Mål och budget Ledamöterna i kommunfullmäktige, valda 2014.

Transkript

1 Mål och budget 2015 Ledamöterna i kommunfullmäktige, valda 2014.

2 Kummunfullmäktiges ledamöter Rad 1 från vänster: John Hoffbrink (SD), Virserum; Inger Loord (S), Målilla; Eva Svedberg (S), Virserum; Tomas Söreling (S), Målilla; Britt Wireland Sorpola (S), Hultsfred; Mikael Lång (S), Hultsfred; Rosie Folkesson (S), Hultsfred; Lisbeth Hoffbrink (SD), Virserum Rad 2 från vänster: Göran Lundberg (S), Målilla; Tommy Rälg (S), Hultsfred; Lizette Wästerlund (S), Hultsfred; Lars Rosander (C), Virserum; Per-Inge Pettersson, (C), Mörlunda; Alexander Steinvall, (C), Virserum; Conny Kristensen (S), Hultsfred; Jonny Bengtsson (S), Hultsfred Rad 3 från vänster: Conny Daag (M), Hultsfred; Pär Edgren (M), Vena; Gunvor Nilsson ersättare (M), Hultsfred; Åke Bergh (M), Mörlunda; Carina Littorin, (MP), Hultsfred; Mikael Petersson (FP), Virserum; Mattias Wärnsberg (S), Mörlunda; Konny Bogren, (S), Järnforsen; Kotaiba Kholi, (S), Hultsfred Rad 4 från vänster: Lennart Eklund,(C), Målilla; Ulf Larsson, (C), Hultsfred; Lars Lundgren (C), Rosenfors; Gunilla Aronsson, (C), Lönneberga; Lennart Odengrund (C), Virserum; Niclas Mobelius (C), Järnforsen; Åsa Landberg (C), Virserum; Fredrik Eirasson (C), Vena; Carl-Johan Pettersson (SD), Hultsfred Rad 5 från vänster: Tommy Ejnarsson (V), Hultsfred, Lena Hasting (S), Hultsfred; Monica Bergh (KD), Virserum; Anders Andersson, (KD), Järnforsen; Lennart Davidsson (KD), Mörlunda; Åke Nilsson (KD), Silverdalen; Pia Rydh, (V), Virserum; Lennart Beijer (V), Hultsfred; Göran Gustafsson (SD), Virserum; Ulf-Bertil Salomon, (SD), Målilla På bilden saknas Sofia Welinder (M), Virserum

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande... 1 ska förutsättningar budget 2015 plan Sammanfattad resultaträkning... 3 Sammandrag nettokostnader... 7 Sammandrag investeringsbudget Resultaträkning och finansieringsanalys... 8, 21 sid Driftbudget med verksamhetsidéer och verksamhetsförändring Kommunfullmäktiges strategikarta Kommunstyrelsen Kommunövergripande verksamhet Kultur och fritidsförvaltning Räddningstjänst Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Finansiering Investeringsbudget Östra Smålands Kommunalteknikförbund Driftredovisning med verksamhetsidé och verksamhetsförändringar

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde i juni fastställt Mål och Budget för Under denna mandatperiod har vi tidigarelagt budgetprocessen som numer inleds i början av varje kalenderår. Det gör att kommunens nämnder och förvaltningar i ett tidigare skede kan planera verksamheterna inför det kommande året. I september genomfördes val till bl.a. kommunfullmäktige, och den nyvalda församlingen tillträdde i oktober, vilket är en månad tidigare jämfört med föregående mandatperioder. Den nytillträdda fullmäktigeförsamlingen ska besluta om budgeten för kommande år, vilket gjordes på decembersammanträdet, efter en kortare budgetberedning. I denna beredning uppdaterades resultatoch balansräkningen med nya prognoser, och med beslut som tagits under hösten och som påverkar budgeten för En mycket betydelsefull faktor i detta sammanhang är att befolkningssiffran i kommunen är högre per 1 november än tidigare beräknat, nämligen , vilket ger oss större intäkter vid beräkningen av inkomst- och kostnadsutjämningsbidragen. Anledningen till befolkningsökningen är att antalet asylsökande som erhållit uppehållstillstånd ökat, vilket väger upp de underskott i födelse- och flyttnettot som vi sedan många år brottas med, liksom merparten av kommunerna i landet. Inför budgetarbetet 2016 kommer det bli svårt att prognostisera denna utveckling, men vi får planera för en fortsatt underliggande befolkningsminskning. På de följande sidorna finns en gedigen presentation av budgeten. Nettokostnaderna för 2015 uppgår till 752 Mkr, en ökning med 40 Mkr jämfört med budgeten för Resultatet på sista raden är 6,4 Mkr, vilket är tämligen bra, men når inte upp till vårt mål på 15 Mkr. Investeringsbudgeten uppgår till 28 Mkr. Som grund för vår verksamhet ligger även inför kommande år att bli lite bättre varje dag, där vi är en attraktiv arbetsgivare med en god kommunal service i en trygg och säker kommun och med en ekonomi i balans. Jag vill tacka alla som varit delaktiga i årets budgetarbete, och med arbetet med vår styrmodell och strategikartan som ska tydliggöra vår vision, värdegrund och våra strategiska mål. Lars Rosander kommunalråd 1

5 2

6 Mål och budget år 2015, KF december 2014 Sammanfattad resultaträkning, mnkr Skatteunderlag SKL:s cirkulär 14:53, KSO:s förslag Förändring jun-nov befolkningsförändring +51, -181 och budget plan plan budget plan plan Nettokostnader före demografi -757,4-788,3-813,4-8,5-8,5-8,5 varav demografiförändringar 5,3 5,5 5, Nettokostnader efter anpassningar -752,1-782,8-808,0-8,5-8,5-8,5 Skatter o statsbidrag 760,8 769,9 785,0 8,3 4,7 4,0 Finansiellt netto -2,3-3,8-6,5 0,9 1,1 0,6 Resultat 6,4-16,6-29,6 0,7-2,6-3,9 Upplåning 7,0 47,3 39,8-9,6 4,0 12,7 Investeringar 27,9 24,5 21,3 0,0 0,0 0,0 plus nya sopkärl brutto 0,0 9,1 9,1-9,1 0,0 8,5 plus återställande deponi 10,0 10,0 9,0 0,0 0,0 0,0 plus insats HBAB 20,0 0,0 Låneskuldens utveckling från 2003, mnkr ,1 153,5 152,8 176,8 176,8 173,8 180, ,5 127,1 127,0 126,9 102,8 102, ,1 268,

7 Mål och budget år 2015, KF december 2014 Budget 2015 antagen av kommunfullmäktige den den 15 december 2014 Under 2014 har kommunfullmäktige beslutat om 2015 års budget vid två sammanträden, dels i juni och dels i december. Skälet är att inför en ny mandatperiod ska det nyvalda kommunfullmäktige anta kommande års budget. Eftersom de förändringar som beslutades i juni även har antagits av det nyvalda fullmäktige kan man beskriva budget 2015 så här. Budget 2015 är summan av beräknad ram 2015 och de förändringar som har lagts till i juni och december. Översikten består, förutom föregående sida, därför av två delar. På de närmaste fem sidorna beskriv vad som förändrats sedan fullmäktiges beslut i juni. På de följande sidorna vad som beslutades i juni Sammandrag av driftbudget 2015 Netto- Nämnd/Styrelse kostnader Förvaltning 2015 Nettokostnader budget ,3 Kommunövergripande exkl oförutsett ,9 Prisförändringar 7 842,1 KS oförutsett, tex bredband 3 000,0 varav Löner mm 9 197,8 Kultur och Fritid ,9 verksamhet 1 623,4 Räddningstjänst ,4 ÖSK ,1 Barn- o utbildn.nämnd ,5 Miljö- o byggnadsnämnd ,4 Socialnämnd ,0 Summa Nämnd/Styrelse ,1 Volymförändring ,8 varav demografi kund ,8 ÖSK ,0 demografi generell ,1 volymökning SOC ,8 Oförutsett ,1 volymökning BUN 4 822,2 Utbetalda pensioner ,0 volymökning uh-projekt 4 500,0 Utbet pensionsavgifter ,5 underskottstäckning HKIAB 2 900,0 Övr nyintjän pensionsförmåner 2 059,0 volymökning övriga 3 364,8 Arbetsgivaravg m m ,1 oförutsett läxhjälp, alliansens Låg arbg avg ungdom m fl ,0 budgetmotion 546,0 Premie avtalsenliga försäkringar 1 879,0 samverkan högskoleutbildning 333,0 Avskrivningar ,0 förtroendevalda, utbildning och digitalisering 500,0 Avgår: "busskort elever" m m 510,0 Personalomkostn pålägg ,5 avskrivningar 610,9 Kalk kapitalkostnader ,5 Kapitalkostnader ÖSK ,6 Total förändring ,9 Summa nettokostnader ,2 Summa nettokostnader ,2. 4

8 Mål och budget år 2015, KF december 2014 Förändringar efter Preliminära skatteintäkter och statsbidrag Skatteunderlagsprognos med effekter från alliansens budgetmotion. Utfall invånarantal den 1 november 2014 är tusentals kronor Skattesats kronor per skattekrona 21,91 21,91 21,91 21,91 Antal inv 1 nov året före Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning avgift/bidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämn LSS-verksamhet Summa intäkter före fastighetsavgift Fastighetsavgift Summa intäkter Slutavräkning 2013, korrigering Slutavräkning 2014, preliminär Slutavräkning Totalt preliminära skatteintäkter och statsbidrag Förändring av skatter och statsbidrag mellan budget 2015 KF juni 2014och budget 2015 KF december Prognos/ mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr antal inv Ny skatteunderlagsprognos ,4 752,5 765,2 781,0 795, ,0 752,6 761,6 775,9 789,8 Förändring -1,4 0,2-3,6-5,1-6,0 Ökat invånarantal med 159 antal inv ,0 760,8 769,9 785,0 799,1 Förändring 0,0 8,2 8,3 9,1 9,3 Totalt -1,4 8,3 4,7 4,0 3,2 5

9 Mål och budget år 2015, KF december 2014 Tillkommande poster 2015 Tkr Anmärkning Förslag på utökning av antalet vårdplatser Knektagården Socialnämnden, ökade personalkostnader 5 315,0 Kommunstyrelsen, städning, ökade personalkostnader 55,0 Samverkan om högskole- och universitetsutveckling mellan Hultsfred, Vimmerby och Västerviks kommuner Enligt KF ska ärendet behandlas. 333,0 KF Villkor att berörda kommuner och regionförbundet medfinansierar. Beslut återstår endast för regionförbundet. Ökat bidrag till Kvinnojouren 25,0 Barn- och utbildningsnämnden, förskolan Evahagen, 1 457,4 byggnadsmodul Utbildning av kommunens förtrondevalda politiker 300,0 Ökade kostnader för skolelevers busskort "skolkort" 430,0 Oförutsedda kostnader 546,0 Avser "läxhjälp". Reseveration då osäkert om detta ska vara i "påsen/generella statsbidrag" eller inte. Summa 8 461,4 6

10 Mål och budget år 2015, KF december 2014 Sammandrag av driftbudget 2015 Netto- Nämnd/Styrelse kostnader Nettokostnader budget ,3 Förvaltning 2015 Kommunövergripande exkl oförutsett ,9 KS oförutsett, tex bredband 3 000,0 Prisförändringar 7 842,1 Kultur och Fritid ,9 varav Löner mm 9 197,8 Räddningstjänst ,4 verksamhet 1 623,4 Barn- o utbildn.nämnd ,5 ÖSK ,1 Miljö- o byggnadsnämnd ,4 Socialnämnd ,0 Summa Nämnd/Styrelse ,1 (exkl oförutsett) Volymförändring ,8 ÖSK ,0 varav demografi kund ,8 demografi generell ,1 Oförutsett ,1 volymökning SOC ,8 Sem och övertidsskuld 0,0 volymökning BUN 4 822,2 Utbetalda pensioner ,0 volymökning uh-projekt 4 500,0 Utbet pensionsavgifter ,5 underskottstäckning HKIAB 2 900,0 Övr nyintjän pensionsförmåner 2 059,0 volymökning övriga 3 364,8 Arbetsgivaravg m m ,1 oförutsett läxhjälp, alliansens Låg arbg avg ungdom m fl ,0 budgetmotion 546,0 Premie avtalsenliga försäkringar 1 879,0 samverkan högskoleutbildning 333,0 Avskrivningar ,0 förtroendevalda, utbildning och digitalisering 500,0 Avgår: "busskort elever" m m 510,0 Personalomkostn pålägg ,5 avskrivningar 610,9 Kalk kapitalkostnader ,5 Kapitalkostnader ÖSK ,6 Total förändring ,9 Summa ,2 Summa nettokostnader ,2 7

11 Mål och budget år 2015, KF december 2014 Resultaträkning. Skatteunderlag efter SKL:s cirkulär , Antal invånare 1 nov Lönenivå 1/ Befolkningsförändring -181 och -149 för plan 2016 och Löneökningar %/år 3,0, 3,5, 4,0. Bokslut Prognos Budget Plan Plan Tusentals kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav demografiförändringar projektintäkter projektkostnader varav pensionskostnader varav avskrivningar Besparingar Nettokostnader Förändring ack fr o m bokslut Skatter Generella statsbidrag och utjämning Summa skatter och statsbidrag Förändring SKB ack från bokslut Finansiella intäkter Värdeförändring pensionsmedel Finansiella kostnader pensionsskuld Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Två procent av skatter och statsbidrag Finansieringsanalys Plan Plan Tillförda medel Förändring av eget kapital varav avskrivningar Förändring av avsättningar Resultat av sålda anl.tillg mm Från verksamheten tillförda medel Öknin av långfr sk/statliga invbidrag Amorterade sopkärl Minskning långristiga fordringar Ökning av banklån/långfr sk Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Nya sopkärl Minskning långfristiga skulder Förvärv av aktier, andelar mm Förskottering järnväg Summa använda medel Förändring av rörelsekapital

12 Mål och budget år 2015, KF december 2014 Balansräkning budget 2015, plan för åren 2016 och 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar Plan Plan Immatriella anläggningstillgångar Fastigh, anläggn, inventarier m m Aktier, andelar m m Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Förråd Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Placerade pensionsmedel via KLP Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Avsättn för pensioner Avsättn deponi Kejsarkullen Långfristiga skulder varav långfristiga låneskulder Kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

13 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Låneskuldens utveckling från 2003, mnkr ,1 153,5 128,5 127,1 127,0 126,9 102,8 102,8 152,8 176,8 176,8 199,2 215,9 259,1 286,

14 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Ur SKL:s cirkulär den 29 april om utvecklingen av konjunkturen och skatteunderlaget. Svensk ekonomi mot ljusare tider Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Det är i stort sett samma bedömning som gjordes i februari även om tillväxten nu justerats upp för 2014 och ned för Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. 11 Nyckeltal i svensk ekonomi Procentuell förändring om inte annat anges. Nyckeltal i svensk ekonomi, procentuell förändring om inte annat anges BNP 1 2,9 1,3 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5 Sysselsättning, timmar 1 2,0 0,6 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9 Öppen arbetslöshet, 7,8 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6 nivå 3,2 2,8 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7 Timlön 2 2,5 3,0 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7 Timlön 3 1,1 1,1 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8 Konsumentpris er KPIX 3,0 0,9 0,0-0,2 1,9 2,9 2,9 Konsumentpris er KPI 2,7 1,8 1,6 1,8 2,1 2,4 1,8 Realt skatteunderlag 4 0,7 2,4 2,0 1,5 0,8 1,7 1,6 1 Kalenderkorrigerad, 2 nationalräkenskaperna, 3 konjunkturlönestatistiken, 4 korrigerat för regeländringar Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. Konjunkturuppgång ger skatteunderlaget fart Prognosen baseras på den samhällsekonomiska bild som presenteras kortfattat här ovan och mer utförligt i rapporten. April 2014.

15 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För i år prognostiserar vi ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och klart större lönehöjningar än förra året. Men den underliggande skatteunderlagstillväxten, exklusive regeländringar, vill ändå inte ta fart (diagram 1). När även höjningen av grundavdrag för personer som fyllt 65 år beaktas blir ökningstakten till och med lite lägre än år Det beror framförallt på att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter För 2015 och 2016 förutspår vi en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder till att lönerna höjs i snabbare takt. Då stiger också inkomstindex mer samtidigt som den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger extra pensionshöjningar. Effekten blir att skatteunderlaget, precis som man kan förvänta i en konjunkturuppgång, växer betydligt snabbare än genomsnittligt. År 2017 räknar vi med att arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsättningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd. Dessutom ökar inte pensionsinkomsterna lika snabbt som åren innan. Då bromsar även skatteunderlagstillväxten in. I reala termer (underliggande ökning av skatteunderlaget rensat för pris- och löneökningar i sektorns kostnader) växer skatteunderlaget mer än genomsnittet för förra konjunkturcykeln hela perioden. 12 Upprevidering jämfört med februariprognosen Vår nya bedömning innebär en upprevidering jämfört med den prognos vi presenterade i februari (cirkulär 14:6). Det beror framförallt på att vi nu räknar med lägre grundavdrag 2015, men i viss mån också på att löneökningstakten är uppjusterad. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) brukar övergå från en långsiktig beräkningsmodell till en prognos för nästföljande år i de planeringsförutsättningar som presenteras i april. För att de långsiktiga beräkningarna ska bli så realistiska som möjligt baseras de bland annat på att bidrag till hushållen följer löneutvecklingen och att grundavdragen totalt sett ökar i samma takt som taxerad inkomst. Det sistnämnda beror på att en tillämpning av gällande regler skulle innebära successiv urholkning av grundavdragen, och därmed risk för överskattning av skatteunderlaget på några års sikt. Grundavdragen indexeras med prisbasbeloppet, som de flesta år ökar långsammare än lönerna. Det betyder att övergången från långsiktig beräkningsmodell till prognos brukar innebära en viss nedrevidering av grundavdragen, med motsvarande positiva effekt på skatteunderlaget. Eftersom vi nu förutser en sänkning av prisbasbeloppet år 2015 samtidigt som timlönerna beräknas öka med drygt tre procent är nedrevideringen av grundavdragen ovanligt stor denna gång. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring Källa: styrningsverket, regeringen, SKL Regeringens prognos i vårpropositionen visar ungefär lika stor skatteunderlagstillväxt fram till 2017 som SKL:s, men om man ser till enskilda år finns en del skillnader (tabell 2). Att SKL:s prognos visar större ökning än regeringens år 2015 beror på en mer gynnsam utveckling av arbetade timmar och timlön i kombination med mindre höjning av grundavdragen. År 2017 förutser regering SKL, apr ,5 3,4 4,7 5,3 4,9 12,1 23,9 VP, apr ,6 3,5 4,3 5,2 5,2 11,8 23,7 ESV, apr ,7 3,0 4,1 4,8 4,6 11,2 21,9 SKL, feb ,5 3,1 4,3 5,2 4,8 11,3 22,8 Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos

16 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 en större ökning av pensionsinkomsterna än SKL och därmed starkare skatteunderlagstillväxt. styrningsverkets (ESV) prognos visar lägre ökningstal för skatteunderlaget än SKL:s samtliga år utom ESV-prognosen visar genomgående svagare utveckling av pensioner och sociala ersättningar. År förstärks effekten av att ESV dessutom räknar med mindre ökningar än SKL för både timlön och arbetade timmar. Slut på utdraget ur cirkuläret Skatter och statsbidrag När budgeten för 2014 fastställdes i juni 2013 budgeterades summa skatter och statsbidrag för planåret 2015 till 728,7 mnkr. I budgeten för 2015 är summa skatter och statsbidrag 752,5 mnkr, det, det vill säga 23,7 mnkr högre än för knappt ett år sedan. Orsaken är framförallt det högre invånarantalet den 1 november. Antagandet nu för den 1 november 2014 är invånare i stället för Således en skillnad på 253 invånare. Detta ökar inkomstutjämningsbidraget med 12,1 mnkr. Förbättrad skatteunderlagsprognos ökar skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag och regleringsbidrag med 8,8 mnkr. Resterande förändring 2,8 mnkr är förbättringar av den allmänna kostnadsutjämningen och strukturbidrag medan minskad utjämning av LSS-kostnader med 0,6 mnkr och ökad prognos för fastighetsavgiften med 0,6 mnkr tar ut varandra. Preliminära skatteintäkter och statsbidrag i tusentals kronor Utfall invånarantal den 1 nov 2013, skatteunderlagsprognos från den tusentals kronor kronor per invånare Skattesats kronor per skattekrona 21,91 21,91 21,91 21,91 Antal inv 1 nov året före Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning avgift/bidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämn LSS-verksamhet Summa intäkter före fastighetsavgift Fastighetsavgift Summa intäkter Slutavräkning 2013, korrigering Slutavräkning 2014, preliminär Totalt preliminära skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsutvecklingen i Hultsfreds kommun per den 31 december Antalet invånare var den 31 december en ökning med 35 under Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 125 invånare per år. För de sista tio och fem åren är motsvarande tal minskningar med110 (134) respektive 82 (129) invånare per år. Invånarantalet den 1 november är det som används vid beräkning av inkomstoch kostnadsutjämning för det följande budgetåret. För 2015 är det antalet den 1 november 2014 som gäller. Invånarantalet den 30 mars var enligt SCB, en minskning med 29 sedan årsskiftet men en minskning med 54 sedan den 1 november 13

17 Mål och budget år 2015, KF juni Skatteverkets preliminära uppgift av invånarantalet var för vecka 21, en minskning sedan den 1 november 2013 med 55. Antagandet för budget 2015 är ett invånarantal den 1 november 2014 på invånare. Anpassning efter demografiska förändringar Sedan budget 2012 har för vissa verksamheter storleken anpassats efter befolkningsförändringarna i vissa åldersgrupper, kundmodellen. Det gäller de åldersgrupper som omfattas av verksamheterna inom förskola/fritidshem, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. Från budget 2013 anpassar vi alla kommunens verksamheter efter hela befolkningens förändring, generell modell. Fördelning av anpassningar enligt kundmodellen Verksamhet Förskola/ fritidshem Grundskola/f örskoleklass Åldersgrupp år Á-pris/år tkr Andel kunder % ,8 66, ,7 99,6 Gymnasium ,8 95,8 Äldreomsorg yngre Äldreomsorg äldre ,6 4,9 80-w 284,8 36,7 Förändringar av invånarantal räknas som förändring av årsmedelvärden. Med dessa åldersgruppers förändringar från år 2013 har förändringar av resursbehov i kronor beräknats, i tabellerna nedan i tusentals kronor. År Förskol a/fritids Grunds kola/fkl ass Gymnas ium BUN summa , , , , ,9 960,5-454,2 720, ack 794, , , , ,2 565,0 908, , ack 917, , ,7 459,7 År Äldreo Äldreo msorg msorg yngre äldre Äldreo msorg summa Totalt kundmodell ,5-209,2 186, , ,3 0,0 408, , ack 803,8-209,2 594,6-541, ,9 104,6 321, , ack 1 020,7-104,6 916, ,8 Observera att kolumnen med rubriken Totalt kundmodell avser summan av BUN och äldreomsorg. I tabellerna framgår att mellan 2014 och 2015 visar modellens beräkningar för ingående åldersgrupper ett minskat resursbehov på totalt 1,7 mnkr. Gymnasieskolans beräknade resursbehov minskar med 3,9 mnkr och äldreomsorg äldre minskar med 0,2 medan övriga har ett ökat resursbehov och särskilt grundskola/förskoleklass med 1,5 mnkr. För 2016 och 2017 ökar behovet med 1,1 mnkr respektive 1,9 mnkr. Totalt innebär det för planperioden ett ökat behov med 1,4 mnkr. I första hand är det en omfördelning av resurser från gymnasieskolan -3,5 mnkr till grundskolan/förskoleklass +3,0 mnkr. Förskolan får ett ökat behov med 0,9 mnkr och äldreomsorg yngre med 1,0 mnkr medan äldreomsorg äldre minskar marginellt -0,1 mnkr. Uppföljning av kundmodellen för För första gången har uppföljning av kundmodellen gjorts. Beräkning av förändrade resursbehov görs med prognoser av det beräknade á- priset, av antalet invånare och andelen invånare i respektive åldersgrupp. När vi vet hur det blev i verkligheten får vi korrigera för skillnaden mellan budgeterad och verklig anpassning. Antal Belopp Verksamhet "kunder" tkr Förskola/fritids 4 154,7 Grundskola ,0 Gymnasium ,1 Summa Bun ,2 Äldreomsorg ynre 3 Äldreomsorg äldre -5 Äldreomsorg ,6 totalt Totalt ,8 14

18 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 För grundskolan budgeterades för en minskning med 53 elever medan det i verkligheten blev 72, alltså 19 elever färre än i budget. Detta gjorde att anpassningen till 2012 års budget blev 1,4 mnkr för låg. Totalt var anpassningen ,8 mnkr för liten. Till anpassningen för 2015 ovan på 1,78 mnkr har därför lagts 1,67 mnkr till en total anpassning enligt kundmodellen på 3,4 mnkr. Anpassningar enligt generell modell Från budget 2013 används en generell modell som anpassar behoven efter förändringen av kommunens hela befolkning. För 2015 och framåt har antagits en genomsnittlig minskning av invånarantalet med 0,5 procent per år. Denna förändring ska påverka hela kommunens ekonomi med undantag för de delar som omfattas av kundmodellen. Anpassningens storlek beräknas genom att minska verksamheternas nettokostnader motsvarande den antagna befolkningsminskningen. Inte direkt påverkbara kostnader som hyror och kapitalkostnader tas bort i beräkningen. Anpassning (tkr) demografi Underlag Nämnd/verksamhet 0,5 procent netto Kommunstyrelsen Kommungemensamt 1 63, ,9 Verksamhetsgemensamt 96, ,8 Administrativa kontor 94, ,4 Kost- och städverksamhet 145, ,7 Serviceenheten 0, ,5 Kultur och Fritid 119, ,9 Räddningstjänst 0, ,3 Barn- o utbildn.nämnd 2 226, ,3 Miljö- o byggnadsnämnd 31, ,0 Socialnämnd 2 592, ,1 Summa Nämnd/Styrelse 1 371, ,6 ÖSK 283, ,2 Totalt 1 654, ,8 Omvärldsanalys, kommunala jämförelsetal Omvärldsanalysen finns på kommunens hemsida med adressen Omvärldsanalys budget 2015 Hultsfreds kommun. Övergripande förutsättningar Budgeten utgår från budget Till denna har lagts förändringar enligt tidigare beslut, demografiförändringar, besparingar och äskanden. Se sammandrag sidan 8. Finansiering Skatter och statsbidrag med inkomst- och kostnadsutjämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL enligt SKL:s cirkulär 14:17, Skattesatsen är oförändrad. Se utdraget från SKL:s cirkulär Svensk ekonomi mot ljusare tider i inledningen. Befolkningsförändringar De antaganden som gjorts för kommunens invånarantal är enligt direktiven följande: Per denförändring Per den Förändring År 01-nov 1/11-1/11 31-dec 31/12-31/ Index KPI har 2014 antagits öka med 1,3 procent och 2015 med 2,4 procent enligt SKL:s prognos i cirkulär 13:53 från Motsvarande för prisbasbeloppet är och beräknat för 2015 är kronor. Löneökningar Lönenivån är per den 1 april 2013 efter avslutade förhandlingar om 2013 års löneökningar för samtliga avtalsområden. Lönerna har antagits öka per den 1 april med 2,6 procent 2014, 3,0 procent 2015, 3,5 procent 2016 och 4,0 procent Prisökning av varor och tjänster, kostnader och intäkter Ingen generell uppräkning av kostnader och intäkter har gjorts för 2015, utan kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal. Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild prövning. 15

19 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Lönebaserade avgifter har generellt uppräknas med 2,2 procent. Övriga avgifter har generellt uppräknats med 1,3 procent. Vatten- och avloppsavgifter samt renhållningsavgifter har satts så att kostnadstäckning behålls. Övriga avgifter har behandlats på motsvarande sätt som för kostnader. För planen har för åren 2016 och 2017 generell uppräkning av kostnader (utom löner, se ovan) och intäkter gjorts motsvarande uppräkning till Avgifter Måltidsavgifter På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2015 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till kr, en ökning från 2014 med 105 kr eller 3,2 procent. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 4 kr eller 3,0 procent. Inom BUN höjs, som exempel, priset på lunch med 2 kr till 52 kr eller 4,0 procent. Förskola/fritidshemsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom förskola/fritidshem. Musikskoleavgifter Taxorna har höjts enligt direktiven. Avgiften per termin för en skolelev ökar med 10 kr till 320 kr, en ökning med 3,2 procent. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som en lönebaserad avgift till självkostnadspris och har räknats upp med 3,2 procent. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet. För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehab personal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembesök. Avgiften för dessa besök har varit oförändrad i flera år men höjs till 160 kr. Även andra avgifter inom hälso-, sjukvård och rehabilitering höjs till en nivå som kompenserar att avgiften varit oförändrad sedan införandet. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan. Renhållningsavgifter Förslag på ny renhållningstaxa läggs i höst inför införandet av förändrat insamlingssystem. Vatten- och avloppsavgifter Avgiften kommer att höjas till en nivå som ska ge kostnadstäckning. Reserverade budgetmedel, tkr Oförutsett för disposition av - Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Summa oförutsett Reseverade medel för beräknade ökningar av löneoch personalomkostnader Lönerevision Lönerevision Totalt oförutsett och reserverat för löneökningar

20 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Sammandrag av driftbudget Nämnd/Styrelse Netto- Nettokostnader budget ,3 Förvaltning kostnader 2015 Kommunövergripande exkl oförutsett ,3 Prisförändringar 7 753,9 KS oförutsett, tex bredband 3 000,0 varav Löner mm ,6 Kultur och Fritid ,5 verksamhet 1 623,4 Räddningstjänst ,1 ÖSK ,1 Barn- o utbildn.nämnd ,3 Miljö- o byggnadsnämnd 6 937,2 Socialnämnd ,2 Volymförändring 4 813,1 varav demografi kund ,8 Summa Nämnd/Styrelse ,6 demografi generell ,1 (exkl oförutsett) volymökning SOC 1 788,3 ÖSK ,3 volymökning BUN 925,5 volymökning uh-projekt 4 500,0 Oförutsett ,0 volymökning övriga 2 126,3 Utbetalda pensioner ,0 avskrivningar 573,9 Utbet pensionsavgifter ,0 Övr nyintjän pensionsförmåner 2 059,0 Föreslagna äskanden netto ,1 Arbetsgivaravg m m ,1 varav SOC 7 000,0 Låg arbg avg ungdom m fl ,0 BUN 1 610,1 Premie avtalsenliga försäkringar 1 879,0 Familjecentral 695,2 Avskrivningar ,0 Kommunövergripande 1 453,8 Övriga 327,0 Avgår: HKIAB 2 900,0 Personalomkostn pålägg ,5 Kalk kapitalkostnader ,5 Total förändring ,1 Kapitalkostnader ÖSK ,6 Summa ,4 Summa nettokostnader ,4 1 Avser ökat reservationsbelopp från budget Total reservtion löneökningar är tkr. I tabellen ovan framgår att driftbudgeten för kommunens verksamheter netto inklusive avskrivningar för 2015 blir 743,4 mnkr. Den förändrade demografin, minskande antal invånare i vissa åldersgrupper, medför att omfattningen av verksamheterna inom BUN och SOC anpassas och att kostnaderna därmed minskar med 3,4 mnkr. Den generella modellen anpassar kommunens verksamheter med en minskad nettokostnad på 1,7 mnkr. Största enskilda- och prisförändringen i ramen är ökade kostnader för löner med arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar. Förändringen är på totalt 27,2 mnkr. I tabellen återfinns enbart förändringen 9,1 mnkr mot budget 2014 efter ombudgetering. Vad avser volymförändringar i ramen återfinns tkr som i huvudsak avser fastighetsunderhåll. Ökade nettokostnader äskas med 14,0 mnkr. Till årets budget äskades 0,4 mnkr. Hälften, av ökningen, 7 mnkr, avser socialnämndens verksamheter och gäller bland annat 3,7 mnkr för placeringskostnader Barn och Familj, 1,3 mnkr för täckning av den mellankommunala struten och 1,0 mnkr för försöksverksamhet mat i ordinärt boende. För att täcka förväntade underskott för HKIAB äskas 2,9 mnkr. De nuvarande lokalerna i Silverdalen motsvarar inte dagens behov utan barn- och utbildningsnämnden (BUN) äskar därför medel 1,0 mnkr för att kunna hyra lokaler som gör det. BUN har även börjat med ny verksamhet i form av kvälls- och helgöppen förskola och äskar därför 0,5 mnkr. 17

21 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Investeringar , budgetberedningens förslag Investeringar 2015 års priser (tkr) Förvaltning Kommunövergripande verksamhet Räddningstjänst Socialnämnden ÖSK Hultsfred Summa investeringar Återställning deponi Kejsarkullen Summa "investeringar" Maskiner ÖSK Hultsfred Fordon ÖSK Hultsfred Summa Hultsfreds kommun o ÖSK Ram (BB 13/5) Summa "investeringar" Utgift nya sopkärl, finansieras via Summa avgifter Tillskott för satsning bostäder, HBAB Vindkraftverk anskaffas av Emådalens Vind AB med kommunal borgen 1 Socialnämndens äldreboenden, anpassning till nya normer 11 mnkr struket 2017 i avvaktan på pågående utredning om Knektagården Drift- och underhållsprojekt Förvaltning Kommunövergripande verksamhet Kultur och Fritid Räddningstjänsten ÖSK Hultsfred Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Summa drift och underhåll Tabellen ovan visar investeringsbudgetens totala nettobelopp 2014 efter ombudgetering och hur förslaget till budget och plan för åren 2015 till 2019 ser ut. Ramen för 2014 års investeringar var 26,6 mnkr. Efter årets budgetarbete ligger nu investeringsbudgeten för 2015 på 25,8 mnkr. Tabellen nedan till vänster visar utfall investeringar åren 2001 till och med Tabellen nedan till höger visar utfall till och med 2013, budget 2013 efter ombudgetering, budget 2014 samt plan år Jämför man de två tabellerna nedan ser man att investeringsnivån nu ligger på en något högre nivå än vad den tidigare har gjort. Investeringsbeloppet under de fem åren blir 154,9 mnkr. Under samma period beräknas avskrivningarna till 136,3 mnkr. Det vill säga investeringarna överstiger avskrivningarna med 18,7 mnkr under denna period. Detta visar på en expansiv investeringsnivå. Utöver investeringarna, som inte visas i grafen, ingår i förslaget under stora utgifter 18

22 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 för dels återställande av Kejsarkullens deponi för 35 mnkr, anskaffande av nya sopkärl för 18,8 mnkr och tillskott till Hultsfreds Bostäder AB för byggande av flerbostadshus vid Hullingen med 20 mnkr, totalt 73,8 mnkr. Dessutom ska i delägt bolag investeras 13,2 mnkr i ett vindkraftverk. Med tanke på de relativt låga resultatnivåerna som budgeteras för åren 2014 till 2017 kommer det att krävas en stor nyupplåning för att finansiera dessa höga utgifter. Nyupplåningen för åren är i förslaget beräknat till 177,5 med en total låneskuld vid utgången av 2017 på 283,9 mnkr. Det är en ökad kostnadsrisk i och med att Hultsfreds kommun blir mer känsligt för framtida ränteförändringar. Med fortfarande relativt låga räntenivåer ökar räntekostnaden med ökande låneskuld för att 2017 beräknas uppgå till 10,6 mnkr, vilket i så fall skulle vara mer än dubbelt så mycket som kostnaden

23 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Investeringsprojekt Totalsumma VA investeringar Omstrukturering skollokaler Ombudg. Äldreboenden, Ekliden Energieffektivisering Äldreboenden, anpassning till nya normer Administrativ utveckling Brandfordon, släckbil Tillgänglighet Hagadal höj och sänkbart bassänggolv Förändringar kök Energieffektiv gatubelysning Utbyggnad digital infrastruktur 5 år Korsning vid Lilla Torget, Hultsfred Omläggning elledningar, trafikbelysning system Larmanläggningar Energieffektivisering, ex kviksilverlampor i elljusspår Nya lokaler gata (fastighet, VA) Servicebyggnad campingen, KSAU 57/ Inventarier inom vård och omsorg Datautrustning Trafiksäkerhetshöjande åtgärder IT-stöd inom vård och omsorg Omstrukturering av sociala verksamheter Tillgänglighet offentliga byggnader Styr- och reglerutrustning, Kommunhuset ventilation Utvecklingskostnad södra Nyhagen och Herrstorpet Övrigt Summa investeringar Återställning Kejsarkullens deponiområde Nytt insamlingssystem för hushållsavfall Summa investeringar inkl återställande av deponi och insamlingssystem för hushållsavfall

24 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Resultaträkning. Skatteunderlag efter SKL:s cirkulär 14:17, Antal invånare 1 nov Lönenivå 1/ Befolkningsförändring -108, -181 och Löneökningar %/år 2,6, 3,0, 3,5, 4,0. Bokslut Budget 2 Budget Plan Plan Tusentals kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav demografiförändringar projektintäkter projektkostnader varav pensionskostnader varav avskrivningar Besparingar Nettokostnader Förändring ack fr o m bokslut Skatter Generella statsbidrag och utjämning Summa skatter och statsbidrag Förändring SKB ack från bokslut Finansiella intäkter Värdeförändring pensionsmedel Finansiella kostnader pensionsskuld Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Två procent av skatter och statsbidrag Finansieringsanalys Plan Plan Tillförda medel Förändring av eget kapital varav avskrivningar Förändring av avsättningar Resultat av sålda anl.tillg mm Från verksamheten tillförda medel Amorterade sopkärl Minskning långristiga fordringar Ökning av banklån/långfr sk Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Nya sopkärl Minskning långfristiga skulder Förvärv av aktier, andelar mm Förskottering järnväg Summa använda medel Förändring av rörelsekapital Varav återställning deponi Kejsarkullen : tkr/år, 2018: tkr. 2 Inte politiskt behandlat förslag till ombudgetering Ackumulerade belopp. 21

25 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 Balansräkning budget 2015, plan för åren 2016 och 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar Plan Plan Immatriella anläggningstillgångar Fastigh, anläggn, inventarier m m Aktier, andelar m m Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Förråd Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Placerade pensionsmedel via KLP Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Avsättn för pensioner Avsättn deponi Kejsarkullen Långfristiga skulder varav långfristiga låneskulder Kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Årets resultat Det budgeterade resultatet är 5,8 mnkr. För att uppnå det förutsetts att anpassningar enligt kommunens demografimodeller genomförs. Resultat och investeringar Som det beskrivs ovan innehåller budgeten under åren inte bara utgifter för investeringar 191,9 mnkr, utan betydande utgifter även för andra ändamål 73,8, totalt 265,7 mnkr. För att finansiera detta krävs under perioden nyupplåning med 177,5 mnkr. Historiskt sett och särskilt under de sista två åren har resultaten blivit betydligt bättre än förväntat samtidigt som investeringsutgifterna blivit lägre. Nyupplåningen för 2012 och 2013 blev därför något lägre än ursprunglig budget, 24,1 mnkr i utfall i jämförelse med budgeterade 32,3 mnkr. Orsaken till de goda resultaten dessa år var att vi fick återbetalning av försäkringspremier från AFA med 14,5 respektive 14,1 mnkr. Förutsättningen till att dessa tillskott gav goda resultat är dock att kommunen under de senaste åren gjort stora anpassningar av verksamheterna för 22

26 Mål och budget år 2015, KF juni 2014 att minska kostnaderna. Till skillnad från dessa år innehåller dock budgeten verksamhetsförändringar som ökar kostnaderna relativt mycket. Ökade kostnader betyder lägre resultat och i förhållande till det budgeterade resultat är investeringsplanen i största laget. Möjlighet till återbetalning av de sista AFA -pengarna kan bli aktuellt under Storleken på eventuell återbetalning är begränsad till cirka 7 mnkr. Inte ens om de verkliga investeringsutgifterna skjuts framåt i tiden i förhållande till budget kommer detta knappast att räcka till för att begränsa låneskuldens utveckling. Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budgetens resultat är 5,7 mnkr och därmed uppnås balanskravet. För åren 2015 och 2016 visar planen underskott med 14,0 mnkr respektive med 25,7 mnkr. Mål I kommunallagen 8 kapitel paragraf 5 skrivs För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen för 2015 tillsammans med långsiktiga mål anges i inledningen. Budgeten och planen innebär att de långsiktiga målen inte kommer att uppnås. I samma paragraf skrivs även För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Dessa mål och riktlinjer finns och beskrivs i kommunens styrmodell och under nämndernas och förvaltningarnas budgetavsnitt. Resultatutjämningsreserven Kommunallagens 8 kapitel paragraf 3 d säger att Kommuner och landsting får reservera medel till en resultatutjämningsreserv under vissa förutsättningar för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommunfullmäktige antog regler för detta under hösten Hultsfreds kommuns resultatutjämningsreserv är på 21,3 mnkr efter avsättningar från 2012 och 2013 års resultat. Förutsättningar att få använda resultatutjämningsreserven till budget 2015 finns inte då det budgeterade resultatet är positivt, men även skatteunderlagsprognosen för 2014 är bättre än de sista tio årens genomsnitt minus två procent. 23