Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen Sjuksköterskeprogram Camilla Norinder och Caisa Öster

2 Sammanfattning Ett övergripande syfte med projektet har varit att vidareutveckla två examinationsformer i sjuksköterskeutbildning på grund och avancerad nivå, där kliniska färdigheter bedöms med hjälp av bedömningsunderlag. Nationell klinisk slutexamination (NKSE) är en kombination av skriftligt och praktiskt prov som görs i slutet av grundutbildningen. Syftet med projektet har varit att delta i utvecklingen av det praktiska provet nationellt och lokalt och förtydliga kriterier för godkänd/underkänd. Objectiv structured clinical examination (OSCE) är en stationsbaserade klinisk examination som används i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård. Syftet har varit att utveckla bedömningsunderlag, konstruera patientfall/uppgifter och förbättra examinatorernas interbedömarreliabilitet. NKSE innebär att lärosäten som anslutit sig till avtalet använder samma standardiserade metod och tillvägagångssätt, skriftliga och praktiska prov. Detta bidrar till att utveckla utbildningen lokalt, stärker sjuksköterskeyrkets jämnare kunskapsnivå i hela landet, utvecklar samarbetet med VFUplatser och universitet, utvecklar handledarrollen samt ger studenten återkoppling. OSCE Bedömningsunderlag i form av checklistor har skapats till OSCE stationer där färdigheten kommunikation bedöms. Nivådifferentiering mellan termin ett och två med avseende på färdigheten kommunikation diskuterades fram En tydligare information till studenterna med form, innehåll och bedömningsunderlag för examinationen är utformad. Gemensamt för de två examinationsformerna är synliggörandet av behovet att tydliggöra vad progression mellan grund och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar innebär med fokus på examination av färdigheter. Båda examinationsformerna behöver vidareutvecklas gällande standarder och bedömningskriterier för att öka rättssäkerheten för studenterna. De praktiskt proven kompletterar varandra och kan med fördel användas inom samma utbildning på olika nivåer Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen/ /cn,cö

3 1 Inledning Praktiska prov där, studentens agerande examineras, används inom utbildningar där yrkesutövningen efter examen kräver hög kompetens teoretiskt och praktiskt. Tidigare studier visar på svårigheter att examinera praktiska moment (Maandi, 2011; Levett-Jones, Gersbach, Arthur, Roche 2011) och många gånger examineras endast att studenten utfört något men inte hur. En användbar taxonomi för kliniska färdigheter är Millers (1990), där de två lägsta nivåerna, Att veta och veta hur, kan visas i skriftliga prov och redovisningar, medan den högre nivån av färdighet, att visa hur, examineras genom att just visa. Den högsta nivån att göra sker i den kontext där arbetet ska utföras. I det pedagogiska programmet framgår att examinationsformer ska väljas med hänsyn till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som beskrivs i kursmål och formerna ska vara varierande under kursen/programmet. Bedömningskriterier ska föreligga för examinationen och studenterna ska vara informerade om dessa och ges möjlighet att förstå hur de tillämpas (Uppsala universitet). Både NKSE och OSCE som examinationsformer följer detta. Dessutom har detta projektarbete delvis fokuserat på att förbättra en för studenterna tydlig progression i förväntade studieresultat vad gäller färdighetsmål (NKSE, OSCE) men även kunskaps- och kompetensmål (NKSE) (Uppsala Universitet, 1.3.2). Nationell klinisk slutexamination (NKSE) konstruerades och arbetades med i projektform och infördes därefter successivt vid ett flertal av landets lärosäten. Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet införde examinationen som obligatorium vt2009. För närvarande deltar 14 lärosäten i NKSE obligatoriskt och 4 är i införandefasen. NKSE består av ett skriftligt och ett praktiskt prov och har sin utgångspunkt i de riktlinjer som ligger till grund för sjuksköterskeutbildning Högskolelagen (SFS1992:1434, med senare ändringar) och högskoleförordningens examensordning (SFS2006:1053, med senare ändring) samt EES-avtalet (DS1992:34) med senare EEG direktiv. Syftet med examinationen är att pröva om studenten har den kompetens som krävs för att arbeta som nyexaminerad sjuksköterska på grundnivå. NKSE prövar studenten, kvaliteten i utbildningen och VFU-platserna (brister i rutiner m m synliggörs). Det praktiska provet innebär att studenten ansvarar för en patient i tre timmar medan en sjuksköterska observerar studenten och gör noteringar om studentens agerande, varefter läraren deltar och ställer fördjupande frågor under en timme. Situationen som väljs är för studenten vård av tidigare okänd patient under en vardag i sjukvården. Observation, handlande, omdöme, kommunikationsförmåga och förmåga att bemöta patienter och närstående bedöms (Athlin, Larsson, Söderhamn, 2011). En nationell arbetsgrupp utsedd av NKSE styrelse, arbetar med att vidareutveckla det praktiska provet. Det innebär att bedömningsformuläret omstruktureras till att bl a tydligare följa omvårdnadsprocessen. Högskoleförordningens (1931:100) målbeskrivningar tydliggörs i det skriftliga respektive det praktiska provet. Fler moment som kan standardiseras ses över, försök görs för att finna och synliggöra kvalitativa och kvantitativa kriterier för bedömning för att öka rättssäkerheten för studenterna. Bedömningsprotokollet ska också göras tydligt, kortfattat och enkelt att använda i praktiken. Assessment of Clinical Education (AssCe) (Version II Okt 2011) Formuläret används vid ett flertal sjuksköterskeprogram och har använts genomgående i sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet (UU) i flera år. AssCe-formuläret har sin grund i olika styrdokument utarbetade för sjuksköterskeprogrammet bl a Högskoleförordningen (SFS 2006:1053) (AssCe version II, okt2011). Objectiv structured clinical examination (OSCE) är en strukturerad examination med stationer där studenter utför kliniskt relevanta uppgifter vid simulerade stationer och har till stor del använts inom

4 2 medicinska utbildningar och då fokuserat på enskilda och tekniska förmågor (Harden, 1979). Uppgifterna kan variera och omfattar vanligtvis bedömningar, undersökningar, informationsgivning och olika typer av samtal. Examinationsformen är till viss del studerad i sjuksköterskeutbildningar (Watson, 2002; Anderson & Stickley, 2002) Examinationsformen har använts i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård sedan fyra terminer. Behovet av en mer standardiserad bedömning av kliniska färdigheter finns i utbildningen (Scheffer, 2008; Fastré 2010). Detta beror delvis på att studenter under sin kliniska utbildning möter olika vårdverklighet med olika förutsättningar för en rättvis bedömning av färdigheter. Progression mellan grundutbildade och specialistutbildad synliggörs i Högskoleförordningen, examensordningen (1993:100): inom områden som den grundutbildade sjuksköterskan ska visa kunskap, färdighet och förmåga ska den specialistutbildade sjuksköterskan ska visa fördjupad kunskap, fördjupad färdighet och fördjupad förmåga samt kunna arbeta självständigt. Med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt formuleras målen lika för den grundutbildad och specialistutbildad sjuksköterska. Härtill har specialistinriktningarna formuleringar om specifik kunskap och att kunna hantera komplexa situationer inom respektive kunskapsområde. Exempel behöver tas fram för att ytterligare synliggöra skillnaden mellan nivåerna. Syfte med projektet Ett övergripande syfte med projektet var att vidareutveckla två examinationsformer i sjuksköterskeutbildningar där kliniska färdigheter på grund och avancerad nivå bedöms med hjälp av bedömningsunderlag. Progressionen mellan sjuksköterskans grundutbildning och specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård diskuterades utifrån Högskoleförordningen 1993:100. NKSE examination av färdigheter på grundnivå Syftet var att delta i vidareutvecklingen av examinationsformen nationellt och lokalt. Syftet var också att kontrollera följsamheten mellan AssCe och NKSE praktiska prov. OSCE examination av färdigheter på avancerad nivå Syftet har varit att med fokus på examination av kommunikation och samtal som färdighet för en specialistsjuksköterska: utveckla bedömningsunderlag för kommunikationsmoment med hjälp av litteratur konstruera patientfall/uppgifter med anpassning av stationer och uppgifter till beskrivningar av kursmål i specialistsjuksköterskeutbildningen skapa förutsättningar för samskattning mellan bedömare. Genomförande De båda projektledarna har diskuterat syfte med, förutsättningar för och genomförande av de två delprojekten under juni 2011-januari En fortlöpande diskussion och utbyte av erfarenheter har också fokuserat på hur progression kan tydliggöras i examination av färdigheter på grund och avancerad nivå. En SWOT-analys (bil 1) hjälpte oss att göra jämförelser mellan de båda examinationsformerna. NKSE Camilla N har deltagit i den nationella arbetsgruppen under Möten för lokal bearbetning av praktiska provens bedömningar och innehåll har pågått med referensgrupp vid UU Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen/ /cn,cö

5 3 under hösten 2011 och fortsätter våren I denna har programsamordnare, medansvarig lektor och kliniska adjunkter deltagit. Möten planeras även medkliniskt arbetande bedömningsansvariga sjuksköterskor för att diskutera bedömningar och dess grunder/kravnivåer. OSCE En arbetsgrupp bestående av fyra specialistsjuksköterskor vid psykiatridivisionen, tillika huvudhandledare har tillsammans med projektansvarig arbetat med OSCE. Tidsbrist har omöjliggjort planerade studiebesök. Gruppen har sökt litteratur med fokus på kommunikation som färdighet. Dessutom har studerande i specialistutbildningen inom psykiatrisk vård i ett teoriseminarium belyst vad progression av färdigheten kommunikation innebär mellan grund och avancerad nivå. Resultat NKSE Formulären tar upp vad som ska bedömas och vilken kvalitet men inte till vilken grad (hur) den ska vara uppfylld och ger därmed utrymme för subjektiva bedömningar av godkänd eller underkänd. Vid muntliga möten har följade synpunkter framkommit: Lärare som gjort många bedömningar av praktiska prov, menar att det ibland är tveksamheter om huruvida studenten är godkänd eller inte. Det borde vara möjligt att beskriva vad och i vilken grad något bedöms. Exempel behöver tas fram, diskussioner behövs. Underkänt ska beskrivas utifrån kravnivån. Genom att delta i de praktiska proven lär bedömningsansvariga sjuksköterskor sig att handleda med händerna på ryggen och var nivån för godkänd går. Diskussion om vad som krävs för att arbeta som sjuksköterska behöver fortgå. Exempel behöver tas fram. Ger en mer förutsägbar grund för studenterna när de vet vad de ska uppnå för att bli godkända. Progression till specialistutbildningen ska kunna urskiljas. OSCE Bedömningsunderlag i form av checklistor har skapats till OSCE stationer där färdigheten kommunikation bedöms. Att få ta del av och diskutera grundutbildningens NKSE examination underlättade utformningen av kravnivå på den avancerade nivån. Diskussioner i projektet har också lett till att tydliggöra progression av färdigheten kommunikation mellan termin ett (kurs I) och termin två (kurs II) i specialistsjuksköterskeprogrammet. Den litteraturgenomgång som gjordes gav vid handen att det finns få studier där bedömning/examination av kommunikation förekommer och ännu färre med fokus på tillskapandet av kriterier för bedömning. Nivådifferentiering mellan termin ett och två med avseende på färdigheten kommunikation diskuterades fram. Dessutom omformades och nyskapades patientfall med syftet att vara lämpliga pedagogiska modeller för de två olika nivåerna i examinationen. Checklistor är nu sammanställda med utgångspunkt i kurslitteratur och uppdelade efter färdighetens nivå och komplexitet. En tydligare information till studenterna med form, innehåll och bedömningsunderlag för examinationen är utformad. En station med student, och en spelad patient, finns nu som exempel på hur examinationen kan gå till. Denna film ska också användas till samskattning av bedömare på kursen. SWOT-analys OSCE och NKSE Likheter och skillnader i de två praktiska proven belyses i bilaga 1. För båda praktiska proven gäller att de bedömer studentens färdigheter, ger snabb nyanserad återkoppling till studenten samt stimulerar utvecklingen av professionen. Examinationerna är kliniskt relevanta och standardiserade. Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen/ /cn,cö

6 Svagheter är att det finns utrymme för subjektiva bedömningar vilket innebär en osäkerhet för studenten, det är tidskrävande och det är svårt att hitta evidensbaserade underlag för bedömningar. 4 Den enes styrka/svaghet är den andres svaghet/styrka. OSCE s standardisering innebär kontroll över variablerna, hela situationen där skådespelare används som patienter, där studenten känner till förutsättningarna innan provet genomförs och kan förbereda sig på uppgiften. Svagheten är att situationen är konstruerad d v s inte avspeglar en komplex situation som speglar oförutsägbarheten i verkligheten i yrket. NKSE s standardisering innebär att provsituationen, ramen är lika för alla vid alla lärosäten provet utförs vid, men provet görs i en klinisk vardag vilket medför att patienten är okänd för studenten och vad som ska hända under provtiden är oförutsägbart. Patienterna är också olika vilket kan upplevas som orättvist av studenter. AssCe-formuläret och NKSE bedömningsformulärbygger båda på Högskolelagen/Högskoleförordningen. Det finns en god följsamhet mellan de båda formulären. Utvärdering NKSE Utvärdering med webbenkät i KURT sker terminsvis. Utvärdering HT11 kommenteras. HT2011 besvarade 43 % av studenterna enkäten. Det allmänna omdömet om skriftliga och praktiska provet var 3,0 på en skala 1 (mycket dåligt) till 6 (mycket bra). Ett flertal positiva kommentarer fanns om att ett slutprov var önskvärt, både praktiskt och teoretiskt. Det stärker självförtroendet och det är bra med återkopplingen i anslutning till praktiska provet. Det tydliggör vad en sjuksköterska ska kunna. Negativa kommentarer handlade om: stress och frustration på grund av att provets genomförande och bedömning uppfattades som oklar och en del uppfattade provet som orättvist: att patienterna var olika svåra. Studenter kommenterade att lärosätenas sjuksköterskeprogram är olika och att det avspeglas i det skriftliga provet. OSCE Studenterna utvärderade OSCE vårterminen 2011 på en fyrgradig skala från dålig, lite (1) till mycket bra, mycket (4). Som helhet bedömde de examinationen som 3.5, egna förkunskaper 2.7 och de hade lärt sig 3.3. I kommentarer framkom det att tiden vid varje station upplevdes som för kort. Höstterminen 2011 skattade studenterna examinationen som helhet 3.8, förkunskaper 2.4 och de hade lärt sig 3.2. Noteras bör att den senaste kursen bedömde sina förkunskaper som något mindre, även om de haft kommunikation som undervisningsmoment sju halvdagar mer än tidigare kurs. Reflektion och sammanfattande diskussion Gemensamt för de två examinationsformerna är synliggörandet av behovet att tydliggöra vad progression mellan grund och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar innebär med fokus på examination av färdigheter. Behovet att öka rättssäkerheten för studenterna har diskuterats i termer av att filma examinationstillfällen för att sedan låta lärargrupper och handledare bedöma moment och diskutera innehållet i dessa. Samma frågor i utvärdering av examinationerna kan användas för att kunna jämföra olika styrkor och svagheter. NKSE Projektet har förtydligat de sedan länge befintliga gapen mellan student-utbildning-vfu på så sätt att där arbetssätt och rutiner i klinisk verksamhet inte följer lagar, förordningar, rutiner som lärs ut inom utbildningen undrar studenten vad den ska lära sig. Som man gör eller som man enligt regelverken ska? Under utbildningen påminns om att studenterna ska göra som de får lära sig i Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen/ /cn,cö

7 utbildningen, inte som man gör på arbetsplatserna. Studenten upplever att de kommer i kläm mellan två huvudmän. Hur ska bedömningskriterierna formuleras i förhållande till detta? 5 Önskemål om och behov av fler kliniska examinationer finns och en diskussion pågår om att införa OSCE någon gång under första halvan av utbildningen. Vidare kommer innehållet i utbildningen och diskussionen om hur rutiner fungerar vid olika arbetsplatser att behöva utrymme. Detta gagnar vården, patienterna, utbildningen och studenterna. Praktiska provets koncept, att vårda en patient i tre timmar, avviker från sjukvårdens arbetsrutiner. I ett arbetslag arbetar sjuksköterskan med flera patienter och gör mindre av omvårdnaden själv då undersköterskan utför merparten av omvårdnaden. Sjuksköterskan är då arbetsledare och ska kunna basal och specifik omvårdnad för att kunna ansvara för ledningen i arbetet. Studenter kommenterade att lärosätens sjuksköterskeprogram är olika och att det avspeglas i det skriftliga provet. Det kan troligen också sägas om det praktiska provet. Från myndighetshåll (Socialstyrelsen, Högskoleverket) ses det som en styrka att ha en kvalitetsstämpel på yrkesexamen nationellt. Mot detta står autonomi och självbestämmande, att utveckla programmen efter egen strävan vid enskilda lärosäten. NKSE har synliggjort delar som påverkar utbildningen bl a vid UU. Arbetsgivarna i vården har inte formulerat till vilka uppgifter grundutbildad sjuksköterska anställs i förhållande till specialistutbildad. NKSE formulerar bedömningsnivåerna självständigt utifrån examensordningen och kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Ett samarbetsprojekt mellan representanter från klinisk verksamhet och representanter från universitetet skulle kunna dra lärdom av arbetet med NKSE för att arbeta fram arbetsbeskrivningar för grund- respektive specialistutbildade sjuksköterskor. Det skulle gynna patienter, arbetsgivarens planering och organisation, yrkesutövaren, studenten och utbildningen. OSCE Med hjälp av kunskap och diskussion om struktur och innehåll i NKSE på grundnivå har examination av färdigheterna kommunikation och samtal inom psykiatriutbildningen utvecklats. Dessutom ledde utvecklingen av examinationsformen till att tydliggöra ett behov av att förbättra förutsättningar för lärande i kommunikationsmoment. Detta har inneburit utvecklandet och genomförandet av ett utökat kursmoment. I samverkan med en klinisk specialistsjuksköterska har kliniskt relevanta utgångspunkter använts och integrerats med litteratur. Lärtillfällen i kursen har bestått av både teoretiska resonemang och träning i samtal med patienter och närstående i vården. Arbetet med att utveckla OSCE kommer att fortgå och nästa steg blir att förbättra förutsättningar för bedömningar. Vi kommer då att använda en standardiserad inspelad station och examinatorer samskattar studentens prestation. Intentionen finns att påbörja ett samarbete mellan lärosäten i landet som ger psykiatriinriktningen. Dessa samarbeten kan förutom konstruktion av patientfall/stationer, utnyttjas för träning av bedömning av studerandes prestationer. Ekonomisk redovisning kr av tilldelade medel fördelades i proportion till sökta medel i ansökningarna kr till Caisa Öster. Medlen har använts som lönemedel under tjänstledighet se bilaga kr till Camilla Norinder. Pengarna har använts till ersättning för lön dagar utöver 0,75 tjänst. Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen/ /cn,cö

8 6 Referenser Athlin E., Larsson M., Söderhamn O. A model for a national clinical final examination in the Swedish bachelor programme in nursing. Journal of Nursing Management. Accepted for publication 19 may Anderson M & Stickley T. Finding reality: the use of objective structured clinical examination (OSCE) in the assessment of mental health nursing student s interpersonal skills. Nurse Education in Practice 2002 Fastré G. van der Klink M. Merrienboer J. The effects of performance-based assessment criteria on students performance and self-assessment skills. Adv in Health Sci Educ. 15:517-32, 2010 Levett-Jones T., Gersbach J., Arthur C., Roche J Implementing a clinical competency assessment model that promotes critical reflection and ensures nursing graduate s readiness for professional practice. Nurse Education in Practice. 11:64-69, Harden RM. Gleeson FA. Assessment of Clinical Competence using an objective structured clinical examination. Medical Education, 13:41-54, Högskoleförordningen 1993: Hämtad Maandi C. Utmaningar i samband med examinationsförfaranden. Uppsala Universitet, Enheten för kvalitet och utvärdering Miller, G. E. The assessment of clinical skills/competence/performance. Academic medicine : journal of the Association of American Medical Colleges. 65; S63-7, Pedagogiskt program för Uppsala universitet, Riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling, UVF 2008/670, fastställt av rektor Scheffer S. Muehlinghaus I. Froehmel A. Ortwein H. Assessing students communication skills: validation of a global rating scale. Adv in Health Sci Educ 13:583-92, Watson R, Stimpson A, Topping A, Porock D. Clinical competence assessment in nursing: a systematic review of the literature Journal of Advanced Nursing. 39; , Wijk H. et al. Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor. Vård i Norden. 29;4, 41-43, Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen/ /cn,cö

9 Examination av klinisk kompetens inför yrkesexamen/ /cn,cö

10 Bilaga 1 SWOT-analys OSCE och NKSE praktiskt prov Camilla Norinder & Caisa Öster Gemensamt för OSCE och NKSE STYRKOR SVAGHETER Standardiserade Subjektiv bedömning Studentens agerande i praktisk situation examineras Rättsläget för studenten svagt Provets utformning är standardiserad Förberedelser tar tid Snabb återkoppling Genomförandet tar tid Kliniskt relevanta situationer Svårt att hitta evidensbaserade beslutsunderlag för bedömning Bedöma färdigheter ej enbart att det är utfört utan HUR Ej valida eller reliabla bedömningsunderlag Komplexa situationer som kan genomföras på grund- och avancerad nivå MÖJLIGHETER Stimulerar utvecklingen av professionen Synliggör progression grund avancerad nivå Möjlighet till träning på outvecklade moment HOT Kostnad Ej finna evidens för bedömningskriterier Interbedömarreliabiliteten ej bedömd Kräver resurser i form av HHL och lärare Kursmålen ej relevanta för professionen

11 Bilaga 1 Specifikt för OSCE STYRKOR SVAGHETER Utveckling pågår Kort tid vid varje station Begränsat moment bedöms i ett komplext professionsutövande Standardiserade moment Kontroll över variabler Förutbestämda planerade bedömningsmoment Möjlighet till träning på outvecklade moment Samskattning för bedömare Fortsatt utveckling av bedömningsunderlag Konstruerande av stationer med mindre och mer komplexa uppgifter Konstruerande av teoretiska stationer MÖJLIGHETER Skapa en bank av stationer Professionen kan vara delaktig i konstruerandet av stationer Tydliggör färdigheter på olika nivåer med mer eller mindre komplexitet Tydliggör förväntade prestationer för studenter HOT Komplexa verkliga situationer efterfrågas på avancerad nivå Tids och kostnadskrävande vid stora grupper Dålig överensstämmelse mellan olika bedömare

12 Specifikt för NKSE STYRKOR SVAGHETER Utveckling pågår Provsituationerna olika svåra för studenterna Kontroll över variabler saknas Studenterna upplever orättvisa i bedömningarna Kan genomföras vid alla lärosäten och i de flesta verksamheter Reella vardagliga situationer In Real Life i komplex situation, vård av en patient under 3 tim Tid för fördjupning agerande-kunskap 1tim Standardiserat koncept Bedömningsformuläret är välkänt för studenterna, lärarna och bedömningsansvariga sjuksköterskor Har en klar struktur (behov/problem, analys, planering, åtgärder, utvärdering, reflektion, bedömning) Kvalitetsstämpel. Synliggör bristande områden hos studenten, i utbildningen och på arbetsplatsen Planering, prioritering, bedömning, analys kan bedömas även vid oförutsedda händelser Påverkar handledningen i den kliniska vardagen positivt. Studenten får en sammanfattande, nyanserad bedömning MÖJLIGHETER Stimulera till lärande och utveckling av färdigheter utifrån examensordningen och kompetensbeskrivning för leg sjuksköterska Ökar samarbetet mellan universitet och vårdverksamheter Ökat samarbete mellan lärosäten Påverkar vårdens utveckling genom att brister synliggörs, noteras och tas upp Komplexa situationer som kan genomföras på grundoch avancerad nivå HOT Få lärosäten deltar Slentrian Dokumentet omarbetas, förtydligas i nationell arbetsgrupp Flera moment standardiseras Bedömningskriterierna utvecklas Kriterier för godkänd/underkänd utarbetas Det omarbetade formuläret planeras användas ht2012 Bilaga 1