HÅLLBART JORDBRUK KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBART JORDBRUK KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN"

Transkript

1 HÅLLBART JORDBRUK KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN 1

2 Akademien för våra modernäringar Akademiens uppgift är att tända och sprida upplysning, att befrämja undervisningen, uppmuntra idogheten, stadga erfarenheten, lätta utövningen och avhjälpa hindren i alla delar av lanthushållningen i fäderneslandet... Dessa rader om Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA:s) ändamål finns i de första stadgarna, fastställda 28 januari Även om de kunde stå sig gott fortfarande är uppgiften idag något annorlunda formulerad: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Hållbart jordbruk Sammanfattning av kunskapssammanställning och försök till syntes av agrd Karl-Ivar Kumm, Ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Omslagsbilden: Rapphönan får symbolisera den biologiska mångfald som måste innefattas i begreppet hållbart jordbruk. Foto: Naturbild Grafisk form, repro och tryck:text & Tryck Totab AB, Hållsta

3 FÖRORD Idag finns det knappast någon som ifrågasätter att vi snarast bör utveckla jordbruket i en uthållig och lönsam riktning. Däremot finns det olika syn på vad som är bästa strategin att nå detta mål. Ofta förenklas dessa strategier i begreppen ekologisk odling respektive konventionellt lantbruk. Akademien har initierat en framåtsyftande och seriös diskussion kring kunskapsunderlaget och de olika strategierna för att utveckla jordbruket i en uthållig och lönsam riktning. Syftet är dels att få en sammanställning och analys av befintlig kunskap, dels att utifrån detta göra en syntes över strategier och kunskapsbehov och då också peka på kunskapsluckor. Arbetet har genomförts av akademiledamoten agrd Karl-Ivar Kumm, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Han har analyserat ett stort antal forsknings- och försöksrapporter inom ämnesområdet samt syntetiserat denna kunskap utifrån ett antal knäckfrågor i arbetet att utveckla jordbruket i hållbar och lönsam riktning. Till sin hjälp har han haft en referensgrupp bestående av ett antal ledamöter i akademien och andra experter inom området. Innan den slutliga versionen av den skrivna rapporten slutjusterats genomfördes i november 2001 en konferens där innehållet i den preliminära rapporten granskades inom sex olika områden: säker försörjning, ett rikt odlingslandskap, ingen övergödning, giftfri miljö, konsumentförtroende och bärkraftiga företag. Granskningen genomfördes av särskilt utsedda opponenter för varje område. Denna konferens bidrog verksamt till att höja kvalitén på slutrapporten. På basis av slutrapporten har akademien tagit fram denna broschyr. Rapporten visar tydligt att företrädare för olika strategier måste både erkänna och ta tillvara de bästa delarna i andra strategier för att utvecklingen skall påskyndas. Detta är inte en fråga om att kompromissa, utan istället att sätta samman god kunskap på ett framsynt sätt, oberoende av källa. Akademien vill framföra sitt varma tack till Karl- Ivar Kumm för hans stora och kompetenta arbete med rapporten. Vi vill också tacka alla personer, i och utanför referensgruppen, som alla bidragit till arbetets fortskridande och avslutande. Bruno Nilsson Akademiens sekreterare och VD 3

4 BAKGRUND Under det senaste århundradet har ökade hektarskördar och effektivare husdjur radikalt förbättrat livsmedelsförsörjningen i Sverige och andra industriländer. En säker livsmedelsförsörjning är därför inte längre en akut hållbarhetsfråga hos oss på samma sätt som tidigare. I stället har olika miljöfrågor såsom Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Konsumentförtroende kommit i fokus. Men om man har ett globalt flergenerationsperspektiv så bör Säker försörjning inte glömmas bort när man idag analyserar det svenska jordbrukets hållbarhet. Ser man enbart till Sverige finns det goda naturliga förutsättningar att förena tillräcklig livsmedelsproduktion med stora miljöförbättringar inom jordbruket. Frå- gan är mera i vilken utsträckning svenskt jordbruk kan klara sig i en hårdnande internationell konkurrens. Under senare år har köttimporten ökat trots våra preferenser för inhemskt kött, vår goda djuromsorg och vår önskan om betesdjur i hagarna. Att skapa Bärkraftiga företag är därför ett viktigt hållbarhetsmål både i sig själv och för att nå mål som Ett rikt odlingslandskap. Många miljömål borde vara relativt lätta att uppnå i dagens situation med överproduktion på jordbruksprodukter och olika former av miljöstöd. Målen blir avsevärt svårare att hållbart uppnå om stöden minskar och / eller den globala livsmedels-, energi- eller klimatsituationen gör det angeläget att i framtiden starkt öka den svenska produktionen av livsmedel och bioenergi på jordbruksmark. Anlagda våtmarker bidrar till ett rikt odlingslandskap och minskad övergödning. Däremot undandrar de mark för livsmedelsproduktion och förutsätter miljöstöd. Foto: Kenneth Bengtsson/Naturbild 4

5 SÄKER FÖRSÖRJNING Det råder delade meningar om huruvida det går att öka den globala livsmedelsproduktionen tillräckligt snabbt. Optimisterna påpekar att försörjningsläget förbättrats under senare årtionden samtidigt som livsmedelspriserna sjunkit. Det finns också framtidsanalyser som tyder på att den globala livsmedelsproduktionen kan öka i takt med befolkning och köpkraft även de närmaste två årtiondena. Men vad händer på ännu längre sikt? Pessimisterna menar att avtagande meravkastning av gödsel- och bekämpningsmedel, begränsade möjligheter till bevattning och nyodling, produktionsbortfall till följd av erosion, föroreningar, miljökrav och bebyggelse på åkermark förr eller senare kommer att leda till livsmedelsbrist. Dessutom är möjligheterna att ytterligare förbättra djurens förmåga till foderomvandling begränsade. Situationen förvärras av att fiskefångsterna inte längre ökar. Man kan inte utesluta att det på lång sikt blir ekonomiskt och/eller moraliskt angeläget för Sverige att öka sin livsmedelsproduktion i en värld med växande och, förhoppningsvis, köpstarkare befolkning. Säker försörjning kan därför ånyo bli ett centralt hållbarhetsmål för svenskt jordbruk. Hur får vi en säker försörjning? För den försörjningsmässiga hållbarheten är det angeläget att bevara åkermark i hävd och att bevara och helst förbättra dess bördighet. För att bevara bördigheten är det viktigt att undvika skadlig markpackning. På många jordar är det också angeläget att återgå till allsidiga växtföljder med inslag av vall och tillgång till stallgödsel. Extensivt bete kan vara ett sätt att hålla marginell mark i hävd i avvaktan på att den eventuellt kommer att behövas för intensivare produktion. Samma sak kan gälla snabbväxande lövskog som är positiv från markvårdssynpunkt och som kan slutavverkas tidigt om marken åter skulle behövas för livsmedelsproduktion. Gles lövskog i kombination med betesdjur kan från landskapssynpunkt vara bättre än ett helt öppet landskap. Samhället kan bidra till en säker framtida livsmedelsförsörjning genom att begränsa ny bebyggelse på god åkermark och genom att minska nedfallet av tungmetaller och andra skadliga ämnen över åkermark. Om och när det blir riktigt ont om jordbruksprodukter kommer det att bli allt viktigare med precisionsjordbruk som kan förena höga skördar med miljövänlighet. Då blir det också viktigt att i högre utsträckning basera animalieproduktionen på biprodukter och foder från mark som kan bidra till människors livsmedelsförsörjning endast via produktion av djurfoder. Fortsatta framsteg inom växt- och husdjursförädlingen är nödvändi- ga för en säker framtida livsmedelsförsörjning. 5

6 Vad kan jordbruket göra för klimatet? Jordbruket är en nettokälla för växthusgaser vilket beror på både direkt och indirekt förbrukning av fossil energi. Jordbruket bidrar också till växthuseffekten genom utsläpp av metan och dikväveoxid. Jordbruket kan minska sin direkta och indirekta energiförbrukning. Viktigare ur klimatsynpunkt är dock att man på jordbruksmark kan odla grödor som ersätter fossil energi och industriråvara. Ju större skördar man kan få per ha av livsmedelsgrödor desto mera mark kan man vid behov frigöra för energi- och industrigrödor. Vid omfattande energiodling kan jordbruket bli en betydande nettoleverantör av bioenergi till övriga samhället. Så länge vi har överproduktion av livsmedel kan energi- och industrigrödor vara ett sätt att hålla åkermark i hävd inför ett eventuellt framtida behov för livsmedelsproduktion. På kort sikt är problemet att göra dessa grödor ekonomiskt konkurrenskraftiga mot petroleumprodukter. På längre sikt kan det i stället bli en knapphetsbetingad målkonflikt om livsmedelsbrist uppträder samtidigt som växthuseffekten och sinande fossila tillgångar gör det angeläget att odla energi- och industrigrödor på stora arealer jordbruksmark. Tekniska lösningar av klimatgasproblemet samt solenergi etc. utanför jordbruksmark kan minska trycket på jordbruket i en sådan samtidig knapphetssituation. Idisslare avger betydande mängder metan, vilket talar för att deras antal bör begränsas från klimatsynpunkt. Å andra sidan kan betesdjur i viss mån motverka jordens uppvärmning om de motverkar beskogning i regioner där marken är snötäckt betydande delar av året. Snötäckt jordbruksmark återreflekterar nämligen mera solljus än skogsklädd mark. Dessutom är betesdjur viktiga för svensk naturvård. 6

7 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Här en vacker naturbetesmark med rik biologisk mångfald. Men kommer en ny brukare att ta över djurhållningen när den nuvarande brukaren en dag slutar? Foto: Kenneth Bengtsson/Naturbild Betesdjur är nödvändiga för att bevara den biologiska mångfalden i våra naturbetesmarker. De är även viktiga för det öppna landskapet i skogsbygder. Antalet besättningar med nötkreatur och får har emellertid minskat i mycket snabb takt inte minst de senaste fem åren. Trots miljöstöd riskerar värdefulla betesmarker att växa igen. Många av dessa marker hävdas nu av äldre brukare med små djurbesättningar. Arbetsåtgången per djur är hög och arbetsinkomsten per timme är låg i sådana besättningar trots stöden. Många äldre brukare som slutar har inte någon som tar över efter sig. Hur bevarar vi ett rikt odlingslandskap? För att bevara ett rikt odlingslandskap är det viktigt att bygga upp betesdjursföretag som kan låta sina djur beta även marker på gårdar där djurhållningen upphört eller kommer att upphöra. Många av dessa nya betesföretag måste ha mera djur än vad som får plats i befintliga byggnader. Större besättningar är viktiga både för att uppnå lönsamhetsförbättrande skalfördelar och för att betesdjuren skall räcka till när det blir allt färre djurhållande bönder. Nybyggnad av traditionella djurstallar är emellertid dyr. Därför är det angeläget att finna billiga och samtidigt djur- och miljövänliga former av vintervisten för betesdjur. Den ökade priskonkurrensen från en allt effektivare kraftfoderbaserad animalieproduktion gör det nödvändigt med kostnadsjakt för att skapa ekonomiskt hållbar beteshävd. 7

8 INGEN ÖVERGÖDNING Det finns goda möjligheter att ytterligare minska jordbrukets bidrag till övergödningen med åtgärder som fånggrödor, senarelagd jordbearbetning, vårspridning och snabb nedbrukning av stallgödsel, skyddszoner längs vattendrag, minskade kvävegivor, minskad åkerareal och flera anlagda våtmarker. Det är dock inte säkert att man når uppställda minskningsmål med enbart dessa åtgärder. Många av de nämnda åtgärderna är beroende av miljöstöd och/eller leder till sänkt skörd. De förlorar därför en del av sin hållbarhet om miljöstöden skulle minska eller försörjningssituationen skulle göra det angeläget att öka jordbruksproduktionen i framtiden. Dessutom kan växthuseffekten öka kväveläckaget i framtiden. Hur undviker vi övergödning? Komplettering av ovan nämnda åtgärder med precisionsgödsling, protein- och fosforsnål precisionsutfodring och lämplig lokalisering av djurproduktionen kan bidra till att övergödningen minskar snabbare och mera uthålligt. Samma sak gäller växtförädling, god mark- vård och växtskydd som ger höga och jämna skördar och därmed gott växtnäringsutnyttjande. Det gäller också avelsarbete, god djurmiljö och god djurhälsa som bidrar till effektivare foderutnyttjande och därmed till minskat kväve- och fosforinnehåll i gödseln. Koncentrerad djurhållning utan tillräcklig spridningsareal för gödsel kan ge höga kväve- och fosforförluster. Detta problem kan i många fall lösas genom samarbete med växtodlingsgårdar i närheten vilka levererar foder och återtar gödsel som delbetalning av fodret. Stora stallgödselmängder på sandjord kan ge stor kväveutlakning. En lösning på detta problem är att omlokalisera en del av animalieproduktionen till områden med styvare jordar. Kväveutlakning och ammoniakavgång nära hav och i områden som redan i utgångsläget har högt kvävenedfall kan orsaka stor miljöskada. Skadorna blir mindre om man omlokaliserar viss animalieproduktion till inlandsområden med hög kväveretention, lågt kvävenedfall och produktionsskog utan särskilda naturvärden. 8

9 GIFTFRI MILJÖ Under 1980-talet och början av 1990-talet minskade användningen av kemiska bekämpningsmedel betydligt i det svenska jordbruket. Därefter har minskningen upphört. En orsak till att bekämpningsmedelsanvändningen inte minskar är olämpliga växtföljder på många gårdar, främst ensidig spannmålsodling. En annan orsak är att kemisk bekämpning ofta är billigare och effektivare än alternativa metoder. En tredje orsak är att man minskat den mekaniska ogräsbekämpningen för att på så sätt minska kväveläckaget. Lösningar för en giftfri miljö Mera allsidiga växtföljder med bl. a. vall skulle minska besprutningsbehovet och bidra till Giftfri miljö. Det vore därför positivt om gårdar som nu har ensidig odling av spannmål odlade vall åt kreatursgårdar på en del av sin areal. Samtidigt kunde kreatursgårdar, som nu har en valldominerad växtodling, odla mera spannmål. Onödig besprutning kan elimineras med hjälp av dosnycklar, bekämpningströsklar, prognoser och varningssystem för förväntade skadegörareangrepp. Alternativa bekämpningsmetoder bör vidareutvecklas och nya resistenta sorter tas fram. Precisionsbesprutning och stor aktsamhet kan minska miljöriskerna vid besprutning. Sprutor bör alltid fyllas på och rengöras på biobädd. Sprutfria kantzoner är också ett bra sätt att förhindra att bekämpningsmedel sprids ut i naturen. Ekologisk odling eliminerar de risker som är förknippade med besprutning. Denna produktionsform kan även ha fördelar för biologisk mångfald och öppet landskap genom sin kemikaliefrihet och sitt större behov av areal för att uppnå en viss totalproduktion. Stort arealbehov är också positivt på kort sikt med hänsyn till målet Säker försörjning genom att en större areal hålls i hävd. Däremot är högt arealbehov per producerad enhet negativt vid livsmedelsbrist. Samma sak gäller om det blir angeläget att odla bioenergi och industriråvaror för att begränsa växthuseffekten. Ekologiskt jordbruk bl. a. i form av betes- och vallbaserad djurproduktion kan ha låga kväveförluster per ha. Däremot har jordbruk med precisionsanvändning av mineralgödsel, kemiska bekämpningsmedel och kraftfoder i allmänhet lägre kväveförluster per kilo produkt. Påfyllning och rengöring av jordbrukets sprutor bör alltid göras på en biobädd. Foto: Lars Törner/Odling i Balans 9

10 KONSUMENTFÖRTROENDE Konsumenter kan förlora tilltro till vissa livsmedel och produktionsmetoder. Det beror bl. a. på restsubstanser, salmonella, GMO, BSE, oetisk djurhållning och miljöföroreningar. För att bevara och förstärka konsumenternas förtroende är det självklart att avstå från produktionsmetoder som är tvivelaktiga med hänsyn till kvalitet, etik och miljö. Öppenhet om produktionsmetoder, certifiering och märkning som ger spårbarhet bakåt i produktionsleden ger konsumenterna trygghet. Det är också viktigt med låga priser för att nå framgång på konkurrensutsatta marknader. Trots högt konsumentförtroende har svenskt kött förlorat marknadsandelar till importkött under senare år och ekologiska produkter har ännu liten marknadsandel. Relativt höga produktionskostnader och därmed högt pris torde härvid vara en viktig förklaring både när det gäller svenskt kött och ekologiska produkter. Fodersäd som i dag exporteras samt betesmarker och åkrar som riskerar att växa igen skulle kunna användas för ökad animalieproduktion om man kunde kombinera den svenska modellens fördelar med lägre produktionskostnader. Resultatet skulle bli högre självförsörjningsgrad och kanske nettoexport. Djur- och miljövänlig svensk köttproduktion skulle kunna slå ut utländsk produktion som kanske är mindre tilltalande från etisk och miljömässig synpunkt. För att utnyttja olika inhemska och utländska kundgruppers skiftande krav och vilja till extrabetalning bör kanske den svenska modellen differentieras på en grundnivå med god djuromsorg, miljö och produktkvalitet och en med utomordentligt god djuromsorg, miljö och produktkvalitet. Den första produktgruppen marknadsförs till bl. a. Mor Anna och den senare till bl. a. Miljövänner. Man måste naturligtvis avstå från tvivelaktiga produktionsmetoder som kan skada konsumentförtroendet. För att säkerställa detta krävs grundläggande lagstiftning och kontroll. Kvalitetsprogram, certifiering och märkning, som möjliggör spårbarhet från gård till butik, kan ytterligare underbygga ett högt konsumentförtroende. Man bör satsa på produkter med klar konsumentnytta i form av smak, hälsa, hållbarhet, pris etc. samt god miljö- och etikprofil. Man bör vara öppen för konsumenternas krav i fråga om produktionsmetoder. Priset är viktigt för konsumenterna och lönsamheten är viktig för producenterna. Man bör därför försöka minska bl a maskin- och byggnadskostnaderna samt arbetsåtgången per producerad enhet utan att därför komma i konflikt med miljö- och etikmål. Produktdifferentiering är en annan möjlighet alltså att marknadsföra utpräglade kvalitetsprodukter till pris som täcker merkostnaderna. 10

11 BÄRKRAFTIGA FÖRETAG För att uppnå målen för säker försörjning och rikt odlingslandskap är det nödvändigt med bärkraftiga företag. Bärkraftiga företag, som kan rekrytera nya generationer yrkesskickliga brukare och lantarbetare, ökar dessutom möjligheterna att uppnå andra hållbarhetsmål. Delar av svenskt jordbruk lever emellertid på pengar från annan verksamhet, stöd och/eller underbetalt arbete. Antalet traditionella familjejordbruk minskar i snabb takt. Samarbete och/eller större företag för att minska inte bara arbets- och kapitalkostnaderna per producerad enhet utan också bundenheten kan bidra till bärkraftiga företag. Sådana rationaliseringsåtgärder är viktiga inte minst om avreglering leder till minskade stöd och sänkta priser på jordbruksprodukter. Dessutom finns det tecken som tyder på att den internationella konkurrensen kommer att minska lantbrukarnas skogsinkomster. Dessa har hittills varit mycket viktiga för att hålla igång jordbruket i många skogsbygder. Om potentiella nystartare inom jordbruket kommer att ha mindre av den traditionella bondeidentiteten och mera av strikt företagsekonomiskt tänkande blir rationaliseringsåtgärder ännu viktigare för hållbarheten. Förutsättningar för ett hållbart jordbruk En förutsättning för ett hållbart jordbruk är företagsutveckling som gör det möjligt att kombinera skalfördelar för att minska maskin-, byggnads-, arbets- och kunskapskostnaden per producerad enhet och därmed uppnå Bärkraftiga företag. Stora bärkraftiga företag, liksom mindre företag i väl organiserad samverkan, har också goda förutsättningar att genomföra flera av nedanstående åtgärder. precision i användningen av stallgödsel, mineralgödsel, bekämpningsmedel och fodermedel för att nå målen Ingen övergödning och Giftfri miljö. balans mellan olika grödor i växtföljden för att bevara åkerns bördighet och minska behovet av kemisk bekämpning samt balans mellan växtodling och djurskötsel för att bevara åkerns bördighet och motverka växtnäringsanhopning och övergödning i anslutning till djurstallar. lokalisering av animalieproduktionen så att föroreningskoncentrationer undviks och Ett rikt odlingslandskap kan upprätthållas i hela landet. djuromsorg bl. a. för att säkerställa högt Konsumentförtroende. öppenhet, märkning och spårbarhet bakåt till en certifierad produktion för att ge Konsumentförtroende. En strukturutveckling enligt punkten skalfördelar pågår för närvarande med rasande fart i svenskt jordbruk. Så till exempel ökade andelen av landets åkerareal som finns på företag med över 100 ha åker från 28 till 35 procent mellan åren 1995 och Samtidigt ökade medelantalet suggor och galtar per besättning från 31 till

12 Teknisk utveckling enligt punkten precision pågår i form av bl. a. kvävesensorer, GPS-styrd gödsling, utveckling av stallgödselspridare som möjliggör jämn spridning i önskad mängd, dosnycklar, varningssystem för angrepp från växtskadegörare och fasutfodring av foderblandningar med behovsanpassad aminosyrasammansättning. Det ekologiska jordbruket bidrar till att uppfylla kraven enligt balans och lokalisering. Däremot har utvecklingen i det konventionella jordbruket inte varit positiv utifrån balans- och lokaliseringsperspektiven. Å andra sidan har det ekologiska jordbruket svårigheter att uppnå den precision och produktionskapacitet som är möjlig i det konventionella jordbruket. Framtidsjordbruket måste kombinera det bästa i det konventionella jordbruket med det bästa i det ekologiska jordbruket. För att skapa och bevara konsumenternas förtroende är god djuromsorg liksom öppenhet om produktionsmetoder och produktmärkning baserad på certifierad och spårbar produktion viktig. Den svenska modellen inom animalieproduktionen, Svenskt Sigill inom precisionsodling och KRAV inom ekologiskt jordbruk är goda exempel på detta. Man skall vara medveten om att förändringar av jordbrukets struktur och produktionsteknik tar tid, inte minst på grund av den långa livslängden och avskrivningstiden för många investeringar. En långsiktig och stabil jordbrukspolitik med klar miljöprofil underlättar därför vägen till ett hållbart jordbruk. Samma sak gäller forskning och rådgivning som syftar till att förena företagsekonomisk och miljömässig hållbarhet. För att skapa ett hållbart jordbruk fordras stort engagemang och ständig kunskapsutveckling hos den enskilde lantbrukaren och lantarbetaren. Detta kan knappast förenas med en alltför ansträngd arbetssituation. Konceptet Low capital High management har fördelar från hållbarhetssynpunkt framför minimering av arbetsinsatsen. På ett seminarium den 28 november 2001, då utkastet till denna rapport diskuterades, framhölls lantbrukarkvinnornas betydelse för hållbarheten. Det sades bl. a. att kvinnor är mera intresserade än många män av att räkna ogräs och skadeinsekter ute i fälten för att på så sätt skapa förutsättningar för precisionsbesprutning. För att skapa ett hållbart jordbruk fordras inte bara engagemang och kunskapsutveckling hos den enskilde lantbrukaren. Att hålla kvar de ungas intresse och generationsväxling är andra viktiga faktorer. Foto: Kenneth Bengtsson/Naturbild 12

13 VIKTIGA STYRÅTGÄRDER Bland andra följande styråtgärder, förutom en långsiktig och stabil jordbrukspolitik, torde vara viktiga på vägen mot ett hållbart jordbruk: Betalning för produktion av kollektiva nyttigheter, bl. a. Rikt odlingslandskap enligt nuvarande miljöstöd. Även kolsänkor som bidrar till Begränsad klimatpåverkan borde ersättas. Stöd till åtgärder som bidrar till Ingen övergödning och Giftfri miljö, bl. a. miljöstöd till fånggrödor, anpassad jordbearbetning och våtmarker etc. enligt nuvarande system. Stöden bör dock vara neutrala så till vida att de utgår till alla åtgärder som väsentligt bidrar till måluppfyllelse. Bland åtgärder för vilka ökade stöd borde införas kan nämnas sådana som bidrar till precisionsutfodring, precisionsbesprutning och lämplig lokalisering av animalieproduktionen. Tänkbara stöd till de senare åtgärderna kan vara FoU, rådgivning och investeringsstöd. Stöd till åtgärder som bevarar och ökar åkermarkens framtida produktionsförmåga och som därmed bidrar till en långsiktigt Säker försörjning. Välbalanserade växtföljder med vall kan ges som exempel. Forskning, utvecklingsarbete och rådgivning för att finna produktionssystem som förenar det bästa i det konventionella jordbruket med det bästa i det ekologiska jordbruket. Syftet bör bl. a. vara att finna system som förenar hög produktionskapacitet och låga kostnader med små växtnäringsförluster och litet behov av kemisk bekämpning. Forskning, utvecklingsarbete och rådgivning för att underlätta uppbyggnad av företag och företagssamarbete som kan förena skalfördelar, precision, balans, lämplig lokalisering, djuromsorg och öppenhet etc. Sådan företagsutveckling kan bidra till att uppfylla miljömål och samtidigt ge Bärkraftiga företag och Konsumentförtroende. Lyckas man bygga upp mera bärkraftiga företag kan de generella inkomststöden minska och utrymme skapas för ökade miljöstöd. 13

14 Här visas ett exempel på samarbete mellan två gårdar, som i utgångsläget (övre bilden) hade ensidig spannmålsodling utan djur respektive intensiv mjölkproduktion och ensidig vallodling. Genom samarbetet får båda gårdarna välbalanserade växtföljder med vall och spannmål. Detta är positivt ur bördighetssynpunkt och minskar dessutom behovet av kemisk bekämpning. Samarbetet skapar också skalfördelar, vilket förbättrar den ekonomiska hållbarheten och gör det ekonomiskt möjligt att investera i precisionsteknik. Det senare illustreras i figuren med övergången från ojämn bredspridning till jämn bandspridning av flytgödsel. Samarbetet leder också till att bete kan återupptas på den kreaturslösa gårdens igenväxande hage. På så sätt räddas biologisk mångfald. Innan samarbetet inleddes hade gården till vänster djurlös drift därför att man inte ville binda sig i djurhållning. Arbetsbyte med granngården gör att man kan starta svinproduktion utan att bundenheten blir för stor. Detta gör att fodersäd, som tidigare exporterades, nu används för köttproduktion med den svenska modellen med dess goda djuromsorg och höga konsumentförtroende. Teckning: Björn Lundkvist 14

15 15

16 Hållbart jordbruk Sammanfattning av kunskapssammanställning och försök till syntes Idag finns det knappast någon som ifrågasätter att vi snarast bör utveckla jordbruket i en uthållig och lönsam riktning. Däremot finns det olika syn på vad som är bästa strategin att nå detta mål. Ofta förenklas dessa strategier i begreppen ekologisk odling respektive konventionellt lantbruk. KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Drottninggatan 95 B, Box 6806, Stockholm Tel: ; Fax: ; E-post: akademien@ksla.se Akademiens hemsida: ISBN

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Ramprogram för försöks- och utvecklingsfrågor perioden

Ramprogram för försöks- och utvecklingsfrågor perioden 1(8) Dnr 4.1.18-9759/13 2013-09-30 Växt- och miljöavdelningen Ramprogram för försöks- och utvecklingsfrågor perioden 2013-2020 Det här riktar sig till dig som jobbar med forskning eller försök inom en

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:5

Policy Brief Nummer 2018:5 Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Pressrelease. Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade.

Pressrelease. Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade. Pressrelease Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade. Tävlingen Årets lantbruksföretag 2010 anordnas för tredje året. Juryn har nu nominerat tre gårdar. En av gårdarna

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna

Läs mer

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Från skifte till skifte av Södergård Torsten Thuresson, Löderup

Från skifte till skifte av Södergård Torsten Thuresson, Löderup Från skifte till skifte av Södergård 1986-2018 Torsten Thuresson, Löderup Södergård 1977 https://www.youtube.com/watch?v=ekvkrrlkkok Lantmästare 1973 Ekon konsult 19 år Sambruk 1977 Skifte 1986 två systrar

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. 3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Detta är Jordbruksverket

Detta är Jordbruksverket www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars 2018 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vad händer där ute just nu? Digitaliseringen! Miljö, hållbarhet, klimat,

Läs mer

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer DISPOSITION FÖREDRAG Kvalitetskrav för Södervidinge gård, en av Odling i Balans pilotgårdar Hässleholm 1 oktober 2009 Inriktning för gården, uppbyggnad av företaget, Per Nordmark Kvalitetskrav på Södervidinge

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar

Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................

Läs mer