Ambulansrelaterade skadehändelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ambulansrelaterade skadehändelser"

Transkript

1 Vägverkets skyltfond 2005 (Dnr EK50A2002:23297) Ambulansrelaterade skadehändelser - kunskapsöversikt om skadefrekvens, uppföljningssystem och skadeprevention för ambulanspersonal och patienter Jörgen Lundälv Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 1

2 Om rapporten: Vad händer när en ambulans kraschar? Hur vanligt är dessa olyckor i vägtrafiken i Sverige jämfört med andra länder? Vilken kunskapssyn finns i samhället om denna typ av särskilda skadehändelse? Dessa frågor belyses i rapporten som är den första i sitt slag i Norden. Läsaren får bekanta sig med en ny typ av folkhälsoproblem och sociala problem de ambulansrelaterade skadehändelserna. I rapporten diskuteras även dilemman och risker med bristande statistik, undermålig förarutbildning och även bristande förståelse för ambulanspersonalens alltmer utsatta arbetsförhållanden där hot, våld, stress och avancerade trafikmiljöer utsätter dem själva men även deras medresenärer patienterna för stora risker. Den här rapporten vänder sig till studerande vid grundutbildningen inom olika omvårdnadsutbildningar och till ambulanssjuksköterskeutbildningen vid universitet och högskolor men kan även användas vid fortbildning av professionella. Rapporten är utarbetad av Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, politices doktor (PD), socionom, journalist, författare till flera böcker och artiklar inom området. Han undervisar vid Socionomprogrammet vid Göteborgs universitet och har varit projektledare för projektet Ambulansrelaterade skadehändelser. 2

3 vid omkörning under utryckning svänger den bilen, som håller på att bli omkörd, vänster och korsar ambulansens färdväg. Sjukvårdare obältad. Bårsläde hård och vass. (ur en ambulanssjukvårdares skaderapport) 3

4 Utryckning med öppen lucka En ambulans under utryckning med blåljusen påslagna vållade en viss uppmärksamhet i Helsingborg på torsdagsförmiddagen. Den kom körande i hög fart med bakluckan öppen på Ängelholmsvägen och Hälsovägen, säger Lars Kjellström som har sitt kontor strax intill. Han var en av flera som hörde av sig till tidningen. Men vad var det egentligen som hänt? Det handlar helt och hållet om den mänskliga faktorn. Personalen hade glömt att stänga luckan. Sådant kan hända men dessbättre är det sällan det sker, säger ambulanschef Carl-Olof Wramby. Lyckligtvis fanns ingen patient med ombord. (Helsingborgs Dagblad den 26 augusti 2004) 4

5 INNEHÅLL FÖRORD 7 SAMMANFATTNING 9 1. INLEDNING METOD SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TILLVÄGAGÅNGSSÄTT AVGRÄNSNINGAR ETT NYTT FOLKHÄLSOPROBLEM 14 Ambulansolyckor i tid och otid 14 Ambulansrelaterad skadehändelse (EMVC) en definition 16 Statistikförhållanden och arbetsgivaransvar 17 Ambulansolyckan i medierna FORSKNING OM EMVC (DELSTUDIE 1) 18 Skulder, myter och ambulansolyckor EMVC OCH METODOLOGISK REFLEXIVITET (DELSTUDIE 2) 21 Mätsvårigheter och komplexitet 21 Ambulanschefer och ledningsansvariga PREHOSPITAL ARBETSMILJÖ OCH TRAFIKSÄKERHET 23 Ambulanssjukvårdare med krascherfarenhet 23 De sårbara hjälparna 23 De ovetande utsatta PATIENTPERSPEKTIVET OCH EMVC MEDRÄKNAD ELLER BORTRÄKNAD? (DELSTUDIE 3) 26 Skaderegistrering av skadehändelserna 28 Incidentrapportering av incidenter 28 Exempel på incidentrapport 29 Ambulanserna i medierapporteringen MEDIERAPPORTERADE DÖDS- OCH SKADETAL VID EMVC (DELSTUDIE 4) EMVC I SVERIGE ÅREN Fallbeskrivningar REFERENSER 37 Tidningsartiklar 44 5

6 BILAGA 1. Enkät frågor till ambulansöverläkare/ambulansverksamhetschef BILAGA 2. Exempel på skadeformulär och incidentrapporter BILAGA 3. Fotodokumentation av EMVC 6

