Föräldrastöd börjar ge resultat Världens bästa barn i Spånga-Tensta Fokus på småbarnsföräldrar. Så får Västervik med sig föräldrarna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrastöd börjar ge resultat Världens bästa barn i Spånga-Tensta Fokus på småbarnsföräldrar. Så får Västervik med sig föräldrarna."

Transkript

1 magasin Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin nummer 3 VINTERN 2012 Föräldrastöd börjar ge resultat Världens bästa barn i Spånga-Tensta Fokus på småbarnsföräldrar i Angered Så får Västervik med sig föräldrarna

2 Vi stärker föräldrakraften! Nyligen mottog Statens folkhälsoinstitut en inbjudan till en internationell konferens vars syfte var att öka det allmänna medvetandet om negativa effekter av kroppslig och verbal bestraffning av barn. Det är ett tema som har berättigande i många delar av världen, men här i Sverige är det något vi har en hög insikt om. Förbud mot aga införde vi, som första land i världen, Men att vara en förälder som förmedlar både värme och ramar kan vara svårt. Regeringens strategi för ett utvecklat föräldrastöd vill göra det lättare för föräldrar att ge sina barn en trygg och bra uppväxt. Det är nu drygt tre år sedan strategin En vinst för alla introducerades. I detta nummer av Magasin föräldrastöd gör vi en tillbakablick och påminner oss om strategins mål och syfte och ger exempel på olika former av föräldrastöd. En av Folkhälsoinstitutets främsta uppgifter är att vara ett nationellt kunskapscentrum för effektiva strategier. I en artikel sammanfattar vi vad som har fungerat bra och mindre bra i ett föräldrastödsuppdrag som handlar om just detta: Att utveckla och utvärdera kommunala strategier för föräldrastöd. Uppdraget är nu avslutat och vi kan med glädje konstatera att insatserna lett till att vi nått en bra bit på väg mot de tre delmålen i den nationella föräldrastödsstrategin se sidan 3. Glädjande är också att vi tack vare uppdraget kunnat minska avståndet mellan forskning och praktik. Hur kan man väcka intresset hos föräldrar att delta i det föräldrastöd som erbjuds? Vi berättar om hur föräldrar i Västervik står i kö för att delta. Där undviker man i sin marknadsföring negativa ord som problem. Istället betonar man de kniviga situationer som alla föräldrar då och då hamnar i. Helt klart ett vinnande koncept! Trevlig läsning! Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut Innehåll Det här är föräldrastöd... 3 Från individuell terapi till föräldrastöd i grupp... 4 Fem röster om föräldrastöd... 4_5 Paradoxen i repris...5 Världens bästa barn Fokus på småbarns föräldrar Familjer med behov av annat stöd Så får Västervik med sig föräldrarna Kommuner i unikt samarbete Notiser Här satsar vi på familjer med ungdomar Notiser Nu ska kunskapen spridas Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2012 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) Redaktion: Lisen Sylwan, Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Frida Persson, Anja Romqvist Grafisk form: Syre, Östersund Omslagsfoto: Anatoliy Samara/photos.com Tryck: Davidsons Tryckeri AB, 2012 Fler exemplar av denna tidning kan beställas på Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan. 2 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

3 Det här är föräldrastöd Foto: toranico/photos.com Det här är föräldrastöd Repetition är kunskapens moder. Vi bjuder därför på en resumé kring begreppet föräldrastöd och ger exempel på olika former av stöd. Forskning tyder på att barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats de senaste decennierna. Med bland annat stöd och hjälp i föräldraskapet vill regeringen vända den negativa trenden. Målet är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxt, upp till 18 år. Det står uttalat i programförklaringen Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd, En vinst för alla. Strategin har några år på nacken, den presenterades i sin helhet 2009, men definitionen för föräldrastöd står fast: En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. Strategin innehåller tre delmål som är tänkt att leda vägen till slutmålet, dvs. att föräldrastöd ska erbjudas alla föräldrar: 1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. 2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. 3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Hur väl landets kommuner har lyckats med delmålen ska en kartläggning ge besked om. Den kommer att genomföras i slutet av Läs om resultaten på Exempel på föräldrastöd Föräldrastöd kan handla om allt från en träffpunkt för föräldrar och barn till en föräldrakurs på tio möten med hemläxor. Universellt föräldrastöd Vänder sig till alla föräldrar oavsett om man har problem eller ej: föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården studiecirklar för föräldrar tematiska föräldramöten i förskola/skola webbplatser på internet onlineutbildning på nätet för föräldrar universella föräldrastödsprogram/ kurser riktade till alla föräldrar. föräldrastödstelefon. Riktat föräldrastöd Vänder sig till föräldrar med behov av särskilda insatser: föräldrastödsprogram riktade till vissa grupper av föräldrar, t.ex. föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller uttalade problembeteenden stödsamtal för föräldrar (exempelvis inom socialtjänsten) föräldrastödstelefon. Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

4 Det här är föräldrastöd Från individuell terapi till föräldrastöd i grupp På 1970-talet var det terapeutiska samtal på klinik som gällde om man hade problem i sin föräldraroll. Nu, trettio år senare, har den individuella terapin utvecklats till förebyggande arbete med föräldrar i grupp. Text: Lisen Sylwan Låt oss gå tillbaka drygt trettio år i tiden. Mödra- och barnhälsovården erbjöd då alla blivande och nyblivna föräldrar utbildning i grupp. Men om föräldrar då upplevde att de hade svårigheter i sin föräldraroll fick de individuell behandling regelrätt terapi på klinik. I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började terapeuter att utföra forskningsstudier med föräldrar i grupp. Man använde sig av video, rollspel och reflektionsövningar publicerade Carolyn Webster-Stratton en avhandling där hon i gruppbaserade terapier använde video som ett sätt att lära föräldrar att hantera sina barns beteendeproblematik. För att olika terapeuter skulle kunna arbeta på samma sätt, behövdes någon form av gemensam hållning och en skrift som talade om vad som skulle tas upp vid varje session. De gruppbaserade terapierna blev manualbaserade. Föräldrastöd i grupp De manualbaserade övningarna utvecklades alltmer till preventiva program riktade mot riskgrupper av föräldrar. Föräldrastöd i grupp visade sig nämligen ha lika stora möjligheter att påverka föräldrars sätt att förhålla sig till sina barn som de tidigare föräldrastödjande kliniska verksamheterna. Det fanns också ekonomiska skäl. Det är mer kostnadseffektivt att arbeta med föräldrar i grupp än enskilt. De riktade föräldra stödsprogrammen utvecklades främst i USA, men också i Kanada och Australien. Från 1990-talet har vi i Sverige importerat och kulturanpassat dessa program. De används främst inom barnoch ungdomspsykiatrin och social tjänsten. Olika teoretiska grunder Vilken teoretisk bas har dessa program? Det varierar, men huvuddelen av de riktade föräldrastödsprogrammen som används i Sverige utgår från någon form av beteendeteori (social inlärningsteori, förstärknings teori). Syftet är att uppmuntra barnens positiva beteenden och negligera negativa beteenden. Det finns också program som har en annan teoretisk bas. Ett exempel är anknyt- Fem röster om föräldrastöd Vad tänker du på när du hör ordet föräldrastöd? Linda Haals, föräldraledig projektledare, Helsingborg: Låter som något som är till för föräldrar som behöver stöd i att ta hand om sina barn. Det skulle kunna vara hela skalan allt från enkla tips för att få en smidigare vardag, till hjälp för familjer som har allvarligare problem, till exempel relationsproblem eller ett handikappat barn. Kenneth Nenzén, IT-samordnare, Östersund: Jag tänker förstås på den kurs jag och min fru gick för ett år sen, Familjeverkstan. Tillsammans med andra föräldrar diskuterade vi vardagliga situationer och sådant som påverkar samspelet mellan föräldrar och barn. Jag tycker att det har hjälpt till att minska bråk och konflikter och att jag har en trygg och bra relation till mina barn. 4 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

5 Det här är föräldrastöd Paradoxen i repris Att träffas i grupp har många fördelar. ningsbaserade program. Här är fokus på relationen inte på verktygen för barnuppfostran. Målet är här att utveckla föräldrarnas känslighet och reflektion i sitt föräldraskap. Vi ser nu en inriktning mot en alltmer promotiv ansats, där man syftar till att förstärka det positiva snarare än att fokusera på problem. Flera av de riktade Foto: Jens Blixth, Statens folkhälsoinstitut programmen har vidareutvecklats och anpassats för universell användning, dvs. de erbjuds alla föräldrar oavsett om man har problem eller ej. Flera nya universella program har också till kommit. Men en sak ska vi vara övertygade om framtidens föräldrastödsprogram kommer inte att se ut som de gör idag. Nog måste det väl ge större vinster att rikta föräldrastödsinsatser till det fåtal som bäst behöver dem, exempelvis till familjer som har eller kan förväntas få problem av olika slag? Varför det paradoxalt nog inte alltid förhåller sig så preventionsparadoxen tål att upprepas. Preventionsparadoxen innebär kort att den största förebyggande effekten uppnås om insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupper. Av en grupp barn är det svårt att på förhand bedöma vilka som riskerar att utveckla problem. Det är också svårt och mycket resurs krävande att i efterhand rätta till det som gått snett under uppväxten. Det finns därför all anledning att alla föräldrar erbjuds att delta i universella insatser. Genom tidiga insatser kan man förhindra att problem uppstår i framtiden. Dessutom är det mindre risk att föräldrar känner sig utpekade om stödinsatserna erbjuds till samtliga föräldrar. Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap, Örebro universitet: Jag tycker inte att föräldrastöd är ett bra uttryck. Det är inte hjälp och stöd familjerna i första hand efterfrågar. De söker empowerment, alltså ökade möjligheter att fatta egna kloka beslut. I ett projekt i Karlskoga och Degerfors betonar vi det genom att istället använda begreppet kompetenta familjer. Inte helt bra det heller, men bättre. Eva Söderberg, utredare, Östersund: Som nybliven förälder får vi i Sverige ett bra stöd när barnen är små, men att vara förälder innebär många utmaningar i alla åldrar för alla familjer. Att hjälpa familjer som behöver extra stöd är fortsatt viktigt, men dessutom tror jag att det finns ett behov att erbjuda ett universellt stöd till alla familjer som har behov. Ett universellt stöd skulle ge stora vinster både för familjen och samhället. Emma Roos, kommunikatör, Åre: Framförallt tänker jag på den hjälp man får från BVC & MVC när barnen är små. Men också på hur svårt det är att vara förälder, allt man är rädd för och att uppfostran hela tiden är en utmaning i barnets alla åldrar. Det är därför bra om det finns stöd att få som förälder av en kunnig och oberoende part. Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

6 Spånga-Tensta Foto: omgimages/photos.com

7 Spånga-Tensta Världens bästa barn Satsning på forskning och medinflytande har gett resultat: Ett komprimerat ABCprogram bara fyra träffar som utvecklats i stadsdelen Spånga-Tensta och i Södertälje. Text: Catarina Baldo Zagadou På ABC:s webbplats finns en liten film som i ett nötskal visar vad föräldraskap så ofta handlar om. Mamma och litet barn storhandlar i godan ro, barnet ser godiskorgen ja, sen kan du säkert föreställa dig fortsättningen. Filmens och ABC-programmets budskap går inte att missa: Även om man har världens bästa barn så är det ibland svårt att vara världens bästa förälder. Sedan ett halvår finns nu inte bara en film och en egen webbplats, utan också en fin pärm där de fyra teman man träffas och samtalar kring är beskrivna i korthet. Allt humoristiskt illustrerat av Cecilia Torudd. För alla föräldrar Föräldrar i stadsdelsområdet Spånga- Tensta har varit med i utvecklingen av programmet. Det har skett i ett projekt finansierat av Folkhälsoinstitutet i samverkan mellan Stockholms stad, forskare från Karolinska institutet, metodutvecklare från PLUS-enheten inom Stockholms stad och Södertälje kommun. Vi ville skapa något som är lättillgängligt för ALLA föräldrar, förklarar Gerd Lundquist, projektledare. Ja, för det är ju grundtanken med regeringssatsningen: Föräldrastöd En vinst för alla. När forskarna frågade stockholmsföräldrarna själva över föräldrar i 13 kommuner och stadsdelar i hela Stockholmsområdet deltog i en stor enkätundersökning svarade de flesta att de föredrog att gå på föräldraträffar i skolan och förskolan. Det tog vi fasta på. Föräldrarna sa också att de är mest intresserade av erfarenhetsutbyte med andra föräldrar. Därför finns det många sådana moment inlagda i träffarna. Fyra teman Stockholms stads metodutvecklare har i samverkan med forskarna på Karolinska institutet vaskat fram fyra teman: visa kärlek, vara med, visa vägen och välja strider. Det är nämligen de fyra ben som enligt forskarna är grundläggande för att skapa goda relationer mellan barn och föräldrar (se faktarutan på nästa sida). I början fanns bara ett löst skelett som man prövade på ett litet antal föräldragrupper. Sedan utvecklades träffarna steg för steg. Föräldrar fick reagera och tycka till i varje led. Till exempel ville många ha plats i pärmen för att göra anteckningar. Man ville Illustratör, Cecilia Torudd Även föräldrar till världens bästa barn kan hamna i svårhanterliga situationer. Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

8 Spånga-Tensta Foto: Stockholms Stad Gerd Lundqvists uppdrag som projektledare för projektet Föräldrakraft i Spånga-Tensta är avslutat. Nu fortsätter hon som samordnare av det generella föräldrastödet och som familjerådgivare. också ha sammanfattningar på lätt svenska majoriteten av föräldrarna i Spånga-Tensta har ett annat modersmål än svenska. Momentet pröva hemma fanns med redan från början. Först tänkte jag: Läxor, varför ska man ha det? Men det har blivit väldigt uppskattat, säger Gerd Lundquist. Då ser man om det funkar. En hemläxa kan bland annat bestå av att fokusera på det positiva som barnet gör, eller att träna på att vara lyhörd och låta barnet styra i det man gör tillsammans. Relevant material I Spånga-Tensta arbetar i dag 25 gruppledare med ABC-träffarna, personer som värvats från många olika håll. Det är lärare, förskollärare, föräldrarådgivare, hemspråkslärare, elevassistenter, en biträdande rektor, personal från Sfi (svenska för invandrare), parkleken och skolhälsovården. Alla har fått fyra dagars utbildning. Det här är en väldigt uppdelad stadsdel, säger Gerd Lundquist. Å ena sidan Spånga, som är ett stabilt villaområde där många har bott länge. Å andra sidan Tensta, där det är en väldig omflyttning och många nya svenskar. Och ändå har det visat sig att det här materialet verkar vara lika relevant för alla. Det tycker jag är jättespännande. Lagom antal träffar Men får man verkligen ut något på bara fyra gånger, på knappt åtta timmar? Det gäller att vara realist, se vad man mäktar med. I enkäterna, som forskarna gått med till föräldrarna, framkom att man gärna ville gå på föräldrakurs om den är på mellan tre och fem träffar. Föräldrar har ganska mycket att göra i dag. Och efteråt säger många: Vi har fått det lite lugnare hemma. Cirka 200 föräldrar har gått på Spånga-Tensta och ABC Spånga-Tensta är ett av Stockholms stads 14 stadsdelsområden. Här bor cirka personer; drygt barnfamiljer. Nästan 6 av 10 har utländsk härkomst i stadsdelsområdet. I Tensta har drygt 8 av 10 utländsk härkomst. ABC vänder sig till föräldrar med barn mellan 3 och 12 år. Hittills har cirka 200 föräldrar gått kursen i Spånga-Tensta. ABC-träffarna under de två år programmet har funnits. Några resultat finns inte att peka på än. Effekterna av programmet håller nu på att utvärderas i en randomiserad kontrollerad studie som blir klar 2014 och där Upplands-Väsby är projektkommun. Men Gerd Lundquist har bara gott att säga om arbetet med ABC-träffarna: Det som är väldigt tydligt är att föräldrar uppskattar att få diskutera med andra. Man känner sig bekräftad, det är viktigt att se: Andra har samma svårigheter som jag! Det tillhör föräldraskapet att tampas med de här frågorna. UTVÄRDERING AV ABC Alla barn i centrum Ansvarig forskare: Lene Lindberg, Projektet i Spånga-Tensta är avslutat, men en utvärdering i Upplands Väsby pågår fram till Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut gällande utvärderingen: kronor 8 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

9 Spånga-Tensta Föräldraskapets fyra ben Visa kärlek: Det behövs fem gånger mer positiv uppmärksamhet än negativ för att skapa balans i relationen. Vara med: Även små stunder i vardagen där föräldern följer barnets initiativ har positiva effekter. Visa vägen: Du är en förebild för ditt barn. Lär dig att hantera din egen stress och stå förberedd inför kritiska situationer. Välja strider: Fokusera på det som fungerar och välj bort onödigt tjat. Illustratör, Cecilia Torudd Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

10 Angered Fokus på småbarnsföräldrar När far- och morföräldrar inte längre finns till hands behöver nya nätverk skapas. I Angered erbjuds nu alla föräldrar som har barn från 2,5 till 5 år att delta i föräldra träffar. En stor del av föräldrarna har sin bakgrund utanför Sverige. Text: Lisen Sylwan Stadsdelen Angered i Göteborg liknar på många sätt Spånga Tensta som vi berättar om på sidan 7. Angered har också en ung befolkning där majoriteten är födda i annat land. Flytten till Sverige har för många föräldrar inneburit att de förlorat sitt nätverk av nära släktingar och vänner och därmed möjligheter till vardagliga samtal kring barnens utveckling och den egna föräldrarollen. Osäkerheten kan bli särskilt stor när den egna kulturens erfarenheter krockar med den svenska. Skapa nya nätverk För att öppna vägar till nya nätverk vill ansvariga i stadsdelen ge föräldrar till barn i förskoleåldern möjligheter att mötas i grupp. Redan i projektets planeringsskede 2010 var intentionen att skapa ett föräldrastödsprogram som riktade sig till alla föräldrar inte bara de som upplever problem i sin föräldraroll. Men ett mötesmaterial baserat på vanliga småbarnföräldrars behov fanns inte och måste utvecklas: Det material vi har tagit fram avspeglar den uppfostringstradition som är vanlig i Skandinavien. Innehållet bygger också på erfarenheter från flera amerikanska föräldramötesprogram från Oregon, säger Christina Kadesjö, projektledare för projektet Glädje och utmaningar: Att vara småbarnsförälder idag. Nu har vi fem temahäften till lika många träffar dessutom översatta till de sex vanligaste invandrarspråken i Angered. Utgångspunkten för samtal är hela tiden forskningsbaserad information om förskolebarnets utveckling och behov. Utbildade ledare Gruppledare är personal från Angereds förskolor som under fyra dagar utbildats för att bli förtrogna med materialet och hur träffarna ska genomföras. Gruppledarna får också handledning när de håller i föräldraträffarna. Nästa steg har varit att intressera föräldrarna att vilja delta i gruppträffarna. Inte minst alla de som är ovana vid det svenska sättet att träffas i studie cirkelform. En massiv marknadsföring via förskolor, barnhälsovården och tandhälsan har gett resultat. Hittills har 20 föräldragrupper bildats. En utmaning är att vetenskapligt utvärdera satsningen och mobilisera föräldrars intresse för att inte bara delta i en grupp utan även delta i en utvärderingsstudie. Ibland behöver barnet hejdas i sin framfart, andra gånger kan det behöva en uppmuntrande puff framåt för att våga. Föräldragruppernas temahäften har texter och bilder som underlag för samtal om att vara förälder. Illustratör: Margaretha Jansson, Karlstad 10 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

11 Angered Foto: Jupiterimages/photos.com Att ge barnet tid, omsorg och acceptans i den vardagliga samvaron är ett av fem teman som småbarnsföräldrarna samtalar kring på träffarna i projektet Glädje och utmaningar. Angered och föräldrastöd till småbarnsföräldrar Angered är en av Göteborgs tio stadsdelar. Här bor cirka personer; drygt barnfamiljer. Glädje och utmaningar: Att vara småbarnsförälder idag vänder sig till föräldrar med barn mellan 2,5 och 5 år. Föräldrar som är i behov av mer stöd i sin föräldraroll erbjuds möjlighet till individuellt utformat stöd med metoden Family Check Up. Antal barn i åldern 2,5 till 5 år är Nästan 7 av 10 har utländsk härkomst i stadsdelen. Foto: Göteborgs Stad Christina Kadesjö, projektledare för projektet Glädje och utmaningar. Glädje och utmaningar: Att vara småbarnsförälder idag Projektledare: Christina Kadesjö, Ansvariga forskare: Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

12 Göteborg Foto: Tomasz Markowski/photos.com Nu och då. Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning innebar och innebär ofta stora påfrestningar. Och glädjestunder förstås. Familjer med behov av annat stöd Foto: Privat Det var med stor förväntan som jag lyssnade på den forskargrupp vid Göteborgs universitet som undersöker stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Vad har förändrats sedan jag själv var förälder till ett barn med funktionsnedsättning? Ser föräldrarna sig själva som en sambandscentral för sitt barn på samma sätt som jag en gång gjorde? Av Lisen Sylwan Vårt första hett efterlängtade barn var inte som andra. Tidigt ringde varningsklockorna om att något inte var som det skulle. Så småningom blev det klart för min man och mig att vi var föräldrar till ett svårt flerhandikappat barn. Åren med Martin han dog bara åtta år gammal var fyllda av sorg och oro. Men också av intensiv glädje de perioder när Martin mådde bra och vardagen förflöt någorlunda som den skulle. Frågor om stöd Föräldrar till barn med funktionsnedsättning är betydligt mer angelägna om att få de praktiska bestyren i vardagen att fungera än att utveckla sin föräldraroll, som ju är syftet med de universella föräldrastödsprogrammen, visar resultat från projektet RiFS, riktat föräldrastöd. I projektet har föräldrar besvarat frågor om vilket stöd de får, hur de upplever stödet och vad som kan göras bättre. 144 slumpvis utvalda föräldrar till barn 12 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

13 Göteborg med funktionsnedsättning i nio stadsdelar i Göteborg och två kommuner (Kungälv och Tjörn) telefonintervjuades. Föräldrarna till de funktionsnedsatta barnen i vår undersökningsgrupp skiljer sig inte nämnvärt från andra föräldrar när det gäller ålder, social tillhörighet eller andel invandrare, säger Malin Broberg, projektledare för RiFS vid Göteborgs universitet, som sammanställt de än så länge preliminära resultaten. Men det finns mycket annat som skiljer. Bland annat lägger föräldrarna ner många timmar på kontakter med skola, habilitering, försäkringskassan, läkare, logoped Småbarnsföräldrarna har det jobbigast timmar i månaden ägnar de åt möten och samtal kring sitt barns situation. Många föräldrar anser att de själva måste leta upp den information de behöver; tolv procent säger att de inte får någon information alls och en tredjedel vet inte var det stöd de får kommer ifrån. Och vad vill föräldrarna ha? När det gäller information vill man att möten och kurser ska vara informationstäta och ha tydliga mål. Man har helt enkelt inte tid till annat. Man vill också att informationen ska ges tillsammans med andra föräldrar som har barn med samma typ av funktionsnedsättning, säger Malin Broberg. Syftet med projektet RiFS är framåtsyftande. I slutändan handlar det om på vilka sätt man kan göra livet lättare för familjerna. Men jag kan ändå inte låta bli att jämföra med hur det var på min tid för tre decennier sedan. En skillnad till det bättre är IT- utvecklingen. Föräldr ar kan numera snabbt hitta information om sitt barns diagnos, även udda diagnoser, och också lättare få kontakt med andra föräldrar och barn i samma situation. Då som nu ägnar föräldrar oerhört mycket tid åt kontakter, mer tid ju yngre barnet är. Möjligen gör den ekonomiska åtstramningen på många håll och formaliseringen i samhället det svårare för föräldrar idag. Preliminära resultat från intervjuerna med föräldrar visar att många föräldrar känner sig ifrågasatta Foto: Lisen Sylwan, Statens folkhälsoinstitut RiFS-teamet, som undersöker behovet av stöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning, från vänster: Mikaela Starke, biträdande projektledare, Ulla Karlshamre, utvecklingsledare, Hera Nowak, projektassistent, David Norlin, projektassistent och doktorand, Marianne Bernhard, folkhälsosamordnare, Ann-Mari Halvarsson, utvecklingsledare, Malin Broberg, projektledare. och upplever att de inte blivit bra bemötta i sina kontakter med myndigheter. Bemötandet föräldrarna får är urviktigt. Att ifrågasättas är svårt och gör att många känner sig motarbetade och uppgivna, konstaterar Malin Broberg. Vill berätta De yrkesverksamma som genomfört telefonintervjuerna vittnar om hur tacksamma föräldrarna var att bli uppringda och få berätta om sin situation för någon som verkligen lyssnar. Många samtal tog lång tid, ofta en och en halv timme. Det är tydligt att föräldrarna önskar mer känslomässigt stöd och under längre tid. Särskilt föräldrar till äldre barn skulle behöva mer av den varan, säger Malin Broberg. Projektet RiFS, som finansieras av Statens folkhälsoinstitut och drivs av Göteborgs universitet och Göteborgs Stad, samarbetar med en rad kommunala och regionala verksamheter, ideella organisationer och brukarorganisationer. Projektet pågår under I projektet har också ingått två webb enkäter: en till yrkesverksamma som möter föräldrar till barn med funktionshinder samt en mindre till föräldrar om hur deras barn mår. Nu när kartläggningen är klar väntar uppföljning av olika mindre utvecklingsprojekt som startats utifrån behov som identifierats i kartläggningen. Riktat föräldrastöd, RiFS Projektsamordnare: Elisabeth Beijer, Ansvarig forskare och projektledare: Malin Broberg, Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kr Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

14 Västervik Så får Västervik med sig föräldrarna Att visa på hur föräldrar kan kommunicera bättre med sina barn det är som bekant vad föräldrastöd framför allt handlar om. Men för att lyckas med det måste kommunen först lära sig att kommunicera bättre med föräldrarna kring föräldrastöd! I Västervik har man kommit långt med hjälp av professionell marknadsföring. Av Catarina Baldo Zagadou Foto: Gergo Orban/photos.com 14 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

15 Västervik Samordnare Stefanie Kniepmeyer är mycket tydlig: De psykologiska verktyg som Västerviks kommun erbjuder föräldrar må vara hur effektiva som helst. Men når man inte målgruppen har satsningen förstås ingen verkan. I Västervik har man tagit till sig denna beska sanning ordentligt. Mycket arbete har lagts ned på marknadsföring just i de miljöer där många föräldrar vistas: i skolan, på nätet, ja, till och med i mataffären. Vartenda ord har vägts på guldvåg och testats i referensgrupper med vanliga föräldrar för att garantera att budskapet verkligen går fram och inte låter som något avskräckande myndighetspåbud. Beprövade knep Nej, Stefanie Kniepmeyer har inte gissat sig fram. Många av de professionella marknadsföringsknep hon använt så framgångsrikt i Västervik sedan starten 2004, hade hon redan provat i Tyskland, där hon tidigare arbetat med ett liknande projekt: Men jag har märkt, säger hon, att det svenska familjesystemet är mycket mer slutet än det tyska. Här i Sverige vill man helst inte erkänna att man ibland har det lite jobbigt. Så är det inte i Tyskland. Där nästan skryter man med att ha gått på föräldrakurs. En viktig del i framgången i Västervik handlar om det arbete som Stefanie Kniepmeyer lagt ned på att förankra tanken med föräldrastöd hos både politiker och tjänstemän. De har själva fått gå på kurs och de har fått politiska och ekonomiska argument som gett eget intresse att satsa. Politiker vill bli valda igen, och de flesta väljare tycker att barnfrågor är viktigt. Alla sitter på en budget och satsningen på föräldrastöd är lönsam på lång sikt. Forskning pekar på att mindre stressade föräldrar leder till färre dyra insatser via socialkontor och vårdcentraler, färre besök på barn- och ungdomspsykiatrin samtidigt som också barns skolprestationer är kopplade till hur de har det hemma. Involverade skolan Just skolan är förstås den mest naturliga mötesplatsen för föräldrar. Men det skulle ta nästan fem år att få med rektorerna i Västervik på tåget, berättar Stefanie Kniepmeyer. Många var rädda att peka ut enskilda föräldrar och riskera goda relationer. Först efter hand kunde rektorerna se att föräldrastöd angår alla som har barn och umgås med barn, ja, även dem själva! Men den bästa marknadsföringen, säger Stefanie Kniepmeyer, är de nöjda föräldrarna som berättar för andra. Rätt budskap Så hur når man stökiga Pelles ensamstående mamma, som inte ens brukar gå på föräldramöten? Genom att till exempel ha en reklamfilm vid kassan på Ica Kvantum! Och lägg märke till att du inte kommer att hitta ordet problem där. Problem vill ingen ha. Men knepiga situationer det har ju alla hemma ibland. Det kan också Pelles mamma känna igen sig i. Budskapet på kommunens webbplats är enkelt och rakt på sak: vi kan inte lova att du inte hamnar i konflikter. Men du kan få verktygen av oss som gör dem lättare att hantera. Många förvaltningar underskattar hur många föräldrar som är ute på nätet, säger Stefanie Kniepmeyer. Och webbplatsen är ju öppen dygnet runt. Nyligen startades också en Facebooksida, där det är meningen att föräldrar kan ta kontakt med varandra. Stor efterfrågan Så vad är det som INTE fungerar när man ska marknadsföra föräldrastöd? Annonser! De finns bara den dagen tidningen kommer ut. Sedan går de till återvinning. I dag är det kö till föräldrakurserna i Västervik och det tycker Stefanie Kniepmeyer bara är bra. Det är också en marknads föringsstrategi! Om så många vill gå på föräldrastödskurs att man inte får plats, ja, då måste det ju vara något riktigt intressant. I Västerviks kommun samarbetar flera förvaltningar kring föräldrastödet. Stefanie Kniepmeyer är anställd som samordnare. Västerviks recept för att lyckas Rejäl förankring bland politiker, tjänstemän och i skolan. Bokningsbara föreläsningar i angelägna ämnen som till exempel barn och konflikter. Det är Stefanie Kniepmeyer själv som håller dem och samtidigt då personligen gör reklam för kommunens föräldrastödssatsning. En broschyr som finns överallt där föräldrar och barn vistas. Reklamfilmer i matbutiken. Information på kommunens webbplats samt en Facebookgrupp. En väl genomtänkt logotyp: två figurer, en liten och en stor som går på samma väg. Med hjälp av den lanseras föräldrastödet som ett varumärke. Föräldrastöd i Västervik Samordnare: Stefanie Kniepmeyer, Ansvarig forskare: Anna Sarkadi, Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor Foto: Västerviks kommun Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

16 Kommunala strategier Foto: Jupiterimages/photos.com

17 Kommunala strategier Kommuner i unikt samarbete Tio kommuner har under två år fått medel totalt 70 miljoner kronor från Statens folkhälsoinstitut för att tillsammans med ett lärosäte utveckla föräldrastödet och nå ut till föräldrar på nya arenor. Nu är den satsningen avslutad och Elsa Rudsby Strandberg, projektansvarig för föräldrastödsuppdraget vid Folkhälsoinstitutet, är nöjd med resultatet. Det har varit ett unikt samarbete mellan kommuner och forskningslärosäten. Glädjande är att mer än hälften av kommunerna fortsätter att samverka med forskare. Text: Helena Bredberg De tio kommunerna valdes ut bland nära 50 sökande. Gemensamt var att de uppfyllde ett antal i förväg noggrant uppställda kriterier. Samarbete med ett forskningslärosäte var ett givet kriterium. Projektet skulle också utformas så att det involverade och var relevant för flera samverkande kommuner. Även geografisk spridning var viktig. Totalt kom 79 kommuner att få nytta av de tilldelade pengarna. Responsen har varit positiv från både kommunerna som fått forskarkompetens och universiteten som fått material och en plattform att jobba utifrån, berättar Elsa Rudsby Strandberg. Samarbete med forskare Forskarna har haft stor betydelse för projekten, anser Elsa. Samarbetet mellan kommun och forskningslärosäte har exempelvis lett till att ett nytt föräldrastödsprogram utarbetats, ABC Alla barn i Centrum. I några av projekten har forskarna påpekat hur viktigt det är att studera hur föräldrastödsprogram tolkas och omsätts i svensk kontext, eftersom de flesta program som används i Sverige inte har skapats i ett svenskt sammanhang. Forskarna har också betonat vikten av att föräldrastödet präglas av ett jämlikt föräldraskap. Elsa Rudsby Strandberg har besökt alla projektkommuner under de två åren. Det har varit väldigt givande att möta människor som verkligen brinner för föräldrastödsarbetet och som jag inte skulle ha träffat på annat sätt. Framgångsfaktorer Resultaten från projekten visar att föräldrastödet gått framåt i de kommuner som fått del av pengarna. Ett par framgångsfaktorer är gemensamma för projekten: att satsa på att kartlägga det befintliga utbudet och komplettera utifrån de behov som finns i kommunen. Kartläggningarna har bland annat visat att särskilt föräldrar med barn i åldern år har behov av någon form av föräldrastöd. Foto: Nettan Oliw, Statens folkhälsoinstitut Man kan också se att de kommuner som anställt en föräldrastödssamordnare har nått längre i sitt arbete. Det behövs en person som har överblick för att nå framgång, säger Elsa. Marknadsföring av stödet De flesta föräldrar vill ha stöd i sin föräldraroll men känner inte till vad som erbjuds. En utmaning för kommunerna i uppdraget var därför att berätta vad man har att erbjuda. Tillvägagångssätten i marknadsföringen har sett lite olika ut: I Sjuhäradsbygden valde man radioreklam och tog också fram en kort film som visades i livsmedelsbutikerna. I Ale kommun åkte man ut i en buss till alla orter och informerade om kommunens föräldrastöd. I Bengtsfors och Vänersborg tog man hjälp av föreningslivet. Kommunen stod för marknadsföringen av de aktiviteter som klubbarna erbjöd medan föreningarna planerade och ansvarade för aktiviteterna. Orientering och ridning visade sig vara ett bra sätt att nå föräldrar av utomnordiskt ursprung helt plötsligt hade man fått med hela familjer i klubbarna! Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

18 Kommunala strategier I Ovanåker lyckades man redan under graviditeten engagera pappor att delta i särskilda pappagrupper. Mötesplatser Något som tidigt lyftes inom föräldrastödsarbetet redan innan regeringens föräldrastödsstrategi lades fram var behovet av familjecentraler. Flera projektkommuner erbjuder nu familjecentraler som en samlingsplats för föräldrastöd. Här finns mödra- och barna vårdscentral, socialtjänst och ibland även öppen förskola på ett och samma ställe. Linköping är ett bra exempel på detta. Där har man satsat på så kalllade brobyggare på familjecentralerna. Det kan vara en hemspråkslärare som är särskilt bra på att få kontakt med somaliska och arabiska föräldrar. Den här verksamheten fort sätter även efter projektets slut, säger Elsa Rudsby Strandberg. Inte redo för jämförelser Ytterligare en ambition i uppdraget var att undersöka möjligheten till öppna jämförelser kring föräldrastöd. Tanken var att kommunerna på frivillig basis skulle föra in sitt föräldrastödsarbete i ett webbaserat system för öppna jämförelser med andra kommuner. Vi utredde frågan och drog slutsatsen att det i dagsläget inte är möjligt att uppnå landsövergripande säkra och rättvisa data i ett sådant system. Men det finns ett behov av att identifiera indikatorer och utveckla register för dessa, anser Elsa. Som regeringens föräldrastödsstrategi är formulerad ska föräldrastödet syfta till att via föräldrarna vända trenden av ökad ohälsa hos barn och unga. Förutom föräldrastödet finns det också annat som har betydelse för hur barn mår och utvecklas. Det handlar om allt från matvanor, sömn, fysisk aktivitet till kompisar och goda relationer, säger Elsa Rudsby Strandberg. Uppdraget kommunala STrategier Folkhälsoinstitutets pågående och avslutade uppdrag inom regeringens föräldrastödsstrategi, En vinst för alla, ska tillsammans bidra till att uppfylla målen i strategin. Uppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd är nu avslutat se slutrapporten på Tio kommuner har delat på 70 mkr för att i samverkan med olika forsknings lärosäten utveckla och utvärdera kommunala strategier för föräldrastöd. Deltagande projektkommuner: Kalmar, Spånga Tensta, Södertälje, Umeå, Växjö, Sjuhärads kommunalförbund, Tjörn, Ovanåker, Linköping och Uddevalla. Barns välmående handlar också om rörelse, anser Elsa Rudsby Strandberg. Det ska vara mycket fart på benen! Fotograf: Stockbyte/photos.com 18 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

19 Notiser Stockholm satsar stort Stockholms stad storsatsar nu på familjestöd. Tio miljoner kronor har i år avsatts för föräldrastöd där ABC-programmet (se sid 7) ingår som en del. Samtliga vårdnadshavare som har barn mellan tre och tolv år, personer, har fått brev hem skickat. Över föräldrar anmälde sitt intresse efter bara någon månad. Foto: Jaren Wicklund/photos.com Stöd till barn i riskmiljöer Barn som lever i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer, löper ökad risk för framtida ohälsa. För att främja barnens hälsa delar Statens folkhälso institut ut 14 miljoner kronor till projekt som ska bidra till kunskapsoch kvalitetsutvecklingen när det gäller stöd till barn i riskmiljöer. De kommuner, landsting/regioner och ideella organisationer som beviljas medel ska samverka med ett forskningslärosäte och minst hälften av medlen ska gå till den vetenskapliga parten i samarbetet. Totalt har 42 godkända ansökningar inkommit. Vilka projekt som beviljas medel blir klart i slutet av Läs mer om stöd till barn i riskmiljöer på Häng med på nätet Så gott som alla barn i skolåldern använder internet på sin fritid. Barnen tycker att nätet är bland det roligaste och mest naturliga som finns, medan många föräldrar känner oro. Ofta har föräldrarna dålig eller ingen insyn alls i vad deras barn, inte minst tonåringarna, sysslar med på nätet. Men nu finns kunskap att hämta. På webbplatsen kan föräldrar lära sig mer om barns datorvanor. Webbplatsen varvar grundläggande fakta och statistik med exempel och inblickar i barns liv på nätet och vid datorn. Här kan man se vilka som är de vanligaste sajterna och spelen, lära sig nya ord med hjälp av ordlistor och annat matnyttigt. Informationen är uppdelad i fyra ålders kategorier; barn som är 2 5 år, 5 9 år, 9 12 år och år. Under varje åldersgrupp finns en fördjupning uppdelat i två teman mötesplatser och dator-/tv-spel med fakta om de vanligaste aktiviteterna på nätet. Det finns också en sektion för föräldrar med fakta om vad de brukar göra på nätet som jämförelse, och med råd och tips på vad som kan vara bra att tänka på som förälder. För pedagoger finns lärarhandledningar för att jobba med dessa frågor i klassrummet. Webbplatsen är en del av kampanjen Det unga internet, för en säker internetanvändning bland barn och unga, som Statens medieråd driver tillsammans med BRIS med stöd från EU-kommissionens Safer Internet Programme. Magasin föräldrastöd nr 3 vintern

20 Karlskoga-Degerfors Föräldrar i Karlskoga och Degerfors har många möjligheter att träffas. Det finns gott om ideella organisationer som har mycket att erbjuda. Därför ser projektgruppen för Kompetenta familjer med ungdomar inget omedelbart behov av att bygga ut familjestödet i kommunerna med nya verksamheter. Bättre att utveckla, stärka och bygga på det som redan finns, resonerar man. TEXT: LISEN SYLWAN Ungdomar som i somras hade lyckan att under tre veckor feriejobba i Karlskoga och Degerfors. Foto: Lena Edlund Här satsar vi på familjer med ungdomar Jag blev överraskad att det fanns så många aktörer och så många möjligheter för föräldrar och ungdomar att mötas. En utmaning är snarare att nå ut till familjer och öka deltagandet än att skapa något nytt, säger Ida Broman som projektleder Kompetenta familjer med ungdomar i kommunerna Karlskoga och Degerfors. Hon och kollegan Cecilia Ljung är båda folkhälsovetare och anställda som folkhälsoutvecklare respektive folkhälsostrateg vid Karlskoga och Degerfors gemen samma folkhälsoförvaltning. När möjligheten att starta ett samarbetsprojekt kring föräldrastöd med det lärosäte där de utbildats, Örebro universitet, fanns ingen tvekan. Vi såg en otrolig möjlighet i att bedriva forskning på kommunernas arbete i projektet. För kommunerna är det en fantastisk resurs att få vara del i ett forskningsprojekt, säger Ida Broman. Och eftersom vi är duktiga på att söka pengar så var vi genast på hugget, tillägger hon med ett skratt. 20 Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

Regeringens föräldrastödssatsning

Regeringens föräldrastödssatsning Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH)

Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH) GENERALDIREKTÖREN 2012-05-08 HFÅ 2010/69 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH) Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Redovisning för åren 2010-2011

Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Redovisning för åren 2010-2011 GENERALDIREKTÖREN 2012-07-10 NKC 2009/20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd Redovisning för åren 2010-2011 Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE Föräldrar spelar roll Innehåll Förord 2 Föräldrar spelar roll 5 Det här är föräldrastöd 7 Behov och önskemål om stöd 11 Olika former av föräldrastöd

Läs mer

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Karlskoga kommun Projekt: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Slutrapport. uppdrag att fördela medel för att utveckla stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Slutrapport. uppdrag att fördela medel för att utveckla stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Slutrapport uppdrag att fördela medel för att utveckla stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Ärendenummer:00513/2014 (tidigare HFÅ 2010/69) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Delredovisning av projektperioden 1 januari 2011 31 mars 2012

Delredovisning av projektperioden 1 januari 2011 31 mars 2012 Bilaga 1 Delredovisning av projektperioden 1 januari 2011 31 mars 2012 Göteborgs universitet/göteborgs kommun Projektet: Stöd till föräldrar som har barn med funktionshinder ett komplement till den nationella

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Så arbetar kommuner, landsting och ideella organisationer med föräldrastöd

Så arbetar kommuner, landsting och ideella organisationer med föräldrastöd Så arbetar kommuner, landsting och ideella organisationer med föräldrastöd www.fhi.se A 2013:01 A 2013:01 ISSN 1653-0802 ISBN (PRINT) 978-91-7521-097-1 ISBN (PDF) 978-91-7521-096-4 SÅ ARBETAR KOMMUNER,

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg

Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg 2010-12-21 Projektplan Projektets namn: Organisation: Uppdragsgivare: Projektledare: Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg Statens Folkhälsoinstitut Malin Gunnarsson och Johan Norbelie

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27

Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27 Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27 Inledning och bakgrund Under våren 2008 ställdes en förfrågan

Läs mer

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I YSTADS KOMMUN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND FÖRÄLDRAR MED BARN 1-17 ÅR. Ystad september 2011 Ann-Mari Nilsson

FÖRÄLDRASTÖD I YSTADS KOMMUN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND FÖRÄLDRAR MED BARN 1-17 ÅR. Ystad september 2011 Ann-Mari Nilsson FÖRÄLDRASTÖD I YSTADS KOMMUN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND FÖRÄLDRAR MED BARN 1-17 ÅR Ystad september 2011 Ann-Mari Nilsson 1 Innehåll Bakgrund... 3 Svarsstatistik... 3 Enkäten... 3 Resultat... 4 Föräldrars

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn Foto: Scandinav bildbyrå Alla barn och ungdomar är värda bra uppväxtvillkor. Därför genomförde Nynäshamns kommun tre stora satsningar 2012 2015. Projekten

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom Tidig barndom 28 OKTOBER 2013 sårbarhet/möjlighet FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 10 år 2003-2013 FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 2003-2013 10 år av samverkan mellan Uppsala universitet och

Läs mer

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd 11 Förord Föräldrar är de viktigaste personerna

Läs mer

Föräldrastöd i samverkan Uddevalla - Fyrbodal 2009-2011. från politisk vilja till nytta för brukarna

Föräldrastöd i samverkan Uddevalla - Fyrbodal 2009-2011. från politisk vilja till nytta för brukarna Föräldrastöd i samverkan Uddevalla - Fyrbodal 2009-2011 från politisk vilja till nytta för brukarna Bakgrund Uddevalla kommun sökte och erhöll 2009 medel från Statens folkhäsoinstitut, för att långsiktigt

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Föräldrastöd börjar ge resultat Nyfiken minister i Södertälje Stora hälsoekonomiska vinster i sikte Vad är egentligen Barns bästa?

Föräldrastöd börjar ge resultat Nyfiken minister i Södertälje Stora hälsoekonomiska vinster i sikte Vad är egentligen Barns bästa? magasin Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin nummer 2 våren 2012 Föräldrastöd börjar ge resultat Nyfiken minister i Södertälje Stora hälsoekonomiska vinster i

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

RÖTTER & VINGAR. Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar

RÖTTER & VINGAR. Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar RÖTTER & VINGAR Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar I kommunen pågår nu ett utvecklingsarbete kring föräldrastöd via de riktlinjer som regeringen har tagit fram i en nationell strategi

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer