Risk- och sårbarhetsanalys för år 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys för år 2015"

Transkript

1 Ärendenr: 2015/1763 Risk- och sårbarhetsanalys för år 2015 Affärsverket svenska kraftnät Tiina Saksman Harb Maria Linder

2

3 3 Förord Svenska kraftnät ska enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap genomföra risk- och sårbarhetsanalys, och årligen sammanställa en rapport som redovisas till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) senast den 31 oktober. I denna rapport görs en fördjupning inom området informationssäkerhet med anledning av det särskilda regeringsuppdrag som Svenska kraftnät fick i 2015 års regleringsbrev. En övergripande bedömning är att kvaliteten i säkerhetsarbetet hos företag inom elförsörjningen är varierande. Stora och en del medelstora elföretag har egna resurser och kompetens för att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete inom företagets verksamhetsområden medan en del medelstora och små elföretag delvis eller helt saknar denna typ av resurs inom det egna företaget. Under analysen har en del viktiga ingångsvärden identifierats till det fortsatta arbetet inom informationssäkerhetsområdet såväl på Svenska kraftnät som inom elföretag. Utöver regeringsuppdraget för informationssäkerhet redovisas ett antal riskkällor och brister som företag inom elförsörjningen har identifierat och lämnat uppgifter om till Svenska kraftnät. Detta omfattande underlag kommer att utgöra en av utgångspunkterna för det fortsatta arbetet inom risk- och sårbarhetsanalys. I rapporten redovisas även en sammanfattning av bedömningen av myndighetens generella krisberedskap utifrån de indikatorer som MSB har tagit fram. Formuläret för bedömning av generell krisberedskap redovisas i sin helhet som ett separat dokument i samband med att risk- och sårbarhetsanalysen redovisas.

4

5 5 Innehåll Förord Beskrivning av Svenska kraftnät och dess ansvarsområde Beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdraget Mål och syfte Målgrupp Sekretess Metod och genomförande Arbetet under Samverkan Identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde som är av nationell betydelse Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten Identifierade och analyserade hot och risker för myndigheten och dess ansvarsområde Informationssäkerhet Hotbildsanalys Informationssäkerhetsuppdraget Redovisning av hot och risker inom informationssäkerhetsuppdraget Redovisning av resultat av en genomförd riskinventering Omvärldsförändringar (tekniska/ekonomiska/politiska) Teknisk infrastruktur Elektroniska kommunikationer Informations- och IT-säkerhet Personella resurser... 28

6 5.2.6 Kritisk materiel Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga Ledning och krishantering Planering och övning Samverkan och kommunikation Resurser Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom myndigheten och dess ansvarsområde Redovisning av sårbarheter och brister inom informationssäkerhetsuppdraget Administrativa risker Risker som kan härledas till brister kring rutiner, dokumentation mm Tekniska risker IT-baserade eller på annat sätt tekniskt inriktade risker Organisatoriska risker - Risker som kan härledas till brister i organisation Risker kopplade till sekretess/konfidentialitet - Risker om att obehöriga tar del av skyddsvärd information Redovisning av sårbarheter och brister kopplade till resultatet av en genomförd riskinventering Omvärldsförändringar (tekniska/ekonomiska/politiska) Samverkan och kommunikation Teknisk infrastruktur Kritisk materiel Framkomlighet Personella resurser Organisation Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering Informations- och IT-säkerhet Reparationsberedskap Ödrift Elektroniska kommunikationer... 38

7 8.5 Reservkraft Dammsäkerhet Övning- och utbildning Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 40

8

9 1 Beskrivning av Svenska kraftnät och dess ansvarsområde Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem (stamnät), sälja överföringskapacitet och bedriva verksamheter i övrigt som är knutna till stamnätet. 1 Det svenska elnätet kan liknas vid vägnätet, där det finns motor-, riks- och lokalvägar. På stamnätet transporteras elen från de stora kraftverken till de regionala elnäten. Stamnätet är med andra ord elnätets motorvägar. Från regionnäten förs elen vidare via lokalnät till elanvändarna. Eftersom stamnätet transporterar stora mängder el över långa avstånd, är det ekonomiskt att använda höga spänningar (220 kv och 400 kv). Regionnäten ägs främst av Vattenfall, E. ON och Ellevio och där används lägre spänningar (40 kv 130kV). Lokalnäten kallas också distributionsnät och har spänningar på 40 kv och lägre. De ägs av regionnätsföretagen eller av mindre företag med lokal anknytning. I dessa nät transporteras el över relativt korta avstånd, exempelvis till köpcentrum och hushåll. Utöver ansvaret för stamnätet har också Svenska kraftnät ett antal systemövergripande myndighetsuppgifter. Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet för det nationella elsystemet 2, elberedskapsmyndighet 3, säkerhetsskyddsmyndighet 4 för elförsörjningen samt främjande 5 och tillsynsvägledande myndighet för dammsäkerhet 6. Svenska kraftnät är även en av de myndigheter som är utpekad som särskilt ansvarig för krisberedskapen inom sin sektor. 7 1 Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket Svenska kraftnät 2 Ellag (1997:857) och Förordning (1994:1806) om systemansvaret för el 3 Elberedskapslag (1997:288) och Förordning (1997:294) om elberedskap 4 Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) 5 Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket Svenska kraftnät 6 Miljötillsynsförordningen (2011:13) 7 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9/42

10 När det gäller beredskap mot allvarliga störningar på samhället i fredstid ska Svenska kraftnät: > verka för att riskerna för en allvarlig störning på samhället genom omfattande störningar inom elförsörjningen och dammbrott eller höga flöden minskar, > verka för att elförsörjningens samlade resurser, resurser från Försvarsmakten och aktiviteter inom det civila försvaret samt från andra aktörer kan samordnas och kraftsamlas i händelse av allvarliga störningar inom elförsörjningen i fredstid, samt > verka för att handlingsberedskapen upprätthålls för snabba och effektiva ledningsoch informationsinsatser i händelse av allvarliga störningar inom elförsörjningen i fredstid samt att motsvarande handlingsberedskap hos ansvariga aktörer vid dammhaveri upprätthålls. 8 Vid en allvarlig händelse inom elförsörjningen ska också Svenska kraftnät samverka med berörda aktörer och kunna lämna en samlad lägesbild över läget inom elförsörjningen till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vid krig ska Svenska kraftnät tillgodose samhällets behov av elkraft genom att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser. Vid en fredstida allvarlig händelse krävs det ett regeringsbeslut för att Svenska kraftnät ska få motsvarande mandat. 9 8 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi 9 Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket Svenska kraftnät 10/42

11 2 Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Uppdraget Svenska kraftnät ska, som särskilt ansvarig myndighet för krisberedskapen, analysera hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. I analysen ska särskilt beaktas: > situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå, > situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, > att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, samt > förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Analysen ska värderas och resultatet sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 10 Svenska kraftnät ska, förutom att analysera hot, risker och sårbarheter inom sin egen verksamhet, upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn (produktion av, distribution av och handel med el) enligt elberedskapslagen. 11 Dessa båda aspekter sammanställs i en samlad risk- och sårbarhetsanalys. 2.2 Mål och syfte Målet med den samlade risk- och sårbarhetsanalysen är att Svenska kraftnät ska ha en god kunskap om hot, risker och sårbarheter som kan orsaka störningar av en sådan karaktär att de kan medföra svåra påfrestningar på samhället (se 2.5.1). Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som föreligger. Analysen ska ligga till grund för åtgärder inom elsektorn med syfte att förebygga, motstå och hantera störningar som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. 2.3 Målgrupp Föreliggande rapport är en sammanställning av Svenska kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn. Rapporten redovisas till Regeringskansliet och MSB. Även 10 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9, 11, 11 Elberedskapslag (1997:288) 4 11/42

12 bedömning av myndighetens generella krisberedskap redovisas i samband med att rapporten redovisas. Rapporten delges de myndigheter som ingår i Samverkansområde Teknisk infrastruktur, och görs tillgänglig för företag inom elsektorn. Rapporten publiceras även på myndighetens hemsida. 2.4 Sekretess Svenska kraftnät gör bedömningen att innehållet i denna rapport inte föranleder sekretess. Uppgifter i myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser kan under vissa omständigheter beläggas med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen. 12 Utgångspunkten i rapporten är dock att sammanställningen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska vara offentlig för att på ett enkelt sätt kunna distribueras till berörda målgrupper. Uppgifter som är av den karaktären att de bör omfattas av sekretess ska därför inte presenteras i rapporten. 2.5 Metod och genomförande Ändringar i elberedskapslagen (1997:288) som trädde i kraft den 1 juli 2012 innebär bland annat att elproducenter, nätföretag och elhandelsföretag har en skyldighet att genomföra risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten i den egna verksamheten. Företagen har också en skyldighet att vid begäran av Svenska kraftnät lämna in de uppgifter till Svenska kraftnät som krävs för upprättandet av den nationella risk- och sårbarhetsanalysen inom elsektorn. 13 Svenska kraftnät har, i egenskap av elberedskapsmyndighet, rätt att meddela föreskrifter kopplat till företagens skyldigheter enligt elberedskapslagen. Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) trädde i kraft den 1 september Dessa föreskrifter innehåller bland annat närmare bestämmelser om företagens skyldigheter kopplat till risk- och sårbarhetsanalys. Detta innebär att det finns formella förutsättningar för Svenska kraftnät att inhämta underlag från branschen till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys och för arbetet med att inrikta elberedskapsåtgärder som syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. 12 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 15 kap. 2, 18 kap Elberedskapslagen (1997:288) 4 12/42

13 Under 2014 genomförde Svenska kraftnät en första kompletterande begäran om information rörande riskkällorna Brand vid kabelförläggning i tunnel och Brand i ställverk, med stöd i Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2, 9). Begäran riktades till ett urval av företag som bedömdes vara berörda av de identifierade riskkällorna. En sammanfattning av underlaget redovisas i riskinventeringen i kapitel Arbetet under 2015 Uppdrag om informationssäkerhet i 2015 års regleringsbrev Svenska kraftnät fick i 2015 års regleringsbrev ett särskilt uppdrag av regeringen att beakta och analysera informationssäkerheten i de delar av verksamheten och i de tekniska system som är nödvändiga för att affärsverket ska kunna utföra sitt arbete. I detta arbete ska även informationssäkerheten inom Affärsverket svenska kraftnäts ansvarsområde beaktas och analyseras och vidtagna åtgärder redovisas. 14 Uppdraget ska redovisas inom ramen för arbetet med risk- och sårbarhetsanalys som upprättas enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Svar på uppdraget redovisas i kapitel 5.1 med fokus på operativ driftverksamhet för elnät och storskalig elproduktion som har identifierats som samhällsviktiga verksamheter samt styr- och kontrollsystem och datakommunikationsinfrastruktur som är nödvändiga tekniska system för den operativa verksamheten. För att inhämta underlag till analysen anordnades en myndighetsintern workshop samt en extern workshop dit representanter för ett urval av företag var kallade under juni månad. I arbetet med regeringsuppdraget har bland annat MSB:s stöd för arbetet 15 använts. Begäran om uppgifter till arbetet med nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn Under 2015 har en första begäran om riskkällor som kan medföra så stora störningar inom elförsörjningen att dessa kan innebära svåra påfrestningar på samhället genomförts, med stöd i Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2, 8). Begäran skickades till ett urval av elföretag inom distribution, produktion och handel (med balansansvar) med varierande storlek och viss geografisk spridning. Företagen fick även lämna uppgifter om kritiska beroenden, brister och 14 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi < 15 MSB: Stöd för arbetet med regleringsbrevsuppdrag Informationssäkerhet i RSA Dnr /42

14 sårbarheter kopplade till de identifierade riskkällorna samt åtgärdsbehov som inte omfattas av uppgiftslämnarens ansvar. Händelser som kan medföra svåra påfrestningar på samhället är ofta extrema situationer som är svåra att förutse, som kräver samordning mellan flera aktörer i samhället för att klara konsekvenserna (till exempel elföretag, Svenska kraftnät, kommun och länsstyrelse, frivilligorganisationer) och som uppstår när en eller flera händelser utvecklar sig eller trappas upp. 16 Hur allvarligt samhället drabbas av störningar inom elförsörjningen beror på omfattning av händelsen eller en kombination av händelser. Som ett stöd i arbetet för företag anordnades två särskilda seminarier under maj månad där företagen informerades om bland annat kraven på uppgiftslämnande. Under seminarierna avsattes också tid för gemensamma diskussioner kring olika riskkällor för distribution, produktion och handel av el. Uppgifter från företag utgör en viktig delmängd i riskinventeringen i Svenska kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys som presenteras i kapitel 5.2., samt i arbetet med att inrikta elberedskapsåtgärder som syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Ett urval av dessa riskkällor kommer att analyseras vidare i det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, vilket innebär ett kompletterande uppgiftslämnande 17 för berörda företag framöver. Nya föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Under mars månad trädde MSB:s nya föreskrifter för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser 18 i kraft, vilket har inneburit vissa ändringar i redovisning av riskoch sårbarhetsanalysen. Arbetet med att justera redovisningen utifrån de nya föreskrifterna har påbörjats under året Samverkan Kraftsamling Kraftsamling är en årlig branschträff som enheten för beredskap och säkerhet på Svenska kraftnät anordnar. Teman och programpunkter varierar mellan åren, och syftet är att skapa möjlighet att informera, utbilda, diskutera och nätverka. Vissa år har 16 Jfr med rapporten Skyldigheter och befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället i fred Ds. 1998:32 17 Baserad på 9 i SvK 2013:2, som handlar om kompletterande uppgiftlämnande till Svenska kraftnät och arbetet med den nationella risk- och sårbarhetsanalysen 18 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015:3 14/42

15 Kraftsamling använts till att informera och samla in underlag från branschen till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. Under 2015 års Kraftsamling låg fokus på elförsörjningens beredskap och elberedskapsmyndighetens roll, där det även genomfördes en workshop för att samla in förslag på nya elberedskapsåtgärder, samt på IT-säkerhet och en ny vägledning för säkerhetsanalys, med en kortare återkoppling från årets arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten Nätföretag har sedan 2006 en skyldighet att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet och att upprätta en åtgärdsplan för att visa på hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras. 19 Företagen ska genomföra en årlig redovisning baserad på risk- och sårbarhetsanalysen och åtgärdsplanen till Energimarknadsinspektionen. Första redovisningen till Energimarknadsinspektionen genomfördes i juli Energimyndigheten genomför en årlig risk- och sårbarhetsanalys som bland annat omfattar elförsörjningen. Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten bedriver en samverkan kring risk- och sårbarhetsanalys. NordBER 2006 skrevs en avsiktsförklaring om ett samarbete kopplat till beredskap inom elförsörjningsområdet i Norden mellan de nordiska energi- och elberedskapsmyndigheterna samt systemoperatörerna. Organisationerna bildar ett nordiskt beredskapsforum (NordBER). Under 2011 genomfördes en gemensam risk- och sårbarhetsanalys inom ramen för NordBER. I analysen identifieras olika typer av allvarliga hot, händelser och störningar som kan drabba elförsörjningen i ett eller flera av de nordiska länderna, och som utlöser ett behov av samverkan och koordinering över landsgränserna. Utgångspunkten för arbetet var att systemoperatörerna identifierade ca 30 scenarier som därefter reducerats till åtta dimensionerande scenarier. För dessa har sedan sannolikhet, konsekvens, sårbarhet, nuvarande säkerhetsåtgärder och behov av ytterligare åtgärder analyserats och dokumenterats. Under 2014 tog en särskild arbetsgrupp inom NordBER fram en risk-och sårbarhetsanalys i syfte att kartlägga risker och sårbarheter inom elförsörjningen samt behov av 19 Ellag (1997:857) 3 kap. 9 c Gäller företag med nätkoncession för linje med en spänning som understiger 222 kilovolt eller med nätkoncession för ett område 15/42

16 samarbete mellan de nordiska energi- och elberedskapsmyndigheterna. Denna analys fokuserade huvudsakligen på två scenarier. Under 2015 har ett arbete inletts med att se över den metod som används i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, för att på ett mer systematiskt sätt kunna välja ut risker för vidare analys på nordisk nivå. 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde som är av nationell betydelse Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: > Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. > Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 20 Elförsörjningen består av aktörer som producerar, distribuerar och handlar med el och är en av de samhällsviktiga verksamheter som är helt avgörande för samhällets funktionalitet. Ett elavbrott påverkar bland annat elektroniska kommunikationer, transporter, kommunalteknisk försörjning, vård- och omsorg, drivmedelsförsörjning och finansiella tjänster. Flera samhällsviktiga verksamheter avstannar omedelbart vid ett elavbrott om de saknar reservkraft. Verksamhet inom elförsörjningen vars bortfall kan leda till att en allvarlig kris inträffar: > Operativ driftverksamhet för elnät och storskalig elproduktion (vattenkraft och kärnkraft) Möjlighet till styrning och övervakning av stamnät och distributionsnät av el och elproduktion är grundläggande för ett fungerande elsystem. Inom detta faller till exempel att starta och stoppa elproduktion samt att styra elnätet. 20 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBSF 2010:7) 2 16/42

17 > Verksamhet med balansansvar Det måste alltid vara balans i elsystemet, det vill säga det måste produceras lika mycket som det konsumeras. En elleverantör är enligt ellagen skyldig att leverera lika mycket el som elleverantörens kund (elanvändaren) förbrukar. För att uppfylla skyldigheten måste det finnas någon som åtar sig balansansvaret för elleveransen. Elleverantören kan antingen själv ta det ansvaret, och därmed bli balansansvarig aktör, eller anlita ett företag som redan är en sådan aktör. > Vattenregleringsverksamhet Vattenregleringsverksamheten ansvarar för reglering av vattnet för kraftproduktion i älvar där företag innehar vattenkraftverk. > Nord Pool Spot Marknadsplatsen för handel med el är den nordiska elbörsen Nord Pool Spot som har en spotmarknad för handel med el per timme för leverans nästa dygn. Huvuddelen av handeln per timme sker på Nord Pool Spot, medan en mindre del sker direkt mellan elproducenter och elhandelsföretag. Nord Pool Spot ligger i Oslo och ägs av Svenska kraftnät tillsammans med de andra stamnätsföretagen i Norden och Baltikum. Verksamhet inom elförsörjningen som behövs för att hantera en redan inträffad kris: > Reparationsberedskap Om en viktig del av den tekniska infrastrukturen inom elförsörjningen skadas måste det finnas en verksamhet med effektiva rutiner som möjliggör avhjälpning av fel, både inom distribution och produktion av el. > Ödrift För att minimera konsekvenserna för samhället och för att underlätta en driftåteruppbyggnad efter ett totalt elbortfall kan drift av delsystem vara en lösning i en krissituation. Ett sådant driftläge innebär att ett regional-, lokalnät eller en enskild anläggning försörjs med elkraft från en eller flera produktionsanläggningar inom ett avgränsat ödriftområde utan elektrisk förbindelse med stamnätet. 17/42

18 4 Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten För den identifierade samhällsviktiga verksamheten på nationell nivå i kapitel 3 har följande kritiska beroenden identifierats: > Elektroniska kommunikationer Driftkommunikation mellan driftcentral och stationer för att kunna övervaka och styra elsystemet, talkommunikation för att kunna styra elsystemet genom bemanning på plats och reläskyddskommunikation. Internet blir allt mer viktigt, framförallt för verksamheter som bedriver handel med el. Talkommunikation är också viktig för verksamheter inom elhandel och reparationsarbete. Styr- och kontrollsystem för övervakning och kontroll av elsystemet samt för att samla in data för en aggregerad bild av det aktuella driftläget i elsystemet. Sådana system präglas av en ökad teknisk komplexitet och ökade beroendeförhållanden till leverantörer som i vissa fall finns utanför Sveriges gränser. Tillgång till reservdriftställe som medger teknisk drift om ordinarie driftsställe och IT- system faller bort. > Teknisk infrastruktur Beroende till överliggande nät Till vissa områden finns enbart radiella matningar (en enda matning) för elförsörjningen, vilket skapar ett starkt beroende. Ett bortfall av matningen skulle orsaka ett avbrott i det aktuella området. Avbrottsfri krafttillförsel till kontrollrum > Kritisk materiel Tillgång till bränsle för: Produktion (även tillgång till vatten behövs i produktionsprocessen) Transporter Reservkraft (gasturbiner, dieselkraftverk) Kraftvärmeverk (för att kunna upprätthålla ödrift) 18/42

19 Tillgång till reservdelar (transformatorer, apparater osv.) och reparationsmateriel på lokal- och regionnät (linor, stolpar, skarvar osv.) för felavhjälpning vid en störning. Detta innefattar egen lagerhållning, fungerande transporter, beroenden till externa leverantörer samt samverkan med olika företag och myndigheter. > Framkomlighet Framkomlighet för transport av materiel och personal, till exempel vid reparationsarbete. (Röjning av vägar vid behov, kännedom om alternativa rutter och tillgång till terrängfordon för att kunna avhjälpa fel i nätet vid störningar.) > Personella resurser Tillgång till personal, för att upprätthålla de identifierade samhällsviktiga verksamheterna inom elförsörjningen. Spetskompetens, inom till exempel elkraftteknik, elhandel, ödrift mm. Externa entreprenörer (då till exempel de stora verksamheterna inom elnät inte har egna reparationsresurser) > Samverkan Samverkan med andra företag inom elsektorn, till exempel för att kunna kalla fältpersonal från andra företag till reparationsarbete. Stöd från aktörer i samhället, till exempel räddningstjänst, polis, Försvarsmakten mm. Ömsesidigt beroende mellan produktion, överföring och handel med el > Krisberedskapsorganisation Fungerande krisberedskapsorganisation/storstörningsorganisation, som är övad och utbildad. > Information Tillgång till störningsinformation och en aktuell och riktig lägesbild för att kunna hantera en störningssituation. Värt att notera är att de kritiska beroendena listade ovan i vissa fall är kritiska för den dagliga driften, i vissa fall är kritiska för att kunna upprätthålla verksamheten i en krissituation. 19/42

20 För flera av de identifierade beroendena finns alternativa sätt att tillgodose behovet. För till exempel talkommunikationer finns alternativ som fast telefoni, mobil telefoni, radiokommunikationssystemet Rakel och satellittelefon. Vid långvariga elavbrott påverkas dock alla alternativ. Mer fördjupade beroendeanalyser krävs för att identifiera vilka beroenden som faktiskt är kritiska beroenden, det vill säga beroenden som inte går att ersätta och som innebär att verksamheten inte kan fungera. 5 Identifierade och analyserade hot och risker för myndigheten och dess ansvarsområde I detta kapitel redovisas de hot och risker som identifierats och analyserats inom ramen för informationssäkerhetsuppdraget samt ett antal riskkällor som företag inom elförsörjningen har identifierat och lämnat uppgifter om till Svenska kraftnät. Inom ramen för informationsuppdraget har en fördjupad analys av de identifierade riskerna gjorts. Vad gäller redovisning av resultaten från riskinventeringen utanför ramen för informationssäkerhetsuppdraget har ingen sådan fördjupad analys genomförts, utan detta omfattande underlag kommer att utgöra en av utgångspunkterna för det fortsatta arbetet inom risk- och sårbarhetsanalys. 5.1 Informationssäkerhet Hotbildsanalys Inom ramen för arbetet med myndighetens säkerhetsanalys har Svenska kraftnät tagit fram hotbildsanalyser, baserade till stor del på öppna källor i form av rapporter från Försvarsmakten och Säkerhetspolisen samt det senaste årets nyhetsflöde. Syftet med hotbildsanalyser är att tillhandahålla ett stöd i arbetet med att identifiera och värdera de risker och hot som elförsörjningen exponeras för. Nedan redovisas en aktuell bedömning för hot inom delområdena terrorism, kriminalitet, sabotage och spionage/underrättelseverksamhet som en inledning till riskanalys inom området informationssäkerhet. Antagonister kan använda sig av flera tillvägagångsätt som ofta benämns som hybridkrigföring. Inom arbete med hotbildsanalysen har även delområdet militärt angrepp beaktats, men det saknas i dagsläget ett tillräckligt analysunderlag för hur ett sådant hot skulle komma att påverka elförsörjningen. Bedömningen är att risken för ett militärt angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt. 20/42

21 Terrorism Terrorhotet mot Sverige består främst av våldsbejakande islamistiska grupper. Hotet motiveras främst av upplevda kränkningar av islam men även av svensk och annan nordisk trupp utomlands. Hotet har minskat med tillbakadragandet från Afghanistan men kan med andra nya åtaganden öka igen. De terrorhandlingar som utförts av den ovan nämnda gruppen under senare tid bedöms rikta sig i första hand mot militära anläggningar, polis och rättsväsendet. Några allvarliga terrorhandlingar riktade mot kritiska infrastrukturer i västvärlden utförda av dessa grupper har inte förekommit. Därför bedöms risken för större organiserade terrorattacker mot elförsörjningen för närvarande som liten. Däremot kan risken för enskilda attacker från ensamagerande komma att öka. Dessa kan agera på uppdrag av en större organisation eller på egen hand. Sannolikheten bedöms dock som låg för att elförsörjningen ska drabbas av denna sorts antagonistiska hot med allvarliga konsekvenser. Bedömningen är att risken för denna sorts hot mot elförsörjningen är förhöjd men låg. Kriminalitet/organiserad brottslighet Den grova organiserade brottsligheten bedöms sakna både avsikt och förmåga till att utgöra ett hot mot rikets säkerhet och den kritiska infrastrukturen i samhället. Hos denna typ av organisationer kan det finnas en latent avsikt och även en hög generell förmåga till att skada samhällsfunktioner eller demokratiska processer. Dessa processer är dock främst kopplade till rättsväsendet, varför hotet mot den svenska elförsörjningen bedöms som låg. Kopparstölder utgör dock ett problem som kan påverka person- och driftsäkerhet. Bedömningen är att risken för denna sorts hot mot elförsörjningen är oförändrat låg. Sabotage Sabotage är ett antagonistiskt hot där aktörerna främst drivs av olika former av aktivism. Denna kan grupperas i olika inriktningar. Huvudsakligen i vit-makt rörelsen och autonoma grupperingar som till exempel djurrättsaktivister och/eller miljöaktivister. Grupperingarna skiljer sig ideologiskt och politiskt från varandra och sprider sig på hela höger-vänsterskalan. Bedömningen är att risken för denna sorts hot mot elförsörjningen är oförändrat låg men kan komma att öka de närmaste åren. Spionage/underrättelseverksamhet 21/42

22 Dagens teknikutveckling och teknikspridning talar för att framtida konflikter i högre grad kommer att utnyttja fjärrstridsmedel. Tekniken innebär att risk och kostnad för väpnade attacker minskar, vilket i sin tur innebär att både statliga och icke-statliga aktörer kommer att använda sig av denna teknik. Då vårt moderna samhälle i hög utsträckning förlitar sig på IT-system, är cyberattacker en naturlig del av framtida konflikter. Cyberattackerna kommer att utföras enskilt eller i kombination med kinetiska attacker. Det finns redan exempel på hur SCADA-system har manipulerats för att orsaka skada. Statsunderstödd underrättelseverksamhet har i detta scenario intresse av att tillskansa sig uppgifter om svenska elsystemet. Det bedöms även finnas ett intresse för att förbereda cyberattacker mot IT-system i allmänhet och SCADA-system i synnerhet. Elsystemet är helt grundläggande för att upprätthålla samhällets funktionalitet. Försök till kartläggning och förberedelser för att kunna störa elförsörjningen vid en konflikt ter sig därför sannolika. Bedömningen är att det existerar en förhöjd risk mot elförsörjningen för detta hot Informationssäkerhetsuppdraget Svenska kraftnät genomförde en förstudie år 2011 i syfte att kartlägga elsektorns behov av stöd inom informationssäkerhetsområdet 21 vilken visade ett stort behov av säkerhetshöjande insatser av olika slag. En övergripande bedömning utifrån den insyn och kunskap som Svenska kraftnät som sektorsmyndighet har samt arbetet med 2015 års regeringsuppdrag visar att kvaliteten i säkerhetsarbetet hos företag inom elförsörjningen är varierande. Stora och en del medelstora elföretag har egna resurser och kompetens för att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete inom företagets verksamhetsområden medan en del medelstora och små elföretag saknar delvis eller helt denna typ av resurs inom det egna företaget. När det gäller Svenska kraftnät så bedrivs informationssäkerhetsarbete i enlighet med MSB:s föreskrifter (MSBFS 2009:10) om statliga myndigheters informationssäkerhet, vilket innebär att det finns framtagna policys och rutiner för det interna arbetet samt särskilda resurser avsatta för arbetet. Arbetet med den interna informationssäkerheten 21 Av Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd (SvKFS 2013:1) framgår krav på elföretagens säkerhetsanalys som ska omfatta de delar i företagens verksamhet som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism 22/42

23 genomförs i nära samverkan med alla avdelningar på myndigheten, exempelvis för att förbättra kravställningen gällande informationssäkerhet vid upphandlingar. Svenska kraftnät har kunskap om beroenden mellan verksamhetens kritiska system och tjänster för informationshantering avseende drift- och övervakningssystemet och driftdata- samt drifttelefoninätet. Inom ramen för vår IT-arkitekturprocess håller det på att tas fram fastställda rutiner för identifiering av kritiska beroenden. Under arbetet med 2015 års regeringsuppdrag har en del viktiga ingångsvärden identifieras till det fortsatta arbetet inom informationssäkerhet på Svenska kraftnät. Arbetsmetodiken kan användas som ett stöd även för andra projekt som genomförs på myndigheten. De åtgärdsbehov som diskuteras under avsnitt 8.1 gäller generellt inom elförsörjningen och till stor del även för Svenska kraftnäts egen verksamhet. Redovisning av resultat nedan baseras på den riskanalys som har genomförts för ett urval riskscenarier inom ramen för arbetet med årets regeringsuppdrag (se för information om genomförande av uppdraget) Redovisning av hot och risker inom informationssäkerhetsuppdraget Inför analysworkshoparna togs det fram ett urval av riskscenarier inom området informationssäkerhet som bedömdes vara aktuella för elförsörjningen. Workshopdeltagare fick möjlighet att modifiera urvalet och totalt valdes det ut 29 stycken risker och hot för analys som grovt kan indelas i följande kategorier: > Administrativa risker Risker som kan härledas till brister kring rutiner, dokumentation m.m. > Tekniska risker IT-baserade eller på annat sätt tekniskt inriktade risker > Organisatoriska risker Risker som kan härledas till brister i organisation > Risker kopplade till sekretess/konfidentialitet Risker om att obehöriga tar del av skyddsvärd information I riskurvalet eftersträvades en bredd för att kunna analysera risker och hot av olika karaktär avseende tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet och för att spegla den mångfald av utmaningar som olika delar av verksamheter och funktioner inom elförsörjningen står inför. Tyngpunkten i riskanalysen låg på konsekvensanalys och med vilka typer av åtgärder sårbarheten kan reduceras hos de identifierade riskerna/hoten. Hoten analyserades först utifrån sannolikhet och konsekvens genom gemensamma diskussioner. I riska- 23/42

24 nalysen användes en grov tvågradig skala för sannolikheter då det inte finns tillräckligt med underlag för en mer detaljerad sannolikhetsbedömning av hot av en mer ovanlig karaktär. För bedömning av konsekvenser användes en fyrgradig skala stycken hot och risker fick ett så högt riskvärde (både hög sannolikhet för att hotet/risken ska inträffa samt så allvarliga konsekvenser om hotet/risken inträffar) att dessa även analyserades utifrån utlösta händelser, brister och svagheter, följdverkningar, omedelbara samt fördröjda skador. Förslag till åtgärder kopplade till dessa hot och risker diskuterades övergripande. I bilaga 2 redovisas ett urval av de analyserade risker som inte behöver sekretesskyddas. Nedan listas en sammanfattning av analysen: > Längre avbrott i SCADA-system, eller andra kritiska system, påverkar förmågan till övervakning och styrning av produktion, distribution och balansreglering negativt innebär en förhöjd risk för påfrestningar på samhället, t.ex. inom transporter, produktion, värme, kyla och kommunikationer kan medföra en förhöjd risk för anläggnings- och personskador > Skadlig kod (av typen Stuxnet och/eller Havex) som förekommer/exekverar i produktionsmiljö medför en risk för att trojaner eller annan skadlig kod införs och aktiveras vid senare tillfälle medför en ökad risk över tiden för att ett skarpt och mycket kraftfullt angrepp kan genomföras med kort insatstid > Skyddsvärd information som kommer obehöriga tillhanda möjlig påverkan på tillgänglighet och riktighet i skyddsvärda system (manipulation) som kan skada anläggningar eller system innebär merarbete och merkostnader för företag exempelvis i form av felavhjälpning och återställningsarbete av funktioner och system > Exponering av skyddsvärda resurser mot mindre säkra system/nät > Minskad förmåga till egen kontroll över säkerheten i styr- och kontrollsystem i samband med utkontraktering och/eller användning av molntjänster 22 Fördelad på låg och hög sannolikhet samt lindriga, betydliga, allvarliga och oacceptabla konsekvenser. 24/42

25 > Ekonomiska förluster för företag i samband med hantering och återställning av drabbade system samt inkomstbortfall > Minskat förtroende för företag eller elförsörjningen som helhet Ett antal brister/sårbarheter, kopplade till de analyserade riskerna och hoten, identifierades under workshoparna. Dessa redogörs i kapitel 7.1. För att analysera huruvida sårbarheten hos de identifierade riskerna och hoten kunde reduceras diskuterades ett antal åtgärdsförslag under workshoparna. Analysen visade att hos majoriteten av riskerna/hoten kunde både sannolikheten för att ett hot/en risk ska inträffa och konsekvenser av det inträffade reduceras till hälften, förutsatt att de åtgärder som föreslagits implementeras fullt ut. En sammanfattning av åtgärdsförslag redovisas i kapitel Redovisning av resultat av en genomförd riskinventering Denna redovisning är en sammanställning av olika risker som till stor del baseras på de uppgifter ett urval elföretag har lämnat till Svenska kraftnät under 2015 (se kapitel 2.5.1). Dessa illustrerar den mångfald av risker och hot som kan drabba samhällets elförsörjning, ofta genom bortfall av produktion eller avbrott och störningar i elleveranser eller inom elhandeln, ensamma eller i kombination med andra risker. I denna redovisning görs ingen riskvärdering, utan inventeringen är ett första steg i ett analysarbete som kommer att fortsätta under de kommande åren. Riskerna redovisas utifrån områdena: > Omvärldsförändringar (tekniska/ekonomiska/politiska) > Teknisk infrastruktur > Elektroniska kommunikationer > Informations- och IT-säkerhet > Personella resurser > Kritisk materiel Omvärldsförändringar (tekniska/ekonomiska/politiska) Utveckling inom bland annat ekonomi och teknik kan medföra förändrade förutsättningar för aktörer inom den svenska elförsörjningen. Ett europeiskt elnät som blir alltmer sammankopplat i kombination med ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde kan komma att innebära nya utmaningar för den svenska elförsörjningen. 25/42

26 > Ökad tillgänglighet till information genom olika internetbaserade webbtjänster är ett exempel på en utveckling som även kan innebära ett hot mot elförsörjning om informationen används i ett antagonistiskt syfte. Sådan information kan till exempel handla om teknisk infrastruktur, organisationsstrukturer, personuppgifter och systemlösningar för enskilda företag. > Mer komplext elsystem Omställningen till en ökad andel nya produktionskällor ändrar förutsättningarna för det svenska elsystemet. Med förnyelsebara produktionskällor minskar bland annat den roterande massan i systemet, som behövs för att upprätthålla frekvensstabilitet. Bristande kunskap om hantering av ett sådant elsystem riskerar att nätet hamnar i obalans Teknisk infrastruktur Den tekniska infrastrukturen inom elförsörjningen, ledningar, kablar, anläggningar och transformatorer kan hotas av olika riskkällor, både av antagonistisk och ickeantagonistisk härkomst. > Olika slags naturhändelser (extremt väder, naturolyckor, solstormar/geomagnetiska stormar) kan slå hårt mot den tekniska infrastrukturen inom elförsörjningen. Extremt väder - Allvarliga stormar med kraftiga vindar, blixtnedslag, skyfall, saltstormar och isstorm/snöstorm/isbark samt naturfenomen som extrem hetta och extrem kyla. Naturolyckor - Naturolyckor som skogsbränder, ras och skred, höga flöden och allvarliga översvämningar, meteoritnedslag, jordbävningar. Anläggningar och ledningar kan skadas eller slås ut med en lång reparationstid/produktionsstopp som följd. Lokal- och regionnätsägare kan påverkas även om skadan sker i överliggande nät. Vid en kraftig solstorm kan det uppkomma störningar i driftkommunikationer, obefogade utlösningar av ledningar och transformatorer, spänningsinstabilitet och transformatorskador. > Förutom väderrelaterade händelser kan antagonistiska hot som sabotage och terrorangrepp riktas mot den tekniska infrastrukturen och slå ut strategiska anläggningar inom elförsörjningen. Detta kan röra sig om både organiserad brottslighet och ensamagerande (se kapitel 5.1.1). > Även stora olyckor, omfattande dammhaverier, bränder med mera kan skada den tekniska infrastrukturen inom elförsörjningen. Bränder kan innebära 26/42

27 tidskrävande reparationsarbete om det drabbade objektet först måste säkras och saneras innan reparationen kan påbörjas. Olyckor som skadar anläggningar Anläggningar som ligger nära väg, järnväg eller flygplats kan skadas vid olyckor. Är olyckan en farligtgodsolycka kan det, förutom fysiska skador, också innebära att en anläggning måste saneras innan den kan repareras och tas i drift. Även olyckor som inträffar i omkringliggande anläggningar, exempelvis bränder, kan skada den egna anläggningen. Omfattande dammhaveri För ca 26 dammar som finns i de stora kraftverksälvarna skulle ett dammhaveri få särskilt stora konsekvenser genom omfattande översvämningar och skador på vattenkraftstationer och kraftledningar och därmed innebär stora störningar elproduktion men även stora skador på bebyggelse, vägar, telenät med mera från dammläget längs älvsträckan ned till kusten. Nedan redovisas en sammanfattning av resultatet från 2014 års kompletterande begäran om information, rörande de av Svenska kraftnät identifierade riskkällorna Brand vid kabelförläggning i tunnel och Brand i ställverk. Brand vid kabelförläggning i tunnel Näten i storstadsregionerna är generellt sett mycket robusta. Näten är uppbyggda med redundanta vägar på regionnätsnivå och det finns ofta kapacitet att mata från närliggande mottagningsstationer via distributionsnätet i händelse av störning. Det finns dock ett fåtal områden som har sina ordinarie och redundanta matningar i samma tunnlar och där kapacitet från nätet runt omkring är så otillräcklig att det är omöjligt att försörja dessa. En brand i en tunnel kan då i värsta fall leda till omfattande och mycket långvariga (veckor) avbrott för dessa områden. Även annan infrastruktur som är samförlagd kan skadas eller störas vid brand. Nätföretagen har identifierat dessa områden och utreder möjligheterna att öka redundansen såväl på regionnätsnivå som via distributionsnätet. Det är en lång process som är extra komplicerad i storstadsmiljö med en komplex tillståndshantering från berörda myndigheter. Brand i ställverk Näten i storstadsregionerna är generellt sett mycket robusta. Det finns dock fördelningsstationer som inte är fullständigt brandcellsindelade. I de flesta fall finns redundanta matningar på överliggande nät eller via alternativa mat- 27/42

28 ningar på distributionsnätet. Vid omkopplingar bedöms varaktigheten av en störning endast bli några timmar. Om det trots brandcellssindelning ändå inträffar totala stationshaverier bedöms varaktigheten vara max 48 timmar. För samhällsviktiga verksamheter finns generellt redundanta matningsvägar. Arbete pågår med att förbättra brandskyddet genom bland annat installation av brandsläckningsutrustning och att separera kabelförband Elektroniska kommunikationer Driftsstörningar för elektroniska kommunikationer orsakas bland annat av elavbrott, avgrävningar och uppgraderingar eller installation av ny hård- och mjukvara. Sådana driftsstörningar påverkar elförsörjningen eftersom den är beroende av elektroniska kommunikationer för styrning och ledning av produktion och elnät, samt för verksamhet som rör elhandel. Störningar i talkommunikationen kan innebära att driftpersonal inte kan leda drift- och underhållpersonalens insatser. Användning av mobiltelefoni är också utbredd vid underhålls- och reparationsarbeten Informations- och IT-säkerhet En robust Informations- och IT-säkerhet är en förutsättning för fungerande elförsörjning. Inom ramen för uppdraget om informationssäkerhet har 29 stycken informationssäkerhets- och IT-säkerhetsrelaterade risker analyserats (se kapitel 5.1 samt bilaga 2) Personella resurser Personella resurser är viktiga för elförsörjningen, för hantering av verksamheten i det operativa arbetet och i krissituationer. > Omfattande personalfrånvaro Omfattande, plötslig personalfrånvaro kan exempelvis orsakas av utbrott av smittsamma sjukdomar som pandemier och epidemier. Det kan även bli följden av stora samhälls- eller naturolyckor, till exempel stora kemikalieutsläpp, jordbävningar eller översvämningar, som medför att personal inte kan ta sig till sin arbetsplats. > Minskad kontroll och förmåga på grund av outsourcing/utlandsberoende Risken med en tredjepartslösning är försämrade förutsättningar för kontroll av kritiska verksamhetsområden, inte minst när den tredje parten är placerad utomlands. Outsourcing kan även innebära en risk att företaget tappar viktig kompetens/kunskap, vilket på sikt ökar beroendet av externa parter. 28/42

29 5.2.6 Kritisk materiel Tillgång till kritisk materiel är en förutsättning för en fungerande elförsörjning. > Störningar i drivmedelsförsörjning Störningar i drivmedelsförsörjning för gas och bränsle till produktionsanläggningar kan leda till produktionsstopp. Störningar i drivmedelsförsörjningen kan även försvåra transporter av kritiskt materiel och personal vid reparationsinsatser, samt påverka möjligheten att använda reservkraftsaggregat. > Störningar i leveranser av kritisk materiel Störningar i leveranser av kritisk materiel kan leda till fördröjningar i reparationsoch återställningsarbete, och kan bero på till exempel bristande framkomlighet för transporter, liten lagerhållning och brist på leverantörer. > Stölder av kritisk materiel Stölder av kritisk materiel, till exempel koppar, kan orsaka skador på anläggningar och störningar inom verksamhet. 6 Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga Bedömning av myndighetens generella krisberedskap redovisas i sin helhet i bilaga 1. Här redovisas enbart en sammanfattning utifrån ett urval indikatorer som MSB beslutar och som ligger till grund för bedömningen. Avseende bedömning av myndighetens informationssäkerhet hänvisas till kapitel 5.1 och 7.1. Den övergripande bedömningen är att myndighetens generella krisberedskap är god och där svagheter och brister har identifierats håller det på att vidtas åtgärder. 6.1 Ledning och krishantering Det finns framtagna arbetssätt och rutiner för arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. 23 Berörda verksamheter inom Svenska kraftnät involveras vid behov i arbetet. Risk- och sårbarhetsanalys används som underlag vid planering och beslut om åtgär- 23 Avseende risk- och sårbarhetsanalys som myndigheten årligen ska redovisa enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 29/42

30 der i syfte att stärka krisberedskapen inom elförsörjningen. I huvudsak handlar detta om åtgärder som riktas mot elsektorn. 6.2 Planering och övning Delar av planeringen för att förebygga risker och sårbarheter samt plan för att hantera kriser är framtagen i samverkan med andra aktörer. För den operativa driften finns kontinuitetsplaner samt handlingsplaner för situationer där en kritisk resurs faller bort eller där uppbemanning krävs. För reparationsberedskapen inom Svenska kraftnät finns dokumenterade rutiner och arbetssätt. Övnings- och utbildningsplan för krisledningsorganisationen ses över årligen och uppdateras vid behov. Enligt övnings- och utbildningsplanen ska organisationen övas minst en gång per år. Rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar finns dokumenterade i stabsinstruktion för krisledningsorganisationen. 6.3 Samverkan och kommunikation Genom att stödja Elsamverkan (störningsberedskap för lokala och regionala störningar i elnät) samt utveckling och förvaltning av det webbaserade nationella verktyget SUSIE (som används för att underlätta samverkan mellan elnätsföretag under störningar) har Svenska kraftnät tagit initiativ till att aktörer inom ansvarsområdet samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet inför hantering av kriser. Samverkan sker även med nordiska systemoperatörer på en operativ nivå och inom det nordiska samarbetet Nordic Asset Management Forum (NordAM) har de nordiska systemoperatörerna slutit ett avtal om ömsesidigt bistånd vid stora driftstörningar, som innebär att reparationsresurser kan avropas. Inom ramen för arbetet med Svenska kraftnäts krisledningsorganisation och TiBorganisation pågår det ett arbete för att fastställa rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom ansvarsområdet avseende kriser. I SUSIE visas en aggregerad lägesbild över störningar hos huvuddelen av elnätsverksamheten, Samverkan på den operativa nivån är dock mer utvecklad än på krisledningsnivå. RAKEL används som en alternativ lösning för talkommunikation, både internt inom myndigheten och externt med aktörer inom elförsörjningen samt gentemot andra krisberedskapsaktörer. Svenska kraftnät har även ett drifttelefoninät som har en mycket god tillgänglighet. 30/42

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys Maria Linder, Svenska kraftnät MSB RSA-konferens 16-17 maj 2017 Agenda > Vad gör Svenska kraftnät > Krisberedskap inom elförsörjningen > RSA på Svenska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för år 2014

Risk- och sårbarhetsanalys för år 2014 2014-11-11 Dnr: Svk 2013/2082 Risk- och sårbarhetsanalys för år 2014 Affärsverket svenska kraftnät Förord Svenska kraftnät ska enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap genomföra

Läs mer

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK. EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11

Risk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK. EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11 Risk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11 Innehåll > Elberedskapslagen (1997:288) > Risk- och sårbarhetsanalys > Föreskrifter > Process

Läs mer

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Stöd för arbetet med regleringsbrevsuppdrag Informationssäkerhet i RSA

Stöd för arbetet med regleringsbrevsuppdrag Informationssäkerhet i RSA Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Stöd 1 (21) Datum 2015-05-13 Diarienr 2015-2625 Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet

Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet SvK4000, v3.2, 2012-03-09 Beredskap och säkerhet 2014-10-16 FRÅGOR OCH SVAR Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet När ska en anmälan

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för år 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för år 2013 2013-11-11 Dnr: 2012/2029 Risk- och sårbarhetsanalys för år 2013 Affärsverket svenska kraftnät Monica Nilsson Förord Svenska Kraftnät ska enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Läs mer

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

SVENSKA KRAFTNÄT 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL

SVENSKA KRAFTNÄT 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL SVENSKA KRAFTNÄT Beredskap och säkerhet Magnus Lommerdal 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL Elberedskapsrådet möte 1/2015 Närvarande Johan Askerlund Daniel Jonsson Bo Krantz (ordförande) Ove Landberg Cecilia

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Samhällets elberedskap

Samhällets elberedskap Datum Dnr 2010-06-30 2009/722 Samhällets elberedskap Analys och förslag beträffande elberedskapslagen (1997:288) En redovisning av regeringsuppdrag N2009/5027/E 1/27 1 Rapportens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Elberedskapsmyndigheten stödjer elbranschens aktörer

Elberedskapsmyndigheten stödjer elbranschens aktörer Elberedskapsmyndigheten stödjer elbranschens aktörer Magnus Lommerdal Kraftsamling 2015 Elberedskapsmyndigheten stödjer elbranschens aktörer > Elberedskapsmyndighetens uppgift > Vad är elberedskapsanslag

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den

Läs mer

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken Starta Malmö Seminarium 2006-05-17 Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken 1 Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Chef för Beredskapsstaben Svenska Kraftnät

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm Beredskap och säkerhet Thord Eriksson Elberedskapsrådet 2011-03-25 MINNESANTECKNINGAR Sammanträde Elberedskapsrådet Tid: 2011-03-24, kl 1000-1200 Plats: Närvarande: SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapsrådet Malin Stridh & Isabelle Auvray 2012-09-19 Innehåll > Hur arbetar vi praktiskt utifrån nuvarande föreskrifter? > Bakgrund till lagändring

Läs mer

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97 Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018

Läs mer

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015 SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen

Läs mer

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser ^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Omslagsfoto: Johan Fowelin. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av. Svenska kraftnät. Org.Nr 202 100-4284

Omslagsfoto: Johan Fowelin. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av. Svenska kraftnät. Org.Nr 202 100-4284 Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser för elsektorn 2014-02-27 Omslagsfoto: Johan Fowelin Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät. Org.Nr 202 100-4284 Svenska kraftnät

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

SVENS! /459/8 PROTOKOLL. Elberedskapsrådet möte 3/2014

SVENS! /459/8 PROTOKOLL. Elberedskapsrådet möte 3/2014 SVENS! Beredskap och säkerhet Magnus Lommerdal 2014-12-03 2014/459/8 PROTOKOLL Elberedskapsrådet möte 3/2014 Närvarande Johan Askerlund Greta Berg Daniel Jonsson Remy Kolessar Bo Krantz (ordförande) Ove

Läs mer

/1294. Risk- och sårbarhetsanalys

/1294. Risk- och sårbarhetsanalys 1 2016-10-31 2015/1294 Risk- och sårbarhetsanalys " SVENSKA t- KRAFTNÄT Förord Svenska kraftnät ska enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

SVENSKA KRAFTNÄT. Försvarsmakten. Vattenfall AB. Försvarshögskolan. Energimarknadsinspektionen. Energimyndigheten. Svensk Energi

SVENSKA KRAFTNÄT. Försvarsmakten. Vattenfall AB. Försvarshögskolan. Energimarknadsinspektionen. Energimyndigheten. Svensk Energi SVENSKA KRAFTNÄT Beredskap och säkerhet Katarina Kjellman 2015-09-03 2014/2441 PROTOKOLL Elberedskapsråd möte 2/2015 Närvarande Johan Askerlund Greta Berg Lars Joelsson Daniel Jonsson Bo Krantz Jan Mörtberg

Läs mer

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät SUNET-dagarna Ove Landberg Det säkerhetspolitiska

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 11 mars 2016 Myndigheten

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav

Läs mer

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket 15-12-07 1/6 Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete med informationssäkerhet och deras tillämpning av standarder i sådant arbete. 2 Författningen gäller

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar

Läs mer

Ändringar i elberedskapslagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändringar i elberedskapslagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i elberedskapslagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 februari 2012 Anna-Karin Hatt Dan Sandberg (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete 1/5 Beslutad när: 2018-02-26 30 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-03-06 Gäller t o m: 2020-03-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Kommunfullmäktige KS/2017:672-003 Handlingsplan

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information Promemoria 2017-07-24 Statsrådsberedningen Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information 1. Regeringen avser att sätta en gräns för utkontraktering av skyddsvärd information Enligt Säkerhetspolisen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Strategi för hantering av samhällsstörningar Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 1 (16) Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 2018-2020 Innehållsförteckning Datum 2 (16) 1. Överenskommelse... 3 2. Uppföljning... 4 3. Krisberedskap... 5 3.1 Målbild

Läs mer

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet

Läs mer

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Skydd av samhällsviktig verksamhet Skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Kort bakgrund

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet SAMMANFATTNING AV Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet Stöd för arbete med riskhantering, kontinuitetshantering och att hantera händelser 2 Kapitel eller TITEL Skydd av samhällsviktig

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS EBITS den 13 november 2013 Monica Nilsson, Enheten för Beredskap och säkerhet Innehåll > Formella krav på risk- och sårbarhetsanalys > Vägledning för risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Så är vi redo om krisen kommer

Så är vi redo om krisen kommer Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Säkerhetsanalys. Agenda. Säkerhetsanalys maj 2012 Svante Barck-Holst. Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys

Säkerhetsanalys. Agenda. Säkerhetsanalys maj 2012 Svante Barck-Holst. Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys Säkerhetsanalys 10 maj 2012 Svante Barck-Holst Agenda Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys Vad är en säkerhetsanalys? Vad är syftet? Begrepp Risk och sårbarhetsanalys vs. Säkerhetsanalys Metod

Läs mer

REGEL FÖR KRISHANTERING

REGEL FÖR KRISHANTERING Sid 1 (8) REGEL FÖR KRISHANTERING Typ av dokument: Datum: 2018-09-11 Dnr: FS 1.1-1630-18 Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Tills vidare Område: Säkerhet Ansvarig förvaltningsenhet: Lokalförsörjningsenheten

Läs mer

Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard

Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard Digitalisering Nivå Digitalisering Incidenter Informationssäkerhet $ Tid NIS-direktivet NIS

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Styrels planeringsomgång

Styrels planeringsomgång EM1000 W-4.0, 2010-11-17 INFORMATION 1 (4) Datum Dnr 2019-03-15 2018-6963 Analysavdelningen Enheten för trygg energiförsörjning Royne Malmström 016-544 20 34 royne.malmstrom@energimyndigheten.se Kommunstyrelsens

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.41 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Fastställd 2018-03-12, 11 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid

Läs mer

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. >> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna

Läs mer