NYHETSBREV FRÅN URBACT

Transkript

1 NYHETSBREV FRÅN URBACT Januari 10 # 03

2 2 NYHETSBREV FRÅN URBACT Stadsutveckling och aktiv inkludering av människor ur alla generationer Fördjupning: Dilemman med integrerade områdesbaserade program för stadsförnyelse. Sammanfattning av en analys av Iván Tosics, chefsexpert inom arbetsgruppen NODUS Den nya generationen av integrerade områdesbaserade program för stadsförnyelse har som mål att förändra socialt eftersatta områden i positiv riktning genom komplexa, sammanhängande åtgärder inom flera sektorer. Det handlar inte bara om den fysiska och sociala sfären utan om en lång rad myndighetsoch förvaltningsfrågor. Bakom denna samstämmighet finns det emellertid två känsliga och mycket omdebatterade dilemman: Bör man eller bör man inte vidta åtgärder som är direkt riktade mot socialt eftersatta områden? Ett av de dilemman som är förknippade med integrerad stadsförnyelse hänger samman med själva grundvalen för och värdet i den här typen av åtgärder. Anhängarna till områdesbaserade insatser menar att det visserligen är viktigt med allmänna åtgärdsprogram mot fattigdom, men att direkta insatser i de mest socialt eftersatta stadsdelarna ändå är av fundamental betydelse. Sådana insatser krävs för att korrigera marknadens brister (kapitalet undviker problemområden) och för att ge invånarna makt över sina liv och ge dem bättre tillgång till den reguljära arbetsmarknaden och andra samhällsinstitutioner. Många är dock starkt kritiska till en områdesbaserad politik ur ett bredare perspektiv. De menar att sådana strategier bara flyttar problemen mellan olika stadsdelar. Kritikerna betonar att områdesbaserade initiativ bara fungerar om ett områdes huvudproblem har med den fysiska miljön att göra (t.ex. förfallna hus och/eller

3 3 offentliga platser). Om problemen framför allt är sociala eller sysselsättningsrelaterade bör åtgärderna inte utgå från områden. Denna ståndpunkt motsägs dock av det faktum att en horisontell politik ofta misslyckas med att nå de mest marginaliserade grupperna i samhället de som bor i de allra mest socialt utsatta områdena. Dilemmat med grundvalen för områdesbaserade åtgärder är självfallet inte olösligt. Inte heller är någon av de båda motsatta ståndpunkterna allmänt vedertagen, och alla de motstridiga argument som har kommit fram i debatten är i viss utsträckning riktiga (för varje argument kan man hitta konkreta fall som bevisar argumentets giltighet). Hur ska man hantera den ensidiga sociala strukturen i underprivilegierade områden? Det andra dilemmat sammanhänger med befolkningens sociala sammansättning i utsatta områden. Enligt hypotesen om en social blandning, som har varit på modet den senaste tiden, kan socialt eftersatta områden inte utvecklas med bestående resultat om man inte kan åstadkomma en förändring av den lokala sociala strukturen. Det innebär alltså att befolkningen måste bli mer blandad genom att en del invånare med låg status byts ut mot nya invånare med högre social status. Den växande populariteten för en politik som bygger på tankar om social blandning kolliderar dock med begränsningarna för integrerade insatser i särskilt underprivilegierade områden. I Nederländerna har forskare slagit fast att idén att locka de mer välbeställda att bosätta sig i eftersatta områden inte fungerar. Ytterligare ett problem är att det tar lång tid innan det utvecklas någon reell kommunikation mellan de olika sociala skikt som är bosatta i samma stadsdel. Idéer om social blandning kan om de inte tillämpas försiktigt och i kombination med andra offentliga insatser leda till gentrifiering, vilket står i skarp motsättning till bostadspolitikens sociala mål. I alla västländer debatteras frågan om social blandning, men i tidigare socialistländer diskuteras frågan nästan inte alls. En av anledningarna till denna skillnad är det faktum att varken de stora bostadsområdena eller förfallna delar av innerstäderna i dessa länder är lika segregerade som i många storstäder i väst. Det finns emellertid också en annan orsak. I postsocialistiska länder existerar socialt kategoriboende bara i ytterst liten utsträckning (fastighetsbeståndet har privatiserats, ingen nybyggnation har skett). Att hitta ersättningslägenheter för de allra mest marginaliserade är därför så gott som omöjligt, och det är också svårt att integrera dem i befintliga bostadsområden på grund av majoritetsbefolkningens starka tendens till utfrysning. Kopplingen mellan geografisk skala och förnyelseåtgärdernas sociala karaktär. Det visar sig alltså att det inte finns några tydliga svar på stadsförnyelsens dilemman kring områdesbaserade eller horisontella åtgärder och hur mycket social blandning som krävs generellt sett. Vi kan dock dra några viktiga slutsatser av en samlad analys av frågorna om social blandning och stadsförnyelseåtgärdernas områdesbaserade karaktär. Åtgärdsprogram för stadsförnyelse får aldrig vara uteslutande områdesbaserade. Även i de fall då de flesta åtgärder riktas mot ett visst socialt eftersatt område måste man vara medveten om att vissa typer av problem (t.ex. sysselsättning, utbildning, sjukvård) inte kan hanteras bara med utgångspunkt i det lilla bostadsområdet utan att det krävs insatser på en mycket bredare geografisk skala, bortom det enskilda området. Ju mer sociospatialt segregerat ett område är, i desto högre grad krävs det åtgärder av typen social blandning. För att minimera eventuella negativa effekter bör sådana insatser dock planeras utifrån en större geografisk skala (t.ex. storstadsregion). Det innebär också att åtgärderna inte bör begränsas till endast det underprivilegierade området och att resultatet också bör övervakas för hela den större geografiska regionen. I det optimala fallet bör beslut om både områdesbaserade och horisontella (personbaserade) åtgärder fattas inom ramen för en bredare strategi för stadsförnyelse som omfattar hela storstadsområdet. En sådan strategi bör inrymma ett mer långsiktigt perspektiv om de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna på utveckling av hela storstadsområdet och utgöra grunden för både områdesbaserade och horisontella åtgärdsprogram. Läs hela artikeln: TOSICS_01.pdf

4 4 Reportage: Aktiv inkludering av människor ur alla generationer: Lärdomar av städernas erfarenheter på den årliga URBACTkonferensen i Stockholm. Aktiv inkludering av människor ur alla generationer: Lärdomar av städernas erfarenheter på den årliga URBACT-konferensen i Stockholm. Ur Ulf Hägglunds workshoprapport. Över 320 personer deltog i den årliga URBACT-konferensen i Stockholm den 25 november 2009, där man inom ramen för URBACT-projekten diskuterade utmaningarna med en integrerad hållbar stadsutveckling i en situation präglad av ekonomisk nedgång och miljömässig osäkerhet. Under interaktiva temaworkshopar avhandlades innovation och kreativitet, mänskligt kapital och entreprenörskap, storstäder och demografisk förändring, bevarande eller nyskapande stadsidentiteter, förvaltningsmodeller, förnyelse av socialt eftersatta områden, Leipzigstadgans genomförande och storstädernas svar på den ekonomiska krisen. Här följer några slutsatser och resultat från temaworkshopen om aktiv inkludering. Syftet med temaworkshopen var att ge en samlad bild av de lärdomar som man kan dra av de tre URBACTnätverken My Generation, Active Age och Co-Net och att uppmuntra deltagarna att diskutera dessa. För att skapa bästa möjliga förutsättningar till interaktion och undvika Powerpointdöden visades under hela denna session en enda bild av den aktiva inkluderingens landskap för att åskådliggöra vilka olika strategier som används i de tre nätverken. Aktiviteter som genomförs via nätverken hade märkts ut i detta landskap. Här nedan presenteras fem av projekten. Andrea Moreira Santos från My Generation berättade om projektet Gatufotboll, som har organiserats i Birmingham och Glasgow för att komma i kontakt med ungdomar och deras familjer. Genom korsbefruktning mellan en välkänd, lättillgänglig aktivitet och en välkänd geografisk miljö har de inblandade lyckats samla många av stadsdelens ungdomar och inte bara pojkar. Allteftersom ungdomarna själva blir duktigare och mer engagerade kan de ansöka om praktik och till och med ett riktigt jobb. Fiorenza Deriu presenterade tre projekt från ActiveAge-nätverket. Först ut var Far- och morföräldrar och Internet på Fondazione Mondo Digitale (Stiftelsen Den digitala världen) i Rom. Det är ett intressant experiment som visar hur den digitala klyftan som drabbar äldre människor kan överbryggas med hjälp av utbyte mellan olika generationer. Elever på en rad grundskolor i olika delar av Roms kommun har fungerat som lärare i ett projekt med syfte att lära äldre människor att använda digitala apparater. Projektet anses som en stor succé. Fiorenza Derius sista presentation handlade om projektet Seniorer delar med sig av sin sakkunskap till unga entreprenörer inom SECOT i Sevilla. Detta är ett mycket intressant projekt, där personer som har lämnat sin yrkeskarriär bakom sig kan ägna en del av sin fritid åt att fungera som företagskonsulter, vilket gynnar en aktiv ålderdom inom befolkningen. Projektets syfte är att stärka relationerna mellan äldre människor och yngre generationer. Dessa ideellt arbetande seniorer erbjuder sitt yrkeskunnande genom att stödja små och medelstora företag, unga entreprenörer och individer som riskerar sociala svårigheter eller utanförskap. Samira Hack från CoNet berättade om Lilla Växthuset i Malmö. Det handlar om en mötesplats, skapad av ungdomar för ungdomar, med målet att aktivera ungdomar i stadsdelen Fosie i Malmö. Lilla Växthuset skapades för att ge ungdomarna varav många invandrare någonstans att vara på fritiden och på så sätt hålla dem borta från gatorna. Lilla Växthuset är inte bara en mötesplats, utan där finns också bland annat en radiostudio, mixningsutrustning och inspelningsstudior. Lilla Växthuset vill ge ungdomarna ett socialt engagemang och uppmuntra till delaktighet i samhället. Det handlar om att bryta ner barriärer mellan

5 5 religioner, kulturer och konflikter med tillit och respekt som grund. När unga människor engagerar sig i aktiviteterna på Växthuset kan det också leda till arbete med att organisera de olika aktiviteterna och jobba med de unga som anställda. Det här var en mycket medryckande presentation som visade prov på stort engagemang och mycket passion. Det sista exemplet presenterades av Ulf Hägglund från My Generation: C-Stick i Antwerpen. Under genomfördes C-Stick-projektet av JES, en mångkulturell, ideell organisation som arbetar för att skapa lika möjligheter för unga människor att spela en aktiv roll i samhället. C-Stick är en central databas där ungdomar kan hämta och lagra alla typer av relevant information. Här får de en struktur för sina personliga utvecklingsplaner och ett verktyg för att skapa ett personligt utformat CV på ett mycket snabbt och enkelt sätt. I C-Stick ligger tonvikten på att hitta och utveckla ungdomarnas viktigaste kompetensområden. Den personliga meritmappen skapas på ett USB-minne, ett välbekant och omtyckt verktyg bland ungdomarna. Det har också flera andra fördelar: För det första kan det ständigt hållas aktuellt. För det andra är det också ett konkret och påtagligt verktyg som ungdomarna alltid kan bära med sig, till skillnad från en elektronisk meritmapp på en hemsida. C-Stick-mappen på USB-minnet är emellertid också kopplad till en server via Internet, så att det alltid finns en säkerhetskopia av informationen. Den är dessutom kopplad till ett administrativt system, där lärare kan skicka filer och kunskapsomdömen till sina elever. Slutord Efter en livlig diskussion kom slutordet innan workshopen avslutades från Robert Arnkil, chefsexpert inom nätverket My Generation och upphovsmannen bakom den aktiva inkluderingens landskap. Robert Arnkil menade att de berättelser och exempel vi fick ta del av ska uppfattas som ett budskap om kulturell förändring. Även om förändringen inte sker över en natt och även om alla exempel ännu inte är möjliga att överföra till andra sammanhang är processen redan igång! Läs mer: NYHETER FRÅN URBACT Sexton nya URBACT-projekt godkändes av URBACT:s granskningskommitté den 24 januari. Inom de godkända projekten kommer man nu att inleda utvecklingsfasen och samla ett antal samarbetspartner. Kontakta respektive huvudpartner om du vill bli samarbetspartner. Här följer beskrivningar av alla nya projekt: Projektets namn Active Travel Network Bring Up CASH Projektets centrala fråga Att lösa transportproblem genom att uppmuntra invånare i små och medelstora städer att gå till fots och cykla Integrerade strategier för att motverka effekterna av krisen, med fokus på integrerade stads- och landskapslösningar i socialt eftersatta områden med en icke-dynamisk fastighetsmarknad Hållbar renovering av bostadsfastigheter i avsikt att minska energiförbrukningen i befintliga hus Samarbetspartner vid starten (kommer att utökas under utvecklingsfasen) Weiz (AT) huvudpartner Novara (IT) Sebeş (RO) Dundee (UK) Radzionków (PL) Communauté Urbaine de Dunkerque (FR) huvudpartner Bärnbach (AT) Sosnowiec (PL) Jöhvi (EE) Asti (IT) Echirolles (FR) huvudpartner Frankfurt (DE) Bridgens County Borough (UK) Ptolemaida (EL) Jambol (BG)

6 6 ESIMEC Att motverka effekterna av krisen i medelstora städer genom att ta fram innovativa strategier för att locka till investeringar, uppmuntra till entreprenörskap och utveckla kunskapsekonomin Basingstoke and Deane Borough Council (UK) huvudpartner Communauté d Agglomération du Grand Besançon (FR) Albacete (ES) Charleroi (BE) Bistriţa (RO) EVUE Historicentres Net InteGROW LINKS OP-ACT Roma-Net SURE Together URBENENERGY Integrerade och hållbara strategier för att främja användning av elfordon i städer Integrerade strategier för en hållbar förvaltning av historiska stadskärnor Integrerade strategier för social inkludering av ungdomar som befinner sig i riskzonen för utanförskap Att uppgradera bostadsmiljön i historiska stadskärnor i syfte att förbättra miljön och bostadsförhållandena och samtidigt bevara det urbana kulturarvet Att möta de utmaningar som krympande städer ställs inför: att klara demografiska förändringar, avancerad avindustrialisering och krisen Att förbättra integreringen av den romska befolkningen genom bättre tillgång till service, aktiv inkludering på arbetsmarknaden, utbildning och självhjälpsprojekt Diversifiering av den lokala ekonomin i eftersatta områden i medelstora städer genom utveckling av en integrerad socioekonomisk modell för urban rehabilitering Social inkludering och välfärd i städer genom ett tätt samarbete mellan myndigheter, medborgare och privata intressenter (enligt principen om samansvar ) Att skapa hållbara, energieffektiva stadsmiljöer genom att utveckla integrerade strukturer för att förbättra energieffektiviteten och en optimal användning av förnyelsebara energikällor Westminster (UK) huvudpartner Zografou (EL) Stockholm (SE) Frankfurt (DE) Suceava (RO) Faenza (IT) huvudpartner Pézenas (FR) Melissa (IT) Korfu (EL) Schwäbisch Gmünd (DE) Consorcio Red Local (ES) huvudpartner Pescara (IT) Sundsvall (SE) Medias (RO) Zefyri (EL) Bayonne (FR) huvudpartner Delft (NL) Veria (EL) Formigine (IT) Almería (ES) Leoben (AT) huvudpartner Motril (ES) Ancona (IT) Medias (RO) Notodden (NO) Budapest (HU) huvudpartner Udine (IT) Heraklion (EL) Karviná (CZ) Amadora (PT) Eger (HU) huvudpartner Björneborg (FI) Dún Laoghaire Rathdown (IE) Alcobaça (PT) Larnaca (CY) Mulhouse (FR) huvudpartner Braine-l Alleud (BE) Covilha (PT) Salaspils (LV) Pergine Valsugana (IT) Avrig (RO) huvudpartner Pyrgos (EL) Durham County Council (UK) Dve Mogili (BG) Tulln (AT)

7 7 Common Sense Samarbete mellan ansvariga myndigheter för utvecklingsprojekt för att främja en integrerad och hållbar stadsutveckling Provincie Gelderland (NL) huvudpartner Województwo wielkopolskie (Regionen Wielkopolska) (PL) Regione Siciliana (IT) Tillväxtverket (SE) Sha.Ke Att renovera och vitalisera offentliga platser i socialt eftersatta stadsdelar Università Iuav di Venezia (Iuavuniversitet i Venedig) (IT) huvudpartner Technische Universität Wien (AT) Egeiska universitetet (EL) Regione Puglia (IT) UrSEnE Hållbara strategier för energieffektivitet tillämpade på stadsutveckling Universitatea Tehnică de Construcţii din Bucureşt (Tekniska högskolan i Bukarest) (RO) huvudpartner Cesena (IT) Andra distriktet, Bukarest (RO) Tekniska högskolan i Jönköping (SE)

8 URBACT är ett europeiskt program för utbyte och lärande som arbetar för att främja hållbar stadsutveckling. I URBACT samarbetar ett stort antal europeiska städer i projekt för att dela och förverkliga erfarenheter. Varje URBACT-projekt fokuserar på en specifik urban fråga, t ex att ta tillvara på positiv potential hos ungdomar, kategoriboende ( social housing ) eller att ta hänsyn till det kulturella arvet vid stadsutveckling. URBACT möjliggör utveckling av lösningar för utmaningar I det urbana samhället som andra städer kan omvandla till sitt eget sammanhang.