Kvalitetskriterier. webbtjänster. 7b/ Ett hjälpmedel för utveckling och bedömning av offentliga webbtjänster. Publikatiner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetskriterier. webbtjänster. 7b/ Ett hjälpmedel för utveckling och bedömning av offentliga webbtjänster. Publikatiner"

Transkript

1 Kvalitetskriterier för webbtjänster - Ett hjälpmedel för utveckling och bedömning av offentliga webbtjänster 7b/2007 Publikatiner

2

3 Kvalitetskriterier för webbtjänster Ett hjälpmedel för utveckling och bedömning av offentliga webbtjänster 7b/2007 Publikationer

4 FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) STATSRÅDET Telefon (växeln) Internet: Layout: Anitta Railonkoski/FM, informationen Helsingfors 2007

5 Förord Bästa användare av kvalitetskriterierna, Webbtjänster för medborgare och elektronisk kommunikation har utvecklats till en viktig del av de offentliga tjänsterna under 2000-talets första decennium. Offentliga tjänster på webben dels ersätter, dels kompletterar på ett betydande sätt den traditionella serviceproduktionen. Det är viktigt att medborgarna får tillförlitliga och högklassiga tjänster också i elektronisk form. Trots att den föregående regeringens politikprogram är slut har arbetet för utveckling av informationssamhället i statsrådet och statsförvaltningen inte minskat. Som exempel kan nämnas utvecklingen av statens informationssäkerhet som Ledningsgruppen för datasäkerheten inom statsförvaltningen(vahti) har utfört, JHS-rekommendationerna som utarbetats av delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (JUHTA) samt den pågående reformen av kvalitetskriterierna. Det ökande utbudet av elektroniska tjänster utgör samtidigt såväl en utmaning som en möjlighet: webbtjänsten är idag i många fall den kanal via vilken ministerier, ämbetsverk eller andra offentliga organisationer blir bekanta och en del av vardagen. Detta gäller speciellt i Finland där medborgarna är flitiga och kritiska användare av informationsteknik. Därför gäller det att använda den bästa möjliga yrkeskompetensen för planering, genomförande och underhåll av offentliga webbtjänster. Utvecklingen av offentliga webbtjänster grundar sig på starkt kvalitetstänkande: det räcker inte att man har viljan att göra, kvaliteten måste också vara hög. Om de elektroniska tjänsterna inte håller hög kvalitet kan de inte förverkliga löftena om kostnadsbesparingar eller tillgänglighet oberoende av tid och plats. Endast en webbtjänst som producerats enligt goda principer och med bästa praxis kan vara en övertygande del av den offentliga förvaltningen som är värd medborgarnas förtroende. De föreliggande kvalitetskriterierna är avsedda för alla dem som arbetar med produktion av offentliga webbtjänster. De kan användas som en handbok med hjälp av vilken det är möjligt att förverkliga säkra tjänster som är lätta att använda och tillgängliga för alla. Kriterierna innehåller anvisningar för effektiv och ändamålsenlig organisation och ledning av produktionen av webbtjänster.

6 Kriterierna täcker såväl användarens som producentorganisationens synvinklar och betjänar tack vare detta hela produktionsprocessen av webbtjänster. Kriterierna erbjuder därtill en möjlighet att utveckla en gemensam handlingsmodell för hela den offentliga förvaltningens produktion av webbtjänster. Helsingfors, oktober 2007 Matti Vanhanen statsminister

7 Presentationsblad Utgivare och datum Finansministeriet, november 2007 Författare Publikationens titel Publikationens andra versioner Heli Koskenniemi, Finansministeriet Marko Saastamoinen, Adage Oy Päivi Eerola, Onesta Solutions Oy Kvalitetskriterier för webbtjänster ett hjälpmedel för utveckling och bedömning av offentliga webbtjänster Den svensksprågiga versionen av publikationen finns på och den finskspråkiga på /julkaisut Nyckelord Publikationsserie och nummer Beställningar/distribution Tryckeri/tryckningsort och -år Webbtjänster, kvalitet, bedömning, utveckling, elektronisk kommunikation Publikationer 7b/2007 Finansministeriet, enheten för statsrådets informationsförvaltning, PB 28, STATSRÅDET Finns endast i elektronisk form ISBN (pdf) ISSN Sidor 96 Pris Språk Svenska Sammandrag Kvalitetskriterierna för webbtjänster har upprättats genom ett projekt för utveckling av kvalitetskriterier, som inrättats av finansministeriet och vars verksamhetsperiod är (se vn.fi, på finska). Syftet med kvalitetskriterierna är att: vara ett hjälpmedel när offentliga webbtjänster utvecklas och bedöms höja kvaliteten på offentliga webbtjänster både ur användarnas och ur producenternas synvinkel öka nyttan av de offentliga webbtjänsterna. Kvalitetskriterierna består av inledning, beskrivning och användning av kriterierna samt av själva kvalitetskriterierna. Kriterierna har placerats inom fem olika bedömningsområden: användning, innehåll, ledning, produktion och nyttoeffekter. Till varje kriterium hör 2 7 egenskaper med förklaringar. Det har gjorts en kort version av kriterierna och kriterierna specificeras med nyckelord. Nätversionen av kvalitetskriterierna för webbtjänster finns på adressen

8

9 Innehåll BAKGRUNDSFAKTA I Inledning...13 Syfte...13 Målgrupper...14 Förändringar från den föregående versionen...15 Information om utvecklingsprojektet...16 Kvalitetskriteriernas historia...18 II Kvalitetskriterier...19 Uppbyggnad och perspektiv i korthet...19 Bedömningsområden...21 Kriterier och egenskaper...22 Kortversion...23 Nyckelord...24 Övriga rekommendationer och anvisningar...26 III Användningssätt...27 Att skapa en webbtjänst...27 Uppställande av utvecklingsmål...27 Kartläggning och lösning av problem...28 Kartläggning och utveckling av kompetens...28 Bedömning av webbtjänstens kvalitetsnivå...29 KRITERIER Användning Webbtjänsten är lätt att hitta Webbtjänsten kan användas på ett ändamålsenligt sätt på olika språk Webbtjänsten kan användas i olika tekniska miljöer Webbtjänsten kan användas under olika tider av dygnet Användningen känns säker och tillförlitlig Användningen är snabb och effektiv Det är lätt att navigera och att hitta information Användargränssnittet är åskådligt, enhetligt och lätt att förstå Användaren får handledning och råd i användningen av webbtjänsten Webbtjänsten förhindrar, tolererar och hjälper till att korrigera fel....47

10 1.11 Den avgiftsbelagda delen av webbtjänsten är tydligt avskiljd från den övriga tjänsten Länkarna är beskrivande och fungerande Visuella element och ljud används på ett ändamålsenligt sätt Layouten och det visuella utseendet är kommunikativa och tillgängliga Innehåll Uppbyggnaden är ändamålsenligt disponerad Innehållet är tillförlitligt och uppdaterat Innehållet är heltäckande Textinnehållet är förståeligt och läsbart Användaren får bra service via webbtjänsten Ledning Lagstiftningen iakttas i webbtjänsten och i utvecklingen av den Webbtjänsten stöder organisationens strategi och mål Webbtjänsten leds Beslutet om utveckling av webbtjänsten är motiverat Fördelar som samarbete ger har utnyttjats i utvecklingsarbetet Kommunikation och marknadsföring av tjänsten sköts Undantagssituationer har tagits i beaktande Produktion Processerna i anslutning till webbtjänsten har bedömts och kopplats till underhållet Användargrupperna, användarnas behov och användningssituationerna har beaktats Användbarheten och tillgängligheten har bedömts och säkrats Uppföljningen av användningen sker systematiskt och resultaten beaktas i utvecklingen Innehållsproduktionen är systematisk Det tekniska underhållet är kontrollerat Omfattande förnyelser utförs via organiserade projekt Webbtjänsten har producerats med ett ändamålsenligt system Datakommunikationen och servermiljön är säkrad Informationen är konfidentiell och integriteten tryggad Behörigheterna kontrolleras Nyttoeffekter Organisationen har nytta av webbtjänsten Webbtjänsten stöder användarnas möjlighet att påverka Webbtjänsten är välkänd Webbtjänsten ger mervärde till användaren....95

11 BAKGRUNDSFAKTA Information om kvalitetskriteriernas bakgrund, utveckling och uppbyggnad samt instruktioner för användning av kriterierna.

12 12

13 13 I Inledning Syfte Bakgrunden till kvalitetskriterierna är ett behov att erbjuda verktyg för utveckling av de offentliga webbtjänsternas kvalitet och bedömning av dem samt sprida högklassiga webbtjänstförfaranden inom den offentliga förvaltningen. Kvalitetskriterierna tar i beaktande de olika delområdena inom utveckling av webbtjänster. Utgångspunkten har varit att utvecklandet av de offentliga webbtjänsternas kvalitet utgör en del av utvecklandet av hela organisationens tjänster. Syftet med kvalitetskriterierna är att de ska vara ett hjälpmedel när offentliga webbtjänster utvecklas och bedöms höja kvaliteten på offentliga webbtjänster både ur användarnas och ur producenternas synvinkel öka nyttan av de offentliga webbtjänsterna. Kvalitetskriterierna är till sin natur en checklista, inte en bindande bestämmelse, rekommendation eller anvisning. Kriteriernas främsta syfte är att säkerställa att alla viktiga synpunkter har tagits i beaktande vid utveckling av webbtjänsten. Vidare är det möjligt att att med hjälp av kriterierna kartlägga vilka ämnen personer som deltar i utvecklingsarbetet har tillräckliga kunskaper om och vilka som kräver ytterligare information. Kvalitetskriterierna är inte direkt riktade till en viss typ av webbtjänster, i stället lämpar de sig allmänt för olika offentliga webbtjänster. Som exempel kan nämnas bl.a. informativa och interaktiva webbtjänster som allmänt riktas till medborgare, kommuninvånare eller företag och webbtjänster inom e-kommunikation webbtjänster för specialgrupper (t.ex. invandrare, expertnätverk) webbtjänster för särskilda ändamål (t.ex. kriskommunikation, webbstudier).

14 14 I föreliggande kriterier avses med webbtjänster tjänster som erbjuds via datanät och som kan omfatta allt från enkel datasökning och granskning till erbjudande av interaktiva tjänster, elektronisk kommunikation och möjligheter att delta i beredningen av ärenden och beslutsfattande. 1 Kvalitetskriterierna kan förutom för offentliga webbtjänster också till lämpliga delar användas för utveckling av följande webbtjänster: organisationens intranät- samt extranät-webbtjänster företags, organisationers och privatpersoners webbtjänster Målgrupper Kvalitetskriterierna är avsedda som verktyg särskilt för experter som deltar i utvecklingen av offentliga webbtjänster. Bland annat följande kan vara användare av kvalitetskriterierna direktörer som ansvarar för webbtjänster dataadministrationschefer webbproducenter och ansvariga webbredaktörer webbredaktörer och övriga producenter av webbinnehåll, t.ex. informatörer informatiker och övriga experter på informationstjänster webbmasters systemexperter webbtjänstplanerare, t.ex. planerare av användargränssnitt och systemplanerare experter som bedömer webbtjänsternas kvalitet, t.ex. informationssäkerhetsexperter och användbarhetsexperter kommunikations- och IT-experter inom den privata sektorn som deltar i utvecklingen av offentliga tjänster substansexperter Kvalitetskriterierna kan förutom av de egentliga målgrupperna också utnyttjas som kompletterande material av personer som undervisar eller studerar produktion och utveckling av webbtjänster. 1 Definitionen bearbetad från källan: Kohti hallittua murrosta julkiset palvelut uudella vuosituhannella (2001). Rapporten Förslag till handlingsprogram för den offentliga förvaltningens elektroniska kommunikation finns på finska och engelska. Sektionen för elektronisk kommunikation inom förvaltningen. Delegationen för informationssamhällsärenden Helsingfors: Finansministeriet.

15 15 Det krävs mångsidig sakkunskap för produktion av webbtjänster. Utgångspunkten är att de som använder kriterierna har viss erfarenhet av utveckling av webbtjänster. Kvalitetskriterierna är alltså i första hand riktade till experter, men oberoende av kompetensen ger de alla läsare en helhetsbild av de faktorer som skall beaktas i webbtjänster. Personer från olika målgrupper som använder kvalitetskriterierna kan med hjälp av kvalitetskriteriernas bedömningsområden och nyckelord hitta och beakta särskilt de kriterier som är viktigast för deras del. Förändringar från den föregående versionen Kvalitetskriteriernas huvudprinciper och uppbyggnad med bedömningsområden är oförändrade jämfört med den föregående versionen (Kvalitetskriterier för offentliga webbtjänster, FM, arbetsgruppspromemorior 8/2004). Till övriga delar har så gott som alla kriterier förändrats och preciserats. Särskilt följande har förändrats från den föregående versionen: Nästan alla kriterier har bearbetats och preciserats utgående från de nya kraven på webbtjänster samt andra behov som observerats. Kriterier som tar upp två ämnen har i mån av möjlighet delats upp i egna kriterier. Kriterier har förflyttats från ett bedömningsområde till ett annat. Överlappningar i kriterierna har minskats för att undvika att samma fråga tas upp flera gånger. Nya kriterier har lagts till. Bedömningsområdenas synvinklar har preciserats. Mellanrubrikerna (synvinklarna) i bedömningsområdena har avlägsnats. En kortversion av kriterierna har utarbetats. Kriterierna har försetts med nyckelord. Antalet förklaringar, exempel och länkar till ytterligare information har ökats. Antalet användningssätt för kriterierna har ökats. Terminologin har gjorts enklare och språkdräkten är granskad. Ett kriterium har avlägsnats från kvalitetskriterierna. Läsaren tror kanske att också andra kriterier har avlägsnats, men i stället har deras språkdräkt eller plats ändrats. Åtta nya kriterier har lagts till. En del av de tillagda kriterierna är helt nya, en del har tidigare ingått t.ex. som egenskap i ett annat kriterium.

16 16 Följande kriterium har avlägsnats: 5.5 Webbtjänsten har haft framgång vid externa bedömningar. Följande nya kriterier har lagts till: 1.5 Användningen känns säker och tillförlitlig. 2.1 Uppbyggnaden är ändamålsenligt disponerad. 3.1 Lagstiftningen iakttas i webbtjänsten och i utvecklingen av den. 3.6 Kommunikation och marknadsföring av webbtjänsten sköts. 3.7 Undantagssituationer har tagits i beaktande. 4.7 Omfattande förnyelser utförs via organiserade projekt. 4.8 Webbtjänsten har producerats med ett ändamålsenligt system. 5.4 Webbtjänsten ger mervärde till användaren. Information om utvecklingsprojektet Kvalitetskriterierna för webbtjänster har utarbetats i det av finansministeriet inrättade samarbetsprojektet Utveckling av kvalitetskriterierna. Projektets verksamhetsperiod är Syftet med projektet är att utveckla kvalitetskriterier för webbtjänster och ett bedömningsverktyg i anslutning till dem. Det egentliga utvecklingsprojektet föregicks i april augusti 2006 av en utredning som undersökte behoven att utveckla kriterierna och bedömningsverktyget. Utredningen gjordes i form av en webbenkät som riktades till kriteriernas målgrupper och expertintervjuer. Orsaken till att projektet inleddes baserade sig dels på utredningen, dels på erfarenheterna av den första versionen, samt av att både webbtjänsterna och användningen av dem har förändrats över tid. Därför upplevdes det vara nödvändigt att producera en ny version av kriterierna. Beslut fattades om att fästa särskild uppmärksamhet vid kriteriernas användbarhet. Kriterierna utvecklades användarfokuserat genom att utföra användarundersökningar under utvecklingsarbetet. Kvalitetskriteriernas koncept validerades genom användarintervjuer som avslutning på konceptplaneringsfasen. Utkastversionen av kriterierna bedömdes tillsammans med användarna genom att anordna ett användbarhetstest under remissrundan. Undersökningarna bidrog till förbättringsförslag gällande kriteriernas innehåll, uppbyggnad och betoningar. Vidare insamlades kommentarer om kriteriernas utkastversion med hjälp av officiell begäran om utlåtande. Utkastets språkdräkt, innehållets omfång och felfrihet bedömdes under remissbehandlingen. Kvalitetskriterierna bearbetades till sin slutgiltiga utformning på basis av förundersökningen, projektgruppens och konsulternas sakkunskap, användarenkäterna samt kommentarerna från specialsakkunniga och remissbehandlingen.

17 17 Suomi.fi-redaktionen vid statsrådets informationsförvaltningsenhet vid finansministeriet, Päivi Eerola på Onesta Solutions Oy och användbarhetsexpert Marko Saastamoinen på Adage Oy har anlitats som konsulter i utvecklandet av kriterierna. Projektgruppen har bestått av experter med mångsidig erfarenhet av utveckling och produktion av webbtjänster särskilt inom den offentliga förvaltningen. Följande medlemmar av projektgruppen har deltagit i utarbetandet av kriterierna: Ulla Ala-Ketola, ansvarig webbredaktör, Finlands miljöcentral SYKE Johanna Anttila, informationschef, kommunikationsministeriet Pekka Hanelius, systemchef, HAUS kehittämiskeskus (Centralen för utveckling av offentlig förvaltning) Hanna Heikkonen, specialplanerare, forskningscentralen för socialoch hälsovården Stakes Katariina Hopponen, specialplanerare, Forststyrelsen Sami Kallioinen, webbkommunikationschef, Kyrkans informationscentral Heli Koskenniemi, webbredaktör, finansministeriet, projektchef Annamari Kosonen, webbredaktör, FPA Seppo Kurkinen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, styrningsgruppens ordförande Päivi Kuusisto, ansvarig webbplanerare, Tammerfors stad Marko Latvanen, webbredaktör, finansministeriet Julian Lindberg, utvecklingschef, Finlands virtuella universitet Riku Lumiaro, ansvarig redaktör, Havsforskningsinstitutet Risto Lustila, utvecklingschef, Finlands Virtualyrkeshögskola Petteri Nyman, informatör, riksdagen Leila Oravisto, internet-huvudredaktör, Helsingfors stad Susanna Rautio, webbkommunikationschef, Finlands Kommunförbund Pirkko Romakkaniemi, webbtjänstchef, finansministeriet Marjukka Saarijärvi, projektchef, inrikesministeriet Tommi Simon, projektchef, SMI-stiftelsen Eeva-Maria Suikkanen, webbredaktör, finansministeriet Anne Valkama, systemplanerare, Befolkningsregistercentralen.

18 18 Du hittar ytterligare information om projektet från statsrådets projektregister Hare på adressen: iid= Kvalitetskriteriernas historia Ett förslag till utveckling av kvalitetskriterier för webbtjänster och en kvalitetstävling ingick redan i Handlingsprogrammet för den offentliga förvaltningens elektroniska kommunikation för åren Utvecklingen av kvalitetskriterierna inleddes år 2002 i finansministeriets projekt som förberedde produktion av kriterierna och upprättande av kvalitetsbedömning. De viktigaste europeiska kriterierna och principerna för kvalitetsbedömning togs i beaktande i projektet och beredningen av bedömningsmodellen och vidare intervjuades olika intressegrupper för och användare av elektroniska webbtjänster. Åren åtföljdes projektet av ett annat finansministeriets projekt som resulterade i Kvalitetskriterier för offentliga webbtjänster och det på dem uppbyggda bedömningsverktyget samt en webbsida med anknytning till ämnet. Utgångspunkten för projektet har varit att utvecklandet av webbtjänsternas kvalitet utgör en del av utvecklandet av hela organisationens tjänster. Inom ramen för projektet planerades också en kvalitetstävling för offentliga webbtjänster som anordnades år 2004 som en del av tävlingen Statsministerns bästa praxis som verkställdes av Informationssamhällsprogrammet och statsrådets kansli. Efter att projektet avslutades övergick underhållet av kriterierna till statsrådets informationsförvaltningsenhet vid finansministeriet år Material som stöder användning av kriterierna utgavs efter publiceringen av kriterierna. Materialet utgörs bl.a. av en ordlista som förklarar termerna i kriterierna och artiklar med anknytning till lagstiftningen.

19 19 II KVALITETSKRITERIER Uppbyggnad och perspektiv i korthet Kvalitetskriterierna består av fem bedömningsområden: användning, innehåll, ledning, produktion och nyttoeffekter (se Bild 1). Bedömningsområdena innehåller sammanlagt 41 kriterier. Till respektive kriterium hänför sig 2 7 konkretiserande egenskaper. Vidare har egenskaperna förtydligats med hjälp av förklarande texter och exempel. En del egenskaper har dessutom försetts med länkar till preciserande tilläggsinformation. Användning Ledning Nyttoeffekter Innehåll Produktion Bild 1. Kvalitetskriteriernas uppbyggnad. Bedömningsområdena bildar tillsammans webbtjänsternas sammanlagda kvalitet, men de kan betraktas också separat. Nyttoeffekterna hänför sig till alla bedömningsområden.

20 20 Webbtjänsterna bedöms med hjälp av kriterierna ur två olika perspektiv: Webbtjänstens användning och innehåll bedöms ur användarens synvinkel. Webbtjänstens ledning och produktion bedöms genom att studera tjänsteleverantörens verksamhet. Dessutom vägs den nytta som webbtjänstens användare respektive leverantörer får. De olika perspektiven för granskning av webbtjänster presenteras visuellt i figuren nedan. Användarens perspektiv: Verksamheten för tjänsteleverantören: Användare och leverantörer: Användning Ledning Nyttoeffekter Innehåll Produktion Bild 2. Olika perspektiv för granskning av webbtjänster. Grunden för kvalitetskriterierna utgörs av webbtjänstens funktion, inte den tillhandahållande organisationens verksamhet i allmänhet. Därför ingår inte organisationens verksamhet eller t.ex. hela dataadministrationens kvalitetsperspektiv i kvalitetskriterierna. Vissa specialfrågor som t.ex. webbtjänsternas tillgänglighet och informationssäkerhet ingår i flera punkter i kvalitetskriterierna för att de inte skall betraktas separat utan som en del av den allmänna utvecklingen av webbtjänsten. På basis av responsen har också en kortversion av kvalitetskriterierna utarbetats genom att bland alla kriterierna samla ihop de viktigaste. Kortversionen ger en uppfattning om den helhet som kvalitetskriterierna bildar. Vidare kan kortversionen användas som en checklista.

21 Bedömningsområden 21 Kvalitetskriteriernas bedömningsområden är användning, innehåll, ledning, produktion och nyttoeffekter. I det följande presenteras bedömningsområdena närmare. 1. Användning Användningen behandlar webbtjänstens funktion sett ur slutanvändarens synvinkel. Bedömningsområdets kriterier är avsedda att garantera att det överhuvudtaget är möjligt och tillräckligt enkelt för målgruppen att använda webbtjänsten och att den så väl som möjligt motsvarar såväl användarens behov som förväntningar. Aspekter som hänför sig till användning av webbtjänsten är bl.a. tillgänglighet, lätt och smidig användning samt kommunikativa strukturer och uttryck. 2. Innehåll Bedömningsområdet behandlar webbtjänstens innehåll; dess väsentlighet, tillförlitlighet och uppdatering, hur täckande och förståeligt det är samt hur entydig uppbyggnaden är. Bedömningsområdets kriterier beaktar särskilt användarens perspektiv på innehållet. Det är med andra ord med hjälp av dem möjligt att säkerställa att webbtjänstens innehåll iakttar målgruppens behov. Olika synvinklar på innehållet är webbtjänstens informationsinnehåll och interaktion. 3. Ledning Kriterierna för bedömningsområdet Ledning berör frågor som anknyter till ledarskap och hur man leder utvecklandet av webbtjänsterna i organisationer. Ledningens kvalitet är kopplad till strategisk planering av webbtjänsten samt organisering och uppföljning av tjänsterproduktionen. 4. Produktion Produktion handlar om kvalitetsfrågor som beaktas vid förverkligande av webbtjänsten samt vid utveckling och underhåll. Kvaliteten hos produktionen betraktas ur synvinkeln för tjänstens uppbyggnad, användarfokusering, kontroll av innehållsproduktion samt säkerhet och funktion. 5. Nyttoeffekter Kriterierna för bedömningsområdet Nyttoeffekter handlar om de nyttoeffekter som webbtjänstens användare och producentorganisation erhåller.

22 22 Kriterier och egenskaper Till varje kriterium hänför sig 2 7 egenskaper som konkretiserar det. Kriteriet bildar tillsammans med egenskaperna en helhetsbild av området som betraktas. Vidare har egenskaperna förtydligats med hjälp av förklaringar, exempel och länkar till ytterligare information. Förklaringarna öppnar och konkretiserar egenskapen. Exempel av allmän karaktär kan hänföra sig till förklaringarna, eller alternativa lösningar på olika nivåer kan beskrivas i dem. Som möjligheter till interaktion kan man beroende på behov och resurser erbjuda t.ex. respons- eller frågefunktioner, e-postadresser och övrig kontaktinformation, kundservice per telefon eller brev och på serviceställena eller diskussion i realtid (exempel på egenskapen 2.5.1). Syftet med förklaringarna är inte att de skall fungera som ett heltäckande undervisningsmaterial även om de ofta har karaktären av handledning. Förklaringarna ger inte heller några motiveringar till varför frågan skall beaktas i webbtjänster. Exemplen i anslutning till förklaringarna är allmänna och det är inte meningen att de skall ge alla alternativ som är möjliga. Preciserande länkar till tilläggsinformation har lagts till en del egenskaper. Länkarna ger konkret tilläggsinformation till egenskapen och förklaringen, men de erbjuder inte exempel på bra förfaranden eller webbtjänster. Länkarna leder till finländska webbtjänster med undantag av de länkar som leder till information producerad av World Wide Web Consortium (W3C). Det följande är ett exempel på ett av kriterierna för bedömningsområdet Användning, en av dess egenskaper samt egenskapens förklaring. Tabell 1. Exempel på ett kriterium, en egenskap och förklaringen av egenskapen. Kriterium 1.1 Webbtjänsten är lätt att hitta. Egenskap Webbadressen är förståelig, den beskriver webbtjänsten och är lätt att gissa sig till. Förklaring Webbadressen (URL-adressen) ger en bild av webbtjänstens innehåll och syfte. Domännamnet för organisationens... [Förklaringen fortsätter]

23 Kortversion 23 En kortversion av kvalitetskriterierna har skapats genom att plocka de viktigaste kriterierna bland samtliga kriterier. Kortversionen innehåller kriterier från samtliga bedömningsområden. Med hjälp av kortversionen är det möjligt att försäkra sig om att åtminstone de viktigaste frågorna har tagits i beaktande vid utveckling av webbtjänsten. Versionen kan användas som en snabb checklista. Den kan användas då man vill få en snabb uppfattning om helheten. Vidare kan versionen användas t.ex. vid presentation av kriterierna och den egna webbtjänstens utvecklingsbehov för ledningen. I det följande uppräknas kortversionens kriterier. Det är dock kriterierna och deras egenskaper som bildar den egentliga checklistan. Det är skäl att komma ihåg att det inte är möjligt att uppnå övergripande kvalitet enbart med hjälp av kortversionen, för det krävs att alla kriterierna betraktas. Användning 1.3 Webbtjänsten kan användas i olika tekniska miljöer. 1.5 Användningen känns säker och tillförlitlig. 1.7 Det är lätt att navigera och att hitta information. 1.8 Användargränssnittet är åskådligt, enhetligt och lätt att förstå Länkarna är beskrivande och fungerande. Innehåll 2.1 Uppbyggnaden är ändamålsenligt disponerad. 2.2 Innehållet är tillförlitligt och uppdaterat. 2.4 Textinnehållet är förståeligt och läsbart. Ledning 3.1 Lagstiftningen iakttas i webbtjänsten och i utvecklingen av den. 3.2 Webbtjänsten stöder organisationens strategi och mål. 3.3 Webbtjänsten leds. Produktion 4.2 Användargrupperna, användarnas behov och användningssituationerna har beaktats. 4.5 Innehållsproduktionen är systematisk. 4.6 Det tekniska underhållet är kontrollerat. Nyttoeffekter 5.1 Organisationen har nytta av webbtjänsten. 5.4 Webbtjänsten ger mervärde till användaren.

24 24 Nyckelord För kriterierna har fastställts nyckelord som kan användas för att betrakta kriterierna. Nyckelorden består av begrepp och teman som hänför sig till webbtjänster. Eftersom direkta överlappningar i kriterierna har minskats i föreliggande version är det med hjälp av nyckelorden möjligt att se på vilket sätt samma tema behandlas i olika bedömningsområden. Antalet nyckelord är 31 och ett eller flera kriterier från olika bedömningsområden kan hänföra sig till ett nyckelord. Nyckelorden erbjuder ett alternativt sätt att betrakta kriterierna. Övriga sätt att närma sig kriterierna är avsökning av alla kriterier, betraktelse av bedömningsområdena samt kortversionen. Nyckelorden som getts för respektive kriterium presenteras alltid i anslutning till kriteriet. Av nedanstående tabell framgår vilka kriterier som hänför sig till respektive nyckelord (se Tabell 2).

25 25 Tabell 2. Kvalitetskriteriernas nyckelord och med dem sammanhörande kriterier. Nyckelord Kriterier som hänför sig till nyckelordet anvisningar 1.9, 1.10, 4.5 användarfokusering 1.3, 1.5, 1.6, 1.7, 1.8, 1.9, 1.10, 1.11, 2.1, 2.3, 2.4, 2.5, 4.2, 4.4, 5.2, 5.4 användbarhet 1.2, 1.3, 1.6, 1.7, 1.8, 1.9, 1.10, 1.11, 1.12, 1.13, 1.14, 2.4, 2.5, 4.2, 4.3 dataskydd 1.5, 3.1, 4.4, 4.9, 4.10, 4.11 design av användargränssnitt 1.3, 1.6, 1.7, 1.8, 1.10, 1.11, 1.12, 1.13, 1.14, 4.2 dokumentering 3.3, 3.7, 4.3, 4.5, 4.7, 4.8, 4.9, 4.11 elektronisk kommunikation 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 2.5, 3.1, 3.5, 4.1, 5.4 funktionalitet 1.9, 1.10, 1.11, 5.4 funktionssäkerhet 1.3, 1.4, 3.7, 4.6, 4.9 informationshantering 2.5, 3.1, 3.4, 4.1, 4.4, 4.10, 4.11 informationssäkerhet 1.5, 3.1, 3.7, 4.9, 4.10, 4.11 innehållsproduktion 1.12, 1.13, 1.14, 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 3.1, 4.1, 4.5 interaktion 1.9, 1.10, 2.5, 4.4, 4.10, 5.2, 5.4 kommunikation 1.1, 1.13, 1.14, 2.4, 3.2, 3.6, 3.7, 5.1, 5.3 lagstiftning 1.2, 3.1, 3.3 multimedia 1.13, 1.14 organisering 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.7, 4.1, 4.5, 4.6, 4.7, 4.11 resurser 3.2, 3.3, 3.4, 3.6, 4.1, 4.5, 4.6, 4.7 språkversioner 1.1, 1.2, 2.1 strategi 3.2, 3.3, 3.4, 3.6, 4.7, 5.1 sökbarhet 1.1, 1.7, 2.1, 5.3 tekniskt genomförande 1.3, 1.6, 1.13, 3.1, 4.3, 4.6, 4.8, 4.10 teknisk planering 1.3, 4.1, 4.3, 4.6, 4.9 testning 1.3, 4.2, 4.3, 4.6, 4.8, 4.9 tillförlitlighet 1.5, 1.10, 1.11, 2.2, 2.3, 4.10 tillgänglighet 1.2, 1.3, 1.4, 1.12, 1.13, 1.14, 4.2, 4.3 undantagssituationer 1.4, 3.7, 4.6 underhåll 1.4, 2.2, 2.3, 4.1, 4.5, 4.6 uppbyggnad 1.7, 1.8, 2.1 uppdatering 1.12, 2.2, 2.3, 4.5 välkändhet 3.2, 3.6, 5.1, 5.3

26 26 Övriga rekommendationer och anvisningar Vid utveckling av webbtjänster bör parallellt med kvalitetskriterierna följande rekommendationer och anvisningar iakttas: Rekommendationer av delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (JUHTA) JHS 129 Julkishallinnon verkkopalvelun suunnittelun ja toteuttamisen periaatteet (Anvisningar för planering av nättjänster för den offentliga förvaltningen). På finska. JHS 143 Asiakirjojen kuvailun ja hallinnan metatiedot (Metadata för beskrivning och hantering av dokument). På finska. JHS 145 Palvelutietojen ryhmittely ja osoitteet asiointia varten monta toimialaa kattavissa julkisen sektorin portaaleissa (Gruppering av uppgifter om den offentliga sektorns tjänster samt kontaktinformation i portaler som omfattar ett flertal branscher). På finska. Anvisningar av ledningsgruppen för datasäkerheten inom statsförvaltningen (VAHTI) Valtion tietohallinnon Internet-tietoturvallisuusohje VAHTI 1/2003 (Internet-datasäkerhetsanvisning för statens dataförvaltning). På finska. valtionhallinnon_tietoturvallisuus/39680/name.jsp Tunnistaminen julkishallinnon verkkopalveluissa, VAHTI 12/2006 (Identifiering i den offentliga förvaltningens webbtjänster). På finska. valtionhallinnon_tietoturvallisuus/ tunnis/name.jsp World Wide Web Consortiums (W3C) tillgänglighetsanvisningar Web Content Accessibility Guidelines samma anvisningar på svenska: Riktlinjer för utformning av innehåll på webben (Web Content Accessibility Guidelines 1.0) W3C:s riktlinjer för utformning av tillgängliga webbtjänster. World Wide Web Consortium (W3C) Svenska W3C-kontoret

27 27 III Användningssätt Kriterierna kan användas som ett hjälpmedel när webbtjänster utvecklas och bedöms. Här nedan följer exempel på olika användningssätt. Att skapa en webbtjänst Då en webbtjänst förnyas eller en ny webbtjänst skapas skall man planera kvalitetskontrollpunkter. Vidare väljer man vilka kriterier som skall behandlas i respektive kontrollpunkt. Kontrollpunkter kan vara till exempel utredningsskedet av projektet och dess resurser i samband med vilket produktionskriterierna betraktas konkurrensutsättning då man med hjälp av kvalitetskriterierna kartlägger vilka krav som ställs på systemleverantören och leveransen specifikationsfasen då kvaliteten hos det kommande genomförandet kartläggs, har man till exempel kommit ihåg att beakta alla frågor som gäller webbtjänstens användbarhet genomförandet då man försäkrar sig om att webbtjänstens produktion uppfyller kvalitetskriterierna, till exempel kraven på tillgänglighet. De valda kriterierna och deras förverkligande gås igenom vid kontrollen. Uppställande av utvecklingsmål Med hjälp av kvalitetskriterierna planerar man på vilket sätt webbtjänstens kvalitet skall utvecklas under en viss period. Som tidsperiod kan väljas till exempel nästa år eller en strategiperiod. Den egna webbtjänsten betraktas till exempel via bedömningsområdena eller förverkligandet av enskilda kriterier. De frågor som man vill prioritera väljs ut. Det är möjligt att välja exempelvis alla kriterier i bedömningsområdet Innehåll eller plocka en del av dem.

28 28 Konkreta mål som eftersträvas under perioden väljs ut. Till exempel kontrolleras alla länkar och deras funktion säkerställs. En bedömning av förverkligandet av målen görs vid periodens slut. Bedömning av uppställandet av mål samt förverkligandet av dem bör göras regelbundet. Kartläggning och lösning av problem Problem i anslutning till webbtjänsten kartläggs till exempel med hjälp av respons från användarna. En omfattande granskning kan göras genom att fokusera på bedömningsområdena. Man kan till exempel snabbt konstatera att de saker som användaren ser (bedömningsområdena Användning och Innehåll) har skötts väl i webbtjänsten, men att problemen hänför sig tydligt till teman kring ledning. Det är också möjligt att göra en detaljerad kartläggning så att man betraktar enskilda kriterier eller egenskaper. Efter kartläggningen skall de bakomliggande verkliga orsakerna identifieras, det vill säga varför det uppstår problem. Det är inte alltid möjligt att finna lösningen på problemet i det aktuella kriteriet. Det konkreta läget i webbtjänsten kan till exempel vara att länkarna inte fungerar (kriterium 1.12). Enligt kriteriets egenskap skall den som upprätthåller tjänsten regelbundet kontrollera länkarna. Det verkliga problemet ligger dock i att innehållsproduktionen är osystematisk. Det har till exempel inte fastställts vems ansvarsområde det är att kontrollera länkarna. I det här skedet måste man fatta beslut, om man skall ta hand om de lätta, synliga problemen eller också behandla de bakomliggande orsakerna mer djupgående. När prioriteringen av problemen är utförd kan man söka lösningar till exempel från egenskapernas förklaringar. De ger ofta konkreta råd hur man skall gå tillväga. Vid behov ger länkarna till ytterligare information ännu mer exakt information om vad man skall göra. Kartläggning och utveckling av kompetens Med hjälp av kvalitetskriterierna kartläggs den personliga eller den egna gruppens kompetens samt vilka kompetensområden som kräver vidare utveckling. För antingen bedömningsområdena, kriterierna eller egenskaperna kartläggs vilken typ av kompetens det finns inom den egna organisationen vilka områden som behöver utvecklas var man skall söka eller köpa kompetens tidtabellen för detta.

29 29 Genomgång av vilka frågor som är väsentliga för alla som deltar i verkställandet av webbtjänsterna och vilka som kan avskiljas eller läggas ut. Kartläggningen av kompetensen används som stöd vid eventuella upphandlingsbeslut som gäller webbtjänsterna. Det gäller att tänka igenom vilken typ av kompetens som behöver skaffas utanför den egna organisationen: är det till exempel nödvändigt att köpa teknisk kompetens, system, användargränssnitteller konceptdesign. Kriterierna används som grund när tilläggsresurser och utbildningsbehov motiveras för ledningen. Bedömning av webbtjänstens kvalitetsnivå Webbtjänstens kvalitet bedöms antingen direkt med hjälp av kvalitetskriterierna eller med bedömningsverktyget. Bedömningsverktyget ges ut i början av Bedömningen kan utföras enskilt eller i grupp, antingen som självutvärdering eller utförd av utomstående. I en grupp kan kriterierna antingen delas eller så kan man behandla alla bedömningsområden tillsammans. Det kan vara bra att samarbeta eftersom det i allmänhet behövs mångsidig sakkunskap för bedömning av olika områden. I det här fallet fungerar bedömningen också som en inlärningsprocess för organisationen. Innan bedömningen inleds skall man bekanta sig med kvalitetskriterierna och det tillhörande bedömningsverktyget. Samtidigt går man igenom vem i organisationen som har sakkunskap om respektive bedömningsområde och fördelar arbetet mellan olika personer. 1 2 dagsverken reserveras för bedömningen. Den kan också utföras i avsnitt, till exempel ett bedömningsområde i sänder eller anpassas efter de egna behoven. Det räcker till exempel att man gör bedömning av endast vissa bedömningsområden eller kriterier för webbtjänsten, eftersom alla kriterier och deras egenskaper inte nödvändigtvis är väsentliga för alla webbtjänster. Som helhet sett är en övergripande bedömning av kriterierna viktigare än bedömning av enskilda egenskaper. I samband med bedömningen antecknas anmärkningar om webbtjänsten som är föremål för bedömning. Anmärkningarna kan till exempel vara utvecklingsförslag eller förklaringar om varför någon egenskap inte är nödvändig för bedömning av den egna webbtjänsten. De kan anslutas till kriterierna eller egenskaperna. Avslutningsvis samlas utvecklingsförslagen i egna planeringsdokument för vidare bearbetning.

30 30

31 31 KRITERIER Kriterier och olika bedömningsområden.

32 32

33 33 1 Användning Användning behandlar webbtjänstens funktion ur slutanvändarens perspektiv. Syftet är att med hjälp av bedömningsområdets kriterier garantera att det överhuvudtaget är möjligt och tillräckligt enkelt för målgruppen att använda webbtjänsten och att den så väl som möjligt motsvarar användarens behov och förväntningar. Aspekter som hänför sig till användning av webbtjänsten är bland annat tillgänglighet, lätt och smidig användning samt kommunikativ uppbyggnad och framställning. 1.1 Webbtjänsten är lätt att hitta. Kriteriets nyckelord: kommunikation, språkversioner, sökbarhet Webbadressen är förståelig, den beskriver webbtjänsten och är lätt att gissa sig till. Webbadressen (URL-adressen) ger en bild av webbtjänstens innehåll och syfte. Domännamnet för organisationens ordinarie webbtjänst motsvarar så direkt som möjligt organisationens namn. Exempelvis finansministeriets webbtjänst finns på adressen Domännamnen för e-tjänster och för särskilda ändamål uppbyggda webbtjänster motsvarar så direkt som möjligt namnen på ifrågavarande tjänster. På adressen hittas information om bibliotekens verksamhet och på adressen öppnar sig en e-tjänst för beställning av ett nytt skattekort. Man har undvikit att använda oetablerade förkortningar och konstgjorda adresser och eftersträvat entydiga och lättlästa webbadresser. I mån av möjlighet syns också placeringen i olika avsnitt inne i webbtjänsten i webbadressen. Webbadressens språk motsvarar språket i den språkversion som används. Webbtjänsten kan hittas utan adressens förled www. Webbtjänsten hittas också även om användaren gör ett vanligt skrivfel. När webbadressens adress förändras dirigerar den gamla adressen till den nya adressen åtminstone i inledningsskedet av den nya tjänsten. Webbtjänstens viktigaste adresser förblir oförändrade i nya versioner av tjänsten.

34 34 Tjänstens adress Allmänna synpunkter och praktiska råd för säkerställande av tjänstens sökbarhet. En del av rekommendationen JHS 129. På finska C5DC3C D1AB4#6.1 Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA Webbtjänsten har vid behov parallella domännamn. Organisationen har ett registrerat domännamn som motsvarar organisationens namn och dess förkortning. Till exempel finansministeriet har registrerat såväl det finskspråkiga domännamnet som det på den finskspråkiga förkortningen baserade domännamnet Vidare har organisationen registrerat ett domännamn med skandinaviska tecken som motsvarar dess namn på finska (t.ex. I webbtjänstens versioner på olika språk har ett domännamn på samma språk använts. Till exempel finansministeriets svenskspråkiga version av webbtjänsten öppnas på adressen Om webbtjänsten eller organisationen har samma namn på olika språk har den parallella webbadressen tagits fram med hjälp av närmare lokaliseringsdata som bifogas efter domännamnet. Den engelskspråkiga versionen av till exempel Destias webbtjänst finns på adressen Populära och viktiga tjänster samt avsnitt har beskrivande och korta snabbadresser. Användaren kan med hjälp av snabbadressen förflytta sig direkt till de viktigaste avsnitten av webbtjänsten. Det finns till exempel en snabbadress till aktuell information som utgör en del av webbtjänsten, såsom fi/aktuellt I webbtjänsten används metadata. Man har avtalat om vilka metadatarekommendationer som används och användningen har dokumenterats och försetts med anvisningar. De överenskomna rekommendationerna iakttas konsekvent. Exempel på metadata är rubrik, ämnesord och utgivare. Till exempel rekommendationen JHS 143 (Metadata för beskrivning och hantering av dokument)) innehåller också anvisningar för publicering på webben. JHS 143 Metadata för beskrivning och hantering av dokument Rekommendation som kan tillämpas på metadata för webbtjänstens informationsinnehåll. Presentation av olika metadatafält och anvisningar för behörig användning av dem. På finska. Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA

35 35 Metadata Grundfakta om metainformation, lista över obligatoriska metadata. Del av rekommendationen JHS 129. På finska C5DC3C D1AB4#7 Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA Olika sökmotorer hittar webbtjänsten. Sökmotorernas funktion har tagits i beaktande i sidornas rubriker, namn och metadata. De mest använda sökmotorerna kan indexera webbtjänstens sidor. Man har försäkrat sig om att webbtjänstens viktigaste sidor hittas i de vanligaste sökmotorerna och katalogerna Länkning till webbtjänsten från de viktigaste portalerna i anknytning till ämnet eller från andra webbtjänster. Webbtjänsten har anmälts till sökmaskiner och kataloger. Dessutom är webbtjänsten anmäld till andra tillämpliga webbtjänster från vilka referenser till den kan göras. Den offentliga förvaltningens riksomfattande portaler, regionportaler och branschvisa portaler kan nämnas som exempel på webbtjänster som samlar information. När webbtjänstens adresser förändras anmäls detta till de sökmaskiner, kataloger och portaler i vilka webbtjänsten deltar. 1.2 Webbtjänsten kan användas på ett ändamålsenligt sätt på olika språk. Kriteriets nyckelord: användbarhet, lagstiftning, språkversioner, tillgänglighet Webbtjänsten kan användas på det sätt som språklagarna förutsätter. Enspråkiga myndigheter skall erbjuda tjänster antingen på finska eller på svenska. En information som är väsentlig för individens liv, hälsa och säkerhet samt för egendom och miljön skall oberoende av kommunens språkliga status ges i hela landet både på finska och på svenska. I statens myndighetstjänster skall det alltid finnas möjlighet att använda antingen finska eller svenska. Tvåspråkiga myndigheter skall tillhandahålla tjänster både på finska och på svenska. Till exempel tjänstens innehåll, användargränssnitt, sökningar och interaktiva delar fungerar på finska och svenska. Webbtjänstens adress, myndighetens namn och adressuppgifter är på finska och svenska. Myndigheter som stadgats i samernas språklag skall dessutom tillhandahålla tjänsten även på samiska.

36 36 Språklagen /423 Språklagen fastställer myndigheternas skyldigheter att producera tjänster och information på de nationella språken i Finland. Justitieministeriet JM Webbtjänsten kan användas också på andra språk som är bekanta för målgruppen. Webbtjänsten erbjuder som språkalternativ också andra för dess målgrupp viktiga språk, till exempel klarspråk, teckenspråk och främmande språk Språkalternativen finns synliga på samma plats på varje sida. Valet av språk finns på samma ställe på varje sida i användargränssnittet. Valet av språk för, om möjligt, till motsvarande sida i den andra språkversionen och inte exempelvis alltid till förstasidan. Tjänsten informerar användaren om språkversionernas omfattning, dvs. är det en tjänst som har översatts i sin helhet eller är en del av innehållet tillgängligt endast på ett språk. Användaren måste få information om på vilket sätt versionen som används avviker från den mer omfattande versionen. Användarna dirigeras till andra språkversioner av de delar av innehållet som inte är översatt Valet av språk är lätt att förstå och det hänvisar inte till ett enskilt land. Valet av språk framförs i textform på språket i fråga, inte med symboler eller till exempel statsflaggor. Exempel: Suomeksi, På svenska, In English Språket är angivet i sidans inställningar. Det är nödvändigt att ange språket för hjälpmedel, till exempel talsyntetisator. Uppgiften anges i textmotsvarigheterna, om avsnittets språk avviker från sidans språk. Textmotsvarigheter för bilder (HTML-språkets alt-texter) har ingen funktion, om talsyntetisatorn inte känner till textens språk. Språket inverkar bland annat på uttalet, sidindelningen och hur syntetisatorn följer texten. Språket i till exempel bildtexter kan specificeras med HTML-språkets langeller xml:lang-attribut.

37 Webbtjänsten kan användas i olika tekniska miljöer. Kriteriets nyckelord: användbarhet, användarfokusering, design av användargränssnitt, funktionssäkerhet, tekniskt genomförande, teknisk planering, testning, tillgänglighet Webbtjänsten fungerar i de vanligaste tekniska verksamhetsmiljöerna. Webbtjänstens funktionalitet har testats i användarnas olika tekniska miljöer. I webbtjänsten är det möjligt att använda webbläsarberoende tekniker (appletprogram, skripter, cookies), men avsökning av datainnehållet och användning av de viktigaste funktionerna skall vara möjlig även om teknikerna inte är i användning i användarens webbläsare. Vid behov har en lättare version gjorts av webbtjänsten (t.ex. textversion) som fungerar pålitligt i avvikande miljöer. En länk till den lättare versionen ingår redan på tjänstens förstasida. Betydelsen av användarens tekniska verksamhetsmiljö Allmänna synpunkter och konkreta åtgärder för säkerställande av tjänstens funktionalitet i flera verksamhetsmiljöer. En del av rekommendationen JHS 129. På finska C5DC3C D1AB4#4.5 Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA Tekniskt genomförande Praktiska råd bland annat om nedladdning av sidor, tilläggsutrustning, skalbarhet och olika webbläsarversioner. En del av verktyget ARVO som är avsett för utveckling av webbtillämpningen av undervisning. På finska. Tammerfors tekniska universitet Webbtjänsten fungerar ändamålsenligt i olika dataapparater. I anslutning till planering av webbtjänsten har målgruppernas tekniska verksamhetsmiljöer kartlagts. Tjänsten är i regel anpassad till användarens dataapparat och kräver inte att användaren skall anpassa sig till tjänstens tekniska verksamhetsmiljö.

38 38 Vid behov anges i webbtjänsten den tekniska miljö som krävs av användaren samt de rekommenderade inställningar som den förutsätter. Som exempel kan nämnas en situation där en specialgrupp har en tilläggstjänst som förverkligats med den nyaste tekniken. Vid sidan av den lättare versionen erbjuds också en mobilversion som lämpar sig till exempel för intelligenta telefoner. Då behöver den lätta versionen inte göras alltför förenklad med tanke på vanlig webbläsaranvändning. Riktlinjer för utformning av innehåll på webben (Web Content Accessibility Guidelines 1.0) W3C:s riktlinjer för utformning av tillgängliga webbtjänster. html World Wide Web Consortium (W3C) Svenska W3C-kontoret Användargränssnittet är ändamålsenligt skalbart. Webbtjänstens användargränssnitt är skalbart för olika dataapparater och olika stora bildskärmar. Skalbarheten har testats med olika apparater och webbläsare. Då användargränssnittet har designats har innehållets läsbarhet beaktats Formatmallar används för definiering av presentationsformen. Innehållet och strukturen har med hjälp av formatmallar skiljts åt från deras presentationssätt. Man har undvikit att lägga formatdefinitionerna direkt på innehållssidorna Det är möjligt att ändra på textstorleken och formatdefinitionerna. Texternas normalstorlek är tillräckligt stor så att även personer med ålderssyn (presbyopi) ser att läsa den. Användaren kan ändra textstorleken. Vidare kan användaren också göra stilen enklare och klarare samt förändra kontrasten. Beroende på webbtjänstens karaktär och syfte har det gjorts möjligt att ersätta webbtjänstens formatmall med användarens egen formatmall. Ändring av färger, teckenstorlek och -typ Kort anvisning för förverkligande av tillgänglig text. På finska. Synskadades centralförbund rf.

Kvalitetskriterier. för webbtjänster. 4b/2012. - Ett hjälpmedel för att utveckla och bedoma offentliga webbtjänster.

Kvalitetskriterier. för webbtjänster. 4b/2012. - Ett hjälpmedel för att utveckla och bedoma offentliga webbtjänster. Kvalitetskriterier för webbtjänster - Ett hjälpmedel för att utveckla och bedoma offentliga webbtjänster 4b/2012 ICT-verksamhet 2 Kvalitetskriterier för webbtjänster Ett hjälpmedel för att utveckla och

Läs mer

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning 1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning 2017-2019 2 3 Inledning Finland anslöt sig till partnerskapet Open Government Partnership 2013. Samma år godkändes Finlands första nationella handlingsplan.

Läs mer

Tävlingen Statsministerns bästa praxis

Tävlingen Statsministerns bästa praxis Tävlingsanvisningar 10.1.2006 Tävlingen Statsministerns bästa praxis Ett informationssamhälle för hela folket och statsministerns pris för bästa praxis Med informationssamhällsprogrammet vill regeringen

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen. Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda utvecklar tillsammans den svenska servicen inom huvudstadsregionen som en del av projektet HUP. Projektet startades av Delegationen för huvudstadsregionen tillsammans

Läs mer

Mot ett. Laura Rahka & Ossi Alho

Mot ett. Laura Rahka & Ossi Alho Mot ett tillgängligt FPA Laura Rahka & Ossi Alho 11.12.2018 Innehåll Utgångspunkter för tillgänglighetsarbetet på FPA Tillgänglighetsarbetet i praktiken på FPA Utmaningar som upptäckts under arbetets gång

Läs mer

Ordnandet av e-tjänster i myndighetsverksamhet

Ordnandet av e-tjänster i myndighetsverksamhet Ordnandet av e-tjänster i myndighetsverksamhet Specialsakkunnig Jonna Törnroos, avdelningen för den offentliga förvaltningens ICT Webbtillgänglighetsdagen 11.12.2018 Regleringsobjekt - myndigheternas e-tjänster

Läs mer

Vad säger WCAG om kognition?

Vad säger WCAG om kognition? Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning

Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning Anvisning 1 (5) VM/615/00.00.00/2017 28.3.2017 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning Ministerier och ämbetsverk Anvisning om utarbetande av ledningsavtal

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Regeringsrådet Mirja Kurkinen Utgivningsdatum 23.2.2007 Typ av publikation

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 1 Bakgrund Enkäten genomfördes i april 1 (1.-17.4.) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen

Läs mer

Användningsvillkor Datalagret för egna uppgifter på mina Kanta-sidor

Användningsvillkor Datalagret för egna uppgifter på mina Kanta-sidor Användningsvillkor Datalagret för egna uppgifter på mina Kanta-sidor 24.10.2018 FPA, Kanta-tjänster Presentationsblad Utgivare och utgivningsdatum Kela, Kanta-tjänster 24/10/2018 Gjord av FPA, Kanta-tjänster

Läs mer

Finansministeriets förfarande vid lagberedningen

Finansministeriets förfarande vid lagberedningen ANONYMISERAD BESLUT 29.09.2017 Dnr OKV/178/1/2017 1/7 ÄRENDE Finansministeriets förfarande vid lagberedningen 1 KLAGOMÅLET Klaganden har i sitt klagomål av den 19 januari 2017 kritiserat finansministeriets

Läs mer

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen. 28.6.2018 EOAK/963/2017 Beslutsfattare: Oikeusasiamies Petri Jääskeläinen Föredragande: Esittelijäneuvos Mikko Sarja ARVSSKATTEBESLUTS SPRÅK 1 KLAGOMÅLET Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens

Läs mer

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21 22.11.2013 Kaj Hoffrén Överinspektör Skatteförvaltningen/Finland

Läs mer

Offentligt. Frågor och svar (Q&A) Offentliggörande och uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17 i MAR)

Offentligt. Frågor och svar (Q&A) Offentliggörande och uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17 i MAR) 1 (5) Frågor och svar (Q&A) Offentliggörande och uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17 i MAR) Tolkningar och ställningstaganden om förordningen om marknadsmissbruk (MAR) Som

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Snabbstart till Suomi.fi-portalen

Snabbstart till Suomi.fi-portalen Snabbstart till Suomi.fi-portalen Suomi.fi-redaktionen Statskontoret Augusti 2015 Suomi.fi:s framsida Genvägar till informationen som används mest: de fem populäraste e-tjänsterna och blanketterna. Länk

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation

Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Nya regler för dataskydd och informationssäkerhet Nya metoder för bättre dataskydd och informationssäkerhet Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2014

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2014 Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 14 April 14 1 Bakgrund Enkäten genomfördes i början av 14 (26.2.-21.3.) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar

Läs mer

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet

Läs mer

Webbkommunikation och användning av sociala medier i kommunerna enkät 2017

Webbkommunikation och användning av sociala medier i kommunerna enkät 2017 Webbkommunikation och användning av sociala medier i kommunerna enkät 2017 Bakgrund Enkäten genomfördes under perioden 11.4.-12.5. Den skickades via registraturerna till dem som ansvarar för webbkommunikationen

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Att göra-lappar för digital tillgänglighet

Att göra-lappar för digital tillgänglighet Att göra-lappar för digital tillgänglighet 18 konkreta åtgärder för att: - Göra digitala tjänster enklare, tryggare och mer effektiva - Uppfylla nya lagkrav - Nå fler användare webbriktlinjer.se Vad är

Läs mer

Testningstjänst för meddelandedeklarering Kundanvisning. Version 0.4, tulli.fi. Anvisning för testningstjänsten för meddelandedeklarering

Testningstjänst för meddelandedeklarering Kundanvisning. Version 0.4, tulli.fi. Anvisning för testningstjänsten för meddelandedeklarering Testningstjänst för meddelandedeklarering Kundanvisning Version 0.4, 30.10.2018 tulli.fi Anvisning för testningstjänsten för meddelandedeklarering 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nödvändiga

Läs mer

AVTAL OM [UPPHANDLING AV TILLÄMPNINGSPROGRAM]

AVTAL OM [UPPHANDLING AV TILLÄMPNINGSPROGRAM] Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen (JIT 2007) 1 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Inledning. Teckenspråk. Översättning och material. Informationsproduktion på teckenspråk. Video kriterier och lösningar. Beställning och rådgivning

Inledning. Teckenspråk. Översättning och material. Informationsproduktion på teckenspråk. Video kriterier och lösningar. Beställning och rådgivning INNEHÅLL Inledning Teckenspråk Översättning och material Informationsproduktion på teckenspråk Video kriterier och lösningar Beställning och rådgivning Inledning Handbokens syfte är att fungera som vägledning

Läs mer

Webbtillgänglighetsdagarna 2018 Upphandling av en tillgänglig webbplats Camilla Heikkilä, North Patrol Oy

Webbtillgänglighetsdagarna 2018 Upphandling av en tillgänglig webbplats Camilla Heikkilä, North Patrol Oy Webbtillgänglighetsdagarna 2018 Upphandling av en tillgänglig webbplats 11.12.2018 Camilla Heikkilä, North Patrol Oy Camilla Heikkilä Web Communications Specialist Över 15 års erfarenhet av webbkommunikation

Läs mer

Att öka förtroende. Verksamhetsplan

Att öka förtroende. Verksamhetsplan Att öka förtroende Verksamhetsplan 2014 2016 Verksamhetsplan Visionen för Kommunikationsverkets Cybersäkerhetscenter är att centret ska utvecklas till en nationellt och internationellt uppskattad cybersäkerhetsmyndighet

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars 2013

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars 2013 Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars Bakgrund Enkäten genomfördes i början av (12.2 1.3) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

Pensionsskyddscentralens dataskyddspolicy

Pensionsskyddscentralens dataskyddspolicy Pensionsskyddscentralen Dataskyddspolicy 1 (6) Pensionsskyddscentralens dataskyddspolicy Pensionsskyddscentralen Dataskyddspolicy 2 (6) Innehåll 1 Allmänt... 3 2 Faktorer som styr dataskyddsverksamheten...

Läs mer

PEFC FI 1006:2014. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering 27.10.2014. PEFC Finland

PEFC FI 1006:2014. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering 27.10.2014. PEFC Finland Finlands PEFC-standard Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering PEFC FI 1006:2014 27.10.2014 Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

JHS rekommendationen Metadata för registeruppgifter. Nordig2017 Vesa-Matti Ovaska Riksarkivet Finland

JHS rekommendationen Metadata för registeruppgifter. Nordig2017 Vesa-Matti Ovaska Riksarkivet Finland JHS rekommendationen Metadata för registeruppgifter Nordig2017 Vesa-Matti Ovaska Riksarkivet Finland JHS-systemet Rekommendationerna från informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, de

Läs mer

Statens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas

Statens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas Statens tillståndsoch tillsynsmyndighet (Luova) Grundas 1.1.2021 Vad är det fråga om? 2 3 Arbetsfördelning kommun-landskap-stat Med landskaps- och vårdreformen organiseras den offentliga förvaltningen

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 2015-2016

ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 2015-2016 1(5) ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 2015-2016 Vad ansöker man om och för vilken tid? I Cirkos residensansökning kan man ansöka om en 2-4 veckors residensperiod i Cirko, i Södervik i Helsingfors.

Läs mer

Folksams Kundportal för privatkunder

Folksams Kundportal för privatkunder 1 Folksams Kundportal för privatkunder Avtalsvillkor 25.5.2018 1 Allmänt Folksam Skadeförsäkring Ab:s (senare Folksam eller Tjänsteleverantör) webbtjänst för privatkunder (Kundportal) är en elektronisk

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

Esbo stad Informationssäkerhetspolicy

Esbo stad Informationssäkerhetspolicy Behandling: Granskad Datasäkerhetsgruppen 7.1.2016 27.1.2016 Godkänd Stadsstyrelsen 8.2.2016 Ändringar: Datum / Gjorts av Punkt Beskrivning 28.1.2016 / Matti Franck Hela dokumentet Hela dokumentet ESPOON

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 8.2.2008. Typ av publikation Kommittébetänkande.

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 8.2.2008. Typ av publikation Kommittébetänkande. PRESENTATIONSBLAD Författare J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Jämlikhetskommissionen Ordförande professor Matti Niemivuo, generalsekreterare specialsakkunnig Anna-Elina Pohjolainen, sekreterare överinspektör

Läs mer

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet kirjaamo@stm.fi virpi.vuorinen@stm.fi UTLÅTANDE 17.6.2011 Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 20.4.2011

Läs mer

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nylands förbund är en strategisk planerare i landskapet som sammanfogar de regionala utvecklingsåtgärderna, planlägger på landskapsnivå och bevakar landskapets

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006

Läs mer

Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6)

Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6) Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6) 3.8.2010 Dnr TAS 243/2010 Justitieministeriet PB 25, 00023 STATSRÅDET Betänkande av människorättsinstitutionsarbetsgruppen om inrättande av en nationell institution

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen

Läs mer

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012 14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012

Läs mer

REDOGÖRELSE FÖR SKYDDET AV UPPGIFTER

REDOGÖRELSE FÖR SKYDDET AV UPPGIFTER 1 (6) i enlighet med 44 i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) REDOGÖRELSE FÖR SKYDDET AV UPPGIFTER Definitioner Denna redogörelse gäller för

Läs mer

Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor)

Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor) Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor) Dnr 1-657/2013 Version 1.0 Gäller från och med 2014-01-14 Beslut Dnr: 1-657/2013 2014-01-14 Riktlinjer och regler för Karolinska

Läs mer

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget

Läs mer

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR 23.10.2015 Dnr 465/4/15 Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING

Läs mer

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE

DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE SOLUTION DESCRIPTION 1 (7) DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE SOLUTION DESCRIPTION SOLUTION DESCRIPTION 2 (7) INNEHÅLL 1. DOCUMENT MANAGER... 3 2. BESKRIVNING AV DOCUMENT MANAGER... 3 2.1 Produkter... 4 2.1.1

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Suomi.fi-fullmakter Ger behörighet att sköta ärenden för en annan person eller ett företag

Suomi.fi-fullmakter Ger behörighet att sköta ärenden för en annan person eller ett företag Suomi.fi-fullmakter Ger behörighet att sköta ärenden för en annan person eller ett företag Innehåll 1. Vårt servicelöfte 2. Vad erbjuder tjänsten? 3. Hur fungerar tjänsten? 4. Vad krävs det? 5. Kostnader

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström

Läs mer

Personlig tillämpning vid avläggande av examen. Utveckling av elektronisk PEP (personlig examensplan) inom YA!

Personlig tillämpning vid avläggande av examen. Utveckling av elektronisk PEP (personlig examensplan) inom YA! Personlig tillämpning vid avläggande av examen Utveckling av elektronisk PEP (personlig examensplan) inom YA! Malin Överholm Administration 23.01.2017 1 Innehåll 1. Inledning 2. Genomförande 3. Produkten

Läs mer

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

Servicebranschernas arbetslöshetskassa Broholmsgatan 18 A, PB 93, Helsingfors pam(at)pam.fi

Servicebranschernas arbetslöshetskassa Broholmsgatan 18 A, PB 93, Helsingfors pam(at)pam.fi Dataskyddsbeskrivning för 1. Namn på och kontaktuppgifter till den personuppgiftsansvariga Servicebranschernas arbetslöshetskassa Broholmsgatan 18 A, PB 93, 00530 Helsingfors pam(at)pam.fi Kontaktuppgifter

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Promemoria Jurist Mervi Kuittinen 29.9.2014 Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Syftet med denna promemoria är att komplettera Kommunförbundets anvisningar om information

Läs mer

Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0,

Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0, Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ UPPDRAGSGIVARE: Malmö stad VÅR REFERENS: Andreas Cederbom 08-555 770 64 andreas.cederbom@funkanu.se

Läs mer

Regeringens lagstiftningsplan

Regeringens lagstiftningsplan Resumé Regeringens lagstiftningsplan Missförhållandena i författningsberedningen har varit före upprepade gånger. Missförhållanden som konstaterats har varit bl.a. författningsberedningens bristfälliga

Läs mer

RP 48/2009 rd. möjligt att centraliserat producera sådana gemensamma elektroniska stödtjänster som behövs för den offentliga förvaltningens

RP 48/2009 rd. möjligt att centraliserat producera sådana gemensamma elektroniska stödtjänster som behövs för den offentliga förvaltningens RP 48/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om statskontoret PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Statskontoret

Läs mer

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010 20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk

Läs mer

KOMMUNIKATIONSVERKETS REKOMMENDATION OM REGISTRERING AV UPPGIFTER OM BEHANDLINGEN AV IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

KOMMUNIKATIONSVERKETS REKOMMENDATION OM REGISTRERING AV UPPGIFTER OM BEHANDLINGEN AV IDENTIFIERINGSUPPGIFTER 24.11.2004 KOMMUNIKATIONSVERKETS REKOMMENDATION OM REGISTRERING AV UPPGIFTER OM BEHANDLINGEN AV IDENTIFIERINGSUPPGIFTER REKOMMENDATION 308/2004 S 1 (5) Utgivare Författare PRESENTATIONSBLAD Utgivningsdatum

Läs mer

1 Medlemsmotion från Studentkåren vid Östra Finlands universitet ISYY

1 Medlemsmotion från Studentkåren vid Östra Finlands universitet ISYY SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 09 Sida 1 / 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 STYRELSENS SVAR PÅ MEDLEMSMOTIONERNA 1 Medlemsmotion

Läs mer

RP 134/2007 rd. i lagen om ändring av fordonslagen. I propositionen föreslås att lagen om fordonstrafikregistret

RP 134/2007 rd. i lagen om ändring av fordonslagen. I propositionen föreslås att lagen om fordonstrafikregistret RP 134/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av fordonslagen och ikraftträdandebestämmelserna i vissa andra

Läs mer

Datasäkerhetspolicy för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården

Datasäkerhetspolicy för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården 1 (5) för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården Godkänd: Social- och hälsovårdsnämnden, datum 25.9.2012 1. Inledning Informationsbehandlingen stöder serviceproduktionen inom Social- och hälsovårdsverket

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

206 Finaluppgifter för produktion av webbsidor

206 Finaluppgifter för produktion av webbsidor 206 Finaluppgifter för produktion av webbsidor ALLMÄNT Finaluppgifterna inom produktion av webbsidor innehåller planering och förverkligande av julkalender för tidningen Keskisuomalainens nättjänst, ett

Läs mer

UTARBETNINGEN AV RAPPORTERINGSSKYLDIGAS RISKBEDÖMNING

UTARBETNINGEN AV RAPPORTERINGSSKYLDIGAS RISKBEDÖMNING ANVISNING 1 (5) Basservice, rättsskydd och tillstånd Näringstillsyn UTARBETNINGEN AV RAPPORTERINGSSKYLDIGAS RISKBEDÖMNING 1 Allmänt om riskbedömning Den rapporteringsskyldigas riskbedömning Riskbaserad

Läs mer

BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga).

BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga). 22.6.2017 EOAK/2159/2016 Beslutsfattare: Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja Referens: 13.6.2016 anländ skrivelse BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) 12.10.2018 L 256/103 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1523 av den 11 oktober 2018 om fastställande av en mall för tillgänglighetsutlåtanden i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

FÖRNYANDE AV TULLENS WEBBPLATS UR SPRÅKLIGA RÄTTIGHETERS SYNVINKEL

FÖRNYANDE AV TULLENS WEBBPLATS UR SPRÅKLIGA RÄTTIGHETERS SYNVINKEL 23.4.2018 EOAK/498/2017 Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja FÖRNYANDE AV TULLENS WEBBPLATS UR SPRÅKLIGA RÄTTIGHETERS SYNVINKEL 1 KLAGOMÅL I två

Läs mer

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) 6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna

Läs mer

Kliv över hindren med hjälp av försök Hjälp kunderna i användningen av digitala tjänster

Kliv över hindren med hjälp av försök Hjälp kunderna i användningen av digitala tjänster Kliv över hindren med hjälp av försök Hjälp kunderna i användningen av digitala tjänster Finansministeriet utmanar dig till att delta i AUTA-projektet. Digitaliseringen av offentliga tjänster framskrider

Läs mer

Certifikatbeskrivning. för Befolkningsregistercentralens servicecertifikat

Certifikatbeskrivning. för Befolkningsregistercentralens servicecertifikat Certifikatbeskrivning VARMENNEKUVAUS Dnr 798/617/16 2 (8) HANTERING AV DOKUMENT Ägare Upprättat av Saaripuu Tuire Granskat av Godkänt av Kankaanrinne Joonas VERSIONSHANTERING version nr åtgärder datum/person

Läs mer

PROJEKT FÖR AU TOM ATISK AN ON YMISERI N G AV DOKU MEN T SOM I N N EHÅLLER PERSON U PPGIFTER OCH BESKRI VNI N G AV IN N EHÅLLET I DOKU M EN TEN

PROJEKT FÖR AU TOM ATISK AN ON YMISERI N G AV DOKU MEN T SOM I N N EHÅLLER PERSON U PPGIFTER OCH BESKRI VNI N G AV IN N EHÅLLET I DOKU M EN TEN BESLUT VN/5161/2018 26.10.2018 PROJEKT FÖR AU TOM ATISK AN ON YMISERI N G AV DOKU MEN T SOM I N N EHÅLLER PERSON U PPGIFTER OCH BESKRI VNI N G AV IN N EHÅLLET I DOKU M EN TEN Tillsättande Mandattid Bakgrund

Läs mer

Brytningsskede i informationslagstiftningen. Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin,

Brytningsskede i informationslagstiftningen. Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin, Brytningsskede i informationslagstiftningen Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin, 12.9.2017 Digitalisering? Digitalisering? Reformering av handlingssätt Digitalisering av interna processer Elektronifiering

Läs mer

Suomi.fi-servicedatalager

Suomi.fi-servicedatalager Identifiera en tjänst Suomi.fi-servicedatalager Allt väsentligt om tjänster på ett enda ställe Vad menas med SDL-datainnehåll? SERVICEKANAL E-tjänst SERVICEKANAL Webbsida Ansvarar för tjänsten och/eller

Läs mer

Tillgängliga digitala tjänster jämlikhet i ett digitalt samhälle

Tillgängliga digitala tjänster jämlikhet i ett digitalt samhälle Tillgängliga digitala tjänster jämlikhet i ett digitalt samhälle #saavutettavuus 1 Vad är webbtillgänglighet? Webbtillgänglighet och fysisk tillgänglighet (jfr finskans saavutettavuus och esteettömyys)

Läs mer

MEDDELANDE 19/ (5)

MEDDELANDE 19/ (5) MEDDELANDE 19/2017 1 (5) Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik Statsunderstöd för utvidgning av språkbadsverksamhet Bakgrund Rättsgrund: Statsunderstödslag (688/2001)

Läs mer