Uppföljning i samverkan

Transkript

1 Uppföljning i samverkan - möjligheter och utmaningar Marianne Lundgren Jan Magnusson

2 Syfte Syftet är att kartlägga hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras samt att identifiera hinder och möjligheter i att stödja ungdomar för utbildning och/eller arbetsmarknad. * Vilka är ungdomarna? * Hur hanteras informationen i it-systemen om ungdomarna som inte påbörjar eller avbryter gymnasiestudier? * Hur utförs det uppsökande arbetet? * Hur uppfattar ungdomar och föräldrar kommunens uppsökande arbete samt de åtgärder som erbjuds? * Hur bedrivs samverkansarbetet mellan verksamheter, ungdomar och föräldrar?

3 Studiens upplägg: Kunskapsgenomgång. Telefonintervjuer (33 st) VT Organisation Ungdomsgruppen - Samverkan Fördjupad studie HT stadsdelar i Göteborg/2 kranskommuner. 4 Fokusgrupper- 31 personer. Intervjuer med 9 ungdomar och 5 föräldrar.

4 Livsval i en värld av konkurrens vilka val ges och kan tas? att en gymnasieutbildning idag uppfattas som nödvändig för att komma vidare på arbetsmarknaden eller för vidare studier. (SOU 2008:27) Att alltfler elever har slutbetyg från gymnasieskolan gör också att frånvaron av en gymnasieutbildning idag fungerar i högre grad diskvalificerande. Betydelsen ligger i slutbetygets förmåga att diskriminera mot den minoritet som inte har det. (Forsberg, 2008)

5 School leaving: the system a school. Dropout: leave school without graduation. Stopout: those who leave and come back later. Non starters: those who do not ever begin. Pushout: not welcome in school.

6 En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. (Ur Skollagen 1kap, 18 )

7 Mars Serie2 IV Uppfölj -ning Serie Kranskommunerna Göteborg

8 Håller sig borta AF BUP Får stöd från socialtjänsten Aktivt Passivt Vad gör ungdomarna? FÖS Coach Praktik SoB Går individuella programmet Har annan sysselsättning Kvalificerad Behörig till nationellt till program nationellt program Väntar Avbryter Byter Praktikplatser Ej behörig till nationellt program Social problematik Bristande motivation? Kort vistelse i Sverige Särskola? Otillräckligt stöd/frånvaro i grundskolan Vanligt arbete Studerar i andra skolformer Föräldraledig Utomlands Sjukskriven Militärtjänstgöring

9 De ungas och föräldrarnas bilder Grundskolan - Tyckte om att börja skolan flera skolbyten - extra stöd. Roligt i skolan. - Tysta, vetgiriga, stökiga, okoncentrerade, frånvarande, mobbning, goda kamratrelationer. - Engagerade lärare, mentorer, rektor, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare. Olika stödinsatser. - Oengagerade/olyssnande lärare/mobbning/stökiga klasser konflikter i skola. - Oppositionella mot skolsystemet. - Tre med drogproblematik i högstadiet - Skoltröttheten smyger sig på.

10 Negativ skolanpassning Svagt eller måttligt positiv skolanpassning Klart positiv skolutveckling (Lander & Giota, 2006)

11 Förberedelse inför gymnasievalet Stressigt, förvirrat, väl förberedd, studie- och yrkesvägval, kompisval, medvetet val. 2 IV, 1 IVIK, 6 Nationellt program. Gymnasietiden och processen till avhoppsbeslut Byter program, byter skolor. Avbryter studierna mellan några veckor till sista terminen på treårigt program. Felval, felinformation, kamratrelationer, lång resväg, sjukdom, likriktad pedagogik, kommunikationssvårigheter med gymnasieskolans personal.

12 Emma: Stina: Fanny: Klara: Gymnasiehistorik 1. Kommunal skola- nationellt program 2. Fristående gymnasieskola - Avhopp termin 3 1. Kommunal skola - nationellt program - Avhopp termin 4 1. Kommunal skola - nationellt program - Avhopp år 3 VT samlat betygsdokument 1. Kommunal skola nationellt program - Avhopp år 3 - samlat betygsdokument 2. Lärcentrum 200p - Avhopp efter 2 månader

13 Gymnasiehistorik Linus: 1. Kommunal skola nationellt program - Avhopp termin 1 Martin: 1.Kommunal skola - nationellt program - avhopp termin 1 2. IV/Praktik 3. Kommunal skola - Nationellt program 1 termin 4. IV/Yrkesutbildning avhopp 5. Arbete Olof: 1. Kommunal skola IV- program avhopp termin 1 2. Yrkespraktik 3 år samlat betygsdokument Simon: 1. Kommunal skola IV- program/praktik avhopp termin1 2. Komvux avhopp termin 5 Yusuf: 1.IVIK 2. PRIV- avhopp termin 2 3. Praktik. Provanställning 6 månader

14 Att hamna i tyngdlöst landskap en vecka upp till ett år - total passivitet, sover, spelar dataspel, går ut med hunden, kamratförluster, konflikter.

15 Att få stöd och navigering - Engagemang, uppmuntran, lyssnar, inväntar, integritet lämnas inte ensam, initiativrik, visar på alternativ. - Snabb kontakt vid tidigare relationer med uppföljningsansvarig. - Föräldrar viktiga. - Delaktighet, se sonen/dottern få stöd skapar trygghet, kunnig personal, information om alternativa vägar.

16 Nutid och Framtid Studier, praktik, Skyddsnätet, Lärcentrum, Komvux, fast anställning, jobbvikariat, arbetslös. Utbildning, arbete, familj här och nu. Jag tror nog att så länge man bara försöker så kan man nog påverka de flesta grejer, man kan inte påverka sjukdomar och dödsfall och sådant men jag tror verkligen att bara man pratar med en person och får dem att förstå ens egen situation så kommer det att fungera

17 De professionellas syn på ungdomsgruppen * Positiva krafter. * I grundskolan har man inte lyckats fånga upp ungdomarna. Misslyckanden leder till misslyckanden i gymnasiet. Gymnasiechocken. Snällbetyg. * Gymnasieskolans ansvar? * Psykisk ohälsa isolerar sig. * Funktionsnedsättning. * Hur når man vissa ungdomar?

18 Genusperspektiv - Kanske vi är låste i våra manliga och kvinnliga yrkesutbildningar? (Kurator) - Det psykologiseras mer med flickor. Man ser till deras omständigheter, för pojkar gäller deras beteenden. (Hälso- och sjukvård) - Utbudet av arbetsmarknadsutbildningar inom AF är inriktat mot traditionellt manligt jobb. (AF)

19 Organisationstillhörighet Krk: Utbildningsområdet. Gbg: IFO. Gbg/Krk: Generellt har hälften av de uppföljningsansvariga avsatt tid för UAarbete i ordinarie tjänst.

20 GÖTEBORG Stadskansliet Utbildningsförvaltningen KRANSKOMMUNER GR- Gymnasieintagningen Återrapportering GERDA Brev - Vägledning Listor 2-3 ggr/år Uppföljningsansvariga Skola Sysselsättning Socionomer/IFO GRUUS Uppföljningsansvariga Administratörer direkt information SYV-are/ Utbildningsförvaltning Återrapportering Skickar brev, mail, sms, ringer till personer som ej studerar på nationellt program, specialutformat program, IV-program eller gymnasiesärskola Erbjuder egna insatser Stöd m.m. Vart ska jag ta vägen? Erbjuder insats Skickar brev, mail, sms, ringer till personer som ej studerar på nationellt, program, specialutformat program, IV-program eller gymnasiesärskola Erbjuder egna insatser Stöd m.m. Vart ska jag ta vägen? Erbjuder insats Intern samverkan Extern samverkan Intern samverkan Extern samverkan Socialtjänsten Utbildningsförvaltningen, AF,BUPmm IV Socialtjänst, AF, BUP, Komvux, Folkhögskola m.m.

21 It- systemen Krk: GRUUS Flera uppger att det är bra information och bra att själv kunna arbeta i systemet. Gbg: GERDA Arbetstoppar vid utskick. Arbetar inte själv i systemet. Krk/Gbg: Önskemål om förbättrade rutiner: t ex viktigt med rätt information, mer information, jämnare flöde i informationen.

22 Policytext Lagstiftningens två punkter: identifiera och erbjuda. Flera hänvisar till att lagtexten är styrande. Några HPL Utvärdering - Ingen regelrätt utvärdering har gjorts. En del uppföljningar och någon form av självutvärdering görs. - statistik, processbeskrivning, nulägesbeskrivning, rapport till kommunstyrelsen, utvärdering planeras.

23 Framgångsfaktorer * Möta ungdomarna där de är. * Bra bemötande skapar förutsättningar för fortsatt kontakt. * Visa ett intresse för ungdomen och för föräldrarna. * Visa på möjligheter alternativ till det redan prövade eller den nuvarande situationen. * Söka bakgrundsfaktorer till ungdomens situation. * Anpassa insatserna. * Kontinuitet. * Följa med bli en brygga till andra aktörer och samverka kreativitet i samverkansformer. * Stegvis utveckling.

24 Hinder När den egna organisationen eller andra upplevs fyrkantiga. När andra myndigheter inte uppfattar sig som en del av arbetet med målgruppen t ex AF och BUP. Tidsaspekten. Avsaknad av metoder för att nå vissa ungdomar. När resurser saknas: - Tidskrävande och svårt att finna praktik inom uppföljningsansvaret. - Flera SDF är för små för att skapa egna specialformade insatser.

25 Stöd som behövs: Att uppföljningsansvaret är förankrat i den egna organisationen stöd från chefer viktigt. Uttalad samverkan mellan interna och externa aktörer. Administrativt stöd personellt och it. Behov av ansvar/tydlighet/resurser från centralt håll - spec. i Gbg. Ansvarsfördelning mellan UBF och SDF.

26 AF s roll Ungdomarna måste vara anställningsbara. Ungdomarna inom UA behöver oftast förberedande insatser innan de kommer till AF. Samverkan viktigt. Vad kan ungdomarna göra medan de är inskrivna i AF och inte får ta del av utbudet av insatser de första 6 månaderna?

27 Att hantera komplexiteten - historia och framtid Övergripande samhällelig kontext den politiska styrningen Organisatorisk inramning - ledningsnivå Den operativa verksamheten - uppföljningsansvariga Unga vuxnas livskarriär

28 Utvecklingsområden Metodutveckling för att nå alla ungdomar. Utvärdera överlämningsrutiner vid studieavbrott från aktuell gymnasieskola till uppföljningsansvarig. Metodutveckla it- systemen. Utveckla intern och extern samverkan inom flera områden. Tydliggöra vilket ansvarsområde som skola respektive stadsdel har. Behov av fler alternativ än IV t ex praktikplatser Utveckla metoder och insatser i gymnasieskolan så att färre elever avbryter sina studier.

29 Fortsatta frågeställningar: Vad händer med unga vuxna som är över 20 år? Hur hittar man rätt i informationsflödet? Skolfrånvaro viktig faktor i grundskolan hur arbetar ni med det?