7 FÖRORD Den här slutrapporten har tillkommit som ett led i ett forskningsprojekt benämnt Ambulansskadeprojektet vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Undersökningen har pågått åren I november 2002 beviljade Skyltfonden vid Vägverket ett projektbidrag för att en retrospektiv studie av ambulansrelaterade skadehändelser i trafiken skulle kunna genomföras. Studien har genomförts parallellt med min undervisning vid universitetet i Göteborg. Delresultat av studien har under projekttiden presenterats vid flera nationella och internationella vetenskapliga konferenser bland annat vid följande tillfällen: Lundälv,J. (2003). Ambulansrelaterade skadehändelser i Norden ett okänt folkhälsoproblem. Skadeincidens och sociala långtidskonsekvenser för ambulanssjukvårdare och patienter. Opublicerat Paper presenterad vid 20:e Nordiska Socialhögskolekonferensen i Helsingfors den augusti 2003, Svenska Social- och Kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Socialpolitiska institutionen vid Helsingfors universitet, Forsknings- och utbildningscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. Lundälv,J. (2003). Ambulansrelaterade skadehändelser i Sverige - metodologisk reflexivitet i en retrospektiv skadestudie. Skadeincidens, kostnader och konsekvenser. Oral Presentation, TTAD 2003 Traffic, Trauma and Disaster Medical Conference, Umeå June Lundälv,J. (2004). Emergency medical vehicle collisions (EMVC) practical and prospective standardization of injury-reporting in Sweden. Poster vid 3rd International Conference on Traffic & Transport Psychology ICTTP 2004 (International Association of Applied Psychology (IAAP), Nottingham September Lundälv,J. (2004). Emergency Medical Vehicle Collisions (EMVC), trauma nurses and mass media. Poster at The Society of Trauma Nursing European Conference, Köpenhamn, Denmark September Lundälv,J. (2004). Döds- och skadetal vid ambulansrelaterade skadehändelser åren : en retrospektiv studie av 58 ambulanskrascher i Sverige. Poster vid Svenska Läkarsällskapets Riksstämma i Göteborg november Arbetet med slutrapporten baseras på ett stort material som jag fått hjälp med av en rad personer att insamla. Ett särskilt tack riktas till Christer Johansson, trafikinstruktör vid Ambulanssjukvården Dalarna för det skaderegistreringsmaterial som jag har fått del av. Jag vill också tacka de verksamhetschefer och ambulansöverläkare som medverkat i undersökningen genom att dela med sig av de erfarenheter och den statistik man haft av skadehändelser inom den egna verksamheten. Även om sådant statistiskt underlag inte alltid funnits till hands har flera personer försökt på ett konstruktivt sätt rekonstruera och retrospektivt sammanställa de egna erfarenheterna i ambulansverksamheten. Jag vill även tacka följande personer vid olika ambulansverksamheter i landet: Jörgen Tagesson, verksamhetschef vid Akutkliniken, Centrallasarettet i Växjö, Ulla Ekvall vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Jönköping, Berndt Forsberg, transportkonsulent vid ambulanssjukvården i Västernorrland, Erna Holmgren Nyström, enhetschef vid Akutsjukvårdens ambulansenhet i Boden och Stig Holmberg länsansvarig för Ambulanssjukvården vid Norrbottens läns landsting i Boden. Flera personer har lämnat värdefulla synpunkter till studien och dess genomförande. Jag vill rikta ett tack till Thomas Lekander vid Vägverket som under projekttiden lämnat värdefulla synpunkter på statistiska frågor och textinnehåll samt professor Ulf Björnstig vid Olycksanalysgruppen vid Norrlands universitetssjukhus. Ulf har för flera år sedan fått mig att inse vilken betydelse som skadeprevention har i allt forskningsarbete. Den s.k. Haddonska 7

8 matrisen som vetenskapsteoretisk modell har blivit en ledstjärna för många forskare även för mig. Ett tack riktas också till Per-Olof Bylund och Pontus Albertsson, båda forskare vid Olycksanalysgruppen i Umeå. Lars Leden, specialforskare vid VTT Bygg och transport i Esbo och professor vid Luleå Tekniska Universitet samt specialforskare Mikko Räsänen vid VTT i Finland har även lämnat kommentarer och värdefulla råd när jag höll en föreläsning om ambulansstudien vid VTT:s seminarium våren Tack riktas också till Maria Carneland, byråassistent vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro för framtagandet av uppgifter ur Riskdatabasen. Tack även till arkivet vid Medicinhistoriska museet i Göteborg för all hjälp. Tack också till Tidningarnas Telegrambyrå (TT) i Stockholm som gav mig access till TT Nyhetsbanken för datainsamlingen. Likaså är jag ett tack skyldig till ett antal pressfotografer vid flera dagstidningar som upplåtit sina fotografier från skadeplatser. Era bilder tillsammans ger en ökad kunskap om den ambulansrelaterade skadehändelsen. Tack också till kollegorna vid institutionen för socialt arbete i Göteborg. Projektet har kunnat genomföras med stöd från Skyltfonden vid Vägverket i Borlänge varför ett varmt tack framförs. Göteborg den 24 maj 2005 Jörgen Lundälv Projektledare, universitetslektor i socialt arbete Trafikskadeforskare Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 8

9 Kontaktuppgift: Jörgen Lundälv, PhD, universitetslektor i socialt arbete, trafikskadeforskare, Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, Sprängkullsgatan 23, Box 720, Göteborg. Telefon: , Telefax: , E-post: SAMMANFATTNING Ett av de viktigaste resultaten i undersökningen är att det föreligger en stor komplexitet inom undersökningsområdet. Svårigheten att få en överblick av antalet ambulansrelaterade skadehändelser i Sverige är påtaglig eftersom befintlig statistik saknats över tid. Därtill följer att det på många håll inom ambulansverksamheterna inte prioriteras att utveckla ett rapporteringssystem för denna typ av händelser. Detta måste ses som anmärkningsvärt eftersom de ambulansrelaterade skadehändelserna innefattar inte endast viktiga skadepreventiva aspekter i trafikskadesammanhang utan även inbegriper patientsäkerhet och arbetsmiljöförhållanden (arbetsvillkor) för en stor professionsgrupp inom hälso- och sjukvården ambulanssjukvårdarna. Litteraturstudien omfattar såväl fenomenet ambulanskrasch (eng. EMVC - Emergency Medical Vehicle Collisions) som kort- och långtidskonsekvenser för ambulanssjukvårdare och patienter som varit drabbade av ambulansrelaterade skadehändelser. Ett viktigt resultat av litteraturstudien är att det saknas nationella retrospektiva och prospektiva uppföljningsstudier av den här typen av skadehändelser som inträffat i olika trafikmiljöer. Flera internationella studier har visat att det finns skadepreventiva vinster att uppbringa om flera nya aspekter av den här typen av händelser beaktas. En enkätundersökning har genomförts under åren som riktats till verksamhetsansvariga och ambulansöverläkare vid de olika ambulansverksamheterna i Sverige. I rapporten redovisas de viktigaste resultaten av denna översiktsenkät. Det är inte möjligt att generalisera utifrån de undersökningsresultat som framkommit eftersom få ambulansverksamheter haft statistika underlag att bidra med. Några problem och fenomen i detta sammanhang är ändock möjliga att diskutera utifrån dessa statistiska begränsningar. Genom studier av officiell dokumentation hos olika myndigheter bland annat Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket) och Socialstyrelsen har såväl ambulanssjukvårdarnas som patienternas perspektiv kunnat beaktas i föreliggande studie. Då en ambulansrelaterad skadehändelse kan tänkas resultera i personskada för såväl ambulanssjukvårdare som patient ska händelsen enligt lagstiftning alltid anmälas till arbetsgivaren och även till Socialstyrelsen. Om en patient skadas ska detta dessutom avges som en avvikelserapportering och anmälan (Lex-Maria) till Socialstyrelsen. För att studera frekvensen av denna avvikelserapportering har Socialstyrelsens register och den s.k. Riskdatabasen vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro använts. De viktigaste lärdomarna från undersökningen kan sammanfattas i några punkter: * ambulansolyckor är ett känsligt och svårt ämne att tala om (tysta skadehändelser) * ambulansolyckor kommuniceras inte i någon större utsträckning (intern respektive extern kommunikation) * ambulansolyckor kan vara förutsebara och möjliga att undvika (aktiva skadepreventiva insatser) * ambulansolyckor är svåra att studera på grund av bristande statistik (skaderegistrering viktig) * konsekvenserna av ambulansolyckor med fysiska och psykiska skador för de drabbade är ett relativt nytt folkhälsoproblem * ambulansolyckor innefattar de tre delarna patientsäkerhet, säker arbetsmiljö och trafiksäkerhet 9

10 Skadepreventiva åtgärder som föreslås är en förstärkt utbildning och medvetenhet hos ambulanssjukvårdare i samband med förarutbildningen (grundutbildning och vidareutbildning). Likaså är det viktigt att instruktörer för ambulansutbildningen (förarutbildningen) ges utbildningsmöjligheter avseende riskutsatthet, skadeepidemiologi, skaderegistrering och återkoppling av incidenter och skadehändelser till personalgruppen. Det vore vidare önskvärt om verksamhetsansvariga för ambulansverksamheterna inledde incident- och skaderegistrering av ambulansrelaterade skadehändelser och utvärderade de skadepreventiva insatser som man gjort inom området. En annan viktig aspekt i det skadepreventiva arbetet vore även att eftersträva en tydlig återkoppling av erfarenheter från skadehändelserna. Den ambulansbesättning som upplevt en skadehändelse skulle kunna fungera som instruktörer vid olika utbildningsmoment för att just dela med sig av sina erfarenheter. För att detta ska kunna fungera är det viktigt att det finns ett öppet klimat och att såväl den enskilde ambulanssjukvårdaren som arbetsgruppen kollektivt ges ett erkännande för den skadeerfarenhet man haft. Det handlar inte om skuldbeläggande utan om att identifiera de skadepreventiva vinster som kan uppbringas inom området. Nyckelord: ambulansrelaterade skadehändelser, skadeprevention, skaderegistrering, utbildning, arbetsvillkor, trafiksäkerhet, patientsäkerhet. 10

11 1. INLEDNING Den konkreta trafiksäkerhetsnyttan med föreliggande forskningsprojekt är att såväl forskare som de yrkesverksamma inom ambulanssjukvården/verksamheten ska få en samlad kunskapsöversikt om riskutsatthet och skadepreventiva aspekter av ambulansrelaterade skadehändelser (eng. Emergency Medical Vehicle Collisions EMVC). EMVC inbegriper förutom trafiksäkerhet även arbetsmiljöförhållanden och patientsäkerhetsaspekter. Det är även av stor vikt att de studerande som befinner sig inom ambulanssjukvården (grundutbildning, vidareutbildning och förarutbildning) får ökad kunskap om de risker och skadehändelser som kan uppstå i samband med ambulansutryckning. En annan nytta med projektet är att det kan ge en mer fullständig statistik över ambulansfordons inblandning i olyckor och skadehändelser under senare år. I denna slutrapport används EMVC som benämning och förkortning av ambulansrelaterade skadehändelser. 2. METOD En litteraturstudie (delstudie 1) har genomförts inom området. De vetenskapliga databaser som använts för screening av nationella och internationella studier som genomförts har varit följande: Medline/Pubmed, Mediearkivet, PressText, TT Nyhetsbanken (Tidningarnas Telegrambyrå), Sociological Abstracts, Arbline, CINAHL (Nursing and Allied Health), NLM Gateway (National Library of Medicine), PsycINFO, Cochrane Library, ERIC (The Education Resources Information Center), SveMed+ samt PsycARTICLES. De sökord som använts vid screeningen har varit främst Emergency Medical Vehicle Collisions (EMVC), ambulance accident, ambulance injury event, ambulansolycka. I delstudie 2 har en enkät (förfrågan) distribuerats via e-post till samtliga ambulansverksamheter i Sverige fördelade på ambulansverksamhet inom landsting, ambulansverksamhet inom kommunal räddningstjänst samt ambulansverksamhet bedriven genom privata entreprenörer. Enkäten har skickats ut vid tre tillfällen. Få har besvarat enkäten med olika motiveringar till varför man valt att ej medverka i studien. Detta diskuteras senare i slutrapporten. Enkätstudien har varit så begränsad i svarsfrekvens att det inte är möjligt att statistiskt bearbeta de få svar som sänts in. Den största anledningen till att få har valt att medverka har varit att det föreligger stora brister i uppföljningen och skaderegistreringen av EMVC i de olika regionerna. Den tredje delstudien består av en lokal skadestudie av EMVC inom Ambulanssjukvården i Dalarna. Under perioden har fem typer av skaderegistreringsblanketter för EMVC kommit att användas. Dessa är: a. Incident och skaderapportering till person- eller fordonsskada (se bilaga) b. Strul rapport från ambulansen Mora (se bilaga) c. Händelserapport och Risk-iaktagelserapport (se bilaga) d. Redovisning av ambulansolycka ledande till person- eller fordonsskada (se bilaga) e. Strulrapport Ambulansen Särna (se bilaga) I delstudie 4 har primärkällan varit skaderapporteringen i de nyhetstelegram som Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har publicerat. TT Nyhetsbanken är en nyhetsbank och tjänst som TT använder. I databasen lagras samtliga telegram som producerats. Databanken är 11

12 sökbar varför det varit möjligt att söka efter sökorden ambulans, ambulansolycka, kollision, krasch. 3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Ambulansfordons inblandning i skadehändelser och olyckor i olika trafikmiljöer har hittills belysts i begränsad omfattning. Vår kunskap om förekomst, orsaker, skademekanismer och prevention avseende ambulansrelaterade skadehändelser och olyckor i olika trafikmiljöer är idag begränsad. Det finns heller ingen fullständig statistik över antalet skadehändelser och olyckor där ambulansfordon varit inblandade i den officiella statistik som Vägverket och Statistiska Centralbyrån (SCB) årligen sammanställer. Syftet med rubricerad undersökning är följande: 1. att genomföra en litteraturstudie som baseras på en analys av internationella vetenskapliga artiklar som analyseras med kvalitativ innehållsanalys. 2. att belysa och problematisera ett skadepreventivt lärande av ambulansrelaterade incidenter i Sverige under en sjuårsperiod att djupstudera skadehändelsernas sociala och psykosociala konsekvenser för ambulanssjukvårdare som drabbats av skadehändelser och olyckor. Vilka kostnader (ekonomiska och sociala) är förknippade med denna typ av olyckor? Utifrån syftet består projektet av fyra delstudier som presenteras i denna slutrapport. Dessa delstudier har varit följande: - litteraturstudie inom området ambulansrelaterade skadehändelser - studie av döds- och skadetal vid ambulansrelaterade skadehändelser åren en retrospektiv studie av 58 ambulanskrascher i Sverige som skaderapporterats via Tidningarnas Telegrambyrå - en lokal studie av 60 ambulansrelaterade skadehändelser och incidenter och skaderegistreringsformulär som tillämpats inom Ambulanssjukvården i Dalarna åren en enkätsammanställning av förekomst och utbredning av ambulansrelaterade skadehändelser vid ambulansverksamheter i Sverige 4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Studien baseras på en litteraturstudie över befintlig forskning nationellt och internationellt inom området ambulansrelaterade skadehändelser och krascher. Därefter har undersökningen fokuserat på de skadehändelser som beskrivits i den massmedia skaderapporteringen i nyhetsrapporteringen. Här är det naturligtvis viktigt att problematisera validitet och reliabilitetsaspekter av att skaderapportering i nyhetsmedier valts som primärkälla. Valet som sådant kan betraktas som tillförlitligt då det stora flertalet av nyhetsmedierna får kännedom om allvarligare ambulansrelaterade skadehändelser genom att avlyssna polisradio samt även får tillgång av direkt larminformation från SOS Alarm AB i Stockholm. Även andra 12

13 nyhetstjänster som nyhetsdistributören Wighs Nyhetscentral i Norrköping förser genom sin radioavlyssning av radiotrafiken i Sverige medierna med information om ambulansrelaterade skadehändelser. Nyhetsbanker och s.k. telegrambyråer som t.ex. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) vidareförmedlar även de larmmeddelanden som SOS Alarm AB utsänder efter en skadehändelse. Mot bakgrund av detta har särskilt nyhetstelegram från Tidningarnas Telegrambyrå (TT) studerats under en avgränsad tidsperiod. Den första studien (1) som ingår i denna slutrapport är således en litteraturstudie. Den andra (2) delstudien baseras på en enkät/förfrågan som utsänts till totalt 35 ambulansöverläkare, verksamhetschefer och enhetschefer inom landstingens ambulansverksamheter, 5 ambulansverksamhetsansvariga inom kommunernas räddningstjänstverksamhet samt till totalt 33 verksamhetsansvariga vid olika privata entreprenadföretag. Endast fem av de totalt 73 tillfrågade ansvariga inom ambulansverksamheterna kom att medverka vilket motsvarar knappt en svarsprocent om 7 procent. Ett så pass begränsat underlag har inte varit användbart i rubricerad studie. Snarare torde detta kunna generera till en mer utförlig diskussion i slutrapporten om svårigheten (metodologisk reflexivitet) att som forskare inhämta skadeuppgifter från ambulansföreträdare i efterhand. Argument som tidsbrist, stora kostnader att sammanställa dessa data, ointresse o.s.v. har varit några av argumenten som ansvariga fört fram för att ej medverka i undersökningen när de tillfrågats. Delstudie 3 inom ramen för projektet har varit en lokal studie av ambulansrelaterade skadehändelser och incidenter inom Ambulanssjukvården i Dalarna åren Totalt 60 lokala avvikelserapporter har studerats. Den fjärde (4) undersökningen som genomfördes inom ramen för det s.k. Ambulansskade-projektet är en studie av döds- och skadetal vid ambulansrelaterade skadehändelser åren en retrospektiv studie av 58 ambulanskrascher i Sverige som skaderapporterats via Tidningarnas Telegrambyrå (TT) under perioden. 5. AVGRÄNSNINGAR Studien omfattar endast de s.k. ambulansrelaterade skadehändelserna som inträffat under studieperioden i Sverige. På grund av ett bristfälligt underlag i form av bristfällig skaderapportering eller helt och hållet uteblivna skadedata från de olika händelserna, har undersökningsmaterialet kommit att även bestå av rapporteringsuppgifter från massmediernas rapportering av skadehändelserna. Detta innebär att medierapporteringen som ägt rum i press, radio och tv har använts vid sammanställningen. 13

14 6. ETT NYTT FOLKHÄLSOPROBLEM Ambulansolyckor i tid och otid Trafikolyckorna har under flera decennier varit och utvecklats till ett allt större folkhälsoproblem i ett stort antal länder (Evans, 1991; Björnstig, 1998; Lundälv, 1998; Björnstig, 2001). I de europeiska länderna har skade- och dödsutvecklingen alltmer tagit en dystrare utveckling trots all utveckling som skett inom teknikområdet och trafiksäkerhetsområdet. Människans fordon har skapat möjligheter till en ökad modernisering och individualisering vilket har kunnat ske i samhällen som kännetecknats av risker och utsatthet. I Europa har sedan år 1970 totalt 1,64 miljoner personer omkommit i trafikolyckor. År 2000 omkom över personer på vägarna inom EU samtidigt som över 1,7 miljoner personer skadades i trafikolyckor inom den Europeiska unionen (Europeiska Gemenskapernas Kommission, 2001). Figur 1. Antalet dödade personer i trafikolyckor i Sverige över tid. (källa: SIKA vägtrafikskador, officiell statistik) Dödade personer i vägtrafikolyckor åren Årtal Antal dödade Under 1990-talet har skadehändelser där olika utryckningsfordon varit inblandade uppmärksammats i flera sammanhang. Ambulansfordons inblandning i olyckor har kommit att framstå som mer intressant än tidigare att uppmärksamma. Bland annat har massmedierna under senare år kommit att beskriva dessa händelser i press, radio och tv. Större och allvarligare ambulanskrascher har uppmärksammat i större utsträckning än andra skadehändelser (Brandoné, 2003; Expressen, 2003; Matson och Vulovic, 2003; Olsson, 2003; Sveriges Radio Kristianstad, 2003; Sveriges Television, 2003; TV4 Öresund, 2003). Även drabbade medtrafikanter som skadats i ambulansolyckor har uppmärksammats i medierna (Sundén, 2003). I Sverige finns totalt registrerade ambulansfordon. Relaterat till befolkningsmängden innebär detta att det går personer på varje ambulansfordon. 14

15 Under slutet av 1990-talet har Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket) i Sverige undersökt ambulanspersonalens arbetsmiljö. En av tre ambulanssjukvårdare (n=2217) ansåg att den fysiska arbetsmiljön var dålig eller mycket dålig. I denna kartläggning konstaterades att drygt var fjärde ambulanspersonal i landet upplevde att de inte fått någon fort- eller vidareutbildning av sin arbetsgivare. Endast 68 procent av personalen uppgav att de att fått både träning och utbildning att köra utryckningsfordon i trafiken (Arbetarskyddsstyrelsen, 1998). Det konstaterades även brister i halkkörningsträningen. Här finns dock skillnader i personalgruppen mellan ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor. Utredningen konstaterar: Det är vanligare bland sjuksköterskor att ange brist på träning/utbildning i fordonskörning, vilket kan verka naturligt med tanke på att deras insatser och kunnande framförallt behövs i sjukhytten. 1 Den kartläggning som Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket) genomförde baseras på ett studiematerial från år De tillbud och avvikelser som rapporterades berörde; fordon, fordonsutrustning, trafikmiljö, hot, fysisk belastning, stress, information, rutiner, medicinteknisk utrustning, slarv och internt samarbete. Ett stort problem med undersökningen var det stora bortfallet avseende orsakerna till att personalen ej rapporterat avvikelser. Var fjärde anställd som deltog i studien uppgav att de upplevt minst en avvikelse (tillbud och/eller olycka) under de senaste sex månaderna. Dessa avvikelser har fördelats på fordon/fordonsutrustning, trafikmiljö, hot eller fysisk belastning. Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket) konstaterar att sannolikt är den rapporterade frekvensen avvikelser en grov underskattning av de verkliga förhållandena. 2 Ambulanssjukvården i de nordiska länderna kommer under de kommande åren att förändras på flera sätt. I Sverige ska samtliga ambulanser vara bemannade med en sjuksköterska senast under år Detta innebär att många kommer att nyanställas och även bli nyintroducerade i utryckningskörning. Samtidigt visar undersökningar på att ambulanspersonalen har bristande förarutbildning. I de nordiska länderna bedrivs ambulansverksamhet av olika entreprenörer. Entreprenörskapet kan indelas i tre grupper eller sektorer; privat, offentlig och den frivilliga sektorn. Med privat sektor avses här privata företag som genomför ambulansentreprenad. Inom den offentliga sektorn sker ambulanstjänst inom landsting och kommuner (räddningstjänsten). I Finland och Norge har till exempel Röda Korset en egen organiserad ambulansverksamhet med en egen fordonspark. Att Röda Korset i Finland har ambulansverksamhet har en historisk bakgrund. Allt sedan det ryska anfallet mot Finland den sista november år 1939 infördes den s.k. Svenska Röda Korsets Finlandsambulans. Tre typer av ambulanser användes: Ambulans I (antal fordon varierade) verkade i Södra Finland och var utrustad med fullständiga medicinska och kirurgiska resurser. Bemanningen bestod av 40 kvinnor och män. Ambulans II (ca 30 st fordon) sändes till norra Finland. Här ingick 21 läkare och 100 personer övrig personal. Ambulansen var knuten till den frivilliga svenska militären. Ambulans III var inriktad på tvätt och smittrening i slutet av kriget. Ambulansen skänktes senare till Finlands Röda Kors. Personalen på ambulanserna utsattes för många svårigheter som bombanfall, mörkläggning och extrem kyla. Finlandsambulanserna verkade under åren s.40 i Arbetarskyddsstyrelsen. (1998). Kartläggning av ambulanspersonalens arbetsmiljö. Rapport 1998:7. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen. 2 s.39 i Arbetarskyddsstyrelsen. (1998). Kartläggning av ambulanspersonalens arbetsmiljö. Rapport 1998:7. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen. 15

16 Det är intressant att konstatera att det i Sverige ännu inte finns någon ambulansverksamhet inom den tredje sektorn. I Finland och Norge återfinns ambulansverksamheten i offentlig, privat och den tredje sektorns regi vilket innebär att det i dessa länder skulle kunna finnas förutsättningar att utvärdera det skadepreventiva lärandet ur flera olika perspektiv. Några studier över entreprenörskapets olikheter och dess konsekvenser i samband med olyckor och följdtillstånd har emellertid inte uppmärksammat i några vetenskapliga studier. Ambulansrelaterad skadehändelse (EMVC) en definition I trafikskadesammanhang används ofta begreppet olycka. Detta är emellertid begränsande och uppfyller ej kraven på vad som kan sägas omfatta ett visst skadeutfall. En olycka i vägtrafiken kan inträffa utan att någon personskada uppstått. Begreppet skadehändelse är därför mer adekvat. I föreliggande studie används begreppet ambulansrelaterad skadehändelse vilket ska förstås en eller flera personskador som uppstått såväl i som utanför ambulansen i samband med en skadehändelse i vägtrafiken där en eller flera ambulansfordon varit inblandade. Ett annat relevant begrepp är ambulansrelaterat tillbud. Ett tillbud avser här en händelse där minst en säkerhetsbarriär anses ha överskridits (t ex överlast av fordon). Med ambulansrelaterad skadehändelse kan vidare förstås som en skadehändelse där samtliga säkerhetsbarriärer anses ha överskridits (t ex överlast och för hög fart vilket kan leda till att fordonet välter på vägen). Forskningen baseras på den tvärvetenskapliga trafikmedicinska modellen utifrån William Haddons vetenskapsteoretiska modell över trafikolyckans tre olika faser; precrash-, crash- och postcrashfaserna. För att kunna förstå helheten i ett olycksförlopp är ett tillvägagångssätt att utgå från den vetenskapsteoretiska modell som vanligen används i trafikskadesammanhang William Haddons matris. Ulf Björnstig skriver följande: Med hjälp av denna matris kan analysarbetet struktureras på ett bra sätt och skadegenererande och skadereducerande faktorer kan belysas på ett systematiskt och tydligt sätt. Målsättningen är att använda alla till buds stående medel som visat sig effektiva när det gäller att reducera de slutliga skadekonsekvenserna. 3 3 s.178 (Björnstig, 2001) 16

17 Figur 2. Haddons vetenskapsteoretiska modell FAS MÄNNISKAN FORDON/UTRUST OMGIVNING PRE- körerfarenhet bromsar, däck vägen CRASH alkholpåverkan hastighetsegenskaper vägmärken trafiktäthet CRASH fysisk kondition bilstorlek, inre säkerhet vägens omgivn bilbältesanvändning bilbälteslag hjälmlag POST- fysisk kondition utrymningsvägar omhändertagande CRASH bränslesystemets prehospitalt utformning traumavård Statistikförhållanden och arbetsgivaransvar Det är tämligen svårt att få en överblick av i vilken utsträckning som det inträffar ambulansrelaterade skadehändelser i Sverige. Såväl skadehändelser, olyckor som incidenter finns inte inrymt i någon enhetlig statistik. De svaga statistikförhållandena innebär att det är svårt för utomstående bland annat forskare att genomföra några mer ingående analyser av olika skadeförhållanden. Vid en genomgång av statistikförhållanden och registreringsunderlag hos ambulansverksamheternas huvudmän i Sverige, visar denna genomgång även på brister och svagheter. Flera ambulansverksamheter har inte något enhetligt system och har därför uppenbara svårigheter att även lämna svar på statistikförfrågningar. Betraktat utifrån arbetsgivaransvaret innebär ambulanstransporter många frågor avseende förhållanden i arbetsmiljö och arbetsvillkor. En ambulanstransport innebär således att arbetstagarnas (ambulanssjukvårdarnas) säkerhetsaspekter måste värderas och utvärderas på såväl kort som lång sikt. Mot bakgrund av detta kan goda rapporteringssystem och statistikframtagning av incidenter, olyckor och skadehändelser betraktas som givna underlag i utvärdering av såväl arbetsmiljö som säkerhetsförhållanden. Ambulansolyckan i medierna Incidenter, olyckor och skadehändelser i vägtrafiken har ett relativt stort nyhetsvärde i våra moderna massmedier (press, radio och tv). Förekomsten och orsakerna av olika typer av skadehändelser i vägtransportsystemet bevakas och rapporteras i mer eller mindre utsträckning av journalister och fotografer. Antingen sker denna rapportering från en 17

18 redaktion eller till och med från själva skadeplatsen. Olyckor och skadehändelser som företeelser har en hög relevans inom mediesystemets egen och inre medielogik. Företeelserna passar även in i den s.k. mediedramaturgin. Olyckor och skadehändelser där utryckningsfordon är inblandade utgör härvidlag inga undantag. Naturligtvis ställs stora krav på utryckningskörningen utifrån olika säkerhetsaspekter t.ex. säkerhet för personal, patienter men även för medtrafikanterna. När medierna rapporterar om skadehändelser i trafiken baseras rapporteringen vanligen på nyhetsunderlag från Tidningarnas Telegrambyrå (TT) som i sin tur får händelseunderlag från SOS Alarm AB i Stockholm. Detta innebär att de flesta ambulansrelaterade skadehändelser med åtminstone svårare konsekvenser som inträffar (och som kommit SOS Alarm till handa) i landet också når TT. 7. FORSKNING OM EMVC (Delstudie 1) I följande kapitel presenteras den vetenskapliga forskning som bedrivits inom EMVCområdet. En litteraturstudie har genomförts och i avsnittet presenteras några av de större studierna. Att utveckla och kvalitetssäkra säkra ambulanstransporter diskuteras inom forskningen under senare år. Följande beskrivning återfinns vid konferensen Lifesavers 2005 som arrangerades av National Conference on Highway Safety Priorities i Charlotte, North Carolina mars 2005: Safe transportation of children in ambulances presents a unique challenge for emergency medical service providers, pediatric transport teams and child passenger safety advocates. Research on ambulance crashes, supports the use of restraint systems to minimize the risk of injury in the event of a crash. Current recommendations for safe ambulance transportation and guidelines for utilization of child restraints on the ambulance will be provided in this workshop. Suggestions for EMS providers on implementation of best practices in their departments will be offered. An opportunity for hands-on experience and installation of child restraints on the ambulance cot will be provided. Forskning om ambulansrelaterade skadehändelser har främst bedrivits i USA och har särskilt kommit att uppmärksammas också ur multidisciplinära perspektiv under senare år. I USA har fenomenet ambulansolyckor uppmärksammat under flera år. Idag finns en relativt god överblick över antalet olyckor. Bland annat finns det webbsidor på Internet med sammanställningar och dokumentationer över ambulansrelaterade skadehändelser. I USA finns organisationen EMSNetwork som är en etablerad organisation som dokumenterar ambulansolyckor som inträffar dagligen i samtliga delstater i USA (http://www.emsnetwork.org). Dokumentationen består av bildmaterial från skadeplatsen, fordonsdata, kraschförloppet samt skadeuppgifter för ambulanspersonal, patienter och medtrafikanter. En fördel med denna typ av sammanställningar är att det kan finnas ett skadepreventivt lärande. Ett flertal frågor kan vara intressanta att finna svar på. I vilken utsträckning är professionella hjälpare inblandade i olyckor? Samtidigt som forskningen inom det trafikmedicinska området har utvecklats under senare år finns det idag en begränsad kunskap om de hjälpande aktörer som arbetar på skade- och katastrofplatserna. I vilken utsträckning utsätts till exempel ambulanssjukvårdare för olyckor i trafiken? Få studier har fokuserat på denna yrkesgrupp. Vetenskapliga studier om ambulanssjukvårdares arbetsvillkor har tidigare främst handlat om arbetsmiljö till exempel 18

19 förekomst av belastningsskador vid lyft. I dessa fall har så kallade överrisker konstaterats. Däremot finns det få studier som fokuserat på trafiksäkerhet och skadeutfall i samband med transport och utryckning. I slutet av 1980-talet studerade Juha Nuutinen vid Trafikförsäkringscentralen i Helsingfors (Liikennevakuutusyhdistys, Vakuutusyhtiöiden liikenneturvallisuustoimikunta, VALT) ambulansolyckor som inträffat i Finland (Nuutinen, 1992). Ambulansverksamhet innefattar flera olika delar. Förutom det medicinska, sociala och psykosociala omhändertagandet av patienter och närstående som drabbats av en händelse, så utsätts ambulanspersonal för olika typer av följdhändelser. Exempel på sådana händelser kan vara skadehändelser i trafiken som uppstått genom olika stress- och riskfaktorer före och under transporten samt erfarenheter av hot och våld i samband med ett uppdrag. Exempelvis skulle en situation där en ambulansbesättning vårdar en våldsam patient under en transport kunna definieras som riskfylld såväl ur trafiksäkerhetssynpunkt liksom för den personliga säkerheten inne i fordonet. Tidigare forskning om ambulansrelaterade skadehändelser har som tidigare påpekats varit begränsad. I USA omkommer drygt 140 personer varje år i samband med ambulanskrascher. Flera studier har uppmärksammat dessa skadehändelser utifrån olika perspektiv (Auerbach et al, 1987; Elling, 1989; Sharp, 1990; Leonard, 1991; Nuutinen, 1992; Best et al, 1993; Larmon et al, 1993; Pirrallo and Swor, 1994; Saunders, 1994; Gershon et al, 1995; Biggers et al, 1996; Clawson et al, 1997; Jeff et al, 1997; Veselenak, 2000; Kahn et al, 2001; Maguire e al, 2002; Nadine och Levick, 2002; Pisarski et al, 2002; Proudfoot et al, 2002; Becker et al, 2003; Levick et al, 1998; Levick, 2000; Levick, 2001; Levick, 2003; Levick, 2005; Lundälv, 2003; Lundälv, 2005; Proudfoot el al, 2003; Saunders et al, 2003). I den internationella forskningen används begreppet Emergency medical vehicle collisions (EMVC). Forskningen är tämligen begränsad och i en amerikansk studie presenteras dessa skadehändelser som nya men välkända och svårpresenterade händelser (Jeff et al, 1997). Bland annat konstateras att bilbältesanvändningen hos ambulanssjukvårdare i USA inte nödvändigtvis behöver vara hög. En vanlig orsak till låg bältesanvändning är att ett sådant skulle begränsa det akuta arbetet under transporten. W.H Leonard skriver följande om detta fenomen: It is sad when EMTs and Paramedics state that I don t use the seatbelts when I am in the patient compartment because they restrict me from doing patient care. EMTs and Paramedics, of all people, who witness death and trauma on the highways of America every day, should not resist the use of seat belts whether they are in the cab or the patient comparment. WHAT IF the crew members in this fatal accident would have worn their seatbelts? WHAT IF the Department of Transportation, which has spent millions of dollars to upgrade EMS systems across the nation, had invested some of those funds in better crew safety and funded a program to develop a safety restraint system for crew members riding in the patient compartment? This is one of the most difficult and unanswered questions in the field today! (Leonard, 1991). I USA har National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) tillsammans med National Highway Traffic Safety Administration (NHTSA) gjort en studie av potentiella riskfaktorer för ambulanssjukvårdare som är exponerade för ambulansrelaterade skadehändelser (National Institute for Occupational Safety and Health, 2003). Under åren rapporterade Fatality Analysis Reporting System (FARS) om totalt 82 dödsfall (ambulanssjukvårdare) och 275 fotgängare som omkommit i ambulanskrascher. 56 procent av de ambulanssjukvårdare som omkom i dessa olyckor var obältade under bilfärden. Studien visar att det är främst tre grupper som är särskilt utsatta; ambulanssjukvårdare, patienter och 19

20 fotgängare. En av studiens viktigaste slutsatser och rekommendationer är att ambulanstransporter i mycket höga hastigheter måste begränsas. En australiensisk studie av arbetsvillkor för ambulanssjukvårdare har visat att skiftarbete för personalen resulterat i ökad stress (Pisarski et al, 2002). Skulder, myter och ambulansolyckor För den som är intresserad av att få kunskap om säkerheten avseende ambulanstransporter kan det bli svårt att få klarhet i hur vanligt förekommande det är att just incidenter och skadehändelser inträffar. Bland personalen på ambulansstationen finns förvisso kunskap om den egna utsattheten men man saknar överblick över hur villkoren och säkerheten är på andra stationer och i andra regioner. I Sverige har de ansvariga för ambulansverksamheterna vanligen ingen samlad bild (statistik och/eller dokumentation) över dessa händelser. Detta är anmärkningsvärt ur flera perspektiv. För det första handlar det om ett preventivt arbete att försöka eliminera skador och öka säkerheten för såväl patienter som personal. Men det handlar även om att försöka tillgodogöra sig den erfarenhet som man fått från till exempel trafikolycksplatser där man omhändertagit bilister som gjort missbedömningar i en trafiksituation. För det tredje borde det även finnas ett ekonomiskt argument att det ska finnas en översikt av händelserna eftersom ambulansfordon uppbär betydande kostnader inom verksamheten (drift och reparationskostnader). Något som ej belysts i tidigare forskning är de sociala långtidskonsekvenser som kan följa av en trafikolycka med inblandade ambulansfordon. Tidigare studier har visat betydande sociala och psykosociala konsekvenser efter trafikolyckor (Lundälv, 1998; Lundälv, Bylund och Björnstig, 1999; Andersson, 2003). Det är emellertid intressant att fokusera intresset på de eventuella långtidskonsekvenser som kan följa i samband med ambulansolyckor. Eftersom även patienterna löper risk att skadas och till och med få förvärrade följdskador, finns en betydande skuldproblematik hos ambulanssjukvårdare. I trafikskadesammanhang har få studier genomförts med fokus på skuld- och vållandeproblematik. Detta gäller även frågor om kompensation och skadereglering för medtrafikanter som skadats i samband med en ambulansolycka (Sundén, 2003). En annan viktig skadepreventiv aspekt är att ambulansolyckorna i de nordiska länderna skulle kunna utgöra ett okänt folkhälsoproblem. Eftersom det inte finns någon officiell statistik på skadehändelsernas förekomst och utbredning finns en uppenbar risk att de förringas som något stort problem. Detta i sig kan vara allvarligt eftersom utvärderingar som genomförts av arbetsförhållanden och arbetsmiljö inom ambulansverksamheten visat på brister i utbildning och förhållanden. 20

Enskildes integritet och rättssäkerhet gentemot massmedier på skadeplatser

Enskildes integritet och rättssäkerhet gentemot massmedier på skadeplatser Enskildes integritet och rättssäkerhet gentemot massmedier på skadeplatser Trafikskadades integritet NFT och rättssäkerhet 2/2003 en forskningsöversikt av rättsregler, etik och normer Jörgen Lundälv jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Vi skapar trygghet! 1 Datum 2011-02-24 Diarienr: 360-520/11 Innehållsförteckning Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 3

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete NOFS 2011, Revinge Anders Hanberger Umeå Center for Evaluation Research (UCER) Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Innehåll

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Katastrofberedskap med barnet i fokus

Katastrofberedskap med barnet i fokus 2:a Barnsäkerhetsforum / 10:e Nordiska Skadekonferensen Svenska Mässan 15 oktober 2013 Mikael Engvall Instruktör Barnintensivvård (BIVA) Barn är inte små vuxna i samband med stora olyckor (heller...) Anatomi

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Redovisning: Nedan följer en redovisning av en av de samverkansövningar som har genomförts enligt 3ns. Tanken med denna redovisning är att inte bara att de övande

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse. 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten AKMC Akutsjukvården i Västerbotten Inbjudan till trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2015 Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) är en del av Akutsjukvården Västerbotten. Inom

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten AKMC Akutsjukvården i Västerbotten Inbjudan till trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2013 Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) är en del av Akutsjukvården Västerbotten. Inom

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Mälardalens högskola Akademin för Hälsa, vård och välfärd, HVV 2015 Beslutande: Handläggande: 2015.01.28 Maria Müllersdorf Tanja Dunerbrandt, Madeleine

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Ökad mobilitet leder till ökad hälsa, vilket är lönsamt för samhället (Hakamies Blomqvist et al. 2000) Bakgrund 12/5/2008

Ökad mobilitet leder till ökad hälsa, vilket är lönsamt för samhället (Hakamies Blomqvist et al. 2000) Bakgrund 12/5/2008 Mobil it et Att åka säkert - en utopi eller nåt vi alla kan? Professor Torbjörn Falkmer Hälsohögskolan Jönköping & Hälsouniversitetet i Linköping Ökad mobilitet leder till ökad hälsa, vilket är lönsamt

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR Trafiksäkerhetspolicy reviderad 2005-12-14 TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Inom Sjöfartsverket ska vi sträva efter att alla anställda ska få en trygg och säker arbetsmiljö.

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska

Läs mer

19, 2007. Trafiksäkerhetspolicy. Beslut 2007-019 2007-10-04. Direktionen beslutade: att fastställa bifogad policy för trafiksäkerhet.

19, 2007. Trafiksäkerhetspolicy. Beslut 2007-019 2007-10-04. Direktionen beslutade: att fastställa bifogad policy för trafiksäkerhet. Beslut 2007-019 2007-10-04 19, 2007 Trafiksäkerhetspolicy Direktionen beslutade: att fastställa bifogad policy för trafiksäkerhet. Ärendebeskrivning Denna policy skall ligga till grund för att åstadkomma

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer idag situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys...

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 1 Innehåll Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 12 Utvärdering av resultat... 12 Förslag på förbättringar...

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer