Slutrapport för utvecklingsprojektet Företagsförlagd gymnasieutbildning i Pajala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005-06-21. Slutrapport för utvecklingsprojektet Företagsförlagd gymnasieutbildning i Pajala"

Transkript

1 Slutrapport för utvecklingsprojektet Företagsförlagd gymnasieutbildning i Pajala Projektansvarig och Kontaktperson Elisabet Perttu Box Pajala Tel Fax Projektorganisation Programråd: 2 elever, 1 förälder, 2 representanter för näringslivet samt representanter för skolan. Referensgrupp: Representanter för Företagarföreningen, skolan och Pajala Utvecklingsbolag För de olika inriktningarna som väljs, utses handledare i skolan, som följer upp eleven och dennes studiegång. Vid varje företag utses en handledare, vars uppgift det är att handleda eleven vid den arbetsplatsförlagda utbildningen och se till att målen i de kurser, som studeras, uppnås. Bakgrund Näringslivet i Pajala kommun består av ett förhållandevis stort antal småföretag inom de flesta branscher. Utvecklingspotentialen för dessa företag varierar beroende på bransch, företagarens ålder, avbefolkning och brist på kvalificerad arbetskraft. Trots den höga arbetslösheten i kommunen kan inte företag rekrytera ny personal eftersom de arbetslösa inte har de rätta kvalifikationerna. Till detta kommer att företag som står inför ett generationsskifte inte hittar lämpliga övertagare. Vid sidan av dessa problem ser de att kommunens ungdom söker till utbildningar utanför kommunen och även om de skaffar sig rätt kompetens är det ovanligt att de återvänder till bygden. Företagarna ser tydligt behovet av att själva få visa upp möjligheten till arbete i kommunen och att få vara delaktig i skolans arbete framför allt genom att påverka vilka kurser som erbjuds och genom att ställa sin kompetens till förfogande.

2 Laestadiusskolan erbjuder inte mindre än 8 nationella program. Trots detta är det många elever, som väljer program i andra kommuner med den följd att de interkommunala avgifterna sväljer stora delar av budgeten. Att ha ett alltför stort programutbud är svårt, eftersom investeringarna är stora, elevtillströmningen blir ojämn p.g.a. att elevunderlaget i kommunen är så litet och eftersom det är svårt att med det underlaget erbjuda kvalitet med ett alltför stort programutbud. För att erbjuda de elever som önskar stanna kvar i Pajala trots att skolan inte kan erbjuda de program de önskar, beslutade Företagarföreningen och Laestadiusskolan att inleda ett samarbete, där företagen står för yrkesutbildningen och Laestadiusskolan för undervisning i kärnämnen och för upplägget av resp. elevs studiegång. Det bildades en arbetsgrupp med representanter från skolan och näringslivet. Där ingick det lokala näringslivsbolaget, företagarföreningen både lokalt och regionalt, enstaka företagare, skolledare och studie- och yrkesvägledare. Tillsammans började de titta på möjligheter för bra modell, där ungdomar får en bra utbildning samtidigt som näringslivet får sina behov tillfredsställda i form av kompetent personal. Gruppen åkte på studiebesök till Göteborg, Tjörn och Orust för att se på deras modell av företagsförlagd gymnasieutbildning och få inspiration till en bra utbildningsmodell. En undersökning gjordes för att ta reda på intresset bland kommunens företag för en företagsförlagd utbildning och om de kan tänka sig att vara med i projektet. Intresset har visat sig vara stort och nästa steg har varit att informera åk 9 om denna möjlighet till utbildning. Motivering av urval, behov/motivför utveckling på vald skola, beskrivning av förutsättningarna Behovet av förändring och utveckling handlar om något så krasst som skolans chans att överleva och inte bara det utan hela kommunens chans till överlevnad. Dessutom ser vi en möjlighet att utveckla lärandet och motivationen hos eleverna genom detta sätt att tillägna sig kunskap. Det finns många förutfattade meningar att kämpa mot. Många människor är av den uppfattningen att kunskap endast förvärvas genom studier i skolan och genom att läsa i böcker. Att man kan lära sig genom att praktiskt tillämpa känns främmande. Genom en kombination av båda sätten anser vi att förståelsen för den bokliga kunskapen fördjupas och motivationen att lära sig höjs hos eleven. Förutsättningarna är goda på så sätt att alla ser det stora behovet av denna utbildning och därför är villiga att göra något bra av den. Problemet är dock att många av företagen är mycket små och tidspressen stor för att man ska uppnå lönsamhet, varför det kan bli en stor uppoffring att ta sig tiden att handleda eleverna. Dessutom är avstånden i kommunen mycket stora vilket kan medföra problem med att ta sig till resp. företag.

3 Projektets syfte och mål Utbildningen ska ge grundläggande behörighet för högskolestudier genom att följa nationella kursplaner eftersträva ett elevaktivt arbetssätt ge det lokala näringslivet arbetskraft med den kompetens som efterfrågas fördjupa kontakterna mellan skola och näringsliv bredda utbudet av utbildningsvägar vid Laestadiusskolan, så att de står i överensstämmelse med de önskemål eleverna har och det behov kommunens näringsliv ställer Förväntade effekter Genom den företagsförlagda utbildningen förväntade vi oss följande effekter: En meningsfull utbildning för ungdomar, som vill stanna kvar i hemkommunen, men som önskar utbildningar som inte erbjuds på nationella program på Laestadiusskolan. Eleverna är väl förberedda för arbetslivet och för fortsatta studier Fler ungdomar ser möjlighet att bedriva gymnasiestudier i hemkommunen Ungdomarna ser möjlighet till sysselsättning i hemkommunen Rekrytering av arbetskraft med adekvat utbildning till det lokala näringslivet. Fördjupade kontakter mellan näringsliv och skola Positiv utveckling i kommunen Projektets genomförande Kärnämnen läses på skolan 2-3 dagar/vecka och karaktärsämnen på företagen 2-3 dagar. När eleven gjort sitt val upprättas i samråd med företag, skola och föräldrar en individuell studieplan. Sedan följer en 3 månaders prövotid under vilken vem som helst av parterna kan ta sin mats ur skolan med hedern i behåll. Blir det en fortsättning så upprättas det ett bindande avtal mellan skola, företag, elev och förälder. Företaget utser en (eller flera beroende på erforderlig kompetens) anställd som handledare. Denna handledare utbildas av skolan. Skolan utser en mentor till eleven, en pedagog som med täta företagsbesök ser till att kursplanerna följs, att handledaren får det pedagogiska stöd han/hon behöver, att eleven trivs och får den utbildning som utlovats samt att hjälpa till och lösa eventuella problem som dyker upp. Läraren dokumenterar hur arbetet fortlöper på arbetsplatsen. Det är läraren som betygsätter handledaren lämnar omdömen. Utbildningen på företagen sker enligt arbetsplatsens arbetstider. Försäkringar av eleven ombesörjs av skolan

4 Strategi för att involvera arbetsliv Utbildningen kom som ett initiativ från företagarna i Norrbotten. Det har under hela förberedelsetiden därför varit angeläget att låta företagarna känna att detta är deras projekt lika mycket som skolans. Företagarna har hela tiden funnits med vid alla möten, men ordförandeskapet har legat hos rektor vid Laestadiusskolan. En representant för Företagarföreningen i Pajala kommun fick uppdraget att undersöka intresset för denna utbildning. Gensvaret var mycket positivt och alla tyckte att det var ett lovvärt initiativ, varför de också önskade medverka. För att öka kunskapen om företagen i Pajala kommun planeras studiebesök såväl av lärare som av elevgrupper. Företagare inbjuds till skolan för att informera om hur det är att vara egen företagare. Inblandade aktörer och strategi för förankring Nyfikenheten på denna utbildning har varit stor bland alla i kommunen men den har även mötts med en viss skepsis och misstro bland såväl politiker som föräldrar och t.o.m. lärare. Oro för att eleverna ska få en dålig utbildning har funnits. Vad har företagen att lära ut har man frågat sig. Lärarna har dessutom oroat sig för vad detta skulle innebära för deras jobb. Därför har det känts angeläget att lägga ned tid på förankringsarbetet: Under planeringsstadiet har lärare, elevråd och skolkonferens kontinuerligt informerats. FFG i Tjörn har besökt skolan, träffat företagare, föräldrar och elever. Politiker i BUN har hållits à jour med arbetet och kommunstyrelsen har blivit informerad. Studiebesök av såväl lärare som elever görs vid företag. Företag inbjuds att informera vid skolorna. Planering av utvärderingsinsatser Varje elevs utveckling följs upp kontinuerligt i samband med besök av skolans handledare. Loggbok förs för att underlätta denna uppföljning. Kvalitetsredovisning sker årligen av skolans verksamhet. Planering för spridningen av erfarenheter Laestadiusskolan deltog i oktober 2002, 2003 och 2004 i en företagarmässa i Pajala Kommun.

5 Tidningarna har vid flera tillfällen visat intresse för projektet och har intervjuat elever och publicerat artiklar. Vi deltog i Nolias utbildningsmässa februari 2004 och hoppas kunna delta även i framtiden med utställningar. Information om utbildningen finns att tillgå på Pajala hemsida. I samband med konferenser på regions- och riksnivå framhålls detta samarbete med näringslivet som ett viktigt alternativ och komplement till utbildning på skolan. Tidtabell för olika insatser Vt 2001 Företrädare för skola och företagare träffas, idéinventering Arbetsgrupp bildas BUN informeras Studiebesök på Orust, Tjörn och i Göteborg Ht 2001 Inventering av intresset bland kommunens företagare Information till åk9 och deras föräldrar Besök av Tjörns FFG Vt 2002 Projektbeskrivning görs Projektbeskrivningen publiceras på Pajala hemsida Elevernas val SYV-kontakt med eleverna Möte med de företagare som anmält intresse Första planering med de elever, som valt FFG Ht 2002 Handledarutbildning Företagarmässa Individuella studieplaner upprättas Kurs i heta arbeten erbjuds företagarna Kvalitetsredovisning Vt 2003 Förnyad intagning av elever, se vt 2002 Företagarna informerar om hur det är att vara företagare i Pajala kommun samt Arbetsförmedlingen om arbetsmarknaden idag. Ht 2003 Se Ht Vt 2004 Deltagande i Nolia Utbildning Framtid Se föregående år

6 Juni 2005 Slutrapport Ht 2005 Läsåret börjar med att personalen gör en rundresa till företag i kommunen. Användning av Skolverkets medel, ev. delfinansiering. Skolverkets medel Lön mentorer, verksamhetsutvecklare kr kr Handledarutbildning Reseersättningar arbetsplatsbesök, marknadsföring, möten Deltagande i företagarmässa Deltagande i Nolia Utbildning Framtid (monter, resa, övernattning, utställningsmateriel m.m.) Dokumentation (foto, film, digital videokamera m.m.) 8600kr Ersättning Vägverket lastbilskörkort Skyddskläder 4750 kr 900 kr 1500 kr kr 5000 kr 1020 kr 3300 kr Ersättning arbetsplatser kr kr Summa kr Därtill kommer kostnader för kurslitteratur, studiebesök, karaktärsämneskurser avpassade speciellt för elever med företagsförlagd utbildning. Inventeringen av företag, studiebesök på Orust, Tjörn och i Göteborg och Tjörns Företagsförlagda Gymnasiums information i Pajala har finansierats av Barn och Utbildningsnämnden i Pajala Kommun, Pajala Utveckling AB, Pajala Företagarförening och Norrbottens Företagarförening. Utvärdering En meningsfull utbildning för ungdomar, som vill stanna kvar i hemkommunen, men som önskar utbildningar som inte erbjuds på nationella program på Laestadiusskolan. Eleverna anser att utbildningen har varit rolig och stimulerande, att de fått mycket kunskap och att de insett behovet av kunskap även i andra ämnen än i de företagsförlagda kurserna. Eleverna är väl förberedda för arbetslivet och för fortsatta studier Samtliga elever utom en, som drabbades av långvarig sjukdom, har uppnått slutbetyg efter tre år.

7 Fler ungdomar ser möjlighet att bedriva gymnasiestudier i hemkommunen. Antalet elever, som valt att läsa i hemkommunen genom detta utbud, har inte motsvarat våra förhoppningar. Vi måste bli bättre på att informera om utbildningen och dess möjligheter. Ungdomarna ser möjlighet till sysselsättning i hemkommunen. Alla har fått arbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Rekrytering av arbetskraft med adekvat utbildning till det lokala näringslivet. Flera av eleverna har gjort sig oumbärliga på de företag där de fått sin företagsförlagda utbildning. Fördjupade kontakter mellan näringsliv och skola. De kontakter som uppnåtts upplevs mycket positivt, men tyvärr har vi inte kunnat genomföra träffar i den utsträckning som vi hade önskat. Många av företagen är enmansföretag och då är det svårt att lämna företaget för möten eller information på skolan. Avstånden i Pajala kommun är mycket stora, vilket också bidrar till svårigheterna. Mentorernas besök på arbetsplatserna har dock upplevts som positiva och lärorika för båda parter. Positiv utveckling i kommunen. Just nu kan jag inte se någon positiv utveckling i Pajala kommun, men det är min förhoppning att den företagsförlagda gymnasieutbildningen även fortsättningsvis ska kunna bidra till att hålla företag vid liv genom adekvat utbildning. Svårigheter. För att en utbildning som denna ska fungera på ett tillfredsställande sätt är ansvarstagandet och samarbetet mellan elev/föräldrar, skola och företag mycket viktigt. Det får inte finnas någon svag länk. Enmansföretag har svårt att ta sig den tid, som krävs, men det finns lysande exempel på undantag. De stora avstånden i kommunen har ibland varit ett hinder. Hur ska igångsatta utvecklingsprocesser kunna fortgå i ett längre perspektiv? I Pajala Kommuns barn- och utbildningsplan lyder ett av målen: Skolan uppmuntrar elever att delta i uppbyggnaden av samhälle och näringsliv i Pajala kommun och vidare heter det Gymnasieskolan arbetar för fortsatt utveckling av företagsförlagd utbildning.

8 Vår avsikt är att även i framtiden bedriva företagsförlagd utbildning i den form som vi hittills prövat på, och därigenom ge elever möjlighet till gymnasiestudier i hemkommunen även om det önskade nationella programmet inte finns på hemorten. Genom denna försöksverksamhet tror vi oss kunna stärka APU-verksamheten inom de nationella utbildningarna, och att man även på teoretiska program ska kunna finna en vettig tillämpning. Vi har för avsikt att utveckla verksamheten genom en turismutbildning i samverkan med grannkommunerna Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. I denna utbildning kommer turistföretagen i kommunen, ev. också i grannkommunerna i Finland att spela en viktig roll. En första skiss på hur en turismutbildning skulle fungera i Pajala är klar, men det kvarstår att finna samverkansformerna med Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. Klart är dock att viljan till samarbete finns i samtliga kommuner. Vi har även en vision om att kunna starta en teaterutbildning i samarbete med Tornedalsteatern, där stora delar av utbildningen är produktionsinriktad. Ett koncept för utbildningen är skrivet. I tjänsten Elisabet Perttu

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner

Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30 Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och

Läs mer

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus Kommunstyrelsen 2016-06-27 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:396 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

BUNS STYRKORT

BUNS STYRKORT Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-10-08 BUNS STYRKORT 2009 2010 FÖRSLAG Vid sammanställningen på Lövsta var det följande områden som fick flest markeringar. Vi har försökt

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Yrkesutbildning i Sverige;

Yrkesutbildning i Sverige; Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 5

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion Elin Landell Jonas Olofsson Helena Asp Peter Holmberg Annika Jervgren Uppdraget (Fi 2013:D) Kartlägga och analysera former av lärande på arbetsplatser arbetsgivarnas

Läs mer

Att utbilda för jobb.

Att utbilda för jobb. Att utbilda för jobb. Skolan kan finnas mitt i arbetslivet! Kiruna Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Sundsvall Årjäng Uddevalla Trollhättan Orust Borås Göteborg Varberg Halmstad Helsingborg Malmö Falun

Läs mer

PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02

PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02 PROGRAMRÅDSGUIDEN ett hjälpmedel till dig i programrådet när du, och vi gemensamt, ska bevaka våra intressen i elteknikbranschen Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02 Som ledamot i våra programråd

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Yrkesbaserat lärande (YBL)

Yrkesbaserat lärande (YBL) Yrkesbaserat lärande (YBL) -en yrkesutbildning i förändring Jan-Olof Lundberg 2008-11-13 Stiftelsen STAR byggutveckling 1 1. Vad är yrkesbaserat lärande? 2. Samverkan näringsliv skola 3. Effekter av YBL

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Upprättad i april 2011 2 Gymnasiesärskolan - Kvalitetsredovisning för år 2010 Gymnasiesärskolan ska utifrån varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna; SFS 2010:2016 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

GÖTEBORG 16 mars 2011

GÖTEBORG 16 mars 2011 GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial

Läs mer

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus Kommunstyrelsen 2016-09-12 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:396 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans allmänna råd om lärande i arbete; MYHFS 2015:3 Utkom från trycket den 8 juni 2015 beslutade den 19 maj

Läs mer

Handledaren idag en av tre nyckelpersoner i AIL och LIA

Handledaren idag en av tre nyckelpersoner i AIL och LIA Handledaren idag en av tre nyckelpersoner i AIL och LIA Yrkesutbildning i brännpunkten 26 september 2012 Anna Bengtsson, butikschef MQ Gunilla Eek, gymnasielärare, handel Att ta tillvara på lärande i arbete

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 1 (5) 2011-12-29 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Ansökan Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning fastighet Läsåret 2015/2016 (FU) är en ideell organisation som finansieras av branschens arbetsmarknadsparter

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Instruktion Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet Läsåret 2015/2016 INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet.

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet. 1 MÅL ge förutsättningar att välja med kritik, självständighet och engagemang och ta hänsyn till såväl egna möjligheter och värderingar som utbildnings- och arbetsmarknadsläget på sikt. medverka till att

Läs mer

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE PLATS FÖR FRIMÄRKE Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / Lunaskolan Östra Box 34 190 100 26 Stockholm Lunaskolan Små undervisningsgrupper Stora möjligheter L Lärande för livet U Utvecklas individuellt N

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING ENS UPPDRAG FÖR ÅR TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. FRAMTID 7. UPPGIFTSMÅTT

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Läs mer

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan.

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan. Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan Kvalitet i LIA studerande Växlingen mellan skolbaserad undervisningen och LIA är styrkan. Att anordnare och handledare talar med varandra. Kunnig, engagerad och tillgänglig

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Traineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket.

Traineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket. NLK Den 28:e april genomfördes en konferens med tydlig regional prägel vid gamla Slagthuset i Malmö. Utbildningschef Matz Nilsson berättade om sin vision om hur Malmö stads unga befolkning ska beredas

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap. ÖSTERLENGYMNASIET 1(8) KVALITETSREDOVISNING LÅ 2007/2008 Österlengymnasiet är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2007/2008 fanns 589 elever och personalen uppgick till 79, varav 69

Läs mer

Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010

Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010 1(6) Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010 Gymnasienämnd 2010-01-21. 1 1:1 Att uppdra åt gymnasiechefen att utreda om 1 andra stycket

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 Till föräldrar och elever i åk 8 Läs igenom detta tillsammans BSF

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Delegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394

Delegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394 Delegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394 Fastställd av landstingsstyrelsen den 11 december 2013, 242-13. Styrelsen

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Samverkan skola och arbetsliv

Samverkan skola och arbetsliv Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Stockholms El-utbildning AB ulf.friman@elektrikergymnasiet.se Rektorn vid Elektrikergymnasiet ulf.friman@elektrikergymnasiet.se för gymnasieskola efter tillsyn av Elektrikergymnasiet i Stockholms kommun

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan BUN 37/2015 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan Vaxholms stad 2015-05-25 Post: 185 83 Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: 08-541 708 00

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC) Bilaga 2.1. Ärende: Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. 2014-11-24 Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer