Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006"

Transkript

1 Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

2 Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Därför måste vuxna beslutsfattare anstränga sig för att ta reda på deras åsikter. När barns och ungdomars röster verkligen räknas blir beslutsunderlagen bättre och kvaliteten på besluten ökar. Hur ser då barn och ungdomar själva på sina möjligheter att vara med i beslutsprocesser? Vad vill de kunna påverka och hur mycket? En undersökning från Barnombudsmannen visar att vuxna sällan berättar vad de gör med de förslag barnen kommer med och att många barn upplever att de inte kan vara med och påverka. Skriv och tala så att barn förstår, avfärda inte omedelbart barns förslag och återkoppla besluten. Det är några av de råd som barn och unga för fram i Barnombudsmannens rapport till regeringen

3 Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannens årsrapport 2006

4

5 Innehåll Barn och unga en viktig kunskapskälla 5 Del 1 Rätten till delaktighet och inflytande 9 Barn och unga vill bli tillfrågade 10 Dialogen mellan elever och personal i skolan fungerar halvbra 20 Vart vänder man sig om man är missnöjd med sjukvården? 28 Hemma vill man kunna påverka allt möjligt 32 Barns och ungas rätt till inflytande i kommuner och landsting 34 Intervju: Ungdomsforum vill komma in där diskussionerna förs 39 Inflytandeforum så fungerar de 42 Reportage: I ungdomsrådet får man säga vad man tycker och ens röst blir hörd 51 Del 2 Barnkonventionen så gör man 61 Ett nytt synsätt håller på att etableras i kommuner och landsting 62 Mycket kvar att göra när det gäller barns inflytande i kommuner och landsting 71 Få kommuner och landsting gör dokumenterade barnkonsekvensanalyser 81 Nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen behöver preciseras 85 Kommunerna och landstingen önskar mer hjälp från Barnombudsmannen 88 Arbeta praktiskt med barnkonventionen 89 Uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga 102 En barnkonsekvensanalys som ledde framåt 112 Del 3 Årets heta frågor 115 Oklar utveckling av utlänningslagen 116 Ökat barnperspektiv i kriminalvården 119 Alla barn har rätt till kultur 121 Ungdomars syn på alkohol och narkotika 124 Barns rätt i den sociala barn- och ungdomsvården 131 Långa väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin 133 Vårdnad, boende och umgänge åter aktuella frågor 136 Fokus på nationella minoriteter 142 De yngsta barnen 144 Barnperspektivet i frågor om förmynderskap 146 Pressetik 151 Barnaga uppmärksammas igen 153 Del 4 Utblickar från Sverige 155 FN:s barnrättskommitté uttolkare men inte domstol 156 Stort intresse för Barnombudsmannens erfarenheter 159 Del 5 Barnperspektiv på agendan 163 Information till barn och unga om deras rättigheter 164 Ökat barnperspektiv i kommittéers arbete 165 Medieåret Barnperspektivet i statliga myndigheter 169 Barnombudsmannen är en aktiv remissinstans 171 Årets besvarade remisser 175 Del 6 Råd, referensgrupper och samarbetspartners 179 Del 7 Publikationer 185

6 barnombudsmannens årsrapport 2006 Barn och unga en viktig kunskapskälla Sverige är ett av de länder som har kommit längst i arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Barnkonventionen antogs för drygt 15 år sedan och redan 1999 antog riksdagen en nationell strategi för att förverkliga konventionen. Trots det finns det mycket som behöver göras för att vi ska bli bättre på att försöka leva upp till de rättigheter som barn har. Rättigheter som ofta handlar om en rad vardagliga frågor för barn och unga, såsom att få vara med att påverka sin vardag och att slippa bli diskriminerad på grund av sin ålder. I verkligheten handlar barns rättigheter mycket om attityder. Vi vuxna utgår ofta ifrån andra värderingar och agerar annorlunda när det gäller barn och unga än när det gäller vuxna. I bland kan det vara befogat, därför att barn behöver skyddas, men ofta beror det på att vi inte tycker att barns och ungas vardagsfrågor är lika viktiga som våra egna. Vi tror att barn och unga kan stå ut med situationer och miljöer som vi själva inte kan stå ut med. Det är även vanligt att vi utgår ifrån vuxnas egna tolkningar av barns behov och önskemål. Vi tror oss ofta veta vad som är bäst för barn. Precis som vuxna vill barn bli respekterade och de vill att man lyssnar på dem. De vill kunna vara med att påverka och de inser att de inte alltid kan bestämma. De har ofta stor förståelse för att de inte kan få som de vill, bara de får en rimlig förklaring till varför det inte går eller är lämpligt. Utmaningen ligger i att få vuxna att förstå att dialog och respekt för varandra och mellan generationer är det bästa sättet att få aktiva och ansvarstagande barn och ungdomar som trivs med sin tillvaro. I arbetet med barns och ungas rättigheter är kommuner, landsting och regioner särskilt viktiga aktörer. Skälet är naturligtvis att de hanterar så många frågor som är betydelsefulla för barn. Det är frågor som handlar om utbildning, sjukvård, kollektivtrafik, socialtjänst, planeringsfrågor, fritidsaktiviteter, kultur och inte minst om ekonomiska prioriteringar på lokal och regional nivå. Barns rättigheter och villkor handlar just om dessa vardagsfrågor där beslutsfattare måste bli bättre på att ta tillvara barns och ungas egna synpunkter och behov. I Barnombudsmannens uppdrag ingår att vi ska företräda barns och ungas rättigheter och intressen mot bakgrund av barnkonventionen. Vi ska också driva på genomförandet av konventionen samt bevaka efterlevnaden av den. Dessa tre uppdrag blir bäst utförda genom att kombineras och genom att vi försöker beskriva hur situationen kan se ut för personer under 18 år i Sverige samt vad som kan göras för att Sverige ska bli bättre på att leva upp till deras rättigheter. I det arbetet är det naturligtvis viktigt att låta barn och unga själva utgöra en viktig kunskapskälla. Delaktighet och inflytande I den här årsrapporten vill vi ge en bild av barns och ungas vilja att vara delaktiga och av hur de ser på sina möjligheter att påverka sin vardag och närmiljö. Underlaget har vi fått dels genom en enkätundersökning bland våra kontaktklasser, dels genom möten och intervjuer med barn och unga. I årsrapporten ger vi även en beskrivning av hur vi uppfattar läget när det gäller arbetet med barnkonventionen i kommuner, landsting och regioner. Dessa uppgifter har vi inhämtat genom en enkät till samtliga kommuner, landsting och regioner under hösten Vår beskrivning bygger på deras egna svar. Vi lyfter även fram några av de metoder och arbetssätt som

7 barnombudsmannens årsrapport 2006 Arbetet med barnkonventionen handlar inte bara om barns rättigheter utan även om att öka kvaliteten i beslutsfattandet. kan fungera som verktyg i arbetet med att bli bättre på att leva upp till barnkonventionen. Vi beskriver dessutom några av de lärande exempel vi har mött under året. Arbetet med barnkonventionen handlar inte bara om barns rättigheter, utan även om att öka kvaliteten i beslutsfattandet så att besluten blir bättre för dem som berörs och så att samhället använder sina resurser på bästa sätt. I en situation där resurserna är begränsade måste man se till att man använder varje krona effektivt. Vår undersökning visar tydligt att barn och unga tycker att vuxna som bestämmer i kommunen ska fråga barn innan de fattar beslut som är viktiga för dem. Undersökningen visar också att barn och unga upplever att de inte kan vara med och påverka. I skolan tycker ett flertal elever att lärarna lyssnar, men de tycker inte alltid att det förs en aktiv dialog. En majoritet av eleverna uppger att vuxna inte berättar vad de gör med förslag som eleverna lämnar och endast hälften av eleverna uppfattar att elevrådet har makt att påverka skolan. Barns och ungas egna råd till beslutsfattare är bland annat att skriva och tala så barn förstår, att inte avfärda barns förslag på en gång och att lyssna och återkoppla besluten till barn och unga. När det inte blir enligt barnens förslag, måste beslutsfattarna motivera besluten. Vuxna ska dessutom visa uppskattning och respekt för barns och ungas synpunkter. När man i kommunen, landstinget eller regionen satsar på någon form av ungdomsinflytande måste vuxnas motiv för detta vara tydligt. Man måste mena allvar och visa vilja och engagemang. Demokrati är inte alltid enkelt. Det kräver tid, kunskap och resurser, så även när det gäller unga. Foto: Sune Fridell

8 barnombudsmannens årsrapport 2006 Arbetet i kommunerna För att lyckas få in ett barnperspektiv i det lokala och regionala arbetet krävs, precis som när det gäller andra perspektiv, en tydlig vilja och ambition från ledningen. Det krävs också att barnperspektivet kommer in i styrdokument och i strukturer som används till vardags. Det behövs även att man satsar på utbildning, uppföljning och utvärdering. I enkätsvaren från kommuner, landsting och regioner framgår det att arbetet med barnkonventionen går framåt, men att det går sakta. Många har fattat beslut om att tillämpa barnkonventionen på övergripande nivå och styrdokumenten verkar ha fått en ökad betydelse. Det är tydligt att utbildningsbehovet är stort på många ställen samtidigt som resurser inte avsätts för att möta detta. Användandet av olika metoder, såsom barnkonsekvensanalyser och ungdomsinflytande, tycks ha ökat något i kommuner och landsting. Även antalet ungdomssamordnare (och liknade) verkar ha ökat. Det är positivt att det finns ett engagemang och en vilja att tilllämpa barnkonventionen, men det behövs ett mycket mer systematiskt arbete för att mer omfattande resultat ska bli verklighet. Det behövs en ännu tydligare målsättning nationellt, och sannolikt skulle arbetet intensifieras om det fanns någon form av ekonomisk och utbildningsmässig stimulans. Också konkreta arbetsmetoder behövs, som barnkonsekvensanalyser och ungdomsforum. I den här årsrapporten presenterar vi en metod för hur man kan använda revisionen som ett sätt att följa upp de beslut som har fattats för att försöka öka barnperspektivet i verksamheten. Vi presenterar även ett index för att mäta hur nöjda barn är med sina liv. En metod som vi själva använt i en nationell undersökning, men som under 2006 även kommer att tillämpas lokalt på försök. Under året har vi arbetat med frågor som barn och unga själva lyfter fram som vardagsfrågor. Det har handlat om arbetsmiljön i skolan, vårdnadstvister och en drogfri uppväxt. I alla dessa frågor kan vi konstatera att barn och unga själva ofta kan tala om vad som är en bra lösning för dem och vad som gör att de blir nöjda. Alltför ofta tror vi vuxna att vi vet vad som är bäst och hittar lösningar utan att lyssna till dem som är mest berörda. I en kommun som jag besökte under året ville ungdomsrådet bland annat arbeta med att försöka hitta bra aktiviteter för ungdomarna i syfte att minska problemen med droger. Tanken var att både låta ungdomarna vara med i att forma budskapet mot droger och ta fram idéer på vad kommunen kunde organisera för att minska problemen. Det är ett bra exempel på när ungdomarna själva bäst vet hur budskap ska lyda och hur aktiviteter ska utformas. I en statistisk undersökning som gjorts under året i samverkan med kommittén Mobilisering mot narkotika, kunde vi konstatera att få ungdomar upplever att de kan påverka lokala beslutsfattare när det gäller fritidsaktiviteter. Det som ändå var positivt var att de som hade kunnat vara med och påverka beslutsfattare tyckte att man hade lyssnat till dem. Det visar förhoppningsvis att när vi

9 barnombudsmannens årsrapport 2006 vuxna väl inser att vi kan uppnå bättre kvalitet i våra beslut genom att lyssna till barn och unga, så tar vi deras åsikter på allvar. Genom att presentera olika metoder och lärande exempel hoppas vi kunna inspirera fler beslutsfattare på lokal och regional nivå att initiera aktiviteter och beslut som kan öka barnperspektivet i kommuner, landsting och regioner. Det är viktigt att komma ihåg att det finns en skillnad mellan det vuxna, välvilliga barnperspektivet och barns eget barnperspektiv. För att vara säker på att vi utgår ifrån barns eget perspektiv krävs att vi lyssnar till barn, tar till oss vad de säger, tillmäter deras synpunkter samma värde som vuxnas och visar barn respekt. Men det behövs också kunskap och erfarenhet om barn och barns utveckling. Viktigast för ett ökat barnperspektiv är dock att vi vuxna ständigt funderar på våra attityder till barns och ungas vardagsfrågor och att vi funderar på varför vi så ofta tycker att våra egna frågor är så mycket viktigare än barns och ungas. Förändringen börjar inte hos någon annan. Den börjar hos oss själva. Lena Nyberg Barnombudsman

10

11 Rätten till delaktighet och inflytande Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Vuxna beslutsfattare ska anstränga sig för att ta reda på barns och ungdomars åsikter i olika frågor. Vi har frågat barn och unga, både i våra kontaktklasser och i forum för ungdomsinflytande, hur de ser på sina möjligheter att vara med i beslutsprocesser. Vad vill de kunna påverka och hur mycket? Hur ska det gå till och vad tror de händer med deras åsikter? 1

12 10 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande BARNOMBUDSMANNENS KONTAKTKLASSER: Barn och unga vill bli tillfrågade Den representativa demokratin ger vuxna kommuninvånare möjlighet till politiskt inflytande genom rösträtten. Samtidigt har barn och unga rätt att komma till tals i beslut som rör dem. Hur ser de egentligen på möjligheterna till inflytande och delaktighet? Vi har frågat våra kontaktklasser. I Barnombudsmannens undersökning om hur barn ser på sina liv som genomfördes 2002 konstaterade vi att såväl pojkar som flickor är mindre nöjda med sitt inflytande i skolan och samhället i övrigt än med sin tillfredsställelse med livet allmänt sett och många andra områden. Från samma undersökning vet vi att kropp och hälsa är mycket viktigt för välbefinnandet och att kropp och hälsa är något barn generellt sett är nöjda med. Detsamma gäller familjerelationer. 1 I Barnombudsmannens undersökning från 2003 av hur långt kommuner och landsting kommit i sitt arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), uppgav hela 93 procent av alla kommuner och hälften av alla landsting att det finns möjligheter till inflytande för barn och unga. 2 Detta är något som Barnombudsmannen har följt upp genom de nya undersökningar bland kommuner och landsting som presenteras i denna årsrapport. I den senaste undersökningen från 2005 kan vi konstatera att det i kommunerna ges möjlighet till inflytande inom olika verksamhetsområden, men i olika utsträckning. Framför allt är det inom förskola och skola, inom socialtjänsten och i kultur- och fritidsfrågor som de flesta kommuner anser att det finns möjligheter till inflytande för barn och unga. Av landstingen är det inte så många som uppger att det finns möjligheter till inflytande och de möjligheter som finns ges främst inom hälso- och sjukvårdsfrågor. För att ta reda på hur barn och unga upplever sina möjligheter till inflytande valde vi under våren 2005 att ställa frågor till våra kontaktklasser om inflytande i kommunen, i skolan, på fritiden, inom hälso- och sjukvården och inom familjen. Inflytande i kommunen Trots att det i lagen inte finns något krav på kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige att samråda med kommunmedlemmar används flera samrådsformer runt om i landets kommuner, genom vilka barn och unga kan framföra sina åsikter till politiker. Exempel på sådana samrådsformer är ungdomsråd, ungdomsriksdag, ungdomsparlament, öppet forum, politiska ungdomsförbund eller grupper organiserade på annat vis. Barns och ungas synpunkter inhämtas också genom olika undersökningar och genom kommunernas webbplatser där frågor läggs ut. Genom vår kontaktklassundersökning ville vi bland annat ta reda på hur barn och unga själva ser på sina möjligheter till och förutsättningar för inflytande i kommunen. Är det så att barn och unga används som kunskapskälla och har de möjlighet att komma till tals i verksamheter och åtgärder som rör dem? Barn och unga är inte särskilt intresserade av att få säga vad de tycker När vi frågade de äldre eleverna i våra kontaktklasser om de är intresserade av att få säga vad de tycker till dem som bestämmer i den kommun där de bor svarar så många som 43 procent att de inte är särskilt intresserade och 15 procent att de inte är alls intresserade. Men nästan en fjärdedel svarar att de är ganska intresserade och 10 procent att de är mycket intresserade. På frågan om de skulle vilja träffa de som bestämmer i kommunen och diskutera viktiga frågor med dem svarar 36 procent ja, 34 procent nej och så många som 30 procent svarar att de inte vet. Svaren tyder på att det finns en stor tveksamhet till att träffa de

13 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande 11 Fakta om kontaktklassundersökningen Barnombudsmannen hade under 2005 ungefär 190 kontaktklasser, spridda över hela landet, med barn och ungdomar i årskurserna 4 9 och åren 1 3 i gymnasiet. Kontaktklasserna erbjuds två eller tre gånger per läsår att svara på enkäter från Barnombudsmannen via Internet. Att vara en av Barnombudsmannens kontaktlärare innebär ett engagemang från lärarens sida, eftersom kommunikationen med klassen går genom läraren. Kontaktläraren informeras via brev om när en ny enkät är på gång och under vilken tid hans eller hennes elever kan svara på enkäten. Systemet med kontaktklasserna har successivt byggts ut sedan slutet av 1990-talet. Under tiden 22 april 10 juni 2005 hade kontaktklasserna möjlighet att svara på enkätfrågorna om ämnet inflytande. Två frågeformulär var iordninggjorda. En för yngre (ca år) och en för äldre ungdomar (ca år). Enkäterna var till sin karaktär lite olika. Till de yngre ställde vi frågor om inflytande som berörde familjen, skolan och fritiden. De äldre svarade på frågor om inflytande som berörde skolan, närmiljön och hälso- och sjukvården. På en del av frågorna fick barnen och ungdomarna kryssa i på förhand givna alternativ, ett eller flera. På andra frågor skulle man svara fritt och berätta med egna ord. Sammanlagt svarade barn och ungdomar på enkätfrågorna. På frågorna som var anpassade till de yngre svarade 293 och på frågorna till de äldre svarade 892 personer. De yngre eleverna Enkäten för de yngre besvarades av 127 flickor och 165 pojkar. En person har inte uppgett kön. Ungefär lika många individer från varje årskurs har besvarat enkäten. Av de svarande gick 92 i årskurs 4, 84 gick i årskurs 5 och 96 gick i årskurs 6. Dessutom har tio personer uppgett att de går i årskurs 7. Elva procent har svarat att de har något funktionshinder som, enligt dem själva, försvårar för dem eller hindrar dem från att göra det de vill. Utländsk bakgrund har 10 procent, enligt definitionen att de själva eller båda föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige. Svensk bakgrund har 88 procent. Med svensk bakgrund menas att de själva och minst en av föräldrarna är födda i Sverige. Två procent har inte uppgett bakgrund. Vi har fått svar från grupper av elever i 12 olika skolor. Dessutom har vi fått svar från nio personer som antingen är den enda svarande från sin skola eller som har svarat något annat på frågan än skolans namn. De svarande bor spridda över landet i elva olika kommuner från Skellefteå till Lund. Olika kommuntyper finns representerade och 44 procent bor i storstadsområden. Nästan 40 procent bor i större städer, kommuner eller pendlingskommuner och 17 procent bor i små kommuner eller glesbygdskommuner samt varuproducerande kommuner. De äldre eleverna Enkäten för de äldre besvarades av 397 pojkar och 492 flickor. Ungefär en tredjedel av eleverna gick i årskurs 1 på gymnasiet. Var femte svarande gick i årskurs 9. Nästan lika många elever besvarade enkäten i årskurs 7 (15 procent) och 8 (17 procent). Få elever gick i årskurs 2 (9 procent) och 3 (6 procent) på gymnasiet. Tretton procent har svarat att de har något funktionshinder som, enligt dem själva, försvårar för dem eller hindrar dem från att göra det de vill. Utländsk bakgrund har 19 procent, enligt definitionen att de själva och eller båda föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige. Svensk bakgrund, vilket innebär att de själva och minst en av föräldrarna är födda i Sverige, har 78 procent. Tre procent har inte uppgett bakgrund. Vi har fått svar från grupper av elever i 36 olika skolor. Dessutom har vi fått 17 svar från personer som antingen är den enda svarande från sin skola eller som har svarat något annat på frågan än skolans namn. De svarande bor spridda över landet i 43 kommuner från Kiruna i norr till Helsingborg i söder samt från Gotland i öst till Mölndal i väst. Dessutom har vi fått svar från enstaka ungdomar från 25 olika kommuner. Olika kommuntyper finns representerade hälften av de svarande ungdomarna bor i storstadsområden. En tredjedel bor i större städer, kommuner eller pendlingskommuner. Nästan var femte ungdom bor i små kommuner eller glesbygdskommuner.

14 12 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande som bestämmer i kommunen. Flickor vill träffa dem som bestämmer i större utsträckning än pojkar och elever födda i ett annat land samt elever med båda föräldrarna födda i ett annat land vill det mer än de elever som är födda i Sverige. Att intresset är lågt och att viljan att träffa dem som bestämmer inte är så hög kan ses som en dyster bild, men när vi frågar om de vuxna som bestämmer i kommunen där de bor ska fråga barn och unga innan de bestämmer om sådant som är viktigt för dem svarar hela 72 procent ja, absolut och endast fyra procent nej, inte alls, 17 procent svarar kanske. Vi kan också se att ju äldre eleverna är, desto fler anser att de som bestämmer ska fråga barn och unga om vad de tycker. Hela 85 procent av eleverna i år 3 på gymnasiet svarar ja, absolut. Flickor anser i något högre grad än pojkar att barn och unga bör tillfrågas om vad de tycker. 74 procent av elever födda i Sverige svarar ja, absolut jämfört med 55 procent av eleverna födda i ett annat land. Eleverna anser också att det är viktigt att de vuxna som bestämmer i kommunen träffar grupper av ungdomar och diskuterar viktiga frågor, 39 procent tycker att det är mycket viktigt och 37 procent att det är viktigt. Vi kan se att det är viktigare ju äldre eleverna är. Flickor anser i högre utsträckning än pojkar att det är mycket viktigt. Här kan vi också se att elever födda i ett annat land tycker att det är viktigt i något högre grad än elever födda i Sverige. Svaren ger en otydlig bild. Varför är barn och unga inte intresserade av att få säga vad de tycker när de samtidigt mycket tydligt anser att barn och unga ska bli tillfrågade i frågor som berör dem? De som bestämmer frågar inte barn och unga På frågan om de vuxna som bestämmer i kommunen har frågat dem om vad de tycker svarar 61 procent nej och 26 procent vet ej, endast 13 procent svarar ja. Fler barn med funktionshinder svarar ja på frågan. Jag blev slumpmässigt uppringd av typ kommunen (någon myndighet) och fick svara på frågor om hur jag upplevde mitt närområde, trygghet om kvällen, skola, om det var något som var dåligt osv. I en öppen fråga om vem som har frågat dem, uppger eleverna främst att det är skolan eller läraren som har frågat vad de tycker i viktiga frågor. Att det är någon från kommunen som tillfrågat dem är också ett ganska vanligt svar. En hel del nämner att föräldrarna har frågat dem. Några uppger att det var någon från till exempel kulturförvaltningen eller fritidsförvaltningen och några uppger ungdomsråd. Det är också en större grupp som svarar att de inte vet vem eller vilka som tillfrågat dem. Det är få som uppger att de har blivit tillfrågade i frågor som berör dem och det är heller inte många som tror att de som bestämmer i kommunen är intresserade av vad de tycker. Bland de tillfrågade eleverna är det 39 procent som tror att de som bestämmer inte är särskilt intresserade av vad de tycker. Det är 15 procent som tror att de som bestämmer inte alls är intresserade, 24 procent tror att de är ganska intresserade och endast fyra procent att de är mycket intresserade. Många, 58 procent, vet inte om de som bestämmer i kommunen brukar träffa grupper av ungdomar och diskutera viktiga frågor. Nej

15 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande 13 eller nästan aldrig svarar 21 procent, 17 procent svarar ibland och 3 procent svarar ja, för det mesta. Det är inte många som anser att de har möjlighet att säga vad de tycker till dem som bestämmer i kommunen. Hela 47 procent svarar Vilka av dessa möjligheter att påverka beslut finns där du bor? Åk 7 gy 3. Procent. Flerval. Vara med i ungdomsråd Ge synpunkter genom att svara på enkäter Vara med i barn- och ungdomsföreningar Skriva på kommunens webbplats Besöka öppet forum Vara med i ungdomsfullmäktige Närvaro i politiska nämnder Vara med i ungdomsting Annat Antal svarande (procentbas): att de har ganska små eller mycket små möjligheter att säga vad de tycker till dem som bestämmer i deras kommun. Mycket stora möjligheter anser 3 procent att de har och 11 procent anser att de har stora möjligheter. 39 procent svarar vet inte på frågan. Vi frågade också med ett antal givna svarsalternativ vilka möjligheter det finns att påverka. Vanligast är att vara med i ungdomsråd, vilket 32 procent uppger och att ge synpunkter genom att svara på enkäter, vilket 30 procent uppger. I alternativet annat uppges till exempel elevrådet, föreningar, byamöte, politiska partier, föräldrar och eget initiativ. De yngre tillfrågas inte heller Vi ställde också frågor om fritiden till de yngre eleverna i våra kontaktklasser. Det är 59 procent som svarar nej på frågan om de vuxna som bestämmer i kommunen frågat dem om vad de tycker om sin fritid. Relativt många, 28 procent, svarar att de inte vet. Endast 13 procent svarar ja på frågan. En liknande bild fick Barnombudsmannen genom en undersökning som presenterades i rapporten Drogfri tid under hösten Ungdomarna som gick i årskurs 8 och år 2 i gymnasiet fick svara på frågan Har du fått möjlighet att själv föra fram dina åsikter om vad du vill göra på fritiden till dem som bestämmer i kommunen/stadsdelen?. Resultaten visar att ungdomar inte har mycket inflytande över kommunala fritidsbeslut. En stor majoritet, 84 procent, svarar nej. En minoritet, 13 procent, svarar ja. I vår kontaktklassundersökning frågade vi eleverna vem eller vilka som frågat vad de tycker om sin fritid. De flesta svarar att de inte vet, men några uppger föräldrar, kompisar, lärare och fritidsgårdspersonal.

16 14 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande Få vet vart de ska vända sig För att kunna utnyttja rätten att komma till tals måste barn och unga också ha kunskap om hur de kan göra för att påverka. Vi ställde därför en fråga till de äldre eleverna om de vet vart de kan vända sig om de vill ändra eller påverka något i sin kommun. Nästan hälften, 49 procent, svarar nej, 23 procent svarar vet inte och 28 procent svarar ja. Ingen aning. Har en förälder som arbetar på kommunhuset så förmodligen hade jag talat med henne. Annars har jag inte den blekaste aning. Vi ställde också en öppen fråga om vart de skulle vända sig om de ville ändra eller påverka något i sin kommun. De barn och unga som vet vart de ska vända sig vänder sig främst till kommunen om de vill ändra på något i sin kommun. Ganska många uppger att de inte vet och menar att om de inte vet så rådfrågar de någon som vet. Det är en relativt stor grupp som vänder sig till någon i skolan eller till sina föräldrar, men inte lika framträdande som de som vänder sig till kommunen. På frågan om hur de skulle göra om de vill ändra eller påverka något i kommunen svarar en ganska stor grupp att de inte vet hur de ska göra om de vill ändra på något i sin kommun. Men det är tydligt att bland dem som vet så är det ingen tvekan. De flesta uppger att man helt enkelt söker upp kommunen, andra att de skriver brev, ringer eller mejlar till kommunen. Andra tillvägagångssätt är namninsamlingar, skriva insändare och att demonstrera. Ett mindre antal av dessa beskriver en process där man lämnar in förslag till kommunen och endast en uppger att de går genom ungdomsfullmäktige. Till kommunen såklart! Ungdomsrådet hjälper ju ungdomar att få sina röster hörda, om jag vill ändra något som har med ungdomar att göra skulle jag vända mig dit. Bilden är tudelad. Å ena sidan är det många som inte vet vart de ska vända sig, å andra sidan förmedlar de som vet en väldig självklarhet. Varifrån har man då fått denna kunskap? Vi frågade hur mycket de har fått lära sig i skolan om hur de kan påverka i samhället. Nästan hälften, 48 procent, svarar ganska lite och 16 procent väldigt lite. Att de fått lära sig väldigt mycket svarar 7 procent och 29 procent att de fått lära sig mycket i skolan. Fler elever födda i ett annat land än elever födda i Sverige anser att de lär sig mycket i skolan. Informationen från kommunen till barn och unga verkar vara bristfällig. Bland de äldre eleverna i våra kontaktklasser är det endast 2 procent som anser att de har fått veta väldigt mycket om hur de ska göra för att påverka i sin kommun och 8 procent som uppger att de har fått veta mycket. 32 procent svarar att de har fått veta ganska lite, 31 procent väldigt lite och 27 procent vet inte om de har fått veta något. De yngre vet inte vart de ska vända sig Till de yngre eleverna i våra kontaktklasser ställde vi frågor om fritiden och om de vet vart de kan vända sig om de vill ändra eller påverka något som gäller fritiden. Ja, svarade 33 procent, nej svarade 30 procent och 37 procent svarade vet inte. På den öppna frågan om hur de gör om de vill ändra något som gäller fritiden svarade många att de inte vet. De allra flesta vänder

17 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande 15 sig till mamma och pappa. En hade koll och sade att mamma och pappa i sin tur vände sig till kommunen. Få ungdomar utnyttjar de möjligheter som finns Det är väldigt få ungdomar, 13 procent, bland de äldre eleverna i våra kontaktklasser som uppger att de har lämnat förslag eller idéer om hur de vill ha det i sin kommun. Vi frågade också vilka förslag det i så fall rör sig om. Främst handlar det om fritidsaktiviteter såsom att få en skatepark, förbättra fotbollsplanen, få ett badhus, men även förslag om ungdomsgård, ungdomscafé och andra ställen för ungdomar. Andra förslag handlar om kommunikationsmöjligheter inom kommunen och om skolan. I en flervalsfråga bad vi de äldre eleverna att uppge vilka av de fasta alternativen som de hade gjort de senaste tolv månaderna för att ändra något. Det vanligaste svaret är skrivit på en namninsamling eller en insändare, andra vanliga sätt att försöka ändra på något är valt varor som uppfyller vissa krav, till exempel miljömärkning, chatta/debattera politik på Internet och burit märken eller symboler för att uttrycka en åsikt. På alternativet annat svarar eleverna bland annat pratat/diskuterat med kompisar, genom musik, genom en viss livsstil eller att de har tagit upp saker i skolan genom till exempel klassråd. Återkopplingen bristfällig enligt ungdomarna Vi frågade de äldre eleverna om återkopplingen, om de som bestämmer har berättat för dem vad de har gjort med de förslag de har lämnat svarar 77 procent nej, 16 procent ja och 7 procent att de inte har lämnat något förslag av dem som på en tidigare fråga uppger att de har lämnat förslag. Om man lämnar in ett förslag vill man förstås veta hur det gick med förslaget. Av dem som svarar ja på frågan om de lämnat in förslag är det 5 procent som svarar ja, absolut på frågan om det blev som Vad av detta har du gjort för att försöka ändra något de senaste tolv månaderna? Åk 7 gy 3. Procent. Flerval. Skrivit på en namninsamling eller en insändare Valt varor som uppfyller vissa krav, t.ex. miljömärkning Chatta/debattera politik på Internet Burit märken eller symboler för att uttrycka en åsikt Tagit kontakt med någon vuxen som bestämmer Demonstrerat Varit på möte Gått med i en förening Antal svarande (procentbas): 871 Annat

18 16 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande Foto: Magnus Jönsson/Scanpix de föreslog, 15 procent svarar delvis, 57 procent som svarar nej och 23 procent vet ej. Det är få som svarar på den öppna frågan om hur de gjorde när de lämnade in förslag. De som svarar uppger att de har gått via elevråd eller skolan, mejlat till kommunen eller att de har valt att gå via någon vuxen. Vi gick en grupp kompisar och pratade med personen som hade hand om den saken och framförde våra förslag. Vi frågade också varför de trodde att det inte blev som de föreslog. En stor del av de svarande vet inte varför, men ganska många uppger att de som beslutar inte bryr sig om vad ungdomar tycker och några menar att frågorna har låg prioritet. En ganska stor andel uppger också bristande resurser, att pengar saknas, som anledning. Svaren tyder på en viss uppgivenhet, att frågorna inte är viktiga att prioritera, att beslutsfattare inte avsätter pengar till barn och unga, att de inte bryr sig, att de inte har tid eller besvikelse över att löften inte hålls. Det är 11 procent som svarar ja för det mesta på frågan om de får veta det de vill och behöver om det som bestäms i deras kommun. Att de ibland får veta det svarar 46 procent och 43 procent svarar nej sällan/nästan aldrig. Alla har inte samma förutsättningar När vi tittar på svaren på frågorna som rör kommunen i relation till bakgrundsvariablerna kön, funktionshinder, utländsk bakgrund och ålder finner vi överlag inga stora skillnader mellan dessa grupper. Det tyder på att de tillfrågade upplever att de har lika möjligheter till inflytande. Vissa skillnader kan vi dock se i svaren på några av frågorna. Barn och unga födda i ett annat land eller med båda föräldrarna födda i ett annat land svarar i högre utsträckning vet inte på flera av frågorna. Samtidigt svarar de i högre grad än övriga barn och unga att de har fått lära sig mycket om hur de kan påverka i samhället genom skolan. Barn och unga som är födda i ett annat land eller med båda föräldrar födda i ett annat land vill i högre utsträckning träffa dem som bestämmer och diskutera viktiga frågor. Barn och unga födda i ett annat land anser också i högre utsträckning att det är viktigt att de som bestämmer träffar grupper med ungdomar och diskuterar viktiga frågor. Elever födda i ett annat land eller med båda sina föräldrar födda i ett annat land förmedlar en större osäkerhet genom att på flera frågor i högre grad svara vet inte. Vad det beror på är svårt att säga men det skulle kunna hänga samman med att de inte har samma möjligheter att få kunskap om hur man kan påverka i samhället som andra elever. Kunskapen de får genom skolan är av oerhört stor betydelse, men det är också viktigt att stödja deras föräldrar så att de i sin tur kan stödja och vägleda sina barn. Vi kan också se att flickor i högre utsträckning än pojkar vill träffa dem som bestämmer. De tycker att de som bestämmer ska fråga barn och unga samt att det är viktigt att de som bestämmer träffar grupper med ungdomar och diskuterar viktiga frågor. Sammanfattning Varför är barn och unga inte intresserade av att få säga vad de tycker när de samtidigt mycket tydligt anser att barn och unga ska bli tillfrågade i frågor som berör dem?

19 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande 17 Förutsättningarna för inflytande är beroende av bland annat den vuxne beslutsfattarens vilja och kunskap. Enligt barn och unga i våra kontaktklasser frågar de som beslutar i kommunen inte barnen om vad de tycker i viktiga frågor. På frågan om de vuxna som bestämmer i kommunen har frågat dem om vad de tycker svarar 61 procent nej. Barnen och ungdomarna upplever inte att de som bestämmer i kommunen är särskilt intresserade av vad de har att säga. Det är 39 procent som tror att de som bestämmer inte är särskilt intresserade av vad de tycker och 15 procent som tror att de som bestämmer inte alls är intresserade. Det finns en viss uppgivenhet bland de tillfrågade barnen och ungdomarna, att frågorna inte är viktiga att prioritera, att beslutsfattare inte avsätter pengar till barn och unga, att de inte bryr sig, att de inte har tid eller att de är besvikna för att löften inte hålls. Eleverna i våra kontaktklasser anser inte att de har så stora möjligheter att påverka viktiga frågor som berör dem. Hela 47 procent svarar att de har ganska små eller mycket små möjligheter att säga vad de tycker till dem som bestämmer i deras kommun. En annan förutsättning för barns och ungas inflytande är förstås att barn och unga själva både vill och har kunskap om hur man kan påverka. Det är många som uppger att de inte vet vart de ska vända sig för att påverka. Nästan hälften, 49 procent, svarar nej på frågan om de vet vart de ska vända sig för att påverka, 23 procent svarar vet inte och 28 procent svarar ja. Informationen om vilka möjligheter som finns är enligt barn och unga i våra kontaktklasser bristfällig. Bland de äldre eleverna är det endast 2 procent som anser att de har fått veta väldigt mycket om hur de ska göra för att påverka i sin kommun och åtta procent som uppger att de fått veta mycket. 32 procent svarar att de fått veta lite, 31 procent väldigt lite och 27 procent vet inte om det fått veta något. När vi frågade de äldre eleverna om återkopplingen, om de som bestämmer berättat för dem vad de gjort med de förslag de lämnat, svarar 77 procent nej. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att så få är intresserade av att få säga vad de tycker och att så få av de tillfrågade har lämnat förslag till dem som bestämmer. Endast 13 procent bland de äldre eleverna i våra kontaktklasser uppger att de har lämnat förslag eller idéer om hur de vill ha det i sin kommun. Barn och unga måste förstås själva vara intresserade av att påverka, vilket eleverna i våra kontaktklasser inte ger uttryck för i någon större utsträckning. Här måste man också vara observant på att barn och unga i våra kontaktklasser har svarat på en hypotetisk fråga. Vi kan ju samtidigt konstatera att de inte haft några större möjligheter att påverka. Att svara på frågan om de är intresserade av att påverka är därför svårt. Attityder och inställningar i en fråga kan ändras när det handlar om realiteter. 4 Andra studier ger perspektiv Ett lågt intresse för möjligheten att påverka är inte något unikt för våra kontaktklasser, men frågan är om barn och unga skiljer sig från vuxna avseende intresset för möjligheten att påverka? Historiskt har ungdomar haft en positivare framtidstro och tilltro till möjligheterna att påverka, men enligt Ungdomsstyrelsens studie De kallar

20 18 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande oss unga från 2003 skiljer det sig inte längre mellan ungdomar och vuxna i lika hög utsträckning. 5 Bland annat konstaterar Ungdomsstyrelsen att ungdomar i hög grad inte känner tillit till sin egen förmåga att kunna påverka. Dessutom känner de sig mindre delaktiga i samhället. I studien dras slutsatsen att de som upplever att politikerna inte är lyhörda inte heller anser att politikerna förtjänar någon respekt och då minskar viljan att delta i politiken genom att till exempel rösta. Det är de folkvaldas vilja att lyssna som inte bara påverkar medborgarnas beteende utan också deras värderingar av demokratin. I en studie som Barnombudsmannen i Uppsala gjorde 2005 pekar man på bristen av kunskap om vilka kanaler för inflytande som finns men också kunskapen som krävs för att utnyttja dessa kanaler. 6 I undersökningen är det fler som anser att de har fått lära sig om hur kommunen fungerar än om hur de själva kan vara med och påverka. De lyfter också fram att misstron mot politiker är ett allvarligt problem. Viljan till att vara med och påverka är alltså inte något självklart, vi vuxna måste skapa förutsättningarna för barn och unga att vara med och påverka och visa dem att deras åsikter gör skillnad. Vi måste göra inflytandet till en realitet. i högre grad bör lyfta fram goda exempel på hur barn och unga kan vara med och påverka för att visa att de faktiskt kan vara med och förändra. i högre utsträckning behöver informera barn och unga om vilka möjligheter som finns för att vara med och påverka i frågor som berör dem. Informationen bör även riktas till föräldrar. särskilt bör rikta information till barn och unga födda i ett annat land eller med båda föräldrar födda i ett annat land. bör ge barn och unga större möjlighet att lära sig hur de kan påverka i samhället genom skolan. i högre utsträckning behöver återkoppla besluten till barn och unga. Noter 1 Resultaten från undersökningen Rätten att komma till tals 2002 publicerades i Hur kul är det på en skala? 2004 och i Barnombudsmannens årsrapport Vem bryr sig, Barnombudsmannen. Från ord till handling. BR2004:05. 3 Barnombudsmannen. Drogfri tid. BR2005:05. 4 Elofsson, Stig, Värmdö Kommun. Önskan och möjligheten att påverka i samhälle och skola. En studie av högstadie- och gymnasieelever i Värmdö. Delrapport av Lupp-rapport 2004/05. 5 Ungdomsstyrelsen. De kallar oss unga, 2003:1. 6 Barnombudsmannen Uppsala, Emilia Frost. Rapport Hur ser unga på sina möjligheter att påverka i Uppsala kommun? Uppsala, Barnombudsmannen anser att kommunerna: bör skapa fler forum för barns och ungas inflytande i frågor som berör dem.

21 Barns och ungas råd till beslutsfattare Skriv och tala så att barn och unga förstår. Sprid positiva förebilder av hur barn och unga har kunnat vara med och påverka. Avfärda inte omedelbart det barn och unga säger. Visa att ni lyssnar genom att återkoppla besluten till barn och unga. När det inte blir som barn och unga föreslår måste beslutsfattare motivera varför det inte blev så. Visa uppskattning och respekt för att barn och unga tar sig tid att delge sina synpunkter. Bjud på fika! Källa: Barnombudsmannens ungdomsråd

22 20 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande BARNOMBUDSMANNENS KONTAKTKLASSER: Dialogen mellan elever och personal i skolan fungerar halvbra Skolan ska bidra till att barn och unga får ett demokratiskt synsätt. Men det räcker inte att enbart lära ut demokrati. Skolan måste genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Ungefär hälften av de barn och unga vi har frågat tror att elevrådet har makt att påverka skolan. Staten har via skollagen och läroplanen slagit fast att skolan ska verka i en demokratisk anda samt att barn och unga har rätt till inflytande. Dessutom har många kommuner antagit lokala skolplaner där inflytandeaspekterna ofta är en viktig del. Artikel 12 i barnkonventionen slår fast barns och ungas rätt till inflytande. I barnkonventionen finns dessutom ett par artiklar, 28 och 29, som tar upp rätten till utbildning samt vad den ska förmedla. Vi ställde ett antal frågor till våra kontaktklasser för att få ökad kunskap om barns och ungas syn på hur inflytandet ser ut i skolan. Läraren har stora öron I enkäten till de yngre eleverna frågade vi om läraren brukar fråga eller vill prata med eleverna om vad de tycker om olika saker. Vi ställde också en fråga om läraren lyssnar på vad eleverna tycker. Ungefär hälften, 48 procent, av eleverna anser att läraren lyssnar för det mesta och 40 procent uppger alternativet ibland. Däremot framträder en annan bild när det gäller om läraren brukar fråga el- ler vill prata om vad eleverna tycker om olika saker. Var fjärde elev svarar att läraren för det mesta brukar fråga eller vill prata med dem om vad de tycker. Över hälften av eleverna anser att läraren gör det ibland och var fjärde elev uppger att läraren sällan eller nästan aldrig frågar dem. Resultatet visar att det är färre elever som uppger att läraren vill prata eller frågar om vad eleverna tycker än som uppger att läraren lyssnar. Det innebär att eleverna anser att lärare lyssnar i högre utsträckning än för en aktiv dialog med dem. Det finns en del skillnader i barnens svar. Det är till exempel fler pojkar än flickor som uppger att läraren både lyssnar och frågar dem om vad de tycker. Dessutom anser fler barn med funktionshinder än barn utan funktionshinder att läraren för det mesta både lyssnar samt frågar och vill prata om vad de tycker. De yngsta barnen i årskurs 4 upplever i högre grad än barnen i de äldre årskurserna att läraren för det mesta både lyssnar, frågar och brukar prata med eleverna om vad de tycker. Lyssnar dina lärare på vad du tycker? Procent. Årskurs 4 6. Alla Flickor Pojkar Med funktionshinder Utan funktionshinder Åk 4 Åk 5 Åk 6 Ja, för det mesta Ibland Nej sällan/nästan aldrig Antal svarande (procentbas): alla 278, flickor 155, pojkar 122, med funktionshinder 31, utan funktionshinder 242, åk 4: 85, åk 5: 83, åk 6: 92.

23 Foto: Karl-Josef Hildenbrand/Scanpix Nästan en tredjedel av dem som går i årskurs 6 upplever att läraren sällan eller nästan aldrig vill prata med dem om vad de tycker, jämfört med nästan var femte elev i årskurs fyra och fem. Att lyssna på elevernas idéer och förslag I enkäten till de yngre fanns också en fråga som handlar om huruvida de vuxna i skolan lyssnar på elevernas egna idéer och förslag. Det fanns också några frågor som handlar om ifall eleverna har lämnat förslag på hur de vill ha det i skolan samt om de vuxna har berättat vad de har gjort med förslagen och om det blev som eleverna föreslog. Av de elever som anser att de vuxna lyssnar är det 57 procent som anser att det görs delvis medan det är 10 procent som tycker att det görs helt och hållet. Det är 21 procent av eleverna som uppger att de vuxna inte i särskilt stor omfattning lyssnar på de förslag och idéer som eleverna ger. En mindre del, 4 procent, svarar att de vuxna inte alls lyssnar. Det innebär att en fjärdedel av eleverna på något sätt anser att vuxna i skolan inte lyssnar till deras förslag och idéer som ges. Det är stora skillnader i upplevelsen om vuxna i skolan lyssnar på elevernas egna förslag och idéer. De flesta, 69 procent, av barnen utan funktionshinder svarar ja, helt och hållet samt ja, delvis att jämföra med 47 procent av barnen med funktionshinder. Nästan hälften, 47 procent, av barnen med funktionshinder svarar något av alternativen nej, inte särskilt eller nej, inte alls till skillnad mot 22 procent av barnen utan funktionshinder. Det innebär att de vuxna i skolan i mindre grad verkar lyssna på förslag och idéer från barn med funktionshinder. Det visar sig att det är betydligt fler av eleverna i årskurs 4 som uppger alternativet ja, helt och hållet på frågan om de vuxna lyssnar på dig i skolan när man lägger förslag, jämfört med de andra ålderskategorierna. På frågan om eleverna har lämnat några förslag uppger ungefär hälften, 51 procent, av eleverna att de har lämnat förslag om hur man vill ha det på skolan. Här visar det sig att 65 procent av eleverna med funktionshinder har lämnat förslag, jämfört med 50 procent av barnen utan funktionshinder. Det är också fler som är födda i Sverige samt de med båda föräldrarna födda i Sverige som har lämnat förslag eller idéer. Det är betydligt fler i årskurs 4 (66 procent) och årskurs 5 (71 procent) än i årskurs 6 (25 procent) som har svarat att de har lämnat förslag eller idéer på hur de vill ha det i skolan. När barnen berättar vilka idéer och förslag de har lämnat är det många som tar upp saker som rör utemiljön. Men även inomhusmiljön nämns, till exempel duschdraperier och liknande. Några svar handlar om att man har pratat om rasterna och maten. Några få har nämnt ordningsregler. Det är 11 procent av eleverna som uppger att det helt och hållet blev som de föreslog medan 34 procent uppger att det delvis blev som man föreslog. Över en fjärdedel, 28 procent, svarar att de inte vet om det blev som de föreslog medan 26 procent svarar att det inte blev som de föreslog. En av frågorna handlar om ifall de vuxna på skolan berättar vad de har gjort med elevernas förslag. Av de som svarar att de har lämnat ett förslag är det 64 procent som uppger att de vuxna inte har berättat vad de gjort med förslagen eller idéerna.

24 22 barnombudsmannens årsrapport 2006 rätten till delaktighet och inflytande Vart vänder man sig för att påverka? En fråga som ställdes både i enkäten till de yngre eleverna och i enkäten till de äldre eleverna handlar om eleverna vet vart de kan vända sig om de är missnöjda med något i skolan. Av de äldre är det 69 procent som svarar att de vet vart de kan vända sig om de är missnöjda, medan det är ungefär hälften, 51 procent, av de yngre eleverna som vet vart de kan vända sig. Dessutom uppger 32 procent av de yngre att de inte vet vart de kan vända sig till skillnad mot 16 procent av de äldre. Av barnen som går i årskurs 4 är det bara 33 procent som vet vart de kan vända sig, jämfört med 74 procent av eleverna i årskurs 9. Det är fler i de yngre åldersgrupperna som inte vet vart de kan vända sig om de är missnöjda med något i skolan. När eleverna fick beskriva vart de vänder sig om de är missnöjda så uppger ungefär lika många av de yngre att de går till lärare, rektor eller skolpersonal som till klassråd, elevråd eller liknande. Några säger att de vänder sig till kompisar. En del uppger att det inte leder till något eller att ingen lyssnar. Det finns också några som säger att de inte vill förändra något. Bland de äldre eleverna säger de flesta att de vänder sig direkt till rektorn, lärare eller går via elevrådet. De flesta svaren tyder på att de är medvetna om ett representativt system genom klassråd och elevråd för att sedan nå rektorn. En mindre grupp uppger att de vänder sig till sin mentor eller handledare. Några uppger att de inte vet eller att de inte gjort något för att förändra. Några uppger också att de pratar med sina kompisar. Vet du vart du kan vända dig om du är missnöjd med något i skolan? Procent. Årskurs 4 6. Alla Åk 4 Åk 5 Åk 6 Ja Nej Vet inte Totalt antal svarande (procentbas): alla 270, åk 4: 83, åk 5: 78, åk 6: 92. Vet du vart du kan vända dig om du är missnöjd med något i skolan? Procent. Åk 7 gy 3. Alla Åk 7 Åk 8 Åk 9 Gy 1 Gy 2 Gy 3 Ja Nej Vet inte Totalt antal svarande (procentbas): alla 805, åk 7: 119, åk 8: 136, åk 9: 179, gy 1: 242, gy 2: 72, gy 3: 50

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen Inriktningsdokument 2017-05-29 Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen KS 2015/1309 Beslutat av kommunfullmäktige den 29 maj 2017. Ett inriktningsdokument beskriver den långsiktiga

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Näringsliv och utveckling

Näringsliv och utveckling Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns

Läs mer

Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017

Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017 Julio Garcia Atterström Handläggare SKRIVELSE Datum 2018-12-13 Sida 1(2) Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2018-00113 3.5.1.25 Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Ungas möjlighet till delaktighet och inflytande i Värmdö kommun

Ungas möjlighet till delaktighet och inflytande i Värmdö kommun 2016-10-10 Handläggare Jenny Lönngren Kultur- och fritidsavdelningen 2016KS/0553 Ungas möjlighet till delaktighet och inflytande i Värmdö kommun Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress:

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Från beslut till praktik

Från beslut till praktik Barnombudsmannen rapporterar br2008:04 Från beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Skärgårdsförskolorna 2 November 2016 VARFÖR BARNETS RÄTTIGHETER? - EN TILLBAKABLICK Rädda Barnen (Eglantyn Webb), pedagog och barnläkare Janusz Korczak och II Världskriget

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Barns delaktighet i utredningsarbetet Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014 FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 14:1 14:2 14:3 14:4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 14:5 Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1 HANDSLAGET Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER Enkätredovisning 1 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Fråga 1 och 2...

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola

Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola Föräldraföreningen Offensiv vid Sankt Olofs skola (nedan kallad Föräldraföreningen) överlämnade 2016-11-15 en skrivelse

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer