ANLDOK (T och D) Dokumentering i Fast och Mobil miljö - Riktlinjer och rekommendationer

Transkript

1 Sida 1 (43) ANLDOK (T och D) - Revisionshistorik 1.0 Omarbetad ANLDOK-T Modifierad m.a.p. formalia 2.0 Omarbetad m.a.p. sammanslagning av ANLDOK-T och ANLDOK-D 2.1 Modifierad m.a.p. formalia

2 Sida 2 (43) INNEHÅLL INLEDNING...4 OLIKA TYPER AV ANLÄGGNINGAR OCH OLIKA TYPER AV DOKUMENTATIONSBEHOV...4 Syfte med dokumentation...4 Ekonomi...5 PRODUKTION...6 PRODUKTION AV ANLÄGGNING...6 DOKUMENTSYSTEMATIK...7 Ritningslagring...7 DOKUMENTFRAMSTÄLLNING...8 Rithuvud...8 Textdokument...9 Ritningar...9 Symboler...9 Registerblad...9 PRODUKTION AV RITNINGAR...10 HANDLINGAR SOM STYR DOKUMENTATION OCH RITNINGSPRODUKTION...11 ALLMÄNNA DOKUMENT...11 Norm för konstruktionsritning...11 Svensk standard...11 Användarhandbok B.R.A...12 Leveransbeskrivning BORIS...12 APPLIKATIONER...12 Infrastruktur ledningsplatser (Anvisningar lokala nät)...12 FTN Principer och Riktlinjer...12 Flygbas/flygflottilj...12 StriC...12 PRODUKTIONSVERKTYG...13 DOKUMENTATIONSINDELNING OCH RITNINGSTYPER...14 Grundkartor...14 DOKUMENTTYPER...15 Allmänt...15 Allmänna dokument...15 Funktionsdokument...15 Placeringsdokument...16 Förbindningsdokument...16 Konstruktionsritningar...17 SEKRETESS (HEMLIGA DOKUMENT)...17 EXEMPEL PÅ OLIKA DETALJGRADER FÖR DOKUMENTATION AV ANLÄGGNING...18 EXEMPEL PÅ DOKUMENTATIONSUPPLÄGG FÖR OLIKA ANLÄGGNINGAR...20 FLYGBAS/FLYGFLOTTILJ...20 Indelning...20 Kapitelindelning...20 Kompletterande anvisningar för dokumentering av flygbas...21 Kommentarer till kapitelindelning:...21 EXEMPEL PÅ RITNINGAR...23 INNEHÅLLSLISTA...23 INNEHÅLLSLISTA MED REDUCERAT ANTAL DOKUMENTTYPER...24

3 Sida 3 (43) INNEHÅLLSLISTA UTAN UNDERLIGGANDE DOKUMENTLISTA/OR...25 DOKUMENTLISTA...26 ÖVERSIKTSRITNING...27 STYCKLISTA/MATERIELFÖRTECKNING...28 UPPSTÄLLNINGSRITNING...29 MONTERINGSRITNING...30 SIGNERINGSRITNING...31 DETALJBESKRIVNINGAR AV RITNINGSTYPER...32 DATORPRODUKTION, ALLMÄNT...33 DATORMILJÖ...34 OPERATIVSYSTEM...34 SKRIVARE...34 TYPSNITT...34 PLOTTER...34 TEXT OCH BILDSCANNER...34 UTRUSTNING FÖR MULTIMEDIA...34 DATORPROGRAM...35 TEXT...35 KALKYL (TABELLER OCH LISTOR)...35 RITVERKTYG dimensionella ritningar dimensionella ritningar...35 MALLAR...36 DISTRIBUTION...36 Anläggningsproduktion...36 Materielritningar och BORIS...36 TILLÄMPNINGSANVISNINGAR AUTOCAD...37 ALLMÄNT...37 PROGRAM OCH LAGRINGSFORMAT...37 ARBETSMETODER...38 Skala...38 Åtgärder före leverans...38 PARAMETERINSTÄLLNINGAR...39 Grundinställningar...39 Måttsättningsvariabler...40 Färger och penntjocklekar...41 Teckensnitt...42 LEVERANSER AV DATA...43

4 Sida 4 (43) INLEDNING Syftet med detta dokument är att översiktligt beskriva hur teknisk dokumentation utformas, delas in och produceras. Dokumentet skall även beskriva närliggande information som kan ha betydelse för den slutliga dokumentationen. Dokumentet beskriver på en generell nivå hur Teknisk anläggningsdokumentation inom Teletekniska entreprenader skall utformas. Dokumentation skall alltid utföras på rätt nivå (med rätt detaljeringsgrad) och så kostnadseffektivt som möjligt. För att komma fram till rätt nivå krävs ofta ett samarbete mellan beställare och dokumentationsleverantör. Beställaren är ansvarig för att fastställa nivån. Leverantören skall alltid, hos beställaren, förvissa sig om till vilken nivå och kostnad som dokumentation skall utföras. Olika typer av anläggningar och olika typer av dokumentationsbehov Syfte med dokumentation Teknisk anläggningsdokumentation syftar till att beskriva en anläggning på ett sådant sätt att det är möjligt att reparera, underhålla anläggningen, bygga ut anläggningen eller flerfaldiga anläggningen på ett så enkelt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. En anläggning kan vara fast installerad i ett hus eller i ett bergsrum. En annan anläggning kan vara installerad i en container för ett särskilt operativt ändamål. Beroende på användningen och vilken typ av betjäning som anläggningen har, kommer kravet och behovet på dokumentationen för den tekniska anläggningen att skilja sig åt. Före upphandling av ett dokumentationsuppdrag åligger det beställaren av uppdraget (t ex FMV-handläggare) ta tillvara den slutliga användarens synpunkter och önskemål. Även andra styrande faktorer måste övervägas, i samråd med kunden (FM HKV) och användaren (t.ex. ekonomi), innan dokumentationsuppdrag upphandlas.

5 Sida 5 (43) Ekonomi Ekonomi och kostnaden för en teknisk dokumentation kan variera mycket. Exempel på faktorer som påverkar kostnader är: Omfattning Detaljer Relationer mellan ritningar Val av ritningstyper som skall ingå Produktionsverktyg Status på befintlig dokumentation Om man i projekteringsstadiet väljer ritningstyper som sedan inte är tillämpliga för dokumentation kan det krävas fördyrande nyproduktion. En övervägan kommer alltid att behöva göras, från fall till fall, mellan kostnader och behov. En besparing tidigt kan vara fördyrande när t.ex. underhåll, reparation, utbyggnad eller flerfaldigande av anläggningen skall utföras.

6 Sida 6 (43) PRODUKTION Produktion av anläggning Detta avsnitt beskriver kortfattat produktionen av en anläggning främst med avseende på teleinstallation. Kapitlet förklarar inte varje enskilt moment utan listar en principiell ordning, i stort i kronologisk ordning. Varje enskilt projekt hanteras efter de aktuella förutsättningar som gäller. Samordning av anläggningsdelar (detta gäller främst fasta anläggningar) Anm. För flygflottilj/flygbas finns en indelning av basdokumentation som tillämpas generellt. Detta redovisas under eget kapitel. Principer för produktion av anläggning som normalt nyttjas av vana användare, tekniker eller motsvarande. Anläggningstypen är ofta en fast anläggning. Principer för produktion av anläggning där serieproduktion kräver underlag som gör anläggningarna exakt lika. Anläggningstypen är ofta en mobil anläggning. En anläggning kan beroende på storlek och funktion kräva flera olika dokumentationsdelar. Det svåra är att samordna flera entreprenader/byggnationer i tid så att den tekniska anläggningsdokumentationen kan få rätt indelning för användaren. Typiska problem kan vara att flera olika anläggningar och system har gemensam gränsyta vad avser rum/stativ. Sådana problem är av planerande karaktär och måste tidigt lösas i projektfasen. En generell lösning kan inte ges då det är av administrativ och ekonomisk karaktär och inte teknisk karaktär. 1) Specifikation 2) Upphandling 3) Installation 4) Konstruktion/installation *Konstruktionsritningar 5) Teknisk dokumentation 6) Underlag och handlingar för systemsäkerhetsgodkännande 7) Teknisk order allmän föreskrift, TO AF (ANLÖ) 1) Specifikation 2) Upphandling 3) Konstruktion/installation *Konstruktionsritningar 4) Teknisk dokumentation *Reparationsbok (baserad på konstruktionsritningar) *I-Bok *MVSCH D, S, G, F 5) Teknisk order underhållsföreskrift, TO UF (MVSCH G) Tillbehörslista 6) Underlag och handlingar för systemsäkerhetsgodkännande 7) Teknisk order allmän föreskrift, TO AF (ANLÖ)

7 Sida 7 (43) Dokumentsystematik Generellt gäller alltid att: Avstämning skall ske med dokumentationsanvarig/beställaren för att bestämma nivån för dokumentationsarbetet! Ritningslagring Anläggningsritningar skall lagras i systemet B.R.A. Materielritningar skall lagras i systemet BORIS. Ritningar skall utan fördröjning inregistreras i ritningsystemen. (befintlga ritningar hämtas ur B.R.A/BORIS) Dokumentation av ny anläggning eller av Installation i befintlig anläggning där anläggningsdokumentation ej tidigare finns. Entreprenör (eller motsvarande) kontaktar dokumentationsansvarig/beställare för att initiera uttag av innehållsliste- och dokumentlistenummer. Av installationsbeställningen skall klart framgå vilka dokument som skall tas fram. Dokumentationen skall redigeras och dokumentlistor upprättas. Om oklarheter föreligger hur dokumentationsarbetet skall utföras skall entreprenören samråda med dokumentationsansvarig/beställare. På leverantörsbesked till B.R.A skall dokumentationsansvarig/sakansvarig ha godkänt dokumentationen. Dokumentation av installation i befintlig anläggning med befintlig anläggningsdokumentation. Entreprenör (eller motsvarande) beställer från B.R.A (behörighet krävs) den befintliga dokumentation som berör uppdraget. Om behörighet inte finns ordnas detta genom dokumentationsansvarig/beställare. De ändrade (rev. bokstav) och ev. nya dokumenten skall skrivas in på dokumentlistan. Mindre ändringar kan levereras till B.R.A som rödändringar (gäller ej när uppdraget ingår i beställning). Ritningsunderlag med grundkartor skall uppdateras om förändringar har skett. Anm. Det kan finnas delar av dokumentation av dynamisk art som inte behöver lagras centralt, t.ex. vissa förbindningsdokument, korskopplingsdokument etc. Statiska dokumet skall lagras i arkiv. Detta avgörs av dokumentationsansvarig/beställare. Dokument som inte skall lagras centralt skall inte åsättas ritningsnummer från B.R.A-systemet. Dokument som skall utgå Dokument som skall utgå markeras som utgående i samband med inleverans till B.R.A. Manuellt kan detta även ske via direktkontakt med B.R.A.

8 Sida 8 (43) Dokumentframställning Rithuvud Rithuvud för ritningar utformas enligt de mallar som distribueras på POINT område Dokumentation. Kommentarer till skrivfält DATUM Ritningens ursprungsdatum skrivs i kortform, t ex UPPGJ: Markeras med firmabokstavskod och signatur för den som gjort upp dokumentet. GODK: Markeras med signatur för den som godkänt dokumentet. FÖREK PÅ: Anger ritningsnumret på aktuell dokumentlista. ERS RITN: Självförklarande. BLAD NR: Bladnumrering anges som blad nr åtföljt av totalantal inom parentes på första sidan. ÄNDR: Dokumentets ändringsstatus i följande ordning: Ändringsbeteckning (versal bokstav), datum, godkänd, ändringsspecifikation. T ex ÄNDR: A TPL/TW OT03 DEMONTERAD. (Saknar ledtext) Utrymme finns för ritningsbenämning m.m. i tabulatorläge 41. Ritningsbenämningen skall vara en sammanfattning av ritningens informationsinnehåll. För detta disponeras de två första raderna. På tredje raden anges typ av ritning.

9 Sida 9 (43) Exempel: Utpunkt A SITUATIONSRITNING Huvudanläggning Kammare C, plan 2 PLANRITNING KOMMENTARER TILL ÄGANDERÄTTSFÄLTET RITN NR: Ritningsnumret väljs ur FMV ritningsnummerserier, som erhålls från B.R.A. Ändringsbeteckning (bokstav) får ej ingå i ritningsnummer. Under äganderättsfältet finns utrymme för att införa anteckningar som t ex namn på arbetsfil. Denna text skall ej finnas med på originalen när dessa levereras till FMV. Textdokument Texten skrivs med proportionellt teckensnitt, t ex Arial eller Helvetica, punkter. Teckensnitt av typen Roman bör undvikas. Ritningar Svensk standard skall gälla i tillämpliga delar av nedanstående SIS ämnesgrupper Ritningsregler Allmänt, AD 011 Grafiska symboler, FA 011 Beträffande utförande av mekaniska ritningar hänvisas till gällande Norm för konstruktionsritningar. Måttenheter skall på ritningsdokumentet anges enligt SI-systemet. Symboler Symboler välj i första hand de som finns angivna i POINT under område Dokumentation. I andra hand Svensk standard. Registerblad Exempel på registerblad finns som mall under mallar och symboler. Om inget annat sägs skall grafisk formgivning i övrigt (t.ex. framsida) följa Handbok för FMVs materielpublikationer, M , del 3, kap 16.

10 Sida 10 (43) Produktion av ritningar Hur rita? Ritningar kan kvalitetsmässigt indelas i konstruktionsritningar samt ritningar för anläggningsproduktion/dokumentation. En ritning för anläggningsdokumentation kan t.ex. vara en MS EXCEL matris som i egentlig mening inte är en ritning men trots det hanteras som en ritning med ritningsinformation i ritningshuvud. En konstruktionsritning utförs enligt Norm för konstruktionsritning. Övriga former av ritningar produceras i samråd med uppdragsansvarig/projektledare eller motsvarande. Ritningsmallar för anläggningsproduktion distribueras via POINT och via BORIS. Ritningsmallar för konstruktionsritningar distribueras via POINT. För val av produktionshjälpmedel se avsnitt Produktionsverktyg senare i dokumentettt. Ritningslagring Ändrings- och rättningstjänst Ritningslagring sker i två olika system. 1) B.R.A (Bild och Ritningshantering för Anläggningsdokumentation) lagrar ritningar som beskriver anläggningar. Hur leverans och lån av ritning sker till systemet beskrivs i Användarhandbok B.R.A vilken distribueras via; FMV AK Log/Logstöd hemsida, i tryckt handboksform samt via POINT, område Dokumentation. 2) BORIS (Bild- Och RitningsInformationsSystem) är ett förvaltningssystem för materielritningar. Materielritningar är konstruktionsunderlag för materiel. I BORIS finns även underlag från den tidigare s.k. Svarta pärmsatsen. I BORIS lagras utrustningshandlingar och Principer och riktlinjer för verksamhet i FTN För tillgång till BORIS krävs särskild behörighet. Ändrings och rättningstjänst styrs inom de olika uppdragen. Hur in- och utleverans av ritningar till B.R.A och BORIS skall gå till beskrivs i användarhandledningar för respektive system.

11 Sida 11 (43) HANDLINGAR SOM STYR DOKUMENTATION OCH RITNINGSPRODUKTION Allmänna dokument Detta kapitel beskriver kortfattat olika handlingar och dokument som berör dokumentationsarbetet. Norm för konstruktionsritning Anvisningar som beskriver hur ritningar, främst konstruktionsritningar, skall produceras. Norm för konstruktionsritning finns under område Dokumentation på POINT. Svensk standard Standardiserade verksamhetssätt finns inom många områden. Inom Försvarsmakten/FMV används ANLDOK vid anläggningsdokumentering av teleanläggningar. Svensk Standard har beaktats i utformningen av ANLDOK. Se kommentarer nedan. Kommentarer till några Svensk Standard SS-EN Omfattning SS-EN beskriver dokumenthantering, principer och metoder. Kommentar SS-EN kan ej direkt tillämpas för teknisk anläggningsdokumentation. SS-EN berör fn. inte den konkreta anläggningsdokumentationen då den främst beskriver administrativa principer och dokument- och dokumentdataflöden. SS Omfattning SS med underdelar SS , 02, 03, 30, 32, 33, 34, 35, 36, 38 beskriver ett registreringssystem för interna tele- och datanät registreringsbeteckning. Kommentar Standarden kan nyttjas för märkning av stativ, plintar. FMV nyttjar på uppdrag av FM andra typblanketter för försvarsmateriel, som till stor del är bättre anpassat för försvarsverksamhet. Infrastruktur ledningsplatser (Anvisningar Lokala Nät) är en applikation på SS

12 Sida 12 (43) SS (613 55) Omfattning SS beskriver struktureringsprinciper och referensbeteckningar. Kommentar Standarden riktas främst till industriella system, installationer och produkter, ned till komponentnivå. SS är inte direkt tillämplig på anläggningar utan måste i så fall konkretiseras för aktuella tillämpningar. ANLDOK (T) och Norm för konstruktionsritning nyttjar till del SS principer på ritningsnivå. Användarhandbok B.R.A Handledning för B.R.A systemet som beskriver hur in- och utlämning av anläggningsritningar till B.R.A skall gå till. Användarhandbok B.R.A distribueras bl.a. via POINT, avsnittet dokumentation. Applikationer Leveransbeskrivning BORIS Handledning som beskriver hur materielritningar skall hanteras till och från BORIS. Leveransbeskrivning BORIS kan beställas från FMV AK Log/Logstöd. En kort information om BORIS finns för läsning på POINT, avsnittet dokumentation. Infrastruktur ledningsplatser (Anvisningar lokala nät) I Infrastruktur ledningsplatser (Anvisningar lokala nät) finns ett dokumentationskapitel som reglerar dokumentation av fastighetsnät. Dokumentet finns distribuerat på POINT, området Infrastruktur ledningsplatser. FTN Principer och Riktlinjer Dokument som styr området FTN och beskriver hur installationsdokumentation skall produceras. FTN Principer och Riktlinjer är en applicering för det aktuella teknikområdet. Dokumentet distribueras via BORIS. Flygbas/flygflottilj Den adminstrativa indelningen av flygbaser regleras i Användarhandbok B.R.A. Se även kapitlet Exempel på anläggning i detta dokument. StriC Dokumentationsindelning av StriC beskrivs i Användarhandbok B.R.A.

13 Sida 13 (43) Produktionsverktyg Hur och med vilka program datorproduktion skall ske beskrivs senare i detta dokument Datorproduktion, allmänt och framåt. (fd. ANLDOK-D).

14 Sida 14 (43) DOKUMENTATIONSINDELNING OCH RITNINGSTYPER Den övergripande indelningen av anläggningsdokumentationen skall vara: Allmänna dokument Funktionsdokument Placeringsdokument Förbindningsdokument. Om det, för en viss typ av anläggning, finns behov av en djupare beskrivning för t.ex. reparation och underhåll kan även konstruktionsritningar vara aktuellt att samlas i en anläggningsdokumentation. Ett sådant fall kan t.ex. vara en mobil enhet där installationsunderlaget, helt eller i delar används till en reparationsbok. Grundkartor Om grundkartor (t.ex. FortV planritning) har förändrats skall denna förändring ändras på ritningar som använder den aktuella grundkartan

15 Sida 15 (43) Dokumenttyper Allmänt För den övergripande indelningen enligt ovan listas här olika exempel på ritningar som kan härröra till respektive grupp. Vid utformning av anläggningsdokumentation bör ett noggrant urval av relevanta ritningstyper göras, som är anpassad till aktuella behov. Se även Inledning till detta dokument. Allmänna dokument Innehållslista - Innehållslistan är den enda lista som beskriver anläggningens B-nummer och blir därmed Hemlig. - Innehållslistan förtecknar underliggande dokumentlistor. - Innehållslistan kan också vara den sammanhållande handlingen i ett anläggningskomplex med flera anläggningar. - Innehållslistan kan i en enkel anläggning ersätta dokumentlistor och redovisa ritningar direkt. Dokumentlista - En enskild lista som beskriver vilka ritningar och dokument som ingår i en anläggningsdel. Allmän orientering - Inledande text om den aktuella anläggningen. Publikationsförteckning - En sammanställning över tillämpliga publikationer för aktuell anläggning. Ingångsättningsåtgärder - Beskrivning över vilka åtgärder som krävs för att driftsätta en anläggning. Åtgärder under drift - Vilka åtgärder som löpande krävs utföras i en anläggning Åtgärder vid beredskapshöjningar - Vilka åtgärder som särskilt behöver utföras i samband med beredskapshöjningar. Funktionsdokument Nedanstående ritningstyper har som syfte att beskriva anläggningens uppbyggnad i stort. Ritningarna kan ha olika detaljgrad eller inriktning. Detta avpassas från fall till fall. Blockschema - Traditionellt namn på ett övergripande schema för en krets/apparat/anläggning. Funktionsblockschema - Namn på schema som beskriver en viss funktion på ett övergripande sätt. Översiktsschema - Översiktsschema (1 och 2). Likvärdig med blockschema. Trafikvägsscheman - Beskrivning över viss trafikväg/signalväg etc.

16 Sida 16 (43) Placeringsdokument Ritningstyperna skall visa utrymmen och anläggningens placering i de olika utrymmena. Om det krävs skall även materielens montering beskrivas. Ritningen skall kompletteras med en stycklista som beskriver materielen för den aktuella positionen. På ritningen markeras positioner (POS-siffra) som sedan återfinns på stycklistan, beskriven med t.ex. förrådsbeteckning, materielnummer, tillverkarbeteckningar o.dyl. Stycklistan kan finnas på ritningen eller som ett separat dokument med samma ritningsnummer som huvudritningen. Situationsritning Planritning Uppställningsritning Monteringsritning Sammanställningsritning Stycklista Anordningar för kabelförläggning Kabelförläggningsritningar Materiellista Övergripande ritning för ett område. Visar del av område eller byggnad Visar hur materiel är uppställda i ett utrymme Visar hur materiel är monterade i utrymmet Övergripande ritning som bryts ned idetaljritningar. Stycklistan sammanställer positionerad materiel på en ritning och tillhör respektive ritning som lista på ritningen eller som eget blad. Ritningarna skall visa befintliga anordningar för kabelförläggning såsom kabelgravar, -brunnar, -kanalisation, - genomföringar, -stegar, -rännor, stolpar m m. Kabelförläggningsritningar skall visa var enskilda kablar är förlagda; i kabelgravar, på kabelstegar, i kabelrännor, klamrade på vägg eller på annat sätt. Kabelförläggningsritningar används vid planering och installation av ny materiel samt vid reparation och underhåll av kablar. Sammanställning av materiel för en hel anläggning. Förbindningsdokument Ritningarna skall beskriva hur system och materiel är förbundna/ihopkopplade med varandra. Förbindningsschema/ritning Disponeringsritning Signeringsritning Kabeltabell/lista Kabelschema Visar hur anl.utrustningen är inkopplad. Detta skall vara så tydligt så att felsökning kan utföras. Även förbindningstabeller kan användas. Oftast lägre detaljgrad än monteringsritning Visar hur inkoppling är utförd. Dessa kan i vissa fall ersätta förbindningsscheman. Visar en sammanställning av anläggningens kablar och används främst vid planering av kabelnumrering. Övergripande kabelritning med Positioner som

17 Sida 17 (43) sedan redovisas i detalj på en kabellista Konstruktionsritningar Nedanstående exempel visar principen för en ritningshierarki med konstruktionsritningar. Se även Norm för konstruktionsritningar. Ritningsförteckning Systemblockschema Blockschema *Sammanställningsritning **Detaljritning Kabeltabell/lista Kabelschema Sekretess (Hemliga dokument) En anläggning som är hemlig skyddas i dokumentationen genom att dokument och ritningar hanteras/skyddas som Hemliga. Alla ritningar och dokument behöver inte vara Hemliga utan detta avgörs med normal klassningsrutin enligt de säkerhetsbestämmelser som finns (redovisas inte här). Den övergripande Innehållslistan är dock alltid Hemlig i en hemlig anläggning.

18 Sida 18 (43) EXEMPEL PÅ OLIKA DETALJGRADER FÖR DOKUMENTATION AV ANLÄGGNING Tabellerna visar förslag på omfattningar för olika typer av anläggningar med krav (behov) av olika detaljeringsgrader. Detta kan användas som riktlinje när dokumentationens omfattning bestäms. Tabellen för anläggning med konstruktionsritningar (t.ex. mobil anläggning) visar även exempel på ritningsstruktur. Anm. 1. Innehållslista skall alltid finnas. 2. Innehållslista skall alltid innehålla alla rubriker på dokumenttyper (allmänna-, funktions-, placerings- och förbindningsdokument). 3. I de fall då ritningar förtecknas på innehållslista skall ritningarna grupperas i dokumenttypsindelning. 4. I de fall ritning inte finns för viss dokumenttyp skall detta anges för denna dokumenttyp. 5. Om Innehållslista är hemlig skall dokumentlista/or upprättas. 6. Klassning av innehållslista som hemlig eller öppen görs från fall till fall. ENKEL DOKUMENTATION NORMAL DOKUMENTATION DETALJERAD DOKUMENTATION Allmänna Dokument Funktions- Dokument Placerings- Dokument Förbindningsdokument Innehållslista Dokumentlista ** Innehållslista Dokumentlista ** Innehållslista Dokumentlista * Blockschema* Blockschema* Översiktsschema 1 Översiktsschema 2 Uppställningsritning Situationsritning * Uppställningsritning * Monteringsritning * Signeringsritning Disponeringsritning * Signeringsritning * * = erf. antal ritningar ** = vid behov * = erf. antal ritningar ** = vid behov Situationsritning * Planritning * Uppställningsritning * Monteringsritning * Anordningar för kabelförläggning * Kabelförläggningsritning Förbindningsritning * Disponeringsritning * Signeringsritning * Kabeltabell/Lista * Kabelschema * * = erf. antal ritningar

19 Sida 19 (43) ANLÄGGNING MED KONSTRUKTIONSRITNINGAR - NORMALT FÖR MOBIL ANLÄGGNING Struktur med flikindelning enligt tillverkningsunderlag. Dokumentlista alternativt ritningsförteckning * Sammanställningsritning (total för objektet). Kan i särskilda fall ersättas av Exteriör sammanställning * Systemblockschema * Blockschema * Exteriör - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar * Interiör - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar * Elsystem AC - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar ** Funktionsschema Elsystem ** Översiktsschema Elsystem ( bantad version av funktionsschema, för att kunna ingå i t ex en Ibok) * Elsystem DC - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar ** Funktionsschema Elsystem ** Översiktsschema Elsystem ( bantad version av funktionsschema, för att kunna ingå i t ex en Ibok) * Telesystem - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar ** Funktionsschema Telesystem

20 Sida 20 (43) EXEMPEL PÅ DOKUMENTATIONSUPPLÄGG FÖR OLIKA ANLÄGGNINGAR Vissa anläggningstyper har på förhand en fastställd dokumentationsindelning. Flygbas/Flygflottilj är ett exempel på administrativ indelning av en anläggning. Andra anläggningar t.ex. StriC har en egen lösning. Se kap Handlingar som styr dokumentation och ritningsproduktion i detta dokument samt Användarhandgok BRA. Flygbas/Flygflottilj Indelning Kapitlet beskriver hur den administra indelningen för flygbaser och flottiljer är utförd. Detta är ett (1) exempel på att samla flera olika system i en samlad anläggningsdokumentation. Även StriC har sin kapitelindelning. Kapitelindelning En flygflottilj/flygbas är så stor att en administrativ indelning krävs av anläggningen. Anm. Indelningen är fastställd och skall nyttjas för flygbaser/flygflottiljer enligt nedan. Se även B.R.A-handboken. Kap. 1A Gemensamma handlingar ( Hemliga ) Kap. 1B Gemensamma handlingar ( Öppna ) Kap. 2 KC Kap. 3 Bascentral Kap. 4 I-värn Kap. 5 Radiolänk Kap. 6 TLF Kap. 7 Yttre el- och teleledningsnät Kap. 7A - Ledningsnät Kap. 7B - Baskabel Kap. 7C - Bankabel Kap. 7D - Baskraft Kap. 7E - Områdesnät fiber Kap. 7F - Områdesnät koppar Kap. 8 Flygplatsljus Kap. 8A - Flygplatsljus manöverutr Kap. 8B - Flgplatsljus Trafikljus Kap. 8C - Flygplatsljus övrigt Kap. 9 Utrullningshinder fält Kap. 10 Landningshjälpmedel fält

21 Sida 21 (43) Kap. 11 Kap. 19 Kap. 20 Kap. 21 Kap. 22 Kap. 23 Kap. 24 Kap. 25 Kap. 26 Kap. 27 Kap. 28 Kap. 29 Kap. 30 Kap. 31 Kap. 32 Kap. 33 Kap. 34 Kap. 35 Meteorologiska hjälpmedel Alternativt fält Övrigt Bas Kontrolltorn Kanslihus (då kanslihuset är en separat byggnad) Vaktbyggnad/larmcentral Hangarområde (A, B och C om så erfordras). För kommande behov. För kommande behov. För kommande behov. För kommande behov. För kommande behov. Strilobjekt Räddningsstation Verkstäder För kommande behov. För kommande behov. Övriga byggnader Kompletterande anvisningar för dokumentering av flygbas Teknisk anläggningsdokumentation är en anläggningsbunden teknisk beskrivning som visar hur installationen är utförd på anläggningen och dess närområde. Dokumentet är i första hand avsett för anläggningens tekniska personal. Styrande dokument för anläggningens dokumentation är en innehållslista (hemlig) som har ett ritningsnummer som kan översättas till vilken anläggning dokumentationen avser. På innehållslistan finns förtecknat en dokumentlista för varje, i dokumentationen ingående kapitel. Dokumentlista skall finnas för varje kapitel i dokumentationen och utgör innehållsförteckning för kapitlet. Flottiljens/basens installationer (funktioner) dokumenteras som en samlad dokumentation med huvudkapitel för varje delanläggning ex. Kc, BasC. För varje delanläggning finns kapitlen allmänna dokument, funktionsdokument, placeringsdokument samt förbindningsdokument. Kommentarer till kapitelindelning: Gemensamma handlingar kap. 1A (hemliga) och kap. 1B (öppna). Kapitlen är avsedda för dokument som är gemensamma för hela anläggningsområdet och som ej kan hänföras till ett visst kapitel. Innehållslistan (hemlig) som är det övergripande ingångsdokumentet för hela dokumentationen skall alltid sitta i kap. 1A. Om en ritning som hör till ex. kap.21 blir klassad som hemlig placeras den i kap.1a och på den dokumentlista i kap.21 där ritningen hör hemma görs

22 Sida 22 (43) noteringen H i den högra marginalen. På dokumentlistan skall också stå H= Hemligt dokument placerat i kapitel 1A. Kapitel 5 Radiolänk. I kapitlet dokumenteras Radiolänken när den har en speciell plats. Om länken är installerad i exempelvis Kc dokumenteras den i kap. 2 etc. Kapitel 6 TLF Kapitlet är avsett att dokumentera platsen där Tlf kärran står. Tlf-kärran är förbandsmateriel och dokumenteras i en generell beskrivning. Kapitel 7E Områdesnät fiber och 7F Områdesnät koppar/koax Områdesnäten dokumenteras i dessa kapitel fram till terminering i delanläggning. Spridningsnät dokumenteras i det kap. som gäller för respektive delanläggning. Kapitel 35 Övriga Byggnader I detta kapitel dokumenteras samtliga installationer i byggnader som saknar eget kapitel. För att få en samlad dokumentation för varje byggnad skall dokumentlistan för respektive dokumenttyp (Allmänna-, Översikts-, Placerings-, Förbindningsdokument) ha rubriker ex. By101, varefter samtliga dokument tillhöriga denna byggnad och detta kapitel läggs in.

23 Sida 23 (43) EXEMPEL PÅ RITNINGAR Innehållslista Detta avsitt visar exempel på olika typer av ritningar och hur de ser ut ifyllda och i vissa fall med kompletterande kommentarer. Innehållslistan är den övergripande listan som beskriver underliggande dokumentlistor. I mindre fall kan innehållslistan vara den lista som direkt förtecknar ritningar och därmed ersätta dokumentlistorna.

24 Sida 24 (43) Innehållslista med reducerat antal dokumenttyper

25 Sida 25 (43) Innehållslista utan underliggande dokumentlista/or

26 Sida 26 (43) Dokumentlista Dokumentlistan beskriver i en detaljerad/stor anläggning en dokumenttyp/kapitel (t.ex. placeringsdokument). För enkla/små anläggningar, se Innehållslistan.

27 Sida 27 (43) Översiktsritning Översiktsritning kan utföras i flera nivåer (översiktsritning 1 och 2).

28 Sida 28 (43) Stycklista/materielförteckning Stycklistan är normalt en sammanställning på positionerad materiel på en ritning. Stycklistan tillhör då respektive ritning. som lista på ritningen eller som eget blad. Materielförteckning är en sammanställning av materiel till en hel anläggning. Denna utformas som stycklista men namnet ersätts med materielförteckning.

29 Sida 29 (43) Uppställningsritning

30 Sida 30 (43) Monteringsritning Monteringsritningar kan bestå av fotografi som infogas på ritningsblankett, vilket rationaliserar ritningsarbetet.

31 Sida 31 (43) Signeringsritning

32 Sida 32 (43) DETALJBESKRIVNINGAR AV RITNINGSTYPER Detaljbeskrivningar av ritningstyper är samlade till bilaga 1.

33 Sida 33 (43) DATORPRODUKTION, ALLMÄNT Anläggningsdokumentation framställs i allt väsentligt med hjälp av datorstöd, huvudsakligen i PC-miljö. För att datorproducerade dokument nu och i framtiden skall kunna återvinnas och vidarebearbetas krävs en enhetlig strategi för datorbearbetning. Riktlinjerna syftar till att åstadkomma denna enhetlighet. Följande övergripande riktlinjer har legat till grund vid utarbetande av dessa riktlinjer. Programvaror skall vara lämpliga för ändamålet. Programvaran skall vara enkelt åtkomlig för den som skall producera eller revidera anläggningsdokument. Programvaror skall vara etablerade.

34 Sida 34 (43) DATORMILJÖ Operativsystem Levererade dokument skall kunna återvinnas med PC med operativsystemet Microsoft Windows 2000/XP. Skrivare Typsnitt Plotter Skrivarspråk kan vara HP PCL eller Adobe Postscript. I Windows ingår s.k. "TrueType"-fonter, vilket medger att även andra skrivare än HP-Laserjet tillåts. "TrueType"-fonter är skalbara och stöds av drivrutiner till olika skrivare. Generellt skall typsnittet Arial användas i anläggningsdokumentationen. I speciella fall (löpande text i beskrivningar e.d.) kan det dock vara lämpligare att använda typsnittet Times New Roman. Vissa undantag gäller för AutoCad. F n inga krav på detta. Text och bildscanner Det finns f n inga krav på utrustning för textscanning, bildscanning eller vektorisering av rasterbilder. Utrustning för multimedia Det finns f n inga krav på utrustning med rörlig video, stillbildsvideo, animeringar, ljudkort för multimedia-tillämpningar.

35 Sida 35 (43) DATORPROGRAM Vid val av skriv- och ritprogram vid anläggningsdokumentering styrs detta främst av de ritningsarkiv som skall ta emot och lagra datafiler och ritningar. Dessa arkiv är: BORIS B.R.A Dessa arkiv har användarhandledningar som styr indata till respektive arkiv. För att produktionen skall ske i en miljö som på ett rimligt sätt skall möjliggöra återanvändning av digitalt underlag skall produktionen ske i nedanstående format. Text MS Word, för aktuellt operativsystem. Om inget annat sägs Word 2000/XP. Kalkyl (tabeller och listor) MS Excel, för aktuellt operativsystem. Om inget annat sägs Excel 2000/XP. Ritverktyg För detaljer enligt nedanstående format och leveranser, se B.R.Ahandboken. 2-dimensionella ritningar Alt. 1 AutoCAD (DWG-format, version som medger utskrift/konvertering till CALSraster fil (vilket är arkivfilformatet till B.R.A). Alt 2 2-Dimensionella ritningar, MS VISIO (VSD-format, version som medger utskrift/konvertering till PDF eller CALS-raster fil (vilka är arkivfilformatet till B.R.A). 3-dimensionella ritningar 3-Dimensionella ritningar i AutoCAD, överföringsformat enligt arkiv BORIS.

36 Sida 36 (43) MALLAR Distribution Anläggningsproduktion Ritningar som tillhör anläggningsproduktion arkiveras i B.R.A. Mallar som används för anläggningsproduktion distribueras enligt följande: CD POINT BORIS Materielritningar och BORIS Materielritningar är ritningar som arkiveras i BORIS. Mallar distribueras via BORIS Utdrag av anläggningsmallar ur BORIS distribueras på CD POINT

37 Sida 37 (43) TILLÄMPNINGSANVISNINGAR AUTOCAD Allmänt Denna tillämpningsföreskrift innehåller regler syftande till att kunna återvinna AutoCAD-dokument, oberoende av vem som skapat dokumenten. För att minimera ändringar av ritningar vid återvinning har AutoCAD-miljön definierats i form av parameterinställningar. Det är tillåtet att nyttja någon applikationsprogramvara till AutoCAD om de producerande dokumenten kan återvinnas enligt föreskriften. För konstruktionsritningar inom anläggningsverksamheten, vilka ej är att betrakta som anläggningsdokumentation gäller Norm för konstruktionsritningar. Program och lagringsformat AutoCAD förekommer i ett flertal programversioner. Lämpligen specificeras versionen i aktuell beställning. Även LT-versioner av AutoCAD kan tillåtas. Lagring skall ske i formatet DWG. Leverans skall ske både i arkivfilsformat och bearbetningsbart format. Som arkivformat används cal d.v.s rasterformat CALS MIL 28002B Typ 1 untiled raster CCITT grp 4.

38 Sida 38 (43) Arbetsmetoder Skala Utdrag ur SS-ISO (Svensk Standard) 5455, Utgåva 3: De rekommenderade skalorna för användning på tekniska ritningar anger i följande tabell. Kategori Rekommenderade skalor Förstoringsskalor 50:1 20:1 10:1 5:1 2:1 Full storlek 1:1 Förminskningsskalor 1:2 1:5 1:10 1:20 1:50 1:100 1:200 1:500 1:100 Anm. Där det för speciella tillämpningar finns behov av större förstoringsskalor eller mindre förminskningsskalor än de som angivits i tabellen kan de rekommenderade skalområdet utökas i vardera riktningen, förutsatt att den önskade skalan erhålls ur en rekommenderat skala genom multiplicering med heltalspotenser av 10. I undantagsfall, när de rekommenderade skalorna inte kan användas av funktionsskäl, kan mellanliggande skalor användas. Den skala som skall väljas för en ritning beror på det avbildade objektets komplexitet och syftet med avbildningen. Under alla förhållanden skall den valda skalan vara stor nog för att tillåta lätt och entydig tolkning av given information. Skalan och objektets storlek bestämmer i sin tur ritningens format. Detaljer som är för små för fullständig måttsättning i huvudvyn skall visas i en särskild detaljvy (eller snitt), ritad i större skala intill huvudvyn. Detaljritningar (konstruktionsritningar) skall alltid måttsättas och ritas i skala 1:1. För andra ritningar väljs lämplig skala för bästa tydlighet. Skala 1:2 eller 1:5 är i de flesta fall lämplig. Andra ritningar än detaljritningar, där måtten är av betydelse, skall alltid förses med skalstock. Åtgärder före leverans När ritningen är klar och skall slutlevereras, skall all onödig information städas bort ur ritningen.

39 Sida 39 (43) Parameterinställningar Grundinställningar LIMITS: Är kommandot som bestämmer ritningens yttre gränser. Måtten är angivna i millimeter. Format Mått på bl. Orientering A4 210 x 297 Stående A3 420 x 297 Liggande A2 594 x 420 Liggande A1 841 x 594 Liggande A x 841 Liggande UNITS: Värden enligt nedan är rekommendationer. AutoCAD prompt Systems of units: 2 System of angle measure: 1 Direction for angle 0: 0 Do you want angles to measured clockwise? N LTSCALE: 6, påverkar linjeproportionerna. Värde ATTDIA: 1, INSERT kommandot använder en dialogbox för attributvärde. ATTREQ: 1, frågar efter attributvärden vid INSERT.

40 Sida 40 (43) Måttsättningsvariabler Variabel Värde Kommentar DIMSE1 0 (OFF) Undertrycker ej uppritning av den första mgl. DIMSE2 0 (OFF) Undertrycker ej uppritning av den andra mgl. DIMEXO 1 Förskjutning av mgl startpunkten. DIMEXE 1 Förskjutning av mgl slutpunkten. DIMTOFL 1 (ON) Genomdragen måttlinje, även då text pl. utanför mgl. DIMASZ* 3 Längden på måttpilarna. DIMTSZ 0 Pilar används vid måttlinjens början och slut. DIMTXT* 3.5 Texthöjd på texter. DIMTAD 1 (ON) Placerar texten ovanför linjen vid linjär måttsättning. DIMTIX* 1 (ON) Placerar alltid texten mellan mgl. DIMTIH 0 (OFF) Orienterar texten parallellt med linjen. DIMTOH 0 (OFF) Orienterar texten parallellt med linjen. DIMTOL 0 (OFF) OFF ger text bestående av basmått, utan tolerans. DIMLIM 0 (OFF) OFF ger måttext utan övre och undre tolerans. DIMDLI 10 Avståndet mellan måttlinjer vid baslinjemåttsättning. DIMCEN 0 Cirkelcentrum 0=ingen markering av centrum. DIMSCALE* 1 Skalfaktorn för måttsättningsvariablerna. DIMASO* 1 (ON) Ger associativ måttsättning. mgl = måttgränslinje *) = Värdet får avvika vid konstruktionsritningar OBS: Alla linjer, texter m.m. som nämns i stycket ovan är relaterade till måttsättningsfunktionen DIM och påverkar inte övriga linjer, texter m.m.

41 Sida 41 (43) Färger och penntjocklekar OBS! * Nedanstående färger och pennor gäller om inget annat sägs. * Omritning av arvet är ej försvarbart av praktiska och ekonomiska skäl. * Hänsyn måste tas till ritningar som utbyts mellan andra myndigheter. Färg Penntjocklek Color Röd 0,18 Red Vit 0,25 White Gul 0,25 Yellow Grön 0,35 Green Cyan 0,5 Cyan Blå 0,7 Blue Anm. Färgerna har valts med hänsyn till att mörk bildskärmsbakgrund. Exempel på penntjocklekar vid produktion av anläggningsdokument. Exempel på användning Penntjocklek Vid små utrymmen, endast i 0,18 mm undantagsfall Måttgränslinjer, pilar, 0,25 mm tillägg till symboler/"inre streck", pos-ringar etc. Väggar, kablar etc. 0,35 mm Utrustningar, symboler etc. 0,50 mm RÖS-rum, endast i undantagsfall 0,70 mm

42 Sida 42 (43) Linjetyp AutoCAD finns det flera linjetyper och dessa beskrivs i filen ACAD.LIN. Linjetypen är inte bunden till något lager men en linjetyp kan tilldelas linjetyperna Bylayer eller Byblock. Linjetypen som ritas beror på vald linjetyp. För att välja en linjetyp används kommandot LINETYPE. Använd endast de linjetyper som finns i AutoCAD. Egendefinerade linjer är ej tillåtna. Streckade linjer skall om möjligt utformas så att de korsar varandra i hörn eller till angränsade linjer. En streckad linje skall ha ca 4-5 mm långa streck och mellanrum på ca 1 mm. Teckensnitt ISO.SHX (ISOCP.SHX) eller FMVISO.SHX är det teckensnitt som skall användas för text på ritningar. FMVISO är inget standardteckensnitt och tar större plats. FMVISO måste medlevereras till datorer som inte har teckensnittet. Texthöjderna är 2.5, 3.5, 5, 7, 10, 14, 20 mm enligt SMS 1905 och penntjockleken skall vara 1/10 av texthöjden. I FMVs ritningshuvud skall dock textstorlek 3.0 mm användas. I undantagsfall och när ritningen inte är avsedd att förminskas kan även texthöjd 1,8 mm tillåtas. I schemaritningar och ritningar som avbildar texter kan andra teckensnitt användas.

43 Sida 43 (43) LEVERANSER AV DATA Lagring av anläggningsritningar sker i FMV:s Bild- och Ritningssystem för Anläggningsdokumentation, B.R.A. Hur leveranser skall ske till B.R.A regleras i Användarhandbok B.R.A. Leveranser till BORIS sker enligt Användarhandbok BORIS, se information under området Dokumentation på POINT.