Tobaksprojekt HFÅ 2008/255

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tobaksprojekt HFÅ 2008/255"

Transkript

1 Tobaksprojekt HFÅ 2008/255 Samverkansprojekt Stenungsund och Tjörns kommun Carina Johansson Projektledare 1

2 Sammanfattning Tobaksprojektet i Stenungsund och Tjörns kommuner har varit ett brett samverkansprojekt som tillsammans med 22 andra projekt har ingått i Statens folkhälsoinstituts nationella tobaksuppdrag. Projektets övergripande syfte har varit att utveckla metoder och strategier som verkar tobaksförebyggande mot barn och ungdomar. Projektet var inriktat på att aktörer som arbetar med barn och ungdomar i Stenungsund och Tjörns kommun ges bättre förutsättningar för att på ett effektivt sätt arbeta med tobaksprevention samt befästa och finna långsiktiga strukturer för det tobaksförebyggande arbetet. Samt att involvera och medvetandegöra föräldrar i detta arbete. Målgruppen har varit primärvård, folktandvård, skola/skolhälsovård, fritid, drogförebyggare, ungdomshälsa/mottagning/team, föräldrar och folkhälsa. De aktiviteter som gjorts är: Nätverksbyggande mellan olika verksamheter och kommuner, gemensamma utbildningsinsatser, lokal resursperson med uppdraget att skapa struktur samt delprojekt som drivits av mödravårdscentralen, folktandvården och fritid. Ambitionen vid starten var att involvera flera aktörer som möter barn och ungdomar i sitt dagliga arbete för att sprida budskapet så brett som möjligt. Samverkan mellan de olika aktörerna har fungerat bra och har varit en stor bit av projektet och ökar förutsättningarna för långsiktighet och vidare nätverksbyggande. Det tobakspreventiva arbetet bör bedrivas på bred front av olika aktörer samt ha god förankring på ledningsnivå för bästa utfall. 2

3 1.0 Innehållsförteckning 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund Projektbeskrivning: Tid: Plats och Arena: Syfte: Mål: Målgrupp: Samarbetspartners: Organisatorisk förankring: Finansiering: Aktiviteter Nätverksbyggande Gemensamma utbildningsinsatser Lokal resursperson Delprojekt Föräldraengagemang Mediearbete Utvärdering/uppföljning Vidmakthållande Omvärldsfaktorer Diskussion: Konkreta resultat av projektet Bilaga Bilaga Bilaga

4 2.0 Bakgrund Stenungsund och Tjörns kommun har under åren haft som målsättning att arbeta med tobakspreventiva åtgärder för att minimera bruket av tobak bland barn och ungdomar. De två kommunerna har deltagit i olika projekt samt genomfört olika kartläggningar och insatser som följts upp med en ungdomsenkät regelbundet. Våren 2008 gjordes en ungdomsenkät bland samtliga elever i årskurs nio och årskurs två vid gymnasiet i Tjörn- och Stenungsund kommun. Både på Tjörn och Stenungsund hade andelen rökare bland pojkar i årskurs 9 ökat. I Stenungsund har andelen rökande flickor minskat och på Tjörn är siffrorna detsamma som vid förra mätningen I motsvarande undersökning i årskurs två vid Nösnäsgymnasiet Stenungsund uppgav 38 procent av männen respektive 37 procent av kvinnorna att de rökte. Vid Tjörns gymnasieskola svarade 43 procent av männen och 57 procent av kvinnorna att de rökte. Skillnaderna mellan gymnasieskolorna bör tolkas försiktigt eftersom undersökningsmaterialet var relativt litet och skillnaderna kan beror på tillfälligheter. På högstadiet var det i stort samma andel pojkar som snusade jämfört med 2004, det vill säga ca 20 procent. Daglig snusning förekom inte bland flickorna, medan nästa samtliga som snusar bland pojkarna gjorde det dagligen. Under hösten 2008 presenterades ungdomsenkäten i Stenungsunds och Tjörns olika nämnder samt bland olika förebyggande nätverk. Återkommande teman i dessa diskussioner var betydelsen av att utveckla metoder som gör skillnad, dvs. vi gör en mängd olika insatser, men vad säger evidensen om olika tobaksförebyggande insatser. Träffar vi verkligen rätt i alla dessa satsningar? Kan vi inkludera nya aktörer i vårt arbete? Kan vi samverka ännu mer över kommun gränserna? Ett överliggande behov som synliggjordes var att studera, utvärdera och utveckla de olika processer och insatser som faktiskt bedrivs. Utifrån detta gjorde Stenungsund och Tjörns kommun en gemensam ansökan i december 2008 till Folkhälsoinstitutet (FHI) för att kunna utveckla det tobakspreventiva arbetet riktat mot barn och unga. Medel beviljades för 2009/2010 med kronor för ett utvecklat samverkansarbete inom kommunernas egna verksamheter men också mellan de två medverkande kommunerna. Behov att samverkan inom de olika verksamheterna sågs som angeläget, både inom kommunen men också med primärvården, folktandvården och mödravården för att bredda spridningen av projektets målsättning. Rapporten vänder sig i första hand till de verksamheter och personer som har varit involverade i projektet och till andra yrkesverksamma som på något sätt kommer i kontakt med tobaksfrågor. Samtidigt skall rapporten ses som en del av ett arbete som kontinuerligt bör bedrivas och kunna ge vägledning i vidare arbete. 4

5 2.1 Projektbeskrivning: Tobaksprojektet i Stenungsund och Tjörns kommuner har varit ett brett samverkansprojekt som tillsammans med 22 andra projekt har ingått i Statens folkhälsoinstituts nationella tobaksuppdrag. I Stenungsund och Tjörn påbörjades arbetet december 2008 och i april 2009 anställdes en projektledare på halvtid för att samordna projektet och de olika verksamheternas önskemål. Projektledaren har varit anställd av Stenungsunds kommun, Individ och familjeomsorgen med placering inom avdelning folkhälsa. Ansökan är skriven i dialog med olika aktörer i Tjörn- och Stenungsunds kommun. 2.2 Tid: Projektet har bedrivits under tiden Plats och Arena: De huvudsakliga arenorna har varit skola, både grund och gymnasienivå, skolhälsovård, mödravård, folktandvård och fritid i Stenungsunds och Tjörns kommuner. 2.4 Syfte: Projektets övergripande syfte har varit att utveckla metoder och strategier som verkar tobaksförebyggande mot barn och ungdomar. 2.5 Mål: Målet med projektet var dels att ungdomarna inte ska börja röka eller snusa, dels att antalet ungdomar som börjat använda tobak ska minska. Delmål: Formulera ett gemensamt dokument som skall skapa struktur kring kommunens tobaksförebyggande arbete i samverkan mellan folktandvården och primärvården i Stenungsunds och Tjörns kommun. Kvalitetssäkra det tobaksförebyggande arbetet bland ungdomar i Stenungsunds och Tjörns kommuner. Kring tobaksförebyggande insatser utveckla metoder för elevinflytande och öppna forum samt möta ungdomar via Internet. Utveckla en informations-/utställningsbank och metoder för att vara ett stöd för personalens tobaksförebyggande arbete. Medvetenheten om riskerna med tobaksbruk ska öka bland ungdomar Ökad kompetens och motivation hos personalen att arbeta med tobakspreventiva insatser. 2.6 Målgrupp: Projektet är inriktat på att aktörer som arbetar med barn och ungdomar i Stenungsund och Tjörns kommun ges bättre förutsättningar för att på ett effektivt sätt arbeta med tobaksprevention samt befästa och finna långsiktiga strukturer för det tobaksförebyggande arbetet. Samt att involvera och medvetandegöra föräldrar i detta arbete. 5

6 2.7 Samarbetspartners: Primärvård Folktandvård Skola/skolhälsovård Fritid Drogförebyggare Ungdomshälsa/mottagning/team Föräldrar Folkhäsa 2.8 Organisatorisk förankring: Se bilaga 1 för struktur på projektet Projektet har löpande rapporterats i de båda Folkhälsoråden samt i samverkansgrupper på verksamhetschefsnivå. Ledningsgruppen bestod av folkhälsosamordnare i respektive kommun samt verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen (IFO) i Stenungsund och förvaltningschef för Barn och utbildning på Tjörn. 2.9 Finansiering: Tobaksprojektet har till största delen finansierats av Statens folkhälsoinstitut. Resterande del har kommit från respektive kommun i form av nedlagd tid för folkhälsosamordnare, ledningsgrupp och drogförebyggare att delta i projektet, samt deltagare i utbildningsinsatserna. (se bilaga 2) 3.0 Aktiviteter 3.1 Nätverksbyggande Som en första kartläggning sammankallade Tjörns folkhälsoplanerare till en workshop runt kommunens tobaksförebyggande arbete. Syftet var att skapa nätverk och samverkan mellan kommunens olika aktörer samt att kartlägga behov för framtida arbete. De kallade var skolläkare, skolhälsovården, hälsopedagog på vårdcentralen, och folktandvården samt representanter från skola och fritid. Mötet var en startpunkt för vidare lokala nätverksmöten och gav en färdriktning för Tjörns behov i det tobaksförebyggande arbetet. Kartläggningen har legat till grund för vidare arbete inom projektet. Övergripande mellan de båda kommunerna bildades det en samverkansgrupp bestående av folktandvård, primärvård, mödravård, drogförebyggare, folkhälsoplanerare, skola och skolhälsovård från båda kommunerna vars syfte var att vara ett övergripande nätverk för att diskutera, identifiera, kartlägga och analysera behov och trender i det tobaksförebyggande arbetet i Tjörns och Stenungsunds kommun. Nätverksträffarnas uppgift vara också att skapa samsyn och samverkan runt tobakspreventiva åtgärder samt ge erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna och kommunerna. Gruppen startade med att gemensamt delta i Folkhälsoinstitutets uppstartskonferens inför tobaksuppdraget i Uppsala. Förutsättningarna för 6

7 att lyckas med samverkan bygger på en gemensam grund att stå på samt delaktighet, detta var syftet med ett gemensamt deltagande. Efter konferensen har gruppen haft regelbundna möten. Lokalt på Tjörn har en arbetsgrupp bildats, där målet är att arbeta fram ett röda tråden program. Ett program som visar hur arbetet skall bedrivas med den tobakspreventiva frågan inom kommunen. I gruppen ingår skolsköterskor, skolkuratorer, personal från folktandvården, verksamhetsområdeschef från barn- och utbildningsförvaltningen, lärare från högstadieskolorna samt folkhälsoplanerare. I slutet av projektet tillkom även representant från fritidsförvaltningen. Erfarenheterna från denna lokala samverkansgruppen har delgivits den övergripande samverkansgruppen och Stenungsund ser ett klart behov av att införa en lokal samverkansgrupp för det fortsatta tobakspreventiva arbetet efter projektets slut. Samverkansgruppen fick uppdraget att lyfta in frågan i respektive verksamhet vad de behöver för att utveckla och bedriva ett långsiktigt tobakspreventivt arbete på bästa sätt. Önskemålen från samverkansgruppen har beslutats av ledningsgruppen. Resultatet från analysen redovisas nedan. 3.2 Gemensamma utbildningsinsatser Gemensamma utbildningsinsatser har genomförts för att ge personalen som möter barn och ungdomar mer redskap och motivation i sitt arbete. Föreläsningar: Verksamheterna har inbjudits till två olika föreläsningar vid olika tillfällen Håkan Andersson Psykiatriker som föreläser om beteendeförändring. Varför gör jag inte så som jag innerst inne vill? Margareta Haglund tobakspolitisk expert som föreläser om tobaksindustrin "Tobaksindustrin still going strong!" - om att sälja cancer och hjärtinfarkt. Dessa föreläsningar var förlagda i Nösnäsgymnasiums aula och för personalen där var detta ett tillfälle för kompetensutveckling inom ämnet, förutom att alla övriga verksamheter var inbjudna också. Totalt ca 200 stycken deltog vid dessa tillfällen. Motiverande samtalsmetodik 16 personer gavs möjlighet att genomföra utbildning i Motiverande samtalsmetodik. Deltagare var pedagoger från gymnasiet, kuratorer, skolsköterskor och barnmorskor från mödravårdcentralen och ungdomshälsan. Genomgående var denna utbildningsinsats mycket uppskattad, där alla ansåg att de kommer att ha stor nytta av utbildningen i sitt vardagliga tobaksförebyggande arbete. Vidare ansåg de att de kommer ha mycket stor användning av kunskaperna och kunskaperna kommer ge ökad trygghet i samtal med barn och ungdomar. 7

8 Rökavvänjningskurs (SU) 4 deltagare från skolhälsovården samt folktandvården deltog i en utbildning till diplomerad tobaksavvänjare. Fördjupad tobaksutbildning teori och praktik Det genomfördes en fördjupad utbildning inom tobaksområdet. 4 halvdagar i samverkan med hälsopedagog från Folkhälsokommittén i Västra Götalands län och extern konsult. Innehållet var både teori om tobak och en metod del hur undervisning om tobak kan ske. Deltagare i den utbildningen var från skolhälsovården, folktandvården samt pedagoger från högstadiet. 24 stycken deltog i denna utbildning. SOTIS (samtal om tobak i skolan) I samverkan med Länsstyrelsen anordnade projektet en utbildningsdag i SOTIS. En metod för att samtala med tonåringar om tobak. Samtalet anpassas utifrån elevernas erfarenheter av tobaksbruk, i syfte att stärka tobaksfrihet eller begränsa ett redan påbörjat bruk. Stenungsund och Tjörns skolsköterskor var inbjudna att delta tillsammans med regionen i övrigt. 4 stycken skolsköterskor från Tjörn och Stenungsund deltog. Båda kommunerna använder denna modell i högstadiet samt Tjörn använder den på gymnasiet. 3.3 Lokal resursperson Under tobaksprojektets analysfas identifierades behov av att tillsätta en nyckelperson som har god lokal förankring för att öka möjligheterna till långsiktighet även efter projektets slut. Nyckelpersonens uppdrag var att sätta en lokal struktur vid varje skola/respektive skola inom Tjörns och Stenungsunds kommun. (se bilaga 3). Genom att arbeta med lokala resurspersoner finns projektidén kvar efter projekttidens slut. Personen finns kvar i verksamheten och identifierats med frågan en längre tid efteråt. De lokala resurspersonerna i grundskolan i båda kommunerna har haft stort utbyte av varandras erfarenheter, då de varit i olika fas och har kunnat delge varandra om processen. Stenungsund Den lokal resurspersoner arbetar som skolsköterska. Huvudfokus från start vara att arbeta fram förslag på struktur samt policy och regler för hur skolorna skall hantera tobaksfrågan (se separat bilaga). Förslaget har presenterats för rektorsgrupp och målsättningen är att sprida detta i hela grundskolan. Lokala resurspersonen i grundskolan var pådrivare att fem pedagoger alternativt skolvärdar från de tre olika högstadieskolorna deltog i den fördjupade tobaksutbildningen som anordnades inom projektet. Målsättningen var att de skulle bilda en arbetsgrupp på respektive skola för att arbeta mer aktivt med det tobakspreventiva arbetet. En av högstadieskolorna (Stenungskolan) kom igång med det arbetet och den gruppen arbetade fram upplägget för en tobaksfri skoltid som fastställdes av rektor från och med skolstart hösten Diskussioner förs idag att övriga två högstadieskolor kommer att införa detta med start hösten

9 En målsättning är att inarbeta tobaksundervisningen i livskunskapsämnet på ett tydligare sätt. Att arbeta med information och underlätta för pedagoger att arbeta med tobaksfrågan har föranlett starten med en informations- och metodbank som finns på digitala kommunikationsverktyget Fronter. Fronter är ett forum som elever, lärare och personal har tillgång till. Där skall erbjudas information med länkar för eleverna och tips och råd för föräldrar samt en metodbank som lärarna kan delge varandra. Informations- och metodbanken är under påfyllnad och kommer att marknadsföras så snart det arbetet är färdigt. Lokala resurspersonen har sammanställt en folder (se separat bilaga) som vänder sig till föräldrar till ungdomar i högstadiet. Den ger information om hur föräldrar kan stötta sina ungdomar så att de inte börjar använda tobak och tips på hur de kan förhålla sig i tobaksfrågan. Foldern är tänkt att delas ut på föräldramöten. Arbetet som den lokala resurspersonen drivit har uppmärksammat på ett positivt sätt och beslut har tagits att utöka hennes tjänst under 2011 med 10 % att arbeta med tobaksförebyggande arbete samt att sprida detta arbete i hela grundskolan. Som en kartläggning hur ungdomar ser på tobak och tobaksbruk har en webbenkät framställts och innehåller frågor om ungdomars tobaksvanor och vänder sig till ungdomar i årskurs 6-9. Denna enkät är under ifyllnad och skall sammanställas under våren Lokala resurspersonen har deltagit i de gemensamma utbildningsinsatserna samt varit representant i den övergripande samverkansgruppen. På Nösnäsgymnasiet har två lärare getts möjlighet att fokusera på det tobakspreventiva arbetet på skolan. De är lärare på de yrkesförberedande programmen El och Barn- och fritid. Deras roll har dels varit att fokusera extra i sina respektive klasser samt att belysa det tobaksförebyggande arbetet på skolan. De har haft dialog med livskunskapslärarna angående att belysa tobaksfrågan i livskunskapsämnet. De medverkade till att en tobaksföreläsning anordnades under en temadag samt tittat över skolans tobakspolicy. Själv har de deltagit i MI utbildningen som anordnades inom projektet. En erfarenhet de hade nytta av då de valde att fokusera extra i sin egen klass vad gäller tobaksfrågan. De genomförde en enkät för att få en uppfattning om ungdomarnas eventuella tobaksvanor och vilka faktorer som bidrog till tobaksbruket alternativt att avstå. Detta tillsammans med filmvisning av Tobakens barn låg till grund för motiverande gruppsamtal i klassen. Eleverna har också motiverats till att välja tobaksämnet i sina projektarbeten. En grupp på Barn och fritidsprogrammet valde tobaksindustrin som ämne. Under den Nationella tobaksfria veckan (v 47, 2010) valde skolan att via affischer, bildspel och filmvisning på klassrådstiden med efterföljande diskussion att fokusera på tobaksfrågan. Denna vecka väckte mycket prat på skolan och diskussioner om tobak. Personalen på skolan har vid två tillfällen hänvisats att på sin konferenstid delta i de anordnade föreläsningarna (se 3.2) 9

10 Tjörn Den lokal resurspersoner arbetar som skolsköterska. Här har den lokala resurspersonen varit sammankallande, föredragande och samordnande för det lokala nätverket (Röda tråden). Den gruppen har arbetat fram ett förslag på struktur samt policy och regler för hur skolorna skall hantera tobaksfrågan (se separat bilaga). Programmet har presenterats för rektorsgrupp och därefter har lokala resurspersonen presenterat det på skolorna. Lokala resurspersonen har varit en viktig länk i arbetet att utveckla Örebro preventionsprogram (ÖPP) inom skolan. ÖPP är ett förebyggande program som handlar om att stärka upp föräldrarna i deras roll när det gäller att vara restriktiva till alkohol mot sina ungdomar. Genom att använda en genomarbetad och känd modell för skolans personal är det en väg att gå för att nå ut till föräldrar även i tobaksfrågan. Ett annat sätt att nå ut till föräldrarna är via skriftlig information. Lokala resurspersonen har sammanställt en folder (se separat bilaga) i samverkan med lokala samverkansgruppen som vänder sig till föräldrar till ungdomar i högstadiet. Den ger information om hur föräldrar kan stötta sina ungdomar så att de inte börjar använda tobak och tips på hur de kan förhålla sig i tobaksfrågan samt vart de kan få hjälp och stöd i kommunen. Foldern delas ut på föräldramötena efter diskussion om tobaksfrågan. Lokala resurspersonen har deltagit i och haft en rådgivande roll i de gemensamma utbildningsinsatserna samt varit representant i den övergripande samverkansgruppen. På högstadieskolan Häggvallskolan genomfördes en kartläggning kring elevers syn på tobak och tobaksförebyggande insatser. Frågeställningar vi ville ha svar på var följande Vad hindrar dig som elev från att börja röka? Vad är orsaken till att du som elev röker? Hur skulle du som elev vilja att skolan arbetade förebyggande kring rökning? Vilket stöd ska vi ge elever som röker och som vill sluta röka? Alla tillfrågade elever, rökare som icke rökare är överens om att många börjar röka på grund av grupptrycket. Men även de som står emot gör det på grund av gruppåverkan. Ingen av mina kompisar röker så de finns ingen anledning att börja. Andra faktorer som ungdomarna lyfte fram som bidrog till tobaksbruk var: Grupptrycket, men också självförtroende. Man kanske inte har en bra förebild, eller någon man ser upp till som röker Röker alla man umgås med så är det nog lätt att börja Man kanske börjar röka för att visa för de man umgås med att man är cool. 10

11 Generellt har eleverna inga konkreta förslag på hur skolan kan påverka. De tillfrågade ungdomarna var alla överrens om att skolan nog inte kunde påverka tobaksbruket men skolans arbete med att involvera föräldrarna uppfattades som bra. Att skolans tobakspreventiva arbete ändå påverkar visades genom att många av de tillfrågade refererade till de övningar och samtal som skolan haft kring rökning/snusning. 3.4 Delprojekt Folktandvården Stenungsund intensifierade och förfinade sitt tobakspreventiva arbete genom projektet och bedriver idag tobaksinformation för åk 6 och åk 9 i samband med klassrumsbesök en gång/år. En tandsköterska har deltagit i den övergripande samverkansgruppen samt utbildningsinsatser inom projektet. En annan tandsköterska har utbildats i tobaksavvänjning för att vid behov hjälpa och motivera patienter i sitt tobaksstopp. Vid undersökning ställer personalen frågan om patienten använt tobak senaste veckan och kan därmed fånga tobaksbrukare för att motivera till stopp. Folktandvården Tjörn deltog i projektet och påbörjade sitt tobakspreventiva arbete. Utifrån erfarenhetsutbyte med Folktandvården i Stenungsund resulterade deras medverkan till att de idag har tobaksundervisning för elever i åk 5 och åk 7 i samband med klassrumsbesök, en gång/år. Två stycken tandsköterskor har deltagit i projektets utbildningsinsatser samt deltagit i den lokala och den övergripande samverkansgruppen. Mödravårdscentralen (MVC) båda kommunerna har gemensam mödravårdscentral. Mödravårdscentralen har efter erfarenheter inom projekttiden ändrat fokus från samtal om tobak med den gravida kvinnan till att omfatta hela familjen. Utgångspunkten för MVC var om det tobaksförebyggande arbetet på mödravårdscentralen kan bidra till en ökad motivation för den gravida att bli rökfri och därigenom främja sin egen och det kommande barnets hälsa? De erbjöd samtliga rökande gravida i Stenungsund och Tjörns kommun rökavvänjning i grupp. Två grupper a 6 tillfällen startade under hösten Upplägget i rökavvänjningsgrupperna var baserade på den metod som används vid rökavvänjningspolikliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Max åtta gravida i varje grupp. Metodiken går ut på att uppmärksamma kvinnan på att hennes livsstil innebär hälsorisker för henne och sitt väntade barn och att få henne att själv reflektera över behovet av en förändring. Hon blir då den som tar initiativet och själv tar ansvar för hur förändringen skall gå till med stöd ifrån gruppledarna. De som deltog i gruppen beskrev ett bristande stöd ifrån partnern. Alla deltagarnas partners var rökare eller snusare. Då ändrades fokus från rökavvänjning för gravida till den tobaksfria familjen? Att med motiverande hälsosamtal i grupp, hitta den egna motivationen till förändring och öka möjligheten till en tobaksfri familj. 11

12 Det beslutade att även partnern skulle inbjudas till gruppträffarna, dels för egen motivation till förändring samt som stöd för sin gravida partner. Två barnmorskor har via projektet fått möjligheten utbilda sig i MI, motivating interviewing. Fritid Fritidsgårdarna i Stenungsund har fokuserat på tobaksindustrin och hur marknadskrafterna påverkar. En student från SU Folkhälsovetenskapliga programmet ansvarade och genomförde dessa temakvällar genom filmvisning av Tobakens barn med efterföljande diskussion. Tre temakvällar på fritidsgårdarna genomfördes samt ett tillfälle i en åk 9 under skolans temavecka. Fritid Stenungsund inbjöd också kommunens årskurs 8:or till ungdomsteatern Ung utan pungs föreställning Det suger. En föreställning som behandlar grupptryck och droger. Genom att främja kreativitet inom ett angeläget ämne som tobak och tobaksprevention ville Fritidsgårdarna i Stenungsund utlysa en bildtävling för ungdomar där resultatet presenterades som en utställning under den nationella tobaksveckan (v 47) i Kulturhuset Fregatten. Bildtävlingen hade en hälsofrämjande ingång där ungdomarna genom att uppmanas till att fundera på hur de kan ta ställning mot tobak och se fördelarna att var utan det kan leda till att de inte frestas att prova på. Samt att ta tillvara unga människors kunskap, tankar och idéer i ämnet. I inledning av hösttermin 2010 kom alla årskurs 7:or på besök på kommunens fritidsgårdar där de fick information om aktiviteten. Under höstterminen skulle det anordnas temakvällar runt fotohantering och bildbehandling för att utveckla och locka fler deltagare. Tyvärr blev denna aktivitet inte av på grund av ointresse från ungdomarna. Reflektioner från fritidspersonalen visade på felsatsning vad gäller målgrupp. Höstterminen årskurs 7 är de allra flesta eleverna inte riktigt där i frågeställningen. Nyttjande av tobak är för de flesta en ovanlig företeelse. Kanske resultatet blivit bättre om målgruppen varit hela högstadiet och möjligheten att involvera ungdomar redan i informationsstadiet? En av fritidskonsulenterna inom Kultur och fritid Tjörn har getts möjlighet att påbörja ett strukturarbete angående fritids roll i det tobaksförebyggande arbetet. Dokument med struktur och policy har sammanställts och kommer att vara vägledande i vidare arbete. Fritidskonsulenten har deltagit i den lokala samverkansgruppen på Tjörn för att inarbeta deras roll i röda tråden arbetet. På grund av omorganisation har frågan inte varit prioriterad och konsulenten har svårt att få gehör i egna organisationen just för tillfället. 3.5 Föräldraengagemang En föräldrafolder har framställts i respektive kommun som ger information om hur föräldrar kan stötta sina ungdomar så att de inte börjar använda tobak och tips på hur de kan förhålla sig i tobaksfrågan. Tjörn har också en hänvisning om vart de kan få hjälp och stöd i kommunen. Foldern delas ut på föräldramötena. 12

13 På Tjörn har de valt att vid föräldramöten på högstadiet lyfta in ett avsnitt om tobak och hur viktigt föräldrars ställningstagande är. Detta görs vid en ÖPP presentation. Vid upptäckt av tobaksbruk hos ungdomarna meddelas föräldrarna omedelbart och föräldrarnas roll förstärks ytterligare till att motivera ungdomarna till att avstå med stöttning från skolhälsovården. 3.6 Mediearbete Lokaltidningen har varit inbjuden att delta i genomförda föreläsningar samt ungdomsteateruppsättningen. De har också informerats om projektets aktiviteter och målsättning. Projektet har omnämnts i lokaltidningen 4 gånger under projekttiden. 3.7 Utvärdering/uppföljning Sista års studenter vid Högskolan Väst tillfrågades om att utvärdera samverkansprocessen i tobaksprojektet. Det arbetet påbörjades och delvis genomfördes men inte till fullo. Av olika anledningar är den utvärderingen i dagsläget inte slutförd. Projektledaren valde att samla deltagarna i samverkansgruppen för att göra en avstämning hur de har upplevt projektet samt vilka effekter tobaksprojektet har haft på deltagarna och deras verksamheter. Som metod valdes fokusgrupp och frågeställningarna var; Vad konkret har tobaksprojektet bidragit till ert tobaksförebyggande arbete? Har ni förändrat något i verksamhetens arbetssätt? Vilka erfarenheter har ni gjort? Hur kommer arbetet att fortleva/fortsätta? Det som deltagarna framhöll var värdet av utbildningsinsatserna. Det har stärkt upp dem själva i rollen och kunskapen har gett dem motivation att arbeta vidare med tobaksfrågan. Nya arbetsmetoder används och insikten att det lilla kan göra något stärks. Att bedriva ett projekt ger större fokus på tobaksfrågan och medvetandegör flera om frågans vikt. Att ingå i en grupp (projektet) med samma intresseområde ger större skärpa i den egna verksamheten samt stöd i det egna arbetet, ensam är svag var det någon som nämnde. Deltagarna framhåller att projektet har bidragit till nya kontaktvägar för samverkan. 3.8 Vidmakthållande Lokala samverkansgruppen på Tjörn kommer att träffas regelbundet för att fortsätta diskussion och erfarenhetsutbyte i det tobaksförebyggande arbetet. Denna grupp skall arbeta vidare med att ta fram färdiga lektionsupplägg för livskunskapsämnet med olika ingångar på tobakstemat, där syftet är att ge eleverna ökad kunskap om tobakens påverkan på hälsa, miljö och samhälle samt stärka dem att avstå tobak. Behov av lokal samverkansgrupp i Stenungsund är identifierad och kommer att drivas av den lokala resurspersonen under 2011 tillsammans med drogförebyggaren. Lokala resurspersonen 13

14 har utökat sin tjänst med 10 % under 2011 för att fortsätta det påbörjade tobaksförebyggande arbetet. 3.9 Omvärldsfaktorer Då en stor del av projektet har involverat skolsköterskor påverkades projektet av den stora massvaccinationen under hösten Deras fokus hamnade på att strukturera och genomföra vaccinationer på kommunens skolor. Vårdvalet 2009 påverkade primärvårdens deltagande i projektet. Tidigare hade vårdcentralerna i kommunerna hälsopedagoger anställda som sågs som en naturlig samverkanspart i frågan men de rationaliserades bort i samband med vårdvalet. En annan påverkande faktor är projekttiden. Denna typ av arbete kräver ett långsiktigt tänk vilket bör beaktas i utlysningar av projektmedel. 4.0 Diskussion: Ser man till syfte och mål med projektet kan man inte i dagsläget säga att det är uppnått, medan delmålen däremot är mer eller mindre uppfyllda. Svårigheten med måluppfyllelsen har varit att målet för projektet var ospecifikt. Detta har löpande diskuterats och gett en lärdom för framtida målformuleringar av projektansökningar. Att ha ett tydligt mål att arbeta mot ger en klarhet samt en känsla av nöjdhet när det är uppnått. Frågan är självklar men ingen vill ta i den! detta är ett påstående som några deltagare i samverkansgruppen håller med om. Att tobaksområdet är angeläget råder det enighet om men få är beredda att bidra med tid och resurser till en förändring därför ger ett projekt större fokus på frågan. En förutsättning för att bedriva ett framgångsrikt tobakspreventivt arbete är just ledningsfrågan. Eldsjälar finns i varje verksamhet som vill arbeta med frågan men deras engagemang måste lyftas upp och bekräftas genom att ledningen tar området på större allvar och avsätter tid samt modet att ta beslut. Trots att projektet bidrog till just tid och möjligheter för några eldsjälar att driva frågan så var det ibland svårt att få till tid i vardagen. Trots svårigheter så har deltagarna i projektet åstadkommit många bra resultat och underlättat vidare tobakspreventivt arbete genom upparbetade strukturer. Fördelarna har också varit att projektet medvetandegjort andra delar inom tobaksområdet som inte ingick i projektet så som tillsyn och tobaksfritt arbetsliv. Effekterna av det får framtiden visa. Ambitionen vid starten var att involvera flera aktörer som möter barn och ungdomar i sitt dagliga arbete för att sprida budskapet så brett som möjligt. Samverkan mellan de olika aktörerna har fungerat bra och har varit en stor bit av projektet och ökar förutsättningarna för långsiktighet och vidare nätverksbyggande. Tobaksförebyggande arbete måste man se långsiktigt och man kommer förhoppningsvis framöver att kunna skörda resultat som delvis har med tobaksprojektet att göra. Att arbeta tobaksförebyggande med barn och ungdomar handlar inte enbart om klassundervisning. Det 14

15 måste bland annat finnas en policy och en handlingsplan på skolan som alla känner till och arbetar efter. Detta har projektet uppnått vilket har gett verksamheterna tydligare struktur och en samsyn över gränserna. Ambitionen efter projektet bör vara att införa detta i alla skolor och på alla nivåer samt att hålla dem vid liv så att de fortsättningsvis skall vara ett stöd i det tobakspreventiva arbetet. Genom att flera aktörer så som folktandvården som möter alla elever når budskapet om tobakens skadeverkningar ut ytterligare med regelbundenhet. Att arbeta med tobakspreventiva insatser innebär också en viss portion av mod. Att våga ta det där obekväma beslutet om att exempelvis vara en tobaksfri skola ses inte med blida ögon av alla men med det goda syftet det innebär bör det beslutet inte vara svårt för fler att ta. Slutligen finns det en risk att man förlorar vissa vinster om man nu tar bort fokus från tobaksfrågorna eftersom projektet har bidragit till att en aktivitet råder runt om i de olika verksamheterna. Denna aktivitet kan pågå länge men då måste det finnas ett fortsatt stöd att hålla lågan vid liv. Om så inte sker finns risken att mycket av det nedlagda arbetet har varit ogjort. Men som sagt det tobakspreventiva arbetet bör bedrivas på bred front av olika aktörer samt ha god förankring på ledningsnivå för bästa utfall. Konkreta resultat av projektet Mödravårdscentralens (MVC) samtal kring tobak omfattar hela familjen inte bara den gravida kvinnan Folktandvården arbetar strukturerat med tobaksinformation till elever Föräldrafoldrar har framställts En skolsköterska har fått utökad tjänst med 10 % för att arbeta med tobaksfrågor under 2011 En högstadieskola i Stenungsund har infört tobaksfri skol-/arbetstid (de två övriga kommer troligtvis att introducera detta nästa läsår) Infört tobak i ÖPP samtalet med föräldrar Framställt policy och handlingsplaner runt tobaksfrågan i grundskolan. Lokal samverkansgrupp på Tjörn angående tobak Ökad samverkan inom kommunens olika verksamheter samt folktandvård och mödravård. Erfarenhet visar att rökavvänjning i grupp för högstadieelever inte är att föredra, de är inte mogna för den processen utan bör erbjudas individuell hjälp. Skolhälsovården använder sig av samtalsmodellen SOTIS i hälsosamtalen på högstadiet. Utbildningen MI (motiverande samtalsmetod) har bidragit till bättre samtal i arbetet enligt de medverkande. 15

16 Bilaga 1 Folkhälsosamordnare Stenungsund Stenungsund Samverkansgrupp Representanter; Verksamhetschefer Drogförebyggare Folkhälsosamordnare 4 träffar/år Folkhälsoråden Tjörn och Stenungsund Ledningsgrupp Projektledare 50% Folkhälsosamordnare Tjörn Tjörn Uppväxtgruppen Representanter från; Verksamhetschefer Drogförebyggare Folkhälsosamordnare Polis Samverkansgrupp 2-3 träffar/termin Representanter från; Primärvård/MVC Folktandvård 16

17 Bilaga 2 Egen finansiering Tid folkhälsosamordnare Tjörn : - Tid folkhälsosamordnare Stenungsund : - Workshop Tjörn (tid deltagare) : - Konferens (tid för deltagare) : - Möte samverkansgrupp (tid deltagare) : - Möte ledningsgrupp (tid deltagare) : - Möte lokal samverkansgrupp Tjörn : - Deltagande i utbildning och föreläsningar : :- 17

18 Bilaga 3 Uppdragsbeskrivning Lokal nyckelperson på skola. Bakgrund: Under tobaksprojektets analysfas identifierades behov av att tillsätta en nyckelperson som har god lokal förankring för att på bästa sätt lyckas bedriva ett långsiktigt och strukturerat tobakspreventivt arbete i respektive kommun. Nyckelpersonens uppdrag: Sätta en lokal struktur angående det tobakspreventiva arbetet vid varje skola/respektive skola inom Tjörns eller Stenungsunds kommun. I denna struktur innefattar att utveckla rutiner och samverkan med folktandvård, fritid, ungdomsmottagning och primärvård (MVC). Samt att införliva tobak i ÖPP, föräldramöten, livskunskap, temadagar och övriga skolämnen. Hitta och utveckla forum för kunskapsinhämtande om ungdomars egna attityder samt värderingar kring tobak. Skapa delaktighet från ungdomarna själva för att hitta motverkande åtgärder. Utveckla en tydlig struktur för kommunikation med föräldrar. Summera och dra lärdom om tidigare genomförda projekt/arbeten inom det tobakspreventiva arbetet. Samverka med den andra kommunens nyckelperson(er) i syfte att utbyta erfarenheter. Undersöka skolpersonalens behov och önskemål av pedagogiskt material för det tobakspreventiva arbetet. Tillsammans med projektledare utveckla en röd tråd i det tobaksförebyggande arbetet för att få ett flöde över grundskola och gymnasiet. Övergripande mål: Utveckla långsiktiga hållbara metoder och strategier som verkar tobaksförebyggande mot barn och ungdomar i Tjörns och/eller Stenungsunds skolor (kommun). 18

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Satsning på kommunal mobilisering

Satsning på kommunal mobilisering Satsning på kommunal mobilisering Inom Nationella tobaksuppdraget fick länsstyrelserna möjlighet att under 2010 anställa en resursperson för kommunalt tobaksförebyggande arbete. Totalt var det 17 av 21

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Uppdaterad 2015-07-03 2 Vision Att alla elever på högstadiet i Nyköping är tobaksfria. Att erbjuda en tobaksfri skolgård och skoltid för elever,

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17.

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17. Kallelse/underrättelse Sida 2014-09-11 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17. Plats: Lilla sammanträdesrummet, kommunkontoret, Malung Tid: 08:00 Ersättarna

Läs mer

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen.

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Inom Nationella tobaksuppdraget fick landstingen möjlighet att under både 2009 och 2010 söka stimulansmedel

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Gymnasieskolans tobaksförebyggande och hälsofrämjande arbete

Gymnasieskolans tobaksförebyggande och hälsofrämjande arbete Gymnasieskolans tobaksförebyggande och hälsofrämjande arbete -varför och hur? HFSU-nätverket den 12 mars 2010 Anna Sandberg, folkhälsoutvecklare Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Slutrapport samverkansprojekt TUM

Slutrapport samverkansprojekt TUM Slutrapport samverkansprojekt TUM Tobaksprevention på Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan Karin Björkman, Extern utvärderare Katarina Björklund, Landstinget i Östergötland Maria Elgstrand, Landstinget i

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Boka tid med oss för att skaffa hälsosammare vanor. Slutrapport samverkansprojekt TUM. Tobaksprevention på Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan

Boka tid med oss för att skaffa hälsosammare vanor. Slutrapport samverkansprojekt TUM. Tobaksprevention på Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan Slutrapport samverkansprojekt TUM Tobaksprevention på Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan Folkhälsocentrum Linköping april 2011 Karin Björkman Katarina Björklund Maria Elgstrand Boka tid med oss för att

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige i Habo kommun 2009-01-29 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida INLEDNING 3 GRAVIDITET/ AMNING 4 UNGDOMSTIDEN 5 IDROTTEN 7 TRAFIKEN 7 2 Drogpolitisktprogram

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Slutrapport Nationella Tobaksuppdraget Nationell utbildningsinsats för att stimulera socialsekreterare att motivera klienter att sluta röka med hjälp

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Tobaksfria fritidsgårdar

Tobaksfria fritidsgårdar Tobaksfria fritidsgårdar Niklas Odén Varför det? Hur gå tillväga? Ett gott exempel! Vilka är det som börjar röka eller snusa? De behöver stöd från vuxenvärlden att hålla tobaksfönstret stängt! Är fritidsgårdar

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Utbildningar och aktiviteter 2013

Utbildningar och aktiviteter 2013 Utbildningar och aktiviteter 2013 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare och chefer inom förskolan i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare och chefer inom förskolan, pelle.matton@gavle.se

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Tobaksfri gymnasieskola

Tobaksfri gymnasieskola Tobaksfri gymnasieskola Ett samverkansprojekt mellan A Non Smoking Generation, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronoberg, Järfälla kommun och Gotland kommun. Rapport över genomfört projekt 2011-01-28

Läs mer

Presentation av projekt

Presentation av projekt Presentation av projekt Munhälsa och övervikt hos barn i Piteå kommun Orsak till att vi startade projektet Trend mot en ökad kariesförekomst, framförallt hos vissa ungdomar Frätskador Övervikt Mål Skolan

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Tobak Siv Gyllix/Håkan Johansson projektledare 2010. Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län Ett samverkansprojekt inom Tobaksuppdraget

Tobak Siv Gyllix/Håkan Johansson projektledare 2010. Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län Ett samverkansprojekt inom Tobaksuppdraget Tobak Siv Gyllix/Håkan Johansson projektledare 2010 Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län Ett samverkansprojekt inom Tobaksuppdraget 2009-2010 Titel: Utgiven av: Författare: Metodutveckling tobakstillsyn

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER Umeå kommuns för- och grundskola Område unga Dokumentnamn: Handlingsplan mot tobak, alkohol och droger Umeå kommuns för-och grundskola Dokumentansvarig: Dokumentdatum:

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Antagen i kommunstyrelsen 3 dec 2014 Utgångspunkt Genom en handlingsplan vill Munkedals

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete i Västernorrland

Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete i Västernorrland Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete i Västernorrland 2009 Fotograf: Anna Ode Förord Trots en gynnsam utveckling med minskat antal rökare är fortfarande tobaksbruket en orsak till mycket

Läs mer

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal.

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Tobakspolicy. Datum Reviderad senast 2013-11-24 2015-01-22 Mål En rökfri skola Vision Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Regler om tobak Rökfri skola

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har

Läs mer

Den tobaksfria familjen - utvärdering

Den tobaksfria familjen - utvärdering Projektrapport Den tobaksfria familjen - utvärdering ehälsoinstitutet Clara Axelsson 2010-12-17 www.ehalsoinstitutet.se Sammanfattning Inom Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län har projektet Den

Läs mer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Bakgrund Utifrån skolsköterskas hälsosamtal, LUPP-rapport samt Välfärdsbokslut 2013 så synliggörs behovet av en aktiv mobilisering mot droger i Kungälvs kommun. En

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Rapport 2001:01. Projekt Hedra. förebyggande arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld

Rapport 2001:01. Projekt Hedra. förebyggande arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld Rapport 2001:01 Projekt Hedra förebyggande arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld Författare: Dilek Baladiz Projekt Hedra Förebyggande arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld Utgivningsår:

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Risbergska skolans Likabehandlingsplan

Risbergska skolans Likabehandlingsplan Risbergska skolans Likabehandlingsplan a för planen Rektorer vid Risbergska skolan. Om elev, vårdnadshavare/kontaktperson anser att skolan trots höga ambitioner misslyckas med att komma tillrätta med diskriminering,

Läs mer

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ch grundskolan samt gymnasiet ska erna till en stark attityd mot droge för att stärka eleverna och deras fö ta goda beslut. I

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Policy och handlingsplan för tobak.

Policy och handlingsplan för tobak. 1 Policy och handlingsplan för tobak. Policyns riktlinjer Det är enligt lag förbjudet att sälja tobak till ungdomar under 18 år. Rökning är förbjudet för alla ungdomar och alla vuxna på skolområdet. Personalen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015 BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015 1 Utbildningar och aktiviteter riktade till Gävles förskolor och skolor våren 2015 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare i trygghetsarbetet

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer