Hård kritik mot SOS Alarm Livsfarliga förseningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hård kritik mot SOS Alarm Livsfarliga förseningar"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 7 November 2008 Hård kritik mot SOS Alarm Livsfarliga förseningar Brandskydd utom kontroll Brandutredare löser brott

2 2 inledaren Sirenen Nr 7 November 2008 Globaliseringen påverkar villkoren för vår trygghet Utanför fönstret faller de sista gula höstlöven makligt mot marken men inomhus brådskar det: En global finanskris vars konsekvenser vi ännu inte kan överblicka sveper fram över jorden. När detta skrivs har den svenska börsens värde halverats på några få veckor. Det är en tydlig illustration till hur villkoren för det som vi uppfattar som tryggt och säkert har ändrats och hur komplicerade internationella samband påverkar vår vardag. På Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar är det också bråda dagar eftersom bemanningen av den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, pågår. I detta näst sista nummer av Sirenen vill jag passa på att göra en enkel skiss över bakgrunden till den nya myndigheten. När Tsunamikatastrofen inträffade på annandagen 2004 blev det tydligt att vi behövde en organisation för att klara extrema påfrestningar. Under relativt kort tid byggdes en verksamhet som kan undsätta människor som drabbas av katastrofer eller extrema händelser, och som även klarar att bistå andra länder i nöd med specialistkunskaper. Sommarens skogsbränder, problem med översvämningar och höststormarna gör det tydligt att expertkunskapen behövs även här i Sverige. Samtidigt har en helt annan del av den svenska beredskapen byggt system för att tidigt identifiera problem, sårbarhetssamband och risker. I kommuner och landsting övas krisberedskap och krishantering. Den stora brandkatastrofen i Göteborg för tio år sedan och andra omvälvande stora händelser har lärt oss en hel del, men mycket återstår att göra. Att ta sats för att höja ambitionsnivån kring utvecklingsarbetet runt lagen om skydd mot olyckor, med utgångspunkt från kommunernas behov, är bara en av de många utmaningar MSB står inför. I en tredje myndighet finns kunskapen om hur man bemöter drabbade anhöriga, vikten av att dokumentera för att lära och inte minst vikten av att lära barn och unga mer om samhällsskydd och beredskap och ett modernt synsätt på säkerhetspolitiken. Förr dominerades den säkerhetspolitiska debatten av försvarsfrågor. I dag tar andra typer av risker och hot tydligare plats i den debatten. Globaliseringen har inte bara förändrat förutsättningarna för finansiella marknader. Att många reser långt bidrar till snabbare smittspridning vid pandemier. Globaliseringen skapar nya beroendeförhållanden som exempelvis att vår elförsörjning är beroende av hög datasäkerhet och vår datasäkerhet är beroende av tryggad elförsörjning det vill säga internationella överenskommelser. Det globala sambandet skapar också positiva effekter. Vi kan ge hjälp, men också ta emot hjälp. När alltså verksamheterna från tre skilda myndigheter nu flyttas in i en helt ny myndighet så uppstår en smartare organisation, med kortare beslutsvägar och den självklara nyttan av att den som har erfarenhet och kunskap att arbeta med naturkatastrofer i främmande länder också kan delta när något inträffar i Småland, Dalsland eller Västernorrland. Även utbildningen inom området Skydd mot olyckor är i rörelse. Att be en deltidsanställd i räddningstjänst om att resa bort i tio veckor för utbildning, med allt vad det innebär av försakelser (familj, huvudarbetsgivare, fritidsintressen) är för att uttrycka det milt en smula gammalmodigt. Att öka tillgängligheten av utbildning för deltidsbrandmannen kommer också att bli en av MSB:s viktiga uppgifter. MSB måste alltså genast befinna sig i rörelse, identifiera behoven, föra samtal men också driva på för en tryggare vardag. Från den enskildes säkerhet till stärkt brandskydd och utvecklad räddningstjänst till en ökad förmåga i samhället att hantera stora, komplexa, krisskeenden. Helena Lindberg Generaldirektör, Räddningsverket INNEHÅLL nyheter SOS försenar livräddning 3 Vi har missat fokus på räddningstjänsten 4 Effektivare insatsledning på distans 5 Jourer kan samordnas 5 Bättre brandutredningar och fler brott lösta 10 En fantastisk chans för Deryck i Gävle 11...och Stefan stortrivs down under 11 Räddningsverket bygger beredskap i Pakistan 16 Helhetsgrepp på katastrofarbete 17 Handbok i jämställdhet vid insatser 18 Nya symboler för fara 19 Arbetsmiljö het fråga för kvinnliga brandmän 19 Lär sig leda med datasimulering 20 Dala Mitt miljöanpassar 21 Poulärt läsa till brandman på distans 21 Tranås: Allt blåljus i ett hus 22 nya myndigheten Så här tycker cheferna om nya jobben 6-7 Bolagisera och sälj Skövde 8 Utredaren kritisk: Vill man så går det 8 Alla duckar eller glider undan 9 byggnadstekniskt brandskydd Kommunerna har kapitulerat 12 Komplex byggnad? Länsrätten avgör 13 SRV-förslag om bosprinkler får kritik 14 Vi kan inte lägga oss platt på rygg 15 internationellt Katastrofer drabbar kvinnor och män olika 18 erfarenheter Man översköljd av bensin 23 Säkra glimtändare orsakar bränder 24 Spikbleck gav tidigt ras 25 ordet fritt Räddningstjänsten på väg in i ett kompetensvakuum 26 Vi har det som Wahlström vill ha 27 eftersläckning Brandbilar är modellen 30 sista sidan Bland bovar och bränder 32 Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Webb: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost, på webbplatsen eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 29 Oktober. Nästa nummer trycks 10 december Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Journalist

3 Sirenen Nr 7 November 2008 nyheter 3 SOS Alarm var god dröj. Tiden från nödanrop till dess att SOS larmar visade sig vara mycket längre än räddningstjänsterna kunde ana. I Alingsås fyra minuter i stället för 45 sekunder. Minuter som kan vara skillnad mellan liv och död och nu protesterar räddningstjänster på västkusten. Personerna på bilden har inget samband med artikeln Foto: Mikael Sjöberg/Scanpix Utlarmning dröjer fyra minuter SOS försenar livräddning Vi jobbar mycket med sekunder, försöker rycka ut snabbare, korta körtider, vara snabbare till insats. Och så visar det sig att det finns en tid mellan nödsamtal och larm som flyter, säger räddningschef Per Andersson. Foto: Per Larsson Rädda liv kan handla om sekunder. SOS Alarms utlarmning av räddningstjänsten handlar om fördröjning på flera minuter. Helt oacceptabelt. Vid livräddningsinsatser är det förödande, säger Per Andersson, räddningschef i Alingsås. Räddningstjänster på västkusten började i våras granska SOS Alarms larmhanteringstider. Det är den tid det tar från att någon larmar 112 till SOS i sin tur larmar ut räddningstjänsten. Räddningstjänsterna levde i tron att utlarmning skulle ske på 45 sekunder, kanske något mer. Granskningen gav helt andra besked. n 3 minuter och 59 sekunder var snittiden för utlarmning av räddningstjänsten till 39 trafikolyckor i Alingsås under januari-juni. Mediantiden var 3 minuter och 21 sekunder, vilket visar att snittiden inte styrs av extremvärden. n 3 minuter och 10 sekunder var snittiden för utlarmning till 56 räddningsinsatser på Öckerö räddningstjänst under januari-augusti. n Det tog i snitt hela 8 minuter och 57 sekunder för SOS att under samma period larma ut räddningstjänsten på Öckerö till 35 IVPA-larm. Siffrorna har fått räddningstjänsterna att häpna. De här tiderna gör att vi inte kan leva upp till vårt avtal med Sahlgrenska om IVPA-larmen. Jag har funderat på att anmäla mig själv till lex Maria, säger Kenneth Ericson, räddningschef i Öckerö. SOS Alarm införde i februari en ny larmteknik kallad Zenit. I samband med det bad man kunderna att vara extra toleranta under några dagar. Det var inte svårt att ha överseende med uppstartsproblem, men problemen tilltog och blev bestående. Utlösande faktorn för mig var en ladugårdsbrand i Vårgårda, berättar Per Andersson Ladugården blev totalförstörd och branden hann även starta en skogsbrand som kostade Vårgårda kommun kronor. Larmtiden från SOS var 9 minuter och 20 sekunder. Därtill kommer vår anspänning på 73 sekunder och körtid på 6 minuter och 13 sekunder. Ägaren, som varit deltidsbrandman, menade att vi kunde ha räddat byggnaden och skogen om vi kommit tidigare. Händelsen fick Per Andersson att börja analysera larmtiderna. Han upptäckte fördröjningar på i snitt flera minuter i samband med trafik-olyckor. Tror du liv gått till spillo på grund av långa larmhanteringstider? Det utgår jag från. Snabb insatstid är en förutsättning för bra resultat. Det visade sig att fler räddningstjänster hade samma erfarenheter. Räddningstjänsterna i Alingsås, Kungälv-Ale, Stenungsund, Tjörn, Öckerö har gemensamt besökt SKL (Sveriges kommuner och landsting) för att uppmärksamma bristerna och även fört diskussioner med SOS Alarm. Carl-Ian Bissmark, räddningschef på Tjörn, är mycket kritisk och räknar upp en rad larm som han anser har horribla fördröjningar. Det här får jättekonsekvenser. Vi gör översiktsplaner, följer byggregler som kräver närvaro av oss inom tio minuter. Fördröjningarna kullkastar allt. Bissmark fortsätter: Deras attityd mot oss, och därmed hela samhället, är nonchalant. Att färre dör och skadas i olyckor borde vara ett mantra hos SOS. Svårare skador, kanske dödsfall är de värsta konsekvenser försenad livräddning kan orsaka. En ytterligare konsekvens är ökade samhällskostnader. I studier pratar man om att en minuts fördröjning ökar samhällskostnaderna med kronor. En minut per olycka innebär 1,2 miljoner kronor om året bara i Tjörns kommun, säger Bissmark. Kommunens avtal med SOS Alarm säger inget om hur långa larmhanteringstiderna får vara. I tidigare avtal fanns 45 sekunder angivet. Dagens avtal utlovar att SOS Alarms verksamhet är kvalitetssäkrad genom ISO-certifiering. De räddningstjänster Sirenen pratat med har tolkat det som att 45 sekunder fortfarande gäller. 45 sekunder kan inte få bli fyra minuter utan att denna förändring i så fall accepteras av ansvariga politiker, säger Per Andersson. Kvalitetssäkringen ger han inte så mycket för. SOS ska svara i telefon inom åtta sekunder för att klara avtalet med staten, och det följer man upp noga. Kvalitetsarbetet med larmhanteringstider följs inte upp överhuvud taget eller också har det inte varit intressant att redovisa. Efter flera samtal med SOS hoppas kommunerna på en bättring. De sex kommunerna jobbar nu för att 45 sekunders larmhanteringstid åter ska skrivas in i avtalen, att SOS förbättrar sitt kvalitetsledningssystem och ändrar attityd gentemot kunderna. Jag tycker de tagit åt sig synpunkter, säger Gunnar Ohlén, räddningschef i Stenungsund. Tiderna kan bli kortare och SOS måste redovisa bättre, säger Lars Anderman, räddningschef i Kungälv-Ale. Per Andersson är fortfarande skeptisk. SOS säger att man kommit till rätta med problemen. Det fick mig att kolla de trafikolyckor vi haft under tredje kvartalet i år. Snittitiden på tio larm var 4 minuter och 20 sekunder. Utifrån det kan jag inte säga att det blivit bättre. PER LARSSON

4 4 nyheter Sirenen Nr 7 November 2008 Länsförsäkringar öppnade larmcentral Länsförsäkringar i Älvsborg har startat en egen larmcentral. Det är en utveckling av vårt säkerhetstänkande och passar bra in i vår affärsverksamhet, säger kommunikationschef Kerstin Häregård. Fyra minuter innan ett nödanrop blir larm hos räddningstjänsten, så har det sett ut i Alingsås i år. Vad det innebär i ökat mänskligt lidande finns det inga uppgifter om. Räddningstjänsten konstaterar att man sannolikt varit för godtrogna mot SOS Alarm och tänker nu gå igenom larmhanteringstiderna för 2006 och Foto: Pelles Photo SOS Alarm Vi behöver öka fokus på räddningstjänsten Två minuter anses hos SOS Alarm som en rimlig larmhanteringstid. Vi jobbar på att få ner handläggningstiderna. Det är en jätteviktig fråga, säger Anders Myrbäck, SOS Alarm. Myrbäck erkänner bristerna, det gjorde även Sverker Petersson, tillförordnad platschef på larmcentralen i Göteborg, under en räddningschefsträff i Uddevalla. Tidigare har dock SOS Alarm vid flera tillfällen försökt mörka problemen, bland annat stoppades vid en konferens i Stockholm en redovisning av larmhanteringstider. Sverker Petersson konstaterar: Sen vi införde Zenit har larmhanteringstider och fellarm eskalerat. Anders Myrbäck framhåller att övergången till nya larmsystemet Zenit var komplicerad i Göteborg, blev en påfrestning för både personal och kunder och innebar att egna organisationen för en period blev inåtriktad. Vi behöver säkert öka vårt fokus på räddningstjänsten, säger han. Myrbäck är ansvarig för SOS Alarms verksamhet i södra Sverige och poängterar att det fungerar mycket bra på sina håll. SOS-centralen i Malmö har mycket korta tider, där jobbar vi strukturerat tillsammans med räddningstjänsterna. Där står i avtalet om larmhanteringstid på 45 sekunder och om det inte efterlevs betalar kommunerna mindre. 45 sekunder som larmhanteringstid försvann annars ur SOS Alarms avtal för tre år sedan. Tiden ansågs inte relevant längre Vad är rimlig tid? Den vanligaste tid vi pratar om är 120 sekunder, som mål att uppnå, säger Nils- Erik Norin, ansvarig för området räddning hos SOS. Accepterar räddningstjänsterna förlarm kan det gå snabbare på, pekar han. Förlarm innebär enkelt uttryck ett förvarningslarm som kan korrigeras. Norin rekommenderar det och även ur ekonomisk aspekt är det hållbart anser han. Det man vinner på ett snabbare larm är större än den kostnad som ett eventuellt felaktigt larm medför. Zenit har införts successivt i landet sedan 2001 och den nya tekniken ska bli ett lyft. Förnyelsen av vår infrastruktur innebär att vi ligger på framkant och det ger mycket stora möjligheter att samverka och arbeta gränslöst inom räddningstjänsten. Per Andersson, räddningschef i Alingsås, träffade Myrbäck och Petersson från SOS Alarm för någon vecka sedan. Ett möte som alla tre uppfattade positivt. Enda sättet att komma åt problemen är att vi pratar med varann. Vår attityd, att Skåne har avtal om 45 sekunder SOS Alarm klarar inte 45 sekunder, men tiderna är mycket bättre än de varit. Det säger Göran Orup, Kommunförbundet i Skåne tecknade 25 kommuner i Skåne nytt avtal med SOS Alarm. Vi skrev in i avtalet att larmhanteringstiden ska vara högst 45 sekunder. Vi är inte nöjda än, SOS fyller inte avtalet. Men vi har förhandlat oss till att vi inte betalar fullt ut om de inte håller tiderna, säger Orup. 45 sekunder är utöver de åtta sekunder som SOS i avtalet med staten har på sig att svara i telefon. Avtalet gäller till 2010 och Kommunförbundet i Skåne har en uppföljningsgrupp som kontrollerar hur SOS lever upp till avtalet. Vi och SOS jobbar gemensamt med kvalitet och utveckling och vi har i dag ett bra samarbete. För att bli snabbare har kommunerna bekostat digital utalarmering samt infört förlarm. Det vi inte tar räddningstjänsten på allvar, allt detta kommer vi att gå på djupet med, säger Anders Myrbäck. Ett av problemen i Göteborg har varit hög personalomsättning slutade 22 personer och i början av det här året 20. Jag kikade på 30 anställda i våras, den som varit anställd längst hade varit hos oss i 15 månader. Då är det inte så lätt, säger Sverker Petersson. Det statliga 112-avtalet, som bland annat innebär att operatörerna vid nödanrop måste svara i telefon inom åtta sekunder, står för 25 procent av SOS Alarms intäkter. Avtalen med sjukvården står för 27 procent, avtalen med räddningstjänster för 14 procent. Ambulansen är alltså en dubbelt så stor kund som räddningstjänsten. Men det hindrar inte att vi ska leva upp till våra avtal och kundkrav med alla, säger Myrbäck. Generellt anses utlarmningstiderna med åren ha ökat i takt med att antalet mobilsamtal från en olycka blivit fler och fler. Men jag tror den totala tiden från olyckstillfället till utlarmning är kortare nu eftersom mobiltelefonerna också innebär snabbare larm, ingen behöver springa och leta efter en telefon, säger Sverker Petersson. PER LARSSON innebär att SOS ska larma så fort de kan, oavsett om en del information saknas, den kan kompletteras efter hand. Snabbhet prioriteras. Vi kan stå ut med några felalarmeringar. Hellre snabbt och fel än för sent, säger Orup. Larmcentralen i Borås öppnades i somras, är bemannad dygnet runt, har elva anställda och blev för en månad sedan certifierad fullt ut. Varför väljer Länsförsäkringar att satsa på en larmcentral? Vi vill jobba lokalt och nära och utvecklar trygghetskoncept för våra kunder. Trygghet i hemmet, försäkringar och skadeförebyggande arbete hänger samman. Larmcentralen kompletterar. Kunder är företag och privatpersoner, cirka är anslutna, och det är främst inbrottslarm som är kopplade till centralen. Konkurrerar ni med SOS om räddningstjänsterna som kunder? I nuläget för vi en dialog med vissa räddningstjänstförbund om vilka tjänster som vi skulle kunna överta från SOS. Automatlarm är en del, larmförmedling en annan, säger Ingemar Lindström, chef för larmcentralen Kan era försäkringskunder vid exempelvis personskador välja att ringa er i stället för 112? Nej, där är vi inte i dag. Men vi pratar om andra utvecklingsmöjligheter av verksamheten, säger Kerstin Häregård Norra Älvsborg vägrade betala Räddningstjänsten i Norra Älvsborg har protesterat mot servicen från SOS Alarm och vägrat betala vissa räkningar. I Norra Älvsborgs fall handlar det i huvudsak om felalarmeringar, räddningstjänsten har skickats ut i onödan eller på felaktigt sätt, men även tekniska fel. Vi har haft synpunkter på hanteringen och nått en ekonomisk uppgörelse med SOS som även innebär att vi utvecklar teknikfrågor gemensamt för att lösa eventuella tekniska problem, säger förbundschef Ulf Mörkås. Hur länge har det varit problem? De kulminerade när SOS bytte teknikplattform till Zenit under början av året, men det var problem även tidigare. Ingen är dock felfri. Granskar ni larmhanteringen? Vi har noterat långa hanteringstider, men som jag kan se det har det blivit bättre.

5 Sirenen Nr 7 November 2008 IVPR kommunala resurser nyheter 5 Jourer kan samordnas ÄLVSJÖ. Bränder, vattenläckor, elfel, trygghetslarm allt till en och samma larmcentral i kommunen? De tankarna finns, säger Kenneth Ericson, räddningschef i Öckerö. Räddningstjänsten på Öckerö har tio brandmän i jour. Totalt i kommunen finns drygt 50 personer beredda att rycka ut inom sina gebit. Vi visste inte om varann, berättade Ericson på konferensen Skydd 08. Men det gör man nu, och det har fött idéer om att samordna alla jourresurser Effektivare insatsledning på distans för att få ett optimalt nyttjande. Det finns personal i jour inom vården, fastighet, teknisk verksamhet, IT, energi. Samverkansfördelar borde finnas någonstans. Det finns personal inom hemtjänsten som är deltidsbrandmän. Varför duger de inte som brandmän när de inte har jour? funderar Ericson. Vårt mål måste vara att till samma kostnad leverera en bättre service. En utredningsgrupp inom kommunen ska se över de kostnader som Öckerö har till SOS-Alarm, Securitas med flera och om de köpta tjänsterna kan minskas. En egen kommunikationsenhet som hanterar alla larm inom kommunen diskuteras. Öckerö är i sammanhanget pilotkommun i ett projekt kallat Sambruk som Räddningsverket driver. Projektet syftar till att använda resurser till mer än vad de ursprungligen är till för. Anders Axelsson, Räddningsverket, pratar om IVPR i väntan på räddningstjänst. Syftet är att minska tiden från olycka till insats. Alla de som har jour inom kommunen kan vara förstainsats person (FIP) vid ett räddningstjänstlarm, sa han. Den som är närmast larmas, oavsett om det är väktare, sjuksköterska, elektriker eller fastighetsskötare. Kan de göra något innan räddningstjänsten kommer är det bonus. Räddningstjänsterna i landet har genom åren åkt på larm utanför yrkesområdet, varför skulle inte andra kunna åka på räddningstjänstlarm? I Öckerö finns en politisk vilja att titta på detta. I projektet tittar man bara på kommunens egna resurser. Ett totalt sett effektivare skydd är målet. PER LARSSON ÄLVSJÖ. Räddningsledning på distans. Det praktiserar Södertörn och tror på en effektivare räddningstjänst. Södertörn kräver högre kompetens hos dem som tar de avgörande besluten. Och denne kanske tar bättre beslut om han eller hon inte står med stövlarna mitt i händelsen. Det är vid stora insatser vi behöver bli bättre. Vardagshändelserna klarar vi bra, säger ställföreträdande räddningschef Lars-Göran Uddholm. Han konstaterar att synpunkterna på hur insatser genomförs är för slätstrukna. Står det räddningsledare på ryggen är man närmast allsmäktig, tillbedjarna står på kö. Även om insatsen inte gick jättebra så uteblir kritiken, klubben för inbördes beundran sluter upp. Representanter från Södertörn utredde Kemira-branden i Helsingborg, hotellbranden i Gävle och noterade brister. ÄLVSJÖ. Skolbränder är ett samhällsproblem. Det vore bra om räddningstjänsten anmälde dem till Arbetsmiljöverket, säger Lars Harms Ringdahl, professor vid Karlstads universitet. Diskussionen på Skydd 08 handlade om att lära av erfarenheter, om brand- och olycksutredningar gör någon nytta. Skolbränder är ett problem som man på många håll inte lyckas komma åt. När det brinner så ofta måste det vara ett arbetsmiljöproblem. Därför vore det bra om räddningstjänsten anmälde bränderna, tyckte både Lars Harms Ringdahl och Thomas Gell, Räddningsverket. När vi utredde vår egen brand på Lindex i Södertälje upptäckte vi att vi gjorde samma fel själva. En iakttagelse är att räddningsledaren ofta är för nära insatsen. Det är ett skäl till att Södertörn flyttat bort de tunga, strategiska besluten från den som leder insatsen på plats. De besluten kan Lars-Göran Uddholm ta hemma i sängen om så är. Samma person ska vara räddningsledare för hela insatsen, även om den pågår i tre veckor. Vi vill att insatsledningen på högsta nivå ska ha kontinuitet. De kan ringa mig mitt i natten om det krävs ett beslut om ändrad inriktning. Frågan om att lära sig måste lyftas, vi måste hitta dem som vill lära sig, sade Harms Ringdahl. Han tog sjukvården som ett exempel där ingen tar ansvar för olyckorna. Thomas Gell höll med: Tusentals avlider i sjukvården. Men det finns inte tillstymmelse till metodik, det är otillfredställande, sade han. Stefan Svensson, platschef på Akzo Nobel i Stenungsund, fanns med för att visa det Samma person ska vara räddningsledare för hela insatsen, även om den pågår i tre veckor, berättar Lars-Göran Uddholm. Södertörn tror den nya ordningen vid insatser höjer kvalitén. Foto: Per Larsson Södertörns enkla tes är att den som tar beslut i vardagen också tar dem i pressade situationer. Det kan inte vara rätt att en deltidsförman är räddningsledare på insats och förväntas ta beslut som kan påverka för flera miljoner kronor. Det är beslut som normalt sköts av högsta ledningen och bör göras även nu. Södertörns ledning vid larm ser därför ut så här numera: n Insatsledaren blir insatschef på skadeplats. Insatschefen leder den praktiska insatsen, ansvarar för taktik, resurser, samordning av arbetsmiljö med mera. n Stabsbefäl på brandstationen ansvarar för helheten och delegeras i normala fall som räddningsledare. n Verkställande chef används vid större händelser och är det samma som räddningsledare. Denne kan vara placerad i staben eller befinna sig nära händelsen, men då inte inblandad praktiskt i insatsarbetet. Stefan Svensson Lars Harms Ringdahl Södertörn har sju personer som kan vara verkställande chef och därmed räddningsledare. 18 personer inom staben kan delegeras uppgiften. Tidigare, när alla insatsledare även var räddningsledare, fanns runt 70 personer som kunde ha den positionen. Hur ofta är det så stora larm att verkställande chef går in som räddningsledare? Kanske 50 gånger per år. Vissa beslut kan enligt lagen bara tas av räddningsledaren. Vid vilka övriga tillfällen måste insatschefen kontakta räddningsledaren för beslut? Vid ändrad inriktning, eller goda exemplet fanns inte ett olycksfall på koncernens elva fabriker. Anläggningarna i Europa hade under en period förra året en miljon arbetstimmar utan olycksfall som ledde till sjukskrivning. Principen på företaget är att inte hänga ut den som gör fel, men att det samtidigt finns en skyldighet att lära av händelserna. No name no blame och No excuse for not learning är två myntade begrepp. Vi stimulerar ett öppet klimat, det vid större åtgärder. Har vi en lägenhetsbrand tar insatschefen själv beslut om att bryta dörren till lägenheten där man tror det brinner. Men om han vill bryta upp alla dörrar i ett trapphus, då måste han få okej från räddningsledaren. Erfarenheter av den ändrade insatsledningen? Vi hanterar helheten bättre. Organisationen lyfter och alla är på tå. Insatschefen har en tydlig roll, men är inte allsmäktig. Att samma person är räddningsledare för hela insatsen uppskattas av motparten. PER LARSSON Anmäl skolbränder till Arbetsmiljöverket påverkar chefers löner och bonusar. Når vi säkerhetsmålen leder det till kollektiv bonus, sade Stefan Svensson. Företaget tillämpar vad man kallar BBS-observationer (beteendebaserad säkerhet). Alla incidenter utreds direkt på plats med operatör, skyddsingenjör gör utredning och resultatet presenteras för ledningen. Uppföljning av tillbud står alltid först på vår dagordning. BBS handlar om att ge positiv återkoppling på säkert beteende och konstruktiv kritik om det är osäkert beteende. PER LARSSON

6 6 nya myndigheten Sirenen Nr 7 November 2008 Fem avdelningar i MSB Så här tycker cheferna om n En av nya myndighetens avdelningschefer siktar mot att 50 procent av de som i framtiden går utbildningen Skydd mot olyckor ska vara kvinnor, en annan säger sig vara drivande och tycker om att se medarbetare växa. En tredje vill träffa så mycket folk som möjligt. Det är viktigt att sätta upp mål, men man kan inte prioritera allt på en gång, säger en fjärde och en femte ser som sin huvuduppgift att ge övriga avdelningar så bra förutsättningar som möjligt att göra ett bra jobb. Sirenen har tagit pulsen på de fem avdelningscheferna fem personer med nyckelroller i MSB. STIG DAHLÉN Risk och sårbarhetsreducerande arbete Klimatfrågan stor utmaning Vilka blir din avdelnings viktigaste målgrupper och kunder? Vi får många olika målgrupper som kommuner, länsstyrelser, landsting, andra samverkande myndigheter och inte minst näringslivet. Allmänheten blir också en viktig målgrupp, som vi kan nå via bland andra kommunerna. Överhuvud taget blir information och kunskapsspridning väldigt viktigt. Satsas det för mycket eller för lite på förebyggande arbete jämfört med operativa insatser i samhället? Jättesvårt att svara på. Ju bättre man förebygger och bygger ett säkert samhälle desto färre olyckor, katastrofer och kriser blir det. Det går dock inte att gardera sig mot allt och när det händer något behövs det en operativ förmåga. Var vill du lägga tyngdpunkten, på stora kriser som händer sällan eller på vardagens olyckor? Mitt engagemang är på både ock. Jag vill inte skilja på det, båda delarna ska kunna dra lärdom av varandra och det finns ett stort mervärde i att samordna kunskaperna inom båda områdena. Mot bakgrund av det ökande missbruket av fyrverkerier, är det inte dags att MSB jobbar för ett förbud av försäljning till allmänheten? Nej, jag tror mer på att man får jobba med en säkrare hantering av fyrverkerier, exempelvis att man säkrar att försäljning inte sker till minderåriga. Fakta nya myndigheten Cecilia Nyström Vilka områden inom MSB:s förebyggande arbete anser du bör prioriteras extra mycket de kommande två åren? Klimatfrågorna blir en stor utmaning. Viktigt blir att stödja samhällets aktörer i att bli mer robusta för att klara olika påtagliga påfrestningar som kan störa samhällets skydd och säkerhet. Vi kommer på avdelningen att prioritera ett antal viktiga åtgärder de närmaste åren. Det kommer att handla mycket om hur man verkar för ett hållbart och säkert samhälle med bäring på enheternas verksamhetsområden. MSB ska ha en påtaglig roll när det gäller att samordna och samverka med andra myndigheter. Vilken typ av chef är du? Jag försöker att se till helheten och jobba på strategisk nivå. Jag är en chef som lyssnar mycket på medarbetarna för att kunna ta kloka beslut. Jag är mål- och resultatinriktad och i det försöker jag vara tydlig. Viktigt att vi kommer överens om mål och prioriteringar. Det är viktigt att göra insatser och åtgärder i rätt turordning. Man kan inte prioritera allt på en och samma gång och man ska inte sätta upp fler mål än man hinner genomföra. n Avdelningen får 107 tjänster. Fotnot: Cecilia Nyström utsågs nyligen till avdelningschef, sedan Elisabeth Söderberg hoppat av. Cecilia Nyström är i dag ställföreträdande chef på Räddningsverkets internationella avdelning. Vid årsskiftet inrättas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Den ersätter Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. MSB får 784 tjänster och lokaliseras på fyra orter, Stockholm, Karlstad, Revinge och Sandö. Därutöver kom förrådsverksamhet att bedrivas i Kristinehamn. Samordning och insats Utlandsberedskap resurs även för Sverige Vilka blir din avdelnings viktigaste målgrupper och kunder? Det är en operativ avdelning för både MSB:s egna insatser och samordning av andra myndigheters insatser och åtgärder. Vid stora olyckor och kriser i Sverige är andra berörda myndigheter en viktig målgrupp i vår roll som samordnare. Men vi ska i sådana lägen även vända oss direkt till allmänheten med krisinformation. Internationellt handlar det ytterst om, att på uppdrag av Sida, EU, FN och många andra, hjälpa människor som har drabbats av kriser och katastrofer. Ska resurser som byggs upp för internationella insatser också ska kunna sättas in vid större olyckor och kriser i Sverige? Ja, vi ska kunna använda denna beredskap även i Sverige om de lokala resurserna inte räcker till. Men det är viktigt att poängtera att vi inte ska ta över någon annans ansvar. Ansvarsprincipen gäller, vi ska enbart bistå kommuner eller andra när behov uppstår och en begäran kommit. Kommer det att bli fler internationella åtaganden i framtiden jämfört med de som Räddningsverket bedriver i dag? Räddningsverket har gjort fantastiska insatser på det internationella planet. Min förhoppning är att vi i MSB:s regi ska bli bättre på det som redan är bra, ja helt enkelt ta några kliv framåt. Grunden för vårt mandat är politiska beslut och de måste vi naturligtvis ta hänsyn till. Kommer avdelningen att satsa på utveckling av materiel för räddningstjänsten? Visst ska MSB arbeta med sådana frågor. Det min avdelning får ansvar för är materielhantering, både nationellt och internationellt. Avdelningen kommer att bedriva visst utvecklingsarbete, men vi kommer också att initiera och ha en beställarroll gentemot avdelningen Utbildning, övning och beredskap. Anneli Bergholm Söder Där kommer mycket av själva utvecklingen att ske. Vilken typ av chef är du? Drivande, lyhörd, tycker om att se medarbetare växa, tror mycket på utveckling och utvecklingsfrågor, tror också mycket på individens styrka i teamet. Har du någon programförklaring? Det är för tidigt, måste först lyssna in vilka frågor man jobbar med och anser vara viktiga. Vinsten ligger i helheten, att vi jobbar tillsammans och att vi hittar dynamiken mellan nationell och internationell verksamhet både vad avser insatser och samordning. Det blir plattformen för vårt arbete in i framtiden. n Avdelningen får 113 tjänster.

7 Sirenen Nr 7 November 2008 nya myndigheten 7 ya jobben Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ett mycket brett arbetsfält, allt från vardagsolyckor till stora kriser, allt från halkolyckor i hemmet till minröjning i Afghanistan. Och mycket, mycket annat. Foto: Per Westergård, Katarina Sellius, Stig Dahlén, Per Larsson, Micke Solebris. Verksamhetsstöd Vi ska stötta avdelningarna Vilka blir din avdelnings viktigaste målgrupper och kunder? Huvudsakligen andra avdelningar i MSB och myndighetens ledning. Enheten för kommunikation ska både vara stöd åt avdelningar och ha externa kontakter mässor, webbplats, mediakontakter med mera. Hur vill du kommunicera med avdelningens kunder? Vi ska vara tydliga i den interna dialogen, främst via MSBs intranät och internutbildningar. Det är viktigt att föra ut vilket stöd vi har att erbjuda. Pågående omorganisation bidrar till en ökad ensning av hur stödet kan ges. Ulrica Johansson Kommunikation blir ingen egen avdelning i MSB, enbart en enhet. Tidigare fanns drygt 30 tjänster för kommunikation på de tre inblandade myndigheterna. Nu blir det en halvering. Är inte information och kommunikation viktigt för MSB? Självklart blir kommunikation viktigt. Det kommer att finnas många tjänster inom MSB, utanför min enhet, som kommer att jobba med kommunikation. Men när tre myndigheter blir en är det ofrånkomligt med rationaliseringar. Inom stödfunktionerna blir det totalt sett närmare en halvering av antalet tjänster jämfört med de som finns på de tre myndigheterna i dag. MSB ska kosta 150 miljoner mindre än de nuvarande myndigheterna. Vilken typ av chef är du? Jag är lyhörd, försöker inspirera och på så sätt skapa ett engagemang bland medarbetarna. Jag lyssnar gärna på andras åsikter och argument och väger in dessa som underlag för mina beslut. Viktigt för mig är att vi har gemensamma mål och inriktningar och att alla delar målbilden. n Avdelningen får 103 tjänster. Utbildning, övning och beredskap Blåljusverksamheten står för grundtrygghet Vilka blir din avdelnings viktigaste målgrupper och kunder? Kommuner och landsting. Utbildning får en central plats och därmed blir kommunerna och deras räddningstjänster viktiga kunder. Vad tror du att kommuninvånarna i ditt grannskap förväntar sig att du som chef på MSB ska göra för att förbättra säkerheten? Att jag ska bidra till en ökad trygghet. Trygghetsfrågor är viktiga för alla människor och därför spelar de tre blåljusverksamheterna en stor roll. De står för grundtryggheten i samhället och därför måste vi ha människor som är välutbildade. Det har varit en drivkraft när jag jobbat inom polisen och det vill jag ta med mig in i MSB:s utbildningar. Har MSB:s anläggningar i Revinge och Sandö kapacitet att klara alla utbildningsbehov från den kommunala räddningstjänsten? En utredning har visat att det finns behov av två utbildningsanläggningar. Blir efterfrågan större än de klarar av får man väl utöka kapaciteten. Jag hoppas självklart Utvärdering och lärande Vilka ser du som din avdelnings viktigaste målgrupper och kunder? Jag vill helst inte peka ut någon som viktigare än någon annan. Vi riktar oss naturligtvis internt till övriga avdelningar inom MSB men också till övriga samhällsaktörer som har en roll att spela när det gäller samhällets säkerhet och beredskap. Hur tänker du kommunicera med avdelningens kunder? Jag lägger stor vikt vid det personliga mötet, så jag kommer att träffa så mycket folk som möjligt. När det gäller att föra ut avdelningens samlade kunskap och resultat vill jag tillsammans med mina medarbetare hitta de mest effektiva formerna. att MSB blir efterfrågat och förutsättningen för att vi ska bli attraktiva är att utbildningen kvalitetssäkras. Din avdelning blir den största i MSB och med verksamhet på fyra orter. Finns det inte risk för att du som chef blir splittrad? Sandö, Revinge, Karlstad och Stockholm. Jag ser inga geografiska problem med det. På alla orter har avdelningen kompetenta enhetschefer. Visst, det blir en hel del resor, men med dagens moderna teknik finns det också möjligheter att ha möten utan att fysiskt behöva förflytta sig. 55 personer ska jobba med radiokommunikationssystemet Rakel. Varför behövs det så många och kommer antalet att minska i takt med att Rakel byggts ut? Att sprida och marknadsföra systemet är i nuläget väldigt viktigt eftersom anslutningen hittills har varit otillräcklig. På sikt, om vi får en bred anslutning, är det också viktigt att man förvaltar och uppdaterar systemet. Även om det gått trögt för Rakel börjar det lossna och erfarenheterna Vad är nyckeln till att lära från olyckor och kriser? Den viktigaste faktorn i lärandet tror jag är att man har ett öppet sinnelag och faktiskt tror att man har något att lära, oavsett vad man kan sedan tidigare. Vår uppgift på avdelningen är att utöva tillsyn och se till att kunskap produceras, samlas upp och paketeras på ett sätt som gör det möjligt för andra att ta den till sig. Hur vi sprider den kunskapen och de erfarenheterna vidare i praktisk handling, är en fråga för hela myndigheten. Roy van Dalen Hur omsätter man forskning i praktisk verksamhet inom MSB:s områden? Min ambition är att de planer, beslut och handlingar som vidtas ska vara baserade på bästa möjliga kunskapsunderlag. Med andra ord handlar det om att bidra till att vi totalt sett får bästa möjliga hantering före under och efter olyckor och kriser. Här har MSB inte minst vår avdelning en viktig roll när det gäller att lägga uppdrag och föra ut forskningsresultat som är angelägna för dem som jobbar operativt. Avdelningen ska ansvara för tillsyn enligt flera lagar, där nya myndigheten även har ett viktigt utbildningsansvar. Pertti Nordman från polisen i södra Sverige blir alltmer positiva. Vilken typ av chef är du? Jag gillar att kommunicera uppdragen, att skapa förståelse för dem. Dialog är viktigt för att skapa förståelse. Trivsel och motivation är avgörande om man ska få personalen att ge järnet. Jag vill ha tydliga mål och jag är resultatinriktad. Har du någon programförklaring? Det är för tidigt, men jag tycker att det är väldigt viktigt med öppenhet inom myndigheten, och inte minst mellan avdelningarna. I stället för att jobba i stuprör måste en myndighet som MSB ha ett tvärsektoriellt tänkande. Jag hoppas också att vi kan få in fler kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund i SMOutbildningen. Vid intagningen till senaste polisutbildningen är 50 procent kvinnor, det målet kan vara något att sikta mot också i SMO-utbildningen. n Avdelningen får 164 tjänster Karlstad och Stockholm samt 109 i Revinge och 101 i Sandö. Viktigast i lärandet är ett öppet sinnelag Finns det inte risk för jäv? Man kan argumentera för att det finns en intressekonflikt, men man kan också hitta olika sätt att minimera den. Man har tagit hänsyn till detta när den organisatoriska indelningen gjordes och min bedömning är att de inbyggda riskerna är omhändertagna så långt det går. Vilken typ av chef är du? Jag litar på människor och utgår från att alla hjälps åt att klara avdelningens gemensamma uppdrag. Jag tycker om att resonera och diskutera fram lösningar. Mitt ledarskap bygger mycket på att övertyga genom sakargument och jag låter mig gärna övertygas om någon framför ett bättre alternativ. Jag brukar också ha ganska lätt att fatta beslut. n Avdelningen får 76 tjänster.

8 8 nya myndigheten Sirenen Nr 7 November 2008 Bolagisera och sälj Skövde Avveckla skolan i Rosersberg och bolagisera och sälj skolan i Skövde. Det är utredaren Sven Lindgrens svar på frågan om verksamheten vid de båda räddningsskolorna skulle kunna överföras till en ny huvudman. Sven Lindgren lämnade rapporten den 1 oktober efter en pressad utredningsperiod där förutsättningarna varit både oklara och ändrats under resans gång. Första beskeden om utbildningsvolym och typ av utbildning som MSB eventuellt skulle upphandla för 2009 kom först 15 augusti. Värde av upphandlingen reviderades därefter i omgångar, från 60 miljoner kronor till 26 miljoner kronor. Kvar att konkurrera om är i dagsläget bara utbildningen för deltidsbrandmän. Utredningen har överlämnats från regeringen till Räddningsverket utan eget ställningstagande. För att vinna tid borde regeringen ha kompletterat med någon viljeinriktning. Jag bedömer samtidigt att eftersom man inte gjorde det så har man inte velat lösa något av de problem som de tidigare utredningarna pekat på, säger Sven Lindgren. Både Skövde och Rosersberg har goda förutsättningar att driva sina verksamheter vidare fastslår utredaren Sven Lindgren. Det är viktigt att alla aktörer ges samma förutsättningar och därför uppmanar han MSB att överväga om inte även enheterna i Sandö och Revinge bör bolagiseras och MSBs beställarroll renodlas. Foto: Per Westergård I sin utredning fastslår Lindgren att det finns goda förutsättningar och en marknad för att driva liknande verksamhet vidare vid både Rosersberg och Skövde. Privata aktörer skulle innebära en positiv konkurrensutsättning och en större valfrihet för kunderna, säger Lindgren. Han pekar också på den potential som finns i att utveckla samarbete med industrin och inom tjänsteexport till andra länder. Han har låtit intressenter lämna in intresseanmälan för att ta över hela eller delar av skolorna. Ett ofinansierat förslag inkom från skolan i Rosersberg och tre externa aktörer lämnade in anmälan för Skövde, varav ett var och är i samverkan med den nuvarande skolledningen. Dessutom har Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund visat intresse för att ta över utbildningen för sotare i Mästargården på Rosersberg. Den utbildningen har, som Sirenen berättat tidigare, MSB redan bestämt sig för att driva vidare på Rosersberg, men med MSBs utbildningsenhet i Sandö som ansvarig. Utredaren besviken på passiviteten Sven Lindgrens slutsats är att Rosersberg bör avvecklas samt att Skövde bör bolagiseras av Räddningsverket och därefter bjudas ut till försäljning. Med stöd av juridisk expertis föreslår Lindgren att överlåtelsen görs antingen som en aktieöverlåtelse eller en rörelse/inkråmsöverlåtelse. I rapporten finns en tidplan som visar att processen är möjlig att klaras före årsskiftet. För att ytterligare utveckla den marknad som redan tidigare pekats ut i Mats Sjöstrands utredning Alltid Redo pekar Sven Lindgren på att det är viktigt att alla aktörer ges samma förutsättningar. Han uppmanar därför MSB att överväga om inte Vill man så går det även enheterna i Sandö och Revinge bör bolagiseras och MSBs beställarroll renodlas. I rapporten pekas på att formellt hindras privata aktörer av att flera av MSBs utbildningar är författningsskyddade och endast får bedrivas av MSB. Sven Lindgren föreslår att den förordningen (SFS 2003:477) ändras. Lindgren föreslår också att formella krav, behörighet eller någon form av certifiering införs för lärare inom räddningstjänstområdet. ÅKE SVENSSON Regeringskansliet lämnade redan 9 oktober över Sven Lindgrens rapport till Räddningsverket utan åtgärd. Räddningsverket i sin tur tog omedelbart beslutet att starta avvecklingen av Skövde och Rosersberg. Det är viktigt att ge elever på skolorna tydligt besked att de kan fullfölja sin utbildning i Sandö, Revinge eller på distans, och samtidigt ge medarbetare i utbildningsverksamheten på Rosersberg respektive Skövde stöd i att kunna fullfölja skolverksamheten på ett bra sätt och därefter delta i avvecklingsprocessen, har Helena Lindberg, generaldirektör vid Räddningsverket och ordförande i MSB-kommittén, meddelat. Medarbetarna i Skövde och Rosersberg sägs upp före årsskiftet och kommer att omfattas av Trygghetsavtalet. Utredarens förslag att bolagisera utbildning och inventarier och sedan Sven Lindgren lämna bolaget till försäljning till privata aktörer möter bland annat legala hinder. Däremot kan personal på eget initiativ inleda arbete för att starta företag där det finns marknadsmässiga möjligheter att bedriva verksamhet, sa Helena Lindberg på Räddningsverkets webbplats. Utredaren Sven Lindgren är förvånad över regeringens och Räddningsverkets agerande. Varför beställde man utredningen när man ändå inte bryr sig om förslagen? Vad säger du om att Räddningsverket avvisar ditt förslag om bolagisering? Om man vill så går det. Jag har anlitat mycket skickliga jurister i min utredning och vi har funnit att det är möjligt att göra såsom vi beskriver. Det finns till och med en tidplan för hur det skulle kunna gå till. Det är bara för Räddningsverket att begära tillstånd från regeringen ja eller nej till bolagiseringen. Räddningsverkets chefsjurist Key Hedström framhåller att bolagisering av statlig verksamhet inte är en fråga för enskilda Varför beställde man utredningen när man ändå inte bryr sig om förslagen? myndigheter, utan för regering och riksdag. Man kan också notera att riksdagen för närvarande behandlar regeringens förslag om en bolagisering av delar av Vägverket och Banverket. När det gäller utredningsförslaget om en bolagisering av Skövdeskolan har regeringen valt att överlämna Lindgrens rapport till Räddningsverket utan något uppdrag att återkomma till regeringen med anledning av förslaget. Räddningsverket har därför varken möjlighet eller anledning att agera i bolagsfrågan, säger Key Hedström. Utredaren Sven Lindgren är besviken på den defensiva hållningen. Det är en offensiv avveckling som Key Hedström jag föreslår där regeringen undanröjer hindren i förordningen och sen tar beslut om att bilda ett bolag, inom eller utom Räddningsverket, ett bolag som sen säljs. Mitt förslag ger Räddningsverket en möjlighet att värna om personalens kompetens genom att erbjuda arbete och utvecklingsmöjligheter och inte som nu försörjning genom Trygghetsstiftelsen, menar Sven Lindgren ÅKE SVENSSON

9 Sirenen Nr 7 November 2008 nya myndigheten 9 Stig Dahlén, chefredaktör för Sirenen Varför läggs Sirenen ner? Autokaross vill ta över övningsfältet i Hasslum men hittar ingen att förhandla med. Just nu hittar vi ingen motpart. Tidsfaktorn är det stora orosmolnet för oss. Tar det för lång tid är jag rädd för att vi tappar viktig kompetens som finns vid skolan i dag, suckar Bror Jonsson, VD i Autokarosskoncernen. Foto: Per Westergård Brist på besked frustrerar Alla duckar eller glider undan Vägen från statlig räddningsskola till privat aktör i konkurrens ser ut att bli allt annat än rak för Räddningsverkets skola i Skövde. Hoppet står fortfarande till Autokarosskoncernens intresse för att göra fältet i Hasslum till ett nationellt och internationellt utvecklingsoch utbildningscenter. Autokaross väntar otåligt på kontakter med de olika aktörerna, Specialfastigheter, MSB-kommittén och avvecklingskommittén för de tre myndigheterna. Just nu hittar vi ingen motpart. Alla bara duckar eller glider undan. Tidsfaktorn är det stora orosmolnet för oss. Tar det för lång tid är jag rädd för att vi tappar viktig kompetens som finns vid skolan i dag, suckar Bror Jonsson, VD i Autokarosskoncernen. Koncernen består av två företag, Autokaross i Floby AB, som levererar påbyggnader till lätta lastfordon, och Autokaross Rescue Systems, leverantör av påbyggnader för brand- och räddningsfordon. Verksamheten har sin bas i Floby utanför Falköping. Företaget samarbetar bland annat med Europas tredje största tillverkare av brand- och räddningsfordon, polska Wawrzaszek ISS. Autokaross vill ta över övningsfältet i Hasslum och göra det till ett utvecklingscenter. Våra kunder är de samma som skolans, i huvudsak räddningstjänster i Sverige och världen. Vi vill vara en komplett systemleverantör av fordon, kommunikationslösningar, service och naturligtvis utbildning, säger Christer Åkesson, VD i Autokaross Rescue Systems. För skolchefen i Skövde Mona- Lena Beckman med medarbetare återstår några tuffa månader där fortsatt utbildningsverksamhet ska matchas med avveckling och utveckling mot det nya bolaget. Vi är helt beroende av Räddningsverkets välvilja. Alla aktörer måste börja samarbeta. Att Autokaross snabbt kan ta över anläggningar och medarbetare borde alla se positivt på, inte minst avvecklingskommittén, det lyfter kostnader från avvecklingen och sätter folk i riktiga arbeten. Vi har utbildningar inbokade ända till jul, sen blir vi uppsagda vid nyår och därefter klipps både telefoner och datanät. Vi är beredda att trycka på knappen för det nya bolaget direkt på andra sidan årsskiftet, men orderboken är tom och jag vet inte hur kunderna ska kunna nå oss om vi inte kan kommunicera. Fortfarande hoppas jag ändå att vi ska komma fram till en lösning som blir bra för alla parter, säger Mona-Lena Beckman. ÅKE SVENSSON När Räddningsverket läggs ner läggs också Sirenen ner. Det här är det näst sista numret. Räddningsverkets tidning Sirenen har funnits sedan myndigheten bildades Inriktningen har främst varit nyheter, reportage, kunskapsspridning, omvärldsbevakning, redovisning av goda exempel och erfarenheter samt inte minst en livlig debatt. Vilka reaktioner har du fått på att Sirenen försvinner? De relativt få som känt till det har uttryckt stor besvikelse. Vi har genom åren fått ett oerhört positivt gensvar från våra läsare, det visar både våra flitiga kontakter med Räddningsverkets viktigaste målgrupper och återkommande läsvärdesundersökningar. Men Räddningsverkets kunder finns ju kvar också i nya myndigheten. Varför inte behålla Sirenen? Det är inget Sirenen-redaktionen råder över. Att Räddningsverkets tidning läggs ner kan jag ha förståelse för när det bildas en ny myndighet som eftersträvar en ny myndighetskultur. Samtidigt är jag övertygad om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skulle vinna på att ha en motsvarande tidning. Klart med enhetschefer Nu är flertalet chefer i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utsedda. Under Helena Lindberg finns överdirektör och en strategisk ledningsfunktion (fyra tjänster). MSB har fem avdelningar och i dessa finns ett antal chefer, Risk- och sårberhetsreducerande arbete Chef: Cecilia Nyström Enheter och enhetschefer: n Risk- och sårbarhetsanalyser, handlingsprogram och planer: Anna Walldén n Den enskildes säkerhet och beredskap: Katarina Rydberg n Brandskydd och brandfarliga varor: Vakant n Farliga ämnen: Ingemar Malmström n Skydd av samhällsviktig verksamhet: Mette Lindahl- Olsson n Informationssäkerhet och medieberedskap: Vakant Samordning och insats Chef: Anneli Bergholm Söder Enheter och enhetschefer: n Samordning: Anna Nyman n Omvärld och beredskap: Vakant n Insatser: Kjell Larsson n Insatspersonal: Anna-Karin Hamrén n Materiel och stödresurser: Thord Schyberg Utbildning, övning och beredskap Chef: Roy van Dalen Enheter och enhetschefer: n Stöd till och utveckling av räddningstjänst och krishantering: Håkan Axelsson n Stödsystem: Lars Nilsson n Utbildning: Pia Holmstrand n Övning: Vakant n Affärsstyrning av Rakel: Stefan Kvarnerås n Infrastruktur för Rakel: Marko Fagerström n Kundstöd till Rakel: Nina Andersson Utbildningsenheter (inom Avdelningen Utbildning, övning och beredskap): Revinge: Chef Håkan Björklund Enhetschefer: Richard Hartmann, Thomas K Nilsson, Bozena Werbart, Jonas Evbäck, Kjell Jarsborg, Charlotta Ankarlilja. Sandö: Chef Anita Gahlin Enhetschefer: Yvonne Näsman, Matts Good, Patrik Eriksson samt tre vakanta tjänster Ska inte MSB ha en tidning? MSB-kommittén, som bygger den nya myndigheten, har ännu inte hunnit ta ställning till frågan om tidning. Kommitténs ordförande Helena Lindberg har sagt att det blir någon form av tidning, det är det enda besked vi fått. Vi vet ännu inget om inriktning, antal nummer, resurser, om den ska produceras på journalistiska grunder eller inte. Hur många läser Sirenen? Omöjligt att säga exakt, men vi har prenumeranter och eftersom varje exemplar läses av fler än en person gissar jag att vi har fler än läsare. Räcker det inte med en webbtidning? Det är svårt att nå fram i bruset på nätet med ämnen som beredskap, kris, skydd och räddning. Papperstidning gör det lättare för läsaren att få ett samlat grepp över aktuella ämnen. Många tillbringar redan mycket tid framför datorn och orkar därutöver inte läsa facktidningar på nätet. En papperstidning kan du läsa i fikarummet, hemma i fåtöljen eller på tåget. Trots det enorma informationsflödet på Internet blir facktidningarna allt fler. Det visar att papperstidningen fortfarande har en plats. vars chefer nyligen rekryterats. En tidigare utsedd avdelningschef har hoppat av, Elisabeth Söderberg. Hon ersätts av Cecilia Nyström. Utvärdering och lärande Chef: Pertti Nordman Enheter och enhetschefer: n Strategisk analys: Magnus Hjort n Inriktning och planering av samhällsskydd och beredskap: Mona Matsson n Inriktning och beställning av forskning och studier: Hans- Olov Byqvist n Tillsyn och tillsynsvägledning: Lena Tellvik n Lärande av olyckor och kriser: Thomas Gell Verksamhetsstöd Chef: Ulrica Johansson Enheter och enhetschefer: n Service och säkerhet med mera: Mats Ekström n Juridik: Key Hedström n Ekonomi: Berth Solberg n Personal: Lennart Hansson- Böe n Kommunikation: Sofia Jansson n IT-stöd: Claes-Uno Brask

10 10 nyheter Sirenen Nr 7 November 2008 Samarbete polis-räddningstjänst Bättre brandutredningar och fler brott lösta GÄVLE. Per Ringqvist, enhetschef vid Gästrike räddningstjänst, sitter på två stolar. Ena dagen på brandstationen, nästa hos polisen, i ett unikt brandutredningsprojekt. Det har lett till att fler kan åtalas för anlagda bränder. Samarbetet över yrkesgränser och mellan en statlig och en kommunal myndighet kan på sikt komma att stå som modell för övriga landet. Vi i polisen behöver högre kompetens vid tekniska undersökningar på brandplatsen och jag föreslog att polisen skulle anställa en brandinspektör. Tanken väcktes när jag gick en kurs hos Räddningsverket i Revinge, säger Magnus Olsson, chef för tekniska roteln vid polisen i Gävleborgs län. Någon egen brandinspektör fick Magnus Olsson inte anställa: Jag är lite envis av mig, så i stället började jag skissa på en delad tjänst med räddningstjänsten. Samtidigt intresserade sig Räddningsverket för vår modell och det är bakgrunden till det projekt vi startade i januari Räddningstjänstens brandutredare Per Ringqvist anställdes med delad tjänstgöring. Räddningstjänsten och polisen betalar vardera 30 procent av lönen, Räddningsverket resterande 40 procent. Nästan alltid åker en kriminaltekniker och jag ut tillsammans till brandplatsen. Med oss har vi oftast också polisen Ingemar Hagelin och hans specialtränade hund, säger Per Ringqvist. Den 5-åriga flatcoated retrievern Isa är en så kallad brandhärdshund och suverän på att nosa fram om det funnits brandfarliga ämnen som bensin, diesel eller fotogen på brandplatsen. Ida spar mycket tid åt oss och sniffar upp sådant vi annars aldrig skulle ha hittat. En ovärderlig resurs, både för att förstå brandorsaken och om det kan ligga ett brott bakom, säger Ringqvist. Ytterligare en resurs som ofta kallas in är polisens kriminalfotograf med specialkamera. Med ett extremt vidvinkelobjektiv dokumenteras brandrummet. Bilderna sätts sedan ihop i ett datorprogram, där det även är möjligt att zooma in detaljer. Kombinationen brandhärdshunden, kameran och att kriminaltekniker och brandutredare från räddningstjänsten jobbar En sönderbränd whisky-flaska kan vara intressant i en undersökning av en brand. Per Ringqvist, enhetschef vid Gästrike räddningstjänst och Magnus Olsson, chef för polisens tekniska rotel, jobbar tillsammans i polisens laboratorium för att hitta de pusselbitar som fattas. tillsammans har kraftigt effektiviserat vårt arbete, säger Magnus Olsson. Per Ringqvist och Magnus Olsson ser inga problem med att jobba över yrkesgränser: Arbetet sker helt prestigelöst. Inga problem heller med sekretessfrågorna. Så länge det är förundersökning är det locket på, även från min sida, säger Per Ringqvist. Effekter av projektet hittills är bland annat att fler bränder utreds, handläggningen av utredningarna förkortas och att fler anlagda bränder leder till åtal. I delprojektet Anlagd brand har bildats ett nätverk i syfte förebygga denna typ av bränder i Gästriklands kommuner samt Älvkarleby kommun. I nätverket ingår räddningstjänsten, polisen, kommunerna och Brottsförebyggande rådet. Sakkunnighetsutlåtandena från polisen till åklagarna har fördubblats sedan projektet startade. Den ökade dialogen har underlättat för åklagarna att föra ett ärende vidare till åtal. Samarbetet över myndighetsgränser kommer sannolikt också att påverka räddningstjänstens operativa insatser. Insatspersonalen kan genom att tänka sig för hjälpa oss som utreder bränder. Ju försiktigare man släcker, desto bättre för oss. Det kan vara en så enkel åtgärd som att låta en soffa det brunnit i stå kvar i stället för att slänga ut den. Helt enkelt röra så få saker som möjligt. Och kontakta gärna kriminaltekniker redan i akutskedet, säger Magnus Olsson. Det är oftast en inställningsfråga. Brandmännen vill släcka så fort som möjligt och då är det inte lätt att tänka på att man samtidigt ska underlätta för brandtekniker och utredare att säkra spår. Vi ska försöka få till ett utbildningspaket och åka runt till kårerna, säger Per Ringqvist. Femåriga brandhärdshunden Isa är en viktig resurs när polis och räddningstjänst utreder brandorsaker och söker spår. Ingemar Hagelin, polis och husse, poserar här tillsammans med Isa och brandutredaren Per Ringqvist från Gästrike räddningstjänst. Projektet är på ett år med möjlighet till ett års förlängning. Vi tycker att det är bra att polis och räddningstjänst jobbar nära varandra med brandutredningar. Vi testar gärna olika arbetsmetoder och tekniker och av det jag sett hittills fungerar det bra. Räddningsverket vill bidra till att ta brandutredningsverksamheten till en ny nivå, säger Räddningsverkets Mette Lindahl Olsson. Hon kan dock inte lova fortsatt ekonomiskt stöd från Räddningsverket för ytterligare ett projektår. Orsaken är att Räddningsverket upphör vid årsskiftet, fortsatt stöd blir en fråga för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Den enda frågetecknet jag hittills sett med projektet är att det i huvudsak tycks vara några få eldsjälar som jobbar med det. Jag hoppas att fler på båda myndigheterna bli involverade, säger Mette Lindahl Olsson. Eftersom erfarenheterna är så goda talar allt för en fortsättning även efter projekttidens utgång. Jag tror mycket på det här samarbetet. Är polisen beredd att satsa vidare när projekttiden gått ut är också vi det, säger räddningschefen Mats Granat. STIG DAHLÉN

11 Sirenen Nr 7 November 2008 nyheter 11 GÄVLE. I somras gjorde två brandmän ett annorlunda arbetsplatsbyte. Deryck Salfus från Sydney tog Stefan Hillströms plats på brandstationen i Gävle och Stefan drog till Australien. Efter några månader av totalt ett år i Gävle är 35-årige Deryck närmast salig när Sirenen träffar honom. Det här är en fantastisk chans att få utveckla sig i yrket och att uppleva något annat. Jag är glad att jag kom till Sverige eftersom ni har den bästa brandsläckningen i världen. Deryck från Sydney jobbar i Gävle Drömmen vore att få med sig en skärsläckare hem och visa grabbarna på stationen hur den fungerar, säger Deryck Salfus, brandman från Sydney. En fantastisk chans Sydney Fire Brigade i New South Wales annonserade i våras fyra utbytesjobb, två med placering i andra delstater i Australien och två utomlands. 23 sökte och Deryck Salfus fick en av platserna. Under det här året behåller jag min lön hemifrån, men får betala flygbiljetten och boende själv. Jag hyr förresten Stefan Hillströms lägenhet. Efter några veckors träning hos Gästrike Räddningstjänst var Deryck mogen att ingå i ett skiftlag. Jag har pluggat in de viktigaste orden på svenska, det har fungerat bra. Men när det är insats snackar alla så fort att det är lite svårt att hänga med. Deryck Salfus är imponerad av den svenska modellen för brandsläckning, hur man läser av brandgaser och går in i byggnader och släcker utan att vräka på vatten. Jag har dessutom fått se framtidens svenska teknik hur man utifrån snabbt sänker innetemperaturen, ja ibland även släcker med skärsläckaren. Drömmen vore att få med sig en skärsläckare hem och visa grabbarna på stationen hur den fungerar. De skulle inte tro mig annars. På Deryck Salfus station i Sydney betraktar många kollegor det som chicken tactic att enbart bekämpa en brand utifrån. In i hetluften är det som gäller och för att rökdyka krävs en styrka på 1+3 (att jämföra med 1+4 i Sverige). De svenska kraven på återkommande fystester finns inte i Australien, något som Deryck saknar. Antagningstesterna är mycket tuffa, troligen betydligt hårdare än i Sverige. Men sedan sker inga återkommande fystester. Det är en stor brist hos oss. Deryck tycker också att pensionssystemet i hans hemland är märkligt. Vi har inga åldersgränser, typ att man slutar rökdyka vid 58 eller 60. Hemma är man brandman och rökdykare till 65 och de som vill och orkar får fortsätta även därefter. En av våra chefer är 82! Men han rökdyker inte, ler Deryck. Precis som i Sverige finns det få kvinnliga brandmän i delstaten New South Wales. Av totalt brandmän arbetar cirka heltid. Endast 72 av heltidarna är kvinnor, en något högre procentsats än i Sverige. Alla brandmän jag känner som haft en kvinna i styrkan är positiva till kvinnliga brandmän, de som är negativa är de som aldrig jobbat med en kvinna. Det viktiga är att personen uppfyller villkoren och gör sitt jobb. Könet har ingen betydelse. Under min karriär har jag haft tre kvinnor i mina skift och professionellt är de bland de bästa brandmän jag jobbat med. Det ska vara likvärdiga fysiska grundkrav för kvinnor och män, de ska vara rimliga och de borde följas upp med jämna mellanrum. Sätter man upp orimliga fyskrav i syfte att stänga ute kvinnor är det ett svek, säger Deryck. Som brandman i Sydney tjänar man motsvarande cirka kronor i månaden, stationscheferna cirka Arbetsschemat är dag-dag-natt-natt-fyra dygn ledigt. I Sydney är flertalet brandstationer små, men de ligger tätt. De har ett eller två utryckningsfordon. Genom att de är placerade så nära varandra blir insatstiden högst fem minuter. Det systemet gör att vi snabbare når ut till de drabbade jämfört med om vi enbart hade några få riktigt stora stationer. Arbetsuppgifterna är i huvudsak desamma i Gävle som i Sydney. Förutom bränder är det trafikolyckor, farligt gods och så vidare. En utryckning jag knappast får vara med om i Gävle är att rädda ormar som tagit sig in i bostäder. Hemma har jag varit med om det gånger. Är det en Eastern Taipan är man försiktig, det är en av de giftigaste ormar som finns, säger Deryck. Under sin tjänstgöring i Sverige får han säkerligen heller inte uppleva skogsbränder, eller bushfires, av den typ som ofta härjar i New South Wales. Jag har sett 300 meter höga lågor och bränder som flyger 600 meter över vägar. Den mest dramatiska insats jag varit med om var en bushfire där vi körde rakt igenom ett eldhav för att rädda 24 personer som var omringade av lågor. Vi fick ut allihop. I Gävle är det höst, i Sydney vår. Det stör inte Deryck: Visst märker jag hur snabbt dagarna blir kortare och kortare. Men det är så spännande att jobba här och så hoppas jag att det blir en bra vinter med mycket snö. Jag vill åka skidor. STIG DAHLÉN...och Stefan stortrivs down under Spännande jobb i en storstad på andra sidan jordklotet. Utsikt från lägenheten över en av de mest berömda stränderna för surfing. Stefan Hillström, brandman från Gävle, skulle kunna ha det sämre. Sedan i juni jobbar han på stationen Headquarters i hjärtat av fyramiljonerstaden Sydney. Hans plats i Gävle har under det ettåriga utbytet tagits av Sydney-brandmannen Deryck Salfus. Jag gillar att resa och uppleva andra kulturer. När jag dessutom kan kombinera det med att utveckla mig i yrket är detta en möjlighet som jag verkligen kan rekommendera till kollegor runt om i Sverige. Deryck Salfus hoppas få åka skidor under sitt år i Gävle, för Stefan Hillström är det surfing som gäller på fritiden. Han bor alldeles intill den berömda surfingstranden Maraoubra beach. Höst i Sverige betyder vår i Stefan Hillström Australien och snart sommar. Lediga dagar håller jag gärna till på beachen med att sola, bada och surfa, säger Stefan. Headquarters eller City of Sydney är den station som har flest larm i delstaten New South Wales, drygt om året. Jämfört med hemma går det åt mycket tid att åka brandbil. Vanligast är utryckningar till automatlarm. Stefan Hillström blir kvar på Headquarters fram till nyår, därefter ska han ut på andra stationer i regionen. Något som överraskat dig hittills? I början verkade det vara stor skillnad på att jobba i Sverige, men ju längre tiden gått desto större likheter ser jag. I den här delstaten är brand och räddning uppdelat. Brandgaskylning, pulsering och nya släcktekniker har fått mindre genomslag här jämfört med i Sverige. Det verkar dessutom vara ett känsligt ämne. En hel del äldre vill hålla fast vid den gamla modellen med att vräka på vatten. Gästrike räddningstjänsts chef Mats Granat är positiv av arbetsplatsutbyte av det här slaget: Mycket bra och målsättningen är att permanenta utbytet med Sydney. Det är inte bara en uppmuntran, utan också ett sätt att hämta hem nya kunskaper och erfarenheter till den egna organisation. Samtidigt ger utbyte av det här slaget en positiv bild runtom i landet av Gästrike räddningstjänst. STIG DAHLÉN

12 12 byggnadstekniskt brandskydd Sirenen Nr 7 November lade Johan Lundin fram en doktorsavhandling som pekade på stora brister i brandskyddet vid nybyggnation. Han konstaterade att de nya funktionsbaserade byggreglerna lämnar stort utrymme för godtycke. Johan Lundin hävdade att samhället höll på att förlora kontrollen över brandsäkerheten vid nybyggnation. Rapporten fick stort genomslag och Boverkets byggregler (BBR) är nu under revidering. Men vad har hänt, har har det gått så illa som Johan Lundin befarade? Sirenen har talat med branschen och även tittat på några konreta fall hur det kan se ut i praktiken. Kommunerna har kapitulerat 2006 slog han i Sirenen larm om bristerna i brandskyddet vid nybyggnation. Men hur ser det ut två år senare, har systemet havererat? Nej, systemet har inte havererat, men många fel som är allmänt kända fortsätter att med automatik utföras, säger Johan Lundin, teknologie doktor och verksamhetsansvarig risk på konsultföretaget WSP. Även om farhågorna kanske var överdrivna fick hans utspel stort genomslag och ledde bland annat till att Boverket uppmärksammade problemen. I den pågående revideringen av BBR lägger Boverket mycket krut på kapitel fem som primärt handlar om brandskydd, men man ser även över konstruktionsreglerna. I väntan på tydligare föreskrifter fortsätter utnyttjandet av oklarheter i byggreglerna. Man har svårt att som enskild aktör göra stora förändringar för då riskerar man hela tiden att förlora upphandlingen. Tyvärr är det många som anpassar sig efter beställarnas önskemål när man lägger sin egen kvalitetsribba, medvetet eller omedvetet. När man hör resonemangen runt omkring borde det vara fler som reagerar att: det är nog inte tänkt det är så här det ska fungera, säger Johan Lundin. Största problemet är enligt Johan Lundin kommunernas kapitulation inför tillsynsansvaret. Man nöjer sig med att konstatera att det är byggherrens ansvar att uppfylla kraven i Byggnadsverkslagen. Det är en självklarhet, men med den argumentationen lägger man sedan ner kontroll och tillsyn. Man förlitar sig på att byggherren gör rätt och lever inte upp till sitt tillsynsansvar varken som byggnadsnämnd eller räddningstjänst. En förklaring är samarbetssvårigheter, räddningstjänsten får inte vara med och det är byggnadsnämnden som fattar besluten. En annan förklaring är kompetensbrist. Många av de här frågorna är komplicerade och svåra att se igenom. Det svåra är ju inte att granska det som projektören presenterar, det svåra är att hitta det som kan ha missats. Det är där de stora bristerna finns. Johan Lundin sitter med i den arbetsgrupp som stödjer Boverket vid revideringen av BBR och säger att det innebär ett stort steg framåt när det gäller att tydliggöra och förklara. Man kommer också att komma en bit på vägen när det gäller att göra mer verifierbara funktionskrav, men kanske inte så långt som omvärlden hoppas. Det vill säga definiera en brand, stoppa in en formel och sedan hitta en nivå som det ska matchas mot. Med nuvarande forskningsläge är det en omöjlighet. Kunskapen för att ta fram en så enhetlig dimensioneringsmetodik finns helt enkelt inte. Att det finns kvalificerade och kompetena projektörer för att kunna tolka funktionskraven är en grundförutsättning. Det blir också ändringar på en punkt som länge kritiserats av räddningstjänsten, att räddningstjänsten får utnyttjas som en alternativ utrymningsväg. I princip får jag inte ha någon nytta av den räddningstjänstens resurser. Min byggnad ska leva upp till en viss kravnivå ändå. Du kan inte byta bort tjockleken på pelare och balkar för att du vet att din räddningstjänst har stora resurser, den kopplingen är klippt. Kraven på verifieringskontroll blir tydligare liksom bestämmelserna kring bärverk. Det blir tydligare vad som är förenklad dimensionering och vilka avsteg man får göra. Man kan alltså inte längre motivera en reduktion av bärverket med att det tar så lång tid innan räddningstjänsten kommer, att det är ändå för sent att göra en invändig släckinsats. Folk skriver så utan att själva sätta i halsen. Det är ett kulturfel om man tillåter sig att resonera på det sättet, då hjälper inga regler hur bra de än är. Med en reviderad BBR och en räddningstjänst som arbetar sig in på banan igen tror han att samhället kan ta kontroll över brandskyddet. Räddningstjänsten har en nyckelroll. Den respons jag fick efter artiklarna 2006 var att många håller med, men vet inte hur man ska agera. Jag tycker mig se att räddningstjänsten mognat och hittat formerna. Det är det som krävs för att det inte ska haverera. Har vi inte en fungerande tillsyn kommer det inte att bli bättre oavsett hur bra och fina regler vi får. Gunno Ivansson För två år sedan befarade Johan Lundin i Sirenen att brandskyddet vid nybyggnation skulle kollapsa. Riktigt så illa har det inte gått, men de flesta problemen kvarstår. Och den pågående revideringen av Boverkets byggregler kommer inte att lösa allla problem.

13 Sirenen Nr 7 November 2008 byggnadstekniskt brandskydd 13 Pengatvist stoppar kontrollen Många kommuner har släppt kontrollen av byggnadsprocessen. Orsakerna är flera, samarbetssvårigheter, kompetensbrist och ekonomi. I Mälardalens räddningstjänstförbund hade räddningstjänsten länge uppdraget att stötta medlemskommunerna i deras bygglovsgranskning. Men så skulle Cecilia Fager räddningstjänsten avgiftsfinansiera vissa verksamheter och då blev det stopp. Stadsbyggnadskontoret ville inte betala för räddningstjänstens granskningar. Vi måste dra in pengar och det vi kan ta in avgifter på är tillsyn. Just nu anlitar ingen av våra medlemskommuner oss för det här uppdraget, säger brandingenjör Cecilia Fager. Detta innebär att räddningstjänsten hamnar på efterkälken. När stadsbyggnadkontoren släpper igenom dåliga byggprojekteringar kommer vi in i förvaltningsskedet genom tillsyn. Då är det många gånger inte ekonomiskt försvarbart att göra stora ändringar. Räddningstjänsten arbetar just nu med ett sådant fall, ett växthus i Hallstahammar, som har en rad brister i projekteringen. Det är byggt för att ta emot mycket folk men inte dimensionerat enligt byggreglernas krav för samlingslokaler. Byggherrens konsult var en arkitekt som gått en certifieringskurs hos SBF, men hade oerhört bristfälliga kunskaper. Vi föreslog byggnadsnämnden att ta in en fristående sakkunnig, men stadsbyggnadsdirektören i Hallstahammar svarade att det är en certifierad arkitekt och en sådan kan vi inte ifrågasätta. Byggnadsnämnden släppte igenom bygglovet och nu driver vi det som ett tillsynsärende. Cecilia Fager har i flera debattartiklar tagit upp problemen i byggprocessen. Jag har kritiserat kommunerna och tycker att de ska ta det här på ett mycket större allvar. De måste inse att de har en tillsynsfunktion i byggprocessen. I dag sker ingen kvalitetsgranskning överhuvudtaget i mina tre medlemskommuner, men jag vet att det ser ut på ett liknande sätt i väldigt många andra svenska kommuner. I stället för att anlita räddningstjänsten ska byggnadsinspektörerna bevaka att byggherren har brandsakkunniga som tar fram dokumentationen. Vi släpper inte fram kreti och pleti som brandsakkunniga, då säger vi stopp. Nittio procent av alla brandskyddsdokumentationer görs av Fire AB och de har jag fullt förtroende för, säger Bertil Sjöqvist, byggnadsinspektör på Västerås kommun. Komplex byggnad? Länsrätten avgör Kan en nattklubb i källarplan vara vad Boverket menar med en komplex byggnad under mark? Och krävs det analytisk dimensionering av brandskyddet? Det ska avgöras av länsrätten i Östergötland och utslaget emotses med stort intresse. Ett viktigt delbesked har kommit, Boverkets yttrande, men det har redan fått kritik från konsulthåll. Ända sedan starten har personantalet på nattklubben Platens Bar i Linköping diskuterats. När stället projekterades för många år sedan kunde det enligt en förenklad dimensionering av brandskyddet tillåtas 600 personer i lokalen. Vi ansåg inte att en nattklubb med alkoholservering i källarplan var lämplig för så många, berättar Johan Josefsson, räddningstjänsten i Linköping. Räddningstjänsten gjorde då själva en enklare form av analytisk dimensionering med den tidens utrymnings- och brandsimuleringsverktyg Simulex och Sefas. Vi kom fram till att personantalet bör ligga någonstans för att alla ska Märklig argumentering I sitt yttrande om Platens Bar slår Boverket fast att en nattklubb i källarplanet kan vara en komplex byggnad som kräver analytisk dimensionering av brandskyddet. Men brandkonsulter underkänner motiveringen. När Boverket äntligen sätter ner foten så gör man det med en märklig argumentering, säger Agne Gardell, Brandkonsulten. Yttrandet från Boverket begärdes för att få ett förtydligande när det krävs analytisk hinna utrymma innan kritiska förhållanden uppstår sökte den populära nattklubben och diskoteket om en mindre utökning av sina lokaler samtidigt som man ville öka personantalet från 375 till 500. Med stöd från räddningstjänsten hävdar byggnadsinspektören att Platens Bar är en komplex byggnad under mark och kräver analytisk dimensionering. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning. Lokalen är att anse som en större komplex byggnad som avses i Boverkets allmänna råd och då krävs analytisk dimensionering. Ägaren gick vidare till länsrätten och hävdar genom sin konsult Brandkonsulten att det är tillräckligt med förenklad dimensionering. Det finns inget stöd i Boverkets byggregler för kravet på analytisk dimensionering eftersom lokalen inte är att betrakta som en komplex byggnad. Med det avser Boverkets byggregler tunnlar och andra komplexa byggnadsverk. Dessutom är det fråga om en mindre ombyggnad som inte omfattas av byggreglerna eftersom dessa inte gäller retroaktivt. Platens Bar i Linköping står i cemtrum för en tolkning av Boverkets byggregler. Nattklubben ligger i källarplanet och länsrätten ska avgöra om det kan vara ett exempel på vad Boverket menar med komplex byggnad. Boverket själv tycker det, men brandkonsulten köper inte argumenteringen. Foto: Per Ahlberg Boverket konstaterar i sitt yttrande att brandcellens totala yta ökas genom ombyggnaden och att utrymmen som förråd, kontor, garderob med mera inkluderas i brandcellen. Eftersom den utökade ytan utgörs av dolda utrymmen ökar brandrisken. Erfarenheten visar att allvarliga bränder uppkommer i den typen av utrymmen. En ökning av personantalet med 125 personer förlänger också utrymningstiden och därmed ökar risken för personskador. Ändringen påverkar riskbilden negativt på ett sådant sätt att hela lokalen måste innefattas i det som lagstiftningen avser med den ändrade delen. Boverket noterar också att lokalen inte följer rekommendationen om högst 15 meters gångavstånd till utrymningsväg och att det saknas fönster för utrymning som extra säkerhet. Lokalen har flera särskilda risker och Boverkets samlade bedömning är att en analytisk dimensionering bör verifiera brandskyddet. gunno ivansson dimensionering. Och i yttrandet ges besked om detta, men inte på det sätt som branschen hoppats. Man gör det bland annat med motiveringen att lokalen saknar fönster för utrymning. Det är mycket märkligt eftersom det aldrig har varit tillåtet att förlita sig på fönsterutrymning för samlingslokaler. Med den argumenteringen känns det inte som vi fått ett tydligt och trovärdigt besked. Agne Gardell anser också att Boverket ändrar sitt tidigare synsätt genom att betrakta en nattklubb i källarplanet för under 600 personer som komplex byggnad. Dessutom att analytisk dimensionering kan krävas vid en ombyggnad. Länsstyrelsens ställningstagande har redan gett ringar på vattnet. I Motala pågår ett liknande ärende med en bowlinganläggning i två våningar under mark och länsrättens utslag kommer att få stor betydelse. Om vi har en byggnad som tillåter 700 personer och vid en ombyggnad minskar till 600, krävs det analytisk dimensionering då? undrar Agne Gardell.

14 SRV-förslag om bosp 14 byggnadstekniskt brandskydd Sirenen Nr 7 November 2008 i servicehus får kriti I ett servicehus där de boende inte kan utrymma själva ger boendesprinkler i kombination med dörrstängare och larm ett skäligt brandskydd. Det anser Räddningsverket i ett yttrande som redan vållat debatt. Servicehuset Skruven i Ronneby består av två fristående fyravåningsbyggnader förbundna med en servicedel. De två byggnaderna har vardera tolv lägenheter och fick sin nuvarande utformning vid en om- och tillbyggnad I dag är de flesta boende rullstolsbundna eller sängliggande. Vid en tillsyn i juli 2007 konstaterade räddningstjänsten att utrymningstrappan endast är 80 centimeter bred minimibredden enligt Boverkets byggregler är 90 centimeter. Samtidigt utdömdes den alternativa utrymningsvägen som utgörs av räddningstjänstens stegresurser. Fönsterutrymning är inte ett alternativ för personer med vårdbehov. Dessutom är fastigheten endast delvis tillgänglig för stegbilsutrustning. Tillsynen resulterade i ett föreläggande i fyra punkter. Där krävdes att den alternativa utrymningsvägen med räddningstjänsten skulle ersättas med någon form av loftgång. Ronnebyhus överklagade till länsstyrelsen där man anförde att brandskyddet är utfört i enlighet med nuvarande nybyggnadsregler för bostäder och att en loftgång skulle bli för dyr. Lägenheterna ska hindra spridning av brand och rök i minst 30 minuter och eftersom räddningstjänsten har en insatstid på 10 minuter ger lägenheten ett tillräckligt bra skydd. Samtidigt medger Ronnebyhus att det sannolikt är omöjligt att urymma i det mycket smala trapphuset. I stället föreslår man att hissen uppgraderas till att motsvara krav som utrymningshiss samt att trapphuset sätts under övertryck. Länsstyrelsen delade räddningstjänstens uppfattning att brandskyddet är otillräckligt och fann kraven berättigade. Ronnebyhus gick vidare till länsrätten som begärde yttrande från Räddningsverket. Räddningsverket besökte Skruven i augusti i år inför sitt yttrande och konstaterade då att 20 av de 24 boende var sängliggande eller rullstolsbundna. Dessutom att trapphusen på vissa ställen till och med är smalare än 80 centimeter samt att Ronnebyhus inte åtgärdat de krav i tillsynsföreläggandet som inte överklagats. Problemet med Skruven som med många andra äldreboenden är att verksamheten förändrats kraftigt. Det som en gång var pigga pensionärer är i dag äldre med omfattande vårdbehov. Skruven byggdes för äldre som ville ha närhet till viss service, men med förmåga att själva utrymma vid en brand. Servicehuset fick därför brandskydd som ett vanligt flerbostadshus. Många som i dag bor på Skruven har bott där sedan 1985 och saknar fysiska förutsättningar för att själva sätta sig i säkerhet vid en brand, säger Patrik Håkansson, Räddningsverket. Den här förändringen är inte bygglovspliktig enligt Boverkets byggregler och då återstår att pröva om brandskyddet är skäligt enligt Lagen om skydd mot olyckor. Den rättsliga principen bakom begreppet skäligt brandskydd går ända tillbaka till förarbetena inför 1962 års brandlag som gör gällande att en brandsynemyndighet inte bör kräva säkerhetsåtgärder utöver vad som uttryckligen föreskrevs vid bygglovet utan att behov därav föreligger på grund av särskilda omständigheter. Att de boende på Skruven inte kan sätta sig i säkerhet vid brand med nuvarande byggnadstekniska brandskydd är enligt Räddningsverkets uppfattning att betrakta som en särskild omständighet. Skapa en utrymningsväg skulle kräva någon form av utvändig loftgång och enligt Räddningsverkets innebär det ett stort och dyrt ingrepp som bara marginellt skulle förbättra brandskyddet. Att förbättra utrymningsmöjligheterna för personer som knappast går att utrymma på ett säkert sätt är inte lösningen på problemet enligt Räddningsverket. Under nattetid finns två personal i tjänst på Skruven. Med den lösningen kan personalen bli tvungna att evakuera tolv lägenheter i fyra plan. Detta är inte möjligt, och när de dessutom kommit ut på loftgången kan det vara vinter och tio minusgrader. Den här typen av boende är vanligt i svenska kommuner och Räddningsverket får ofta frågor om vad som är skäligt brandskydd. Till att börja med tycker vi det är olämpligt att ha boende med ett omfattande hjälpbehov vid utrymning i en byggnad som är utformad på detta sätt och i så många plan. Räddningsverket vill dock markera skälighetsnivån och inte bara konstatera att den förelagda punkten är oskälig. Därför ger vi viss vägledning i ett förslag som vi anser uppfyller skälighetsnivån i just detta objekt. Förslaget innebär installation av boendesprinkler i alla lägenheter, dörrstängare på lägenhetsdörrarna tillsammans med ett heltäckande brand- och utrymningslarm samt byggnadens övriga brandskydd. Ett aktivt system i form av boendesprinkler bidrar till att de boende inte behöver evakueras utan kan stanna kvar i sina lägenheter. Den enda som behöver utrymma är den eller de som befinner sig i den lägenhet där branden startar. Då har också personalen en rimlig chans att agera. Räddningstjänstens uppgift blir då rimligen att bekämpa branden i den lägenhet den startat i och begränsats med hjälp av sprinklern, säger Patrik Håkansson. gunno ivansson Brandskyddet på äldreboendet Skruven i Ronneby väcker debatt. Majoriteten av de boende är rullstolsbundna eller sängliggande samtidigt som det saknas godkända utrymningsvägar. Räddningstjänsten kräver en omfattande ombyggnad som Ron-

15 Sirenen Nr 7 November 2008 byggnadstekniskt brandskydd 15 rinkler k Vi kan inte lägga oss platt på rygg Räddningstjänsten och Ronnebyhus är egentligen överens om att driva ärendet till ett avgörande i domstol. Vi tycker inte det är bra som det är i dag. Samtidigt kan vi inte lägga oss platt på rygg. Jag har ju också en skyldighet att inte göra mer och betala mer än samhället kräver av mig. Det säger Mats Du-Bahr, teknisk chef på Ronnebyhus. Han har ärvt Skruven, som ända sedan ombyggnaden haft ett undermåligt brandskydd. Dessutom har de boendes fysiska status förändrats. När de flyttade in var det glada och pigga pensionärer som klarade sig själva. Nu är det i praktiken ett sjukhem, det är jättestor skillnad. Räddningstjänstens förslag om någon form av loftgång med trappor till säkerheten tror han inte på. Åldringarna kan ju inte resa sig ur sängar och rullstolar och gå bara för att de får en ytterligare en trappa, så det är ju egentligen inte lösningen på problemet. I överklagande till länsstyrelsen begärde Ronnebyhus att Räddningsverket skulle yttra sig om alternativa lösningar. Att Ronnebyhus ska komma med förslag som myndigheterna sedan ska ta ställning till för eller emot, utan att säga vad som ska göras i stället, är meningslös byråkrati enligt Mats Du-Bahr. Därför blev jag väldigt nöjd när Räddningsverket kom med ett förslag. Det känns som om sprinkler är det rätta. Med den personal som finns på platsen kan det aldrig vara aktuellt att rulla runt folk. Brandskyddet på Skruven är en källa till oro. Det känns i magtrakten om skulle hända något under tiden som processen pågår. Vi känner att vi har det tekniska och moraliska ansvaret. Det är en känslig anläggning och det får inte bli något julfirande med levande ljus i granen. gunno ivansson nebyhus har överklagat. Räddningsverket har yttrat sig och anser att bostadssprinkler skulle ge ett skäligt brandskydd. Förslaget får kritik av räddningstjänsten, men framförallt av brandkonsulter som anser att det sänker brandskyddet. Brandkonsulten: Svag teknisk lösning Räddningsverkets förslag om sprinkler får kritik av både räddningstjänsten och brandkonsulter. Räddningstjänsten är kritisk eftersom man i yttrandet ser en koppling till deras beredskap. Räddningsverket skriver att med den beredskap som finns i Ronneby har räddningstjänsten goda möjligheter att släcka en brand i startbrandcellen. Oberoende av räddningstjänstens förmåga ska det vara ett skäligt brandskydd. Jag tror heller inte att Räddningsverket menat att göra en koppling till våra resurser, men vi vill vara tydliga så att inte domstolen skriver fast det, säger Claes Nicklasson, ställföreträdande räddningschef i Östra Blekinge. Sprinkler kan vara ett alterntiv, men enligt Claes Nicklasson är det inte tillräckligt eftersom man fortfarande har kvar den bristfälliga utrymningsvägen. Enligt de bedömningar som nu görs har Skruven ända sedan en om- och tillbyggnad i mitten av 1980-talet saknat godkända utrymningasvägar. Varje boende sitter trots allt i sin brandcell, det var inte så uppenbart farligt att vi bedömde att boendet behövde stängas, säger Claes Nicklasson. Yttrandet har också väckt stor uppmärksamhet bland brandkonsulterna som undrar om det är en ny linje och fler yttranden är att vänta. Det är märkligt att man först dömer ut byggnaden som olämplig för ändamålet för att i nästa andetag ange en svag teknisk lösning. Boendesprinkler är inte förankrad i något normgivet regelverk. Det är inte bra för brandskyddet i Sverige, säger Pontus Skogetun på WSP Group. Han är orolig för att yttrandet ska bli prejudicerande. Det har visserligen inte vunnit laga kraft, men yttrandet finns ute och blir normgivande. Enligt Patrik Håkansson på Räddningsverket är inte avsikten i yttrandet att låsa fast någon speciel bemanning hos räddningstjänsten. Samtidigt kan räddningstjänsten i en ort av Ronnebys storlek förväntas ha förmåga till invändig släckinsats inom normal insatstid. Vi tar ställning i ett enskilt fall. Yttrandet ger en fingervisning om vad som är skälig nivå på den här typen av befintliga verksamheter. Kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser är en av flera parametrar i skälighetsbedömningen, säger Patrik Håkansson. gunno ivansson Det är trångt på äldreboendet Skruven. Trapphuset har byggts runt hissen och är på vissa ställen smalare än 80 centimeter. Boverkets minimikrav är 90 centimeter. Fakta boendesprinkler Huvudsyftet med boendesprinkler är att rädda liv, inte egendom. Vattenmängden för boendesprinkler kan vara så låg som 50 l/min att jämföra med de l/min för traditionell sprinkler. Boendesprinklersystemets varaktighet är normalt 30 minuter mot minst det dubbla för en traditionell sprinkler. Boendesprinkler delar normalt servis med byggnadens kallvatten medan ett traditionellt system kräver separat sprinklerservis och tvåvägsmatning. Detta sammantaget gör att boendesprinkler är mycket enklare att installera och betydligt billigare eftersom inga nya vattenledningar behöver dras fram till objektet. Svenska brandskyddsföreningen arbetar med att ta fram en gemensam nordisk standard för boendesprinkler och Räddningsverket deltar i diskussionerna.

16 16 internationellt Sirenen Nr 7 November 2008 Räddningsverket bygger beredskap i Pakistan I Pakistan pågår Räddningsverkets största kapacitetsutvecklingsprojekt. 220 pakistanier utbildas i katastrofberedskap för att kunna göra en snabb insats vid en jordbävning. Vid jordbävningen i Pakistan senhösten 2005 omkom människor, de flesta kvinnor och barn. FN skickade efteråt en bedömningsstyrka för att undersöka vad som krävs för att stärka landets egen förmåga att Daniel Hjärne hantera framtida jordbävningskatastrofer. Gruppen fann att det saknades både katastrofberedskap och samordningsorgan mellan myndigheter och sök- och räddningsstyrkor. FN bestämde sig för att hjälpa Pakistan bygga upp en katastrofberedskap. Sverige tog på sig att vara samordnare av den internationella delen av insatsen, säger projektledaren Daniel Hjärne, Räddningsverket. Utöver Sverige deltar även Storbritannien och Schweiz i projektet. Jordbävningskatastrofen ledde till att det 2006 bildades en ny myndighet, NDMA (National Disaster Management Authority). NDMA utvecklas parallellt med att vi bygger upp sök- och räddningsberedskap. De är involverade i arbetet och vi har fått bra kontakt med tjänstemän där. En stödenhet startades i Islamabad hösten 2007 som leds av Lars Mannberg och utbildningskoordinatorn Solveig Thorvaldsdottir, isländsk specialist på byggnadskollapser och jordbävningar. Dessutom finns tre lokalanställda. Projektets uppgift är att utbilda tre sökoch räddningsstyrkor i städerna Lahore, Karachi och Islamabad. Totalt drygt 220 Utbildning av sök- och räddningsstyrkor i Pakistan. Ett 40-tal instruktörer från Sverige flyger till Pakistan i omgångar i Räddningsverkets största kapacitetsutvecklingsprojekt. personer i två tunga (86 personer) och en mediumtung styrka (52 personer). I styrkorna ingår hundar, kameror, lyssningsutrustning och sjukvårdsresurser. Arbetet genomförs av en pool på ett 40-tal instruktörer som flyger ner från Sverige i omgångar. Det finns också fyra brittiska instruktörer som är experter på att säkra byggnader med rasrisk och rappellering. Förutom att utveckla den nationella utbildningen och ta fram riktlinjer för styrkorna ska det byggas tre övningsfält liknande de i Skövde men i mindre skala. Projektet bidrar även med grundutrustning till de tre sök- och räddningsstyrkorna. Projektet är det första i sitt slag och har stött på en rad hinder. De brandstationer som skulle ha ansvar för sökstyrkorna var inte klara med alla förberedelser och projektet tvingades börja med att bygga upp den grundläggande nivån. Det har varit väldigt svårjobbat och vi har fått ändra tidsplaneringen rejält. Byråkratin är en utmaning. Det gäller att få med sig personer i styrande positioner. Det är ett hierarkiskt land och man måste jobba uppifrån, den enskilde saknar inflytande. Pakistan ska stå med personal och löner till sökstyrkorna, men politiska motsättningar och brist på pengar fördröjde utbildningen i Lahore och Karachi. I Islamabad ställde ett anställningsstopp till problem. Efter attentatet mot Mariott Hotel kritiserades NDMA för bristande resurser och projektet fick stor uppmärksamhet. Attentatet ledde till att anställningsstoppet i Islamabad hävdes. Budgeten är stor. Huvudfinansiär är Sida med 17 miljoner kronor. 1,5 miljoner pund räknar man med att få från brittiska Sida (DFID) medan Schweiz bidrar med dollar. Trots svårigheterna är Daniel Hjärne nöjd med projektet. Vi startade med otroligt höga ambitioner och trots de inledande svårigheterna har det gått väldigt bra. Vem man än pratar med blir de förvånade över att vi tagit oss an ett så omfattande projekt, att samtidigt stötta myndigheter och tre team i olika städer. Personalen är motiverad och väldigt glad och stolt över att få utbildning av Räddningsverkets isntruktörer. Målet är att teamen så småningom blir certifierade, säger Daniel Hjärne. gunno ivansson Biståndsinsats i gröna zonen Räddningsverket tillbaka i Bagdad Som första internationella organisation ska Räddningsverket göra en biståndsinsats inne i den internationella zonen i Bagdad. Räddningsverket ska bygga kontor åt FNs flyktingsorganisation UNHCR. Internationella eller gröna zonen är ett extremt hårt bevakat område i centrala Bagdad där bland annat ledningen för de amerikanska ockupationsstyrkorna bor och arbetar. På grund av säkerhetsläget i Irak har FN tvingats arbeta från Amman i Jordanien. Det senaste halvåret har situationen stabiliserats och FN finns nu på plats inom zonen men är mycket trångbodd. FNs flyktingpersonal har sex kontorsplatser och bara i år räknar man med att behöva ta emot och hjälpa återvändande flyktingar, berättar Christian Di Schiena, Räddningsverket. Tillsammans med projektledaren Martin Sjöholm och arkitekten Ingvar Sahlin besökte han i månadsskiftet oktober-november Bagdad för att bedöma förutsättningarna. Iraks huvudstad är en av världens farligaste platser och säkerhetsapparaten är ofantlig. Vi flög till Amman och vidare därifrån med FN-flyg till Bagdad. Från Bagdads flygplats fördes vi till internationella zonen med amerikanska Black Hawk-helikoptrar. Förflyttning inom zonen skedde i bepansrade fordon med passagerarna iklädda skottsäkra västar och hjälm. Var vi än åkte var det tre meter höga betongmurar. Det var som att åka i en labyrint, berättar Christian Di Schiena. Christian Di Schiena Området FN fått tilldelat var tidigare en flickskola och förläggningen består av ett containerkomplex, inbäddat i ett omkring två meter tjockt lager av sandsäckar. Ovanpå det ett betongskydd och överst ett kevlartak. Först ville FN bygga de nya kontoren utanför skolområdet men det skulle inneburit att vi fått bygga upp samma extrema skydd. Efter dialog med FN-organisationerna på plats kom vi fram till att det bästa är att i stället bygga ut skolbyggnaden. Lösningen innebär också att utbyggnaden blir ett internt samarbetsprojekt mellan olika FN-organisationer. I och med att vi sammanför UNHCR, UNICEF, WHO och WFP bidrar vi till synergieffekter vilket är en ambition med vårt stöd. Tillbyggnaden blir på kvadratmeter i två våningar och ska ge 30 kontorsplatser och konferensrum med mera. För Räddningsverkets del engageras två eller tre personer, förutom projektledaren i Sverige en projektkoordinator i Irak och eventuellt en upphandlare på plats. Byggnationen görs av lokala entreprenörer. Det blir en gemensam finansiering och FN kommer att betala delar av projektet, säger Christian Di Schiena. Gunno ivansson

17 Sirenen Nr 7 November 2008 nyheter 17 Ny akademisk utbildning i katastrofhjälp Helhetsgrepp på katastrofarbete LUND. En ny utbildning i katastrofhantering har startat vid Lunds och Köpenhamns universitet. Syftet är att insatspersonal ska bli bättre på att hantera naturkatastrofer, terrorattacker och konflikter. I dag är bristen på helhetssyn och koordinering både i arbetet med att reducera risker och i hanteringen av katastrofer ett problem, säger Per Becker, kursansvarig för den nya utbildningen Master of Disaster Management vid Lunds universitet. Idén till utbildningen föddes hos Peter Kjaer Jensen på Köpenhamns Universitet när han såg hjälparbetet i Aceh efter tsunamin. Resultatet blev ett svensk-danskt projekt och en utbildning som bedrivs tillsammans vid bägge universiteten. Vid en katastrof skyndar hjälpteamen till undsättning och de arbetar bra var för sig. Däremot sker inget samarbete över yrkesgränserna och ingen har helhetsgreppet. Det kan leda till att det blir fel, att drabbade människor inte får den hjälp de verkligen behöver, säger Per Becker och exemplifierar med Sri Lanka efter tsunamin. En biståndsaktör byggde snabbt upp nya hus till familjerna som blivit hemlösa. Men de byggdes 2-3 mil inåt landet för att komma bort från havet och riskområdena. Problemet var att de flesta livnärde sig på fiske, så det var ingen som kunde bosätta sig i husen eftersom de då inte kunde försörja sig. Internationell insatspersonal jobbar i Om ett år är de färdigutbildade i Disaster Management, redo att ta helhetsgrepp om kommande katastrofhärdar. Magnus Hagelsteen, Sverige, Cathy Lowder, England och Casimiro Antonio, Mocambique är tre av 19 studenter på den nya utbildningen. Foto: Katarina Sellius Per Becker, Räddningsverket, är kursansvarig för utbildningen Master of Disaster Management. regel med antingen förebyggande, beredskap, operativt arbete eller återuppbyggnad. När olika organisationer fokuserar på sin del i processen, är risken stor att hjälpen blir missriktad. Med utbildningen vill vi lära ut hur vi arbetar tillsammans och skapar en helhetssyn för att få en effektivare katastrofhantering, förklarar Becker. De 19 eleverna kommer från hela världen, flera av dem från utvecklingsländer. En grundtanke med utbildningen är att När olika organisationer fokuserar på sin del i processen, är risken stor att hjälpen blir missriktad. studenterna ska återvända till sina hemländer och utbilda andra. Det är också Casimiro Antonio från Mocambique inställd på. Han jobbar med koordinering och katastrofhantering på statlig nivå i sitt hemland. Mitt land drabbas ofta av översvämningar, torka och cykloner. Vi har haft stora problem med att hantera katastroferna, säger han. Utbildningen gör det möjligt för mig att få bra verktyg som bättre kan förbereda oss för kommande katastrofer. I dag saknar vi expertis inom flera olika områden och behovet av kunskap är mycket stort. För att komma in på utbildningen krävs det minst två års relevant arbetslivserfarenhet och tre år akademisk utbildning eller motsvarande. Studenterna har skilda yrkesbakgrunder, här finns ingenjörer, journalister, poliser, psykologer och andra. Cathy Lowder bor numera i Köpenhamn och har en bakgrund i brittiska armén. Hon är snart på väg ut i världen igen. Den här gången till Afghanistan. Jag vill göra något som har en större mening och kom fram till att jag vill starta en ny karriär inom det humanitära hjälparbetet. Men det är inte självklart vad katastrofhantering är det beror på vilken bakgrund man har. En bonuseffekt är att vi lär väldigt mycket av varandra inom gruppen, säger hon. Magnus Hagelsteen är tjänstledig från strategiska enheten vid Räddningsverket för att gå utbildningen: Att satsa långsiktigt på internationell kapacitetsutveckling och återuppbyggnad i drabbade länder är viktigt och står högt upp på den politiska internationella dagordningen. Jag hoppas få användning för kunskaperna också i MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), säger han. Fakta KATARINA SELLIUS Master of Disaster Management Ny akademisk utbildning i katastrofhjälp som ges av Lunds och Köpenhamns universitet. Programmet har utformats i samarbete med Räddningsverket, FN, Röda korset och andra biståndsorganisationer. Startade hösten 2008

18 18 internationellt Sirenen Nr 7 November 2008 Handbok i jämställdhet vid internationella insatser Katastrofer drabbar kvinnor och män olika Insatspersonalen ska bli bättre på att se både kvinnors och mäns behov i konflikter och katastrofer. Därför har Räddningsverket tagit fram en handbok i jämställdhet för internationella insatser. Handboken innehåller konkreta exempel på hur genusperpektiv kan användas i det praktiska arbetet i Räddningsverkets internationella insatser. Ofta beskrivs genusarbete i generella termer, vilket kan uppfattas luddigt. Med handboken lyfter vi genusarbetet till en praktisk nivå. Boken ger handfasta råd om hur insatspersonal bör agera i olika situationer och i möten med andra kulturer, förklarar Susanne Kozak, en av tre genusrådgivare vid Räddningsverket. Susanne Kozak Susanne Axmacher Det kan handla om att bygga en bro i Sri Lanka, bredda en väg på afrikanska landsbygden eller ge pakistanska kvinnor första hjälpen. Vid ett brobygge bör insatspersonalen ställa sig frågan: kommer även kvinnor och barn att nyttja bron i mörker med risk att bli påkörda? Hur ska bron byggas för att ta hänsyn till alla invånares behov? Det är lätt att gå i fällan. Som när en brunn skulle anläggas efter bombningarna i Kosovo och insatspersonalen frågade männen var den skulle byggas. Nära biltvätten blev svaret och där grävdes brunnen. Efteråt insåg insatspersonalen att de missat att fråga kvinnorna. Brunnens läge innebar nämligen att kvinnorna var tvungna att gå tre kilometer för att hämta vatten till sin matlagning. Räddningsverkets mål är att genusperspektivet ska genomsyra den internationella verksamheten i alla skeden, såväl i planering och genomförande som vid rapportering och utvärdering av insatsen. I dag frågar man inte längre varför, utan hur ska vi arbeta med genusperspektivet? All insatspersonal utbildas i genus före insats. De får också med sig handboken i jämställdhet. Utbildningen är obligatorisk, oavsett om du är sjuksköterska, lastbilschaufför, it-tekniker eller ingår i en sök- och räddningsstyrka, säger Susanne Kozak. Fem gånger så många kvinnor som män dog i översvämningarna i Bangladesh Två tredjedelar av de omkomna i flodvågen 2004 var kvinnor. Vid jordbävningen i Pakistan 2005 dog fler kvinnor än män. Orsakerna är flera, men ofta beror det på att kvinnor och män i olika kulturer och religioner har olika ansvarsområden, rörelsefrihet och utbildning. Vid jordbävningen i Pakistan bestod räddningspersonalen av män. Det innebar att många av kvinnorna blev kvar att dö i rasmassorna eftersom kvinnor, på grund av kulturen, inte får beröras av män de inte känner, berättar Susanne Axmacher, genusrådgivare vid Räddningsverket. Fälthandbok i jämställdhet. Under en rekognoseringsresa, som här i Lubumbashi i Demokratiska Republiken Kongo, skaffas information som ska användas vid planering och genomförande av själva insatsen. Räddningsverkets Therese Andersson och Björn Dahlström träffar en representant för ett av WFP:s lokalkontor (World food programme). Foto: Katarina Sellius Kvinnlig insatspersonal är därför nödvändigt för att drabbade kvinnor får den hjälp de behöver. Efter jordbävningen har Räddningsverket stöttat de pakistanska myndigheterna i att få in fler kvinnor i räddningsstyrkor. I staden Lahore har exempelvis räddningsskolan sänkt de hårda fysiska inträdeskraven och därmed fått in en stor grupp kvinnor. Tilltaget kritiserades till en början, oron var stor att kvalitén på räddningstjänsten skulle försämras. Men det visade sig bli tvärtom. Kvinnorna blev så pass stolta och motiverade när de kom in på skolan att de tränade upp sig till godkänd nivå. Resultatet har blivit en effektivare räddningstjänst som kan bistå både kvinnor och män, berättar Susanne Axmacher. Räddningsverket strävar efter att öka andelen kvinnlig insatspersonal i de svenska teamen. I dag är procent kvinnor, målet är 40 procent. Det är svårt att rekrytera kvinnor, eftersom insatserna ofta efterfrågar kompetens från mansdominerade yrken som mekaniker, sambandstekniker, elektriker och räddningstjänst. Men självklart finns kvinnor också i dessa yrkeskategorier och dem försöker vi nå med olika riktade informationsinsatser, säger hon. Susanne Kozak framhåller att genusarbetet kan vara problematiskt och gå trögt. Gensvaret från våra samarbetspartners är inte alltid självklart. Det är en förändringsprocess som tar tid, konstaterar hon. En tendens som uppmärksammats är att när Räddningsverket föreslår en kandidat av vardera kön för ett uppdrag, väljer FN-partners nästan alltid att rekrytera den manliga kandidaten. Susanne Axmacher har bland annat erfarenheter från EU:s militära insats i Tchad, där hennes uppgift var att föra in genusperspektivet på alla nivåer i den militära EUFOR-styrkan. Inte sällan mötte hon attityden det här är på liv och död, vi hinner inte tänka på genus. Men vitsen är att ju bättre man blir på genusarbete, desto effektivare blir insatsen eftersom man når fler hjälpbehövande, säger hon. KATARINA SELLIUS 1325 och Räddningsverket n FN:s säkerhetsråds resolution 1325 antogs år 2000 och innebär att kvinnor själva ska ges möjlighet att formulera sina behov i en kris, liksom vara med och utforma lösningar på problemen. n För att Räddningsverkets insatser ska bli effektiva, och nå ut till hela befolkningen i ett katastrof- och konfliktområde, måste arbetet involvera kvinnorna i den lokala befolkningen. n En förutsättning är också att kvinnor ingår i de svenska insatsteamen.

19 Sirenen Nr 7 November 2008 nyheter 19 Nya symboler för fara De orange farosymbolerna på kemikalier ska bytas ut. Redan i början av nästa år kan de nya vita symbolerna dyka upp. Farliga kemiska produkter är i dag märkta med olika farosymboler. På etiketten finns också så kallade risk- och skyddsfraser som beskriver faran och hur man skyddar hälsa och miljö. De orangefärgade farosymbolerna ersätts av symboler mot vit bakgrund med röd ram. Även risk- och skyddsfraser kommer att bytas ut. Orsaken är de nya EU-regler som beräknas börja gälla strax efter årsskiftet. Det är viktigt att räddningstjänsten och andra berörda känner igen de nya symbolerna, säger Lorens van Dam vid Räddningsverkets avdelning för brandfarliga och explosiva varor. I ett akut läge, vid olycka eller brand, är det viktigt att veta vilka farliga kemiska ämnen man har att göra med för att kunna vidta rätt försiktighetsmått. Även vid tillsyn behöver man känna till detta. De internationella företagen ligger i startgroparna för att komma igång med den nya märkningen, och de nya symbolerna kan därför Lorens van dyka upp ganska snart efter Damm årsskiftet. De gamla farosymbolerna kommer dock att hänga med under en övergångsperiod. Men senast om två år, den 1 december 2010, ska all märkning vara utbytt för kemiska ämnen. När det gäller blandningar av kemiska ämnen har företagen ytterligare fyra och ett halvt år på sig att byta till den nya märkningen. Lorens van Dam ser flera fördelar med det nya systemet. Den nya märkningen är beskriver tydligare både själva faran och farlighetsgraden. För exempelvis explosiva varor används i dag en tvågradig skala, nu införs i stället en sjugradig skala som bättre upplyser om på vilket sätt ämnet är farligt. En av de stora poängerna är också att kriterierna för brand, explosion, oxidation och övriga fysikaliska faror ändras så att de överensstämmer med dem som gäller för transport av farligt gods. Syftet med nya systemet är att underlätta global kemikaliehandel, eftersom systemet undan för undan kommer att införas över stora delar av världen. det baseras på det internationella systemet GHS (Globally Harmonized System), som på samma sätt som reglerna för transport av farligt gods utarbetats inom FN. EU-länderna är något av pionjärer md att införa det nya systemet, endast Nya Zeeland har hunnit före. KATARINA SELLIUS Här ovan är de nya farosymboler som kommer att gälla för frätande egenskaper, gaser under tryck, oxiderande, explosiva, brandfarliga och miljöfarliga egenskaper, liksom olika hälsofarliga egenskaper. De gamla symbolerna (till vänster) kommer att leva kvar parallellt med de nya under en övergångsperiod. Fotnot: För mer information: och klicka på Klassificering och märkning. Eller gå in på www. kemi.se Allmänt råd om fyrverkerier Kan säljas från stålcontainer Kraven på utrymningssäkerhet skärps i Räddningsverkets allmänna råd och kommentarer om försäljning av fyrverkerier. Samtidigt öppnas för möjligheten till lagring och försäljning från stålcontainer. Försäljningen av fyrverkerier är reglerad i Räddningsverkets föreskrifter och allmänna råd (SRVFS 2006:10) om förvaring av explosiva varor. Dessa bestämmelser fokuserar på explosivvaruindustrin och inte specifikt på lagring och försäljning till konsumenter. Inte heller i de tillhörande allmänna råden har det varit tydligt vad som gäller vid försäljning. Det nya råd (SRVFS 2008:6) som beslutades 29 september ska ändra på det förhållandet: Det blir tydligare vad som gäller och lättare att tillämpa och tolka råden på ett likvärdigt sätt för alla inblandade, säger Christer Strömgren, handläggare på Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor. I lokaler där konsekvenserna av en brand eller explosion kan bli allvarliga på grund av byggnadens brandtekniska utformning med stora brandceller och långa utrymningsvägar, anser Räddningsverket att försäljning av fyrverkerier inte bör ske. Lagring i stålcontainer kan ske liksom försäljning utanför, men i tydlig anslutning till butiken. Andra nyheter är att Räddningsverket ger råd om maxgräns för den mängd fyrverkerier som lagras i ett lagerutrymme med hänsyn till dess volym. Här har det skett en förändring under remissarbetet. Vi har underlag från försök i både Finland och Australien som gjort att vi höjt mängden till 10 kilo nettovikt explosivämne per kubikmeter, berättar Christer Strömgren. Samtidigt med att de allmänna råden beslutades också om en ändring i föreskriften SRVFS 2006:10. Den tillåtna mängden fyrverkeriprodukter i riskgrupp 1.3 att förvara på ett och samma ställe höjdes från 50 till 100 kg nettovikt explosivämne. ÅKE SVENSSON I årets nätverksträff, som arrangerades av Södertörns brandförsvarsförbund, deltog drygt 40 kvinnliga heltidsbrandmän från hela landet. Foto: MT, Kommunal Stockholms län Arbetsmiljö het fråga för kvinnliga brandmän I oktober hölls en nätverksträff för heltidsanställda kvinnliga brandmän i operativ tjänst. Caroline Åberg är brandman i Nybro och facklig företrädare i den grupp inom Kommunal (HkBm) som arbetar för lika villkor oavsett kön. Vad diskuterades på nätverksträffen? Framför allt arbetsmiljö. Vad händer när du som brandman blir gravid, är en viktig fråga. Arbetsgivaren ska ha en handlingsplan om vad som gäller före, under och efter graviditeten. Reglerna säger att du inte får rök-eller kemdyka, utan direkt ska omplaceras. Det gäller även för dem som ammar. Vi anser också att förbud mot utryckningskörning ska finnas i reglerna för gravida och ammande arbetstagare. Man ska aldrig tvingas till att vistas i brandrök. Vad bör arbetsgivarna bli bättre på? De ska tänka till innan de anställer tjejer. Vad betyder det egentligen när de skriver i annonsen vi ser gärna kvinnliga sökanden? Är organisationen förberedd, finns dubbla omklädningsrum, diverse storlekar och utrustning samt handlingplan för graviditet. Det sägs att kvinnor och män ska jobba på lika villkor, men det är inte på lika villkor när en tjej med storlek 37 måste kliva i stövlar med storlek 43 som hör till kemdräkten. Så är det tyvärr fortfarande på många håll. Håller kvinnor lika länge i yrket som män? Det vet vi inte i dag. Själv har jag jobbat som brandman i tio år. När jag började var målet att hålla på till jag var 40. I dag är jag där och känner mig lika stark.

20 20 nyheter Sirenen Nr 7 November 2008 Lär sig leda med datasimulering Blåljusfordon larmar med röstvarning till bilstereon Just nu provar räddningstjänsten i Enköping-Håbo och Stockholm ett unikt larmsystem. Från brandbil, ambulans och polisbil kan man skicka röstmeddelande till bilister som befinner sig inom en radie av meter från räddningsfordonet. Det är ett problem att folk inte upptäcker oss i tid, trots att vi kommer med blåljus och sirener. Risken är att bilister blir stressade och agerar fel när de väl ser oss, säger Lars Westerlund, styrkeledare vid Räddningstjänsten Enköping- Håbo där man provar systemet i tre fordon. Med det mobila radiosystemet kan man sända ut meddelanden över alla radiostationer. Varning, ett utryckningsfordon närmar sig. Var vänlig håll till höger. Ungefär så kan det låta i bilstereon. För att det ska fungera krävs att radion är påslagen i bilen. Tanken är att vi ska komma fram både snabbare och säkrare till den nödställde om vi varnar i god tid. Detta kan man lättare uppnå med ett system som detta, konstaterar Westerlund. Systemet kommer att testas under 1,5 månad för att visa hur bilister reagerar när ett utryckningsfordon närmar sig. Under testperioden filmas alla larm för att man senare ska utvärdera hur bilisterna reagerar på radiomeddelanden. Rådet för barnsäkerhet sätter fokus på drunkningsolyckor Tony Danielsson, Räddningstjänsten Östra Kronoberg, är kursdeltagare i Räddningsledning B i Revinge och en av de första som utbildats i simulatorn Vector Command. Ett utmärkt sätt att mängdträna ledning och växa in i rollen som insatsledare, konstaterar han. Foto: Katarina Sellius REVINGE. Att öva räddningsledning kräver både tid och mycket folk i alla fall om det ska ske på ett övningsfält i verkligheten. Därför satsar Räddningsverket på ett nytt område datasimulering. Tony Danielsson står ensam och på helspänn i ett helt svartmålat rum. På ena väggen sitter en 7,5 kvadratmeter stor filmduk där en simulerad brand i ett flerfamiljshus härjar. Danielsson är räddningsledare och till sin hjälp har han joystick, kommunikationsradio och telefon. I bakgrunden ljudet från brandfordon. Tony Danielsson, från Räddningstjänsten Östra Kronoberg, är en av deltagarna på Räddningsverkets utbildning Räddningsledare B i Revinge första kursen som kör nya datasimulatorn Vector Command. I simulatorn övar man sig i att leda resurser och hantera dem, göra riskbedömningar, bygga upp sin skadeplatsorganisation och besluta om åtgärder allt i realtid. Helt enkelt det som krävs för att släcka branden och minska konsekvenserna. Tappar man inte känslan av verklighet? Nej, faktiskt inte. Det här är ett utmärkt sätt att mängdträna räddningsledning. Visst är det ett dataspel, men man blir lika stressad och fokuserad som om det vore en riktig insats, konstaterar Tony Danielsson. Torbjörn Krokström, lärare vid Räddningsverket i Revinge. I ett kontrollrum intill sitter läraren och spelledaren Torbjörn Krokström och sköter motspelet för den virtuella insatsen tillsammans med en kollega. Motspelet är SOS-funktion och övriga aktörer som eleven kan tänkas samverka med på skadeplatsen. Hans roll är även att dokumentera och spela in elevens agerande i speldatorn. Om insatsen går snett? Ja, då framkommer det i utvärderingsverktyget, som loggar allt efter en tidslinjal. Det blir tydligt för eleven vad som gjorts och vad som borde gjorts. Det är ju knappast möjligt ute på övningsfältet. Simulatorn ger billiga övningstillfällen och det är lättare att komma åt individen och ge bra feedback. Datasimulering är egentligen inget nytt, det har funnits inom flyget i många år. Men nu har det även kommit verklighetstrogna och användbara simuleringsprogram för räddningsinsatser. Det ger oss en bättre möjlighet att träna räddningsledning på olika nivåer. Det går i de flesta fall att träna upp ett strukturerat tänkande och beslutsfattande under press, betonar Krokström. Allt som sägs och görs dokumenteras och sparas i en händelselogg. Efteråt kan hela insatsen spelas upp och utvärderas. Kursdeltagaren Carl Pålsson från Räddningstjänsten Södra Älvsborg, ser flera fördelar med den nya simulatorn: Det här ger en bättre chans att växa in i rollen som insatsledare. Tyvärr är det sällan det genomförs större övningar på hemmaplan. Brandmän övar hela tiden för att vara beredda. Det bör även räddningsledare göra, anser han. Fördelen är att man kan analysera hela räddningsinsatsen i detalj. Man får möjlighet att göra misstag, men också chansen att rätta till dem nästa gång man kör. Att höra sin egen röst och analysera sitt agerande och sin orutin är oerhört lärorikt. Förutsättningarna för insatsen kan styras i detalj. Vilken händelsetyp gäller för insatsen, hur många är skadade? Vilka är väderförhållandena, snöar det eller ligger dimman tung? Tid på dygnet, blåser det, hur kallt är det? Tanken är även att vi ska kunna åka ut till kommunala räddningstjänsten och utbilda genom att köra spelet på plats, säger Krokström. Det är möjligt att kundanpassa dataspelet genom att mata in en specifik kommun med resurser i form av fordon, styrkestorlek och körtider. Än så länge finns endast två brand-scenarier, flerfamiljshus och industri. Under nästa år kommer ytterligare nio scenarier, bland annat villabrand, järnvägsolycka och höghusbrand. KATARINA SELLIUS Rådet för barnsäkerhet, som samordnas av Räddningsverket, tar krafttag mot drunkningsolyckor liksom mot drog- och alkoholrelaterade olyckor. I en första nationell plan pekar man ut konkreta åtgärder för det framtida barnsäkerhetsarbetet. Tre problemområden prioriteras: n Drunkning n Olyckor och skador på grund av alkohol och droger n Utveckling av statistikunderlag Bland barn i åldrarna noll till sex år är drunkning den vanligaste dödsorsaken vid olycka. Bland alla barn och ungdomar upp till 17 år är drunkning den näst vanligaste dödsorsaken efter trafikolyckor. Alkohol och droger är en viktig bakgrundsfaktor för skador bland barn och unga. Tillförlitlig statistik är grunden för ett bra säkerhetsarbete, därav den särskilda prioriteringen av utveckling av statistik. Allt fler söker SMO på distans Totalt har 795 personer sökt till den tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor (SMO) nästa termin. Av dessa är 78 kvinnor (9,8 procent). Totalt tas 132 elever in, SMO på distans inräknad. Vi är mycket nöjda med det fortsatt höga söktrycket, trots att det varit en mycket turbulent period med två skolor som läggs ned, säger Stefan Lundqvist, chef för Räddningsverkets risk- och säkerhetsutbildningar. Däremot är vi mindre nöjda med andelen kvinnor som sökt. Siffran omkring tio procent har legat fast i flera år, det visar att vi måste fortsätta arbeta för mångfald. Skolan i Revinge är det populäraste alternativet med 367 sökande i första hand. På andra plats kommer SMO-distans med 250 sökande. 175 har valt skolan i Sandö i första hand. Distansutbildningen är ny sedan ett halvår tillbaka. Vi kan konstatera att distansutbildningen blivit en stor framgång, säger Lundqvist. Senaste rön på Tidningen RIT-aktuellt finns inte längre i tryckt form. Numera finns föreningen Räddningstjänstens idrotts- och testledare på Där kan du bland annat ta del av senaste rönen om fystester och fysträning. Lär om olycksundersökning För tredje året i rad hålls ett seminarium om olycksundersökningar. Seminariet hålls november på Räddningsverkerts skola i Rosersberg. Läs mer om programmet och anmälan på

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund?

Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund? Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund? Förbundschef Per Anderson Enhetschef LC Hans Därnemyr Organisation 2014-10-01 Historik Våren 2007 föds tanken om en egen LC. Bristfällig

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19 Förbundsdirektionen 12-19 2 12 Godkännande av dagordning... 5 13 Utseende av justeringsperson... 6 14 Firmatecknare för Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund... 7 15 Vitesföreläggande asylboende

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2015 2017 Mål 2015 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Konkurrensverkets uppgifter och organisation

Konkurrensverkets uppgifter och organisation Konkurrensverkets uppgifter och organisation 1 2 Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. Oktober

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning.

Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning. Lars Johan Tegnér Sidan 1 2011-08-09 Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning. Lars Johan Tegnér Lars Johan Tegnér Smo2 Sandö Lars Johan Tegnér Sidan 2 2011-08-09 Sammanfattning finns

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Protokoll. Förbundsdirektionen 2011-06-10 15-21

Protokoll. Förbundsdirektionen 2011-06-10 15-21 Förbundsdirektionen 15-21 Förbundsdirektionen sammanträde 15. Godkännande av dagordning 16. Utseende av justeringsperson 17. Ramar och finansiella mål 2012-2014 18. Säkerhetssamordning ny uppgift för Räddningstjänstförbundet

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand 2015-09-04 Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand Brandskyddspolicy Njudungsgymnasiet skall aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Räddningsverkets rekommendation om

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet Information för EKO på Södertuna slott den 24 maj 2012 Michael Patrickson Kort om MSB Vi är cirka 850 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn,

Läs mer

Räddningsverkets tidning Nr 5 Augusti 2008. Insats skogsbrand. Räddningstjänsten kom ut på Pride Växjö löste krisen på arbetsplatsen

Räddningsverkets tidning Nr 5 Augusti 2008. Insats skogsbrand. Räddningstjänsten kom ut på Pride Växjö löste krisen på arbetsplatsen Räddningsverkets tidning Nr 5 Augusti 2008 Insats skogsbrand Räddningstjänsten kom ut på Pride Växjö löste krisen på arbetsplatsen 2 inledaren Sirenen Nr 5 Augusti 2008 Dramatisk sommar och stormig höst

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Inledning VP Verksamhetsplanen för Gästrike Räddningstjänst, bygger på övergripande strategier och mål som är framtagna av ledningsgruppen i syfte att uppnå vad som beskrivs i vårt

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionen 2012-09-20 24 (34) Plats och tid Brandstationen i Högsjö, den 20 september 2012, klockan 18.00 21.35. Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Ola Lindgren (S), ordf. Marie-Louise Karlsson

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer