Beroende & Missbruk. människor knarkar. Tidiga tecken på missbruk Läs mer på sid steg mot frihet Läs mer på sid 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beroende & Missbruk. människor knarkar. Tidiga tecken på missbruk Läs mer på sid 10. 12 steg mot frihet Läs mer på sid 8"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS December 2008 Beroende & Missbruk Tidiga tecken på missbruk Läs mer på sid steg mot frihet Läs mer på sid 8 vanliga MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I GÖTEBORGS-POSTEN DECEMBER 2008 Många människor knarkar Läs mer på sid 12 Färre rökare i Sverige, men fler i världen Läs mer på sid 9 Missbruk kostar företagen miljarder Läs mer på sid 6 Börjar det bli för mycket? Gå in på Här hittar du kostnadsfri rådgivning av experter på stress och alkohol. Här finns massvis av fakta! Du kanske har personalansvar, fackligt ansvar eller så är du själv drabbad? Här hittar du många svar på frågor som rör stress, utmattning, alkohol och droger. Se upp för speldjävulen Läs mer på sid 14 Tel:

2 2 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Vägen ut foto: istockphoto INFO: Tidningen Beroende & Missbruk är en titel från Mediaplanet. Tidningen ämnar belysa samhällets många gånger dolda missbruks- och beroendeproblem och guida läsaren till olika behandlingssätt, men också visa hur man som närstående kan hjälpa drabbade och själv få hjälp. Socker, träning, spel, sex, tobak, alkohol och narkotika. Vi människor missbrukar och blir beroende av otaliga ämnen och känslor, och oavsett drog är mönstret ofta detsamma. Ett par extra öl den där onsdagskvällen eller några extra timmar framför datorn och pokersajten. Sedan några till, och några till, tills vi en dag inte kommer upp ur sängen på torsdagsmorgonen. Och vårt brukande har blivit något annat, ett missbruk som inkräktar på vårt liv och på vår vardag. Beroenden finns i alla former och slag, och de har det gemensamt att de drabbar oss alla. Familj, vänner, kollegor och samhället och naturligtvis allra mest den som själv fastnat i en ond, eskalerande spiral. I den här tidningen sätter vi fokus på några av de missbruk och beroenden som kostar Sverige tid, resurser, pengar och en försämrad folkhälsa. Alkoholen och tobak är än så länge de största bovarna, men missbruk av narkotika, receptbelagda läkemedel och spel är växande problem, både på individoch samhällsnivå. Och problemen, och skadorna som följer därav, är stora. Som ni kan läsa längre fram i tidningen lever till exempel nästan barn i Sverige med minst en förälder som har en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Barn som lider en ökad risk att själva missbruka längre fram i livet. Vidare använder ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen sömnmedel eller lugnande medel på daglig basis, och lika många har riskabla spelvanor. Snittåldern bland de som spelar för mycket har dessutom sjunkit drastiskt. Även narkotika har blivit mer tillgängligt och socialt accepterat, framför allt bland unga. Det låter kanske som en nattsvart bild, men det finns ljusglimtar. Många projekt pågår runt om i Sverige för att råda bukt på de växande missbruksproblemen. Ett exempel är Riskbruksprojektet här i Västra Götaland, som arbetar för att få primärvården att verka mer alkoholförebyggande. Och längre fram i tidningen kan ni också läsa om tolvstegsprojektet, en av de mest effektiva behandlingsmetoderna mot olika typer av missbruk. Och statistiken är inte heller fullt så mörk. Bland alla laster som kostar oss hälsa och livskvalitet, finns det faktiskt undantag som skänker lite hopp rökte var tredje svensk dagligen i dag tänder inte ens var sjunde svensk en morgoncigarett. Gustaf Brickman INNEHÅLL Farliga klunkar Missbruk dyrt för arbetsgivaren Vart femte barn lever med missbruk 12 steg mot frihet Rökning minskar i Sverige Tidiga tecken på missbruk Projekt fångar upp riskbruk Många vanliga människor knarkar Spelmissbruk ett växande problem s.4 s.6 s.7 s.8 s.9 s.10 s.11 s.12 s.14 BEROENDE & MISSBRUK EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Hongkong Genève Riga Bratislava Projektledare: Anna Larsson, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Nadine Kissmann, Mediaplanet Layout: Martin Björinge, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: V-Tab, Göteborg Text: Emese Gerentser och Gustaf Brickman För information, kontakta: Gustav Aspegren, Mediaplanet, Distribueras med Göteborgs-Posten Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se

3 Lifelink.se Behöver du någon att prata med? Skapa ett fungerande meningsfullt liv! Alkoholproblematik Anhörig/medberoende Även andra frågeställningar Du kan ringa anonymt på som ett första steg eller besök lifelink.se LIFELINK.SE SKAPA ETT FUNGERANDE OCH MENINGSFULLT LIV

4 4 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Farliga klunkar Antalet alkoholister i Sverige ökar kraftigt, visar en undersökning från Folkhälsoinstitutet. Och våra alkoholvanor får stora effekter, både för oss och för samhället vi lever i. TEXT: gustaf brickman Folkhälsoinstitutet genomförde mellan 2003 och 2007 en enkät där de frågade människor om deras alkoholvanor. Översatt till nationella siffror innebar svaren att antalet kvinnliga alkoholister ökat från till cirka , en ökning med nästan 50 procent. Bland männen var ökningen mindre, cirka 25 procent, men det beräknas ändå finnas manliga alkoholister i landet. Varje år dricker genomsnittssvensken motsvarande 9,65 liter ren alkohol, enligt beräkningar från SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Bryter ner kroppen Den höga alkoholkonsumtionen ger stora skadliga effekter, såväl för samhället som för individen själv. Förutom olyckor, misshandelsfall och andra problem som kan uppstå under påverkan av alkohol, kan hög konsumtion leda till en rad sjukdomar. Bland sjukdomarna återfinns många av våra vanligaste folksjukdomar. Att levern påverkas vet de flesta om, men alkoholberoende bryter ner en majoritet av kroppens organ på olika sätt. Hjärtat: Hög konsumtion av alkohol ökar risken för hjärtsjukdomar och är en vanlig orsak till högt blodtryck. Muskler, leder och skelett: Besvär och sjukdomar i leder och skelett kan orsakas av hög alkoholkonsumtion. Till exempel ökar risken för benskörhet. Alkohol har dessutom skadliga effekter på alla muskler i kroppen, även de muskler som reglerar tarmarna. Nervsystemet: Alkohol i stora doser kan leda till nervskador, som drabbar både känseln och rörelseförmågan. Även hjärnan kan skadas av alkohol. Levern: Risken att drabbas av fettlever, leverinflammation och skrumplever, som i sin tur ökar risken för levercancer, ökar ju mer alkohol vi dricker. Mag-tarmkanalen: Alkoholberoende kan resultera i magsmärtor, sura uppstötningar, illamående, kräkningar och blödningar i mag-tarmkanalen. Bukspottkörteln: Bukspottkörteln innehåller de celler som bildar insulin. Bukspottkörteln kan bli inflammerad om man dricker mycket alkohol, vilket innebär att en hög alkoholkonsumtion ökar risken att utveckla diabetes. Mentala hälsan: Ett högt alkoholintag har dessutom en negativ effekt på vår mentala hälsa. Depression, sömnstörningar och oro är vanliga effekter av alkoholberoende, och psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar är vanligare hos människor som dricker mycket alkohol. Varje år dricker genomsnittssvensken motsvarande 9,65 liter ren alkohol och den höga konsumtionen ger stora skadliga effekter. foto: istockphoto Dricker du för mycket? foto: istockphoto Fundera över dina alkoholvanor om: Du måste dricka mer alkohol för att bli lika berusad som tidigare. Du känner ångest och oro, har abstinensbesvär när du slutar dricka och måste ta dig en återställare för att må bra igen. Du har misslyckats med att dra ned på drickandet. Du ägnar mycket tid åt att dricka alkohol och sedan återhämta dig. Du fortsätter att dricka trots att du vet att det skadar din hälsa. Källa: Sjukvårdsrådgivningen LIVET ÅTER Tallgården är behandlingshemmen för de som kommit lite snett i livet. Vi arbetar med dubbeldiagnos och 12-stegs program samt ADHDutredningar. Vårt arbete är dokumenterat framgångsrikt och stor vikt läggs vid evidensbaserad behandling. För att veta mera om oss se gärna eller ring oss direkt. Tillsammans med er ger vi flera människor livet åter.

5 missbruksproblem? här kan du söka hjälp i göteborgs stad har du eller någon du känner problem med missbruk? Att du läser de här raderna är en bra början för det finns hjälp att få! För dig som är under 21 år Ungdomsteamen Mini-Mariorna är fyra öppenvårdsmottagningar för ungdomar upp till 21 år som har problem med alkohol och/eller narkotika. Även anhöriga kan vända sig till mottagningarna som finns i Centrum, Väster, Nordost och på Hisingen. Telefon: vid våld och hot Kriscentrum för kvinnor erbjuder skyddat boende åt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Här finns också en samtalsmottagning för kvinnor som blivit utsatta för våld, hot eller trakasserier. Jourtelefon finns dygnet runt: För dig som är vuxen och missbrukar narkotika Narkomanvården vänder sig till vuxna personer med narkotikaproblem och deras anhöriga. Mottagningarna erbjuder stöd och behandling och finns på Hisingen, i Väster och Nordost. I Centrum finns Järntorgsmottagningen. Telefon: För dig som har alkoholproblem Respons alkoholrådgivning vänder sig till personer som dricker för mycket alkohol. Mottagningen erbjuder rådgivning och samtal till enskilda, par, familjer och grupper. Respons vänder sig också till anhöriga och vuxna barn till personer med alkoholproblem. Telefon: Kriscentrum för män vänder sig till män som har problem i nära relationer, vid separation och i sitt föräldraskap. Mottagningen arbetar också med män som framförallt har svårt att hantera egen aggressivitet och som kan vara våldsamma och hotfulla. Telefon: Du når även enheterna via Social resursförvaltnings växel alla vardagar mellan klockan 8:00-16:30. Telefon: Mer information finns på Du kan också alltid vända dig till socialtjänsten i din stadsdel om du har frågor eller problem som gäller missbruk. Hej Göteborg! Vi har med framgång behandlat personer med beroende sedan Nu finns vi även i Göteborg med efterbehandling för alla som genomgått vår grundbehandling. Dessutom erbjuder vi utbildningar och rådgivning för privat och offentlig arbetsgivare. Våren 2009 startar vi öppenbehandling i Göteborg. Ring eller eller skriv till kristina.tingvall@namndemansgarden.se Attendo Individ & Familj startar läkemedelsassisterad behandling i Visjön Under förutsättning att erforderliga tillstånd ges, har Attendo individ och familj för avsikt att starta läkemedelsassisterad behandling på behandlingsenheten i Visjön. Denna beräknas påbörjas under februari Behandlingen vänder sig till vuxna, manliga missbrukare som vill bli av med sitt beroende till alkohol och/eller droger och som samtidigt är insatt på läkemedel för ADHD eller opiatberoende. Behandlingen syftar till att ge god kunskap i beroendeproblematik samt stärka individens självkänsla och självkännedom. Medicineringen ska ses som ett hjälpmedel, inte ett självändamål, som ger förutsättningar för adekvat behandling. Fokus kommer att ligga på det psykosociala behandlingsarbetet baserat på KBT (Kognitiv Beteende Terapi) med inslag av 12-stegsprogrammet och Craig Nakkens teorier kring beroendepersonligheten. För ytterligare information kontakta Birgitta Peters-Danielsson på telefon eller mobil Efterbehandling Rådgivning Samtal Utredningar

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Bästsäljande livräddare När boken Att må dåligt är en bra början kom ut 1994 kunde nog legitimerad läkare Bengt Stern aldrig ana att så många människor skulle ta den till sig. Under åren har boken sålt över exemplar. Läsare hör ständigt av sig och berättar att boken har förändrat deras liv. Vissa menar att den betytt så mycket att den varit livräddande. En läsare säger Jag kommer aldrig att glömma den frihetskänsla och den tacksamhet jag kände, Bengts språk gick rakt in i hjärtat. Äntligen fanns där någon som sett hela människan och med det också mig. Många har boken som uppslagsbok för förståelse av sig själva och omgivningen. Behandlingshem för kvinnor med missbruksproblem och/eller psykosociala problem. Välkomna att kontakta oss. Vi finns på Gotland. Tel: Mail: selene-kollektivet@telia.com Missbruk och beroenden en dyr historia för arbetsgivarna Svenskarnas missbruk kostar arbetsgivarna miljarder i sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Men företagen kan själva påverka genom att utreda problemen tidigt. TEXT: GuSTAF BRIckMAN Svenskarnas missbruk av alkohol, narkotika och mediciner har stor påverkan på arbetsplatserna. Frånvaron ökar, kvalitet, samarbete, och effektivitet försämras och risken för olyckor och skador blir större. Och det är inte bara missbrukarna som orsakar dessa kostnader, när det gäller alkohol kan den största delen av prislappen tillskrivas de vanliga konsumenterna. Lotta Almgren är områdeschef för Alna Västra Sverige, som arbetar med alkohol- och drogfrågor på svenska arbetsplatser. Hon säger att man som arbetsgivare både har rättighet, skyldighet och möjlighet FOTO: JAN DEINö Lotta Almgren, områdeschef Alna Västra Sverige. att hjälpa anställda med missbruksproblem. Men den första åtgärden ska alltid vara att utreda problemet. Om en anställd inte kan utföra sitt arbete är det arbetsgivarens skyldighet enligt lag att utreda vad det beror på. Det kommer han eller hon inte ifrån. Däremot är det frivilligt för den anställde att bli utredd. Förstärkt anställningsskydd Men om en anställd inte vill gå med på en utredning likställs det med att han eller hon är frisk. Och då kan misskötsamhet vara skäl för uppsägning. Däremot, om en utredning genomförs och en alkohol- eller narkotikadiagnos ställs, då har den anställde i stället rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Och då är det viktigt att noga undersöka vilken typ av insats som är bäst lämpad för just den individens problematik. Annars kan arbetsgivaren få svårt att påvisa att man har erbjudit individen en adekvat rehabilitering. De fl esta av oss skulle Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor nog tycka att det vore väldigt jobbigt att konfrontera en anställd med anklagelser om narkotika- eller alkoholmissbruk, men det behöver man inte heller göra, menar Lotta Almgren. Nej, det du som arbetsgivare ska säga är jag har problem med att du inte kommer i tid, och att du inte sköter ditt jobb. Sedan får en utredning visa vad det beror på. Svenska arbetsgivare måste bli bättre på att ta tag i dessa problem tidigt. kostar tre procent av lönen Av de missbruksformer som påverkar våra svenska arbetsplatser är alkoholmissbruk det i särklass största problemet. För den enskilde arbetsgivaren räknar Alna med att kostnaderna förknippade med alkoholkonsumtion uppgår till cirka 3 procent av den totala lönesumman. Två andra vanliga beroendeformer, som dessutom blir allt vanligare, är narkotikamissbruk och missbruk av receptbelagda läkemedel. Narkotika kan i framtiden komma att Hur ska ni göra med after worken ni har varje fredag? FOTO: STuDIO GIMLIN Ingela Eriksson, informationsansvarig Alna Sverige. FOTO: colourbox bli ett ännu större problem, eftersom droganvändningen har ökat bland unga, och blir allt mer accepterat. I dag räknar vi med att ungefär en procent av svenskarna använder, eller har använt, narkotika de senaste tolv månaderna, säger Ingela Eriksson, också på Alna Sverige. För receptbelagda läkemedel är siffrorna högre. Ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen använder sömnmedel och lugnande medel på daglig basis. Arbetsplatsen en riskfaktor Men det är som sagt alkoholen som drabbar fl est, och kostar mest. Och om alkohol och droger kostar arbetsgivarna stora summor varje år, kan arbetsplatsen också vara en riskfaktor. Här har arbetsgivaren både ett ansvar och en möjlighet att påverka, säger Ingela Eriksson. Det är viktigt att ni inom företaget diskuterar hur ni ska förhålla er till alkohol. Ska ni verkligen ha en bar på kontoret och hur ska ni göra med den där after worken ni har varje fredag?

7 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons barn lever med missbruk Vart femte barn i Sverige lever med föräldrar som har en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Och konsekvenserna kan bli grava, barn till missbrukande föräldrar lider större risk att själva utveckla ett alkohol- eller narkotikaberoende senare i livet. TEXT: gustaf brickman Barn som växer upp med missbrukande föräldrar riskerar att senare i livet drabbas av depression och annan psykisk sjukdom. Av Sveriges cirka två miljoner barn lever nästan 20 procent i familjer där en eller båda föräldrarna har ett så kallat riskbruk av alkohol, visar Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på Lika Villkor. Det kan leda till att barnen själva utvecklar ett beroende när de växer upp. Det är fortfarande bara en minoritet av barnen i riskbruksfamiljer som får problem senare i livet. Men om föräldrarnas alkohol- och drogvanor kombineras med andra problem i familjen, som ofta är fallet, förstärks den risken ytterligare. Kraftigt ökade risker För många barn är situationen dock värre än att föräldrarna enbart har en hög konsumtion av alkohol. Drygt en procent av Sveriges barn, eller motsvarande barn, har en eller två föräldrar som vårdats i slutenvård med en alkohol- och/eller narkotikadiagnos. De barnen lider kraftigt ökade risker att senare i livet drabbas av depression och annan psykisk sjukdom. Och här är skillnaderna stora. Dubbla risken Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2001 led barn med minst en förälder som fått en alkoholdiagnos från slutenvården dubbla risken att skrivas ut med en psykiatrisk diagnos. Än värre är siffrorna för att själva utveckla ett missbruk. Det var tre gånger så vanligt med en alkoholdiagnos bland barn till missbrukare och fyra gånger så vanligt med en narkotikarelaterad diagnos. Även risken att utsättas för våld som krävde sjukhusvård var större för dessa barn, det var ungefär dubbelt så vanligt. Och tragiskt nog visade även undersökningen att barnen led dubbelt så höga dödsrisker som barn till föräldrar utan en diagnos från slutenvården. Ljung & Sjöberg AB är en helhetsleverantör inom Proacitve Drug Management. Vi erbjuder ett helt nytt sätt att hantera alkohol- och drogrelaterade problem där både företaget och medarbetaren är vinnare, något som uppskattas av de företag som valt oss som avtalspartner (däribland ABB, Adecco, Alecta, Capgemini, Logica, Proffice, Skandia, Svenska Spel, Sweco, Systembolaget och Tele2). Ljung & Sjöbergs behandlingsprogram är Sveriges enda tolvstegsbehandling som är helt anpassad för näringslivets behov och där klienterna uteslutande kommer från företag. Verksamheten bedrivs i grupp i Ljung & Sjöbergs lokaler i centrala Göteborg och klienten bor kvar hemma. Kontaktperson Göteborg Philip Kahm Kundansvarig, Ljung & Sjöberg AB philip@ljungsjoberg.se, ,

8 8 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Att vara narkoman eller alkoholist innebär att man är sjuk, och en drogberoende behöver likaväl som en diabetiker behandling för att må bra. Dieten består av att helt avhålla sig från drogen. Medicinen består av gemenskap. TEXT: emese gerentser 12steg mot frihet Vid alkohol- och drogberoende är det i stort sett meningslöst med enskild samtalsterapi. Det är terapi i grupp som fungerar, och tolvstegsmetoden är bevisat mest effektiv, säger alkohol- och drogbehandlare Kristina Tingvall, representant för Nämndemansgården i Västsverige. Den som blivit sjuk av beroende är som ett tusenbitarspussel där man skakat kartongen och kastat ut alla bitar på golvet, med baksidan uppåt. Som beroende förnekar man sitt problem, en försvarsmekanism för att skydda sig själv, och kan omöjligt vända på några pusselbitar eftersom man inget berättar. Men genom att lyssna på andra människors berättelser om konsekvenser av missbruket och hur det påverkar deras liv, känner den beroende igen sig och får insikt och styrka att vända pusselbitarna en efter en. Man tar hjälp av varandra i gruppen och man bygger ramarna först. Foto: Akademibild Kristina Tingvall är alkoholoch drogterapeut sedan 20 år och representant för Nämndemansgården i Västsverige. Förändrat synsätt 2001 pekade SBU, Statens beredning för medicinsk ut värdering, ut tolvstegsmetoden, också kallad Minnesotamodellen, som en av få effektiva behandlingsmetoder inom svensk missbrukarvård. Tolvstegsmetoden har kognitiva inslag och leder till ett förändrat synsätt, vilket är en förutsättning för att bli nykter. När den beroende blivit alkohol- och drogfri kan behandlingen mer än gärna kompletteras med andra tekniker och terapier, skräddarsydda för individen. Kristina Tingvall blir ofta inkallad på företag för att utreda en anställd där man identifierat ett missbruksproblem. Precis som man röntgar ett ben som är skadat så röntgar jag drickandet, eller drogandet, för att se konsekvenserna och få en bild av problemet. Jag gör ett så kallat Mach-test och sedan diskuterar vi tillsammans fram en lämplig rehabiliteringsplan; jag, den anställda, någon eller några i företagsledningen och ofta en facklig representant. Ingen quick-fix I 99 procent av fallen får den anställda sedan den hjälp som behövs. Arbetsplatsen bekostar behandlingen och det vanligaste är att den beroende är borta i fyra veckor på en internatbehandling. Därefter följer efterbehandling på hemmaplan under elva månader, vilket innebär gruppterapi en kväll i veckan. För att bli fri från beroende finns ingen quick-fix. Och det är viktigt att alla delar vävs in. Från att utbilda personalansvariga och chefer till att utreda och följa upp samt ett preventivt arbete med konsumtionssänkande insatser på samhällsnivå. Vid alkohol- och drogberoende är det i stort sett meningslöst med enskild samtalsterapi. Det är terapi i grupp som fungerar. Ekängen en individanpassad färdighetsträning Ett koncept för klienter med psykisk ohälsa och med komplexa vård- och tillsynsbehov, neuropsykiatriska problem med eller utan missbruk. Vi har en unik miljö där vi också har möjlighet till neuropsykiatriska utredningar. Vi tar män & kvinnor samt par i åldern 18 år och uppåt, med livsproblem av sådan art att de ej klarar av att lösa det själva. Oftast har de någon form av psykisk störning ADHD, Damp, Asperger, borderline problematik, schizofreni, man kan också ha relationsstörningar, eller sociala problem kombinerat med någon form av missbruk eller kriminalitet så kallade dubbel- eller trippeldiagnoser. Ett övergripande mål är att de skall få egna redskap att fungera i ett eget eller i ett grupp- boende. Upptäck även Du att vi har många möjligheter! Vår uppgift är att så långt som möjligt arbeta för att våra klienter skall kunna återvända hem till ett eget boende eller grupp boende med olika stöd o hjälp. Målsättningen skall vara ett eget arbete eller praktikplats. Vi tar klienter enligt SoL LRV LPT samt nu också LVM klienter på permission. Ekängens Halvvägsshus, Ekängsvägen 1, Virserum Tel: , info@ekangen.nu

9 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons 9 Skillnaden mellan missbruk och beroende Missbruk är när man gång efter gång ställer till det för sig genom att använda en drog. Intaget leder till negativa och många gånger oacceptabla konsekvenser. Beroende är när man inte längre klarar av att styra intaget av en drog. Vid missbruk kan man fortfarande ha kontroll, men vid ett beroende är man inte längre herre över sin vilja. Man kan vara missbrukare utan att vara beroende. Och en beroende människa, till exempel en rökare, är inte densamma som en missbrukare. Dock definieras alla som brukar narkotika som missbrukare, eftersom de då begår en kriminell handling. de tolv stegen Tolkat för ungdomar av SIS (Statens Institutionsstyrelse) 1. Vi erkände att när vi drack, knarkade eller agerade ut blev vårt liv ohanterligt. 2. Vi kom till tron att vi kunde förändras med hjälp utifrån och av andra. 3. Vi beslöt oss för att samarbeta med andra och lyssna på råd, för att förändra vårt beteende och våra värderingar. 4. Vi gjorde en lista på beteenden som vi behövde ändra på och också på de styrkor vi har som kan hjälpa oss att göra förändringar. 5. Vi delade denna lista av beteenden och styrkor, med en annan person. 6. Vi var beredda att överge gamla beteenden, attityder och värderingar. 7. Vi blev villiga att samarbeta med andra för att överge dessa beteenden, attityder och värderingar. 8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla. 9. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra. 10. Vi fortsatte att ta ansvar och erkände när vi hade fel. 11. Vi försökte med hjälp av andra att bli en bättre person som inte använder droger en person som vi kan vara stolta över och leva med. 12. När vi byggt upp en drogfri grund erbjöd vi vår hjälp till andra. Källa: Statens institutionsstyrelse Rökning minskar i Sverige, men ökar globalt Rökningen, den drog som skördar flest offer av alla, fortsätter att minska i Sverige. 14 procent av befolkningen röker dagligen, mot över 31 procent Därmed är Sverige först av alla EU-länder att nå under 15 procent. TEXT: gustaf brickman Det är Statistiska Centralbyrån som undersökt svenskarnas rökvanor och även om antalet rökare minskat kraftigt, är skillnaderna fortfarande stora mellan olika delar av befolkningen. Kvinnor röker mer än män, vilket inte var fallet Dessutom skiljer sig rökvanorna åt mellan olika samhällsgrupper och undersökningen visar att rökning i allra högsta grad är en klassfråga. Förtidspensionerade röker mest Vanligast är rökning bland förtidspensionerade och långvarigt arbetslösa, där över 35 procent fortfarande röker dagligen. De siffrorna har dessutom inte förändrats nämnvärt sedan mätningarna började för över 25 år sedan. Bland högre tjänstemän har rökandet däremot minskat med över 80 procent, och 2007 rökte knappt 5 procent dagligen. Sammantaget har Sverige den lägsta andelen rökare i EU, snittet ligger enligt Världshälsoorganisationen, WHO, på cirka 25 procent. Och även om rökningen minskar i många industriländer, ökar den globalt sett. Rökning är världen över den vanligaste förhindringsbara dödsorsaken, med cirka 5,4 miljoner dödsfall varje år. WHO räknar med att 100 miljoner människor dött av rökning under 1900-talet, och att den siffran kan stiga till en miljard människor under 2000-talet om inget görs åt situationen. Även globalt sett är rökning en klassfråga, 80 procent av tobakens dödsoffer kommer år 2030 att komma från utvecklingsländer. Att siffrorna ser bättre ut i Sverige bör ses mot bakgrund av att snusandet ökat under samma period, särskilt hos kvinnor. Och för snusarna börjar nu marknaden fyllas med nikotinfria alternativ. Kunskap ger insikt... Vi bedömer beroende utifrån ADDIS-Ung

10 10 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons hit kan du vända dig Du hittar alla enheterna på eller ring Tidiga tecken på missbruk och beroende Om du misstänker att någon i din närhet ligger i riskzonen för att utveckla ett beroende, eller redan är där, konfrontera den. TEXT: emese gerentser Det är onödigt känsligt i dag att ta upp en sådan sak med en närstående. Samla ett par stycken som noterat problemet, var tydlig och säg som det är, att ni reagerat och är oroliga, säger docent Bo Söderpalm, alkoholforskare och universitetslektor i psykiatri och beroende/missbruk vid Sahlgrenska Akademin. Men om den konfronterade inte är mottaglig blir det svårt. Inga vanor går att ändra om personen inte är motiverad och vill det själv. När man väl bestämt sig för att bryta ett destruktivt mönster, kan man när som helst vända sig till någon av stadens många beroendekliniker. För den som har narkotikaproblem finns till exempel narkomanvården på Järntorgsmottagningen, och den med alkohol- och blandmissbruksproblem kan till exempel vända sig till Nordhemskliniken. Social resursförvaltning bildades 2007 och står bland annat bakom Narkomanvården, Respons alkoholrådgivning, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män och ungdomsteamen Mini-Maria. Mini- Mariorna är fyra öppenvårdsmottagningar för ungdomar upp till 21 år som har problem med alkohol och/ eller narkotika. Man kan också vända sig till socialkontoret i den stadsdel man bor i och be att få tala med den socialsekreterare som arbetar med missbruk. Black-out en varningssignal Det finns många varningssignaler för ett begynnande missbruk och/eller beroende. Ett tecken är när man själv noterar att man drack lite mer än vad man hade tänkt sig, vilket är början till att förlora kontrollen. Ett annat är när man måste höja dosen för att få foto: bengt sternebring Bo Söderpalm är alkoholforskare och universitetslektor i psykiatri och beroende/ missbruk vid Sahlgrenska Akademin. effekt, då har man börjar utveckla tolerans mot drogen. Får man black-out när man är berusad, och dagen efter inte minns delar av kvällen, då är det ett säkert tecken på att man druckit för mycket och tappat kontrollen. Ännu tidigare tecken är att man tål mer än vad andra gör och alltså behöver större mängd för att få effekt. Studier visar att den som har en låg reaktion på alkohol, löper högre risk att utveckla missbruk och beroende. När man väl bestämt sig för att bryta ett destruktivt mönster, kan man när som helst vända sig till någon av stadens många beroendekliniker. Varningssignalerna är likartade oavsett om det gäller alkohol eller andra droger. Vid andra typer av missbruk och beroende, som av spel och sex, kan man säga att man ligger i farozonen om aktiviteten börjar inkräkta på ens liv, och man väljer att göra det framför andra viktiga saker som man borde utföra, som att gå och jobba. Beroendet ärftligt Det finns inget enkelt test som kan visa om man löper ökad risk att utveckla någon form av beroende. Men känsligheten är genetisk. Om man har myckenhet av beroendeproblematik i släkten, då är det en riskfaktor. Likaså bokstavssymtom som barn, då man har svårt för att koncentrera sig, är rastlös och livlig av sig. De som börjar bruka droger i tidiga år, har ofta sådana problem. Var tacksam för dina motgångar! Leg läkare Bengt Sterns bok Att må dåligt är en bra början förändrade Eva Grenness liv. Eva Grenness har en frisörsalong med fem anställda. Hon är medlem i Svenska och Franska Frisörmoderådet och hon är en av de mest efterfrågade instruktörerna i Sverige för vidareutbildning av frisörer. Hon arbetar också med något som hon kallar Creative Wellness kreativt välmående. Dessutom äger hon en trävaruhandel med fem anställda! Jag vill hjälpa människor att bli medvetna om sina inneboende resurser. Vi har alla enorma tillgångar inom oss som vi inte vågar eller kan använda, säger Eva Grenness. Eva har tre barn mellan sju och fem år de yngsta är tvillingar. Livet har dock inte varit enkelt för Eva och hennes familj. Under graviditeten med tvillingarna bröt hennes dåvarande makes psykiska sjukdom ut. Han kämpade länge. Vi fick mycket stöd och hjälp men han orkade inte fortsätta. Till slut tog han sitt eget liv. Nu också som ljudbok på CD inkl porto 212 sid, hft Eva vill starkt rekommendera leg läkare Bengt Sterns bok ATT MÅ DÅLIGT ÄR EN BRA BÖRJAN. Boken och utbildningen på Bengts kursgård Mullingstorp hjälpte henne genom sitt livs svåraste period. Bara titeln på boken gjorde att jag blev intresserad. Det är en oerhört rak bok, en bok som är fylld av kunskaper och belägg. Här betonas helheten mellan kropp och själ som många läkare inte har något begrepp om. Du kan också beställa boken via internet: Eva Grenness, småbarnsförälder och framgångsrik företagare. Om jag inte hade läst Bengt Sterns bok och gått på Mullingstorp vågar jag inte tänka på vad som kunde ha hänt med mig och barnen. Jag fick så oerhört mycket insikter om mig själv och livet. Döden är ju så tabubelagd. Men när rädslan för döden släpper då blir livet enkelt, säger hon. Idag ser jag mina erfarenheter som en gåva, en guldgruva att ösa ur. Jag har lärt mig hur jag ska använda mitt liv. Man ska ta vara på de motgångar man får i livet för det är genom dem man lär sig något. Det är viktigt att bryta sig ur destruktiva familjemönster. Jag har generationer av bittra kvinnor bakom mig. Det hade jag också blivit om jag inte arbetat med mig själv. När man får loss sina blockeringar flödar kreativiteten från alla håll och kanter. Kroppen läker mycket själv bara man vågar uttrycka allt den bär på. I dag tar jag det lugnt och är tacksam för de små sakerna i livet. Jag har träffat en ny man och vi har underbart roligt tillsammans. Jag jobbar hälften så mycket som förr och ändå tjänar jag dubbelt så mycket pengar. Det har varit en lång och tung resa att komma hit men det var det värt. Jag står vid rodret själv idag. BOKEN GER DIG inblick i människans och din egen inre värld och hur djupgående negativa mönster i psyket kan läkas. Den ger en helhetssyn på människan och hennes resurser. Den fungerar som en väckarklocka och kunskapskälla för dig som vill ta steget till fullt förverkligande bortom dina inre hinder. Den ger dig en vidgad självkännedom. Beställ ditt eget exemplar med kupongen här nedan eller ring Du kan också beställa boken på vår webbplats: Bengt Sterns bok omfattar våra yttersta livsfrågor. Läs den som ett angeläget tillskott kring helandets gåta och möjligheter. Barbro Bohrn, Tidningen Socionomen Bengt Stern är som läkare en pionjär och föregångare. Hans bok ATT MÅ DÅLIGT ÄR EN BRA BÖRJAN är en milstolpe. Det är en fantastisk kunskap som Bengt Stern förmedlar i denna bok. Kay Pollak, författare och filmregissör På Mullingstorp fick jag utlopp för min sorg och rädsla. Det räddade mitt liv. Jag hade nått botten. Idag har jag ett verkligt liv utan mediciner. Sonia Bajo Ja, tack! Sänd mig snarast.... ex av ATT MÅ DÅLIGT ÄR EN BRA BÖRJAN (hft. bok, 212 sid.) á 195:.... ex av ATT MÅ DÅLIGT ÄR EN BRA BÖRJAN (ljudbok, 6 CD) á 285: Porto ingår. Inbetalningskort medföljer. Jag har 30 dagars returrätt. Kursfolder medföljer alltid bokleveransen kostnadsfritt. TEXTA TACK! Namn Adress Postnr/Ort Telefon Sänd kupongen till: Mullingstorp Utbildning och Hälsa, S Vikbolandet Tel Fax GP B&M

11 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons 11 Tolvstegsbehandling för människor i arbetslivet. Behandlingsprogram för alkohol-, läkemedelsoch narkotikaproblematik. Löpande intagning. Öppenvård eller internatbehandling. Göteborg: Alingsås: Mer än 20 års erfarenhet av framgångsrik behandling. trygg körning Dräger Alcotest SEK inkl. moms Dräger har mätt alkohol över hela världen i över 50 år. Nya Dräger Alco test 3000 erbjuder privatpersoner samma tillförlitliga mätsystem som polisen använder. För närmsta återförsäljare FÖR WEBSHOP Projekt fångar upp riskbruk procent av befolkningen är riskbrukare. Om de fortsätter att konsumera alkohol så som de gör i dag, riskerar de att hamna i missbruk, bli beroende och få medicinska skador. TEXT: emese gerentser I Västra Götalandsregionen pågår sedan tre år Riskbruksprojektet. Målet är att få primärvården att ändra arbetssätt och verka mer alkoholförebyggande. Liksom vårdpersonalen frågar patienten hur det står till med kost, fysisk aktivitet och rökning, bör man lyfta fram frågan om alkohol för att se om konsumtionen kan påverka patientens symtom. Vid behov förs sedan ett rådgivande och motiverande samtal om patientens sätt att använda alkohol, för att skapa en medvetenhet om risker, säger Göran Eriksson, distriktsläkare och ansvarig för Riskbruksprojektet i Västra Götalandsregionen. Uppskattningsvis 30 procent av patienter med högt blodtryck, har också en hög alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar även risken att utveckla tillstånd som ångest, depression, sömnstörningar, magkatarr etcetera. Även sociala problem, som äktenskapliga och finansiella, kan ha samband med riskbruk av alkohol. Att enbart utbilda vårdpersonalen, räcker inte. Vi har därför infört riskbrukscoacher, handledare som stöttar vårdcentralerna med implementering av kunskap och verktyg, rekryterar kontaktpersoner och startar upp nätverk. Allra bäst har det gått för Västra Götalandsregionens alla mödravårdcentraler där kvinnor redan en vecka efter konstaterad graviditet numera får träffa en barnmorska, som bland annat informerar om de risker man utsätter barnet för genom att dricka alkohol under graviditeten. Göran Eriksson, distriktsläkare och ansvarig för Riskbruksprojektet i Västra Götalandsregionen. foto: Kristina olsson

12 12 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Många vanliga människor knarkar GHB stort problem i Västsverige Missbruket av GHB, och de snarlika drogerna GBL och BD, är fortfarande ett stort problem i Västsverige. GHB är en narkotikaklassad drog som tillverkas av bland annat etanol och kaustiksoda. Ruset påminner om ett milt alkoholrus och varar i tre till fyra timmar. Drogen är mycket svårdoserad och kan ge upphov till allvarliga andningsbesvär som i värsta fall leder till döden. GHB har krävt flera dödsoffer bland unga människor de senaste åren i Västsverige. Källa: kunskapskallarn.goteborg.se 20 farligaste drogerna Tom Leissner, docent vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs Universitet. De har jobb, är gifta och har barn, men drogar ändå. foto: privat En brittisk forskargrupp som under två år studerat vetenskapliga fakta, har skapat en 20-i-topplista där de bland annat tagit hänsyn till hur beroendeframkallande drogen är, vad den gör mot personen som tar den och hur många liv den tagit. 1. Heroin 2. Kokain 3. Barbiturater 4. Metadon 5. Alkohol 6. Ketamin 7. Bensodiazepiner 8. Amfetamin 9. Tobak 10. Bufronerfin/subotex 11. Cannabis 12. Lösningsmedel metyltioamfeatmin 14. LSD 15. Metylfenidat 16. Anabola steroider 17. GHB (gammahydroxibutyrat) 18. Ecstasy 19. Amylnitrit 20. Khat Källa: The Lancet 2007 Antalet tunga narkotikamissbrukare i Göteborgsområdet uppskattades 2004 till runt personer. Det är en ökning på 25 procent sedan slutet av 1990-talet. Amfetamin utgör en stor del av det tunga missbruket och är tillsammans med cannabis de vanligaste förekommande illegala drogerna. TEXT: emese gerentser Socker är annars den vanligaste drogen, tätt följt av nikotin och alkohol, säger docent Tom Leissner, Institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs Universitet, som skrivit ett antal böcker om missbruk. Bilden av den typiske narkotikamissbrukaren som en förortskille med taskiga föräldrar och brokig bakgrund, är att lura oss själva menar Tom Leissner. Det är väldigt många vanliga människor som använder narkotika. De har jobb, är gifta och har barn, men drogar ändå. Dessa, i övrigt sett skötsamma Definitioner för diagnoserna missbruk och beroende Missbruk I det system som tagits fram för att tydligt kunna ställa diagnos på patienter med psykiska besvär (DSM-systemet), ska minst ett av följande påståenden gälla under en och samma 12-månadersperiod: 1. Att vid upprepade tillfällen ha använt en substans, så att man misslyckats med att klara av sina skyldigheter i hemmet, skolan eller arbetet. 2. Att ha upprepat bruket i situationer där det medför stora risker för fysisk skada, till exempel rattfylla. 3. Att vid upprepade tillfällen ha haft problem med rättvisan, till exempel polisen, på grund av droger. 4. Att ha fortsatt med drogbruket trots att det gett upphov till återkommande sociala problem på grund av drogeffekterna. 5. Att symtomen aldrig uppfyllt kraven för beroende av drogen enligt vad som krävs, se Beroende till höger. människorna, injicerar knappast heroin. I stället är det droger som kokain, ecstasy, cannabis, amfetamin och lugnande medel (bensodiazepiner) som brukas. Söker kickar De flesta som är unga experimenterar och provar droger. För en del räcker det att testa, andra håller på ett tag tills de skaffar sig en yrkeskarriär eller familj. De allra flesta klarar av att hantera drogerna och att lägga av på egen hand. Men det finns en liten grupp som råkar illa ut. Och det är ofta dem som röker för mycket, dricker för mycket och partar för mycket. De söker nya kickar, kan inte släppa drogerna som till slut tar överhanden, och åker dit. Bättre prognos Prognosen för de här människorna är bättre än för den andra stora gruppen av narkotikamissbrukare, som mycket riktigt är dem som haft en besvärlig uppväxt och kanske varit mobbade i skolan. De vanliga människorna som missbrukar har lättare att komma tillbaka efter en behandling, de har ju också något att komma tillbaka till; ett jobb, en familj. De har en självbild och bättre självkänsla än vad genomsnittet i den andra gruppen har, vilket är till stor hjälp i deras rehabilitering. Beroende Minst 3 av följande situationer ska gälla under en och samma 12-månadersperiod för att diagnosen Beroende ska slås fast: 1. Det sker en tillvänjning (toleransutveckling), med antingen behov av en påtagligt ökande mängd för att få effekt eller minskad effekt vid ett fortsatt bruk. 2. Det uppstår typiska abstinenssymtom eller att bruket fortsätter för att undvika sådana symtom. 3. Drogen används i större mängd eller under längre tid än man tänkt sig från början. 4. Man har ständigt en önskan att minska intaget. 5. Drogbruket ägnas mycket tid. 6. Drogbruket påverkar viktiga sociala aktiviteter. 7. Drogbruket fortsätter trots kunskap om skadeeffekterna. Källa: DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan)

13 Smultronstället för tillfrisknande missbrukare. Humanekologisk helhetssyn, medicinfri behandling med tolvstegsinriktning och separat mans- och kvinnobehandling. Korpbergets kvinnobehandling har ett nära samarbete med kvinnobehandlingen på Villa Leva i Göteborg. KORPBERGET VÄNDER SIG TILL Alkoholister, narkomaner, tablettberoende, kriminella, anhöriga, medberoende, "vuxna barn" SOM VILL FÖRÄNDRA SITT LIV Korpbergets vårdkedja För kvinnor: Primärbehandling 6 veckor 6 månader. Förlängd behandling 3 6 månader. Kvinnobehandlingen är förlagd till helt egna lokaler en bit ifrån annan verksamhet men med samma tillgång till hela Korpbergets professionella resurs. För män: Primärbehandling 6 veckor. Förlängd behandling 6 veckor. Halvvägshus UMS 3 6 månader. Vi har även utvecklat följande specialveckor på vardera 5 dagar: Familjeveckor. Vuxna Barnveckor. Krimveckor 1 & 2 i kvinno- respektive mansgrupper. Lust & Förlust. För personer med sex- och kärleksmissbruk. Relationsveckor. För kvinnor respektive män i misshandelsrelationer. Korpbergets Behandlingscenter LUNDE info@korpberget.se DINA PROBLEM VÅRA BEKYMMER Med snabb kognitiv terapi behandlar vi framgångsrikt Depression Stress Självkänsla Fobier Ångest Tvångstankar Ätstörningar Social fobi Gruppterapi Sömnproblem Föreläsningar Alkohol/droger Parterapi Coaching 50% rabatt på föreläsning med Grannfejdens medlare Jonas Gåde Öppet alla dagar TESTA DIG GRATIS STÄLL FRÅGOR GRATIS GRATIS KONSULTATION In Times of Trouble

14 14 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Spelmissbruk ett växande problem Med kasinon och internet har spelandet och spelmissbruket ökat i Sverige. Och spelmissbruk kan vara precis lika förödande som andra beroenden. TEXT: gustaf brickman Statliga kasinon, internetkasinon och inte minst explosionen av nätpoker har gjort att spel om pengar blivit allt vanligare i Sverige. Även spelreklamen har ökat 1995 spenderade spelföretagen 277 miljoner kronor på reklam, 2006 var siffran mer än det fyrdubbla, nästan 1,2 miljarder kronor. Och med det har även spelmissbruket ökat, berättar Marianne Blondin, informatör på Attendo Individ och Familj, som behandlar bland annat spelberoende. Vi kan definitivt se att spelmissbruket ökat i och med att spelandet blivit mer tillgängligt genom internet. Dessutom finns det ett stort mörkertal, folk kan sitta hemma och spela i sin ensamhet och ett spelmissbruk upptäcks därför ofta inte på samma sätt som till exempel ett alkoholmissbruk. Folkhälsoinstitutet har i sin årliga folkhälsoenkät tre frågor som indikerar spelberoende. Mellan åren 2004 och 2007 visade enkäten att andelen svenskar som hade riskabla spelvanor låg på mellan 3,3 och 3,9 procent. Majoriteten av riskspelarna var män. Ner i åldrarna Spelberoendet har också gått ner i åldrarna. Malmö stads spelberoendeteam har observerat en oroväckande utveckling bara de senaste åren, där snittåldern bland de som söker hjälp för sitt spelande sjunkit från över 30 år till cirka 20 år. Många spelar bort både hem och familj. Även om spelmissbruk är en relativt ny form av missbruk, fungerar det på de allra flesta sätt som andra typer av beroenden och missbruk. Alla former av missbruk triggar samma mekanismer och belöningssystem i hjärnan, och ökar utsöndringen av signalsubstansen dopamin. Vi skiljer därför inte på olika typer av missbruk, utan ett missbruk är det när du tappar kontrollen och ditt spelande får konsekvenser på ditt övriga liv, förklarar Marianne Blondin. Grunden till ett beroende är ofta en känslomässig bakomliggande problematik. Vore det inte spel så vore det kanske alkohol i stället. Det gäller att vara medveten om det så att man inte slutar spela och i stället börjar dricka. Att man inte bara byter ut ett beroende mot ett annat. Nolltolerans som gäller Precis som med andra typer av beroenden finns det heller inget som heter att spela lite grann. Det är nolltolerans som gäller om man lyckats ta sig ut ur sitt missbruk, eftersom risken är stor att bara den där enda trisslotten gör att du faller dit igen. Men det finns ändå skillnader på spelmissbruk och exempelvis alkoholmissbruk. Utåt sett finns det en skillnad, eftersom ett spelmissbruk ofta är svårare att upptäcka. Spelmissbruk är mer subtilt än till exempel alkoholmissbruk, och det syns sällan rent fysiskt. Därför är det också svårare att få hjälp. Men man ska inte tro att spelmissbruk är en mindre farlig form av missbruk än andra, det kan få stora konsekvenser för den som är beroende. Fler självmord Många spelar bort både hem och familj, och kan få skulder i den undre världen. Dessutom är det faktiskt så att självmord är vanligare bland spelmissbrukare än det är bland dem som inte spelar. Hur ska man då upptäcka om en vän eller anhörig ligger i riskzonen för att utveckla ett spelmissbruk? Ofta är det nämligen just närstående som först blir oroliga. Ja, den beroende själv förnekar ofta sitt problem till en början, men blir mer och mer besatt och isolerad. En spelmissbrukare kan också ofta bli aggressiv om någon påpekar beroendet ska du sitta där framför datorn igen? Från utanförskap till socialt företag VI ERBJUDER BOENDE OCH ARBETSTRÄNINGSPLATSER OCH HAR RAMAVTAL MED KOMMUN OCH KRIMINALVÅRD Alkohol- och drogproblem symtom värt att försöka förstå! Göteborgs Psykoterapi Institut bedriver: psykoterapi för missbrukare utbildning för personal om missbruksproblematik För ytterligare information: eller ring (terapi) (utbildning) Vägen ut! kooperativen drivs utifrån egenmakt, delaktighet, eget ansvar och total drogfrihet. Vi tror att 12-stegsmetoden är ett bra verktyg för att hålla sig drogfri. Vi har visat att det går att komma tillbaka till samhälle och arbetsliv. Vi nns huvudsakligen i Göteborg. VILLA VÄGEN UT! SOLBERG i Göteborg och VILLA VÄGEN UT! REVANSCH i Sundsvall halvvägshus för män. Snart öppnar Villa Vägen ut! för män även i Östersund. VILLA VÄGEN UT! KARIN halvvägshus för kvinnor. För våldsutsatt kvinna kan vi även erbjuda jourplats. Snart öppnar VILLA VÄGEN UT! SUSANNE i Örebro. KARINS DÖTTRAR väv- och hantverkskooperativ med arbetsträningsplatser för kvinnor. CAFÉ SOLBERG café i ett allaktivitetshus med catering och arbetsträningsplatser. YSCREEN screentryckeri med arbetsträningsplatser för ungdomar. För kontakt

15 Sandsjö Action, Illustration: Perssons Pixlar Fanns det plats för en till? Hoppas att du haft en skön julhelg. Det är tyvärr många som varken haft pengar till julmat, eller vänner och släktingar som bjudit in till varm gemenskap. Vi har försökt sprida julvärme till den som känt sig ensam och frusen inombords. Efter helgerna, när vardagen tar vid, fortsätter vi oförtrutet vårt arbete bland utsatta människor. Hoppas du har en extra slant för den som behöver hjälp. Sätt in pengarna på Pg Märk inbetalningen Gemenskap. Tack för din gåva och din omtanke. Gott Nytt Fralsis_mediaplanet_Jul08_252x

16

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

PSYKOSOCIALT STÖD TILL VUXNA ÖPPENVÅRDSBEHANDLING

PSYKOSOCIALT STÖD TILL VUXNA ÖPPENVÅRDSBEHANDLING PSYKOSOCIALT STÖD TILL VUXNA ÖPPENVÅRDSBEHANDLING Alkohol & Narkotikagruppen Vuxet riskbruk, missbruk och beroende över 18 år 6 Behandlare (socionomer, beteendevetare och alkohol- & drogterapeut) 2 Behandlare

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

INGRAM. Hur många blev det?

INGRAM. Hur många blev det? INGRAM Hur många blev det? Ett, två eller tre glas... Midsommarafton, julfirande, tjej- eller grabbkväll, after work, 40-årskalas, påsk, fredagkväll, stressa av tillfällena att dricka alkohol är många!

Läs mer

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c. Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE

VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE 1 VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE Det socialkurativa arbetet utgör basen för FMNs verksamhet. Du kan beställa tid och komma till föreningen för samtal och rådgivning under dagtid måndag-fredag. Du är

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Alkohol och missbruk

Alkohol och missbruk Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Ledarkollen. Om alkohol och idrott. Tips till ungdomsledare

Ledarkollen. Om alkohol och idrott. Tips till ungdomsledare Ledarkollen Om alkohol och idrott Tips till ungdomsledare De flesta som idrottat under uppväxten minns någon ledare som gjort särskilt avtryck som visat engagemang, utmanat eller bara funnits där som en

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnperspektivet inom Beroendevården Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer