Välkommen till 2014 års kommunikationskarneval

Transkript

1 Den 14:e Västsvenska kommunikationskarnevalen 2 3 juni 2014 Välkommen till 2014 års kommunikationskarneval Årets tema: Kommunikativ tillgänglighet för alla! Göteborgs Stad Grafiska ruppen Utskriftsoriginal Januari 2014

2 VÄLKOMMEN Välkommen till den 14:e Västsvenska kommunikationskarnevalen Karnevalens grundtanke är som alltid att vara ett forum och en mötesplats för alla som verkar och arbetar inom området funktionsnedsättning. Fokus ligger på kommunikation och årets konferens har som huvudtema: Kommunikativ tillgänglighet för alla! Liksom tidigare avslutas första dagen med en festmiddag (Ingår inte i konferensavgiften se separat anmälan). En konferens är också möten och umgänge. Många goda idéer föds under avspända former. Sen är det ju aldrig fel att ha trevligt tillsammans efter intensivt kunskapsinhämtande under dagen. Du som deltagare 2 3 juni har du chansen att få ny kunskap och inspiration genom föreläsningar, seminarier, möten och kulturupplevelser. Du får också träffa utställare som brinner över att få visa sina nyheter och att få dela med sig av sina råd och tips. Du som utställare Här har du möjlighet att träffa nyfikna, kunniga och vetgiriga människor från hela landet som vill veta allt om vad du har att erbjuda och varför de skall välja just din produkt. Utställningen är öppen både för de som deltar i konferensen och de som enbart kommer för att se utställningen och delta på de olika miniseminarierna. Passa på att bjuda in intresserade till utställningen och din monter. Plats Konferensen hålls i år på Clarion Post Hotel, Göteborgs nyaste, hetaste hotell mitt i city - ett stenkast från Centralstationen och flygbussarna Utställningen öppen för alla Utställningen är öppen under hela konferensen. Att enbart besöka utställningen och delta i utställarseminarierna är gratis och kräver ingen föranmälan. Kom och ta del av allt som utställarna har att erbjuda. Utställarprogrammet finns att hämta på från och med mitten av mars. Arrangörer Dalheimers hus Är byggt och anpassat för människor med skiftande funktionsnedsättningar. Vår verksamhet är uppbyggd kring vårt aktivitetcenter, korttidsboende, friskvård, föreläsningar och konferenser. En av våra ambitioner är att vara ett kunskapscenter för frågor som rör funktionsnedsättningar. Dalheimers hus är en del av Göteborgs Stad och tillhör Social resursförvaltning. DART Är ett kommunikations- och dataresurscenter för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning i Västra Götalandsregionen. DART erbjuder bland annat utredning, utbildning samt forskning kring kommunikation och datorbaserade hjälpmedel. dataresurscenter Eldorado Är ett aktivitets-, kunskaps- och kulturcenter för personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar. Det är ett komplement till övrig verksamhet som finns för dessa personer i Göteborgs stad. Eldorado är en del av Göteborgs stad och tillhör Social resursförvaltning. ISAAC Sverige Är en ideell internationell förening. Genom ISAAC kan både brukare och professionella skapa personliga och yrkesmässiga kontakter och utbyta kunskaper och erfarenheter och gemensamt arbeta för AKK och rätten till kommunikation. (namnet ISAAC betyder International Society for Augmentative and Alternative Communication ) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Det stöd vi erbjuder kan handla om individers lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organisation. Vi utgår ifrån att alla, oavsett funktionsnedsättning, har rätt till en fungerande utbildning. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas resurser.

3 Dalheimers hus PROGRAM, PARALELLA FÖRELÄSNINGAR MÅNDAG Registrering med kaffe och smörgås En rullande rockstar Eddie Wheeler föddes 1982 med en mycket svår skelettsjukdom. Hans sjukdom medförde att hans skelett blev skört som glas. Trots detta, driver han idag ett eget företag och frontar ett eget rockband. Eddie och hans musiker ser till att vi blir redo för två intensiva dagar Välkomna önskar vi arrangörer Allas rätt till kommunikation och delaktighet Jan Terneby, MR-strateg, inriktning FoU, kunskapsutveckling och äldrefrågor i Västra Götalandsregionen Kommunikativ tillgänglighet för alla: Dags för paradigmskifte inom AKK! I vår globala ekonomi är tillgång till information och kommunikation en helt nödvändig och också självklar del av vardagen. Rätten till kommunikation för alla i kommunikationssamhället genomsyrar tydligare policy och lagstiftning samtidigt som det finns en vaknande politisk medvetenhet om att det finns grupper i samhället som riskerar att hamna utanför trots att möjligheterna egentligen är fler. AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) kan här ses som en möjlig lösning Sarah vill ändra den engelska termen AAC till CAA Communication Access for All. Under sin föreläsning vill hon få oss att ändra perspektiv och se hur det som tidigare handlat om speciallösningar för några få, nu är generallt tillgängligt och ett stöd för stora grupper i samhället. Under den senare delen av föreläsningen kommer Sarah att praktiskt visa vad hon menar genom att berätta om hur hon nu jobbar med att förbättra kommunikativ tillgänglighet i vårdsituationer. Sarah Blackstone är logoped och fil. dr. I många år ledde hon logopedutbildningen vid det kända Jonn Hopkins-universitetet. Nu driver hon eget företag och är med i forskarnätverket AAC-RERC en spännande satsning på AKK-forskning i USA. Hon sitter i styrelsen för Bridge School en känd specialskola för barn med omfattande rörelsehinder och talsvårigheter. Tidigare har hon också varit ordförande för ISAAC Internationella föreningen för alternativ och kompletterande kommunikation och redaktör för flera tidskrifter inom AKK-området. Hon har författat läroböcker och är en av personerna bakom kartläggningsmaterialet Social Networks som översatts till svenska av SPSM. Under karnevalen kommer hon att dela med sig av sina kunskaper inom de områden hon brinner för: AKK som en allmän tillgänglighetsfråga - särskilt när det gäller sjukvård, utveckling av emotionell kompetens hos barn med omfattande kommunikationssvårigheter samt hur vi skall arbeta när det gäller AKK-insatser för barn med hjärnsynskada. Föreläsningen hålls på engelska Kaffe med kaka Fortsättning - föreläsning med Sarah Blackstone Lunch och möjlighet att besöka utställarna Parallella föreläsningar Välj mellan sex parallella föreläsningar A1 Barn med omfattande kommunikationssvårigheter, rörelsehinder och synsvårigheter: Hur kan vi stödja delaktighet och lärande i skolan? Under seminariet kommer Sarah Blackstone att visa hur man arbetar vid Bridge School i Kalifornien. På denna specialskola för barn med omfattande rörelsehinder och talsvårigheter står delaktighet och självständighet i fokus. Sarah kommer att visa film och berätta hur man gjort det möjligt för barnen att delta mer aktivt i lek, socialt samspel, undervisning i olika ämnen och då med ett extra fokus på hjärnsynskada, som är så vanligt i gruppen. Utgångspunkten är modellen Vision, Language, Learning And Communication (VLLC) Framework* (Roman-Lantzy & Blackstone, under utarbetande) där man utgår från en kartläggning av barnets funktionella syn och utifrån detta lägger fokus på hur miljö och metoder måste anpassas för att barnet skall kunna fungera och lära optimalt. Föreläsningen hålls på engelska

4 PROGRAM, PARALELLA FÖRELÄSNINGAR MÅNDAG 2 A2 Medbestämmande, AKK och godmanskap Vad har AKK-användare för makt över sina liv? Hur väl känner gode män till redskap, metoder och utrustning för att skapa kommunikativa möten där AKK-användarens åsikter bejakas? I Växjö bedrivs just nu ett projekt kring medbestämmande, AKK och godmanskap. I bakgrunden finns en avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande med LSS av Lottie Giertz. Projektet är ett samarbete mellan Växjö kommun, Linnéuniversitetet och FUB- Växjö. På seminariet beskriver Linda arbetet med projektet och hur samarbetet med överförmyndarnämnden förhoppningsvis utmynnar i en utbildning i AKK för gode män. Linda Björk är omsorgsassistent samt projektledare. A3 Talande hjälpmedel och grafisk AKK inte längre det sista alternativet? Sedan år 2013 har man i Region Skåne haft möjlighet att få surfplatta som kommunikationshjälpmedel. Förskrivningarna under år 2013 dokumenterades och man kunde se att antalet ökade markant. Har det blivit mer populärt att använda grafisk AKK sedan surfplattan blivit tillgänglig? Är det andra personer än förut som får tillgång till bilder och foton för AKK, t ex teckenanvändare? Vad är det i surfplattan som gör skillnad? Är det möjligheten till multimodal kommunikation? Sker introduktionen av grafisk AKK och talande hjälpmedel tidigare? Föreläsningen är interaktiv och vi letar efter svar tillsammans med åhörarna. Eva Alenbratt och Anja Morell är leg. logopeder och arbetar på DAHJM Dataresurscenter Lund. A4 Från tystnad till Jag vill ha choklad! Det här är en berättelse om Hugo och hans kommunikativa utveckling från förskoleklass till idag, åk 7. Det är också en berättelse om hur vi, Hugos lärare i träningsskolan, arbetat med att hitta de kommunikativa verktyg som hjälper honom i hans utveckling bildstöd, talapparat, ipad/gridplayer med mera. Anneli Sundin, Vibeke Friman och Marie Bolger arbetar som förskollärare arbetar på Fridas Hage, särskolan, Tjörn. A5 Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet IT-beroendet ökar i samhället, och i takt med det skapas också problem i kommunikationen mellan människor och myndigheter. En stor andel människor har otillräckliga förutsättningar att möta de ökande kraven från IT-samhället, och tillgänglighet till information blir därmed en demokratifråga. Under seminariet kommer vi att berätta hur språkteknologi kan förenkla och förbättra kommunikationen mellan människor och mellan människor och datorer. Vi kommer också att berätta hur den lyckosamma föreningen mellan språkteknologi och AKK är basen i många av DARTs utvecklingsprojekt. Katarina Mühlenbock är datalingvist och fil. dr. Hon leder projektet Tillgänglighet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. A6 Hur ser egentligen AKK-samspel ut? Interaktionsmönster mellan barn med omfattande kommunikativ och motorisk funktionsnedsättning och deras vardagliga samtalspartners. Hur kan egentligen samspel mellan barn med kommunikationsvårigheter gå till och faktiskt också fungera? Maja Sigurd Pilesjö berättar om sitt avhandlingsarbete där hon gjort detaljanalyser av samspelet mellan två barn med stora motoriska och kommunikativa svårigheter som använder AKK. Maja är leg. logoped, fil. dr., och bitr. lektor vid Syddansk Universitet, Odense, Danmark Förfriskningar Parallella föreläsningar Välj mellan sex parallella föreläsningar B1 KomHIT kommunikationsstöd i tandvård och sjukvård för alla! I projekt KomHIT utvecklas en nationell webbresurs som skall ge kunskap om kommunikation och kommunikationsstöd. I en särskild bildstödsresurs kommer man också att kunna hitta färdiggjorda bildstöd, ändra i dessa och göra nya. Projektmedarbetare inom sjukvård, tandvård, barnlogopedi, habilitering och neuropsykiatri berättar om sitt arbete och visar de bildstöd som används. Gunilla Thunberg leg. logoped, fil. dr. vid DART och projektledare för KomHIT och Ingrid Mattsson-Müller, logoped vid DART samt övriga i projektgänget i KomHIT.

5 PROGRAM, PARALELLA FÖRELÄSNINGAR MÅNDAG 2 B2 Vad lär vi oss om AKK genom att studera interaktion? Presentationen handlar om tre projekt där personer som har Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom och demens har använt samtalsmatta och surfplatta på olika sätt. Samtal med olika mål och innehåll hos tandhygienist och i hemmet har filmats och analyserats. Aspekter som kommer att diskuteras utifrån de fynd som gjorts i projekten är exempelvis samtalspartnerns roll och begreppet delaktighet ur ett interaktionsperspektiv. Saker som är viktiga att tänka på i samtal med personer som har kommunikativa och kognitiva svårigheter kommer att belysas. Ulrika Ferm är leg. logoped, språkvetare och forskare på DART - Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning. B3 Aktiv kommunikatör Leg. logoped Josefin Hansson presenterar ett pratappsprojekt från Kolla grundsärskola i Kungsbacka. Projektets syfte var att elever, istället för att vara passiva utförare, skulle bli mer aktiva kommunikatörer och att elevassistenter, istället för att vara uppfostrare, skulle bli mer inkännande kommunikatörer. På frågan: Vad har varit roligast med projektet? svarade en av elevassistenterna som deltog: Att se när dom (eleverna) förstår att det är dom som talar om vad vi (personalen) ska göra. Att se glimten i ögat Jag har fattat! B4 Med brukaren I FOKUS! Självbestämmande, inflytande och delaktighet är ledorden när vi pratar om LSS och personlig assistans. Men vems önskemål och vilja är det som ligger till grund för hur insatsen är utformad? Karin Boskovic, Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) berättar om IfA:s arbete för att öka möjligheten till självbestämmande för barn och vuxna med nedsatt autonomi. Karin Boskovic arbetar som rådgivare och föreläsare hos Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA). IfA är en intressepolitisk organisation som arbetar för att utveckla rätten till personlig assistans. Karin Boskovic har tidigare varit projektledare för IfA:s projekt Lyssna! Om barns rätt att styra sin personliga assistans. B5 Mitt barn pratar inte! Så kan en förälder uttrycka sig när man precis kommit till Sverige. Vi i förskolan i Uddevalla, vill berätta om hur vi jobbar med språk i vardagen och att då få veta att inom förskolan kommunicerar vi på många sätt, leder ofta till stor glädje för hela familjen. I Uddevalla har vi sedan 7 år tillbaka ett aktivt arbete runt språkfrågor på förskolorna med många flerspråkiga barn. Att arbeta med TAKK - Tecken som stöd, vet vi gynnar alla barn. Under hösten 2013 gjorde vi en större fortbildningssatsning och tillsammans med MIM Kunskapscentrum arbetade vi aktivt med både barn, föräldrar, förskolans pedagoger och modersmålspedagogerna runt AKK och TAKK. Lize Lindqvist är specialpedagog i Stödenheten med inriktning mot förskolorna och Ingela Nilsson är enhetschef för modersmålsenheten. B6 Trepartskommunikation och dess betydelse för elever med medfödd dövblindhet En presentation av arbetet med utgångspunkt i en elev och hans utveckling genom trepartskommunikation när det gäller bland annat utökat teckenförråd, social och empatisk förmåga. Presentationen görs med hjälp av bildspel och film. Jessica Jägryd och Sofi Malmgren arbetar som pedagoger i en dövblindsklass med tre elever på Mariedalsskolan i Varberg Festmiddag med underhållning Vi stannar kvar på Clarion Post Hotel och det är dags för festmiddag med god mat och underhållning med våra favoriter Sign Up. Gruppen spelar pop, rock och schlagers med känsla och tecken. Sign up består av Nina Ahlsell, Maria Krafft Helgesson, Jan Terneby, Göran Hartman och Mats Larsson. Obs! Festmiddagen ingår inte i konferensavgiften, se rubrik praktisk information.

6 PROGRAM, PARALELLA FÖRELÄSNINGAR TISDAG Churchill var inte heller klok En pjäs om arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. Arbetslösheten bland funktionsnedsatta ökar dramatiskt och är nu uppe i 56 procent. I pjäsen Churchill var inte heller klok får vi följa tre unga människors kamp för att ta sig in i arbetslivet: Anton med en lindrig utvecklingsstörning, Hanna med adhd och Jonas med Aspergers syndrom. De möter en arbetsmiljö där rekryteringssajter, bemanningsfirmor och facilityföretag har tagit över och där slimmade strukturer och krav på effektivitet stänger dem ute. Hanna bränner ständigt ut sig. Jonas klarar inte att vara i grupp. Men vad händer när Anton äntligen får ett jobb? Hela arbetsplatsen utvecklas! Östra Teatern är en teaterförening från Stockholm som sätter funktionsnedsatta människors situation i fokus Kaffe med kaka Att stödja utveckling av emotionell kompetens hos barn med omfattande kommunikationssvårigheter Emotionell kompetens är högst beroende av och nära sammanlänkad med en effektiv social och kommunikativ kompetens. Aktuell forskning har visat hur viktiga emotionella faktorer är för att lära, förstå och utveckla relationer men även en god självbild och självkänsla. Sarah Blackstone anser att alltför stort fokus har lagts på att korrigera barnets Hur fungerar övergången till vuxenlivet för personer med funktionsnedsättning och för deras föräldrar? Hur förändras stödet kring kommunikationshjälpmedel efter transitionen från barn till vuxen? Dessa och många andra frågor är i fokus för det kommunala Föräldrabeteende utan att hänsyn tagits till den emotionella utvecklingsnivå som barnet befinner sig på. I samarbete med en rad andra experter har hon tagit fram en modell, grundad på aktuell kunskap, hur familjer och deras nätverk kan arbeta med att stötta utveckling av emotionell kompetens hos barn i behov av AKK. Under föreläsningen berättar Sarah Blackstone om detta spännande och viktiga arbete som innefattar både kartläggning och vägledning. Föreläsningen hålls på engelska Bensträckare i lokalen Det FRIA ORDET - ska det vara något också för användare av AKK? Funderingar i slutet på ett 30-årigt yrkesliv för tillgänglighet och kommunikation för personer med funktionsnedsättning. Det blir en titt på hur det ser ut med de praktiska och teoretiska förutsättningarna för rätten och möjligheterna att uttrycka sig och kommunicera fritt när man behöver alternativa kommunikationssätt. Har jag köpt licens för att säga/ skriva orden jag, talar, till, och, med, dig med mitt symbolsystem, och när, var, hur får och kan jag använda de orden - eller inte? Vilka dilemman står vi inför, och vilka är alternativen? Vi talar om rätten till kommunikation. Bra, men det är hög tid att börja tala också om rätten till FRI kommunikation för alla! Mats Lundälv, datapedagog vid, och grundare av, DART sedan 1988, president i Blissymbolics Communication International Lunch sista chansen att besöka utställarna Parallella föreläsningar Välj mellan sex parallella föreläsningar C1 Bildstöd som medicin! Utvärdering av projekt KomHIT Kom och lyssna till resultaten av den världsunika forskningen inom Kom- HIT. I en studie på dagoperation i Göteborg har vi följt 24 familjer där barnen har kommunikationssvårigheter. Vi har bland annat mätt stressnivån genom salivprover före och efter operation och före och efter bildstöd började användas. Vi berättar också om den utvärdering som skett inom barnneuropsykatrin och de andra verksamheterna som varit med i KomHIT. Gunilla Thunberg leg. logoped, fil dr. vid DART och projektledare för Kom- HIT, Carl-Johan Törnhage, överläkare och docent vid Skaraborgs sjukhus, Stefan Nilsson, sjuksköterska och fil dr., Sahlgrenska Akademin samt Magdalena Johansson och Julia Wikholm, logopedstudenter. C2 Föräldrastödsprojektet stöd för föräldrar till ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning i åldern år.

7 PROGRAM, PARALELLA FÖRELÄSNINGAR TISDAG 3 stödsprojektet som undersöker behov av och utvecklar stöd för en föräldragrupp som ofta är mycket utsatta. Fredrik Holm är fil. mag. i socialt arbete. Han har arbetat de senaste åtta åren som pedagog inom olika typer av boendeverksamheter med fokus på unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Är idag projektledare på heltid för Föräldrastödsprojektet C3 Snacka om appar! Hur kan man hitta och utbyta information om appar? Hur kan man använda appar för kommunikation? Projektet Appar för kommunikation berättar om projektets arbete och resultat. Vi visar en informationsbank om appar och vi berättar hur vi jobbar med appar för kommunikationsstöd idag. Margret Buchholz är leg. arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg och Ingrid Müller, leg logoped. Bägge arbetar på DART - Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning. C4 Att genom kroppsliga och taktila modaliteter utveckla taktil språklig kommunikation. I föreläsningen beskrivs hur barn med sensoriska funktionsnedsättningar, genom den kroppsliga och taktila modaliteten ges möjlighet att utveckla språklig kommunikation. Grunden är att utgå från barnets egna gester som kan visa sig taktilt eller kroppsligt, utifrån barnets egen erfarenhet. Understött av videoexempel ges punkt för punkt exempel på vad som krävs för att ett barn med sensoriska funktionsnedsättningar ska få större möjligheter att utveckla språklig taktil kommunikation. Sonja Friberg och Annica Boström arbetar som specialpedagogiska rådgivare vid Resurscenter Dövblind, ett av Specialpedagogiska Skolmyndighetens fem nationella resurscenter. C5 Lek och samspel med ögonen Hur lyckas vi med utmaningen att göra det möjligt för barn med flerfunktionsnedsättning att leka och kommunicera med hjälp med ögonstyrd dator. Eva Holmqvist, leg arbetsterapeut och Britt Claesson, AKK-pedagog, båda på DART - Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning. C6 Alla har rätt till egen kommunikation, men hur når vi ut med budskapet? I samhället finns en stor okunskap kring kommunikationsstöd. Det vill vi ändra på. Situationer uppstår dagligen i vårt samhälle när traditionell kommunikation inte räcker till. Hur ska vi underlätta för alla medborgare, oavsett funktionsnedsättning, nationalitet och så vidare att göra sig förstådda i vardagen? Hur gör du dig själv förstådd när du exempelvis vill ha en vara på apoteket i ett annat land, där du inte känner igen förpackningar och inte kan språket? Hör hur vi jobbar i Örebro! Anna- Mia Svensson är projektledare för projektet Pratkartan på Centrum för hjälpmedel i Örebro. Anna Sjönvall är projektdeltagare och distriktssköterska på BVC, Capio Haga vårdcentral i Örebro Förfriskningar :00 Jävla pajas Det här skojar du inte bort. Aldrig har vi kommit så här nära komikern och improvisatören Måns Möller som när han låter sin familjesituation och sonens diagnos med autistiskt syndrom utgöra kärnan i den underliggande frågeställningen Tack för i år! Gunilla Thunberg

8 PRAKTISK INFORMATION Praktisk information Datum 2 3 juni Konferenslokal Konferensen äger rum på Clarion Post Hotell som ligger på Drottningtorget, ett stenkast (bokstavligen) från centralstationen och flygbussar. Om du vill bo på hotellet, var vänlig uppge detta i anmälan, så skickar vi ett bokningsformulär. Detta förenklar för hotellet och du får ta del av specialpriset som gäller för er konferensdeltagare och utställare. Bokning av rum görs av er deltagare själva. Konferensavgift Konferensavgiften är kronor exklusive moms. I priset ingår förutom ingår föreläsningar, all förtäring men inte festmiddagen. För dig som är anhörig, närstående eller brukare och deltar som privatperson är priset 1500 kronor exklusive moms. Medlemmar i ISAAC får 300 kronor rabatt på avgiften. På deras hemsida hittar du all information om föreningen och hur du blir medlem. Festmiddag Årets festmiddag kommer att vara på Clarion Post Hotell. Den ingår inte i konferensavgiften och kostar 450 kronor per person exklusive moms. Vi kan lova god mat, festlig underhållning och glatt umgänge. Vin och öl under kvällen får var och en betala ur egen ficka. Anmälan Anmälningsblankett hittar du på dalheimershus. Se under aktuella konferenser. Du kan också anmäla dig direkt till: thomas.kollberg@socialresurs.goteborg.se. Då måste du ha med de uppgifter som finns på anmälningsblanketten. I samband med din anmälan får du en bekräftelse och i god tid innan konferensen får du en slutlig bekräftelse med dina olika val samt en namnskylt. Sista anmälningsdag är måndagen 14 april. Anmälan är bindande, men platsen kan överlåtas. Alla kulturinslag på konferensen sker i samverkan med ABF Göteborg. Utställaravgift Utställaravgiften är kronor exklusive moms per person. I priset ingår utställarplats, möjlighet att delta i alla föreläsningar, all förtäring men inte festmiddagen. Som utställare har du möjlighet att ha miniseminarier, som riktar sig till de som enbart besöker utställningen. Ett separat utställarprogram kommer att finnas klart i början av april och hämtas på.