitik har sedan slutet av 1990-talet varit inriktad på att konkurrensanpassa svensk sjöfart till av EU accepterade och godkända villkor. Det första steget togs i och med införandet av TAP-avtalen 1998 och ett förbättrat statligt sjöfartsstöd. Som ett andra led infördes 2001 den s.k. Nettomodellen. Den sk Tonnageskatteutredningen lade i februari 2006 fram ett förslag till hur en svensk tonnageskatt skulle kunna utformas. Utredningen föreslår ett svenskt införande av tonnageskatt 2006 med verkan från Det är uppenbart att sjöfartsnäringen i ett globalt perspektiv lever under på många sätt godtyckliga villkor, där många enskilda länder driver en politik som snedvrider konkurrensen. För den globala ekonomin medför detta stora effektivitetsförluster. För Sveriges del finns det i framtiden tre helt olika scenarier. Det första innebär att svenska rederier får klara sig bäst de kan. I ett andra scenario skulle Sverige anpassa sig till de åtgärder som andra länder vidtar. Detta scenario gäller idag. En tredje möjlighet är att inom och via EU verka för konkurrensvillkor som inte bara skyddar europeiska intressen, utan som också innebär en förnuftigare resursanvändning. Denna tredje väg svarar också mot den specialisering som svenska rederier gradvis utvecklat, där sjötransporter inom Europa upptar en stor del av verksamheten. Den svenska sjöburna handeln Följande kan noteras om den svenska sjöburna handeln: Cirka ¾ av det sjöburna godset från Sverige är destinerat till hamnar inom EU. Tyskland är det enskilt största mottagarlandet för svenskt sjöburet gods. Allt gods är inte avsett för den tyska marknaden utan delar skeppas vidare till hamnar i

18 Jönköping maj andra länder vilket visar betydelsen av det hubsystem ( hub and spoke ) som utvecklats inom Europa. En stor del av det sjöburna gods som ankommer till Sverige kommer från hamnar i Nord- och Östersjön. Cirka häften av den totala godsmängden som transporteras ombord på fartyg alternativt färjor kommer från länder inom EU. Drygt 80 procent av det gods, i vikttermer, som anländer Sverige fraktas på fartyg. En stor andel av detta gods fraktas i lastbilar och järnvägsvagnar ombord på färjor. Cirka 75 procent av den fartygsburna svenska utrikeshandeln i godsvolym räknat går på fartyg med andra flaggor än den svenska. Det betyder att det här finns en betydande marknadspotential för den svenskflaggade handelsflottan, givet att det finns lönsamhetsmässigt utrymme att ta marknadsandelar. Under de senaste två decennierna har den svenska utrikeshandeln med transporttjänster ökat väsentligt. I löpande priser har värdet på både exporten och importen av transporttjänster trefaldigats under perioden Transporter inom det europeiska närområdet domineras av landtransporter som är beroende av färjeförbindelser. Utanför Europa nyttjar den svenska handeln den globala sjöfartsmarknaden. Utvecklingen av den svenska handelsflottan, avseende specialiseringen, har betydelse för hur den svenska export- och importverksamheten försörjs med maritima tjänster. Handelsflottan Världshandelsflottan domineras både antals- och kapacitetsmässigt av tank- och bulkfartyg som till stor del används för råvaru- och masstransporter. Under början av 2000-talet utgjorde de ca 70 procent av den globala handelsflottan (dödvikt). Containeroch styckegodsfartyg svarade för ca 20 procent. Det är denna del av världshandelsflottan som transporterar det högvärdiga godset. De resterande 10 procenten utgjordes av olika typer av specialfartyg. EU:s handelsflotta utgör sedan utvidgningen 2004 ca 50 procent av världshandelsflottan. Specialiseringen avseende fartygstyper liknar världshandelsflottan med en stor andel bulk- och tankfartyg. Den svenska handelsflottan består numera till en betydande del av tankfartyg. Detta är en stor skillnad mot hur det var under en stor del av 1900-talet fram till 1970-talet. Då bestod den svenska handelsflottan av en stor andel torrlastande linjefartyg. Den svenska specialiseringen på tankfartyg kommer att bli allt tydligare p.g.a. det stora antal tankfartyg som finns i svenska rederiers orderböcker. Svenska rederiers orderböcker omfattade den 1 januari fartyg till ett sammanlagt kontraktsvärde av nära 20 miljarder kronor. Det handlar till drygt 60 procent om produkt- och kemikalietankfartyg, inte sällan med allra högsta isklass för att klara de nordiska farvattnen året runt. Svenska rederier är även framträdande när det gäller t ex färjesjöfart och världens största färjerederi har sitt huvudkontor i Göteborg. Ett av världens största biltransportrederier har huvudkontor i Stockholm.

19 Jönköping maj Den 1 januari 2006 bestod den svenska handelsflottan i utrikes trafik av 226 fartyg (svenskflaggade) om 2,4 miljoner ton DwT. Den totala svenskkontrollerade handelsflottan (svensk och övrig flagg) uppgick vid samma tidpunkt till 568 fartyg. Av dessa var 216 tankfartyg, 104 bulk, 89 Ro-Ro-fartyg, 65 passagerarfärjor, 60 kylfartyg, 5 containerfartyg och 29 övriga fartyg. Sjöfartstjänster i svensk ekonomi Svensk sjöfartsnärings roll i den svenska ekonomin redovisas i form av försörjningsbalanser. Med dessa kan sjöfartsnäringens relativa storlek mätt i förädlingsvärde, dvs. det värde som skapas i produktionen, export och import klargöras. Sjöfartsnäringen opererar på en genuint internationell marknad. Detta gör det svårt att ge en rättvisande bild av leveranserna från och till näringen. En stor del av de svenska rederiernas insatsleveranser köps från utlandet. Tillgången på sjöfartstjänster och därtill relaterade varor (varvsproduktion) uppgick år 2000 till ett värde av nästan 54 miljarder kronor. Eftersom den svenska varvsnäringen numera är förhållandevis liten är varuandelen av sjöfartsnäringens produktion närmast försumbar. Sjöfartsnäringens produktion år 2000 motsvarade 1,0 procent av Sveriges totala produktion. (I andra källor anges sjöfartens produktion uppgå till 2,6 procent av Sveriges totala produktion.) Det finns goda grunder till att förmoda att sjöfartsnäringens produktion ökat fram till tiden för denna rapport, vilket bl.a. beror på den goda konjunkturen i sjöfartsnäringen. Drygt 75 procent av de tillgängliga sjöfartstjänsterna och relaterad produktion bestod av inhemskt utbud. Det inhemska utbudet utgörs av de sjötransporttjänster som svenska rederier och dess stödtjänster producerar under ett år. Svensk import av sjöfartstjänster och relaterad produktion motsvarade 22 procent av tillgångssidan. Import av sjöfartstjänster består till stor del av sjötransporttjänster som svenska företag köper utomlands exempelvis inhyrt tonnage men även av frakt- och hamnkostnader i utlandet. Cirka 60 procent av de tillgängliga sjöfartstjänsterna utnyttjades under år 2000 för export. Export av sjöfartstjänster består vanligen av fraktbetalningar från utlandet, uthyrt tonnage, etc. Detta är en kraftig ökning sedan 1995 då drygt 45 procent utnyttjades för export. Ökningen berodde på växande internationell efterfrågan. Exporten av sjöfartstjänster motsvarade 3,0 procent av Sveriges totala export under år År 1995 stod sjöfarten för 3,5 procent av Sveriges samlade export, vilket betyder att exporten av sjöfartstjänster har minskat i relativa termer. Minskningen berodde sannolikt på att den svenskkontrollerade handelsflottan minskade under slutet av 1990-talet. Sedan dess har handelsflottan ökat och det finns anledning att förmoda att sjöfartsnäringens andel av den totala svenska exporten ökat under perioden fram till denna rapport. Sjöfartsnettot, dvs. skillnaden mellan export och import av sjötransporttjänster, var år 2004 knappt 6 miljarder kronor (5 975 miljoner kronor).

20 Jönköping maj En ökning i importen av sjötransporttjänster leder till ett minskat sjöfartsnetto, dvs. en minskande handelsflotta har en negativ inverkan på ett lands sjöfartsnetto. Sjöfartsbranschens förädlingsvärde Ett lands BNP är värdet av alla slutprodukter som produceras i landet under ett år. En branschs bidrag till BNP motsvarar dess förädlingsvärde. År 2001 uppgick sjöfartens och därtill relaterade varors förädlingsvärde till ca 9,1 miljarder kronor dvs. branschen bidrog med 9.1 miljarder till BNP. Arbetsproduktiviteten i en bransch går att mäta genom att beräkna förädlingsvärdet per sysselsatt. År 2001 uppgick förädlingsvärdet per sysselsatt i den privata sektorn till kronor dvs. i genomsnitt bidrog varje privatanställd med kronor till BNP. Motsvarande värde för sjöfarten var kronor. Den höga arbetsproduktiviteten i sjöfartsnäringen beror dels på den strukturomvandling och rationaliseringsprocess som branschen genomgått sedan 1980-talet, dels på att branschen är kapitalintensiv. Det finns skäl antaga att förädlingsvärdet per sysselsatt är ännu högre idag. Det beror på den fortsatta rationalisering och effektivisering som sker i rederibranschen, inte minst genom alla de nybyggda fartyg som tillförts den svenska handelsflottan sedan 2000-talets början. Sjöfartsnäringen fungerar både som kund och som leverantör till andra sektorer i svensk ekonomi. En stor del, drygt 70 procent, av näringens leveranser exporteras till kunder i andra länder. Samtidigt importeras ca 33 procent av de sjötransporttjänster som efterfrågas i svensk ekonomi. Summan av sjöfartens export och import är större än den totala svenska produktionen av sjöfartstjänster. Det stora exportöverskottet innebär att sjöfarten kan sägas vara en specialiserad näring i svensk ekonomi, vilket innebär att i förhållande till sin storlek genererar näringen mer export relativt importen. Detta innebär att sjöfarten är en viktig exportnäring. Specialiseringsgraden har dock minskat under de senaste två årtiondena. Sjöfartsnäringens transaktionsnätverk Rapporten beskriver och analyserar även sjöfartsmarknadernas struktur och de ekonomiska nätverk som näringen karaktäriseras av. Strukturen på en marknad bestäms av de informella och formella institutioner som existerar. Inom sjöfartsnäringen är inslaget av informella institutioner stort. Näringen karaktäriseras av sedvänjor och traditioner som vuxit fram under en mycket lång tid. En analys av en branschs marknadsstruktur och därmed dess informella och formella institutioner kan ge svar på

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Maritima sektorn i Västra Götaland Fotograf: Thomas Harrysson

Maritima sektorn i Västra Götaland Fotograf: Thomas Harrysson Maritima sektorn i Västra Götaland 2007-2015 Fotograf: Thomas Harrysson Maritima sektorn i Västra Götaland 2007-2015... 1 1. Om maritima sektorn... 3 2. Sysselsättning... 3 3. Utbildningsnivå... 6 4. Företagsstruktur...

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Varuflödesundersökningen 2016

Varuflödesundersökningen 2016 Varuflödesundersökningen 2016 181 miljoner Ton gods som transporterades inrikes. 1 293 miljarder Värdet på gods som transporterades inrikes. 84 miljoner Ton gods som transporterades till utlandet. 837

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Sjöburen handel och tonnageutveckling 16 Prognoser för fartygsefterfrågan 22

Sjöburen handel och tonnageutveckling 16 Prognoser för fartygsefterfrågan 22 nehål FÖRORD Il INLEDNING 13 KAPITEL l. DEN FRAMTIDA EFTERFRÅGAN PÅ FARTYG 16 Sjöburen handel och tonnageutveckling 16 Prognoser för fartygsefterfrågan 22 KAPITEL 2. DEN S'VENSKA VARVSINDUSTRINS MARKNADER

Läs mer

Ansökan om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart

Ansökan om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart ANSÖKAN 1 (14) Ansökan om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart Ansökan sker enligt förordning om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg

Läs mer

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven Svensk Sjöfart Nyckeltal juli 2008 Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven 2008-07-01 Tabell 1. Svenska handelsflottans utveckling (300GT och över)* Handelsflottan

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift 1 (5) KONSEKVENSUTREDNING Stab Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46721412665 2018-10-08 Dnr: 18-03417 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

MARKNADSSTATISTIK 2007

MARKNADSSTATISTIK 2007 Stockholm 2008-07-16 CIRKULÄR Nr 11/2008 MARKNADSSTATISTIK 2007 Liksom tidigare år har vi sammanställt de premieuppgifter om varu-, ansvars- och kaskoaffären som föreningens medlemsbolag samt SÅAF rapporterat

Läs mer

Incoterms. Termerna är indelade i fyra grupper

Incoterms. Termerna är indelade i fyra grupper Vid internationell handel känner avtalsparterna oftast inte till de leveransvillkor som gäller på respektive motparts hemmamarknad. International Chamber of Commerce (ICC) utger ett regelverk för internationella

Läs mer

Mikrodata som gör identifikation av objekt möjlig lämnas inte ut.

Mikrodata som gör identifikation av objekt möjlig lämnas inte ut. Statistik om svenska och utländska fartyg i svensk regi 2002 TK0808 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Sjöfart A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Lastbilstrafik miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 2017, varav 99 % i inrikestrafiken.

Lastbilstrafik miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 2017, varav 99 % i inrikestrafiken. Lastbilstrafik 217 42 miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 217, varav 99 % i inrikestrafiken. 3,1 miljarder 3,1 miljarder km kördes, varav 93 % i inrikestrafiken. 455 miljoner 455 miljoner

Läs mer

INFORMATION om SJÖFART 2011 och 2012

INFORMATION om SJÖFART 2011 och 2012 INFORMATION om SJÖFART 211 och 212 Text Carina Z Jonsson Text- och bildredigering Kjell Ljung 1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan

Läs mer

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015*

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Tabell 1a. Svenska handelsflottan ( 300 GT). 2005-2015 Handelsflottan totalt Svensk flagg Utländsk flagg År (1 jan) fartyg GT fartyg GT fartyg GT 2005 456 6 433 101 252

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige

TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,

Läs mer

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

HANDELNS betydelse för Sverige

HANDELNS betydelse för Sverige HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.

Läs mer

Fotograf: Göran Assner. Transport och logistiksektorn i Västra Götaland

Fotograf: Göran Assner. Transport och logistiksektorn i Västra Götaland Fotograf: Göran Assner Transport och logistiksektorn i Västra Götaland 2007-2014 Innehållsförteckning 1. Om transport och logistiksektorn 3 2. Sysselsättning 3 3. Utbildningsnivå 6 4. Företagsstruktur

Läs mer

Fotograf: Lars Ardarve. Fordonssektorn i Västra Götaland

Fotograf: Lars Ardarve. Fordonssektorn i Västra Götaland Fotograf: Lars Ardarve Fordonssektorn i Västra Götaland 2007-2014 Innehållsförteckning 1. Om fordonssektorn 3 2. Sysselsättning 4 3. Utbildningsnivå 7 4. Företagsstruktur 8 5. Sysselsatta efter företagens

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser från analysen av Kvarkentrafiken

Sammanfattning och slutsatser från analysen av Kvarkentrafiken Kvarkenrådet Umeå 16-17 november 2000 Utredningen har gjorts med stöd av Europeiska Regionala utvecklingsfonden Sammanfattning och slutsatser från analysen av Kvarkentrafiken Färjesjöfarten över Kvarken

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping Transportslag Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter 1 Vägtransporter 2 Lastbilstransporter Explosionsartad utveckling Effektivitetsökning genom större fordon och fordonskombinationer Vägarnas beskaffenhet

Läs mer

Lastbilstrafik miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i inrikestrafiken.

Lastbilstrafik miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i inrikestrafiken. Lastbilstrafik 2018 45 miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i 481 miljoner 481 miljoner ton gods fraktades, varav 99 % i 43 miljarder 43 miljarder tonkilometer genomfördes, varav

Läs mer

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Kommittédirektiv Den svenska exportens utveckling Dir. 2007:101 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat marknadsandelar

Läs mer

Svensk sjöfarts konkurrenssituation

Svensk sjöfarts konkurrenssituation Svensk sjöfarts konkurrenssituation 1 2 Förord Trafikanalys har från och med år 2012 i uppdrag att följa den svenska sjöfartens internationella konkurrenssituation och genomföra en årlig utvärdering av

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:1

Policy Brief Nummer 2016:1 Policy Brief Nummer 2016:1 Handelsförmåner för u-länder hur påverkas exporten? Ett vanligt sätt för industrialiserade länder att stödja utvecklingsländer är att erbjuda lägre tullar vid import. Syftet

Läs mer

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111. Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Rekrytering av internationell kompetens

Rekrytering av internationell kompetens JUNI 2016 Sammanfattning av rapport Rekrytering av internationell kompetens Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics Detta dokument är en sammanfattning av rapporten

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegiets författningssamling KAMFS 2012:2 ISSN 1402-5345 (tryck) ISSN 1654-9325 (pdf) Utgivare: Bertil Kallner, Kammarkollegiet Trafikanalys föreskrifter om uppgifter till statistik om sjöfart

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och

Läs mer

Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods

Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Slutrapport Thomas Olsson Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som ett led i att förbättra

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010 Incoterms-termerna är indelade i fyra grupper E-gruppen När köparen eller dennes ombud hämtar varorna hos säljaren. Köparen har här allt ansvar. Säljaren säljer varan till köparen från sina lokaler i det

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet LETS 2050, workshop WP2. Onsdagen den 27 oktober 2010. Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet Karl-Johan Lundquist & Lars-Olof Olander

Läs mer

Kosmopolit Advisory Board. Kosmopolit

Kosmopolit Advisory Board. Kosmopolit Kosmopolit Advisory Board Kosmopolit 1 Projekt Kosmopolit är regeringens satsning för att ta tillvara på utlandsföddas unika kompetens för att öka utrikeshandeln, skapa fler jobb och högre tillväxt. Vill

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegiets författningssamling KAMFS 2008:3 ISSN 1402-5345 Utgivare: Bertil Kallner, Kammarkollegiet Statens institut för kommunikationsanalys föreskrifter om uppgifter till statistik om sjöfart

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Sjöfartsstatistik I korthet. Sjöfart 2019: Jakob Sällström, Statistiker E-post:

Sjöfartsstatistik I korthet. Sjöfart 2019: Jakob Sällström, Statistiker E-post: Jakob Sällström, Statistiker E-post: jakob.sallstrom@asub.ax Tel: 018-25 493 Sjöfart 2019:1 26.4.2019 Sjöfartsstatistik 2018 I korthet Antalet fartyg över 300 bruttoton (Bt) i den åländskägda handelsflottan

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

ÅSUBs sjöklusterstudie Presentation för LR Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen

ÅSUBs sjöklusterstudie Presentation för LR Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen ÅSUBs sjöklusterstudie Presentation för LR 09.11.2011 Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen Rapportens klusterdel: De huvudsakliga resultaten Den ålandsopererade flottan i internationell kommersiell trafik

Läs mer

Transportstyrelsens remissvar avseende utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar

Transportstyrelsens remissvar avseende utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar TSS 2010-3168 N2010/6763/TE REMISSVAR 1(8) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Transportstyrelsens remissvar avseende utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Sammanfattning

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Framtidens sjöfart. Roger Nordlund Vicelantråd Ålands landskapsregering

Framtidens sjöfart. Roger Nordlund Vicelantråd Ålands landskapsregering Framtidens sjöfart Roger Nordlund Vicelantråd Ålands landskapsregering Hållbar utveckling inom sjöfartsklustret Styrkor, svagheter, hot och möjligheter Viking Grace - LNG Hållbar utveckling inom sjöfartsklustret

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Sammanfattning

SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Sammanfattning SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 2018 Sammanfattning juni 2018 SAMMANFATTNING SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 2018 juni 2018 2 Sammanfattning Sammanfattande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Snabbfakta Information om svensk detaljhandel.

Snabbfakta Information om svensk detaljhandel. Snabbfakta 2018 - Information om svensk detaljhandel www.handelnisverige.se 2 Inledning Snabbfakta är en sammanställning av fakta om den svenska detaljhandeln och dess utveckling under de senaste åren.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

2 SIKA Rapport 1998:3

2 SIKA Rapport 1998:3 2 2 Förord Denna rapport är identisk med Bilaga 3 i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Rapporten ger en översiktlig bild av nuläget och utvecklingen fram till

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket

Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket 1 (8) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Thomas Ljungström, +46104784896 : Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket Förslaget i korthet: - Att Sjöfartsverket går vidare med

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer