Johanna Berg Flodström och Amanda Jonsson HÄLSA OCH LIVSSTIL. Idrott och friskvård för alla?

Transkript

1 HÄLSA OCH LIVSSTIL Idrott och friskvård för alla?

2 Vilka som idrottar och vilka som inte är inget man kan generallisera utan det är något som kan bero på många saker, till exempel bakgrund, intresse och ibland även ekonomi. Har man föräldrar och förfäder som inte idrottar eller aldrig har idrottat så är chansen kanske inte lika stor att man själv börjar träna och röra på sig eftersom att man inte har någon som får en att intressera sig och försöka tala gott om någon form av idrott. Vissa idrotter är även dyrare än andra vilket gör att man till exempel måste ha högre inkomst för att kunna finansiera avgifter och utrustning som behövs för att kunna utföra idrotten. Det kan leda till att personer inte vågar skapa något intresse för det eftersom att man tänker att man inte kommer ha råd eller att man rent ekonomiskt inte har möjligheten att idrotta. Idag ses idrottsutövning som en kulturyttring där identitet, livsprojekt och sociala behov ofta tillfredställs och även utvecklas. Att utöva någon slags idrott och vara fysiskt aktiv har stor inverkan på hälsan och välbefinnandet. Idag råder det vetenskaplig konsensus om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsotillståndet. Att ha ett stillasittande liv innebär enorma hälsorisker. Många vanliga folksjukdomar som hjärt-/kärlsjukdomar, åldersdiabetes, benskörhet och högt blodtryck är bara några sjukdomar som är relaterade till fysisk inaktivitet. 1 Så egentligen borde alla människor utöva någon slags form av idrott endast för att inte dö i förtid. Men så är det tyvärr inte gjorde svenska Riksidrotts Förbundet en undersökning i svenskarnas motionsvanor där visade det sig at framförallt kvinnor tränar mer än män. I åldrarna 7-14 år motionerade i princip alla. Den fysiska aktiviteten minskade mellan åldrarna år. Men efter 40 så ökade den fysiska aktiviteten igen. 2 Anledningen till detta är antagligen att när man är ungdom så tränar man ofta någon slags lagsport. Då har man sina fasta träningstider att gå till. Även känslan att vara med i ett lag där man peppar varandra och får en stark gemenskap gör att man vill träna. När man kommer upp i 30 år så är det snarare familjelivet som lockar och inte träning. Därför har nog ganska många ett uppehåll från sin träning för det är barnafödande på gång och man är ofta på gång att få sin karriär i den åldern. Sedan när man kommer upp åldrarna så börjar barnen flytta hemifrån och helt plötsligt så får man massa tid över. Då är det nog många som väljer att ta tag i sin motionsform igen. Motionsformer som är tillgängliga för alla är idrotter som löpning, friidrott, fotboll, innebandy och handboll. Givetvis är ingenting gratis, men dessa sporter är mycket billigare om man jämför med sporter som slalom, cross, ridning och ishockey

3 T.ex. så har vi kollat upp vad det kostar att spela fotboll för en som spelar på den nivån som i vår klass. Då kostar fotboll ca.1500 kr i klubbavgift per år, kläderna kostar ca.2000 kr per år, men givetvis så beror det på vad man anser vara viktigt, vill man ha nya fotbollsskor varje säsong så blir det såklart dyrare. Resor och liknande betalar klubben. I de flesta klubbar samlar man även in pengar till klubben genom att t.ex. sälja lotter och göra inventeringar på olika butiker. Klubbarna här i Örnsköldsvik får även ofta agera parkeringsvakter under hockeymatcher. 3 Medan en sport som t.ex. cross kostar betydligt mycket mer. Kostnaderna som tillkommer i sporten är väldigt olika beroende på hur seriös man är, och på vilken nivå man kör. Vi har valt att utgå från en person som tävlar på en relativt hög nivå. En års budget ligger på omkring kr kr/år beroende på vilka inköp som tillkommer. Tävlar man så är det i stort sätt ett måste att ha två motorcyklar, en som man tävlar på en och som man tränar på. Den som man tävlar på är i det flesta fall splitter ny och topp utrustad, medan den man tränar på inte behöver vara lika avancerad och därmed kan det skilja en del i pris. Ofta så kommer man även hem från träningar och har någonting trasigt på crossen, vilket kan tillföra enorma kostander bara för lagningar. Man betalar, som i vilken annan sport som helst, en medlemsavgift varje år till den klubben man kör för. När man tävlar så är man ofta med i olika cuper som innehåller flera tävlingar på olika ställen, och då måste också en avgift betalas på omkring 300kr för varje tävling. Eftersom crossen är större längre ner i Sverige så är det ofta där de större tävlingarna hålls, vilket gör att bensin kostnaderna blir ganska höga bara för transporten. Eftersom att crossarna i sig även drivs av bränsle så blir bränsle kostnaderna ganska höga. Utrustningen som behövs bidrar också till en del ganska höga kostnader och man har ofta fler än ett ställ. En hel utrusning går på omkring kr, och vissa saker har man inte bara en av. Man brukar till exempel ha flera olika byxor, tröjor och glasögon. Vissa har även flera par skor och hjälmar men det varierar. Man bör aven ha en crossbuss där man fraktar alla saker från tävlingar och träningar, vilket är en enormt stor utgift när man köper den, men det är inget man behöver byta varje år. Man måste även ha en tranbonder (varvräknare) om man tävlar, och domkostar omkring 2500kr, men det behöver även bara köpas en gång så länge den inte går sönder. 4 Det är alltså mycket fler som har råd att hålla på fotboll än med cross. 3 Nilsson, Anneli, Intervju, 20/ Jonsson, Magnus, Intervju, 15/3-2013

4 Vi har även försökt se detta från olika perspektiv och då hamnade vi på handikappidrott. Då kom vi fram till att alla sporter inte är tillgängliga för personer med funktionshinder. Har man ett handikapp i form av att man kanske saknar ben eller liknande så finns det lösningar som gör att de ändå kan vara med och springa, åka slalom och sådant. Det får vi se i Paralympics. Men det finns mindre sporter för de som har ett psykiskt handikapp. Då var den första sporten vi kunde komma på var handikappridning. Här i Örnsköldsvik har ridskolan ÖOR handikapplektioner några dagar i veckan där personer med alla sorters handikapp är välkomna att rida en timme. För en person som är rullstolsburen kan den ridlektionen i veckan vara enda gången som denne får klara sig själv. Vi anser att det är väldigt bra att det finns möjligheter för alla. 5 Även simning är populärt bland handikappade. Eftersom alla sporter har olika påfrestnings zoner på kroppen är det olika åldrar i alla idrotter. Exempelvis thaiboxning, eller kampsporter överlag, innehåller mycket vridningar, sparkar och slag som gör det lätt att skada sig. Det är tillexempel väldigt enkelt att vrida knäna fel vid vissa sparkar. Det innebär att det är övervägande unga människor som utövar dessa sporter. Eftersom äldre människor har en svagare kropp med sämre balans, långsammare reaktionsförmåga och skörare benstomme ger de sämre förutsättningar för att kunna utöva dessa sporter. Jämför man med t.ex. längdskidor där är utövarna är allt ifrån små barn till pensionärer. Anledningen till att fler pensionärer utövar längdskidor än kampsport är antagligen p.g.a. att skaderisken är mycket mindre. Det är inte samma påfrestningar på kroppen, självklart är det skillnad på att tävlingsåka och bara åka för skojs skull. Egentligen tycker inte vi att man kan säga när man generellt sett slutar utöva olika motionsformer, då det helt beror på vilken sport man pratar om och vilken kropp man har. När man blir äldre så försämras rörelseförmågan, muskelmassan och muskelstyrkan minskar precis som balansförmågan. Detta beror självklart på att kroppen har använts ett långt liv. Livsstilen man har när man blir gammal har stor betydelse för hälsan. Flera studier visar att fysisk aktivitet bidrar till en bättre livsstil på äldre dagar. Riksidrottsförbundet har gjort en undersökning för att få information om vilka motionsformer som är vanligast för människor i åldrarna år och år. I den undersökningen var den i särklass populäraste motionsformen promenad, ca.44 % av alla i nämnda åldersgrupper tog promenader över 20 min minst en gång i veckan. Därefter följde gympa (10 %), stavgång (ca.9 %), styrketräning och cykel (ca.8 %), golf (ca.6 %), jogging (ca.5 %), powerwalk och längdskidor (ca.4 %) och 5

5 sist simning och dans (ca.3 %). Anledningen till detta är som sagt att gamla har en svagare kropp än unga. Då är t.ex. promenader en väldigt bra motionsform då de ändå kan hålla igång men även skona kroppen så mycket som möjligt. Även vi som tränar på Friskis och Svettis ser många äldre som är på seniorgympan, vilket vi tycker är väldigt roligt att se. Att även de äldre tar sig ut och tiden att ta hand om sig. En lista på varför man ska försöka vara så aktiv som möjligt som gammal kan bli väldigt lång, men några motiv är: Minskad risk att dö i hjärtkärlsjukdomar, minskning av ålderdiabetes, förbättrad balans och koordinationsförmåga, minskad risk för belastningsskador, bättre stresstolerans, reducerad risk för demens och sammantaget ger det en bättre livskvalitet. 6 Dock är det viktigt att tänka på att när man som gammal inte har lika starka inre organ som en ung människa. Äldre ska inte behandlas som duvungar för självklart tål de också saker, men viktigt att tänka på är att man inte tar ut sig allt för mycket då det är lättare att få t.ex. hjärtinfarkt och liknande då även hjärtat åldras. Hos privatföretaget Magnus Sjöqvist transport, som är ett företag som består av lastbilstransport, finns det inga riktiga friskvårdstimmar. Dock så får chaufförerna åka till badhuset här i stan och simma när som helst och då skickar badhuset en räkning till Magnus. Givetvis så förespråkar Magnus friskvård så om någon av hans anställda skulle be om t.ex. friskvårdspenning så skulle han absolut sponsra med ca kr per år. På Bosch Rexroth i Mellansel har de inga avtal med något gym så de anställda skulle få någon rabatt, de har heller inga friskvårdstimmar under dagen. Istället får de gå och träna på vilket gym som helst gratis, bara de tar med sig sitt passerkort så skickar gymmet en faktura till Bosch Rexroth. De har även olika friskvårdsevenemang varje år som exempelvis; Hägglunds klassikern som är samma sak som en svensk klassiker (Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet) skillnaden är de anställda får dela upp alla kilometer som de vill. 7 Vi har även tagit kontakt med kommunen och kollat upp hur friskvården ser ut för personer som arbetar där. Dom får under arbetstid idrotta/motionera 1 timme i veckan och under den timmen får man själv bestämma vad man vill göra. De har även några gemensamma kort på Energihuset, Brux och One life som man kan boka på fritiden. Man får dock inte boka hur många pass som helst utan man får bara boka ett i taget, och sedan vänta på att den första bokningen är borta innan man kan boka ett nytt pass igen, då får flera chansen att hinna träna så att inte en bokar upp kortet jämt eftersom att alla inte har varsitt. De har även bestämt att det betalar häften av kostnaden av en valfri idrott/motionsform som man Fredriksson, Helena, Intervju, 23/3-2013

6 har utanför jobbet, om man går på gympa efter jobbet och det kostar 500kr/år så betalar kommunen 250kr till exempel. Självklart så gäller inte dessa hur dyra sporter som helst, utan deras maxsumma att betala är 700kr (alltså en sport som kostar 1400kr). 8 Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne under hela grundskolan och även största delen av gymnasietiden. På det viset uppmuntras eleverna att röra på sig och man får även lära sig vikten av motion under kursens gång. Man får göra allt från bollsport till längdskidor. Stor vikt läggs även på simning och orientering som man kan få stor användning av senare i livet. Det är alltså bra att kunna simma och läsa en karta. Dock så läggs väldigt mycket tid och energi på bollsporter av olika slag, vilket egentligen inte alls är viktigt om man ska se det ur ett större perspektiv. För vem behöver egentligen kunna spela innebandy om man arbetar som receptionist. Det gynnar inte heller alla elever då det alltid finns människor som är väldigt duktiga inom någon sport, exempelvis fotboll, då kan de elever som inte är aktiva inom sporten känna sig dåliga och tycka att idrottstimmarna bara är jobbiga och skrämmande. Det i sin tur bidrar till negativa tankar om idrott överlag och då finns även risken att många väljer att inte hålla på med någon motionsform alls. Och vi vet vad det kan få för konsekvenser. Källkritik - Här är det Lars-Magnus Engström som skriver och står för den information som finns. Han är lärare på Idrottshögskolan och på Lärarhögskolan i Stockholm, det gör att han känns väldigt trovärdig och har kunskap inom ämnet då han utbildar andra. - Eftersom det är Svenska Idrottsförbundet, som för oss känns extremt kunniga inom ämnet, som skrivit detta så känns källan mycket trovärdig. Dock är den från 2003, vilket innebär att saker kan ha förändrats men vi anser att informationen var väldigt relevant fortfarande. - Även här är det en som arbetar för Riks Idrottsförbundet, vilket som vi tidigare nämnt känns väldigt seriöst. Vi har även några förstahandskällor i form intervjuer. Dessa anser vi även vara trovärdiga eftersom vi litar på att de som vi pratat med inte ljuger för oss. Vi har inte heller bara gått ut och frågat okända människor om ämnet utan vi har pratat med folk med korrekt information. 8 Söderlund, Ulrika, Intervju, 23/3-2013